Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 16 oktober 2014

Transkript

1 Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 16 oktober 2014

2

3 Sidan 3 av 135 Ärende 1

4 Sidan 4 av 135

5 Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Sidan 5 av 135 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Cecilia Karlsson Dnr 14/0185 Olof Forsberg 1 1 Bygg- och miljönämnden Programsamråd, Säbyholm, del av Säbyholm 5:1 Förslag till beslut 1. Bygg- och miljönämnden beslutar att som eget yttrande överlämna bygg- och miljöavdelningens tjänsteskrivelse daterad den 19 september 2014 till Kommunstyrelsen. 2. Bygg- och miljönämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Bygg- och miljönämnden har den 21 augusti 2014 fått förslag till planprogram för Säbyholm, del av Säbyholm 5:1, för yttrande. Bygg- och miljöavdelningen har i tjänsteskrivelsen utvecklat synpunkter med utgångspunkt från Bygg- och miljönämndens roll som lokal tillsynsmyndighet för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Bygg- och miljöavdelningen anser att programmet kan utvecklas utifrån synpunkter i tjänsteskrivelsen. Beslutsunderlag Ärendet Samrådshandlingar som inkom till Bygg- och miljönämnden 21 augusti Enligt beslut i Kommunstyrelsen den 11 juni 108 sänds förslag till detaljplaneprogram för Säbyholm ut för samråd. Syftet med förslaget är att samråda kring utgångspunkter och mål för det fortsatta detaljplanearbetet i Säbyholm (del av Säbyholm 5:1). Avsikten är att utveckla området till en levande bebyggelsemiljö med bostäder, verksamheter, undervisning och omsorg. Programområdet är cirka 28 hektar och ligger fyra kilometer västsydväst om Bro centrum. Området utgör kärnan av det tidigare Naturbruksgymnasiet och en mindre del strand vid Säbyholmsviken. För den aktuella fastigheten önskar man bygga cirka 100 nya bostäder och anlägga en småbåtshamn med badplats. En avvägning görs mellan behovet och nyttan av en utökad bostadsbebyggelse och andra samhällsintressen. Det gäller framför allt kulturhistoriska intressen, natur- och landskapsvärden och teknisk försörjning. Platsen runt Låssa kyrka är utpekat som riksintresse för kulturmiljön enligt miljöbalken 3 kap. 6. Programområdet omfattas även delvis av strandskydd. I programmet redovisas hur det ställs stora krav på att tillkommande bebyggelse tar tillvara på och passar in i den mycket speciella karaktär som platsen har idag. Förutom hänsyn till den kulturhistoriska miljön behandlas även en del frågor av teknisk karaktär såsom tillgänglighet för ökad trafik och tillgång till kommunalt VA i programförslaget.

6 2(4) Sidan 6 av 135 Upplands-Bro kommun har gjort bedömningen att förslaget sammantaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas i det kommande planarbetet. Samrådstid är från 21 augusti till och med 1 oktober Nämnden har fått anstånd att lämna yttrandet den 16 oktober Bygg- och miljöavdelningen har i tjänsteskrivelsen utvecklat synpunkter på planprogrammet med utgångspunkt från Bygg- och miljönämndens roll som lokal tillsynsmyndighet för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Bygg- och miljöavdelningens synpunkter ur landskaps-, byggnads- och kulturmiljöperspektiv. Bygg- och miljöavdelningen har 2013 mottagit ansökan om förhandsbesked och ansökan om dispens från strandskyddet gällande avstyckning av tre tomter på fastigheten Säbyholm 5:21. Ansökan avslogs av Bygg- och miljönämnden men det kan finnas intresse hos dessa fastighetsägare att även deras fastighet upptas i planområdet. Säbyholm 5:21 ligger sydost om planområdet på andra sidan Rösaringsvägen/Smidövägen. Markens beskaffenhet Enligt planprogrammet finns det på planområdet områden där marken består av lera. Åkermark kan vara problematisk att bygga på och en utförlig geoteknisk undersökning krävs för att se om marken lämpar sig för bebyggelse. Detta för att bebyggelsen ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat jordförhållanden. Se Plan- och bygglagen 2 kap 5. Det är bygg- och miljöavdelningens bedömning att tekniska lösningar för att förstärka marken under och kring enskilda byggnader inte ska ingå i detaljplanen. Ansvar för dessa tekniska lösningar ska ligga på byggherren i det enskilda fallet. Dagvatten och avrinning Bygg- och miljöavdelningen bedömer att en dagvattenutredning ska tas fram i planprocessen för att motverka översvämning av lågt liggande områden inom och i anslutning till planområdet. Till exempel den sydöstra delen av området som omnämns i programmet som riskzon. Landskapsbilden Bygg- och miljöavdelningen bedömer att föreslagen placering av bebyggelse på åkermark ska skjutas så långt det går mot åkerkanten och sluttningar för att på det sättet inte påverka landskapsbilden av ett jordbrukslandskap negativt. Jordbrukslandskapets storskaliga karaktär. Det öppna landskapet beskrivs i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro som ett del av en helhet som i sin tur är ett motiv till bevarande. Bygg- och miljöavdelningen anser också att ett gestaltningsprogram som bygger vidare på arkitekterna Ivar Tengbom och Sigge Cronstedts utformning bör tas fram för att fortsätta på de linjer som finns i den befintliga bebyggelsen. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att en trädinventering är nödvändig för att skyddsbestämmelser på bevarandevärda träd tas upp i detaljplanens bestämmelser.

7 Sidan 7 av 135 3(4) Kulturmiljön och byggnader Bygg- och miljöavdelningen gör bedömningen med stöd av Fördjupat kulturmiljöprogram att befintliga byggnader ska förses med skydd i detaljplanen och bevaras. Komplement som garage till befintliga byggnader ska förläggas i gemensamma byggnader, möjligen i före detta ekonomibyggnader. Ett nyplanerat bostadsområde bör ha höga arkitektoniska kvalitetskrav. Bygg- och miljöavdelningen bedömer att en utredning av det befintliga byggnadsbeståndet är nödvändig för att kartlägga det kulturhistoriska värdet för att sedan skyddsbestämmelser ska bli satta på rätt sätt. I kulturmiljöprogrammet från 2001 del 1 sida 15 anges som förslag till skydd: Områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglagen för Säbyholmsskolan med närmiljö. Bygg- och miljöavdelningens synpunkter ur miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Bygg- och miljöavdelningen och plan- och exploateringsavdelningen har gjort en behovsbedömning av planprogrammet och bedömer att genomförandet av planen får en betydande miljöpåverkan och att en MKB ska upprättas. Nedanstående frågor behöver utredas vidare och detta kan delvis ske inom ramen för MKB men vissa frågor kräver särskilda utredningar. Vatten och avlopp Området försörjs idag av enskilt vatten och avlopp. Dricksvattenförsörjningen sker via en brunn i åsen sydväst om Säbyholm. Kontroll genom provtagning sker flera gånger per år för att säkerställa att vattnet håller god kvalitet. Då det tidigare funnits anmärkningar på vattenkvaliteten har en UV-reningsanläggning installerats i systemet. Avloppet från området renas lokalt och släpps ut i närliggande vattendrag. Reningen fungerar i dagsläget tillfredsställande men verket har historiskt sett haft problem att klara de utsläppskrav som ställts av Bygg- och miljönämnden. Bygg- och miljöavdelningen anser därmed att det är lämpligt att nuvarande och eventuellt tillkommande bebyggelse i Säbyholm ansluts till allmänt VA. Dagvatten Bygg- och miljöavdelningen förordar att dagvatten ska renas lokalt och ekologiskt. I planskedet ska det förtydligas hur dagvatten från området ska tas om hand genom en särskild dagvattenutredning. Markföroreningar Bygg- och miljöavdelningen bedömer att det kan finnas risk för markföroreningar i området. Inom programområdet har det bedrivits växtodling, både i växthus och utomhus. Det finns också en traktorverkstad med ett grusat traktorfält som föreslås bebyggas. Det är mycket viktigt att markundersökningar utförs i ett tidigt skede av planeringen för att utreda om och var föroreningar finns. Risk- och säkerhet I programområdet har det etablerats ett mikrobryggeri och i anslutning till detta finns en gasoltank som medför transporter av farligt gods till och från området. I det fortsatta planarbetet behöver denna risk hanteras.

8 4(4) Sidan 8 av 135 Görvälnkilen Säbyholmsområdet ingår i en grön värdekärna i Görvälnkilen. I kommande planering behöver den gröna värdekärnans kvaliteter beskrivas och konsekvenserna av exploatering redovisas. De gröna värdekärnorna ingår i de gröna kilarna och innehåller de allra högsta rekreations- natur- och kulturmiljövärdena. De har ett stort utbud av upplevelse- och kulturmiljövärden samt en stor biologisk mångfald och variationsrikedom, som ger förutsättningar för fortplantning och spridning av djur och växter. Enligt RUFS ska ny bebyggelse samt nya anläggningar och verksamheter som påverkar en grön värdekärna undvikas. Tillgängligheten till värdekärnorna bör säkras och förbättras där det behövs. Tillgången till stränder, vattenområden och tysta områden är särskilt betydelsefull. Vid etablering av störande verksamheter bör en buffertzon mot gröna värdekärnor anges. En grön värdekärna bör vara minst några kvadratkilometer stor, men den kan vara mindre i länets centrala delar. Naturvärden En vegetationsinventering är genomförd i samband med framtagande av planprogrammet. Inventeringen presenteras som en lista över funna arter i området men programmet saknar en sammanfattande beskrivning eller bedömning av dess värden. Det saknas också information om eventuella naturvärden i den södra delen av programområdet vid Säbyholmsviken. Barnperspektiv Planer ska utgå från ett långsiktigt perspektiv och hushålla med mark och resurser för framtida generationer. Det är viktigt att man redan i planeringsskedet skapar förutsättningar för en hälsosam miljö som inte utsätter barn för hälsorisker varken i hemmet, i skolan eller i utemiljön. För att barnen ska få en rik och stimulerande uppväxt krävs att barns intressen värnas om och att det planeras för barns infrastruktur. Därför är det viktigt att bl.a. förskolor, skolor, parker och lekmiljöer planeras in i nya bostadsområden och anpassas efter barnens speciella behov. BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN Pirjo Körsén Olof Forsberg Cecilia Karlsson bygg- och miljöchef Byggnadsinspektör Miljöinspektör Bilagor: 1. Remisshandlingarna.

9 Sidan 9 av 135

10 Sidan 10 av 135

11 Sidan 11 av 135

12 Sidan 12 av 135

13 Sidan 13 av 135

14 Sidan 14 av 135

15 Sidan 15 av 135

16 Sidan 16 av 135

17 Sidan 17 av 135

18 Sidan 18 av 135

19 Sidan 19 av 135

20 Sidan 20 av 135

21 Sidan 21 av 135

22 Sidan 22 av 135

23 Sidan 23 av 135

24 Sidan 24 av 135

25 Sidan 25 av 135

26 Sidan 26 av 135

27 Sidan 27 av 135

28 Sidan 28 av 135

29 Sidan 29 av 135

30 Sidan 30 av 135

31 Sidan 31 av 135

32 Sidan 32 av 135

33 Sidan 33 av 135

34 Sidan 34 av 135

35 Sidan 35 av 135

36 Sidan 36 av 135

37 Sidan 37 av 135

38 Sidan 38 av 135

39 Sidan 39 av 135

40 Sidan 40 av 135

41 Sidan 41 av 135

42 Sidan 42 av 135

43 Sidan 43 av 135

44 Sidan 44 av 135

45 Sidan 45 av 135

46 Sidan 46 av 135

47 Sidan 47 av 135

48 Sidan 48 av 135

49 Sidan 49 av 135

50 Sidan 50 av 135

51 Sidan 51 av 135

52 Sidan 52 av 135

53 Sidan 53 av 135

54 Sidan 54 av 135

55 Sidan 55 av 135

56 Sidan 56 av 135

57 Sidan 57 av 135

58 Sidan 58 av 135

59 Sidan 59 av 135

60 Sidan 60 av 135

61 Sidan 61 av 135

62 Sidan 62 av 135

63 Sidan 63 av 135

64 Sidan 64 av 135

65 Sidan 65 av 135

66 Sidan 66 av 135

67 Sidan 67 av 135

68 Sidan 68 av 135

69 Sidan 69 av 135

70 Sidan 70 av 135

71 Sidan 71 av 135 Ärende 2

72 Sidan 72 av 135

73 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Viktoria Pettersson Dnr Sidan 73 av Bygg- och miljönämnden Skyltprogram för Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: 1. Att godkänna skyltprogrammet för Upplands-Bro kommun. 2. Att skicka programmet på extern remiss. Sammanfattning På bygg-och miljönämndens begäran har ett förslag till Skyltprogram för Upplands-Bro tagits fram. Syftet med detta program är att underlätta för företag och privatpersoner när de önskar sätta upp en skylt, men också som ett hjälpmedel vid handläggningen av bygglovsärenden. Ärendet Syftet med skyltprogrammet är att skapa bra riktlinjer för skyltning i stadsmiljö. Skyltprogrammet ska fungera både som en hjälp och inspiration för företag och privatpersoner när de ska sätta upp en ny skylt eller om de ska byta ut en redan befintlig skylt. Förutom hjälp för företag och privatpersoner ska skyltprogrammet vara ett hjälpmedel vid handläggning av bygglovsärenden tillstånd som en skylt kan behöva. Upplands-Bro kommun har som mål att gemensamma miljöer ska upplevas som positiva. Det är viktigt att lyfta fram hur verksamheter i kommunen presenteras och därför har dessa riktlinjer och råd, för att uppmuntra en mer medveten skyltning, tagits fram. När affärsinnehavare och andra verksamhetsutövare vill synas är skyltar viktigt, samtidigt som skyltarna behöver passa in för att berika det offentliga rummet. Skyltarna ska utformas så att de för fram ett positivt budskap och ger ett bra intryck för alla som rör sig i området. Plan- och bygglagen (PBL) talar om vad som betraktas som skyltar. PBL säger att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden men även natur- och kulturvärden. Hänsyn ska tas till byggnadens särdrag när man utformar och placerar skyltar. Skyltens form och färg har också betydelse för en god helhetsverkan. Skyltens konstruktion ska ha en säker bärförmåga och beständighet. Kommunens intentioner är att se skyltningen i sin helhet. Harmoni, tillgänglighet, måttfullhet, trafiksäkerhet och samspel med övriga näringsidkare är prioriterade ledord i bedömningen av skyltärenden. Skyltprogrammet har skickats på remiss till berörda avdelningar på Upplands- Bro kommun. Remissen skickades ut den 21 juli och de hade på sig till den 24 augusti att lämna in yttranden. I de inkomna yttrandena framgick att man

74 2(2) Sidan 74 av 135 önskade ändra några mindre delar i programmet och dessa ändringar har nu gjorts. Programmet planers nu att skickas på extern remiss. Efter bearbetning av synpunkter ska programmet därefter godkännas av Bygg-och miljönämnden. Programmet ska slutligen antas av kommunstyrelsen. Bygg-och miljönämnden föreslås nu besluta om att skicka förslaget till skyltprogram på extern remiss. Beslutsunderlag - Tillväxtkontorets förslag till Skyltprogram för Upplands-Bro kommun. - Tillväxkontorets tjänsteskrivelse den 22 september BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN Pirjo Körsen Bygg- och miljöchef Viktoria Pettersson Bygglovhandläggare

75 Sidan 75 av 135 Skyltprogram

76 Sidan 76 av 135 Skyltprogram för Upplands-Bro kommun Medverkande från Upplands-Bro kommun: Ingela Sydstrand Sandgren, Viktoria Pettersson, Ylva Hedin Text: Marita Lorentzon, Charlotta Eriksson, Ramböll Sverige AB Layout: Charlotta Eriksson, Ramböll Sverige AB Illustrationer: Christian Svensson, Ramböll Sverige AB Fotografier: Upplands-Bro kommun och Ramböll Sverige AB

77 Sidan 77 av 135 Innehåll Inledning... 4 Vad är en skylt och när behöver den tillstånd?... 5 Vad är en skylt?... 5 När behöver en skylt tillstånd?... 5 Vad säger lagen?... 5 Råd och anvisningar... 6 Utformning... 6 Placering... 6 Olika typer av skyltar... 8 Tillfälliga skyltar Riktlinjer för olika områden inom kommunen Tätorter Handels- och industriområden Landsbygd och större vägar E Tillstånd Checklista, bygglov och andra tillstånd Ansökan, bygglov Upplands-Bro kommun, Skyltprogram 3

78 Sidan 78 av 135 Inledning Upplands-Bro kommun har som mål att gemensamma miljöer ska upplevas som positiva. Det är viktigt att lyfta fram hur verksamheter i kommunen presenteras och därför har dessa riktlinjer och råd, för att uppmuntra en mer medveten skyltning, tagits fram. När affärsinnehavare och andra verksamhetsutövare vill synas är skyltar viktigt, samtidigt som skyltarna behöver passa in för att berika det offentliga rummet. Skyltarna ska utformas så att de för fram ett positivt budskap och ger ett bra intryck för alla som rör sig i området. Plan- och bygglagen (PBL) talar om vad som betraktas som skyltar. PBL säger att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden men även natur- och kulturvärden. Hänsyn ska tas till byggnadens särdrag när man utformar och placerar skyltar. Skyltens form och färg har också betydelse för en god helhetsverkan. Skyltens konstruktion ska ha en säker bärförmåga och beständighet. Kommunens intentioner är att se skyltningen i sin helhet. Harmoni, tillgänglighet, måttfullhet, trafiksäkerhet och samspel med övriga näringsidkare är prioriterade ledord i bedömningen av skyltärenden. För frågor och hjälp med skyltar, kontakta gärna kommunens Kundcenter Exempel på skyltar som sammanspelar väl med byggnadernas stil, kulör och storlek. 4 Upplands-Bro kommun, Skyltprogram

79 Sidan 79 av 135 Vad är en skylt och när behöver den tillstånd? Vad är en skylt? Skyltar är till för att leda, hitta, visa och marknadsföra en plats eller en produkt. Utformningen av en skylt ska förstärka det som ska förmedlas. Är skylten för stor, för liten, för mörk, svårläst, felplacerad, otydlig eller om den har för mycket information kan budskapet vara svårt att uppfatta och därmed mister skylten sin funktion. Skyltar kan delas in i tre övergripande grupper; fasadskyltar, takskyltar och markskyltar. Inom gruppen fasadskylt finns de skyltar som på något sätt är förankrade i eller på fasaden. Även markiser och fönsterdekaler räknas till denna grupp. Markskyltar innefattar de skyltar som är uppställda direkt på eller som har ett fundament i marken. Inom denna grupp ryms allt från stora reklampelare till fristående skyltar på trottoarer. Vad säger lagen? Enligt PBL ska hänsyn tas till stads- och landskapsbilden samt platsens natur- och kulturvärden. Skyltens kulör, form och storlek ska vara lämplig, tydlig och bidra till ett gott helhetsintryck samt vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Skyltens form och placering får inte påverka trafiksäkerheten eller medföra allmän fara för sin omgivning. Vid uppsättande av skylt ska områdets historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Takskyltar är den typ av skyltar som är förankrad i byggnadens tak. När behöver en skylt tillstånd? Inom detaljplanelagt område krävs, enligt plan- och byggförordningen (PBF), bygglov för uppsättning eller väsentlig ändring av skylt. För trafik- och gatunamnsskyltar behövs inte bygglov. Förutom bygglov och bygganmälan behövs även fastighetsägarens tillstånd. På allmän platsmark behövs tillstånd från kommunen och från polismyndigheten. För flyttbara markskyltar som tas in varje kväll och tillfälliga skyltar, som banderoller och fasadvepor behövs inte bygglov men kräver särskilt tillstånd från polismyndigheten och markägare. Skyltar på landsbygden behöver tillstånd från länsstyrelsen och skyltar nära större vägar behöver tillstånd från Trafikverket. Exempel på fasadskylt med fristående bokstäver. Reklamskyltar och affischer får inte sättas upp på vägmärken eller andra trafikanordningar eller på stolpar som bär upp dessa. Lagar och förordningar som berör skyltning: Plan- och bygglagen 2 kap. 6 och 9, 8 kap. 3, 9 kap. 7 och 8 Plan- och byggförordningen 6 kap. 3 och 4 Ordningslagen (1993:1617) 3 och 19 Väglagen (1971:948) ordnings och säkerhetsföreskrifter 46 Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 5-10 Allmänna lokala föreskrifter för Upplands- Bro kommun ( , 9 och 10 ) Upplands-Bro kommun, Skyltprogram 5

80 Sidan 80 av 135 Råd och anvisningar En skylts uppgift är att förmedla ett budskap på ett tydligt och tilltalande sätt. Den ska synas tydligt samtidigt som den bör smälta in i omgivningen. Läsbarheten är viktig, vilket är beroende av i vilken hastighet och på vilket avstånd de passerande rör sig i. För att kunna skapa en positiv skyltmiljö följer här råd angående önskvärd utformning och lämplig placering. Utformning Skyltar ska vara utformade med tydligt budskap och med en estetiskt tilltalade form. Med en bra utformning kan även små skyltar synas på långt håll. Skyltar ska innehålla en begränsad mängd information. Sammanfattningar såsom Urmakare och Florist eller en enkel symbol är oftast mycket effektfulla. Text och budskap ska kunna vara läsbart även för personer med nedsatt syn. För att en skylt ska vara tillgänglig är det viktigt med tydliga typsnitt och kontrasterande kulörer mellan text och övrig skylt. Skyltars form, kulör, storlek och materialval ska samordnas med andra skyltar och anpassas till byggnaden och den omgivande miljön. Skyltar ska vara utförda i material och konstruktion som kan underhållas och åldras vackert. Skyltar ska vara fackmannamässigt utförda. Standardiserade skyltlådor blir lätt klumpiga och behöver ägnas särskild omsorg med tanke på anpassning till platsen. Skyltar med rörliga och växlande budskap samt snurr och vippskyltar bör undvikas. Flaggor kräver stort underhåll då de ofta går sönder eller virar sig runt flaggstången, större flaggor bör därför undvikas. Ett företags skyltprogram kan behöva anpassas till lokala förhållanden. Produkt- och varumärkesreklam ska inte dominera på skyltar. Skyltars ljud och ljus ska inte störa boende och trafikanter. Skyltar får inte utformas så att de kan förväxlas med trafiksignaler, vägmärken eller ljussignaler från utryckningsfordon. Exempel på skyltning och belysning där stor hänsyn har tagits till byggnadens storlek, kulör och karaktäristiska form. Placering Skyltars placering ska underordnas byggnadens arkitektoniska särdrag och dess detaljer och uttryck. Detta innebär exempelvis att listverk, pilastrar och burspråk inte bör övertäckas av skyltar. Fasader ska inte kläs in med skyltar och onödig upprepning av budskap ska undvikas. Fasadband längs med byggnaden ska undvikas, om det inte ingår som ett ursprungligt element i fasadens utformning. Skyltens placering ska anpassas till bebyggelsens skala samt avstånd och hastighet hos den förbipasserade. En skylt bör placeras i direkt anslutning till verksamheten. Hänvisningsskyltar ska undvikas och får endast uppföras i undantagsfall så som vid skyltning till allmän service som bibliotek och vårdcentral. Skyltar ska sättas på anvisad plats om sådan finns. Om fastighetsägaren har ett eget skyltprogram ska riktlinjerna för det programmet också följas. Fristående skylt får inte störa viktiga utsiktsstråk. Fasadskyltar får inte sticka upp över takfot. 6 Upplands-Bro kommun, Skyltprogram

81 Sidan 81 av 135 En skylt får aldrig placeras så att den utgör ett hinder för personer med nedsatt syn eller rörelseförmåga. Flaggskyltar bör placeras i anslutning till entré på minst 2,3 meter över marken och bör inte sticka ut mer än 1 meter. Reklampelare och stortavlors placering får inte menligt påverka gaturummet och andra offentliga platser. Exempel på skyltplatta vars placering har tagit hänsyn till byggnadens arkitektoniska detaljer. För att klara gatuunderhåll bör höjdavstånd mellan utstickande skylt och gångbana vara minst 2,3 meter. Skyltar måste vara placerade på minst 0,5 meters avstånd till körbanans kant. Skyltar får inte placeras så att det innebär fara för trafiksäkerheten eller att de hindrar snöröjning och renhållning. Fristående skyltar bör placeras i direkt anslutning till verksamhetens entré och får inte ta upp större markyta än en kvadratmeter. Av säkerhetsskäl ska dessa skyltar ha en nedre ram. För fristående skyltar krävs tillstånd från polisen och markägaren. Uppsättande av reklamskyltar i rondeller eller i trafikkorsningar är inte tillåtet. Exempel på gruppering av skyltar som tar byggnadens storlek och form i beaktning. Illustration över placering av skyltar som tar hänsyn till byggnadens form och storlek. Riktlinjer för placering och storlek på fasadskylt. Upplands-Bro kommun, Skyltprogram 7

82 Sidan 82 av 135 Olika typer av skyltar Här följer en lista över olika varianter av skyltar med bilder som visar på bra exempel utifrån val av typ, placering, storlek och material. Friliggande bokstäver Friliggande bokstäver är text som är förankrad i fasaden vid varje enskild bokstav. Denna typ av skylt kan antingen vara oupplyst eller belyst i form av till exempel dioder eller fiberoptik. Skyltar med friliggande bokstäver ger ofta ett elegant och städat intryck. Målad text Med målad text menas att bokstäverna målas direkt på fasaden. Denna typ av skylt kräver att materialet på fasaden lämpar sig för målning och att underlaget är i gott skick. Text som målas direkt på fasaden kan vara ett vackert inslag om typsnittet på texten är anpassad till fasaden. Denna skylt passar särskilt bra i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Skyltplatta Denna typ av skylt består av en tunn platta som är monterad på fasad. Materialet i skylten varierar och kan till exempel vara plåt, glas eller hårdplast. Ofta är denna typ av skylt upplyst med strålkastare. Skyltplattor kräver mycket eftertanke när det gäller storlek, utformning och placering. Flaggskylt En flaggskyltsticker ut från fasaden. Den kan vara fast eller bestå av en konsol med en hängande skylt. Den bör vara liten och nätt. Flaggskyltar lämpar sig särskilt bra i centrummiljöer där skalan är liten och skyltar kan läsas på nära håll. 8 Upplands-Bro kommun, Skyltprogram

83 Sidan 83 av 135 Pendelskylt Denna typ av skylt har sin förankring vertikalt i ett tak, oftast anordnad på undersidan av ett utskjutande tak. Likt flaggskyltarna är dessa mest lämpade för en liten skala och ska anpassas till byggnadens storlek och den fria höjden till taket. Skyltlåda Skyltlåda är en av de vanligaste skyltarna. Skyltlådor kan antingen vara monterade längs med fasaden med en synlig sida eller utstickande från fasaden med två synliga sidor. Skyltlådor är upplysta inifrån. Eftersom skyltlådor lätt blir klumpiga krävs det att mycket omsorg läggs på detaljerna. Material, kulör och storlek är viktiga att anpassa till byggnadens stil och dimension. Neon- och diodskyltar Ljusskyltar med denna typ av utformning är ett klassiskt inslag i den svenska staden. Ljuskyltar kan bidra med mycket lekfullhet, ljus och spännande former och kan anpassas till de flesta miljöer. Fasadband Fasadband är en typ av skylt som följer hela eller delar av byggnadens längd. Fasadband är oftast gjorda i plåt eller som en ljuslåda. Skyltar med denna utformning bör undvikas då de tar stor del av byggnadens karaktär och fasadutformning i anspråk. Upplands-Bro kommun, Skyltprogram 9

84 Sidan 84 av 135 Markiser, paraboler och jalusier Denna grupp blir en skylt först när reklambudskapet dominerar objektets yta. Bygglov krävs om reklambudskapet blir dominerande eller om objektet avsevärt förändrar byggnadens uttryck (fasadändring). Skyltfönster Att använda skyltfönster som en skyltplats kan vara ett utmärkt sätt att sätta upp en skylt utan att påverka fasaden. Inom denna kategori ingår både skyltdekaler och skyltar uppsatta innanför fönstret. Skyltar i fönster bör inte överstiga 20 % av fönstrets yta. Täcks en större del av fönstret påverkas fasaden och dekalen eller skylten blir därmed bygglovpliktig. Volymbildande fasadskyltar Volymbildande skyltar är skyltar som står ut från fasad genom att till exempel bilda en båge, vertikalt eller horisontellt, eller någon annan typ av volym som till exempel tak över entréer. Dessa skyltar lägger till ett formelement till byggnadens fasad som kan vara svåra att anpassa och utforma på ett lämpligt sätt. Det är lätt att volymbildande skyltar dominerar den miljö de sätts upp i och byggnadsdetaljer eller andra skyltar kan då hamna i skymundan. Volymbildande fasadskyltar bör därför undvikas. 10 Upplands-Bro kommun, Skyltprogram

85 Sidan 85 av 135 Fristående informationstavlor Till denna grupp räknas informations-, affischoch orienteringstavlor. Dessa typer av skyltar är till för att underlätta orienteringen i ett större område eller som med affischtavlor; erbjuda en plats för samhällsinformation och medborgardeltagande. Informationstavlor ska vara tydligt utformade med endast nödvändig information. För mycket information kan bli vilseledande och således motverka skyltens syfte. Placeringen av skylten är också viktig, sikt och framkomlighet får inte störas. Stolpskyltar Stolpskyltar är höga, fristående skyltar som är gjorda för att synas på långt håll. Denna typ av skylt är vanlig utanför köpcentrum, industriområden och längs med motorvägar och markerar ofta entréerna till dessa. Denna typ av skylt är avsedd för en större skala och ska undvikas i centrummiljöer och i kulturhistoriskt känsliga miljöer. Vid utformning och placering av en stolpskylt ska fri sikt och framkomligheten för trafiken beaktas. Takskylt Med takskyltar menas skyltar som står på tak. Neon är ett vanligt material i takskyltar, men även skyltlådor, friliggande bokstäver eller skyltplattor är vanliga. Takskyltar kräver stor detaljnivå i materialval, kulörer, upplysning och framförallt storlek. Då denna typ av skylt avsevärt förändrar stadsbilden ska den undvikas i största möjliga mån. Upplands-Bro kommun, Skyltprogram 11

86 Sidan 86 av 135 Tillfälliga skyltar Tillfälliga skyltar är sådana skyltar som endast är avsedda att användas under en kortare period så som byggplatsskyltar, vepor, fasaddukar och banderoller. Nedan följer några exempel på tillfälliga skyltar. Byggplatsskyltar En byggplatsskylt är en tillfällig skylt som ställs upp i direkt anslutning till en byggarbetsplats. Trots att denna typ av skylt är avsedd för en begränsad tidsperiod ställs stora krav på utformning och placering. Viktigt med placeringen av skylten är att den inte skymmer sikten eller framkomligheten för förbipasserande. Vepor, banderoller, fasaddukar Denna grupp av skyltar innefattar de typer av tillfälliga skyltar som trycks på duk och kan spännas upp mellan två objekt eller hängas längs med fasad, mur eller dylikt. Denna typ av skylt får sitta uppe i högst en vecka utan bygglov. Fristående markskyltar Inom denna grupp räknas alla de lösa föremål som ställs upp på trottoarer och gator i närheten av en verksamhet för att marknadsföra en vara eller tjänst. Fristående skylt på mark samt skyltning med varor får inte minska framkomligheten eller utgöra fara. Om denna typ av skyltning flyttas in varje kväll krävs inget bygglov men däremot krävs en ansökan om uppställning på allmän platsmark för att säkerställa att tillgängligheten har tillgodosetts. Den typ av fristående skylt av metall, som har en rund sockel är estetiskt tilltalande och kan lätt upptäckas av person med funktionsnedsättning. 12 Upplands-Bro kommun, Skyltprogram

87 Sidan 87 av 135 Riktlinjer för olika områden inom kommunen Att alltid arbeta med att ha höga krav och att kommunens riktlinjer för skyltning följs är viktigt för att skapa en tydlig identitet och samtidigt förenkla framkomligheten för alla invånare. Tätorter I tätorterna är det viktigt att ha en samlad utformning av skyltar och att de passar väl ihop med både den individuella byggnaden och stadsbilden som helhet. Skalan på befintlig bebyggelse samt hastigheten med vilken människan rör sig ska påverka storleken på samt utformningen och placeringen av skyltar. För att förhöja trivseln i centrumbildningar bör skyltningen begränsas till gatuplanet. Hängande flaggskyltar och tunna fasadskyltar uppmuntras. Flyttbara markskyltar får inte försämra framkomligheten för gångtrafikanter och cyklister. Handels- och industriområden Företagsspecifika hänvisningsskyltar ska samordnas inom området i form av informationstavlor. Skyltar på enskilda byggnader ska följa de allmänna råden och anvisningarna på sida Utmed större vägar kan något större skyltar accepteras. Det är särskilt viktigt att informationen är kortfattad och tydlig, för att inte äventyra trafiksäkerheten. Markskyltar som kan störa framkomlighet eller försvåra orienteringen för trafikanter får inte förekomma. Landsbygd och större vägar För skyltning utanför detaljplanelagt område krävs inte bygglov, men andra tillstånd kan behövas. För skyltning inom vägområde (vägbana och närmsta området) krävs tillstånd av väghållaren Trafikverket är väghållare för E18 och Håtunavägen och Upplands-Bro kommun för Enköpingsvägen och Granhammarsvägen. Inom 50 meter från vägområdet krävs alltid tillstånd enligt 46 väglagen. Länsstyrelsen prövar om skylten kan komma att påverka trafiksäkerheten negativt. Detta görs efter samråd med Trafikverket och Polismyndigheten. I dessa lägen görs också en prövning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS). Prövningen sker utifrån en bedömning om skylten kan komma att inverka menligt på landskapsbilden. Kommunen har tillsynsansvar för skyltning utanför detaljplanelagt område och det är därför lämpligt att kontakta kommunen i ett tidigt skede. Även vid uppsättandet av en skylt utanför detaljplanelagt område ska hänsyn tas till omgivande bebyggelse och kulturhistoriska miljöer. En skylt får aldrig skymma sikten eller minska framkomligheten och ska aldrig innebära en fara för trafikanter. Utmed större vägar råder stor restriktivitet för skyltning. Infarter till tätorter ska inte domineras av reklamskyltar. E18 Utmed E18 har trafiksäkerheten högsta prioritet och restriktivitet för skyltning råder därför. De skyltar som tillåts måste ha ett stort allmänt intresse. I de fall skyltar kan godkännas ska budskapet vara mycket kortfattat och kunna läsas på långt håll. Skyltarna ska vara stora och mycket väl gestaltade. De ska placeras så att de harmoniserar med landskapet. Skyltar av tillfällig art, typ banderoll eller skylt på fordon är inte tillåtna. Många trafikanter passerar eller kommer till kommunen via E18. Det första intrycket ska vara välkomnande skyltar. Upplands-Bro kommun, Skyltprogram 13

88 Sidan 88 av 135 Tillstånd Checklista, bygglov och andra tillstånd Här följer en lista över vad som räknas som en skylt och vilka tillstånd som behövs. Bygglov behövs endast för skyltning inom detaljplanelagt område. TYP AV SKYLT BYGGLOV BEHÖVS BYGG.- ANMÄLAN TILLSTÅND FASTIGHETS- ÄGARE TILLSTÅND KOMMUNEN TILLSTÅND POLISEN TILLSTÅND LÄNS- STYRELSEN TILLSTÅND TRAFIK- VERKET Reklamskylt, på fasad JA JA JA Målat reklambudskap, företagsnamn etc. på plank eller vägg JA JA JA Reklamskylt, på tak JA JA JA Reklampelare och stolpskylt JA JA JA JA JA EV EV Reklamskylt, fristående, flyttbar JA JA JA JA JA Informations- och orienteringstavla Elektronisk ljusreklamanläggning/ tavla Ljusprojektion på fasad, mer än en vecka Belysning på skyltar, (prövas normalt i samband med skyltlovet) JA JA JA EV EV EV EV JA JA JA EV EV EV EV JA JA JA JA JA JA Byggplatsskylt JA JA JA EV EV EV EV Skylt innanför skyltfönster JA JA JA Plastfilm i fönster som täcker mer än 1/5 av glasytan Markis, där markisen primärt är reklambärare JA JA JA JA JA JA Parabolantenn med reklam JA JA JA Ballong, fast förankrad, med reklam JA JA JA Banderoll, vepa eller liknande på fasad, byggnadsställning och över gata Flagga, reklam-, >1,5 m², på stång och oberoende av placering, fler än 1 Affischtavla, uppsatt på fasad, mur, plank eller dylikt JA JA JA JA JA JA EV EV EV EV JA JA JA EV EV Affischtavla, fristående JA JA JA EV EV Affischpelare JA JA JA EV EV Affisch, riktvärde max storlek 0,2 m² och inte på pelare eller tavla NEJ NEJ NEJ Flagga, nationsflagga, NEJ NEJ JA Fordon, mobila byggnader eller luftballonger inte förankrade och dylikt med reklam som inte är långvarigt uppställda (högst 1 vecka). Ljusprojektion på fasad vid tillfälligt evenemang, högst en vecka Markis med mycket litet firmanamn eller liknande Trafik- och informationsskylt, enligt vägmärkesförordningen NEJ NEJ JA NEJ NEJ JA NEJ NEJ JA NEJ NEJ NEJ 14 Upplands-Bro kommun, Skyltprogram

89 Sidan 89 av 135 Att tänka på Bygglovsprövningen fokuserar på skyltens utformning och inte på byggnaden, planket, parabolen, rulljalusin med mera som skylten sitter på. Folie på fönster som inte bildar något budskap, utan bara är ett sätt att sätta igen fönstret, bedöms som fasadändring. Om fönstret täcks mer än 20 % ska ansökan om bygglov för fasadändring göras. Bygglov Ta gärna en tidig kontakt med Bygg- och miljöavdelningen för att höra vad som gäller. Blankett för ansökan om bygglov för skylt ska lämnas in i två exemplar. Ritning på skylten lämnas också i två exemplar varav en ska vara färglagd. Ritningen ska visa skyltens utseende och dess placering på fasaden. Komplettera gärna med fotomontage. För markskyltar behövs även en situationsplan där skyltens placering framgår tydligt. Bygglov är förenat med en kostnad enligt fastställd taxa. Bygglovblankett hittar du på Upplands-Bro kommuns hemsida under Självservice, e-tjänster och blanketter/bo och bygga. Ansökan skickas till: Upplands-Bro kommun Kungsängen Ansökan kan även lämnas i kommunens reception på Furuhällsplan 1, Kungsängen. Upplands-Bro kommun, Skyltprogram 15

90 Sidan 90 av 135 Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar, mitt i naturen med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda kommunikationer får invånarna det bästa av två världar, storstadens puls och lantligt boende. En mångtusenårig historia möter en spännande framtidsutveckling och ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter erbjuder avkoppling för alla intressen och åldrar. UPPLANDS-BRO KOMMUN AUGUSTI EXEMPLAR ELANDERS telefon: telefax: organisationsnummer: postadress: Upplands-Bro kommun Kungsängen besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen hemsida: e-post: kommun@upplands-bro.se

91 Sidan 91 av 135 Ärende 3

92 Sidan 92 av 135

93 Tillväxtkontoret Sidan 93 av 135 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Tony Ebrahimi Dnr Bygg Bygg- och miljönämnden Ansökan om bygglov för ändrad användning av enbostadshus till gruppboende för ungdomar, Finnsta 2:15 Förslag till beslut Avgift 1. Bygg- och miljönämnden beviljar bygglov för ändrad användning av enbostadshus till gruppboende för ungdomar med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. 2. Bygg- och miljönämnden beslutar att kontrollansvarig för projektet är Benjamin Hellström med behörighet N. Bygglov Tekniskt samråd och startbesked Kommunicering 2664 Kungörelse 262 Totalt Nämnden informerar om Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Ett eventuellt överklagande ska vara skriftligt och ha kommit in till bygg- och miljönämnden inom tre veckor från det datum du har tagit del av beslutet. Överklagandet ställs till Länsstyrelsen men skickas till: Upplands-Bro Kommun Bygg- och Miljönämnden Kungsängen Åtgärden får inte påbörjas förrän Bygg- och miljönämnden har lämnat ett startbesked enligt 10 kap. 3 PBL. Tekniskt samråd krävs i detta ärende. Kontakta bygglovsenhetens byggnadsinspektörer för detta på Innan byggnaden har tagits i bruk måste slutbesked ha meddelats enligt 10 kap. 4 PBL. Åtgärden ska ha påbörjats inom två år och bygglovet gäller i fem år från den dag som beslutet vinner laga kraft, enligt 9 kap 43 plan- och bygglagen.

94 2(3) Sidan 94 av 135 Kopia av beslut till: Detta beslut med tillhörande handlingar skickas för kännedom till berörda sakägare enl. sändlista samt kungörs i Post och Inrikes Tidningar. Beslutet vinner laga kraft tre veckor efter att berörda sakägare tagit del av beslutshandlingarna, fyra veckor efter kungörelsen om ingen överklagar. Sändlista: Delges med delgivningskvitto till: Finnsta 1:291 2:108 2:105 2:106 2:107 2:31 Sammanfattning Ansökan, som inkom den 13 maj 2014, avser ändrad användning av enbostadshus till gruppboende för ungdomar. Av 9 kap. 2 plan- och bygglagen framgår att bygglov krävs när en byggnad tas i anspråk eller inreds för ett väsentligt annat ändamål än det som byggnaden senast använts för. Frågan är om föreslagen användning av byggnaden ryms inom detaljplanens angivna ändamål, nämligen bostad. Av boverkets Boken om detaljplan och områdesbestämmelser framgår att ändamålet bostäder också avser genomgångsbostäder, gruppbostäder och träningsbostäder, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Boendet ska vara verksamhetens huvudsakliga huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Av den verksamhetsbeskrivning som sökanden lämnat in i nu aktuellt ärende framgår att sju ungdomar kommer att bo i fastigheten. Verksamheten kommer att ha personal i boendet dygnet runt och uppskattningsvis kommer det finnas ett par bilar parkerad på tomten. Bygg-och miljöavdelningens bedömning är att detta gruppboende kan jämföras med en gruppbostad. Avdelningens bedömning är således att användningen är planenlig. Att föreslagen ändrad användning av byggnaden utgör en bygglovspliktig åtgärd är inte självklart, då exempelvis ändring från fritidshus till permanentbostad inte är lovpliktigt. Bygg-och miljöavdelningens bedömning är dock att det utgör ett väsentligt annat ändamål att ändra från enbostadshus till gruppboende med angiven omfattning, trots att båda bedöms inrymmas inom användningen bostadsändamål. Ett gruppboende för ungdomar utgör förutom en bostad också en arbetsplats för ett antal anställda, till skillnad från ett vanligt bostadshus, och det sammanlagda antalet person som kommer vistas på fastigheten är fler än vad som är vanligt i ett enbostadshus. Avdelningen bedömer att föreslaget gruppboende för ungdomar inte har en större omgivningspåverkan än vad ett enbostadshus genererar i form av trafikrörelser osv och på så sätt utgöra någon betydenade olägenhet för närboende.

95 Sidan 95 av 135 3(3) Beslutsunderlag Ansökan som inkom den 13 maj 2014 Anmälan om kontrollansvarig som inkom den 16 september 2014 Verksamhetsbeskrivning som inkom den 03 juli 2014 Planritningar som inkom den 03 juli 2014 Situationsplan som inkom 03 juli 2014 Sektionsritning som inkom 19 juni 2014 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse daterad den 19 september 2014 Ärendet Ansökan avser ändrad användning från enbostadshus till gruppboende för ungdomar, med vilket i detta fall avses ett boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar samt barn och ungdomar som erhållit permanent upphållstillstånd. Enligt ansökan är det fråga om sju ungdomar, samt personal. Planförutsättningar Fastigheten omfattas av detaljplan Bestämmelserna innebär bl.a. att med B betecknat område får bebyggas endast för bostadsändamål. Yttrande Ärendet har i enlighet med plan- och bygglagen (PBL) 9 kap 25 remitterats till angränsade fastighetsägare samt ett informationsmöte anordnades för boende på Spireavägen. Synpunkterna inkom enligt bif. kopior: Bygg- och miljöavdelningen bedömer att verksamhetens huvudsakliga ändamål får anses vara boende innebärande att användningen därmed överensstämmer med detaljplanens bestämmelse om markens användning och förslår med ledning av ovanstående att bygg- och miljönämnden beviljar bygglov enligt 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. Barnperspektiv Förslaget till beslut bidrar positivt till barnkonsekvensanalysen genom att ge möjlighet till boende för ensamkommande flyktingbarn. BYGG OCH MILJÖAVDELNINGEN PirjoKörsén Bygg- och miljöchef Tony Ebrahimi Bygglovarkitekt Bilagor: Orienteringskarta G:\Tillväxtkontoret\Bygg- och miljönämnden\tjänsteskrivelser till Bmn\2014\ \1-Godkända ärenden\finnsta 2-15 Gruppboende\Tjänsteskrivelse.docx /

96 Finnsta 2:15 Sidan 96 av 135

97 Sidan 97 av 135 Ansökan publiceras inte med hänvisning till PuL (Personuppgiftslagen)

98 Sidan 98 av 135

99 Sidan 99 av 135

100 Sidan 100 av 135

101 Sidan 101 av 135

102 Sidan 102 av 135

103 Sidan 103 av 135

104 Sidan 104 av 135

105 Sidan 105 av 135

106 Sidan 106 av 135 Grannyttrandena publiceras inte med hänvisning till PuL (Personuppgiftslagen)

107 Sidan 107 av 135 Ärende 4

108 Sidan 108 av 135

109 Tillväxtkontoret Sidan 109 av 135 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Anna-Lena Örvander Dnr Bygg- och miljönämnden Sammanträdestider för Bygg- och miljönämnden år 2015 Förslag till beslut 1. Sammanträdestider för Bygg- och miljönämnden och Bygg- och miljönämndens beredning för år 2015, fastställs enligt Tillväxtskontorets förslag. 2. Sammanträdeslokal för Bygg- och miljönämnden fastslås till Kommunhuset, Gemaket, plan 6, Furuhällsplan 1, Kungsängen. Sammanfattning Bygg- och miljönämnden bestämmer varje år, dag och tid för kommande års sammanträden. Tillväxtkontoret har upprättat förslag till sammanträdestider för Bygg- och miljönämnden och Bygg- och miljönämndens beredning för år Förslaget bygger på en anpassning till de schemalagda sammanträdestiderna som Kommunstyrelsen beslutade om den 3 september 2014, Ks 122. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 23 september Ärendet Bygg- och miljönämnden bestämmer varje år, dag och tid för kommande års sammanträden. Tillväxtkontoret har upprättat förslag till sammanträdestider för Bygg- och miljönämnden och Bygg- och miljönämndens beredning för år Förslaget bygger på en anpassning till de schemalagda sammanträdestiderna som Kommunstyrelsen beslutade om den 3 september 2014, Ks 122. Bygg- och miljönämndens beredning Bygg- och miljönämnden Kl Kl januari 22 januari 19 februari 26 februari 19 mars 26 mars 23 april 29 april (onsdag)

110 2(2) Sidan 110 av juni 11 juni 2 juli 9 juli 27 augusti 3 september 15 oktober 22 oktober 19 november 26 november 10 december (om behov finns) 17 december (om behov finns) Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte i en barnkonsekvensanalys. I förslaget har hänsyn har tagits till skolans lov för vår- och höstterminen TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtschef Pirjo Körsén Bygg- och miljöchef

111 Sidan 111 av 135 Ärende 5

112 Sidan 112 av 135

113 Sidan 113 av 135 BESLUT 1 1 (1) Bygg- och miljönämnden Datum Vår beteckning Dnr Boverket Roger Antonsson Box Karlskrona Begäran om tillgång till Energideklarationsregistret Bygg-och miljönämnden intygar härmed att Pirjo Körsén, , är anställd av Upplands- Bro kommun som Bygg-och miljöchef. I arbetsuppgifterna ingår de uppgifter som avses i 18 4 lagen (2006:985) om energideklaration. Ärendet För att få tillgång till Boverkets energideklarationsregister behöver Boverket ett nämndbeslut som visar att personen arbetar med kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Bygg och miljönämnden avger härmed ett intyg om att Bygg-och miljöchefen arbetar med dessa arbetsuppgifter. BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Lars Brofalk ordf. bygg- och miljönämnden Marianne Hagman Chef för Tillväxtkontoret Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

114 Sidan 114 av 135

115 Sidan 115 av 135 Ärende 6

116 Sidan 116 av 135

117 Sidan 117 av 135 Informationsärenden och anmälningar Dnr A/ Tillväxtchefens rapporter B/ Bygg- och miljöchefens rapporter C/ Anmälningar av delegationsbeslut , Beslut om bygglov, rivningslov, marklov 1 sep- 30 sep 2014 Totalt 2014 Bygg- och miljöavdelningen 35 st 203 st Startbesked Bygg- och miljöavdelningen 29 st 126 st Slutbesked Bygg- och miljöavdelningen 23 st 149 st 149, D/ Anmälningar Beslut i miljö-, hälso-, livsmedelsärenden 1. Länsstyrelsen i Stockholm, Enheten för överklaganden Bygg- och miljöavdelningen 40 st 204 st Inkom den 3 september 2014 Överklagande av Länsstyrelsens beslut avseende Aspvik 1:4. Meddelande att Länsstyrelsens beslut den 30 juni 2014 har överklagats och skickat till Mark- och miljödomstolen. 2. Nacka Tingsrätt Inkom den 3 september 2014 Underrättelse, tillfälle att yttra sig angående tillstånd av slam från Käppala avloppsreningsverk på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1, Mål nr Privatperson Inkom den 8 september 2014 Överklagande av Bygg- och miljönämndens beslut, 66 den 13 augusti om Berga 3:1, Dnr Privatperson Inkom den 10 september 2014 Överklagande av Bygg- och miljönämndens beslut, 66 den 13 augusti om Berga 3:1, Dnr

118 Sidan 118 av Länsstyrelsen i Stockholm Enheten för överklagande 6. Svea hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Inkom den 15 september 2014 Rättidsprövning av överklagan, Brunna 4:141-4:148. Länsstyrelsens beslut 21 juli 2014 har överklagats i rätt tid. Skickat från Länsstyrelsen till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Inkom den 16 september 2014 Yttrande från Upplands Väsby kommun gällande - ansökan om tillstånd vid Stockholms Arlanda Airport bedriva flygplatsverksam på tre rullbanor samt vattenverksamhet, del 1 7. Privatperson Inkom den 25 september Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen 9. Länsstyrelsen i Stockholm Enheten för miljöskydd 10. Livsmedelsverket Kontrolledningsenheten 11. Länsstyrelsen i Stockholm Enheten för planfrågor Överklagan av Bygg- och miljönämndens beslut om bygglov 66 den 13 augusti om Berga 3:1, Dnr Inkom den 25 september 2014 Överklagan återkallad - ärendet avskrivs, målnr: P , Brunna 4:141-Brunna 4:148. De klagande och de drabbade har kommit överens om en takhöjd. De klagande drar därför tillbaka överklagan. Inkom den 25 september 2014 Beslut - Anmälan angående ny behandlingsteknik för metallhaltigt avfall vid Högbytorp avfallsanläggning område 4, mål nr M Inkom den 26 september 2014 Aktuellt för kontrollmyndigheter september 2014, informationsbrev. Inkom den 29 september Behov av tydligare information om överprövning av strandskyddsdispens till sökanden. Länsstyrelsen ber kommunerna upplysa alla som söker strandskyddsdispens att det är deras ansvar att själva kontrollera att dispensbeslutet vunnit laga kraft innan åtgärder påbörjas.

119 Sidan 119 av 135 Delegationsbeslut Delegationsbeslut bygglov Beslutsdatum Paragraf Beslutsfattare Ärende Ärendebeskrivning BYGG Annika Askeljung Jonsson Bygglov för nybyggnad av bostadshus och garage samt anmälan om installation av eldstad på fastigheten FINNSTA 2:50, Buxbomsvägen 19 BYGG Annika Askeljung Jonsson Bygglov för fasadändring av bostadshus (takkupa) på fastigheten HÄRNEVI 6:104, Torparvägen 21 BYGG Olof Forsberg Marklov för markförändring på fastigheten VIBY 19:1, BYGG Tony Ebrahimi Bygglov för nybyggnad av bostadshus och garage på fastigheten KVARNNIBBLE 3:45, Nedergårdsvägen 9 BYGG Annika Askeljung Jonsson Tidsbegränsat bygglov för uppförande av lagerbyggnad på fastigheten BRO-SKÄLLSTA 1:18, Ullevivägen 17 BYGG Tony Ebrahimi Bygglov för uppförande av industritält och kontorsmoduler på fastigheten VIBY 19:87, Kraftvägen 54 BYGG Viktoria Pettersson Bygglov för nybyggnad av bostadshus och garage på fastigheten FINNSTA 2:40, Buxbomsvägen 2 BYGG Annika Askeljung Jonsson Bygglov för nybyggnad av radhus på fastigheten BRUNNA 4:148, Fajansstigen 84 (Brunna 4: Fajansstigen 70-84) BYGG Viktoria Pettersson Bygglov för nybyggnad av bostadshus och garage på fastigheten KUNGSÄNGENS-TIBBLE 1:513, Grindrörsvägen 5 BYGG Viktoria Pettersson Bygglov för nybyggnad av bostadshus på fastigheten SYLTA 2:41, Gripens backe 20 BYGG Tony Ebrahimi Bygglov för ombyggnad av pendeltågsdepå på fastigheten NYGÅRD 2:15, Rysstorpsvägen 12 BYGG Tony Ebrahimi Bygglov för nybyggnad av garage på fastigheten BRO-SKÄLLSTA 1:61, Beckasinvägen 18