Bygdegården NYTT BYGDECENTER! Amatörteater i dagarna tre Sidan 10. Ungdomens hus! Mat, fest och kultur Sidan 6

Transkript

1 Bygdegården Tidskrift från Bygdegårdarnas Riksförbund Nr NYTT BYGDECENTER! Sidan 4 Ungdomens hus! Sidan 7 Mat, fest och kultur Sidan 6 Amatörteater i dagarna tre Sidan 10

2 L E D A R E Trägen vinner Trådar en mobil syjunta har blivit utvald av Kul tur - rådet som ett gott exempel på samarbete mellan större institutioner och ideella ak - törer. Det är mycket glädjande. Trådar en mobil syjunta är ett sam - arbetsprojekt mellan Riksutställningar, Bygdegårdarnas Riksförbund, Studieför - bundet Vuxenskolan, Förbundet Vi Unga och Malmö högskola. Riksutställningar har svarat för produktion och utbildning me - dan de öv riga svarat för turnéläggning och genom förande. Ett allt igenom gott sam - arbete. Det ska dock sägas att Riksutställ - ningar uppvaktades i många år innan det - ta sam arbete kom till, men trägen vinner! Lika framgångsrika har vi ännu inte varit med de regionala kulturplanerna. Ett arbete som nu ska göras för att regionali - sera kulturpolitiken. För två år sedan bildades Ideell kulturallians (IKA) en sam - manslutning av de ideella aktörerna. Byg - degårdarnas Riksförbund är en sam arbets - partner, som varit med sedan starten. Mö - ten, samtal och uppvaktningar har skett såväl centralt som regionalt för att fram - hålla vikten av ökad samverkan mellan re - gionen, de regionala kulturinstitutioner - na och den ideella sektorn. Fem regioner arbetar nu efter sina kul - turplaner, ytterligare elva följer efter vid årsskiftet. Vi kan konstatera att den ideella sektorn inte finns med i den omfattning som borde vara skäligt och önskvärt. Det är i dessa planer vi kan föra samman våra krafter institutionernas och de ideellas. Genom samverkan öppnas stora möjlig - Stora omslagsbilden: Hannele Hedén visar en del av det nya bygdecentret på Möklintagården. heter att nå nya befolkningsgrupper. Ett gott exempel på detta är vårt samarbete med GöteborgsOperan. Utan samverkan hade aldrig så många sett opera! I snart tio års tid har GöteborgsOperan levererat små föreställningar till regionens bygdegårdar med stor framgång. Det finns många and - ra goda exempel inom teater- och musik - området. Teater Halland har samarbe tat med Bygdegårdarnas Riksförbund från idé till föreställning. I Norrbotten har Norr bottensmusiken producerat före - ställ ningar för turnéer. Liknande samverkan vill vi se i alla re - gioner med alla former av kulturutbud. En samverkan mellan de professionella institutionerna och den ideella sektorn kan skapa så många, givande och intres - santa möten. Planerna handlar också om en dialog för att utveckla hela kultursektorn. Denna har helt uteblivit i vissa regioner. Ge - nom samtal skulle kunskapen öka om den stora kraft som finns inom den ideella sek - torn en kraft som till stora delar är out - nyttjad. I samverkan skulle den ideella kulturen framhävas mer och få ökade re - surser. Har vi råd att avstå? Självklart inte. Inom Ideell kulturallians och Bygdegår - darnas Riksförbund arbetar vi vidare. Vi är övertygade om att samverkan ger vinst. Trägen vinner! Förbundssekreterare Foto: Monica Eriksson. Tidningen Bygdegården utges av Bygdegårdarnas Riksförbund Box 26017, Stockholm Tel: Fax: E-post: info@bygdegardarna.se Besöksadress: Eriksbergsgatan 8A, Stockholm Internet: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Monica Eriksson Redaktion: Bygdegårdarnas Riksförbunds kansli Annonser, 4-färg: Helsida kr Halvsida kr Kvartsida kr Kulturplugg, 53,5 x 64 mm (helst) kr Prenumeration: 4 nummer kostar 120 kronor Pg Manusstopp för nr 1/2012: 9 januari Grafisk form, redaktionellt arbete & produktion: NYMEDIA, tel Nina Soneson & Stig Lindberg Tryck: AB Danagård LiTHO, Ödeshög, 2011 Tryckt på miljövänligt papper Upplaga: ex ISSN Omslaget: Ungdomens hus. Foto: Alfred Johansson. Fläskfilésallad med lingon. Foto: Carina G Hördegård. Amatörteaterfestival. Foto: Stefan Löfgren. 2 BYGDEGÅRDEN

3 F Ö R B U N D S A K T U E L L T Planering av årsmötet Det finns all anledning att redan före jul börja planera för årets möte årsmötet. Enligt Bygdegårdarnas Riksförbunds normal - stadgar ska det hållas senast den 1 mars. Viktigt är att förbundet i tid får rapport om de två ombud som föreningen har utsett till distriktets stämma som hålls i april, och att förbundet får in de viktiga underlagen ur alla rapporter. Något mer av årsmötet Ett årsmöte innebär mycket formalia viktigt för att demokra - tin och föreningsarbetet ska fungera. Gör gärna något mer av årsmötet så att alla känner sig delaktiga, exempelvis ett grupp - arbete om idéer om kommande verksamhet. Förslag som styrel - sen sedan får bearbeta. Ett trevligt kulturinslag kan förgylla kvällen. Och så naturligtvis något gott att förtära! Rapportera Efter årsmötet ska årsrapport 1, 2 och 3 fyllas i och skickas till förbundet. Dessa ger viktiga uppgifter om aktuella funktionärer och om verksamhet och ekonomi för det år som gått. Rappor - teringen kan ske digitalt. Information om årsmötet och olika underlag sänds till såväl ordförande som kassör i föreningen. Kommer första veckan i januari. Den Rullande Bygdegården på turné Den Rullande Bygdegården rullar in i följande distrikt: Blekinge november, Kronoberg december, Jönköping decem - ber (från jul) januari. Vilken bygdegård den besöker och vart den far vidare fram - går av turnéplanen som finns på Nya hemsidor Förbundet arbetar för närvarande med bygge av nya hemsidor förbundets och distriktens. Samtidigt kommer en mall för för eningshemsidor att erbjudas. Dessa kan föreningarna själva uppdatera. Utbildningar för föreningshemsidor planeras under Utbudsdagar är bra mötesplatser Varje år genomförs ett antal utbudsdagar, över hela landet, inom olika scenkonstområden. Det kan vara teater, musik och dans, ibland är det blandat. Vissa utbudsdagar innehåller även föreställningar för både barn, unga och vuxna, oftast är det ändå uppdelat. K U R S R U T A N Köksdag 2 december. Stockholm, Bygdegården Anna Whitlock. För dem som står i begrepp att rusta köket. Innehåll: Föreläsning om livsmedelshantering och funktionella kök. Ta kontakt med förbundskansliet för mer information. Biografkonferens januari. Stockholm. För alla aktiva i bygdegårdsbiograferna. Innehåll: Digitalisering, temafilm och kvalitetsfilm. Anmälan:info@bygdegardarna.se senast 10 december. Avgift: kronor inklusive resa. Bygdegården 2.2 värdskap och marknadsföring Följande distrikt erbjuder utbildningen. Inbjudan sänds till varje förening inom distriktet. Sista anmälningsdag tio dagar före. Se mer på hemsidan. Hösten Kronoberg 26 november. Våren 2012 Sjuhärad 28 januari, Rångedala bygdegård. Värmland 28 januari, Bergsjö bygdegård. Jönköping, 4 februari. Halland 12 februari, Glommens samlingslokal. Uppsala 16 februari, Mälarsalen, Uppsala. Jämtland 18 februari, Hoverbergs bygdegård. Värmland februari/mars. Västerbotten februari. Dalarna 17 mars, Nybo bygdegård. På en utbudsdag brukar man få se utdrag ur föreställningar och få höra om vilka förutsättningar som krävs för just den pro - duktionen. Här kan man få tips, idéer och förslag på vad man kan arrangera i sin förening. Då finns också andra arrangerande föreningar på plats, till exempel teaterföreningar, som man ju kan samarbeta med. Arrangörer är oftast de olika regionala kon - sulenterna inom scenkonstområdet. Bygdegårdarnas Riksför - bund är medarrangör till utbudsdagen för teater i den mellan - svenska regionen, tillsammans med riksteaterkonsulenterna i dessa län: 11 februari Västerås. mellansvenska regionen 3 4 februari Jönköping, södra Sverige Mer information på BYGDEGÅRDEN 3

4 Nytt Bygdecenter! En gatupratare och en snygg skylt visar vägen till bygdecentret. Text & foto: MONICA ERIKSSON (DÄR EJ ANNAT ANGES) Föreningen Möklintagården har sedan 2009 arbetat i ett Lea derprojekt Livet på landet i Möklinta för att utveckla bygden. Ett konkret resultat blev ett bygdecentrum en service punkt. Invigningen gick av stapeln den 27 september. Hannele Hedén visar en del av det nyöppnade bygdecentret. En snygg skylt välkomnar och gatupra - taren talar om när det är öppet. Den fas - ta öppettiden är torsdagar klockan 10 14, men man håller öppet ännu mer, när tid medger. Bygdegården ligger mitt i sam - hället med affären som närmaste granne. På det nyöppnade centret kan man låna dator och få råd om enklare sam - hällstjänster av Hannele Hedén, som nu arbetar i projektet. Här finns en trevlig monter med en utställning av lokala produkter till försäljning och givetvis informations blad och visitkort till byg - dens olika företagare. Man kan få hjälp med att faxa och kopiera och man kan få turistinformation. Det går även att boka boende. Vi har bara haft öppet i några veckor men redan har frågor kommit. Vi har bland annat fått frågan om sevärdheter och vandringsleder. En besökare ville ha en vägbeskrivning, och lätt kunde vi skriva ut en karta.vi vill utveckla centret mer, berättar Maria Berglund, som är projektledare och Hannele Hedén i byg - 4 BYGDEGÅRDEN

5 decentret. Närmast funderar vi på att starta kafé. Hur det sedan utvecklas be - ror på vilka önskemål Möklintaborna har. Visat upp för hela Sverige Första helgen i oktober gästade Bygde - gårdarnas Riksförbund Möklintagården. Det var vid en konferens med deltagare från olika delar av Sverige, från Bjäre - halv ön i söder till Gafsele i norr. Då dis - kuterades hur man skulle kunna utveck - la servicen i bygdegårdarna. Carola Gunnarsson, oppositionsråd i Sala och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, gav en in - blick i sina visioner om bygdegårdarnas utveckling och framtoning. Maria och Hannele presenterade Möklintaprojek - tet i sin helhet, som också omfattar sam - verkan med småföretagare och utveck - ling av turistverksamhet. Benny Jansson från Torsö medverka - de och bidrog med olika infallsvinklar på service. Han gav en inblick i Lars Högdahls serviceutredning, som han själv varit delaktig i. Vi väntar ännu på besked från rege - ringen om vad som ska ske, berättar Benny. Just nu ligger bollen hos Stats - kontoret som granskar möjligheterna att flytta ut statlig service. Ett svar ska kom - ma senast den 12 april Han gav också en rapport från Hela Sverige ska levas projekt kring servicepunkter. Fem till sex bra projekt lever vidare, bland an - nat ett om service i Gideå bygdegård. Benny är också ordförande i Torsö idrotts- och bygdegårdsförening som er - bjuder service med båtplatser och cam - ping. Maria Kristoffersson från region Väs - terbotten gav intressanta synpunkter på hur man arbetat med utvecklingsfrågor. Hon visade olika möjligheter till utveck - ling på landsbygden. Maria ställde frågan om vi ska vara medföljare eller med - skapare av utvecklingen. Vill vi det sena - re måste vi ta saken i egna händer och ta itu med våra idéer nu. Bygdegården har alla förutsättningar att vara ett nav för detta arbete. Västerbottens projekt kan man följa på Maria Kristoffersson från Västerbotten samtalar med Carina Hördegård, verksamhets - utvecklare på Bygdegårdarnas Riksförbund. Hans Hermansson från Gävleborg bjöd in oss alla till att spela på afrikanska trummor under kvällen. Gruppdiskussioner om hur vi utvecklar service bygdegårdar. Här Maria Berglund, Möklinta gården, Carina Hellström, Skara - borg, Kjell Westerberg, Väddö IOGT/NTO, Leo Persson, Älvdalen, Rolf Johansson, Stock - holm, och Hans Hermansson, Gävleborg. Foto: Carina Hördegård. BYGDEGÅRDEN 5

6 E N G L A D M AT S TA RT I S TAV B Y B Y G D E G Å R D Text & foto: CARINA G HÖRDEGÅRD Den första av de fem kick-offerna i matprojektet Bygdegården navet för mat, fest och kultur gick av stapeln i Stavby bygdegård utanför Uppsala den 22 oktober. Ett fyrtiotal personer hade kommit för att lyssna på Monika Ahlberg och för att få avsmaka små läckerbitar. När gästerna anlände till bygdegården bjöds de på en pepparkaka toppad med philadelphiaost och rårörda lingon. Recept: Hyvlade pepparkakssticks med lingon crème 1/2 dl rårörda lingon 2 dl färskost av typen philadelphiaost En korv pepparkaksdeg, cirka 400 g eller färdiga små hjärtan Rör ihop lingon och philadelphia ost, förvara i kyl. Knåda ihop pepparkaksdegen till en korv (ungefär som en köpedeg ), frys degen en stund. Hyvla sedan tunna, cirka 2 3 cm breda sticks. Lägg dem på en plåt och grädda enligt anvisning. Låt svalna. Ställ fram pepparkakssticksen och lingoncrèmen i en skål bredvid och låt gästerna ta för sig eller gör i ordning en bricka med färdiga bitar. Monika Ahlberg känd för sitt TVprogram Monikas mat och för 16 kok - böcker berättade inspirerat om sitt liv, hur hon från början varit dansare till att börja laga mat och baka. Det lockade till många glada skratt i bygdegården. Hon började sin kulinariska resa med att job - ba på Rosendals kafé på Djurgården. Många har säkert den fina kokboken Rosendals trädgårdscafé hemma. Om inte så kommer den nu snart i en nyutgåva. Man kan säga att Monika var en före - gångare till att skapa en vacker och tillta - lande kokbok, många är de som följt i hen - nes spår. Monika visade och lagade till en ljum - men sallad med närproducerad fläsk filé, som hon lade upp på ett stort vackert rött keramikfat. Hennes filosofi är att använda naturliga råvaror som smör och grädde och gärna närproducerat. Man ska inte ha för små fat när man lägger upp maten, säger Monika. Det ska vara tilltalande för ögat och vackra färger som harmonierar med varandra. Hon gav även tipset att man ska vara varsam när man tillagar mat; det största felet är att man lagar sönder maten. Man Snitsiga och läckra parmaknyten. ska laga i stort sett allt med mycket kor - tare tid än man tror. Carina G Hördegård och Catrin Wolg - ner ledare för projektet berättade om vad som kommer att hända under de tre projektåren. Exempelvis om kursen den 2 december för dem som just nu står i begrepp att rusta och bygga om sina kök. Kursen kommer att handla om mat och bygdegårdskökets utveckling och regel - verk. Charlotte Folin och Elisabeth Liby från Studieförbundet Vuxenskolan medver - kade också och berättade om studie cirk - lar med mat som tema. Bland annat be - rättade de om den nya studiehandled - ningen som producerats i samverkan mellan Studie förbundet Vuxenskolan och Bygdegårdarnas Riksförbund: Kök i bygdegården. Uppgradera ditt kök. De små snitsiga rätterna för prov - smakning gillades av publiken. I Stavby ska man senare under hösten ha en pub - kväll och då ska man testa dem på nytt. Tanken är att vi genom kick-offerna ska inspireras till ett nytänkande. En över raskning för alla närvarande kom från Sara Sjödahl från bygdegården Ängs bolaget i Tierp. Hon bidrog med smak prov på kakor, vars recept man hade ned tecknat i en ny kakbok. Det var ett fler tal goda kakor som blev som grädde på moset till Stavbyträffen. När alla kick-offerna är avslutade, kommer samtliga recept att läggas på hemsidan. Det kan ge nya tips till mat i bygdegården. Deltagarna bjöds på pepparkakor med philadelphiaost och rårörda lingon vid ankomsten. Gott tips inför advent. Se receptet. Köksligan ser nöjd ut med resultatet. På denna tidnings omslag syns en läcker sallad med fläskfilé och lingon dressing. 6 BYGDEGÅRDEN

7 Resultat för ungdomar Två dagar i veckan med bra verksamhet för ungdomen resultatet av pro - jektet Rudskoga ung - domsgård i Kristine - hamn i Värmland. Text: REDAKTIONEN Själva idén till att starta en ungdomsgård i bygde - gården kom till under ett möte med traktens ung domar, då de fick komma med förslag på hur bygden skulle kunna utvecklas. Det skulle alltså ske en utveckling utifrån ungdomars perspektiv. Efter detta möte började man arbeta med att få till en ungdomsgård, som ledde till en Leader-ansökan. Rudskoga ung doms - gård blev projektets namn. Ett och halvt år senare står den klar: en ny och fräsch lokal som används flitigt av den yngre ge - nerationen. Grundidén var att allt skulle genom - föras tillsammans med ungdomarna, inte åt dem. Detta blev mycket lyckat. Plane - ring, renovering, inköp, upplockning av möbler allt har gjorts med intresse och entusiasm. I projektet har man utbildat ett 15-tal ledare i åldern år. Just ledar - skapsfrågan var alla överens om. För att få kontinuitet i verksamheten behövs en gedigen och motiverad ledarkår. Kom - petensen har höjts hela tiden till följd av att utbildningen har prövats i praktiken och gett värdefull erfarenhet under pro - jektets gång. Lokalen är öppen två dagar i veckan. Tiderna är anpassade efter skolbussen. Stängningstid är klockan 21. Två ledare arbetar alltid tillsammans. Efter att pro - jektet avslutats kommer verksamheten att fortsätta. Stöd från Kristinehamns kommun ska sökas varje år. Bygdegårds - föreningen ska stå för lokal, sophämt - ning och värme. Leadermedlen har gjort allt möjligt. Utan dem hade det inte gått. Ungdomsgården ska alltid finnas kvar. Eller så länge det finns behov. Samarbetet med kommunen har va rit viktigt, något som borgar för en framtid för denna verksamhet. Även för eningar - na i bygden har deltagit. Rudskogaslöj - darna kommer att ordna en kurs i till - verkning av smycken, är det tänkt. Bil - klubben Country Cruisers Rudskoga ska ordna en mekarkväll och ett studie - förbund ska hjälpa till med en gitarr kurs. Ungdomsgården drivs som en undergrupp i bygdegårdsföreningen. Tallklinten nominerad för en Ull-bagge Text: REDAKTIONEN Landsbygdsnätverket delar ut Ull-baggar i olika kategorier. Detta händer på Landsbygds - galan i Stockholms stadshus i november. Bland de nomine - rade i kategorin ungdoms - projekt finns Tallklintens bygde - gårdsförening i Kronoberg. I två år arbetade föreningen med att byg - ga om övervåningen till ungdomslokal. Ungdomarna gjorde ett stort jobb och fick bland annat lära mer i en byggkurs. Lokalen i Tallklinten invigs med LAN-spel under några sommardagar. Foto Alfred Johansson. Strax före sommaren blev lokalen klar för invigning: en fest och en flerdagars - aktivitet med LAN-spel. Under hösten har lokalen inretts med möbler och teknisk utrustning. Vi planerar träffar för barnen och ungdomarna, berättar Marie Nilsson i för - eningen. Fem av dem som deltog i byggkursen kommer att närvara vid Landsbygds - galan och invänta den spännande stun den när det tillkännages: vinnaren av Ullbaggen. Vi ser verkligen fram emot detta, och hela bygden håller tummarna för att vi kommer hem med en Ull-bagge! ut - brister Marie. Energi för unga Text: REDAKTIONEN Den Rullande Bygdegården har besökt Boet och spridit entusiasm. Ungdomarna var där varje kväll i en hel vecka, likaså två från styrelsen. Och jag tror faktiskt att vi hade lika roligt som ungdomarna, berättar Anette Sun - nanstad, ordförande i Boets bygdegårds - förening. Här skulle vi vilja att ungdomarna själva inredde och fick sitt eget krypin, berättar Hasse Rydberg när han visar övervåningen i Boets bygdegård i Ödes - hög i Östergötland. BYGDEGÅRDEN 7

8 Långsamt teknikskifte kan vara räddningen för Hoverbergsbion Text & foto: DANIEL HANSSON, LÄNSTIDNINGEN ÖSTERSUND 2008 fattades beslutet att bio - grafen i Hoverberg skulle digi - taliseras. Nu är teknikskiftet genomfört och att det tog tre år mellan beslut och genom - förande kan med stor sanno - likhet ha varit räddningen för Hover bergs bion. Den gamla filmprojektorn i Hoverbergs bygdegård har gjort sitt. Sedan mitten av 1900-talet har den stått i maskinrummet och i perioder an - vänts flitigt, men nu har den fått lämna plats för ny digital utrustning. Precis allt är nytt här inne, till och med elkablarna på väggarna, säger Lasse Werner när han visar den nya utrust - ningen. Han är tillsammans med bland annat Åke Nordin en av eldsjälarna bak - om bion i Hoverberg. Teknikskiftet från analog till digital utrustning är en nödvändighet, efter som de gamla filmrullarna snart inte kom mer att finnas att få tag på. Investeringen i den digitala utrust - ningen i Hoverbergs bygdegård uppgår till omkring en miljon kronor. Och alltihop är bidragspengar från kommunen, säger Lasse Werner. Beslutet att digitalisera fattade bygde - gårdsföreningen 2008 och samtidigt sök - tes kommunens bidrag avsedda för sam - lingslokaler. Vi har haft förmånen att kommu - nen har förstått att det här har varit vik - tigt att satsa på, säger Eva Dahl änger, bygdegårdsföreningens ordförande. Bidragen flyttades framåt varje år och ackumulerades och den här sommaren fanns tillräckligt mycket pengar för att verkställa digitaliseringsbeslutet. Att pengarna inte fanns 2008 har i ef - terhand visat sig vara en fördel eftersom filmdistributörerna för varje år har höjt kraven på biografernas utrustning, nå got som gjort att de maskiner som många in - stallerade för tre år sedan nu kan vara värdelösa och måste bytas ut. Hade vi satsat 2008 hade vi stått med en utrustning för en miljon som inte går att använda nu. Det är verkligen synd om dem som har gjort så, säger Eva Dahlänger. I somras slog organisationen Folkets Hus och Parker larm om att 200 biogra - fer i landet hotas av nedläggning av eko - nomiska skäl. Det här vi har skaffat nu kommer förhoppningsvis att fungera under en över skådlig framtid, säger Eva Dahl - änger. Den 29 oktober är satt som premiär - datum, med en smygpremiär för barn helgen innan, och Eva tror att bion i Ho - verberg kommer att bli mer konkurrens - kraftig framöver. Förr kunde vi få filmerna en och en halv månad efter premiären, nästan när de kommit ut på dvd. Nu kan vi få fil merna till premiärdagen. Inom kort kommer även utrustning för att visa direktsänd fotboll, trav, teater eller opera att installeras. Det här är ett fantastiskt lyft, säger Eva Dahlänger. Lasse Werner och Erik Dahlänger är två av flera biografoperatörer i Hoverberg. Maskinrummet har fått ny utrustning för närmare en miljon kronor. 8 BYGDEGÅRDEN

9 Nu fick han stå framför kameran Text: REDAKTIONEN Foto: KATARINA JOHANSSON Nu fick han äntligen hamna framför kameran, Ingemar Jansson, som i över 70 år arbe tat med film i Svenljunga, Västra Götaland. Det blev en dokumentär om denne man filmens trogne förkämpe. Var skulle premiären gå av stapeln om inte på Teaterbiografen i Svenljunga? Filmens titel Ingemar Jansson Ett liv i filmens tjänst säger lite om Ingemar, som redan på 30-talet blev intresserad av att lära sig maskinistens viktiga kunskap och även fick praktisera denna. Han har arbetat som filmare och han har varit bio - grafägare. Den 15 minuter långa filmen berättar om Ingemars liv och leverne i biograf - världen både förr och nu. Många är de bygdegårdsföreningar som fått hjälp av Ingemar med att skaffa film. Premiären innehöll naturligtvis fest efter själva visningen med blommor och tal av kommunalrådet Eva Johansson. Bengt Wernersson, ordförande i Bygde - gårdarnas Riksförbunds filmråd, upp - vaktade. År 2009 fick Ingemar motta Bygde - gårdarnas filmpris för sitt mångåriga ar - bete som filmsättare för bland annat ett stort antal bygdegårdar. Den glade doldisen och huvudrolls innehavaren Ingemar Jansson och Catrin Wolgner, producent och projektledare samt tillika filmkonsulent på Bygdegårdarnas Riksförbund. Filmfakta Regi, foto och klippning: Johanna Bernhardsson. Producent och projektledare: Catrin Wolgner. Musik: Jens Classon. Ansvarig utgivare: Svenljunga Folkets Husförening. Finansiellt stöd: Bygdegårdarnas Riksförbund, Västra Götalandsregionen, Leader Sjuhärad. BYGDEGÅRDEN 9

10 Bygdegårdarnas Amatörteater Text & foto: STEFAN LÖFGREN Det var full fart i Teaterspegelns uppsättning av farsen Alla var där, skriven av Derek Benfield. Olga Leander och Sören Back hade två av rollerna. Under helgen 2 4 september 2011 samlades över 100 perso - ner i Kalvsviks bygdegård för att spela teater, titta på teater och lära sig mer i fem olika workshopar. Det var så roligt att arran - gera festivalen, så vi skulle kun na göra det igen, säger Therese Johansson från Kalvsviks Spek takler. bygdegårdsföreningens övriga verksam - het eller till renoveringar och utbyggna - der av lokalen. Som ett led att stärka amatörteatern genomför Bygdegårdar - nas Riksförbund vartannat år, sedan 1993, en nationell festival. I år stod Kalvsvik, strax utanför Växjö i Krono berg, som värd. I flera av landets bygdegårdar repeteras och spelas det amatörteater. På repertoa - ren står alla möjliga olika genrer och for - mat, det är revyer och dramer, farser och stora sommarspel. Flera grupper eller för - eningar har verksamhet för barn, unga och vuxna. Andra jobbar med en mindre ensemble, som har utvecklat sin stil un - der många år. Gemensamt är ändå att amatörteatern är viktig och spelar stor roll för en bygdegårdsförenings verk sam het och utveckling. Organisationsformerna varierar ock - så mellan att vara en del av själva bygde - gårdsföreningen och att vara en helt fri - stående ideell kulturförening. I flera fall bidrar amatörteatern ekonomiskt till Regionteatern Blekinge Kronoberg höll de fem workshopar som erbjöds under festivalen. Edvin Bredefeldt hade två pass med improvisation och teatersport. Här är det Maria Isaksson, Patrik Arvidsson och Jörgen Ödling som gör en av övningarna där man ska prata med en röst. 10 BYGDEGÅRDEN BYGDEGARDEN

11 festival för tionde gången! Grupperna på årets festival kom från Klöverträsk i Norrbotten, Vendel i Upp - sala, Ishult i Norra Kalmar, Bullaren i Västra och Nävertjäl i Västernorrland, som tillsammans med gänget från Kalvs - vik spelade totalt sex olika produktioner. Regionteatern Blekinge Kronoberg var också en aktiv part i festivalen och hjälp - te till med både teknik och ledning av övergripande teatersamtal och workshop - ar inom bland annat improvisation, ljus - sättning och produktionsplanering. Det handlar ju om att göra sånt som man själv tycker är roligt, då blir arran - gemanget bra, säger Therese Johansson, som också ingick i arbetsgruppen för fes - tivalen. Vi har stärkt vår sammanhållning i gruppen genom att jobba med den här festivalen, som även givit oss ett större självförtroende. Att vi tidigt fick så bra kontakt med både Växjö kommun och Regionteatern underlättade också hela planeringsarbetet och genomförandet, sä - ger Therese. I Västernorrland har Teaterspegeln dragit igång sina repetitioner med nästa produktion, farsen Jo, det gällde annon - sen av Marc Camoletti. Vi tar även i år hjälp av regissören och skådespelaren Lennart R Svensson, som kommer hit vid några tillfällen och intensivrepeterar med oss, berättar Sö - ren Back, ordförande i Teaterspegeln och en av de drivande. En av de saker vi tog med oss från festivalen är att man bör ha kunskaper kring produktionsarbetet och ha en pro - ducent, säger Sören. Så till den här pro - duktionen har vi gjort en bra planering och har en mycket bättre struktur än ti - digare. Nu vet alla vad de ska göra, säger han. Även Kalvsviks Spektakler har fort - satt sitt arbete under hösten, nu med im - provisation och olika former av teater - träning, tillsammans med pedagogen Andreas Dahl från Regionteatern Ble - kinge Kronoberg. Vi har lite tankar på att göra ett tea - terkafé, berättar Therese. Om två år, 2014, är det dags för näs - ta festival. Och då är det väl vår tur att vara värdar, säger Sören Back från Teaterspe - geln. Vi pratade om det på vägen hem och vi har lite idéer om hur vi skulle vil - ja göra. Kalvsviks Spetakler och Ruggugglorna var värdar för årets festival och spelade också sin egenskrivna föreställning Systrarna Persson. Lördagskvällen bjöd på galamiddag i Grimslövs bygdegård, med glitter och glamour. BYGDEGÅRDEN BYGDEGARDEN 11

12 Över100 kulturarrangemang på en vecka Text: STEFAN LÖFGREN Ett stort utbud av kultur över hela landet fanns att tillgå under bygdegårdarnas kultur - vecka vecka 43. Riksförbun - det var värd för ett antal aktivi te ter. I Böloms bygdegård i Västernorrland bjöd förbundet tillsammans med föreningen till inköpsutställningen Konst åt alla. Ef - ter inköpen hölls utställningen öppen för allmänheten under hela veckan. I Hyss - na i Sjuhärad och Långasjö i Kalmar bjöd förbundet tillsammans med för eningar - na till kick off för det stora mat projektet Bygdegården navet för mat, fest och kul tur med medverkan av mat krea tö - ren Monika Ahlberg. I Högsäter i Västra arrangerades en filmhelg med stöd från förbundet. Teater, teater, teater Utbudet av teater var stort. Panikteatern gav Tid för avgång i Rutvik i Luleå, i Gi - måfors i Sundsvall och i Västansjö i Örn - sköldsvik. Friteatern gav På finska heter det Kaipaus i Tynningö, Vaxholm och i Tösse i Åmål och En annorlunda teater - kväll i Lännäs, Örebro. Byteatern gav Sånt som jäser och sånt som gror i Läcke - by, Södra Kalmar. Teatergruppen Mimu - lus gästade Rämmen, Filipstad, med cir - kusskola för barnen på förmiddagen och föreställning för vuxna under eftermid - dagen. Joel Torstensson och Hugo Emretsson i Dalateaterns föreställning Audiens. Foto: Per Eriksson. Musikevenemang och allsång Ewert Ljusberg bjöd på musik i Borgunda i Falköping och i Trökörna i Grästorp, Skaraborg. I Othem på Gotland framfördes Kär - lek så in i Norden sånger och texter. En konst åt alla utställning hölls i Böloms bygdegård och kapell under kulturveckan. 26 konstnärer ställde ut 77 verk. Bygdegårdarnas Riksförbund köpte 10 av dessa verk för att deponera ut i landets bygdegårdar.foto Stefan Löfgren. 12 BYGDEGÅRDEN BYGDEGARDEN

13 Allsång med tårtbuffé ordnades i Am - björnarp, Sjuhärad. Skillingtryck med Annika Winhagen i Norum, Roberts - fors i Västerbotten. Bio och opera Ett flertal biografer hade filmvisning. Men inte bara det. I Hoverberg invigde man sin nya digitala biograf. Och i den digitala biografen i Gideå visades det både film och opera. Operan Don Gio - vanni gavs i en sändning direkt från Met ropolitan i New York. Öppet hus och hantverk I Hallagården i Halland ordnades öppet hus med våffelservering och underhåll - ning av ungdomar. Bygdegården visades och styrelsen fick ännu bättre kontakt med traktens invånare. Regionteatern gav en föreställning av Jaguaren. I Högsgården i Gävleborg visades kvastbindning. Höst - marknad höll man i Vellinge i Skåne och slöjdmässa i Ljungstorp, Skaraborg. Föredrag I ett flertal bygdegårdar förekom före - drag, som i Brosjögården i Kinda, Öster - götland, där historiedocent Peter Ull - gren berättade spökhistorier. Kulturevenemang förekommer under hela året i bygdegårdarna. Men en gång om året kraftsamlar de! Scenkonstportalen har invigts! Riksteatern invigde i början av september en ny mötesplats för arrangörer och producenter, under rubriken Scenkonstportalen. Det är ett nyutvecklat webb - verktyg där producenter lägger in fakta om sig och sina produktioner. Man kan även som arrangör lägga in uppgifter och även göra bokningsförfrågningar via sidan. Scenkonstportalen är en del av det förmedlingsuppdrag som Riksteatern har, men webbplatsen är tänkt att rymma alla turnerande scenkonstutövares före - ställningar. Sidan finns på adressen Visor, bondkomik, värmlandshumor och ett möte med Fridolf Rhudin. Owe Clapson Bokas på fridolf.rhudin@telia.com Öbarna Vismästarna från västkusten info@obarna.se Filmvisning? Läs mer om filmvisningar på Swedish Film AB Tel: , info@swedishfi lm.se lm.se BYGDEGÅRDEN 13

14 L A N D E T R U N T Rocka loss i Edsberg The Cadillac band med några av rockens svenska storheter spe - lade i Edsbergs bygdegård i Öre - brodistriktet. Musik från 50-, 60- och 70-talet. Elvislåtar, Roy Orbinson, Tages, Cree - dence Clearwater Revival Det kom inte bara orts - bor utan också folk från andra delar av länet, berättar för - eningens ordförande Kerstin Leijonborg. Nära tre timmars konsert och sedan fortsatte stuffandet till bandets cd-skivor in på små - timmarna. Tack för att ni ordnade det här! utbrast en entusiastisk publik. Men det vi gjorde var att hyra ut till The Cadillac band det var allt förutom att vi sålde fika och affischerade, för - stås. Bandet ville spela hos oss därför att vi har en bra lokal, säger Kerstin. Elvistolkaren, tillika präs - ten, Hans-eric Hägg från As - kersund bidrog till att höja rock - stämningen denna kväll och var kvällens hemliga gäst. Glenn Karlssons Elvistolk ningar var The Cadillac band i fullt ös med en av sångarna, Tommy Blom. Foto: Olle Leijonborg. fantastiska och Raymond Björ - ling försämrade inte kvalitén, minsann. När Alicia Helgesson sjöng How great thou art blev publi - ken riktigt tagen och berörd, det märktes tydligt, avslutar Kerstin. I The Cadillac band ingår bland andra Tommy Blom (från Tages), Gert Lengstrand (från Streaplers), Svenne Hedlund (från Hep Stars), Alicia Helgesson, Börje Hallberg, Emma Grönvall och Jimmy Svensson. (Örebro) Stefan Ljungqvist lockade Att få komma och uppträda i en bygdegård är toppen, sä - ger Stefan Ljungqvist. Sångaren och skådespela - ren Stefan Ljungqvist lockade till en fullsatt bygdegård i Sä - tila. Tillsammans med Len - nart Palm känd från melodi - krysset i P4 på lördagsförmid - dagarna bjöd han på ett stort antal visor ur sin rika och bre - da repertoar. Han har ju känt sig lika hemma på operasce - nen som på Lisebergsteatern med Hagge Geigert. Hans visprogram innehöll visor av Evert Taube och Lasse Dahlquist men han gav också smakprov ur musikalen My Fair Lady, där han en gång har spelat som Dolittle på Storan i Göteborg. Stefan Ljungqvist använde sin röst och pondus på ett mycket professionellt sätt både i finstämda visor och till visor med mer humoristiska inslag. Då och då varvade han sin sång med en och annan his - toria till publikens stora för - tjusning. Orgelkonstnären och mu - sikarrangören Lennart Palm ackompanjerade sången på ett mästerligt sätt med hjälp av sin orgel som ibland kunde låta som en hel orkester. De båda folkkära artisterna avtackades under publikens stående ovationer. Sätila bygdegårdsför ening Årets Bygdegårdsför ening i Sjuhäradsdistriktet år 2011 har under senare år satsat stort på kulturella arrangemang. Det ta har man kunnat göra med hjälp av Marks kom muns bidragsregler för kultu ren samt ett arrangörs stöd från Västra Götalandsregionen, berättar Hasse Ferm (Sjuhärad) 14 BYGDEGÅRDEN BYGDEGARDEN

15 Skriv om bygdegården på nätet Per E. Johansson, som syns i mitten av bilden, har visat Wikipedias fotosafari till Bergshamra bygdegård. Bland fotograferna är också Marianne Nord. Hur hittar man din bygde - gård? Var letar man informa - tion? På nätet såklart. Man sö - ker, googlar. Ofta kommer upp - gifterna man hittar från Wiki - pedia som är ett flerspråkigt webbaserat uppslagsverk med fritt och öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Du kan själv skriva om din bygdegård och lägga in bilder på den. Läs mer om hur man gör här: org/wiki/wikipedia:introduktion Ladda upp bilder till Wikipedias mediadatabas. (Stockholm) Wikipedia drivs av den icke vinstinriktade stiftelsen Wi kimedia Foundation med stöd av privata dona - torer. Wikipedia finns till - gänglig i 278 versioner på olika språk. Totalt inne - håller den över 17 miljoner artiklar, varav den svenska versionen har ar - tik lar. Julmarknaden ger inkomster I slutet av oktober under bygde - gårdarnas kulturvecka ordnas den viktiga och många gånger inkomstbringande julmark - naden. Och det är många som besöker den traditionella akti - viteten för att köpa handstöp - ta ljus, dricka glögg och äta pepparkakor. Bygdegården är ofta den givna lokalen för jul - marknaden. Ett exempel är Bergsjö byg - degård i Kristinehamn där man säljer hantverk både ute och inne. Servering och lotterier hör naturligtvis till. Stefan Ljungqvist sjunger ur sin breda repertoar i Sätila bygdegård. Foto: Håkan Almqvist. BYGDEGÅRDEN BYGDEGARDEN 15

16 B Y G G Text: HENRIK ÖHLIN Foto: SCENKONSTBOLAGET Bygdegård för ALLA! För många bygdegår - dar en självklarhet, för andra en nyhet ändå är den given den vikti gaste punkten för för eningen: Bygdegården är till för alla. En allmän samlingslokal. Det magiska året 2010 är pas - serat med råge. Det var det året alla allmänna platser bygde - gårdar inkluderat skulle vara tillgängliga för alla. Tillgäng - lighetsanpassade. Vi vet så här några år efter att det är många som har lång väg kvar till att fylla kraven. Vartefter vi fyller baskravet på tillgänglighet i lo - kalen, så lär vi oss mer och mer. För det handlar inte bara om att komma in i huset utan också om att kunna delta i allt som pågår. I köket, i samtalen, på scenen Nu pratar vi ock - så om frångänglighet hur kommer vi ut ur byggnaden vid brand eller andra situatio - ner där vi behöver utrymma akut om man är synskadad, om man är rullstolsburen En av uppgifterna för Byg degårdarnas Riksförbund är att ta in information, sortera den, värdera den och sprida den till medlemmarna. Fo kus områ den kommer och går som i vågor. Mycket avgörs av förändrad lagstiftning som i sin tur på verkar medlemmarna. Nya krav tillkommer. Tillgänglig hetsfrågan är väl ändå en av de vågor som ligger och kluckar i jämn takt mest hela tiden. Byggservice inom förbun - det har deltagit i framkant av debatten genom att ingå i ett flerårigt projekt drivet av Väs ternorrlands länsteater Scen konstbolaget med säte i Sunds vall. Den ordinarie upp - giften är att producera och spela tea ter över hela sitt län för alla medborgare. Thomas Melander, projektledare, var en av de första i landet i sin position som själv ställde sig frå - gan: kan vi verkligen fylla det kravet? En sak är naturligtvis att spela teater på stora scenen i Sundsvall, men hur går det när man ska spela på mindre platser i en bygdegård? Var ligger hindren? Är de fysiska i form av trappor och trösklar eller är det en kun - skapsfråga eller en attitydfrå - ga? Eller allt samtidigt? Detta var en viktig punkt att lösa. Vi var flera deltagare i gruppen. Teaterfolk, scenarbetare, pro - ducenter, handikapporgani - sationer, och så jag som repre - sentant för de lokalhållande organisationerna. När man samlas och alla kommer från olika håll med olika kunskap i bagaget så tar det ett tag in - nan man hittar varandras kun skaper och specialiteter. Just då var det lättast att titta på det fysiska. Enkelt och kon - kret. Hur sitter man? var vår första fråga som också kom att bli den roligaste i mitt tycke. Vi började med att undersöka Gradängen Lelle 400 rymmer 92 sittande gäster och rullstolarna på bästa plats: mitt i längst fram. mobila gradänger och deras gästvänlighet för rullstols - burna. Inte så kul kunde man konstatera. Personerna i rull - stol hamnade alltid längst ut på kanten bredvid gradängen. Sämsta tänkbara plats. Hur kan vi placera rullstolen på bästa plats i stället? Ett projekt startade då med att producera en egen proto - typ. Denna kom att bli vår föl - jetong med en Grand Finale i april där den presenterades med namnet Lelle 400 en lösning i tre delar, kompakt och lätt flyttbar. I monterat skick sitter cirka 90 personer bra och rullstolarna står på bästa läge! Ett projekt som detta, som syftar till kunskapsökning, stannar inte vid en gradäng. Man måste vidare. Hearingar ordnades i Umeå där politi - ker, landshövdingar och kul - turråd deltog. Det ordnades informationsträffar i Sveriges riksdagshus, där vi presentera - de hur vi tänkte och vad vi gör för att förbättra situationen. Vi stöter på nya fält där vi har liten kunskap men där vi söker lösningar och åtgärder tillsammans med andra kun - niga personer. Hur kan vi ord - na mobila enheter för syntolk - ning? Kan vi syntolka i en bygdegård? Nya frågor dyker ständigt upp ju mer vi lär oss. Som ett steg på vägen att spri - da projektgruppens kunskap har skriften Lathund för till - gänglighetsanpassning skrivits. Den kommer att spridas kost - nadsfritt i pdf-format till alla som vill ha den. Med största sannolikhet kommer frågan om tillgäng - lighet att både klucka och storma framöver. Men Byg - degårdarnas Riksförbund står stadigt fast i ambitionen att verka för en bygdegård för ALLA. 16 BYGDEGÅRDEN

17 Du kanske inte ser dig själv som bonde Men du bor på landsbygden och är engagerad i din skog, ditt företagande och bygdens frågor. Du tycker det är viktigt med en levande och dynamisk landsbygd och tycker att förutsättningarna för att bruka din skog och driva ditt företag behöver bli bättre. Frågor som äganderätt, svensk livsmedelsproduktion och möjligheten att leva ett gott liv på landet ligger dig varmt om hjärtat. Du kanske inte ser dig själv som bonde. Men du skulle kunna se dig som medlem i LRF. Så blir vi fler som gör mer för ett grönare Sverige. Varmt välkommen! Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm, , Medlemsservice når du på och medlemsservice@lrf.se

18 B Y G D E G Å R D S F Ö R S Ä K R I N G E N Text: CAROLINA SVENSSON & ANNA WERNERSSON Foto: CAROLINA SVENSSON Konferens om bygg- och försäkringsfrågor Kök och avlopp, värmekamera och frysskador, uppvärm - ning och skadeförebyggande. Allt skulle avhandlas under en helg. Den oktober samlades bygg- och försäkringsansvariga från distrikten till konferens på Utbildningscentrum Lidingö. Mycket utav informationen som kommer på konferensen har man ju fått i pappersform innan, men man tar in det på ett annat sätt när det presenteras så här och man får möjlighet att diskutera och kommentera, berättar Nils Öhrberg från Jämt - lands distrikt. Han har varit byggansvarig i tre år, men deltog nu för första gången på konferensen. Det ger mycket att få träffa de andra bygg- och försäk - ringsansvariga och få erfarenheter från andra distrikt, berättar Nils vidare. Under helgen stod många skilda saker på programmet. Christer Andersson, som reglerar de stora egendomsskadorna, informerade om hur skadeutfallet varit de senaste åren och då särskilt om de många skador som varit på luft-luft-värmepum- Nils Öhrberg, Jämtland och K-G Svensson, Jönköping. Bygdegårds försäkringen Skadeanmälan Märkpaket Inventarielistor Försäkringsfrågor Anmälan till utställningsförsäkring Ansökan om investeringsbidrag par. Där-efter delgav Per Ahlström de resultat som hittills kom - mit från energiprojektet. Försäkringskansliet visade nya och gamla skadeförebyggande åtgärder så som temperaturvakt, vattenlås med rörelsevakt, hjärt - startare och Länsförsäkringars egna inbrotts- och brandlarm. Representanter för de deltagande distrikten i det skade före byg - gande pilotprojektet presenterade sina projekt och inspirerade nya distrikt att delta i ett liknande projekt åren Henrik Öhlin, byggkonsulent på förbundskansliet, infor me - rade om aktuella frågor som anpassningar av enskilda avlopp, köksombyggnationer och Boverksansökningar. Just ombygg - nad av kök står i fokus de kommande åren. Förbundet kommer att bjuda in till konferenser i ämnet. En utveckling av köken kan ge nya hyresgäster och bidra till utveckling av bygden. Under söndagen visades flera olika värmekameror. Konfe - rensen fick en demonstration av hur dessa kan användas för att upptäcka energiförluster på grund av dålig isolering, men även vattenläckage och överhettade el-ledningar. Bygg- och försäk - ringsrådet har sedan tidigare beslutat att köpa in en värmeka - mera till förbundet som ska lånas ut till distrikten. Efter de - monstrationen var det flera distrikt som uttryckte en önskan att själva eller tillsammans med närliggande distrikt köpa in en vär - mekamera för att se till att föreningarna snarast kan få möjlighet att dra lärdom om hur byggnaderna mår. K-G Svensson från Jönköpings distrikt deltog också på sin första bygg- eller försäkringskonferens. Det är mycket nytt att lära sig för jag har ju bytt bana från att ha varit programrådsansvarig till att bli försäkringsansvarig nu i år. Det har varit intressant information och bra att få träffa de andra och utbyta tankar, intygar K-G. Han hoppas att han också får med sig distriktet in i det nya projektet om att förebygga skador. Konferensen inleddes och avslutades med diskussioner om de bygg- och försäkringsansvarigas roll. Deltagarna åkte sedan hem med ny inspiration och kunskap till att fortsätta arbetet i föreningarna. Bygdegårdsförsäkringen Östra Långgatan 30A, Varberg Tel säkrast E-post: forsakring@bygdegardarna.se Henrik Öhlin informerar om värmekameror. 18 BYGDEGÅRDEN

19 Värmepumpar besparing eller problem? Text: PER AHLSTRÖM Per Ahlström. Ett energiprojekt pågår där vi gör en inventering av olika upp - värmningssystem i våra sam lingslokaler i samverkan med Våra Gårdar. Under invente ringen har det visat sig att värmepumpar, på gott och ont, är ett stort samtalsämne. Den typ som ser ut att dominera är luft - luftvärmepumpar med bergvärmepum - par som god tvåa. Jordvärme är också vanligt. Den vanligaste kombinationen är luft-luftvärmepump och direktver kan - de el. Men man kombinerar också luft - luftvärmepumpar med i stort sett alla andra typer av uppvärmningssystem. De används vanligtvis för att ge grundvärme, som ökas med annan källa. Fastigheter med värmepanna kan an - vända luftvärmepumpar under den var - ma årstiden och bränslepanna under den kalla. Somliga har ett vattenburet system i vissa rum, och använder då luft-luft - värmepumpar i de andra lokalerna. Van - ligt är också att luftvärmepumpen fun - gerar som ett komplement i utrymmen där kapaciteten på det övriga värmesys - temet inte räcker till. Spar värmepumpar energi och pengar? Skälet till att man investerar i en värme - pump är oftast för att spara kostnader. En förhoppning är att kunna halvera sina energikostnader. När vi sedan frå - gar om man är nöjd med sin investering, svarar väldigt många att man är mycket nöjd eller nöjd. Detta trots att den energi - besparing man faktiskt gjort kan variera ganska mycket, även bland dem som är väldigt nöjda. Att halvera sin energi - användning är det långt ifrån alla som uppnår. Det finns exempel där man spa - rat väldigt lite eller i några enstaka fall ingen ting. Problem med värmepumpar Det finns också många exempel på miss - nöjda föreningar. De vanligaste orsaker - na till detta är att kapaciteten inte räcker till. Tillsatsvärme måste då användas i större utsträckning än beräknat, vilket höjer förbrukning och kostnader. Bris - ten beror oftast på att berg- eller jordvär - meanläggningen är underdimensione rad eller att man installerat luft-luftvärme - pumpar som inte klarar av att ta värme från kall utomhusluft i den utsträckning man beräknat. Vissa föreningar har också råkat ut för haverier. I skadestatistiken mellan 2009 och våren 2011 förekom totalt 39 skade - ärenden inom Bygdegårdarnas Riksför - bund som hade med värmesystem att göra. Av dessa utgjorde värmepumpar 35, bland dessa var 20 av typ berg- eller jord - värme och de övriga var luft-luftvärmepumpar. Dessa fakta och även indikatio - ner från andra försäkringsbolag om att skador på värmepumpar ser ut att öka gör att vi har beslutat att utvidga det på - gående energiprojektet med en bredare studie om just värmepumpar. Dela med er av erfarenhet så får ni råd tillbaka En kortare enkät om värmepumpar har sänts ut till alla föreningar. Enkäten finns också på hemsidan under Energi - projekt. Det är lika viktigt att få svar från er vars värmepumpar fungerat bra som från er där det inte fungerat. Förhoppningen är att förbundet ska kunna presentera en bild av hur värme - pumpar fungerar i olika typer av fastig - heter och de driftförutsättningar som där förekommer. Frågan är: Kan vi generellt rekommendera värmepumpar? Har ni frågor om energiprojektet och energi - enkäterna vänd er till Per Ahlström, per.ahlstrom@folkbildning.net BYGDEGÅRDEN BYGDEGARDEN 19

20 Gunnel Berdén, livsmedelskonsulent, gav på ett enkelt och lättfattligt sätt råd om livs medelshantering. Här med vy från bygdegården över Alsensjön. Köket i fokus Text: REDAKTIONEN Foto: CARINA G HÖRDEGÅRD När en bygdegård ska få ett nytt kök är det viktigt att få disku tera och ta del av all den kunskap som finns. Detta är helt i linje med intentionerna i det nyligen påbörjade matpro jektet inom Bygdegårdarnas Riksförbund: Bygdegården navet för mat, fest och kultur. Livliga diskussioner om kök under arbetshelgen. Här Anneli och Magnus Jeppsson tittar på köksritningar tillsammans med Thomas Nilsson. Alsen har i dag ett gammalt, litet och slitet kök. Den ska få en ut - byggnad med ett helt nytt kök. Anneli Jeppsson från Västra Karup uttryckte detta när hon under besöket fick se köket: Att de har kunnat jobba i sitt kök! 20 BYGDEGÅRDEN