Vattentornet fara för allmänheten

Transkript

1 # ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB KRÖNIKA Kära grannar! I DAGENS SAMHÄLLE är riktiga brev sällsynta, ni vet sådana som man får hålla i handen och sprätta upp. De få som kommer innehåller nästan alltid reklam. Men för en tid sedan hände det. Jag fick ett riktigt brev som innehöll ett handskrivet blad och några foton. En husägare på Värmdö utanför Stockholm var nyfiken på bakgrunden till några keramikkärl från Höganäs, som stod i trädgården. Spännande, nästan som Antikrundan på TV! I det här numret av Insikt kan du se kärlen och läsa om deras historia. Lika spännande, om än på ett annat sätt, är Höganäs miljöansökan. Nu har yttrandeperioden gått ut och nio instanser, varav två privatpersoner, har skickat in skrivelser till mark- och miljödomstolen. Här i Insikt kan du läsa om vad yttrandena tar upp och nästa steg i processen. Till sist vill jag också passa på och uppmärksamma två skickliga kollegor tillika Höganäsbor, som tilldelats en prestigefylld titel respektive ett fint pris. Läs om Senad Dizdar och Ulf Engström på sidan 3. Vattentornet fara för allmänheten Byggnaden är en fara för förbipasserande. SIDAN 6 Ulrika Rask-Lindholm Kommunikationschef, Höganäskoncernen PS. Tänk på att du kan ladda ner yttrandena i sin helhet på insikt. Där kommer vi också att publicera Höganäs AB:s bemötanden. Bättre miljö och ekonomi med Höganäs pulverteknologi. SIDAN 5 Han löste gåtan med de mystiska keramikkärlen. SIDAN 4

2 Yttrandetiden avslutad Nu har yttrandeperioden för Höganäs AB:s miljöansökan avslutats och arbetet går in i en ny fas. Ett antal myndigheter och två privatpersoner har kommit in med yttranden. Dessa ska nu gås igenom ordentligt av företaget. TEXT HANNA JOHANSSON ILLUSTRATION PONTUS JOHANSSON I HÖSTAS INLEDDES den viktiga yttrandeperioden för Höganäs AB:s miljöansökan. Under den här tiden har myndigheter och allmänhet haft möjlighet att tycka till om verksamheten. Yttrandeperioden ska inte förväxlas med samrådet som skedde tidigt i processen då Höganäs AB bjöd in till möten för att fånga upp vad olika intressenter ville att företaget skulle ta upp i miljökonsekvensbeskrivningen. Under samrådsprocessen lyssnade vi till intressenterna och vad de ville veta kring miljöansökan. I yttrandet är man mer konkret, då tycker intressenterna till och lämnar synpunkter på ett tydligare sätt, säger Anders Bergman, miljöchef på Höganäs AB. Yttrandeperioden varade formellt till den 9 januari, men några av de tunga instanserna Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt Höganäs kommun begärde mer tid för att hinna bli klara. I början av februari hade även dessa lämnat in sina svar. Nu när de lite tyngre instanserna har inkommit med sina yttranden inleds en period av intensivt arbete för oss. Senast den 20 mars ska vi ha bemött de synpunkter som har kommit in, säger Anders Bergman. NATURVÅRDSVERKET BEGÄR I sitt yttrande främst kompletteringar i hur villkoren i miljöansökan är formulerade medan länsstyrelsen liksom Höganäs miljötillsynsnämnd begär kompletteringar bland annat för möjliga minskningar på utsläppen av kväveoxid och svaveldioxid. Bägge myndigheterna anser också att föreslagna villkor ska skärpas på ett antal punkter. Från Höganäs kommun ställer man sig positiv, under förutsättning att vi tar hänsyn till stadsplaneringen och inte hindrar kommunens utvecklingsplaner, säger Anders Bergman. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill att Höganäs AB upprättar en bättre plan för omhändertagande av släckvatten medan Sjöfartsverket anser att bolaget bör samråda med lotsområdeschefen i hamnen i just hamnfrågorna. Anders Bergman vill dock betona att det inte finns några beslut tagna kring en utbyggnad av hamnen ännu och att en sådan skulle genomföras endast när och om det är ekonomiskt genomförbart. MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN har nu begärt att Höganäs AB ska bemöta de yttranden som kommit in. Domstolen framför bland annat att bolaget ska redovisa möjligheter för minskade och begränsade utsläpp av såväl svavel- som kväveoxider samt att kompletteringar görs av delar av den säkerhetsrapport som Höganäs har upprättat. Vi kommer att ta ställning till allt som har kommit in under yttrandeperioden, säger Anders Bergman. Svaren skickar vi in till domstolen som sköter korrespondensen mellan oss och de olika instanserna. De frågor där vi inte kan komma överens leder så småningom till huvudförhandling. Samtliga yttranden finns att ta del av på DETTA HÄNDER MED MILJÖANSÖKAN 2010 Dialog med länsstyrelsen Förberedelse av ansökan Samråd med länsstyrelsen, kommun och andra intressenter Ansökan skickas till miljödomstolen. Remissrunda VÅR/ SOMMAR Komplettering av ansökan Kungörelse och yttrandeperiod då berörda kan tycka till om den sökta verksamheten HÖST Huvudförhandling i markoch miljödomstolen Beslut meddelas. 2 HÖGANÄS INSIKT #1/2015

3 NOTISER Yttrandeprocessen steg för steg! Miljöansökan kungörs. Höganäs AB kungör bland annat i Helsingborgs Dagblad att miljöansökan har lämnats in. I kungörelsen står hur man gör för att ta del av handlingarna och hur man lämnar in ett yttrande. 1 Bullervall smyckas med grönt I VÅR SKA bullervallen mot Sandflygsområdet förses med en nyplantering. Syftet är dels att skydda mot insyn, dels att den ska vara fin att titta på. Det här var något som vi började prata om redan när bullervallen byggdes för ett par år sedan. Eftersom vi tagit bort gammal växtlighet på området har det blivit lite sterilt och tråkigt, säger Pernilla Nydahl, Höganäs miljöavdelning. Höganäs AB kommer inom det närmaste att ta in offerter för att själva planteringen ska kunna genomföras i vår. Tanken är att planteringen ska bestå av växter som blommar under olika årstider, för att det ska vara grönt året om. Bland annat kommer här att finnas vårtbjörk, fågelbär, bergtall, idegran, fläder, stenros och anemon. Utöver att växterna ska vara tjusiga att se på ska planteringen skydda mot damning från vägarna på industriområdet, säger Pernilla Nydahl. På bullervallen ska bland annat fläder planteras. 2 Berörda instanser såsom myndigheter och allmänhet bjuds in att yttra sig i ärendet. När ett yttrande kommer in har Höganäs AB möjlighet att bemöta det. Ett yttrande kan gå i flera led och man har möjlighet att justera och komplettera sina yttranden efterhand. 3 4 I de fall där den som har kommit in med ett yttrande och Höganäs AB inte kan komma överens, leder ärendet vidare till huvudförhandling i mark- och miljödomstolen som då får avgöra i frågan. Ulf Engström tilldelas miljonpris ULF ENGSTRÖM, ingenjör och forskare på Höganäs, tilldelas Kami Forskningsstiftelses pris 2015 om 1 miljon kronor. Priset delas ut för hans arbete med att utveckla järnpulverprocessen och hans insatser för att sprida kunskapen globalt. Ulf Engström Kami Forskningsstiftelses pris delas ut årligen och ges som en belöning till en vetenskaplig forskare som lagt grunden till en kommersiellt framgångsrik teknisk utveckling inom svensk stål- och metallindustri. Information om miljöansökan på Insiktsbloggen För den som vill följa Höganäs AB:s arbete med miljöprövningen finns Insiktsbloggen, www. hoganas.com/insikt. Sidan uppdateras kontinuerligt med den senaste informationen kring processen. Här läggs även svar på yttranden ut i sin helhet. Senad Dizdar utnämnd till docent vid KTH HÖGANÄS SENAD DIZDAR har blivit antagen som docent vid KTH, den högsta vetenskapliga titeln som delas ut till personer som inte är anställda inom ett Senad Dizdar universitet. Senad Dizdar, till vardags utvecklingsingenjör på Höganäs, kan nu titulera sig som docent i tribologi vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Det känns jätteroligt och är en bekräftelse på det arbete jag lagt ned, säger en glad Senad Dizdar. HÖGANÄS INSIKT #1/2015 3

4 Keramikkärlen är från 1950-talet och har använts för framkallning av film. Det kom ett brev från Värmdö OVE THORNBLAD LÄRDE sig dreja på Andersson & Johansson under 1950-talet och började arbeta på Höganäs AB Där blev han kvar till pensionen. Under sin yrkesverksamma tid på bolaget arbetade han mestadels med forskning, utveckling och mikroskopi, framför allt på keramiska material och slagger. Än i dag engagerar han sig i bolaget via Stawfordska Sällskapet Historikgruppen för Höganäs AB, som verkar för bevarande och utveckling av företagets historiska samlingar. Vet han vad keramikkärlen i Värmdö har använts till, tro? Jo, de har använts för framkallning av fotofilm och röntgenfilmer. Man hade framkallningsvätska i den ena tanken och fixerbad i den andra. I krönet av tankarna finns några jack där själva filmen låg över exempelvis glasstavar, för att kunna hänga ner i badet, säger Ove Thornblad. Varför man tillverkade kärl av Höganäs keramik för framkallning av film beror på att saltglaserat stengods är syrabeständigt och alkaliresistent; dess täthet och kemiska sammansättning gör att det inte angrips av syra eller lut. Detta är också anledningen till att man under en period i saltglaseringens historia tillverkade vaskar till laboratorier. Ove Thornblad har inte sett de aktuella framkallningskärlen i verkligheten, men gissar att de bör ha tillverkats någon gång på 1950-talet samtidigt som laboratorievaskarna. De olika nyanserna beror på att de tillverkats av olika lertyper. Den ljusa, lite gråbruna leran har en svag halt av järnoxid, medan den mörka har en hög halt. Men hur har då kärlen hamnat på Värmdö? Exakt varför de hamnat just på Värmdö vet jag inte, men med all sannolikhet har det funnits en fotografisk anläggning av något slag i närheten som använt dem för framkallning. Sedan har någon bevarat dem och nu har de hamnat i en trädgård. Det man ska tänka på är att kärlen lätt spricker om de fylls med vatten som sedan fryser, avslutar Ove Thornblad. I en trädgård på Värmdö i Stockholms skärgård står fyra höga kärl i saltglaserad Höganäskeramik. Husets ägare skickade ett brev till Höganäs AB med frågan om vad dessa kärl använts till. Insikt tog kontakt med Ove Thornblad på Stawfordska Sällskapet för att få ett svar på gåtan. TEXT CAROLINE SÄFSTRAND FOTO ANDERS ANDERSSON Saltglaserad Höganäskeramik Saltglaserad Höganäskeramik glaseras med den urgamla metod där koksalt kastas in i ugnen vid bränning. Natriumoxid ingår då en förening med kiselsyra, järn och aluminiumoxid varvid en glasyr bildas. 4 HÖGANÄS INSIKT #1/2015

5 Pulverteknologi bidrar till ett hållbart samhälle För att bidra till ett miljöeffektivt och ekonomiskt hållbart samhälle vill Höganäs AB inspirera industrin att göra mer med mindre. Högtemperaturlödning är ett exempel som visar hur Höganäs pulverteknologi bidrar till ökad hållbarhet för både miljö och ekonomi. TEXT CAROLINE SÄFSTRAND ILLUSTRATION PETTER LÖNEGÅRD HÖGTEMPERATURLÖDNING ÄR EN kostnadseffektiv metod för att sammanfoga ett stort antal delar med minimal påverkan på miljön. Vanligtvis består lödmaterialet av miljöbelastande metaller som koppar och nickel, men Höganäs lödpulver tillverkas istället av ett rostfritt stål som smälter. Applikationstekniken kräver dessutom en mindre mängd material. Efter att ha tittat på marknadens behov konstaterade vi att det behövdes ett material för lödning som var hållfast, värme- och korrosionståligt och hållbart för miljö och ekonomi, säger Owe Mårs, som är chef för utvecklingen av Höganäs produkter till högtemperaturlödning. METODEN PASSAR SÄRSKILT bra inom tillverkning av värmeväxlare, avgaskylare och metallkatalysatorer. Värmeväxlare finns bland annat i luftkonditioneringsapparater, sol- och fjärrvärmeanläggningar och varmvattenberedare. Tillverkarna inom branschen ställs ständigt inför nya miljöutmaningar och hårdare miljökrav, bland annat för tillåtna halter av nickel och koppar i dricksvattnet. Företaget SWEP i Landskrona tillverkar och säljer värmeväxlare och var den första kunden som valde en av Höganäs nya rostfria lödprodukter, säger Owe Mårs och menar att efterfrågan på den globala marknaden kommer att växa i takt med ökade miljökrav. Inte minst när det gäller komponenter som avgaskylare och metallkatalysatorer i bilar. De hårdare avgaskraven driver på utvecklingen och användandet av lödfogar som tål värme, korrosion och samtidigt är hållbart för miljön. Kör du en Volkswagen? Då är chansen stor att bilens avgaskylare har fogats med Höganäs rostfria lod. Höganäs lödpulver används idag främst inom de kraftigt växande marknaderna för värmeväxlare. Tekniken ger kostnadsbesparingar och minskar miljöbelastningen. Behovet av alternativa energikällor är stort. Med hjälp av exempelvis solvärmeteknik går det att producera miljövänlig energi kostnadseffektivt. Miljökraven är stränga när det gäller de halter av nickel- och kopparjoner som avges när dricksvatten värms upp. Moderna kylmedier är mindre skadliga för miljön, men det krävs att värmeväxlarna har bättre korrosionsskydd. Avgaskylare och metallkatalysatorer i bilar måste kunna motstå höga temperaturer och korrosiva avgaser. HÖGANÄS INSIKT #1/2015 5

6 Vattentornets livslängd har passerats Det Q-märkta vattentornet på Höganäs AB har under de senaste åren stått tomt och är i så dåligt skick att det anses utgöra en stor säkerhetsrisk för förbipasserande. I mars väntas kommunens byggnadsnämnd fatta beslut om en ändring i detaljplanen som gör det möjligt att få ett rivningslov beviljat. TEXT CAROLINE SÄFSTRAND FOTO HÖGANÄS & ANDERS ANDERSSON NÄR DET BÖRJADE ramla ner stora bitar betong från vattentornets övre delar anlitades ett oberoende institut, CBI Betonginstitutet, för att göra en riskbedömning. Beskedet blev att tornet var i så dåligt skick att det utgjorde en väsentlig säkerhetsrisk, säger Per Westman. Vattentornet byggdes under krigsåret 1940 med syfte att förse de egna processerna på Höganäs AB med vatten. På 1990-talet Q-märktes tornet av historiska skäl, vilket i dag innebär att kommunstyrelsen måste ta beslut om en ändring i den kommunala detaljplanen innan en rivning av vattentornet beviljas. Tornet byggdes i en för den tiden vanlig konstruktion med armeringsjärn i betong. Då visste man inte att armeringsjärnen korroderar på sikt med resultatet att betongen spricker, förklarar Per Westman. För trettio år sedan gjordes ett försök att lappa och laga tornet. Om man vid det tillfället hade sanerat rosten och satt tätskikt utvändigt hade man kanske kunnat förlänga tornets livslängd. Men den kunskapen fanns inte och i dag är en upprustning i stort sett omöjlig. Höganäs AB är en historisk aktör på orten, angelägna om att bibehålla kulturella värden, men för vattentornet har vi tittat på alla alternativ och ser ingen annan utväg än att riva det. Många tror att betongkonstruktioner har oändlig Per Westman, Höganäs AB. livslängd, men så är det inte. Livslängden för vattentornet har passerats, säger Per Westman. Tills beslutet om rivning var klart har tornet klätts in i skyddsnät, och en del av Höganäs nya infart hålls stängd på grund av säkerhetsrisken. När det blåser mycket faller det ner stora betongbitar från vattentornet. Vattentornets tidigare funktioner 3 Försörjde Höganäs AB med processvatten. 3 Användes under krigsåren av Lufor Luftförsvarsorientering som förmedlade information om flygtrafik. 3 Fungerade som antennstation med radiomaster i toppen. 6 HÖGANÄS INSIKT #1/2015

7 Professionella klättrare hyrdes in för att sätta upp fästen för nätet. Nya infarten invigd Nu är infarten till Höganäs AB klar. Infarten har bland annat fått fler lastbilsfiler och försetts med en båge som mäter radioaktivitet. TEXT HANNA JOHANSSON FOTO HÖGANÄS I AUGUSTI 2014 inleddes arbetet med att bygga om infarten vid industrivakten till Höganäs industriområde. Syftet var i första hand att förse infarten med en radiakbåge som mäter radioaktivitet i fordonen som passerar in till området. Risken att det skulle finnas radioaktiva ämnen i transporterna är liten, men konsekvenserna Thord Elmgren skulle bli stora om vi skulle få in smittat material på anläggningarna. Därför är detta en viktig säkerhetsåtgärd, säger Thord Elmgren, driftledare med ansvar för ytterområden, säkerhet och bevakning på företaget. Dagligen passerar över 100 tungt lastade fordon genom portarna till industriområdet. Som en del i säkerhetssatsningen har infarten utökats med två nya lastbilsfiler. När ombyggnationen nu är klar innebär det att här finns fyra lastbilsfiler och en för personbilar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är detta också bra då det innebär minskad köbildning på Kullagatan utanför. Man räknar med en årlig femprocentig ökning i produktionen framöver, vilket kommer att leda till mer trafik. Med fler filer kan vi undvika proppar när många fordon ska in på området samtidigt. Ytterligare en fördel är att all belysning har bytts ut mot energisnåla led-lampor vars styrka man kommer att styra via datorer. Över 100 tungt lastade fordon passerar dagligen genom portarna. Vattentornet har klätts in i skyddsnät för att undvika att betongbitar ramlar ner på förbipasserande. Dags för muddring i industrihamnen UNGEFÄR VAR SJUNDE eller var åttonde år måste industrihamnen i Höganäs muddras. I år görs det under mars månad och arbetet beräknas ta ungefär fyra veckor. I år sugmuddrar vi bassängen och det är den metod som är mest skonsam för havet, säger Joachim Svensson, hamnansvarig. Muddermassorna ska läggas i en bassäng inne på industriområdet för avvattning. Om ungefär två år är de torra och då kan prover tas för att bedöma materialet. Om massorna godkänns för användning får de ett nytt liv i anläggningsarbeten på industriområdet, i annat fall deponeras de. Läs mer om muddringen på HÖGANÄS INSIKT #1/2015 7

8 AVSÄNDARE: HÖGANÄS AB BRUKSGATAN HÖGANÄS Mer läsning på webben Du har väl inte glömt att kika in på Insikts webbsida? Här finns nyheter och information om Höganäs AB, allt från närmiljö och produktion till företagets verksamhet i stort. Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheterna direkt i din mejl. Har du frågor kan du höra av dig till: insikt@hoganas.com FÖLJ MED I ARBETET De senaste nyheterna kring Höganäs miljöarbete läggs ut löpande. Det gäller också dokument som ingår i miljöprövningen. SÄG VAD DU TYCKER! Vi vill gärna höra vad du tycker om Höganäs. För fram din åsikt i artiklarnas kommentarsfält. NYHETERNA DIREKT I MEJLEN Starta en prenumeration på vårt nyhetsbrev. Det är ett säkert sätt att hålla sig uppdaterad om Höganäs verksamhet. Vad tycker du om den nya infarten? HÖGANÄSBOR SVARAR Insikt skickade ut en reporter för att fånga några Höganäsbors åsikter. TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON Lars Scotte, Räddningstjänsten, Höganäs. Den känns som att den nya infarten är mycket bättre anpassad efter verksamheten. Tidigare fanns det alltid risk för köbildning när lastbilarna skulle in på området men med ombyggnationen verkar problemet ha försvunnit. Reza Baghernejad, bil- och cykelreparatör, Höganäs. För min del tycker jag att det har blivit både ljusare och snyggare. Det är även bra för mina kunder som parkerar sina bilar här. I övrigt har jag inga anmärkningar, särskilt eftersom ombyggnationen lett till förbättringar. Bo Andersson, pensionär, Höganäs. Jag jobbade på Höganäsbolaget tidigare, men har varit pensionär länge nu. Jag tycker att den nya infarten är imponerande! Den gamla infarten var trång, lastbilarna fick inte alltid plats och det blev köbildning ute på vägen. Lil Lindberg, företagssköterska, Höganäs AB. Jag har själv bara använt den nya infarten vid ett tillfälle, men tycker att det har blivit fint och brett. Det känns som att säkerheten blir mer prioriterad nu när det görs bättre kontroller av alla som kommer ut och in vid infarten. Anna Larsson, utvecklingsingenjör, Höganäs AB. Jag är mycket nöjd med den nya infarten. Tidigare blev det ofta köer när det kom flera lastbilar på en gång. Jag tycker också att skyltningen har blivit bättre, vilket underlättar för lastbilschaufförerna när de kommer hit. insikt ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB NUMMER 1/2015 Ansvarig utgivare: Melker Jernberg, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications. Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen eller telefon Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, Projektledare: Lisa Lundqvist. Formgivning: Pernilla Stenborg. Tryck: Elanders, Falköping. Höganäs AB, Mars HOGSE