Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N"

Transkript

1 A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006

2 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt. Psykisk ohälsa står för en stor del av ökningen och mer än hälften av de långtidssjukskrivna uppger faktorer i arbetet som orsak. Ett snabbt föränderligt och alltmer tidspressat och krävande arbetsliv kan allt tydligare kopplas till ökad mental stress och överrisk för långtidssjukskrivning. Idag finns ett stort behov av olika insatser för att hantera arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa. Utbrändhetens omfattning och orsaker kartläggs fortlöpande samtidigt som behandlings- och rehabiliteringsinsatser utprövas och utvärderas. Fokus ligger allt mer på förebyggande arbete och på kombinationer av flera olika åtgärder. Det mest effektiva har visat sig vara att ta hand om drabbade individer samtidigt som man vidtar åtgärder i organisationen för att inte fler ska bli sjuka. Detta faktablad riktar sig till dig som möter dessa frågor i ditt arbete, kanske inom företagshälsovård och primärvård eller som chef, fackligt ombud, skyddsombud eller medarbetare. Faktabladet ger en översikt av begreppet utbrändhet. Vi beskriver hur begreppet har använts och utvecklats, redovisar orsaker som diskuterats inom forskning och praktik och visar på möjliga åtgärder. Texten är uppdaterad sedan den första versionen utkom VAD ÄR UTBRÄNDHET? Begreppet utbrändhet blev allmänt känt i början av 1970-talet och beskrevs av olika forskare, bl.a. Maslach och Freudenberger, som en speciell form av extrem trötthet. Reaktioner som emotionell utmattning, brist på empati och känslor av otillräcklighet uppmärksammades framför allt inom människovårdande yrken och förekom bland personal som arbetade med klienter, patienter eller elever. Med tiden har utbrändhet uppmärksammats även i andra arbeten eller beskrivits som en kris i relation till livssituationen som helhet. I vissa sammanhang har utbränd blivit ett modeord i betydelsen att känna sig uträknad, jäktad eller sakna energi i arbetet. I andra sammanhang har ordet laddats med positiva värden och hög status och tolkats som ett uttryck för engagemang, lojalitet och hög arbetskapacitet. Det har länge funnits ett behov av att hitta en entydig beskrivning av tillståndet och en allmänt accepterad definition av begreppet. Under de många försöken har olika begrepp myntats och andra benämningar än utbrändhet använts, t.ex. utmattning, utbränning, arbetsrelaterad utmattning, hjärnstress, utmattningsdepression, stresskollaps, stressutlöst utmattningstillstånd, ospecifik maladaptiv stressreaktion, arbetsrelaterad neurasteni, att gå in i väggen och kroniskt stressyndrom. I engelskspråklig vetenskaplig litteratur har benämningen occupational stress ofta använts. Eftersom tidigare definitioner innefattat både upplevelser och beteenden, tillstånd och processer, bakomliggande orsaker och följdsymtom, har de ansetts som oklara och kritiserats för brist på vetenskaplighet. Det har därför funnits behov av en tydligare precisering, inte minst i diagnossammanhang. UTMATTNINGSSYNDROM Socialstyrelsen presenterade år 2003 ett förslag till diagnos, under benämningen utmattningssyndrom. Diagnosen baseras på ett antagande om att besvären har orsakats av långvarig hög stress. I diagnosen tas inte ställning till om stressen är relaterad till arbetet eller inte. Konstant hög stress under en lång tidsperiod utan möjlighet till återhämtning kan sätta igång en långdragen och nedbrytande process, som förklarar symtombilden vid utmattningssyndrom, där både kroppsliga, psykiska och kognitiva besvär är vanliga. I början av processen förekommer ofta trötthet, spänningstillstånd och smärtor i rörelseorganen. Senare tillkommer sömnstörningar och symtom som bröstsmärtor, tryck över bröstet, hjärtklappning, magproblem, yrsel, minnes- och koncentrationssvårigheter. Den person som drabbas upplever en tilltagande fysisk, psykisk och social utmattning och en tydlig brist på energi. Nedstämdhet är vanligt och en hög andel av patienterna uppfyller också diagnoskriterierna för depression. I diagnostiska sammanhang är utmattningssyndrom idag ett etablerat begrepp. I detta faktablad används orden utmattningssyndrom och utbrändhet för samma fenomen. Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom Alla nedanstående kriterier måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas: A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka förelegat under minst sex månader B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2) Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3) Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4) Sömnstörning 5) Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6) Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden E. Beror ej på direkt fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom) F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. (Källa: Socialstyrelsen, 2003) ORSAKER Stress uppstår när en persons förmåga och möjligheter inte räcker till för att hantera egna eller omgivningens krav och förväntningar. Långvarigt hög stressnivå utan möjlighet till återhämtning har alltid en central roll, oavsett om stressen uppstår i samband med påfrestningar i arbetet eller i privatlivet. Även om yttre förhållanden har stor betydelse för risken för utbrändhet, bidrar också varje individs särskilda förutsättningar att hantera stress och påfrestningar. Ofta finns ett mönster där en person successivt anpassat sig till en alltmer krävande arbetssituation. Gränserna tänjs för vad som är normalt och socialt accepterat. Personer som har svårt att sätta gränser och säga nej utan att få skuldkänslor anpassar sig extra lätt till en sådan utveckling och ligger i riskzonen för utbrändhet. Enligt samma mönster kan också en organisation tänja på gränserna för vad som är en rimlig arbetsbörda. Då kan utbrändhet vara en normal reaktion på en orimlig arbetssituation. Organisatoriska aspekter I arbetslivet ska orsakerna till utbrändhet i första hand sökas i samspelet mellan organisationens värderingar och krav och den anställdes förutsättningar och behov. I detta samspel finns ett antal viktiga faktorer. Psykosociala och organisatoriska faktorer som kan bidra till påfrestning i arbetet och öka risken för utbrändhet är hög arbetsbelastning och långvarig hög tidspress utan utrymme för återhämtning. Dessutom kan begränsade möjligheter till inflytande och påverkan, utveckling och användning av yrkeskunskap eller brister i belöning, gemenskap, stöd och rättvisa påverka. Brister i kommunikation mellan ledning och medarbetare kan bidra, både när det gäller återkoppling på utfört arbete och socialt stöd. Som andra organisatoriska riskfaktorer för utbrändhet kan nämnas otydliga mål och arbetsuppgifter, obalans mellan arbetsmängd och personalstyrka, oklara roller och rollkonflikter eller brister i stöd och nätverk. Sådana riskfaktorer är extra vanliga som konsekvenser av omorganisationer. Upprepade omorganisationer på arbetsplatsen kan därför, förutom att skapa oro och otrygghet, medföra ökad risk för utbrändhet. I samband med större eller återkommande förändringar har man kunnat visa att både långa sjukskrivningar och utnyttjandet av vård har ökat. Läs mer om detta under rubriken Förebygg i arbetslivet. 2 3

3 Se upp med upprepade omorganisationer Extra påfrestande situationer på arbetsplatsen, såsom upprepade omorganisationer, kan ge konsekvenser som ökar risken för utbrändhet. Individaspekter Utbrändhet är vanligare hos personer med vissa personlighetsdrag eller egenskaper. Ett starkt engagemang i arbetet, höga krav på den egna prestationen och en upplevelse av att vara oersättlig, kan öka risken för utbrändhet. Speciellt gäller detta för personer som lever med otydliga gränser mellan arbete och privatliv. En person som starkt kopplar sin självkänsla till prestationer kan vara särskilt sårbar. Eftersom arbetet då kan vara avgörande för att upprätthålla självkänslan, kan identiteten hotas om man inte uppnår de egna målen. Om både den egna självbilden och centrala värden i livet eller arbetslivet hotas, kan utbrändhet liknas vid en identitetskris. Hur mycket individen upplever sig kunna styra sitt liv brukar beskrivas som grad av egenkontroll. Låg egenkontroll innebär en upplevelse av att livet eller händelser runt omkring utvecklas utan att man kan påverka det, genom omständigheter som man inte själv kan kontrollera. Ett sådant förhållningssätt ökar risken för att utveckla stress och utbrändhet. Handlingsmönster och känslomässig beredskap (coping) påverkar både hur man upplever stress och hur man hanterar problem och påfrestningar. Flykt, undvikande och passivitet är copingmönster som är vanligare bland personer med en negativ eller svag självbild och som medför högre risk för utbrändhet. Beteendemönster som otålighet, irritabilitet, tävlingsinriktning och en tendens att ständigt utsätta sig för tidspress (typ A) ökar risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Detsamma gäller beteendemönster som utmärks av oro, dysterhet, pessimism och social tillbakadragenhet (typ D). En benägenhet att känna oro och ångest (asteni) kan påverka graden av känslomässig utmattning. UTREDNING OCH BEDÖMNING Flera av symtomen vid utbrändhet är vanliga vid andra medicinska sjukdomstillstånd såsom bristtillstånd, störningar i ämnesomsättningen och infektionssjukdomar. Även vid kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi finns en delvis likartad symtombild. För att utesluta andra sjukdomar måste symtom och orsaker noga identifieras och utredas. Många drabbade kan uppfylla diagnoskriterierna för depression, vilket är viktigt att identifiera och vid behov behandla. Bedömning av arbetsrelaterad psykisk ohälsa kräver därför både en medicinsk utredning utförd av läkare och en psykologutredning. Om man misstänker att faktorer på arbetsplatsen är orsak till besvären, bör även en arbetsplatsutredning genomföras så snart som möjligt efter insjuknandet. Detta för att kartlägga problemet och ge förslag på åtgärder både för den enskilda individens arbetssituation och för arbetsplatsen som helhet. Företagshälsovården har en bred kunskap om arbetsmiljön och är i allmänhet bäst lämpad att utreda patienter med denna typ av besvär. Om arbetsgivaren inte har avtal med företagshälsovård kan allmänläkare arbeta i samverkan med psykolog eller psykiater. Vid svårbedömda fall kan företagshälsovård eller allmänläkare rådfråga eller remittera patienten vidare till en yrkesmedicinsk klinik för utredning och bedömning. Yrkesmedicinsk kompetens är användbar framför allt när det handlar om att utreda orsakssamband på arbetsplatsen. Detta ska göras vid misstänkt arbetsrelaterad psykisk ohälsa: Medicinsk utredning och bedömning utförd av läkare Psykologutredning Arbetsplatsutredning Arbetsskadebedömning I vissa fall utreds om utmattningssyndrom kan klassificeras som arbetsskada. Eftersom faktorer både i och utanför arbetet kan ha bidragit till insjuknandet är det ofta svårt att värdera utmattningssyndrom i arbetsskadelagens termer. Vilken lagtext som gäller beror på när skadan inträffat. Arbetsskador som uppkommit efter 1 juli 2002 bedöms enligt en ny lag. Om arbetsskada enligt lagen Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada skall anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det. Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades insatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden. (Källa: Lagen om arbetsskadeförsäkring (2 kap.1 LAF), 1 juli 2002 Kravet på övervägande skäl gäller för arbetsskadeprövningen som helhet. För att en skada ska anses ha uppkommit av skadlig inverkan i arbetet måste det framstå som sannolikt att det är så. Det särskilda beviskravet på hög grad av sannolikhet för skadlig inverkan som gällde före 1 juli 2002 har tagits bort och innebär en uppmjukning av beviskraven. Ibland kan det vara mer meningsfullt att undersöka om enskilda psykiatriska tillstånd eller symtom uppfyller kriterierna för arbetsskada. Det kan exempelvis gälla depression i samband med utmattningssyndrom och som kan vara relaterad till faktorer i den psykosociala arbetsmiljön. BEHANDLA OCH REHABILITERA De flesta människor genomgår någon gång delar av ett utbrändhetsförlopp, ungefär som vid kriser. Precis som vid en kris kan det efteråt ske en positiv utveckling, både för individen och organisationen. När en person blir sjukskriven på grund av utmattningssyndrom krävs ofta behandling och rehabilitering under en lång tid. En kombination av olika åtgärder är ofta nödvändig. En behandlings-/rehabiliteringsplan bör göras i samråd med patienten. Den kan innefatta regelbunden läkarkontakt, kontakt med sjukgymnast, som arbetar med stresshantering, avspänning och träning i kroppskännedom samt kontakt med psykolog eller psykoterapeut som kan ge stödsamtal eller psykoterapi individuellt eller i grupp. Sömnstörning och eventuell depression måste behandlas. Alla insatser för att stärka individen är bra, men för att komma tillrätta med orsaken till problemen krävs även åtgärder för att förändra villkoren på arbetsplatsen så att den sjukskrivne kan komma tillbaka. Det är viktigt att återgången i arbete sker successivt och i samråd med patienten. Behandling en kombination av insatser för individen Regelbunden kontakt med behandlande läkare Stödsamtal och/eller psykoterapi individuellt eller i grupp Stresshantering, avslappningsterapi, träning i kroppskännedom och sömnrådgivning Sjukskrivning för utmattningssyndrom är som regel långvarig och återgång i arbete får inte forceras. En person som successivt ska börja arbeta igen efter att ha varit sjukskriven för utmattningssyndrom behöver stöd från arbetsplatsen för att komma tillbaka. Arbetstid och arbetsuppgifter bör anpassas efter hur personen mår och successivt ökas i relation till arbetsförmågan. System med arbetsbyte inom den egna organisationen eller mellan organisationer i samverkan mellan flera arbetsgivare, för att pröva nytt arbete under viss tid, har visat sig fungera. De allra flesta åtgärder som ska vidtas vid rehabilitering fungerar också i förebyggande syfte. Läs mer under rubriken Förebygg i arbetslivet. 4 5

4 Viktigt vid arbetslivsinriktad rehabilitering Socialt stöd från arbetsplatsen Successiv återgång i arbete Anpassning av arbetstider och arbetsuppgifter Möjlighet att pröva andra arbetsuppgifter eller annan arbetsplats Arbetsgivarens roll Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för rehabiliteringen. När en anställd har varit sjukskriven i fyra veckor ska arbetsgivaren se till att en rehabiliteringsutredning upprättas i samråd med medarbetaren och den behandlande läkaren. Utredningen överlämnas till försäkringskassan, där den ligger till grund för en eventuell rehabilitering. En person som är sjukskriven för utmattningssyndrom behöver stöd för att aktivt delta i den individuellt anpassade rehabiliteringsprocessen. Arbetsgivaren ska bekosta arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser i anslutning till den egna arbetsplatsen och ansvarar för att nödvändiga förändringar på arbetsplatsen utförs efter den anställdes behov och kapacitet. Företagshälsovård med nära koppling till arbetsplatsen och kunskap om arbetsmiljön är i allmänhet bäst lämpad att planera och genomföra insatser på arbetsplatsen. Försäkringskassans roll Försäkringskassan har det lagstadgade ansvaret för att utreda och samordna alla rehabiliteringsinsatser omkring en patient som inte kan återgå i arbete utan hjälp av sjukvårdens medicinska behandlingsåtgärder. Inom 8 veckor från dagen för sjukanmälan ska rehabiliteringsutredning vara genomförd och skickad till Försäkringskassan. Därefter kallar Försäkringskassan alla berörda (den sjukskrivne, läkare, arbetsgivare och Försäkringskassa) till avstämningsmöte för att upprätta en rehabiliteringsplan. Försäkringskassan bedömer den försäkrades möjlighet till rehabilitering och kan köpa in arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Sedan 1 januari 2005 finns i Stockholms län en rehabiliteringsgaranti för sjukskrivna med arbete som har besvär inom området psykisk ohälsa med tyngdpunkt på stressrelaterade besvär. Arbetslivsinriktad rehabilitering så här går det till: Rehabiliteringsutredning av arbetsgivaren efter 4 veckors sjukskrivning Utredningen lämnas till Försäkringskassan senast efter 8 veckors sjukskrivning Försäkringskassan kallar till avstämningsmöte för att upprätta en plan för återgång i arbete/rehabiliteringsinsatser Försäkringskassan har samordnings- och tillsynsansvar för rehabiliteringsinsatser FÖREBYGG I ARBETSLIVET Det finns många sätt att förebygga stress i arbetslivet. Däremot finns inga enkla eller generella lösningar. Varje persons eller verksamhets speciella förutsättningar är alltid utgångspunkten. Åtgärder som generellt förebygger ohälsa bör arbetsgivaren känna till och använda sig av. I organisationen Att kunna tala öppet och vara medveten om psykosociala arbetsmiljörisker är grundläggande förutsättningar för att förebygga utbrändhet. I en arbetsgivares ansvar ingår att ha tillräckliga kunskaper om arbetsmiljön och dess betydelse för anställdas hälsa. Ett öppet klimat bidrar till att risker uppmärksammas och diskuteras. Arbetsgivaren har ansvar för att skapa en balans mellan medarbetarnas resurser, kompetens och arbetsuppgifter liksom att ge utrymme för pauser och återhämtning. Inflytande över den egna arbetssituationen är viktigt för att kunna hantera arbetsbelastning och skapa utrymme för återhämtning. På arbetsplatser där tillgång till friskvårdsaktiviteter finns, bör anställda ges möjlighet att utnyttja dessa. Medarbetares delaktighet i beslut bör uppmärksammas och vid behov ökas. Sociala stödsystem på arbetsplatsen bör ses över och utvecklas. Prestationer och arbetsresultat bör följas upp och återkopplas. Goda system för uppföljning bidrar till att arbetet känns meningsfullt, vilket kan förebygga utbrändhet och främja en god hälsa. Att planera långsiktigt och att sätta upp delmål för arbetet kan generellt motverka att anställda hamnar i stressande situationer, liksom att diskutera och tydliggöra gränserna för varje persons ansvar och arbetsuppdrag. Återkommande utvecklingssamtal och medarbetarenkäter kan användas för att stämma av att gränserna inte överskrids. Läs mer om detta under rubriken Verktygslåda för ledningen. Även om omorganisationer kan ge möjlighet till utveckling, innebär de också störd arbetsro och oro hos medarbetarna. Inför en omorganisation behöver därför arbetsledningen analysera möjligheter och risker ur ett hälsoperspektiv. Onödig oro förhindras genom relevant och fortlöpande information och möjlighet till dialog vid förändringar. Förändring kan innebära nya arbetsuppgifter och krav, varför kompetensbehovet i samband med en omorganisation alltid bör ses över. I människorelaterade yrken, som exempelvis finns inom sjukvård, omsorg och skola, kan utrymmet för naturlig återhämtning i arbetet vara begränsat. Detta kräver särskild uppmärksamhet från arbetsledningen. Möjlighet att för en kortare tid lämna det vanliga arbetet, få varva ner och återhämta sig, är ett av de mest verksamma sätten att motverka utbrändhet. Hos individen Oavsett var man söker orsakerna till utbrändhet, är det alltid bra att stärka individen. Varje person kan själv göra mycket för att förebygga stress. Ökad kunskap om hur stress kan leda till ohälsa och att lära sig nya handlingsmönster för att aktivt hantera påfrestningar kan fungera förebyggande. Det kan handla om att tala öppet om situationen och att inte skuldbelägga sig själv. Egna beteenden och stressymtom kan följas upp med frågeformulär eller dagbokstekniker. Olika avslappningstekniker kan vara användbara för att hantera stress, gärna i kombination med andra metoder. En hälsosam livsstil med god sömn och vila, goda matvanor och regelbunden fysisk aktivitet motverkar skadlig stress och bidrar till att stärka hälsan. God sömnkvalitet är särskilt viktigt för att reparera och återställa balansen i kroppens system. VERKTYGSLÅDA FÖR LEDNINGEN Arbetsgivaren ska enligt lag undersöka, åtgärda och följa upp arbetsmiljön för att uppmärksamma risker i arbetsmiljön och förebygga ohälsa. För detta finns ett antal verktyg som, om de används på rätt sätt, kan vara mycket kraftfulla. Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett ledningsverktyg för att följa upp arbetsvillkor och arbetshälsa på organisationsnivå, där medarbetare ska medverka i förbättring av arbetssituationen. Detta förutsätter att ledningen skapar utrymme och rutiner i organisationen för att kontinuerligt följa upp arbetsmiljöfrågorna. Medarbetarenkäter är ett bra hjälpmedel som kan användas som underlag för att analysera brister och planera åtgärder. Läs mer om detta i Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Arbetsgivarens ansvar för att systematiskt planera, genomföra och följa upp arbetsmiljön så att lag och föreskrifter uppfylls kan ej delegeras. Medarbetare ska medverka i arbetet. Riskbedömningar Vid planerad ändring i verksamheten ska arbetsgivaren, inom ramen för Systematiskt arbetsmiljöarbete, i förväg bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa. Viktiga frågor är hur personalen påverkas när det gäller arbetsmängd, arbetsuppgifters innehåll och förläggning av arbetstid. Bedömningen, som dokumenteras skriftligt, ska innehålla en beskrivning av förändringen, vilka risker som kan uppstå samt hur dessa ska hanteras. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal, ett viktigt verktyg för att bevaka enskilda medarbetares arbetsvillkor, är en dialog mellan närmaste chef och medarbetare. Det bör användas regelbundet minst en gång per år för att följa upp arbetsvillkor i relation till verksamhetens mål och för att minska risken för utbrändhet. Det individuella utvecklingssamtalet är ett tillfälle att ta upp påfrestningar, återhämtnings- och kompetensbehov, diskutera alternativa handlingsstrategier och göra gemensam tidsplanering. Ledningen bör särskilt uppmärksamma 6 7

5 och försöka bromsa ambitiösa medarbetare som har svårt att själva sätta gränser. Utvecklingssamtal kan ibland genomföras i grupp. Samtal i grupp kan spegla situationen och de upplevda kraven ur flera perspektiv, vilket kan bidra till nya lösningar. Handlingsplaner och rutiner Hur ledning och medarbetare hanterar särskilda händelser och situationer på arbetsplatsen kan vara avgörande för att förebygga psykisk ohälsa. Handlingsplaner och rutiner är viktiga verktyg. Handlingsplaner underlättar vid exempelvis: introduktion av nyanställda rehabilitering kränkande särbehandling hot och våld på arbetsplatsen missbruk krishantering på arbetsplatsen Avtal med företagshälsovården Företagshälsovården är en lämplig partner vid både förebyggande arbete och rehabilitering. Avtal med företagshälsovård, som innefattar stöd i detta arbete ökar möjligheten för arbetsgivare att uppfylla lagens krav. FÖR DIG SOM VILL VETA MER Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen. Stockholm, ( Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 ( Att förutse konsekvenser... ADI 575, Arbetsmiljöverket, 2004 SOU 2002:5 Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. ( SOU 2000:78 Rehabilitering till arbete en reform med individen i centrum. ( Grossi G. I balans. Stockholm, Bonnier Fakta, 2004 Lundberg U & Wentz G. Stressad hjärna, stressad kropp. Wahlström & Widstrand, 2004 Perski A. Ur balans. Stockholm, Bonnier Fakta, 2002 Währborg P. Stress och den nya ohälsan. Natur och Kultur, 2002 Försäkringskassan ( Arbetsmiljöverket ( Stressrehab Danderyd, Danderyds sjukhus, Stockholm För innehållet i faktabladet ansvarar: Lena Backman, beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke, överläkare och specialist i yrkes- och miljömedicin Inga-Lill Petterson, leg. psykolog Per Wiklund, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Kontakta Arbets- och miljömedicin, Stockholm: tfn , fax , amm@sll.se Arbets- och Miljömedicin inom Centrum för folkhälsa arbetar med att främja en god hälsa, en hälsosam miljö och ett bra arbetsliv i Stockholms län. Marie Åhfeldt/Mås illustra

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Att (in)se innan det går för långt

Att (in)se innan det går för långt Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare lilian.wiegner@vgregion.se

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2 Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

SAM vid uthyrning av

SAM vid uthyrning av SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat

Läs mer

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket

Läs mer

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( ) Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Källor genomgående i presentationen Arbetsmiljöverket och Metodicum Organisatorisk och social arbetmiljö 2016 04 24 Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer? 1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få! CHECKLISTAN Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få! Boka en gratis konsultation så visar våra experter exempel på verktyg och metoder för ett

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en

Läs mer

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,

Läs mer

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017 2017-05-03 2017/013690 1 (8) Avdelningen för inspektion Karin Lilje Gränge, 010-730 92 58 arbetsmiljoverket@av.se STOCKHOLMS KOMMUN 105 35 STOCKHOLM Resultatet av inspektionen 28 mars 2017 Ert organisationsnummer:

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Inom Åstorps kommun skall ingen arbetstagare utsättas för kränkande särbehandling. Alla anställda har ett ansvar för

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer