KAPITEL 5 AVDELNINGENS EKONOMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPITEL 5 AVDELNINGENS EKONOMI"

Transkript

1 KAPITEL 5 AVDELNINGENS EKONOMI Ansvar och roller Ekonomisk hantering Finansiering Ansökningar Vad en ansökan brukar innehålla Redovisning av bidrag Att anställa i RFSL Bilagor - förteckning Handbok för RFSL:s avdelningar, kapitlet är uppdaterat september 2010.

2

3 Kapitel 5 Avdelningens ekonomi Ansvar och roller Styrelsen Styrelsen har det yttersta ansvaret för avdelningens ekonomi. Ekonomin är aldrig bara kassörens ansvar även om det är kassören som vanligtvis gör mycket av ekonomiarbetet. Därför är det viktigt att styrelsen har insyn i ekonomin och tar sig tid att sätta sig in i det. Styrelsen väljer firmatecknare och skriver delegationsordning. Vanligtvis får firmatecknarna mandat att ta beslut om belopp upp till en viss summa (t.ex kr) och för summor utöver detta behövs styrelsebeslut, över e-post eller fysiskt möte. Styrelsen ska skriva verksamhetsplan och göra en budget över året som årsmötet får ta ställning till. Dessa riktlinjer är framtagna av förbundsstyrelsen när det gäller styrelsens ekonomiansvar: - Interna styrdokument, inklusive delegationsordning skall finnas och uppdateras minst en gång/år. - Budget och verksamhetsplan skall vara realistiska. - Hela styrelsen måste ha insyn i all verksamhet. Kassören skall redovisa ekonomin för styrelsen löpande under året. Delegationsordning En delegationsordning är ett dokument som antas av styrelsen där det framgår vem som får göra vad i föreningens namn. Det framgår hur stora summor som en firmatecknare själv får besluta om och hur stora summor det behövs styrelsebeslut på. Styrelsen kan också delegera firmateckningsrätt till projektledare för vissa projekt eller till enskilda styrelsemedlemmar för ett begränsat uppdrag (ex. för att teckna mobilavtal). Man kan välja att firmatecknarna får ingå avtal och köpa in saker upp till en viss summa (ex kr) och att för högre summor måste man ha ett styrelsebeslut. Firmatecknare Firmatecknare är personer som får skriva avtal för föreningen och som får tillgång till föreningens konton och tillgångar. Detta betyder att firmatecknarna är mycket viktiga för föreningens överlevnad och ekonomiska situation. En avdelning ska ha minst två stycken firmatecknare och alla ekonomiska transaktioner ska godkännas av minst två av dessa firmatecknare. Det vill säga en person skriver in alla fakturor som ska betalas i internetbanken och sköter utbetalningar, och en annan person skriver på att han/hon har sett fakturorna och godkänner att de betalas. Vanligtvis är kassören tillsammans med ordföranden firmatecknare. Dessa riktlinjer är framtagna av förbundsstyrelsen när det gäller firmatecknare: - Firmateckning skall utföras av två personer i förening, i enlighet med stadgarna. - Firmatecknarna skall inte ha en allt för nära privat relation eller gemensamma ekonomiska intressen. 5-1

4 Kassör Kassören i avdelningen har ett viktigt uppdrag och behöver vara en person som har ordning och reda på papper och pärmar. Kassörens uppgift är att se till att avdelningen håller budgeten, att göra utbetalningar och fakturera och betala föreningens räkningar. Det är viktigt att den andra firmatecknaren är involverad i allt som kassören gör så att denne inte blir ensam med detta ansvar. Kassören håller också reda på föreningens skattedeklarationer. Det är viktigt att kassören inte blir sittande med allt som har med ekonomiska redovisningar och ansökningar till bidragsgivare, ekonomisk berättelse och bokslut att göra utan att styrelsen delar på det arbetet. Det är bra att ha Kassörens rapport som en stående punkt på styrelsemötena. Revisorer De flesta avdelningar med en begränsad ekonomi har endast en internrevisor (eller två), det vill säga en person som inte är auktoriserad revisor utan är förtroendevald. Denna person har som uppgift att: 1. Hålla koll på att avdelningen sköter sin ekonomi genom att gå igenom kvitton och verifikat. Det är bra om detta sker vid några tillfällen per år, och inte enbart inför bokslut. På detta sätt kan man ha en bättre kontinuerlig kontroll och det behöver inte ta så lång tid varje gång. 2. Kontrollera att styrelsens beslut följs upp och att man tagit de beslut som varit nödvändiga för vissa utlägg/åtaganden man haft under året. Dessa riktlinjer är framtagna av förbundsstyrelsen när det gäller revisorernas arbete: - Om bidragen överstiger kronor skall en extern godkänd revisor eller auktoriserad revisor anlitas. - De förtroendevalda revisorerna skall inte ha en allt för nära privat relation eller gemensamma ekonomiska intressen som någon i styrelsen. Ekonomisk hantering Ekonomisk styrning och uppföljning Det är otroligt viktigt att kontinuerligt ha kontroll på in- och utgifter och se till att budget följs och att pengarna används på rätt sätt. Har ni lovat att ni ska använda pengar i ett projekt till att köpa in böcker för kan ni inte använda pengarna till att istället renovera er lokal, till exempel. Pengarna måste användas på rätt sätt, och de måste räcka till allt ni lovat i en ansökan att de ska räcka till. Därför rekommenderas att kassören inför varje styrelsemöte gör en översikt över detta och redovisar för styrelsen. Kvitton och kontanter Det är bra att i största möjliga mån undvika kontanthantering i avdelningen, så det bästa är att en person kan lägga ut pengar som den sen får tillbaks via överföring om någon ska göra utlägg för avdelningens räkning. Det är viktigt att man sparar kvittona och gör ordentliga verifikationer av dem för att underlätta kassörens och revisorernas arbete. Använd gärna utläggsmallen som finns med bland bilagorna. Vid kontanthantering är det viktigt att, till exempel efter en fest, två personer räknar pengarna 5-2

5 och skriver under ett verifikat på hur mycket pengar som man fått in den kvällen. Om någon tar emot pengar kontant ska ett kvitto skrivas på hur mycket och varför och om någon betalar något kontant bör denna få ett ordentligt kvitto på sitt utlägg. Dessa riktlinjer är framtagna av förbundsstyrelsen när det gäller kvitton och kontanthantering: - Lån mellan förening och privatperson skall inte förekomma. - Handkassor skall begränsas till ett minimum Verifikationer För allt som händer i avdelningens ekonomi ska en verifikation finnas. En verifikation kan vara ett kvitto fastsatt på en kvittoredovisningsblankett, det kan vara ett utdrag från kontot på en insättning, det kan vara en skriven eller mottagen faktura. Dessa verifikationer ska samlas i original i en bokföringspärm. Om en bidragsgivare vill ha originalverifikaten är det viktigt att man gör vidimerade kopior som avdelningen sparar i sin bokföringspärm. Av verifikationen ska framgå när utlägget gjordes, varför, i vilket projekt, vem som lade ut pengar, vem/vilka som sov/fikade/åt (om det gäller hotellkvitton eller mat). Resekostnader ska verifieras med originalbiljetter och här ska framgå vem som åkte var och varför. Om en person har gjort ett utlägg som det inte finns kvitto för, exempelvis resa med egen bil, så kan någon av firmatecknarna skriva ett intyg på att denna person har gjort det utlägg som avses. Huvudregeln är att det ska finnas kvitton på alla utlägg! Som bilaga finns blanketter för kvittoredovisning samt inkomstredovisning (att användas t.ex. efter fester). Fakturor När avdelningen utför en tjänst eller säljer en vara till någon är det viktigt att ganska snabbt efteråt skicka en faktura på utlägget. Ideella föreningar tar inte ut moms så det är viktigt att detta framkommer på fakturan (se Fakturamallen som bilaga). Bokföring Hur man för bok skiljer sig från avdelning till avdelning. Har man en stor ekonomisk ruljans och stora bidrag att redovisa kan det vara bra att anlita en bokföringsbyrå (glöm inte att ansöka om extra pengar för detta när ni söker bidrag). Annars kan man använda ett bokföringsprogram (ex. SPCS), men det bästa är att använda Swedbanks e-bokföring eller liknande lösningar som är ett mycket enkelt och smidigt sätt att bokföra för en förening med måttligt stor ekonomi. För föreningar med mycket liten omsättning kan en lösning i Excel fungera. Hur man bokför är en för stor fråga för att beskriva här, använder man e-bokföring så har Swedbank gratis snabbkurser i detta och finns det frågor kan förbundskansliet hjälpa till med mycket. Även många studieförbund har kassörskurser som kan vara värda att hålla utkik efter om en kassör behöver stöd i sin roll. Boktips för redovisning: Redovisning i ideella föreningar, Björn Lundén. ISBN: Pris ca 300 kr. 5-3

6 Kostnadsställen, projekt och konton Har man flera olika bidragsgivare och projekt är det viktigt att man i bokföringen kan följa vad som har hänt i de olika projekten eller med pengarna från de olika bidragsgivarna. Därför har man ett system med kostnadsställen, projekt och konton, istället för att enbart ha konton, som mindre organisationer har. Ett kostnadsställe kan vara en övergripande kategori som innefattar en bidragsgivare, till exempel. Om avdelningen har fått STI-medel kan detta vara ett kostnadsställe. Sen underprojekt man gör för STI-medlen blir olika projekt inom det kostnadsstället. Exempel kan vara Colour of Love, Utbildningar och Föreläsningskvällar. Konton är sedan varje enskild utgift (eller inkomst) som att en utbildning kan ha många olika kostnader kopplade till sig. Föreläsararvoden, mat och dryck, boende, lokalhyra etc. Exempel på en kontoplan finns som bilaga. RFSL:s reseutjämningssystem Resefonden På de flesta av RFSL:s förbundsarrangemang gäller den så kallade Resefonden, vilket är ett reseutjämningssystem som gör att de som bor nära ett arrangemang hjälper till att betala resor för de som bor långt bort. Grundprincipen är att resefonden gäller för högst två personer per avdelning, och om en avdelning skickar fler än så får avdelningen betala resor för dessa personer själva och heller inte betala för resefonden. För varje person som utnyttjar resefonden betalar avdelningen 200 kr till Resefonden. Sen får avdelningen tillbaks pengar som överstiger 1000 kr per person för resor. Detta innebär att en avdelning aldrig betalar mer än 1200 kr per person som åker på ett förbundsarrangemang i resekostnader. Om avdelningens resor enbart kostar 500 kr per person får avdelningen alltså betala 700 kr per person som totalsumma, varav 200 kr går in i resefonden. För att få tillbaks pengar ur resefonden behöver en avdelning skicka in kvitton på sina resor, samt en ifylld resefondsblankett (finns som bilaga) senast 3 veckor efter arrangemanget. Ekonomisk oreda Många av RFSL:s avdelningar har en gång eller annan genomgått perioder med dålig ekonomi, förskingring, slarv, minskade bidrag etc. När detta händer är det viktigt att vidta snabba åtgärder och att kontakta förbundskansliet för hjälp. Exakt vad man ska göra vid olika situationer är väldigt varierande och är för omfattande för att skriva om här, men tag omgående kontakt med kansliet så kan ni få den hjälp ni behöver. 5-4

7 Finansiering Kommunbidrag Att vara en förening för hbt-personer ger inte automatiskt föreningsbidrag. Många kommuner ger bara bidrag till barn- och ungdomsverksamhet och till vissa särskilt behövande verksamheter som kvinnojour och liknande. I ett sådant läge är det mycket viktigt att skaffa en bra personlig kontakt med handläggaren på kommunen och sekundärt också viktigt att bjuda in de beslutande politikerna till samtal och därigenom få en kontakt. Bland RFSL:s avdelningar varierar storleken och formerna för bidrag stort, vissa avdelningar får inget stöd alls, medan andra får miljonbelopp. Kommunbidraget är ett allmänt bidrag som man oftast inte måste redovisa specifikt annat än med verksamhetsberättelse. Vissa avdelningar kan få driftsstöd till exempel från Socialnämnden i kommunen, om denna nämnd har till uppdrag att arbeta med socialt utsatta. Det kan vara en framkomlig väg att synliggöra hbt-personer inom områden som våld, stödverksamhet, RFSL:s arbete med skolinformationer och frågor rörande attityd och självförtroende. Ett driftsstöd i storleksordningen kronor borde samtliga avdelningar kunna få från sin hemkommun. Det kan behövas en hel del lobbyarbete för att få igenom detta. Kommunens nämnder har en skyldighet att besvara inkomna ansökningar med motivation på avslag eller förslag till var annars i kommunens labyrint som avdelningen kan vända sig istället. Om det är osäkert vilken nämnd RFSL bör vända sig till kan avdelningen ställa frågan till kommunens fullmäktige. Lämpligtvis ställs frågan på allmänhetens frågestund dock gäller olika regler för detta i olika kommuner. Kolla upp detta före besöket. Även medborgarförslag om finansiering kan skickas in till kommunen titta på kommunens hemsida där du kan hitta mer information om hur du går till väga för att söka medel, ställa frågan till fullmäktige eller lämna in medborgarförslag. En bra idé är att försöka söka kommunbidrag inte bara från den kommun där avdelningen har sin lokal/sitt säte utan ifrån de kommuner som finns i avdelningens verksamhetsområde. Ett tips, som har fungerat i vissa avdelningar, är att söka 1 kr per invånare från dessa kommuner. Detta ger kanske inga stora pengar, men det ligger i kommunens intresse att RFSL finns i närheten och många bäckar små kan göra skillnad i föreningens ekonomi. Vidare är det en god början på något som efter några år kan mynna ut i ytterligare bidrag. Landstingsbidrag Landstingen ger bidrag till kulturverksamhet och verksamhet som kompletterar eller ersätter vissa delar av landstingens verksamhet. Här gäller det att veta vilka bidrag och stöd man kan få. Inte sällan kräver detta en del efterforskningar. Ring till landstinget och fråga! Landstinget handlägger även ansökningarna för hiv-prevention, kontakta den som är ansvarig för folkhälsa/hivprevention eller liknande på ert landsting. Ofta heter denna tjänsteman STIsamordnare, folkhälsosamordnare, eller liknande. Läs mer i Handbok för hivpreventörer om projektmedel för hivpreventivt arbete och om landstingsbidrag. Vissa av RFSL:s avdelningar får verksamhetsbidrag från sitt landsting, detta kommer oftast från en folkhälsoenhet eller liknande. Verksamhetsbidrag är lättare att jobba med än till exempel projektmedel för hiv-prevention, eftersom pengarna inte är öronmärkta på samma sätt. 5-5

8 Om ni inte får bra kontakt med de tjänstemän som jobbar i kommun och landsting är det viktigt att inte ge upp utan uppvakta deras chefer, politikerna, så att de förstår hur viktigt det är att ni finns! Statsbidrag Bidrag från staten innebär bidrag från statliga myndigheter exempelvis Socialstyrelsen och andra statliga organ. Dessa utdelas oftast enbart till rikstäckande organisationer, alltså inte till de flesta av RFSL:s avdelningar. Ibland utlyses medel som kan sökas även av lokala organisationer. Ansökningarna ska inlämnas på speciella blanketter och det är i specifika verksamhetsområden som stöd tilldelas. Återigen krävs det att man ska veta var och hur man kan söka och göra det i tid. Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Ungdomsstyrelsen Brottsofferfonden Allmänna arvsfonden Länsstyrelser ger stöd till riksorganisationer för hivpreventivt arbete, för lokalt arbete går detta via landstingen/regionerna ger stöd till riksorganisationer för alkohol- och drogförebyggande arbete, med mera. ger stöd till nationell ungdomsverksamhet, jämställdhet och integration, samt till rikstäckande hbt-organisationer ger stöd till projekt för att förhindra/lindra/informera om brott ger specifikt stöd till projekt som rör ungdomar och personer med funktionsnedsättningar, en bra källa för avdelningar att söka pengar hos. ger ibland stöd till specifika satsningar, bland annat mot hedersbrott Andra organisationer Forum Syd ger stöd till internationellt utvecklingssamarbete med utvecklingsländer eller Central och Östeuropa, alltså biståndsprojekt. Se Det finns en mängd organisationer som kan vara intressanta men det krävs kunskap om var medlen finns, fråga gärna andra avdelningar eller föreningar hur de får pengar. Stiftelser och fonder Det finns stipendier och projektbidrag från flertalet stiftelser och fonder. Dock kan det vara svårt att hitta dem, besök närmaste bibliotek och se efter om det finns någon bok där om att söka bidrag från fonder. Tips på stiftelser och fonder: Skandia - Idéer för livet Sparbanksstiftelsen på orten Lions Club Konung Gustav V: s 90-årsfon Folke Bernadottes minnesfond Ring gärna till Fonden/Stiftelsen innan ni söker för att presentera projektet och höra om det finns någon chans att få stöd därifrån. Det allra bästa är ett personligt möte, om det går att få till. I Handbok för hiv-preventörer kan ni hitta fler tips på hur man söker pengar. Där gås igenom hur en ansökan ska se ut och hur man gör för att skriva en bra ansökan. Många olika fonder och 5-6

9 stiftelser har en särskild ansökningsblankett, medan andra har specifika frågor som ansökan ska ge svar på. Se även nedan om Ansökningar. Studieförbund och folkhögskolor Förbundet är anslutet till ABF men varje avdelning kan själv välja vilket (om något) studieförbund man vill tillhöra. Från dem kan föreningen få medel för styrelsekurser, studiecirklar eller andra verksamheter (föreläsningar etc.) som är folkbildande. Många studieförbund kan erbjuda även lokaler och andra typer av hjälp. Ring och tala med dem och se vad de kan erbjuda! Exempel på andra studieförbund är Sensus, NBV, Medborgarskolan och Studiefrämjandet. Folkhögskolor är ofta pigga på att hjälpa RFSL på olika sätt. Hör av er till folkhögskolan på orten och hör hur ni kan samarbeta. Sponsring Att få medel från privata företag i utbyte mot reklam för företaget kan vara en framkomlig väg, även om det ofta är mycket jobb för att få till ett sponsringsavtal. Företag kan oftast endast tänka sig att sponsra specifika projekt, som en hbt-festival eller en fest, där de har möjlighet att synas i samband med något stort arrangemang som ger dem good-will i allmänhetens ögon. Oftast är det lättare att få sponsring i form av saker än pengar. T.ex. om det behöver tryckas affischer kan man kanske få ett tryckeri att göra detta gratis mot att man gör reklam för dem på sin hemsida. Att tänka på när man söker sponsring: - Tänk till innan på vad ni vill uppnå och vässa argumenten! - Ring och prata personligen med pr-chef eller sponsringsansvariga. Telefonnummer till dessa kan man få genom företagets växel eller via företagets pressmeddelanden (telefonnumret står oftast längst ner i pressmeddelanden). - Förklara er idé, hur många företaget skulle kunna nå och hur mycket pengar det rör sig om. Det är förstås lättare att få mindre summor än större summor. - Klargör vad ni skulle göra för dem, exempelvis en banner på hemsidan, affischer på en fest eller tryck på en t-shirt. - Försök få till ett personligt möte, om ni befinner er i samma stad. - När ni har pratat vill de oftast att du skickar något mer informationsmaterial, då bör det finnas en skriftlig sponsringsförfrågan klar. Skicka gärna annat informationsmaterial om föreningen som ni är stolta över och vill visa upp, till exempel en välskriven verksamhetsberättelse för föregående år. - Ring igen och tjata! Andra sätt att få in pengar - Fester - Insamlingar - Rekrytera fler medlemmar - Lotterier (kolla upp om det behövs tillstånd) - Loppmarknad - Sälj skolinformation eller vuxenutbildningar (kräver utbildade aktivister) Det är alltid ett ganska tufft jobb att få in pengar, men det känns bra när man lyckats. 5-7

10 Ansökningar Hur vill bidragsgivaren att ni ansöker? Det är svårt att skriva en generell text om hur man skriver ansökningar, då olika bidragsgivare vill att projektet/verksamheten formuleras på olika sätt. Detta är mycket viktigt att ta reda på innan man ansöker om bidrag. Ta gärna kontakt med ansvarig handläggare hos bidragsgivaren, stäm möte för att förklara hur ni har tänkt er verksamheten. När ni har förklarat vad ni vill göra kan handläggaren (om idén gillas) hjälpa er med tips på hur ni kan formulera en ansökan. Vad en ansökan brukar innehålla Bakgrund Kort text om varför projektet behövs och lite information om avdelningen. Har ni gjort lyckade eller liknande projekt förut? Varför behövs avdelningens inblandning i de frågor som ni vill göra ert projekt kring? Målformuleringar Av en ansökan bör målet/syftet med verksamheten tydligt framgå. Vad är era långsiktiga mål och vad tror ni att ni kommer att uppnå under en kortare tidsperiod? Formulera huvudmål och delmål. Dessa mål ska vara SMARTa: S Specifika. Använd aktiva ord som innebär en riktning, öka, minska, utveckla. Undvik allmänna ord som värna om, ta tillvara, tillgodose. M Mätbara. Målen får inte vara för flummigt formulerade, utan det ska gå att mäta dem på något sätt. Ägna tid åt att komma överens om för er relevanta mått, i enheter pengar, tid eller procent. A Accepterade. Är detta mål som bidragsgivare och vi själva vill stå för och som vi tror att det finns rimlig chans att uppnå? Hela styrelsen/projektgruppen ska känna till målen och kunna ställas sig bakom dessa. R Realistiska. Finns det en chans att uppnå målet? Kommer vi att kunna mäta målet? T Tidsbestämda. När ska målen vara uppfyllda? Tidsplan. De verksamheter som ni vill genomföra ska leda fram till målet, att utföra verksamheterna kan inte vara mål i sig. Det är även viktigt att för er själva göra en ansvarsuppdelning. Vem är ansvarig för vilka aktiviteter eller mål? Oftast behöver detta inte framgå av ansökan, men är viktigt när projektet/verksamheten genomdrivs. 5-8

11 Exempel på SMARTa mål: Delmål 1 De flesta elever som har mött RFSL i skolinformation under året ska tycka att de har lärt sig nya saker och fått nya tankar kring hbt-frågor. Delmål 2 Vi vill träffa sammanlagt 40 % av kommunens högstadie- och gymnasieelever under året. Aktiviteter för att nå delmål 1: Utbilda 10 stycken informatörer i hur man håller högkvalitativ skolinformation för RFSL. Utvärdera med enkäter efter varje skolinformationstillfälle. Aktiviteter för att nå delmål 2: Erbjuda skolinformationslektioner i årskurs 7-9 samt gymnasiet. Aktivt marknadsföra skolinformationen genom informationsinsatser. Läs mer om målformuleringar och SMARTa mål i Handledning för hivpreventörer, där hittar du andra tips om hur man kan göra ansökningar som kan användas även vid andra projekt/verksamheter än hivprevention. Målgrupp Vem/vilka riktar sig verksamheten till. Riktar den sig till en direkt målgrupp ex. skolelever vid skolinformation, eller till en indirekt målgrupp ex. lärare som får lära sig hur man kan prata hbtfrågor med skolelever, där skoleleverna är den egentliga målgruppen. Var realistisk när ni beskriver er målgrupp, ni kanske inte kan nå alla utan får rikta in er på en viss del av dem som ni skulle vilja nå. Verksamhet Vilka aktiviteter ska vi göra för att uppnå våra mål? Hur ska det gå till? Vilka samarbetspartners kommer ni att ha? Har ni tagit kontakt med dessa (om inte: gör det innan ansökan skickas in, det verkar oseriöst om man anger samarbetspartners som inte är medvetna om det)? Vilka argument finns för att avdelningen kommer att kunna genomföra projektet? Försök vara så konkret som möjligt när ni beskriver er verksamhet, så att bidragsgivarna förstår vad verksamheten går ut på. Uppföljning Hur kommer ni att följa upp era mål? Hur utvärderas projektet? 5-9

12 Budget Lägg tid på att fundera ut vad som kommer att kosta pengar. Var realistisk, sök inte mer pengar än ni tror att ni kan få, eller mer pengar än ni kommer att behöva i projektet. Detta ser bidragsgivare igenom. Frågor att besvara: - Hur mycket pengar kommer vi att behöva från just detta projekt när det gäller de administrativa kostnaderna, lokal, telefon, porto, kopiering etc.? Förklara varför dessa behövs. - Kommer vi att behöva arvodera någon/anställa någon för att kunna genomföra verksamheten/projektet? - Vilka verksamhetskostnader kommer projektet att ha? - Kommer vi att behöva utbilda oss för att kunna genomföra projektet? - Vilka andra finansiärer har vi för projektet? Vanliga fällor - Ansöker om för mycket pengar. Bidragsgivare tycker inte att man är realistisk. - Lovar guld och gröna skogar orealistiska målsättningar. Avdelningen har inte tillräckliga resurser (antal aktiva) eller tillräckliga kunskaper för att kunna genomföra det man hoppas. - Tror att det är bättre att ange en större målgrupp än vad man faktiskt har möjlighet att nå. - Säger att man ska samarbeta med aktörer man ännu inte har tagit kontakt med. - Projektet ändras under projekttidens gång utan att få klartecken från sin bidragsgivare. Redovisning av bidrag Hur vill bidragsgivaren att ni redovisar? När det gäller redovisningen är det svårt att säga generellt hur bidragsgivare vill ha redovisningen. Det bästa är att höra av sig till handläggaren för att diskutera hur en redovisning ska se ut. Det sparar jobb och det finns större chans att det blir rätt på en gång. Verksamhetsredovisning En skriftlig redovisning där man går igenom måluppfyllelsen och uppföljningen av projektet. En detaljerad beskrivning om hur projektet har gått. - Vilka mål har uppnåtts? - Vilka mål har inte uppnåtts? Varför? - Har vi nått de målgrupper vi angav i ansökan? - Vilka positiva effekter har projektet haft? - Vilka verksamheter har arrangerats? Hur många har deltagit? - Hur har utvärderingarna sett ut under projektets gång? - Vad har förändrats i projektet under tidens gång? - Vilka samarbetsparter har ni haft? - Hur vill ni fortsätta i framtiden? 5-10

13 Ekonomisk redovisning Hur bidragsgivaren vill ha den ekonomiska redovisningen är olika från gång till gång, men här kommer lite tips inför den ekonomiska redovisningen. Skriv en skriftlig redovisning Skicka inte enbart in en lista över utgifter, utan skriv även en ekonomisk berättelse där det framgår: - Hur gick projektet ekonomiskt? - Var det något som ändrade sig under projektets gång? - Förklara hur kostnaderna hängde ihop med verksamheten. - Redovisa projektet specifikt I de allra flesta fall räcker det inte att enbart skicka in föreningens hela ekonomiska redovisning som en redovisning av projektets eller verksamhetens ekonomi. Det är viktigt att separera de fakturor/kvitton/verifikationer (se mer i avsnittet om Ekonomisk hantering) som hör till projektet och redovisa dessa separat. Ett tips är att under projektets gång kontinuerligt kopiera de verifikationer som hör till projektet och sätta in dessa i en separat pärm. Om ett bokföringsprogram används kan specifika kostnadsställen och projekt för de specifika bidragsgivarna skapas. Förklara otydligheter Om det är något i den ekonomiska redovisningen som ni vet att bidragsgivarna kommer att fråga extra om, förklara detta på en gång i den tillhörande texten, det sparar jobb senare. Vem ska skriva under? En redovisning ska skrivas under av någon som försäkrar att den stämmer med verkligheten, ibland räcker det med firmatecknare och ibland måste hela styrelsen skriva under. Ofta ska en revisor skriva under att den har granskat verksamheten, var noga med att kolla upp vilken typ av revisor som krävs. Kan det vara föreningens förtroendevalda ideella revisor eller måste det vara en auktoriserad, professionell revisor? 5-11

14 Att anställa i RFSL Det finns ibland behov av att anställa någon för ett speciellt jobb eller till allmänna arbetsuppgifter i en avdelning, den här lilla sammanställningen skall vara till stöd och hjälp för styrelsen i det arbetet. I detta dokument finns det relevanta frågor som tar fasta på tiden innan man anställer, hur anställning går till och hur det går till när man väl har en anställning. När finns det anledning att anställa? När styrelsen finner anledning att anställa någon, skall det vara för ett arbete som verkligen kräver en anställd. Det kan vara av mer tillfällig natur och det kan vara tillsvidare. Bedömningen om detta skall göras av styrelsen. En fråga som kanske kan vara rimlig att ställa är: finns det någon möjlighet att någon i styrelsen eller någon annan medlem kan utföra dessa arbetsuppgifter istället? Om man är överens om att detta kommer att fungera så kan man besluta om en anställning. Lämpligt är att man fattar ett principbeslut i styrelsen och sedan ger ett par personer i uppdrag att sköta det praktiska, annonsering, löneförhandling mm. Exempelvis: Föreningen erhåller speciella bidrag för att gå ut till alla skolor i kommunen för att ge information, detta är ett stort arbete. Kan man dela på detta arbete inom styrelsen och få arvode för detta eller måste man anställa en speciell skolinformatörssamordnare? Det kan vara bättre att man låter en eller flera aktiva medlemmar ta på sig dessa arbetsuppgifter än att anställa någon. Det är mycket mer komplicerat att ha någon anställd i stället för att arvodera en eller flera för tillfälliga uppdrag. Att fundera på innan anställning Är styrelsen överens om att man skall anställa? Är det flera som är tveksamma bör man fundera över om det är lämpligt. Har vi pengar till att anställa? Räkna med lönekostnaden plus minst 50 % i sociala kostnader, bland annat arbetsgivaravgifter. Har vi lokaler som den anställde kan arbeta i? Även om det huvudsakliga arbetet ska utföras ute i samhället måste det finnas någonstans den anställde kan betrakta som sin arbetsplats. Denna plats måste vara lämplig utifrån arbetsmiljösynpunkt och dessutom måste det finnas adekvata arbetsredskap. Finns det någon i styrelsen som kan fungera som arbetsledare och arbetsgivarrepresentant? Arbetsledaren och arbetsgivarrepresentanten måste inte vara samma person. Arbetsledaren planerar, organiserar, leder och kontrollerar arbetet för den anställda och arbetsgivarrepresentanten är arbetsgivarens förlängda arm den som berättar vad styrelsen beslutat eller liknande. 5-12

15 Hur gör man när man anställer? Det bästa sättet är att annonsera. Sätt upp annonsen i föreningslokalen. Annonsera gärna på och anmäl till arbetsförmedlingen. Man måste alltid anmäla till arbetsförmedlingen att det finns en ledig plats. Notera att alla oavsett sexuell läggning skall ha samma möjlighet att få anställning enligt lagen men att det går att i annonseringen uttrycka att det är önskvärt om sökande har erfarenhet av arbete med hbt-frågor, kännedom om att leva som hbt-person och så vidare. Sätt ut ett sista ansökningsdatum och se till att det finns någon som arbetssökande kan ringa och fråga. Gör ingen bedömning av de sökande förrän efter ett par dagar efter det att ansökningstiden har gått ut. Gå sedan igenom de sökande och gör en grovsortering. De som helt saknar kvalifikationer, eller de som ni inte överhuvudtaget är intresserade av läggs åt sidan direkt. Skicka meddelande till dessa att de inte fått platsen. Prioritera de som ni anser vara bäst och kalla till anställningsintervju. Ni bör inte kalla mer än tio sökande till anställningsintervju och fundera över vilka som skall intervjua. Det kan vara bra att vara åtminstone två stycken. Efter intervjun är det rimligt att skriftligen meddela de sökande om att de inte fått tjänsten medan den person man anställer bör ringas upp. I dag finns det många möjligheter att få bidrag vid anställning men oftast är det dock frågan om tidsbegränsade anställningar. Om frågan blir aktuell så kontakta er arbetsgivarorganisation eller arbetsförmedlingen för hjälp. Ni kan och bör ta hjälp av Skattemyndigheten för att reda ut alla administrativa frågor innan anställning. Kvalifikationer och olämpliga personer Innan ni bestämmer er så kontrollera meritförteckningen och ring upp den senaste arbetsgivaren för att fråga efter rekommendationer. Är de inte så goda som ni tänkt er, ta en funderare på om den arbetssökande är så lämplig som ni först trodde. Var noga med att fundera på rollen för den som ska bli anställd. När vi anställer ska den personen alltid kunna representera RFSL, även om arbetsuppgifterna är att vara kurator, skolinformatör eller något annat. Att arbete i en frivilligorganisation inte är det samma som att arbeta på sjukhus, skola eller liknande vilket ni bör resonera om med de sökande. Glöm inte att det är RFSL-avdelningen som är arbetsgivaren och som bedriver verksamhet, inte den anställde personligen. Detta synsätt måste finnas också hos den som är anställd. Det är olämpligt att anställa någon som är en nära vän till flera i styrelsen samtidigt som det ofta är just dessa personer som är mest lämpliga. Här gäller det att vara mycket noga med vilken roll man befinner sig i vid ett givet tillfälle så att arbetsgivare (styrelsen) och arbetstagare (anställd) inte börjar gräla om förhållanden på RFSL-lokalen vid en privat fest. Om en person blir anställd som varit engagerad i föreningen och kanske också privat umgås med en eller flera personer i styrelsen, så ha en diskussion i samband med intervjun om hur den anställda ser på detta. Det är även direkt olämpligt att anställa en styrelsemedlem då det uppstår en automatisk jävsituation, en vakans i styrelsen samt en konstig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Anställningsintervjun Det är bra att vara två eller fler som intervjuar för att i efterhand kunna jämföra svar och intryck. Ni bör anteckna svaren och fråga vidare om svaren avviker från vad ni förväntar er av en 5-13

16 arbetssökande. När ni har intervjuat de som ni tänkt er, kan det hända att ni inte är nöjda. Börja då med att kalla de övriga sökande. Det är ofta så att det finns flera som har kvalifikationer och förutsättningar. Då handlar det om vad just ni känner. När ni känner att den här personen är rätt, tveka inte utan anställ! Fråga gärna följande vid intervjun: Berätta om dig själv! Varför söker just du det här jobbet? Vad är din inställning till Hbt och RFSL? Vilka är dina kvalifikationer för just detta jobb? Är du medveten om att arbetet innebär just detta: (räkna upp de arbetsuppgifter som är aktuella)? Vilken lönenivå har du tänkt dig? Är det något du vill fråga oss? Beslut om vem man ska anställa När ni bestämt er för vem ni vill anställa ska ni gå till styrelsen (eller vad delegationsordningen säger) för att låta dem fatta ett beslut. Redogör för vilka samtliga sökande är. Tala sedan om vilken ni har bestämt er för och sedan vilken lön ni hade tänkt er. Är det väldigt många sökande räcker det kanske med att ni nämner de som intresserar er. Fatta sedan beslut. Försök att få ett så enhälligt beslut som möjligt. Finns det en motkandidat till den ni tänkt er som har fler anhängare i styrelsen, försök ändå att diskutera er fram till en kandidat. Beslut om anställning bör inte fattas vid eller direkt efter intervjun utan det är bra att sova på saken och beslutet bör fattas av styrelsen. Första arbetsdagen När det anställde ska börja sin anställning är det viktigt att någon från styrelsen finns på arbetsplatsen. Någon som kan visa tillrätta, lämna information om verksamheten etc. Om det någon som inte känner till vad RFSL är så informera om detta. Ibland kan det finnas anledning att man har en längre introduktion, där någon ur styrelsen finns med under ett par dagar. Det hela beror på vilka arbetsuppgifter det gäller. Det viktiga är att den anställde känner sig välkommen och får en rimlig chans att förstå vad som förväntas av arbetet. Det är också viktigt att man är tydlig från styrelsen när det gäller arbetsuppgifterna. Inte bara att gå ut i skolorna och informera, utan också hur detta skall gå till. Ha gärna saker som behövs för den anställde klara, så som dator, telefon, ev. passerkort etc. Det får den anställde att känna sig extra välkommen. Arbetsbeskrivning och delegationsordning Det är mycket viktigt att det finns en ordentlig arbetsbeskrivning för någon som är anställd. Det är inte den anställda själv som ska bestämma sina arbetsuppgifter utan det ska ni som arbetsgivare göra. Det är också något som verkligen hjälper en anställd att prioritera sin tid om man vet vad man förväntas göra. Det är också mycket viktigt att klarlägga ansvarsfördelningen mellan styrelse och anställd. Vilka befogenheter har den anställda? Vilken avrapportering ska ske till styrelsen? Hur mycket får den anställda bestämma själv och hur mycket ska styrelsen bestämma? Arbetsgivaransvar Som arbetsgivare har vi ett ansvar för de anställda. Dels att vi följer lagar och avtal, betalar in skatt men också att se till att den anställde trivs. Styrelsen bör därför tillse att det finns en 5-14

17 arbetsgivarrepresentant (personalansvarig) i styrelsen. Har ni flera anställda bör någon ha arbetsledningsansvar. Alternativt kan en av de anställda vara arbetsledare. Är det en liten organisation räcker det med att det är en och samma person. Var noga med att inte flera i styrelsen fungerar som arbetsgivare eller arbetsledare. Har andra i styrelsen uppfattningar bör denne gå till den som är arbetsgivare med sina synpunkter och definitivt INTE gå direkt till den anställda personen. RFSL rekommenderar avdelningarna att ansluta sig till Arbetsgivaralliansen som är en arbetsgivarorganisation där flera avdelningar är medlemmar. Medlemsavgiften för Arbetsgivaralliansen är några tiondels procent av bruttolönesumman per år. Arbetsgivaralliansen ordnar ungefär två gånger per år kurser i arbetsgivarrollen, vilka är mycket bra att gå. Det gällande kollektivavtalet finns att hitta på samt på Unionen är den fackliga organisation som många anställda inom RFSL tillhör. Kollektivavtalet förutsätter att man ska teckna avtalsförsäkringar. För mer information om detta kontakta Arbetsgivaralliansen. Kollektivavtalet reglerar: Arbetstid Lönerevideringar Lönetillägg (obekväm arbetstid, övertid etc.) Resor (restid, traktamenten etc.) Det kan vara mycket svårt att komma fram till en rimlig lön för den anställde. När det gäller anställda som skall arbeta med föreningsverksamheten som skolinformatör, föreningssekreterare och dylikt, finns det inga lönetariffer att tillgå. Prata med andra avdelningar och gärna med personalansvarig på förbundskansliet innan ni föreslår styrelsen några löner. Be också den arbetssökande att framställa löneanspråk. Kom ihåg att det är befattningen i föreningen som ska lönesättas, inte den eventuella utbildning som den arbetssökande har. Ha i åtanke att denna lön är den inkomst som personen ska leva på argumentet att styrelsen och andra ideella utfört arbetet utan lön är inget argument för en lägre lön. Förutom den periodiska lönen finns en del tillägg såsom tillägg för obekväm arbetstid, övertid, resetillägg, kompensationstid etc. Är det frågan om en längre anställning bör man teckna kollektivavtal för att få dessa saker reglerade. En bra idé är att dels teckna kollektivavtal och sedan ha en extra avtalsdel som reglerar sådant som avtalet inte tar upp, exempelvis eventuella förmåner, vad som gäller vid övertid och restid, hur man gör för att sjukskriva sig och beställa semester etc. När ni fattat beslut om anställning bör ni omgående meddela den arbetssökande. Den kanske har en anställning som hon/han ska säga upp sig ifrån. Ni måste skriva ett anställningsavtal. Detta för att reglera vilken anställningsform, arbetstid och löneförmåner den anställde har. Av anställningsavtalet ska det framgå: Personuppgifter Uppgifter om RFSL-avdelningen, inklusive organisationsnummer Anställningsformen: - Tillsvidareanställning (fast anställning) 5-15

18 - Visstidsanställning, anställning från en tidpunkt till en annan - Anställning för ett visst arbete - Vikariat, ersättare för någon som är borta - Säsongsanställning - Provanställning. Kan tillämpas endast vid tillsvidareanställning och om tjänsten är ny inom föreningen och/eller om personen inte arbetat på liknande tjänst förut. Arbetstid (maximalt 40 timmar per vecka) Lön och ersättningar för arbete på obekväm arbetstid Tillträdesdag Gällande bransch-/kollektivavtal Antal semesterdagar Övriga anställningsvillkor Förutom de regler om arbetstid (maximalt 40 arbetstimmar per vecka och vanligtvis rätt till om minst 36 timmar sammanhållen veckovila) kan ibland den anställde vara tjänstledig för olika saker, vara föräldraledig, studier, utföra militärtjänstgöring eller annat. När det gäller andra typer av tjänstledighet till exempel att man vill prova ett annat arbete, finns det inga skyldigheter för arbetsgivaren att bevilja, det är helt upp till den enskilda arbetsgivaren att avgöra. Det är inte nödvändigt att arbetstiden förläggs Om det finns arbetsuppgifter som skall utföras på kvällstid bör ni överväga om ni inte ska schemalägga en del av arbetstiden till kvällstid. En annan variant är att man tillsammans med den anställda, gör en överenskommelse om att ta tid som arbetats utanför ordinarie arbetstid i ledighet, i praktiken en schemaläggning som den anställde svarar för. Det är lämpligt att avtala om oreglerad arbetstid, dvs. att övertid inte kompenseras med pengar utan extra tid får tas ut i ledig tid, eftersom RFSL är en förening som i mycket stor grad bygger på ideellt arbete är det vanligt att möten och arbetsuppgifter ligger på kvällar och helger. När man har oreglerad arbetstid gäller oftast att man har något högre grundlön än de som har reglerad arbetstid, exempelvis 1000 kr extra och 5 dagars extra semester (sammanlagt 30 dagar). Vad kostar det att anställa? Förutom själva lönen så finns det fyra saker man bör ta hänsyn till: 1. Lagstadgade skatter och sociala avgifter 2. Avtalsreglerade sociala avgifter, pension etc. 3. Semesterersättning % beroende på kollektivavtal. (Nya regler om detta träder i kraft 1 januari 2011, läs mer på Arbetsgivarverkets hemsida). 4. Övriga personalsociala kostnader (läkare, uppvaktning etc.) Utifrån detta kan man därmed totalt räkna med cirka 50-55% påslag på lönen. En anställd som därmed har kronor i bruttolön kostar därmed föreningen utslaget per månad cirka kronor. Av dessa ska nettolönen (när skatten är avdragen) betalas till den anställda, skatten och arbetsgivaravgifter ska betalas till Skattemyndigheten och avtalsreglerade avgifter ska betalas till respektive bolag. Om det är en kort anställning (6 månader eller mindre) behöver man inte, som regel, betala avtalsenliga sociala avgifter och man kan beräkna cirka 45 % i lönepåslag. 5-16

19 Problem med anställda Flera avdelningar har under årens lopp haft problem med sina anställda, samtidigt som flera anställda har haft problem med sina arbetsgivare dvs. avdelningens styrelse. Några allmänna råd är att först alltid tala först med den anställde då de flesta problem för det mesta kan lösas genom samtal. Om samtal inte fungerar är det viktigt att skriftligen dokumentera konflikten, specifikt de frågor där arbetsgivare och arbetstagare är oense. Ta i samband med detta upp frågan i styrelsen. Kontakta gärna också Arbetsgivaralliansen och förbundet för råd och stöd och skynda varsamt. Fatta inga förhastade beslut! Vid eventuell tanke om uppsägning, meddela alltid styrelsen först och tala sedan om för den anställde vad ni har för avsikt. Var noga med att alltid följa alla regler om styrelsen finner att den anställde ska avskiljas från sin tjänst. Tala därför med den arbetsgivarorganisation ni är anslutna till och gärna också med förbundet. Den anställdes fackliga organisation har även rätt att säga sitt i denna fråga. Avslutning av anställning I regel avslutas anställningar något av dessa sätt: Den anställde säger upp sig. Anställning avslutas, när anställningen löper ut till exempel vikariat. Det uppstår arbetsbrist. Om den anställde säger upp sig själv, har hon/han oftast en uppsägningstid om en eller flera månader. Ibland är denna längre - beroende på ålder och anställningstid. Den anställde skall under hela den tiden arbeta. Acceptera aldrig en muntlig uppsägning, den skall alltid vara skriftlig. När en anställning avslutas efter till exempel en visstidsanställning, vikariat, anställning för visst arbete, projektanställning etc. behöver inga särskilda åtgärder vidtas. Men det är en god gest att man lämnar ett brev där man talar om detta 14 dagar innan. Arbetsbrist får anses ha uppstått när föreningen har brist på medel eller att man vill genomföra en omorganisation av verksamheten och därigenom inte behöver några anställda. Det är viktigt att man säger upp i en bestämd ordning, principen först in sist ut gäller generellt. Även här föreligger en rad formella regler, ni bör därför kontakta er arbetsgivarorganisation. Det finns två sätt att avsluta en anställning vid konflikter med den anställde: Avsked, för detta krävs mycket grovt åsidosättande av den anställdes skyldigheter gentemot arbetsgivaren, ofta av ren kriminell art. Om det konstateras avsked för den anställde får han/hon sluta omedelbart efter viss formell handläggning. Uppsägning, för detta krävs saklig grund till exempel svåra samarbetssvårigheter, stöld, illojalitet etc. Den anställde har alltid rätt till en uppsägningstid. Beträffande formella regler om blanketter, förhandling, varsel - kontakta Arbetsgivaralliansen. Korta, tidsbestämda uppdrag Många avdelningar har inga anställda, men arvoderar personer för att göra vissa saker under kortare perioder, t.ex. för föreläsaruppdrag eller skolinformation. För att kunna betala ut ett arvode till någon behöver man ha personens namn, utdelningsadress, personnummer och 5-17

20 kontonummer. För kortare uppdrag behöver man inte betala semesterersättning eller pension, utan endast lön, skatt och arbetsgivaravgift. Det finns några saker att tänka på när man gör detta: Avtal. Om en person ska göra en uppgift för föreningen där det inte finns något i förhand fastställt pris är det viktigt att man skriver ett avtal där det framgår arbetsuppgifter och tidsåtgång samt arvode. Om avdelningen ska betala ut arvodet som lön är det lönen innan skatt som anges, detta är viktigt att kommunicera till personen man ska arvodera. Arbetsgivaravgifter. Om en person har tjänat mer än 1000 kr under ett år måste föreningen betala arbetsgivaravgifter för personer, utöver arvodet. Det är ca 32 % och får ej glömmas bort. Skatt. På sådana här mindre inkomster drar föreningen 30 % skatt från bruttolönen. Skattedeklaration. Varje månad måste föreningen göra en skattedeklaration och skicka in till skatteverket, samt göra en inbetalning till sitt skattekonto på skatten och arbetsgivaravgiften. Även de månader när man inte har betalat ut några arvoden måste man skicka in deklarationen. Det är viktigt att man inte glömmer det t.ex. över sommaren eller juluppehåll, eftersom påminnelseavgifterna kan vara ganska höga. Problem med sina arbetsgivare för den som är anställd Det är inte helt enkelt att vara anställd i en mindre ideell förening. Ofta är det svårt för en ideellt arbetande styrelse att vara goda arbetsgivare åt sin personal. Detta är självklart inte acceptabelt men ganska vanligt. Jobbar du inom en avdelning arbetar du ofta ensam, vilket kan göra att det är svårt att göra sin röst hörd gentemot sina arbetsgivare. Framför allt om det är så att du gått från att vara aktivist till att vara anställd, så att dina arbetsgivare nu var dina aktivistkompisar tidigare kan det vara svårt att hävda sina rättigheter som anställd. Några korta tips för dig som är anställd i en avdelning: - Håll koll på dina arbetade timmar. Du ska inte behöva jobba vansinniga mängder övertid även om du är den enda anställda och alla andra är engagerade ideellt. - Kräv en arbetsbeskrivning. Vad är du anställd för att göra? Ibland vill en förening att en anställd ska utföra sådant som ideella krafter borde kunna klara själva, exempelvis kaféverksamhet, och om detta inte står i din arbetsbeskrivning ingår det inte i dina arbetsuppgifter. - Använd facket. Hör av dig till ditt fackförbund om du känner att du är osäker på något gällande din anställning. Du kan även höra av dig till de fackligt engagerade på RFSL:s förbundskansli för att höra hur de ser på din situation. Ta hjälp av andra anställda i andra RFSL-avdelningar. Där kan du hitta mycket stöd. 5-18

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt 1 Innehåll Den lokala Saltföreningen... s 3 För Saltföreningen ekonomiska förvaltning gäller följande... s 4 Arbetsgivaransvar... s 5 Kollekter...

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Att söka jobb Från annons till anställning

Att söka jobb Från annons till anställning Att söka jobb Från annons till anställning..för dig som vill få drömjobbet! Läsa annons Svara på Annons Vidimerade kopior Anställning! Syfte: För att du ska förstå vilka förväntningar som ställs på dig

Läs mer

Särskilt anställningsstöd

Särskilt anställningsstöd Särskilt anställningsstöd Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är med i jobb- och utvecklingsgarantin. Stödet ska hjälpa personer som har svårt att få ett arbete.

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare. 2015-02. Anställning med lönebidrag Du kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Ersättningen

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-08. Lättläst svenska Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Firmatecknings- och attestinstruktion för Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) Organisationsnummer 802002-1930

Firmatecknings- och attestinstruktion för Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) Organisationsnummer 802002-1930 Antagen 2005-04-11, senast reviderad 2012-10-08 Firmatecknings- och attestinstruktion för Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) Organisationsnummer 802002-1930 Allmänt Reglerar de interna befogenheterna

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:

Läs mer

Utvecklingsanställning

Utvecklingsanställning Lättläst svenska Utvecklingsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20 Projekthandbok Uppdaterad 2015-10-20 Sida 2 av 7 Övergripande Enligt Förordning (2003:596) 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET Vanlig verksamhet Hellre kvalitet än kvantitet Interna utbildningar Samarbeten med andra organisationer Bilagor - förteckning 3-1 3-2 3-2 3-3 3-4 Handbok

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO)

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Bilaga 142 Socialförvaltningen 140930 1 Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Ansvar och roller... 1 Huvudregel... 2 Skriftlig överenskommelse...

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS

INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS INFORMATION OM DIN ANSTÄLLNING MED ANLEDNING AV KONKURS KOMPLETTERANDE INFORMATION 2012-11-19 Utbetalning av lönegaranti i november och framgent kommer inte att kunna ske genom s.k. förskott som i september

Läs mer

Sverok upphandlar revisionstjänster

Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund och rymmer idag cirka 120 000 medlemmar i cirka 900 lokalavdelningar och 9 distriktsföreningar. Förbundets huvudsakliga

Läs mer

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Hej! I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 2 FÖRORD 3 1. ANSÖKAN 4 1.1 LÄNSSTYRELSENS DIREKTIV FÖR ATT ANSÖKA OM PROJEKTMEDEL 4 1.2 PROJEKT SOM BÖR

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Tips och Råd till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. 1 Innehåll Om SDU och denna broschyr 3 Nybörjare eller veteran? 4

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Checklista inför del/slutredovisning av projekt

Checklista inför del/slutredovisning av projekt Checklista inför del/slutredovisning av projekt Redovisningen är viktig. För att undvika felaktigheter rekommenderar vi att redan från början skapa rutiner. Det är betydligt svårare att i efterhand begära

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Innehåll. 2015-04-22 Personalenheten 2

Innehåll. 2015-04-22 Personalenheten 2 LA-info 2015-04-22 Innehåll Förändringar i pensionsadministration Löneväxling, handläggningsordning Lönesättning av arvoden Tredjelandsmedborgare Tappade anställningsärenden Höstens utbildningstillfällen

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

KOMPANJONAVTAL Pär Olofsson & Lisa Hugon Coompanion

KOMPANJONAVTAL Pär Olofsson & Lisa Hugon Coompanion Studiehandledning KOMPANJONAVTAL Pär Olofsson & Lisa Hugon Coompanion VÅRT FÖRETAG VÅRT KOMPANJONAVTAL Företagsnamn: Organisationsnummer: Medlem: Adress: Postadress: Personnummer: Telefon: E-post: Medlem:

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 Rekryteringspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 1 Rekryteringspolicy för Ödeshögs kommun Reviderad rekryteringspolicy Inledning Att rekrytera nya medarbetare är en strategiskt mycket viktig

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

DELEGATIONSORDNING. Antagen av förbundsstyrelsen på FS 12-2 Förbundet Unga Forskare (org. 802005-9385)

DELEGATIONSORDNING. Antagen av förbundsstyrelsen på FS 12-2 Förbundet Unga Forskare (org. 802005-9385) DELEGATIONSORDNING Antagen av förbundsstyrelsen på 12-2 Förbundet Unga Forskares Delegationsordning 2012 Antagen på 12-2 Följande förkortningar används i delegationsordningen för att klargöra vem som är

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER OM REKRYTERING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER OM REKRYTERING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 4 a 1 (6) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER OM REKRYTERING Fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-09, 113 Inledning Att rekrytera medarbetare med rätt kompetens är en av de viktigaste

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2012/2013 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar vi

Läs mer

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening STOCKHOLMS IDROTTSFÖRVALTNING STABEN FÖR IDROTT OCH FOLKHÄLSA VI BILDAR EN FÖRENING VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening Varför ska vi gå samman i en förening?

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Så gör du vid besked om uppsägning

Så gör du vid besked om uppsägning Så gör du vid besked om uppsägning Frågor och svar om varsel och uppsägning 4 Omställningsförsäkringen din hjälp på vägen 9 Försäkring om avgångsbidrag AGB 13 Så fungerar a-kassa och arbetsförmedling 14

Läs mer

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp - Tips och anvisningar för dig som vill starta en diagnosförening Innehåll - Stadgar och annat grundläggande - Att bilda en förening - När föreningen har

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Anvisning till ansökan om utbetalning av stöd inom Nationella honungsprogrammet

Anvisning till ansökan om utbetalning av stöd inom Nationella honungsprogrammet Anvisning till ansökan om utbetalning av stöd inom Nationella honungsprogrammet Vart ska ni skicka blanketten? Du ska skicka ansökan om utbetalning till Jordbruksverket, Företagsstödsenheten, 551 82 Jönköping.

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer