Antibiotikaprofylax ur ett Strama perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antibiotikaprofylax ur ett Strama perspektiv"

Transkript

1 Antibiotikaprofylax ur ett Strama perspektiv Eskilstuna Johan Blomgren Övertandläkare

2 Vad styr förskrivaren? Kunskap antibiotika allmänmedicin riktlinjer biverkningar interaktioner Erfarenheter

3 Tandhygienisten borde ha behandlat hjärtpatienten profylaktiskt. Tandläkartidningen 2006;98(5)

4 Antibiotikaanvändning för förebyggande av infektioner Gamla traditioner har givit upphov till en omfattande överanvändning av antibiotika.

5 förebyggande antibiotikabehandling, antibiotikaprofylax Nyttan med ab-profylax ej visad

6 Kortison Dialys risker/biverkningar Titanimplantat Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad Blodsjukdom 1. Ökad risk för utveckling av allergi SLE HIV Immunosupprimerad 2. Ökad risk för superinfektion Pace-maker (en ny infektion Höftled samtidigt Knäled som man vill förebygga en annan). By-pass 3. Selektion Diabetes av antibiotikaresistenta bakterier Hjärtklaffsopererad IgA-brist Cancer 4. Induktion av antibiotikaresistens Stent Cytostatika Spikar och Maskell JP, et Al. Predominance Hjärtinfarkt of resistant oral streptococci in saliva and the effect of a skruvar single course of josamycin or erythromycin. J Antimicrob Chemoter 1990;26: Sefton AM. Macrolides and changes in the oral flora. Inj J Shunt Antimicrob Agents. Transplanterad 1999;11;S23-9 Bisfosfonatbehandling

7 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax till patienter med normalt infektionsförsvar men med ett locus minoris resistentie Profylax mot lokal sårinfektion eller generell infektion (sepsis) till patienter med nedsatt infektionsförsvar Profylax mot lokal sårinfektion Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas

8 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax till patienter med normalt infektionsförsvar men med ett locus minoris resistentie Profylax mot lokal sårinfektion eller generell infektion (sepsis) till patienter med nedsatt infektionsförsvar Profylax mot lokal sårinfektion Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas

9 Kortison Dialys bakteriemi Titanimplantat Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad Typ av bakterie Blodsjukdom SLE HIV Immunosupprimerad Antal bakterier Pace-maker Höftled Knäled Tid By-pass i blodet Diabetes Hjärtklaffsopererad IgA-brist Cancer? Stent Cytostatika Spikar och Hjärtinfarkt? skruvar Shunt Transplanterad Bisfosfonatbehandling

10 Kortison Dialys Titanimplantat Bakteriemi (när, hur länge) Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad Tandbehandling med Blodsjukdom blödningsle HIV Immunosupprimerad Pace-maker Höftled Knäled Tandborstning By-pass Diabetes Hjärtklaffsopererad Tandtråd IgA-brist Cancer Stent Cytostatika Spikar och Hjärtinfarkt Äta skruvar Shunt Transplanterad Bisfosfonatbehandling

11 Kortison Dialys Titanimplantat Bakteriemi (när, hur länge) Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad Tomas I, et al. Prevalence, duration and Blodsjukdom aetiology of bacteraemia following SLEdental HIV Immunosupprimerad extractions. Oral Diseases 2007;13: Pace-maker Höftled Knäled 20% av försökspersonerna By-pass (n=53) hade bakteriemi Diabetes 1 timme efter extraktion. Hjärtklaffsopererad IgA-brist Cancer Stent Cytostatika Spikar och Hjärtinfarkt skruvar Shunt Transplanterad Bisfosfonatbehandling

12 Kortison Dialys Titanimplantat Bakteriemi (när, hur länge) Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad Roberts GJ, et al. Duration, prevalence and Blodsjukdom intensity of bacteraemia after dental SLE HIV Immunosupprimerad extractions in children. Heart 2006;92: Pace-maker Höftled Knäled By-pass Den Diabetes genomsnittliga durationen Hjärtklaffsopererad för IgA-brist bakteriemi var Cancer 11 min (n=500). Stent Cytostatika Spikar och Hjärtinfarkt skruvar Shunt Transplanterad Bisfosfonatbehandling

13 ENDOKARDIT PROFYLAX Hjärtklaffsprotes Bakteriell endokardit i anamnesen Svår (cyanotisk / medfödd) hjärtklaffssjukdom Svenska Infektionsläkarföreningen. Endokarditprofylax, uppdaterat maj Harriet Hogevik

14 Vad är en adekvat endokarditprofylax? God munhälsa (Antibiotikaprofylax) Guntheroth WG. How important are dental procedures as a cause of infective endocarditis? Am J Cardiol 1984; 54: Kaye D. Prophylaxis for infective endocarditis: an update. Ann Intern Med 1986; 104: Tzukert AA, Leviner E, Sela M. Prevention of infective endocarditis: not by antibiotics alone. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1986; 62: Verhaaren H, et al. Endocarditis from a dental focus. Importance of oral hygiene in valvular heart disease. Inj J Cardiol 1989;23: Pallasch TJ, Slots J. Antibiotic prohylaxis and the medically compromised patient. Periodontology ;10: Strom BL et al. Risk factors for infective endocarditis. Oral hygiene and nondental exposures. American Heart Association. Circulation 2000;102:2842

15 endosprofylax amoxicillin 2g 1 tim före beh vid pc-allergi: klindamycin 600mg 1 tim före beh Oliver R, Roberts GJ, Hooper L. Penicillins for the prophylaxis of bacterial endocarditis in dentistry. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 1. Blomgren J, Hogevik H. Profylax mot endokardit. Tandläkartidningen 2003;95(13): Wilson W, Taubert KA, Gewitz M et al. Prevention of infective endocarditis. Guidelines from the American Heart Association. Circulation 2007;116: Endokarditt, infektiös i Norsk Elektronisk Legehåndbok Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård. Det nationella faktadokumentet (art nr ). Svenska Infektionsläkarföreningen. Endokarditprofylax, uppdaterat maj Harriet Hogevik

16 Storbritannien: There is no consistent association between having an interventional procedure, dental or non-dental, and the development of IE. Regular toothbrushing almost certainly presents a greater risk of IE than a single dental procedure because of repetitive exposures of bacteraemia with oral flora. The clinical effectiveness of antibiotic prophylaxis is not proven. Antibiotic prophylaxis against IE for dental procedures may lead to a greater number of deaths trough fatal anaphylaxis than a strategy of no antibiotic prophylaxis, and is not cost effective. National Institute for Health and Clinical Excellence. Prophylaxis against infective endocarditis. March 2008 (NICE Clinical Guideline No 64)

17 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax till patienter med normalt infektionsförsvar men med ett locus minoris resistentie Endokarditriskpatienter Patienter med inopererad klaffprotes Patienter med genomgången endokardit Patienter med komplicerade medfödda vitier med cyanos

18 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax till patienter med normalt infektionsförsvar men med ett locus minoris resistentie Profylax mot lokal sårinfektion eller generell infektion (sepsis) till patienter med nedsatt infektionsförsvar Profylax mot lokal sårinfektion Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas

19 Kortison Dialys Titanimplantat NEDSATT INFEKTIONSFÖRSVAR Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad generell Blodsjukdom immunosuppression SLE HIV Immunosupprimerad Pace-maker Höftled Knäled sjukdom By-pass Diabetes Hjärtklaffsopererad läkemedel IgA-brist Cancer T-cellsdefekt Stent Cytostatika Spikar och Hjärtinfarkt Immunoglobulinbrist skruvar GranulocytdefekterShunt Transplanterad Neutropeni Bisfosfonatbehandling

20 Kortison Dialys Titanimplantat engångsdos antibiotika Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad generell Blodsjukdom immunosuppression SLE HIV Immunosupprimerad amoxicillin 2g en timme före behandling Pace-maker Höftled Knäled (50mg/kg) By-pass Diabetes Hjärtklaffsopererad Vid allergi mot penicillin: IgA-brist Cancer klindamycin 600 mg som ovan Stent Cytostatika Spikar och (15mg/kg) Hjärtinfarkt skruvar Shunt Transplanterad Bisfosfonatbehandling

21 Kortison Dialys Titanimplantat Ibland flera doser antibiotika Endokarditrisk Strålbehandlad CVK Splenektomerad generell Blodsjukdom immunosuppression SLE HIV Immunosupprimerad amoxicillin 500mg x 3 i Pace-maker Höftled dagar Knäled (15 mg/kg x 2) By-pass Diabetes Hjärtklaffsopererad Vid allergi mot penicillin: IgA-brist Cancer klindamycin mg x 3 som Stent Cytostatika ovan Spikar och (5 mg/kg x 3) Hjärtinfarkt skruvar Shunt Transplanterad Bisfosfonatbehandling

22 DOSERING AV AMOXICILLIN Beh. dos Dosering T>MIC vid MIC=0.25 mg/l T>MIC vid MIC=1,0 mg/l 750 x 2 45% 28% 500 x 3 63% 31%

23 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax mot lokal sårinfektion eller generell infektion (sepsis) till patienter med nedsatt infektionsförsvar Evidens för antibiotikaprofylax vid neutrofiltal på <0,5 x 10 9 /l I praktiken kanske detta innebär att man ger profylax vid neutrofiltal <1,0 x 10 9 /l. Endast orala ingrepp som är absolut nödvändiga ska utföras vid så låga neutrofiltal. Många tillstånd av farmakologisk eller patologisk immunosuppression innebär att patienten har en ökad risk för utvecklande av svamp eller virala infektioner. Antibiotika till dessa patienter kan ge en skadlig störning i normalfloran. Tänk på tandhälsan och munhygienens betydelse.

24 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax till patienter med normalt infektionsförsvar men med ett locus minoris resistentie Profylax mot lokal sårinfektion eller generell infektion (sepsis) till patienter med nedsatt infektionsförsvar Profylax mot lokal sårinfektion Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas

25 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax mot lokal sårinfektion 1. Implantatkirurgi och andra polikliniska oralkirurgiska åtg Op tid över 3 timmar ökar risken för s.k. surgical site infection. Införande av främmande kroppar (osteosyntesmaterial) är ytterligare en riskfaktor Det finns en svag evidens för att 2g amoxicillin givet 1 timme preoperativt minskar risk för fixturförlust. Risken är dock så liten att att det i normalfall inte kan anses stå i proportion mot de risker och biverkningar som antibiotikaadministreringen kan innebära. För övriga polikliniska oralkirurgiska ingrepp saknas helt evidens för antibiotikaprofylax. Esposito M et al. Interventions for replacing missing teeth: antibiotics at dental implant placement to prevent complications. Cochrane Database Syst Rev 2008 jul 16;3:CD Esposito M et al. Efficacy of prophylactic antibiotics for dental implants: a multicentre placebo-controlled randomised clinical trial. Eur J Oral Implantol 2008;1:23-31 Abu-Ta a M et al. Asepsis during periodontal surgery involving oral implants and the usefulness of peri-operative antibiotics: a prospective randomized controlled clinical trial. J Clin Periodontol 2008;35:58-63 Gynther G et al. Dental implant installation without antibiotic prophylaxis. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 1998;85: Blomgren J et al. Antibiotic prohylaxis seldom indicated in dental care: important that physicians and dentists agree (in Swedish). Läkartidningen 2010;107:700

26 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax mot lokal sårinfektion 2. Käktrauma Vid behandling av käkfrakturer med öppen förbindelse til traumaområdet finns evidens för antibiotikaprofylax. Flerdos ger ingen fördel jämfört med endos. 3. Avancerade oralkirurgiska ingrepp samt ortognatkirurgi. Profylaktisk antibiotikabehandling kan vara aktuell vid dessa ingrepp, där själva ingreppet medför ökad infektionsrisk eller där operationsresultatet mycket allvarligt kan skadas om infektion tillstöter. Monaco G et al. Evaluation of antibiotic prophylaxis in reducing postoperative infecton after mandibular third molar extraction in young patients. J Oral Maxillofacial Surgery 2009;67(7): Kaczmarzyk T. Abuse of antibiotic prophylaxis in third molar surgeries. J Oral Mxilofacial Surgery 2009;67(11): Siddiqi A, et al. Antibiotic prophylaxis in third molar surgery: A randomized double-blind placebo-contolled clinical trial using split-mouth technique. Int J Oral Maxillofac Surg 2010;39: Andreasen JO et al. A systemic review of prophylactic antibiotics in the surgical treatment of maxillofacial fractures. J Oral Maxillofac Surg 2006:64:1664-8

27 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Profylax till patienter med normalt infektionsförsvar men med ett locus minoris resistentie Profylax mot lokal sårinfektion eller generell infektion (sepsis) till patienter med nedsatt infektionsförsvar Profylax mot lokal sårinfektion Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas

28 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas Ledproteser Orsakas av stafylokocker. Se vårdprogram infektionsläkarföreningens hemsida. Finns endast enstaka fallrapporter i litteraturen. Vid djurförsök har man inte kunnat visa att tandbehandling leder till ledprotesinfektioner Stentar, shuntar, pace-maker, CVK, andra implantat Samma resonemang som för ledprotespatienter. Det finns inga tydliga rekommendationer för att dessa patienter behöver antibiotikaprofylax. Avsaknad av mjälte Ett avlägsnande av mjälten innebär en ökad infektionsrisk för patienten. Detta gäller dock mest kapselbildande bakterier, t.ex. pneumokocker. Således ej relevant med profylax i samband med tandbehandling.

29 ANTIBIOTIKA PROFYLAX ledprotes nej Svenska Infektionsläkarföreningen Vårdprogram för led- och skelettinfektioner. Revision Council on Dental Therapeutics. Management of dental patients with prosthetic joints. J Am Dent Assoc 1990; 121: Vårdprogram för ledoch skelettinfektioner Working Party of the British Society for Antimicrobial Chemotherapy. Case against antibiotic prophylaxis for dental treatment of patients with joint prostheses. Lancet 1992;339:301 Antibiotikaprofylax vid kirurgi - Rekommendationer. Information från Läkemedelsverket 1998:7. LaPorte DM, et al. Infections associated with dental procedures in total hip arthroplasty. J Bone Joint Surg Br 1999; 81: American Dental Association and American Academy of Orthopedic Surgeons. Advisory statement: Antibiotic prophylaxis for dental patients with total joint replacements. JADA 2003;134:

30 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas Bisfosfonatbehandlade patienter Det finns inte någon vetenskap bakom påståenden om att antibiotikaprofylax skyddar mot uppkomsten av bisfosfonatrelterade osteonekroser i samband med benskadande ingrepp. Detta gäller både vid peroral och vid intravenös behandling. Cystisk fibros Dessa patienter har en ökad risk för vissa former av lunginflammation, men det handlar då om bakterier som normalt inte förekommer i munhålan. Således rekommenderas dessa patienter inte antibiotikaprofylax vid tandbehandling

31 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas Diabetes Diabetes är ej indikation för antibiotikaprofylax. Vid långvarig och svår sjukdom får individuell bedömning göras inför käkkirurgiska åtgärder. Dialyspatienter Det finns inte något vetenskapligt stöd för att infektioner hos dialyspatienter härrör från munhålan. Antibiotikaprofylax rekommenderas därför inte Downs syndrom Syndromet innebär ökad risk för hjärtmissbildningar. Nu rekommenderas endast endokarditprofylax på strikta indikationer. Man finner även former av nedsatt infektionsförsvar hos dessa patienter men inte i så stor grad att det ensamt utgör indikation för antibiotikaprofylax.

32 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas Hjärtsjukdom Diagnoser som septumdefekter, blåsljud, coronar kranskärlssjukdom, coronar by pass operation, hjärtinfarkt, hjärtflimmer och andra rytmrubbningar har alla det gemensamt att de inte medför ngn ökad infektionsrisk och därmed behövs inte antibiotikaprofylax Organtransplanterade Den immunosuppressiva behandlingen är vanligtvis riktad mot funktionen hos T-lymfocyterna, vilket innebär ökad risk för svmp och virusinfektioner. Hjärttransplantation utgör ej endokarditrisk. Organtransplanterade rekommenderas ej antibiotikaprofylax

33 ANTIBIOTIKAPROFYLAX Tillstånd där indikationer för antibiotikaprofylax saknas Reumatiska sjukdomar, autoimmuna systemsjukdomar Vid dessa tillstånd behandlas med läkemedel som sätter ned infektionsförsvaret. Det är dock inte vanligt med så kraftig påverkan på den neutrofila granulocyterna att antibiotikaprofylax rekommenderas. Vid långtidsbehandling med höga kortisondoser kan påverkan på infektionsförsvaret bli påtaglig och antibiotikaprofylax kan vara lämpligt att ge. Vid doser över 20 mg per dag bör en diskussion om profylax tas med behandlande läkare. Strålbehandlade patienter Studier saknas men vid benskadande ingrepp råder praxis att antibiotikaprofylax rekommenderas.

34 Kortison Dialys Titanimplantat ANTIBIOTIKAPROFYLAX Endokarditrisk CVK SplenektomeradSammanfattning: Strålbehandlad Blodsjukdom Inget stöd från vetenskapliga studier. SLE HIV Immunosupprimerad Konsensusrekommendationer stöder antibiotikaprofylax till patienter som Pace-maker anses vara högrisk Höftled ur endokarditsynpunkt Knäled och till immunosupprimerade patienter (neutropeni). By-pass Diabetes Hjärtklaffsopererad Det finns visst stöd IgA-brist Cancer för antibiotikaprofylax vid stora kirurgiska ingrepp, speciellt i infekterad Stent Cytostatika vävnad. I alla Spikar andra och situationer Hjärtinfarkt ges förebyggande antibiotika på anekdotisk grund och antibiotikaprofylaxen ges oftare skruvar för att skydda tandläkaren än Shunt för att skydda Transplanterad patienten. Bisfosfonatbehandling

35 Kortison Dialys Titanimplantat ANTIBIOTIKAPROFYLAX Endokarditrisk CVK Splenektomerad Anamnes Strålbehandlad Blodsjukdom Diskutera med patientens SLE läkare HIV Immunosupprimerad Glöm inte betydelsen Pace-maker av god Höftled munhälsa Knäled Glöm inte By-pass förskrivarens ansvar Diabetes Hjärtklaffsopererad IgA-brist Onödigt ordinerad Cancer antibiotikaprofylax är Stent Cytostatika inte enligt vetenskap och beprövad Spikar och Hjärtinfarkt skruvar erfarenhet Shunt Transplanterad Bisfosfonatbehandling

36 Rätt använd antibiotikaprofylax minskar den totala användningen av antibiotika Starkt vetenskapligt stöd för antibiotikaprofylax vid tarmkirurgi, hjärt/kärl-kirurgi, pace-maker kirurgi, hysterektomi, frakturkirurgi, ledproteskirurgi, komplicerad cancerkirurgi inom ÖNH, samt prostatakirurgi Endosprofylax minskar risken för utveckling av resistenta stammar. Alla opererande enheter borde ha en rutin för registrering av postoperativa infektioner Endokarditriskpatient med risk för allvarligt förlopp av endokardit kan komma i fråga för profylax I SBU-rapporten ingår ej ögonkirurgi, neurokirurgi och transplantationskirurgi

37 Begränsat vetenskapligt stöd för endosprofylax vid implantatkirurgi Litteratursökning 139 abs 92 fulltext granskades och sedan återstod 40 artiklar 12 studier jämför ab mot placebo 6 visar effekt och 6 visar ingen effekt Ingen fördel med flerdos jämfört endos (ej studerat på neutropena patienter)

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

Antibiotika i tandvården

Antibiotika i tandvården Antibiotika i tandvården SFVH Studiedagar 2010 Docent Mikael Zimmerman Johan Blomgren, Gunnar Dahlén, Ulrica Dohnhammar, Anders Heimdahl, Johan Struwe, Ylva-Britt Wahlin, Mikael Zimmerman Tandläkartidningen

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage

Läs mer

Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman

Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman Antibiotikaanvändning ndning i tandvården. Dags att strama upp! Svensk Förening för VårdHygien 14 april 2008 Docent Mikael Zimmerman Svensk tandvård har kommit mycket långt l när n r det gäller g bra hygien

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Ett konsensusdokument utarbetat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Tandvårds-Strama samt odontologiska

Läs mer

Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården

Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården 2011-09 09-21 Antibiotika profylax Förebyggande antibiotikabehandling inför kirurgiska ingrepp är i vissa fall indicerad Varför? Vem? När? Varför? Bakterier

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk

Läs mer

Bakteriell endokardit

Bakteriell endokardit Bakteriell endokardit Incidens 6-7/100 000 Ökande Riskfaktorer: Klaffprotes, hemodialys, venkatetrar, immunosuppression, iv missbruk Staph aureus > alfastreptokocker Mortalitet 10% Endokarditutveckling

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2012

SGF Nationella Riktlinjer 2012 SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Antibiotikaprofylax inför gastrointestinal endoskopi Kontakperson: Per-Ove Stotzer, Medicinkliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Antibiotika ur ett tandvårdsperspektiv

Antibiotika ur ett tandvårdsperspektiv 1 Antibiotika ur ett tandvårdsperspektiv Annika Hahlin Leg. apotekare Modern hälso- och sjukvård kräver antibiotika Använd antibiotika rätt! Resistensutveckling Förhindra komplikationer Rädda liv Förskrivning

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp i munhåla och angränsande områden

Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp i munhåla och angränsande områden VETENSKAP & KLINIK Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp i munhåla och angränsande områden Susanna Axelsson odont dr, enhetschef, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) E-post: axelsson@

Läs mer

Antibiotika i käkkirurgisk verksamhet

Antibiotika i käkkirurgisk verksamhet Anders Heimdahl Anders Heimdahl, professor, odont dr. Avdelningen för käkkirurgi, Odontologiska institutionen, Karolinska institutet, Huddinge, Sverige. Antibiotika i käkkirurgisk verksamhet Indikationerna

Läs mer

Antibiotikaresistens en av vår tids stora utmaningar II - vad kan VI göra?

Antibiotikaresistens en av vår tids stora utmaningar II - vad kan VI göra? Strama regionvastmanland.se Västmanland Antibiotikaresistens en av vår tids stora utmaningar II - vad kan VI göra? För privat tandvård, Västmanland Jan-Feb 2019, Sala, Västerås x 2, Köping, Fagersta Lars

Läs mer

Indikationerna för antibiotikabehandling i den käkkirurgiska

Indikationerna för antibiotikabehandling i den käkkirurgiska TEMA: ANTIBIOTIKA Nor Tannlegeforen Tid 2002: 112: 86 90. Anders Heimdahl Antibiotika i käkkirurgisk verksamhet Indikationerna för antibiotikabehandling i den käkkirurgiska verksamheten varierar dels med

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret

Läs mer

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2018-2019 Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi 1 TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2018-2019 Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm,

Läs mer

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2012 Redaktörer: Lena Rignell och Susanne Mirshahi TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2012 Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Sörmland, Uppsala, Värmland,

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Postoperativa sårinfektioner

Postoperativa sårinfektioner nationell satsning för ökad patientsäkerhet Postoperativa sårinfektioner åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna.

Läs mer

DEL ETT AV TRE TEMANUMMER Antibiotikaprofylax i tandvården

DEL ETT AV TRE TEMANUMMER Antibiotikaprofylax i tandvården TEMA: ANTIBIOTIKAPROFYLAX I TANDVÅRDEN DEL ETT AV TRE TEMANUMMER Antibiotikaprofylax i tandvården T andläkartidningen publicerar i detta nummer nya rekommendationer för antibiotikaprofylax i tandvården.

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid tandvård hos patienter med reumatisk sjukdom

Antibiotikaprofylax vid tandvård hos patienter med reumatisk sjukdom Antibiotikaprofylax vid tandvård hos patienter med reumatisk sjukdom Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2018-03-09 Arbetsgrupp: Eva Baecklund*, Lena Innala, Meliha C.Kapetanovic, Marika

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Giltighet: t.o.m. 2014-12-31 Reviderat 2013 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare Johan Wiström, stf. smittskyddsläkare Anders Johansson,

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården TEMA: PATIENTER MED NEDSATT HÄLSA Antibiotikaprofylax i tandvården Riina Richardson universitetslektor, adjung prof, DDS, PhD, FRCPath, Odont inst, Helsingfors universitet, Finland; Manchester Academic

Läs mer

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage

Läs mer

T videnskab & klinik oversigtsartikel

T videnskab & klinik oversigtsartikel T videnskab & klinik oversigtsartikel ABSTRACT Antibiotikaprofylax i tandvården kan vara aktuellt inför invasiva ingrepp på patienter med ökad infektionskänslighet eller om ingreppet i sig medför en påtagligt

Läs mer

Infektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal

Infektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Smittskyddsinstitutet ett expertmöte om indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Smittskyddsinstitutet ett expertmöte om indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Läs mer

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2010

TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2010 TANDVÅRDENS LÄKEMEDEL 2010 Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Uppsala, Värmland, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland Råd och rekommendationer

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Stentinläggning som alternativ till kirurgi Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste

Läs mer

förskrivning som kräver kunskap och eftertanke

förskrivning som kräver kunskap och eftertanke Översikt. Del av den nordiska artikelserien Antibiotika. Godkänd för publicering den 15 oktober 2018. Antibiotikaprofylax förskrivning som kräver kunskap och eftertanke Antibiotikaprofylax kan ibland vara

Läs mer

Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation

Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation Slutrapport PRISS expertgrupp 2 Detta dokument ska ses som en sammanställning och värdering av idag bästa kända kunskap inom det beskrivna

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

Antibiotikaprofylax och dess användning inom tandvården en jämförelse mellan Sverige och Spanien

Antibiotikaprofylax och dess användning inom tandvården en jämförelse mellan Sverige och Spanien Antibiotikaprofylax och dess användning inom tandvården en jämförelse mellan Sverige och Spanien Student: Zoi Michaela, Theodoridou Student: Dunia, Hussein Handledare Patricia de Palma Extern handledare

Läs mer

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto

Läs mer

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Delredovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i

Läs mer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?

Läs mer

Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation

Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation Slutrapport PRISS expertgrupp 2 Detta dokument ska ses som en sammanställning och värdering av idag bästa kända kunskap inom det beskrivna

Läs mer

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare 2017-11-17 1 Strama Stockholm Infektionsverktyget 2017-11-15 Annika Hahlin, apotekare Infektionsverktyget IT-stöd för kontinuerlig registrering av - vårdrelaterade infektioner - orsaker till antibiotikaordinationer

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN 1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 17 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv Bertil Jonsson Medical Products Agency Vad? Godkännande Visst det finns riktlinjer Riskhantering (RMP, PhV) Original och kopia Uppföljning i Sverige Spårbarhet PhV

Läs mer

PONV - postoperativt illamående och kräkningar

PONV - postoperativt illamående och kräkningar Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Allmänt OP Giltig fr.o.m: 2017-03-01 Faktaägare: Fredrik Kullberg, överläkare, Anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anesteskliniken

Läs mer

ANELÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning

ANELÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1 (5) ANELÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1) RISKBEDÖMNING Faktorer som ökar risken för PONV Vuxna Barn - Kvinna - Kirurgi > 30 min - Icke rökare - Ålder 3 år

Läs mer

Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice

Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Division of Pediatric Dentistry, Stockholm, Sweden Det mest

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Postoperativ smärtbehandling

Postoperativ smärtbehandling VETENSKAP & KLINIK Postoperativ smärtbehandling i samband med visdomstandskirurgi Annika Rosén doc, universitetslektor, ötdl, avd för käkkirurgi, inst för odontologi, Karolinska institutet, Huddinge E-post:

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Vårdrelaterade infektioner i tandvården Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Om hepatit C. och din behandling

Om hepatit C. och din behandling Om hepatit C och din behandling MAJORITETEN AV HEPATIT C BOTAS IDAG VILKEN PÅVERKAN KAN HEPATIT C HA PÅ LEVERN? Hepatit C är ett virus som sprids via blodet och infekterar levercellerna. Det finns flera

Läs mer

Dokumentrubrik. Läkemedel Antibiotikaprofylax vid kirurgi

Dokumentrubrik. Läkemedel Antibiotikaprofylax vid kirurgi Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) 2019 04 16 2017 10 16 Leif Israelsson (lin002) Fastställare Leif Israelsson (lin002) Granskare Maria Tempé

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI) Infektionsverktyget med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI) 2018-05-14 1 Varför fokus på infektionsverktyget nu? Våra politiker har beslutat att vi ska jobba för att VRI ska minska Varje verksamhet

Läs mer

Infektionsverktyget

Infektionsverktyget Infektionsverktyget 2018-09-06 1 Infektionsverktyget Kontinuerlig registrering av antibiotikaordinationer och vårdrelaterade infektioner 2018-09-06 2 Vårdrelaterad infektion -definition enligt Socialstyrelsen

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Forskningssamverkan KOF-syd

Forskningssamverkan KOF-syd 2013-09-27 (Dnr. ) 1 (av 11) Forskningssamverkan KOF-syd Projektbeskrivning/information Projektets titel Effekten av antibiotikaprofylax i samband med tandimplantatkirurgi en multicenter placebokontrollerad

Läs mer

Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama

Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? 20161122 Gunnar Jacobsson Regionala Strama Program för rationell antibiotikaanvändning Alla Strategier och Program för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Överdiagnostik av penicillinallergi

Överdiagnostik av penicillinallergi Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården

Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården Ett konsensusdokument från expertmöte 10-11 september 2013, anordnat av Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet Antibiotikabehandling i tandvården

Läs mer

Bilaga 5. Sökstrategier

Bilaga 5. Sökstrategier Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Minskade kostnader med Descutan 4% 1 ATC-kod D08AC02 Rx EF Minskade kostnader med Descutan 4% 1 Descutan svamp för preoperativ helkroppstvätt Preoperativ tvätt Bakterieflora och vanlig tvål På huden finns en bakterieflora som växer i form

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer