Projektrapport. Vindkraft: Grundkurs HT-07. Kvarkenvinden. Teodor Nimmersjö Seltjärn, Bredbyn. December Högskolan på Gotland, Visby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport. Vindkraft: Grundkurs HT-07. Kvarkenvinden. Teodor Nimmersjö Seltjärn, Bredbyn. December 2007. Högskolan på Gotland, Visby"

Transkript

1 Projektrapport Vindkraft: Grundkurs HT-07 Kvarkenvinden Teodor Nimmersjö Seltjärn, Bredbyn December 2007 Högskolan på Gotland, Visby

2 Projektrapport Vindkraft: Grundkurs HT-07 Kvarkenvinden Kursdeltagare Teodor Nimmersjö, Seltjärn, Bredbyn Handledare Gunilla Britse, Tiia Torekull December 2007 Examinator Gunilla Britse vid Högskolan på Gotland, Visby

3 sidan 3 Sammanfattning Projektrapporten Kvarkenvinden beskriver föreningen Kvarkenvindens vindkraftsanläggning utanför Umeå Hamn i Holmsund. Anläggningen består idag av två vindkraftverk som beskrivs till konstruktion och funktion i rapporten. I rapporten beskrivs även föreningen Kvarkenvinden 1 ekonomisk förening vars medlemmar äger vindkraftverken. Föreningens samarbete med Umeå Energi, som innefattar nätanslutning och administration av den producerade elen, beskrivs också till viss del i rapporten. Rapporten innehåller även intressant nutidshistoria (tolkad ur den rådande vindkraftsdebatten i media) och framtidsutsikter rörande vindkraften i Sverige i stort samt en del om föreningen Kvarkenvindens framtidsplaner.

4 sidan 4 Förord Liksom genom hela kursen har jag upplevt arbetet med projektrapporten som mycket intressant. Dock har arbetet med rapporten på grund av olika omständigheter och kanske en del brister i planeringen blivit väldigt komprimerat till de sista veckorna. Vill tacka familjen som stått ut med att jag suttit framför datorn, fokuserad på projektrapportskrivande, på normalt ledig tid. Jag har under arbetet med rapporten haft glädjen att få göra två studiebesök vid anläggningen i Holmsund. Det första besöket gjorde jag tillsammans med min fru lördagen den 8 december i kombination med en kort weekendresa till Umeå och övernattning på hotell. Den dagen var det lite mulet och grått väder men båda verken snurrade vackert ändå. Mitt andra besök gjordes i vackert väder onsdagen den 12 december. Den gången hade jag förmånen att få ha Lars C Johansson som guide. Lars är driftansvarig på Kvarkenvinden men också projektledare för vindkraftsatsningar hos Umeå Energi. Besöket gav mig mycket matnyttigt och inspiration i mitt rapportskrivande. Stort tack vill jag rikta till honom som gav av sin dyrbara tid. Tacksam är jag också för det positiva bemötandet jag fått från Mia Åström som är sekreterare i föreningen Kvarkenvinden och kontaktperson. Hon gav mig de rätta kontakterna. Tacka vill jag också Håkan Karlsson, ordförande i föreningen, för kompletterande upplysningar vid sammanställandet av projektrapporten. Jag vill också rikta tack till Gunilla Britse och Tiia Torekull, vid Högskolan på Gotland, för värdefull handledning under kursens gång. Särskilt vill jag tacka Gunilla för råd kring val av projektuppgift samt värdefulla kommentarer på projektrapporten. Slutligen vill jag rekommendera ett besök vid Kvarkenvinden. Vill man dit åker man E12:an till Holmsund och fortsätter mot Vasa förbi Silja Lines terminal. Där vägen tar slut är man framme vid vindkraftverken. Alternativt matar man in koordinaterna i sin nya GPS (enligt Tabell 2) och följer instruktionerna på den (en GPS påstås ju vara årets julklapp ). Seltjärn, Bredbyn, Teodor Nimmersjö

5 sidan 5 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Förord Inledning Vindkraft Energin i jordens vindar Omvandling av vindenergi Vindkraften i Sverige Vindkraften i Västerbotten Föreningen Vindkraftkooperativ Föreningens första verk Kvarkenvinden Föreningens andra verk Kvarkenvinden Fler vindkraftverk - Kvarkenvinden Vindkraftverken Beteckningar Vindkraftverkens olika delar De viktigaste komponenterna Effektreglering Elproduktionen Miljöpåverkan Nätanslutning Allmänt om nätanslutning Samarbetet med Umeå Energi Kabel Elmätning och elpris Nätnytta Diskussion/Slutsats Referenser Bilder Bilagor...25

6 sidan 6 1 Inledning Som avslutande uppgift i kursen Vindkraft Grundkurs hösten 2007 hör att skriva en projektrapport med syftet att beskriva en befintlig eller planerad vindkraftsanläggning. Vid mina funderingar kring lämpliga anläggningar att skriva om gick mina tankar ganska snart till Kvarkenvinden med sina två vindkraftverk på piren utanför hamnen i Holmsund. Dels för att vindkraftverken ligger relativt nära min hemort och dels för att jag kom i kontakt med dem i mitt sökande efter anläggningar ägda av vindkraftskooperativ i vilka man kan teckna andelar. Kvarkenvinden är också intressant som förening då de var pionjärer i Västerbotten som ägare till landskapets första vindkraftverk, Kvarkenvinden 1, och pionjärer i ännu ett avseende som nuvarande ägare till ett av Sveriges största vindkraftverk, Kvarkenvinden 2. Det senare verket har en effekt på hela 3 MW. I projektrapporten beskrivs Kvarkenvindens vindkraftverk i Holmsund, deras tekniska konstruktion och funktion. Eftersom jag har en bakgrund som elkraftingenjör har jag valt att fokusera lite extra på nätanslutning av vindkraftverken och samarbetet med Umeå Energi. I min projektbeskrivning nämnde jag följande frågeställningar angående nätanslutning: Vilka möjligheter stod till buds, Uppstod några problem, De tekniska lösningarna och Vilka effekter har det gett på distributionsnätet. Förhoppningsvis återfinns en del av svaren i projektrapporten om än under andra rubriker. Under projektets gång har jag läst och lyssnat in en del av rådande energidebatt i massmedia. En del av det jag fastnat för och i synnerhet det som handlar om vindkraft återfinns i rapporten. Andra aspekter som ägande, ekonomi och miljöpåverkan beskrivs bara översiktligt.

7 sidan 7 2 Vindkraft Den senaste tiden har vindkraft aktualiserats på många olika sätt i media och mycket tyder på att utvecklingen av vindkraften i Sverige tycks ha tagit riktigt god fart. Teknikutvecklingen, klimatfrågan, krympande oljeresurser och en politisk vilja att bli självförsörjande på el är branschföreningen Svensk Vindkrafts förklaring till att vindkraftproduktionen kan väntas öka mycket framöver (enligt DN ) [10]. 2.1 Energin i jordens vindar Ungefär två procent av den energi som når jorden från solen omvandlas till rörelseenergi i jordens vindar. Vindarna uppstår genom ojämn uppvärmning, jordens rotation och den s.k. corioliskraften. Enligt en artikel i tidskriften Allt om Vetenskap (nr 10, 2007) [14] uppgår den totala energin i jordens vindar till 30 miljoner terawattimmar (TWh) per år. Det är 250 gånger mer än människans totala årliga energikonsumtion på ungefär TWh. Naturligtvis kan man inte ta tillvara mer än en bråkdel av vindens energimängd med hjälp av vindkraftverk men potentialen i vindarna är stor. 2.2 Omvandling av vindenergi Med ett vindkraftverk kan man omvandla rörelseenergin i vinden till elektrisk energi. Ett vindkraftverk består vanligtvis av en rotor som drivs runt genom de tryckskillnader som uppstår när vinden blåser igenom den. Rotorn är kopplad till en generator som när den drivs runt genererar elektrisk ström som matas ut på elnätet. Ett typiskt vindkraftverk idag är på 1 MW och har en rotor med 30 meter långa blad och ett torn på 75 meter. Men idag tillverkas det enorma vindkraftverk med en nominell effekt på hela 6 MW (går bl.a. att läsa om i Windblatt 01/2008 från Enercon) [6]. Effekt (energi per tidsenhet) Energi (effekt gånger tid) 1 kilowatt (kw) = W 1 kilowattimme (KWh) = Wh 1 megawatt (MW) = kw 1 megawattimme (MWh) = kwh 1 gigawatt (GW) = kw 1 gigawattimme (GWh) = kwh 1 terawatt (TW) = kw 1 terawattimme (TWh) = kwh Tabell 1. Energitermer samt förhållandet mellan effekt och energi. (Exempel: En lampa med effekten 40 W har efter 25 timmars brinntid förbrukat energin 1 kwh). Vindens effekt är proportionell med vindens hastighet i kubik. Det gör att vindens effekt ökar åtta gånger när vindens hastighet fördubblas. Därför är det viktigt att placera ett vindkraftverk utifrån de bästa möjliga vindförhållandena. 2.3 Vindkraften i Sverige I tidningen Ny Teknik den 7 december 2007 [15], kan man läsa rubriken Slutet nära för första vindkraftverket. Rubriken syftar på vindkraftverket Matilda på Gotland som rivs under nästa år. Matilda med sitt 80 meter höga torn i betong byggdes i början av 1980-talet. Det var då i den svenska vindkraftindustrins gryning. Då vindkraftverket Matilda restes satsades rejält på vindkraft i Sverige, liksom i Tyskland och Danmark, men de svenska satsningarna halkade snart efter enligt artikeln Sverige blåst på vindkraften i Ny Teknik den 12 december 2007 [9]. Sedan dess har utvecklingen för vindkraftproduktion i Sverige gått relativt trögt men nu kan man ana att Vinden har vänt som en annan artikelrubrik uttrycker det (på Västerbottensnytts hemsida på svt.se) [22]. Enligt Nils-Erik Carlstedt (citerad i Västerbottensnytt), som är den som sammanställer vindkraftstatistiken åt Vindforsk, har 1 TWh-

8 sidan 8 vallen brutits den här hösten. 1 TWh motsvarar förbrukningen hos eluppvärmda villor (med en förbrukning på kwh/år, Wizelius 2007) [20]. Prognoserna för hela året 2007 pekar på en total vindkraftproduktion av 1,4 TWh. Motsvarande produktion förra året (2006) var 0,9 TWh. Den totala elproduktionen i Sverige samma år var 140,1 TWh. I Dagens Nyheter [11] och många andra tidningar kunde man den 16 november i år läsa om Sveaskogs och Vattenfalls gemensamma planer på en stor vindkraftsatsning över hela Sverige. En satsning som skulle ge en elproduktion på upp till 4 TWh. Ett par veckor senare, den 29 november, tillkännagavs planerna på Europas, kanske världens, största vindkraftpark. Omnämnt i bl.a. Dagens nyheter [10] och Dagens industri [5]. Företaget Svevind tänker sig en vindkraftpark, med mellan 600 och vindkraftverk, lokaliserad i Markbygden utanför Piteå. Parken kan komma att producera upp till 8 TWh per år vilket kan jämföras med den största reaktorn i Forsmark som producerade 9,6 TWh under 2006 och med elproduktionen i Skellefteälven som var 4,2 TWh. Svensk vindkraft gläds åt Energimyndighetens rapport som publicerades den 30 november 2007 [7]. I ett pressmeddelande från intresseorganisationen Svensk Vindkraft (samma dag) [16] meddelar Matthias Rapp att Energimyndighetens besked ligger helt i linje med vindkraftbranschens egna bedömningar. I sin rapport menar Energimyndigheten att Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft bör sättas till 30 TWh år 2020 vilket är avsevärt högre än nu gällande mål på 10 TWh år Ännu högre produktionssiffror talar man om i Tidningen Affärsvärldens sammanställning av planerade vindkraftverk i Sverige (12 december 2007) [3]. Enligt Lars-Eric Bränfeldt, på tidningen, handlar det om vindkraftverk med en sammanlagd produktion på 45 TWh per år. Det handlar då om investeringar på totalt 200 miljarder kronor. Bild 1. Västerbottens första vindkraftverk - Kvarkenvinden 1 (foto: Håkan Joëlson, maj 2006)

9 sidan Vindkraften i Västerbotten Även i Västerbotten har man det sista året sett en ökning i vindkraftproduktionen (enligt tidigare nämnda artikel i Västerbottensnytt) [22]. Produktionen har mer än fördubblats från 6,8 GWh (gigawattimmar) till 15,2 GWh hittills i år (den 14/11). 1,7 % av Sveriges vindkraftproduktion kommer nu från Västerbotten. Drifttagningen av Kvarkenvindens andra vindkraftverk, ett av Sveriges största, bidrar tillsammans med fem vindkraftverk på Hornberget vid Malå till ökningen. Kvarkenvindens första vindkraftverk (se Bild 1) togs i drift i juni 1998 och var då det första vindkraftverket i Västerbotten. Nästa år kan ökningen i Västerbotten bli än mycket större då tillstånd finns för byggandet av ett 20 tal nya verk på berget Bliekevare i Dorotea, på Granberget utanför Robertsfors och i Hörnefors.

10 sidan 10 3 Föreningen Ett sätt att äga ett vindkraftverk på är att gå med i en vindkraftförening och köpa andelar i ett Vindkraftkooperativ. Föreningen Kvarkenvinden är ett exempel på ett sådant kooperativ. 3.1 Vindkraftkooperativ Genom att flera delägare delar på investeringskostnaderna vid uppförandet av ett vindkraftverk sprids riskerna och behovet av lånefinansiering minskar. Det förbättrar naturligtvis den ekonomiska kalkylen för vindkraftprojektet samtidigt som medlemmarna får tillgång till billig el. Hans Bolander, på nättidningen DinaPengar.se [2], rekommenderar en investering i el som ett fjärde ben i din sparportfölj. Han nämner då vindkooperativ som Kvarkenvinden i Umeå m.fl. som alternativ man bör titta på. En andel kostar normalt kronor och berättigar till kwh till självkostnadspriset 13 öre (idag). 3.2 Föreningens första verk Kvarkenvinden 1 I december 1997 bildades föreningen Kvarkenvinden ekonomiska föreningen av några entusiaster som trodde på idén med vindkraft och själva ville ha miljövänlig och billigare elkraft. Året därpå i juni 1998 togs deras första vindkraftverk i drift, Bonus 600 kw, på piren utanför Umeå Hamn i Holmsund (Se BILAGA 1). Verket kostade ca 5 miljoner kronor att uppföra. Bild 2. BAB Fastigheters Kvarkenvindeldrivna minibuss (foto: Teodor Nimmersjö, december 2007) På vindkraftverkets dörr sitter en skylt med 87 namn på personer eller företag ingraverade under rubriken Pionjärer för Västerbottens första vindkraftverk 21-juni Som nr två i listan står BAB Fastigheter AB, ett av de företag som har andelar i kraftverket. Förutom att de ger sina kunder miljövänlig elenergi använder de också sitt medlemskap i Kvarkenvinden i sin marknadsföring. Av en tillfällighet träffade jag och min fru på deras vindeldrivna minibuss i Hörnefors på vägen hem från besöket i Holmsund (se Bild 2).

11 sidan Föreningens andra verk Kvarkenvinden 2 Ganska snart hade man konstaterat att vindkraft var ett ekonomiskt och miljöriktigt alternativ och redan år 2000 påbörjade man arbetet med att söka tillstånd för ytterligare verk. Det skulle dock gå flera år innan alla tillstånd och avtal var färdiga och ett andra verk kunde tas i drift i maj Föreningen har nu 410 medlemmar som delar på totalt 7164 andelar. Fredagen den 8 september 2006 kunde man läsa på Sveriges radios hemsida (sr.se) [17] om byggandet av Sveriges största vindkraftverk i Holmsund. Man citerar bl.a. Västerbottens Folkblad som skriver att det nya verket blir 85 meter högt och får en rotordiameter på 90 meter. Verket beräknades också kunna producera 6 miljoner kwh per år vilket skulle räcka till 300 villor. Den 12 mars 2007 kunde man senare höra om i Västerbottensnytt och läsa på Sveriges televisions hemsida (svt.se) [21] att Sveriges effektivaste vindkraftverk var på plats och prydde horisonten. Bara ett enda rotorblad väger 6 ton och är nästan lika långt som Hotell Plaza i Umeå är högt skrev man imponerad av verkets storlek. Man skrev vidare Om det blåser tillräckligt kommer kraftverket generera elström i en omfattning som aldrig tidigare gjorts i norra Sverige. Bild 3. Driftansvarige Lars Johansson vid kontrollskåpet i Bonus-verket. Infälld bild visar motsvarande skåp i V90-verket. (foto: Teodor Nimmersjö december 2007). Vid upphandlingarna av verk nummer två fanns tre leverantörer med. De var Vestas, NegMicon och Enercon. Från början siktade man på ett verk med en effekt mellan kw och kw. Valet blev till slut det största verk som uppförts i Sverige, ett Vestas V90 på 3,0 MW. I Vindforsks driftuppföljning [4] av vindkraftverken i Sverige finner man idag bara ett vindkraftverk till av samma storlek. Det heter Olsvenne 2 och står i Näs på Gotland.

12 sidan 12 Kostnaden för investeringen i Kvarkenvinden 2 var ca 32,6 miljoner kronor (Se exempel på kalkyl i BILAGA 4). 3.4 Fler vindkraftverk - Kvarkenvinden 3 I framtiden väntas föreningen växa ytterligare. Inspirerade av framgångarna med de två tidigare vindkraftverken satsar man nu på ett tredje verk. Man vill ge fler personer möjlighet till miljövänlig och billig elenergi och samtidigt göra en insatts för den globala miljön. På Kvarkenvindens hemsida [13] kan man läsa att Intresseanmälningarna fortsätter att strömma in för verk nr 3 och att Det börjar bli fulltecknat. Även om exakt position inte ännu är fastställd, i diskussionerna med Umeå Hamn rörande markfrågan, vet man att verket kommer att byggas på den västra piren (se BILAGA 1). I förhandlingar om markavtalet måste hamnens eventuella utbyggnadsmöjligheter i framtiden tas i beaktande. Leverans av det nya verket är dock säkrad så snart väntas startskottet gå för det tredje verket. Leverantör av Kvarkenvindens tredje vindkraftverk blir Vestas i Danmark. Verket kommer att ha en effekt på 2 MW och blir därför något mindre än V90-verket. Kostnaden för investeringen blir ändå lika stor som för V90-verket eftersom efterfrågan på vindkraftverk gjort att priserna ökat. Kostnaden beräknas till drygt 30 miljoner kronor och kostnaderna för varje insatts hamnar strax över kr. Tanken är att det tredje verket skall tas i drift innan utgången av år Föreningen vill också vara en drivande kraft för att fler vindkraftverk byggs i närheten av deras egna vindkraftverk.

13 sidan 13 4 Vindkraftverken Teknikutvecklingen har gått långt mellan Bonusverket som installerades 1998 och V90 verket som togs i drift detta år enligt driftansvarige Lars Johansson. Bonus verket har en enkel och robust konstruktion medan V90 verket har en mer avancerad och invecklad teknik och styrning. Erfarenheterna av Bonusverket är att det krånglar mycket lite. De går någon säkring ibland. 4.1 Beteckningar Kvarkenvinden 1 har beteckningen Bonus 600kW Mk IV och är ett trebladigt vindkraftverk tillverkat av Bonus Energy A/S, Brande, Danmark. Kvarkenvinden 2 är också det trebladigt men med dubbla diametern. Dess beteckning är Vestas V90-3,0 MW och det är tillverkat av Vestas Wind Systems A/S, Randers, Danmark. Bild 4. Illustration som visar storleksförhållandena mellan Kvarkenvindens båda vindkraftverk. (Foto och layout: Teodor Nimmersjö, december 2007) Vill man följa statistiken för Kvarkenvindens båda vindkraftverk i Vindforsks driftuppföljning av Sveriges vindkraftverk (på [4] skall man söka efter nummer 341, Holmsund Vindkraftstn, och nummer 867, Holmsund 2. Båda verken har positionen K20e på kartan i sammanställningen (se bilaga 2: Karta över verkens placering). Verkens ungefärliga GPS-koordinater framgår av Tabell 2.

14 sidan 14 Latitud Longitud Kvarkenvinden 1 (Bonus-verket) N E Kvarkenvinden 2 (V90-verket) N E Tabell 2. GPS-koordinater för Kvarkenvindens vindkraftverk (hämtade på eniro.se)[8] 4.2 Vindkraftverkens olika delar Vindkraftverk består av en mängd olika komponenter vilka krävt år av utveckling och optimering innan man nått dagens tekniknivå. Några av komponenterna i ett vindkraftverk skildras i nedanstående skisser (Bild 5 och Bild 6) hämtade ur broschyrer för Vestas V90 och Bonus 600. För en mer detaljerad specifikation av Kvarkenvindens båda vindkraftverk se BILAGA 3 med en teknisk specifikation för Kvarkenvindens vindkraftverk. Bild 5. V90 verkets olika delar. (Illustration ur Broschyren V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt, Vestas Wind System A/S) Oljekylare Generatorns luftkylning Högspänningstransformator Anemometer (ultrasonic) VMP-toppstyrning med omformare Servicekran OptiSpeed-generator Kompositkoppling Girväxel Växellåda Mekanisk parkeringsbroms Maskinfundament Bladlager Nav Rotorblad Pitchcylinder Navstyrning

15 sidan 15 Bild 6. Bonus 600 verkets olika delar. (Illustration ur Broschyren Bonus 600 kw, Trust in the wind, Bonus Energy A/S, Bearbetad av: Teodor Nimmersjö) Spinner (Eng) Rotor nav Bladförlängning Rotorblad Huvudlager Huvudaxel Toppstyrenhet Växellåda Bromsskiva 10. Bromsok 11. Koppling 12. Generator 13. Väder sensorer 14. Girväxel 15. Girkuggring 16. Bottenplatta maskinhus 17. Kåpa 18. Generator fläkt De viktigaste komponenterna De mest viktiga komponenterna i ett vindkraftverk är rotor och generator. Dessa kopplar man samman och försöker placera så högt upp som möjligt för att få bra vindar. Naturligtvis behövs även de övriga komponenterna för att verket skall fungera. Båda verken har trebladiga rotorer. Bonus-verkets rotor har en diameter på 44 meter medan V90-verkets rotor är 90 meter i diameter. Den sveper en yta som motsvarar mer än en halv hektar och är fyra gånger större än rotorn på Bonus-verket (se Bild 4). Bonus-verket generator är en dubbellindad asynkrongenerator från ABB. Den ena lindningen används vid låga vindhastigheter och ger kw med ett synkront varvtal på varv per minut vilket motsvarar 18 varv per minut på rotorn. Den andra lindning ger, vid vindar på 7 m/s och högre, kw med ett synkront

16 sidan 16 varvtal på varv per minut och ger då motsvarande 27 varv per minut på rotorn. Generatorn ger en spänning på 690 V. V90-verkets generator är också de en asynkrongenerator. Den optimeras via något som Vestas kallar för OptiSpeed, har en märkeffekt på kw och ger spänningen V. V90-verkets rotor snurrar med en fart mellan 9 och 19 varv per minut. Det senare ger en periferihastighet (i bladspetsarna) på ca 320 km/h. Rotor och generator är sammankopplade via en växellåda för att ge generatorn ett lämpligt varvtal. Båda verken har en trestegs kombinerad planet och kuggväxel. 4.4 Effektreglering Förhållandet mellan vindhastighet och ett vindkraftverks effekt kan man visa i en så kallad effektkurva (se Bild 7). I effektkurvan kan man också utläsa startvind, märkvind, urkopplingsvind samt typ av reglering. I Vestas-verkets effektkurva kan man se att det är pitchreglerat varigenom det kan ge konstant kw mellan 15 och 25 m/s. Pitchreglering sker genom att vingarna vrids kring sin centrumaxel med hjälp av hydraulik i navet. Bonus-verket regleras med överstegring, så kallat stall. Det är en typ av reglering som bygger på den aerodynamiska utformningen av vingarna. Vindkraftverkets vingar är konstruerade så att vid vindhastigheter över 15 m/s bildas turbulens kring delar vingarna som minskar dragkraften trots att vindstyrkan ökar. Effektkurvan för ett stallreglerat verk dalar något efter märkvind. Bild 7. Effektkurva för Vestas V90. (Foto och layout: Teodor Nimmersjö) 4.5 Elproduktionen Enligt statistik tillgänglig på Kvarkenvindens hemsida[13] har Bonus-verket från starten 1998 t.o.m. november 2007 producerat kwh. Varje år ger det 1,5 GWh. Medelvinden i navhöjd är 5,8 m/s. V90-verket har från starten i maj 2007 t.o.m. november producerat kwh vilket är 14,8 % över budget trots att november gav mindre vindenergi än väntat. Den budgeterade produktionen är 6,2 GWh/år. Lars Johansson tror med tanke på vad de första månaderna gett att årsproduktionen kan komma att överskrida budget och hamna på 6,8-7,0 GWh/år. Lars ser också en tendens till att vindarna ökar.

17 4.6 sidan 17 Miljöpåverkan Vindenergin som ytterst skapas genom solens uppvärmning och jordens rotation tillhör de förnyelsebara energiresurserna. Genom att ta tillvara vindenergin och omvandla den till elenergi återbetalar ett vindkraftverk den energi som gått åt till att uppföra det inom 3-6 månader beroende på de lokala vindförhållandena. Att en utvidgad vindkraftproduktion kan bidra till minskad miljöförstöring är de flesta överens om. På det lokala planet, i närheten av ett vindkraftverk eller en vindkraftpark, kan man dock se en viss negativ miljöpåverkan. Ett vindkraftverk ger roterande skuggor och buller som kan störa de närboende. Eftersom de är höga och syns på ganska långt håll (flera km) ger de också en visuell förändring av omgivningen. Bild 8. Kvarkenvindens båd verk vid horisonten fotograferade inne från Patholmsviken. (Foto: Teodor Nimmersjö, december 2007) Beträffande vindkraftverken i Kvarkenvinden är de placerade i ett industriområde mycket långt från boende (se Bild 8 m.fl.). Lars Johansson som bor tvärs över viken och ser Kvarkenvindens vindkraftverk hemifrån hör aldrig något ljud från dem. På Kvarkenvindens gamla hemsida[12] kan man läsa (tills den släcks) att bullernivån vid 8 m/s är specificerad till mindre än 100 db, 10 m från Bonus-verket. Det ljud som hörs kan beskrivas som ljudet av vind. Från Bonus-verket hör man inget maskinljud eller vissling. Rakt nedanför rotorn kan man höra att brusnivån höjs då vingarna passerar tornet. På ett avstånd av endast 50 meter kan det dock vara svårt för det otränade örat att särskilja ljudet från vindkraftverket från det naturliga bakgrundsljud som vinden ger. Det brusar i buskar, stenar, träd, kläder m.m. i ens närhet. Kom och se och lyssna! uppmanar man läsaren. Jag och min fru som själva varit på plats kan intyga att Bonus-verket är tystgående.

18 sidan 18 5 Nätanslutning Det svenska kraftnätet består av stamnätet, som ägs av Svenska Kraftnät AB, regionnäten och distributionsnäten (lokalnäten). Stamnätet har en spänning på 400 eller 230 kv. Regionnätens spänning ligger på 130 eller 70 kv vilket sedan transformeras ned till 40, 20 eller 10 kv för vidare distribution till slutkunder i de lokala distributionsnäten (Wizelius, 2007)[20]. Vindkraftverk ansluts oftast till de lokala näten. 5.1 Allmänt om nätanslutning Bild 9. Det svenska elnätets principiella uppbyggnad. Elnätet saknar energilager Det som matas in måste förbrukas. Med hjälp av främst vattenkraftverk kan nätet regleras och hållas stabilt. (Bild: kopierad från presentation av Magnus Akke IEA)[1] Ägaren av ett vindkraftverk är i regel beroende av ett nätbolags tjänster för att kunna distribuera den producerade elenergin ut på nätet. En studie gjord av Alexander Wegener på SLU[19], institutionen för ekonomi, i Uppsala visar att vindkraftaktörerna kan uppleva anslutningsprocessen som besvärlig och sakna insyn i nätbolagens prissättning. Både vindkraftaktörer och nätbolag efterfrågar tydligare regler för prövningar av nätanslutning. I avgifterna till nätbolagen ingår en fast årlig avgift, säkringsavgift och energiavgift (se Tabell 3). Tariffelement Fast årlig avgift Effektavgift eller säkringsavgift Energiavgift Ska täcka kostnaderna för Faktureringsgrund Mätning, avläsning, fakturering m.m. Kr/år Kostnaderna för investeringar, drift Kr/kW/år eller och underhåll av nätet och nätstationer Kr/Ampere/år Kostnaderna för de elektriska Öre/kWh abonnentens förlusterna i nätet. energiförbrukning Tabell 3. Avgifter till nätbolagen (tabell hämtad ur tidningen Medvind nr )[19]

19 sidan 19 Kostnaderna vid anslutning av vindkraftverk till nätet beror naturligtvis på de lokala förhållandena som avstånd och omfattningen av nödvändiga anpassningar. Näten är inte alltid dimensionerade för att ta emot el vid de platser som är lämpliga för vindkraft. Vilket ofta är långt ut i de lokala distributionsnäten. Enligt tidningen Dagens industri[5] kräver den stora vindkraftspark som planeras i Markbygden (läs mer i avsnitt 2.3) även att det svenska stamnätet måste byggas ut. Idag finns också en regel som säger att vindkraftverk under kw inte behöver betala tariffer. I den pågående statliga utredningen Regelverket för anslutning av förnybara elkällor till nätet utreds dock slopandet av denna kw-gräns. Det skulle enligt många vindkraftaktörer göra tariffsystemet mer rättvist. 5.2 Samarbetet med Umeå Energi Nätanslutningen av Kvarkenvindens båda vindkraftverk har skett i samarbete med Umeå energi som har linjekoncession i Holmsunds hamnområde och för kablarna från de båda verken. Bonus verket är anslutet till en befintlig transformatorkur på hamnområdet medan V90-verket som har en avsevärt högre effekt är anslutet till ett större ställverk ca 2km bort. Gränssnitten (där också energimätningen sker) mellan Kvarkenvinden och Umeå energi går dock vid vindkraftsverken. Gränssnittet går för Bonus-verket i en det lilla röda huset på backen intill tornet och för V90-verket vid huvudbrytaren längst ned inuti tornet. Bild 10. Förenklat schema över anslutning av de båda vindkraftverken. Här syns också transformatorkiosken nedanför Bonus-verket och huvudbrytaren i V90 tornet. (Foto och layout: Teodor Nimmersjö, december 2007). Det lilla röda huset inrymmer en transformator som transformerar generatorns 690V till nätkabelns 10 kv för distribution i Umeå Energis elnät. Motsvarande transformering för V90-verket sker längst bak i maskinhuset på 80 meters höjd. Där transformeras från generatorns V till nätkabelns 10 kv (se Bild 10) Kabel Elnätskabeln till Bonus-verket är ansluten till en befintlig ledig anslutningspunkt på hamnområdet. Den är därför inte så lång som den nya kabeln till V90-verket som går ända till ställverket i Holmsund ca 2 km längre in i viken (se Bild 11).

20 sidan 20 Bild 11. Uppgrävning av kabeldike för nya kabeln till V90-verket. Kablarna i diket är befintliga kablar från Bonusverket. Infälld bild visar ny kabel i jämförelse med en enkrona. (Foto: Lars Bäckström augusti/november 2006, Bearbetning: Teodor Nimmersjö). Båda kablarna håller 10 kv spänning. Kabeln till Kvarkenvinden 2 är på 3 x 240 mm2 och kommer att räcka till även för Kvarkenvinden 3. Redan vid uppförande av V90verket hade man det tredje verket i åtanke och förberedde anslutningen för detta. Kablarna (streckade i schemat i Bild 10) ägs och förvaltas efter drifttagning av Umeå Energi och ingår i deras nätkoncession (tillstånd att driva elnät) Elmätning och elpris Genererad energi och ström mäts med strömtransformatorer. Vid V90-verket mäts strömmen vid huvudbrytaren som skiljer tornets kabel från nätkabeln. För Bonusverket finns energimätaren vid transformatorn i det röda huset på backen nedanför tornet (se Bild 10). Resultatet av elmätningen ger sedan underlag för uträkning av medlemmarnas slutliga elkostnad som kan variera mellan olika år beroende på föreningens totala elproduktion. Medlemmarna i Kvarkenvinden måste vara elkund i Umeå Energi som administrerar elproduktionen och avräknar elkostnaderna två gånger per år enligt formeln: Förbrukade kwh (enl. medlemmens elmätare) - producerad vindkraftel kwh (andel av produktionen i föreningens vindkraftverk) = Energinetto Energinetto medlemmens avtalade elpris (beror av avtalstyp) + energiskatt + årsavgift + moms = medlemmens totalkostnad för el. (Nätkostnaden som debiteras av nätägaren vid medlemmens fastighet tillkommer.)

21 sidan 21 Driftkostnaderna för att driva vindkraftverken bestäms och fastställs av föreningsstämman och har historiskt legat på öre/kwh plus moms. I egenskap av delägare i miljöriktig vindkraftel får varje medlem elcertifikat av Energimyndigheten. Dessa elcertifikat administreras av föreningen Kvarkenvinden och säljs på den öppna marknaden. Intäkterna av den försäljningen tillfaller medlemmarna. Enligt Kvarkenvindens hemsida[13] innebär det en bonus per kwh på ca 18 öre. Med andra ord är bonusen för närvarande högre än driftkostnaden enligt ovan. 5.3 Nätnytta Vindkraftverk är vanligen anslutna till lokalnäten (med 0,4-20 kv nätspänning) nära energikonsumenterna. Det medför ofta minskade förluster för eldistributionen i lokalnäten och ger då en s.k. nätnytta. Vindkraftverksägaren kan i dessa fall få ersättning och därmed minskade kostnader för energiöverföringen. Den elenergi som produceras i Kvarkenvindens båda verk förbrukas mest troligt av de industrier som finns i hamnområdet i Holmsund. Där finns Umeå Hamn med dess verksamhet, Cementa och oljeindustrier med stora cisterner som förbrukar mycket elenergi för uppvärmning av oljan. Att elenergin produceras nära konsumenterna i hamnen ger den fördelen att energiförlusterna i ledningarna till ställverket med matningar till industrin i hamnen reduceras. Samtidigt blir det en del förluster i kabeln från V90-verket därför att den är så lång som den är. Bild 12. Ställverket i Holmsund där Kvarkenvinden 2 är anslutet. (Foto: Teodor Nimmersjö, december 2007). Det nu rådande systemet för elpriser och ersättningar till elhandelsföretagen (särskilt i norr) medför att Umeå Energi på grund av den lokala produktionen i Holmsund får vissa ersättningar reducerade. Detta vill man ha kompensation för. Enligt Håkan Karlsson, ordförande i Kvarkenvinden, ger detta sammanslaget med nätnyttan att föreningen får betala kr/år (drygt 3 öre/kwh) till Umeå Energi. Då man bara hade Bonus-verket och inte producerade lika mycket som idag fick man i stället kr/år (drygt 3 öre/kwh det med).

22 sidan 22 6 Diskussion/Slutsats Min förhoppning är att erfarenheterna av Kvarkenvindens andra vindkraftverk, V90verket, efter några år skall vara lika positiva som erfarenheterna av Bonus-verket. Den lyckade starten tyder på det men de problem som Vestas haft med andra V90-verk, kanske då främst till havs, kan ge en viss oro. Fördel för Kvarkenvindens verk är att det står mer skyddat till än liknande vindkraftverk ute till havs. Det skall bli intressant att följa Kvarkenvinden i fortsättningen. Särskilt intressant blir det att följa uppförandet och drifttagningen av Kvarkenvinden 3. Att föreningen Kvarkenvinden 1 ekonomiska förening är en aktiv och för vindkraften i Sverige positiv kraft har jag insett och förhoppningsvis också förmått göra tydligt i rapporten. Det behövs fler krafter som dem om vi skall kunna uppfylla de mål för vindkraften som Energimyndigheten föreslagit i sin senaste rapport[7]. Det skall också bli intressant att följa vindkraftutvecklingen i Sverige med den skjuts som den nu fått. Samtidigt som det står klart att vindkraften inte är hela lösningen på de energi- och klimatproblem som hopar sig hoppas jag att många av de planerade vindkraftverken verkligen kommer att byggas. Kan bara instämma med årets fredspristagare, Al Gore och Rajendra Pachauri, när de säger att Vi måste ändra livsstil (Svenska Dagbladet, 9 december 2007)[18].

23 sidan 23 7 Referenser 1. Akke, Magnus - Elkraftnätet, Illustration i PowerPoint presentation, Industriell Elektroteknik & Automation. 2. Bolander, Hans - Tjäna på svängningar, Artikel dinapengar.se , %5C12579&Refresh=1 3. Bränfeldt, Lars-Eric Rena snurren?, artikel i Affärsvärlden, , 4. Carlstedt, Nils-Eric, Driftuppföljning av Vindkraftverk oktober 2007, 5. DI.SE - Världens största vindkraftpark till Piteå?, artikel på di.se , eid%3d2007%255c11%255c29%255c259551%26sectionid%3dettan%26 menusection%3dstartsidan%3bhuvudnyheter,. 6. Enercon Windblatt, Ausgabe 01/2008, Artikel om E-126/6MW prototyp, E4C12573B400460FB7/$FILE/WB-0801-dt.pdf 7. Energimyndigheten Planera för 30 TWh vindkraft i Sverige år 2020, Ny rapport från energimyndigheten, Pressmeddelande Publicerad: FuncArtSelect=27C168662B990333C12573A3002B4AF5&FuncParm1=1&F uncparm2=1 8. Eniro - GPS-koordinater (WGS 84/RT90) för Kvarkenvinden 1 och Kverkenvinden 2, hämtade Hållén, Jonas Sverige blåst på vindkraften, artikel i Ny Teknik 12 december 2007, Johansson, Helena - Vindkraftspark kan ge lika mycket som en kärnreaktor, artikel i DN Publicerad 29 november 2007, Johansson, Helena Största satsningen på vindkraft, artikel i DN publicerad 16 november 2007, Kvarkenvinden Diverse upplysningar från den gamla hemsidan som snart släcks, Hämtat t.o.m Kvarkenvinden Föreningens nya hemsida, Hämtat t.o.m Nilsson, Lars-Göran - Ren energi med vindens kraft, artikel i tidskriften Allt om Vetenskap nr Ny teknik - Slutet nära för första vindkraftverket, artikel den , Rapp, Matthias Svensk Vindkraft gläds: "150 miljarder kr satsas", Pressmeddelande d=52&itemid= SR.SE - Sveriges största vindkraftverk i Holmsund, notis citerande Västerbottens Folkblad, ,

24 sidan Svenska Dagbladet Nio miljarder åt regnskogen, artikel om bl.a. fredpristagarna Al Gore och Rajendra Pachauri, 9 december Wegener Alexander Nätanslutning av vindkraft, Studie gjord vid SLU i Uppsala. Presenterad i artikel i tidningen Medvind nr Wizelius, Tore Vindkraft I teori och praktik, 2:a upplagan, Studentlitteratur Västerbottensnytt - Sveriges effektivaste vindkraftverk på plats, artikel på svt.se publicerad , Västerbottensnytt - Milstolpe för vindkraften har passerats, artikel på svt.se, publicerad , s=bild

25 sidan 25 8 Bilder Bild 1. Västerbottens första vindkraftverk - Kvarkenvinden 1 (foto: Håkan Joëlson, maj 2006)...8 Bild 2. BAB Fastigheters Kvarkenvindeldrivna minibuss (foto: Teodor Nimmersjö, december 2007)...10 Bild 3. Driftansvarige Lars Johansson vid kontrollskåpet i Bonus-verket. Infälld bild visar motsvarande skåp i V90-verket. (foto: Teodor Nimmersjö december 2007) Bild 4. Illustration som visar storleksförhållandena mellan Kvarkenvindens båda vindkraftverk. (Foto och layout: Teodor Nimmersjö, december 2007)...13 Bild 5. V90 verkets olika delar. (Illustration ur Broschyren V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt, Vestas Wind System A/S)...14 Bild 6. Bonus 600 verkets olika delar. (Illustration ur Broschyren Bonus 600 kw, Trust in the wind, Bonus Energy A/S, Bearbetad av: Teodor Nimmersjö)...15 Bild 7. Effektkurva för Vestas V90. (Foto och layout: Teodor Nimmersjö)...16 Bild 8. Kvarkenvindens båd verk vid horisonten fotograferade inne från Patholmsviken. (Foto: Teodor Nimmersjö, december 2007)...17 Bild 9. Det svenska elnätets principiella uppbyggnad. Elnätet saknar energilager Det som matas in måste förbrukas. Med hjälp av främst vattenkraftverk kan nätet regleras och hållas stabilt. (Bild: kopierad från presentation av Magnus Akke IEA)[1]...18 Bild 10. Förenklat schema över anslutning av de båda vindkraftverken. Här syns också transformatorkiosken nedanför Bonus-verket och huvudbrytaren i V90 tornet. (Foto och layout: Teodor Nimmersjö, december 2007) Bild 11. Uppgrävning av kabeldike för nya kabeln till V90-verket. Kablarna i diket är befintliga kablar från Bonusverket. Infälld bild visar ny kabel i jämförelse med en enkrona. (Foto: Lars Bäckström augusti/november 2006, Bearbetning: Teodor Nimmersjö) Bild 12. Ställverket i Holmsund där Kvarkenvinden 2 är anslutet. (Foto: Teodor Nimmersjö, december 2007)...21 OMSLAGSBILD. Kvarkenvindens båda verk strax efter bygget av V90-verket, fotograferad av Mia Åström, Kvarkenvinden. 9 Bilagor BILAGA 1: Kvarkenvindens läge på kartan och i det svenska elnätet. BILAGA 2: Karta över verkens placering BILAGA 3: Tekniska specifikationer för Kvarkenvindens båda verk BILAGA 4: Kalkyl nya verket 2006 (inför Kvarkenvinden 2)

26 BILAGA 1 Kvarkenvindens läge på kartan och i det svenska elnätet Karta Kraftnätet i Nordvästeuropa: Svenska Kraftnät, Teknikredaktörerna AB 2003, Svenska kraftnäts hemsida hämtad Kartbild och flygfoto: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2008/0028 samt I 2008/227. Layout: Teodor Nimmersjö, december 2007.

27 BILAGA 2 Karta lånad ur Driftuppföljning av Vindkraftverk oktober 2007, sammanställd av Carlstedt, Nils-Eric,

28 BILAGA 3 Tekniska specifikationer för Kvarkenvindens båda verk Rotor Diameter: Svepyta: Nominellt varvtal: Driftintervall: Antal rotorblad: Reglering Effektreglering: Bromsar Aerodynamisk broms: Mekanisk broms: Torn Navhöjd: Driftdata Startvind: Märkvind: Stoppvind: Generator Typ: Märkeffekt: Driftdata: Varvtal: Växellåda Typ: Manövrering Typ: Vikt Torn: Maskinhus: Rotor: Fundament Mått/vikt: Vestas V90-3,0 MW Bonus 600 kw Mk IV 90 m m2 16,1 rpm 9-19 rpm 3 st 44 m 1519 m2 27 rpm 26,9/17,9 rpm 3 st Effektreglering och optimering via Effektreglering via Stall reglering. OptiSpeed och OptiTip pitchreglering. Kantställning av bladen med 3 pitchcylindrar Skivbroms Kantställning av bladspets 80 m 50 m 4 m/s 15 m/s (3 000 kw) 25 m/s 2,7 m/s 16 m/s (600 kw) 25 m/s Asynkron med OptiSpeed kw 50 Hz, V Asynkron, dubbellindad 120kW / 600 kw 50 Hz, 690 V 1000 rpm / 1500 rpm 2 planetsteg och 1 parallellaxelväxelsteg 1 planetsteg och 2 parallelaxelväxelsteg Datorbaserad manövrering av samtliga funktioner i vindkraftverket med fjärrmanövrering. Datorbaserad manövrering av samtliga funktioner i vindkraftverket med fjärrmanövrering. 156 ton 68 ton 40 ton ca 40 ton ca 22 ton (med generator) ca 14 ton (med nav) 16,5 m * 16,5 m * 2,5 m Kraftigt armerad betong, 280 ton Hydraulisk skivbroms Tabellen är en bearbetning av specifikationerna givna på Kvarkenvindens gamla och nya hemsida (

29 BILAGA 4 Kalkyl publicerad av föreningen Kvarkenvinden på deras gamla hemsida som snart släcks, Hämtat

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet Nyskapande rotorbladsteknik Optimal effektivitet OptiSpeed *-generatorn i vindkraftverken V90-1,8 MW och V90-2,0 MW är modifierade varianter av generatorn i Vestas

Läs mer

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt Nyskapande rotorbladsteknik 3 44 meter nyskapande rotorbladsteknik I vår strävan att lyfta effektiviteten hos V90 har vi satsat på genomgripande förändringar av

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO SERO, Olof Karlsson 10 november 2012 Ekonomisk kalkyl 2 MW verk november 2012 Tornhöjd 102 m Inköpspris nyckelfärdigt 30 milj. kr Avskrivningstid

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär -Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär Projektansvarig: Johan Burström Erik Johansson Marcus Persson Sammanfattning av projektet... 3 Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is.

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. 1993 grundade Anders Nilsson Håbo Vindkrafts AB Byggde 1993 ett 150 kw:s

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Förnybar elproduktion - Drivkrafter Behov av mer elproduktion Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Behov av förnybara energikällor Omställning till ett hållbart

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå 2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 4 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 2:4

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 Istad Vind AB Årsredovisning 2008 Styrelsen för Istad Vind AB avger härmed årsredovisning för 2008, bolagets andra verksamhetsår. Stämma äger rum den 23 maj kl. 12.00 i Albökegården.

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00 Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting

Läs mer

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson

Läs mer

Vattenfalls Vindkraftsplaner

Vattenfalls Vindkraftsplaner Vattenfalls Vindkraftsplaner Vattenfall förser idag cirka 400 000 hem i norra Europa med ren el från vindkraft Vattenfall utvecklar vindkraft på land och till havs i nio länder Vattenfall kommer att fördubbla

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy.

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy. Goda förutsättningar för ökad lönsamhet Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101 Answers for energy. Hur kan man få bästa möjliga prestanda med bara hälften så många delar? 2 I takt med att vindkraftanläggningar

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING Vindandelar en god investering DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB UMEÅ UNIVERSITET 2007-10-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB Anders Strömberg ET03 Emma Renström ET03 Handledare:

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Övningstentamen. Syfte med tentamen

Övningstentamen. Syfte med tentamen Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING Dala Vindkraft 2013 DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare i

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Den installerade effekten är 6 MW fördelat på tre st verk av märket Vestas. Dessa kommer att ge en årsproduktion på ca 17,2 MW.

Den installerade effekten är 6 MW fördelat på tre st verk av märket Vestas. Dessa kommer att ge en årsproduktion på ca 17,2 MW. 1 Klimatförändringen är ett av de största hoten som mänskligheten står inför och att få användningen av förnyelsebara energikällor att öka för att uppnå klimatmålen är något som Sverige bör jobba med.

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk 2010-10-22 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft?

Läs mer

V52-850 kw Vindkraftverket som passar överallt

V52-850 kw Vindkraftverket som passar överallt V2-8 kw Vindkraftverket som passar överallt Allround, effektivt, pålitligt och populärt Den högeffektiva driften och flexibla hanteringen gör vindkraftverket Vestas V2 till ett förnämligt val för alla

Läs mer

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun 2013-01-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20

Läs mer

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket

Läs mer

Nätverket för vindbruk

Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Balingsholm onsdag 2 oktober 2013 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Valvindar i branschen Svensk Vindenergi Prognos för vindkraftsutbyggnad Ekonomiska förutsättningar för branschen

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

Förslag på dagordning

Förslag på dagordning Förslag på dagordning Syfte med detta samråd Presentation av Holmen Förutsättningar Teknik Tidplan Lagstiftning Genomgång av specifika förutsättningar för respektive delprojekt Frågestund Fika Koncernen

Läs mer

Den nya standarden för medelgoda vindförhållanden. Siemens vindkraftverk SWT-2.3-101. Answers for energy.

Den nya standarden för medelgoda vindförhållanden. Siemens vindkraftverk SWT-2.3-101. Answers for energy. Den nya standarden för medelgoda vindförhållanden Siemens vindkraftverk SWT-2.3-101 Answers for energy. 2 Siemens har rätt vindkraftverk för alla vindförhållanden Hög SWT-2.3-93 SWT-2.3-82 Turbulens SWT-2.3-101

Läs mer

Har inget att Erinra mot ovanstående projekt

Har inget att Erinra mot ovanstående projekt Svevind AB 2006-03-30 Långviksvallen 22 922 66 Tavelsjö Tel:090-12 07 93 Fax: 090-120 749 Mobil:070-3320793 e-post: mikael.kyrk@svevind.se Hemsida:www.svevind.se Meddelande: Nedan finner Ni uppgifter om

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Nyheter inom vindkraftsområdet. Liselotte.Alden@hgo.se

Nyheter inom vindkraftsområdet. Liselotte.Alden@hgo.se Nyheter inom vindkraftsområdet Liselotte.Alden@hgo.se Planering Nyheter inom planering för vindkraft Vindkraftverkens storlekar Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Aktuellt

Läs mer

Vindkraftpark Varsvik

Vindkraftpark Varsvik Vindkraftpark Varsvik Informationsmöte 22 augusti 2013, 18.00 Folkets Hus, Hallstavik Dagordning Holmen och vindkraft Varsvik AB Vindkraftpark Varsvik Allmänt Organisation under byggtiden Leverantörer

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Mässingbergets vindpark. Projektbeskrivning

Mässingbergets vindpark. Projektbeskrivning Mässingbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING MÄSSINGBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Horisontella Vindkraftverk 1-200 kw

Horisontella Vindkraftverk 1-200 kw Horisontella Vindkraftverk 1-200 kw VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder vinden som kraftkälla! Eco Productions

Läs mer

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K 1 GGRail AB kan som första företag i Skandinaven presentera en helt ny typ av innovativa mindre vindkraftverk.

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Vilka är Lau Vind AB?

Vilka är Lau Vind AB? Vilka är Lau Vind AB? Lau Vind AB Är bildat av 20 markägare. Markområdet rymmer sex vindkraftverk. Området ligger på gränsen mellan Lye och Lau, ca 2 km söder om Garda. VD: Lars Petrén Lau Ordförande:

Läs mer

Så är det! Arne Andersson

Så är det! Arne Andersson Så är det! Vår generation, i västvärlden, är den första någonsin som har kunskap om de stora risker för det mänskliga samhällets fortsatta utveckling på vår blå planeten som våra produktions och konsumtionsvanor

Läs mer