Vi skärgårdsbor. SRF har haft årsmöte på Ljusterö Green Islandsprojektet är igång Företagsamma öbor i vacker bok Strömmingsfisket för 50 år sen

Transkript

1 Vi skärgårdsbor Nr 1 mars 2011 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund SRF har haft årsmöte på Ljusterö Green Islandsprojektet är igång Företagsamma öbor i vacker bok Strömmingsfisket för 50 år sen SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

2 En ny vår... med en ny organisationsmodell Idag den 14 mars är det 7 grader varmt här i Göteborg. Igår var det 9 grader varmt. Kan man hoppas på att våren äntligen är på väg? Det känns som vår i luften och jag ser framåt mot den sommar som vi alla längtar efter. Det som verkligen är på väg är annars den spännande nydaning och utveckling av Skärgårdarnas Riksförbund som pågår och där ett nytt årsmöte den 22 maj ska ta ställning till en ny organisationsmodell. Under hela 2010 har det pågått ett arbete med att utveckla en ny modell för SRF:s organisation, där styrelsen och medlemsföreningarna har varit involverade på olika sätt. Ambitionen med förändringsarbetet har varit att skapa ett nytt och framåtsyftande förbund som kan företräda skärgårdsbornas intressen på ett slagkraftigt och effektivt sätt. Vi har under de år SRF har funnits utvecklats från att vara en mindre grupp av skärgårdsbor till att idag omfatta skärgårdsföreningar längs hela kusten från Luleås skärgård i norr till Strömstads skärgård i väster samt öar i flera av våra insjöar. Vi har också en rikstäckande förening för Skärgårdens unga (SURF). Förslaget till ny organisation är enkelt och överblickbart och består av ett representantskap som träffas två gånger per år, där alla föreningar är representerade och av en mindre styrelse på sju personer som styr verksamheten mellan representantskapsmötena. Nytt är att man kan bli medlem genom personligt medlemskap. Ett nytt år har alltid nya förväntningar och nu är förväntningarna större än vanligt när vi den 22 maj sjösätter vår nya skuta och kan börja arbetet med att förnya vårt riksförbund SRF. När den bästa tiden på året snart är här får vi inte glömma att leva. Tag vara på alla de små smultronställen som finns runt omkring dig och stanna till och njut av dem. Ett ögonblick kommer aldrig igen. Kjell Björkqvist Ordförande SRF Nr 1, mars 2011 Tidningen producerad av Skärgårdarnas Riksförbund. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Kjell Björkqvist, ordf SRF Redaktion Eva Widlund Foto Om inte annat anges Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarnasriksforbund.se Framsida Färja i isen, Vinön, Hjälmaren Foto: Eva Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarnasriksforbund.se Hemsida Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2011 ISSN SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden 2 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

3 Dråpslag mot skärgårdsbefolkningen Skärgårdarnas Riksförbund protesterar kraftigt mot det tillstånd Miljöprövningsdelegationen givit Försvarsmakten och som innebär en mycket stor utökning av försvarets skjutverksamhet i Göteborgs södra skärgård. Vi är inte ensamma om att protestera mot den brist på hänsyn till andra intressen än Försvarsmaktens som Miljöprövningsdelegationen visat. Många protester Många har överklagat till Miljödomstolen i Vänersborg i Västra Götalands län. Det är bland andra Göteborgs stad, människor boende på öarna i södra skärgården utanför Göteborg, Skärgårdarnas Riksförbund SRF och Bohusläns Skärgårdsråd. Orimlig ökning Samtliga har framhållit det orimliga i att öka antalet skott om året från ca hundratusen till ca en miljon och en utökning av antalet dagar då skjutning får ske från 25 till 100 dagar om året. Samtliga överklaganden betonar en bättre balans mellan Försvarets intressen och andra riksintressen, att naturlivets och naturintressena är dåligt tillgodosedda och att bullerpåverkan blir mycket hög. SRF och BSR framhåller i sin överklagan det orimliga i att tillåta en tiodubbling av antalet skott samt att fyrdubbla antalet dagar till att nu omfatta ca en tredjedel av årets dagar. Vi anser att det är oerhört anmärkningsvärt att en statlig miljöinstans som har till uppgift att värna miljön inte avstyrker försvarets framställan. Delegationen föreslår inte ens någon som helst begränsning av skjutverksamheten. Vems intressen ska värnas? SRF anser att skärgårdsborna som lever i skärgården året runt men även de som har skärgården som sin sommarbostad inte ensidigt ska böja sig för försvarets intressen som delegationen gjort. Vi som kämpar för en levande skärgård under hela året har ofta fått höra från statens sida att skärgården har en unik miljö som man ska vara varsam med och försöka utveckla, inte avveckla. Om det förslag som nu ligger blir genomfört kommer Göteborgs södra skärgård att kraftigt berövas sina utvecklingsmöjligheter. Det innebär att de områden som idag är föreslagna som framtida utbyggnadsområden för boende på öarna reduceras kraftigt och att boendemiljön för de som bor där idag blir avsevärt sämre. Göteborgs södra skärgård är en expanderande del av den Bohuslänska skärgården och ger viktiga signaler till framtidens skärgårdsbor att satsa på att bo i skärgården. SRF ser att det blir en stagnation i utvecklingen eller ännu värre en tillbakagång om detta förslag genomförs. Inte bara bullerproblem De människor som bor i skärgården uppskattar den natur och den möjlighet till rekreation som livet i skärgården ger. Förslaget kommer att ge betydande bullerproblem och det rika fågelliv som finns kommer att kraftig beröras av den utökade skjutfrekvensen. Ett annat riksintresse där förslaget får negativa följder är fisket. SRF förutsätter att förslaget hamnar där det hör hemma - i papperskorgen, då det andas en sådan okänslighet mot alla andra intressen utom försvarets som på ett skrämmande sätt har fått sin vilja igenom. Förslaget är ett dråpslag mot den befolkning som bor i skärgården och som vill bo kvar och utveckla sin närmiljö. Kjell Björkqvist Ordförande SRF Försvaret vill öka sin skjutverksamhet ordentligt på tre skjutfält i den svenska skärgården. Det gäller skjutfält i Göteborgs södra skärgård, Blekingeskärgården och i Stockholmsområdet. Skjutningarna kommer att äga rum nära bebyggelsen på öarna och försvarets planer har skapat en stor oro bland befolkningen inom dessa områden. Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

4 Färjeproblem på Aspö i Blekinge Färjetrafik i ny regi innebär försämringar för de bofasta Aspö är en ö som ligger i Blekingeskärgården. Aspö har 500 bofasta men under sommaren ökar befolkningen till 3000 personer beroende på alla sommargäster och turister. Kommunikationerna med fastlandet upprätthålles med två vägfärjor varav den ena har haft Aspö som natthamn fram till senaste årsskiftet. Färjeöverfarten till Karlskrona tar ca 25 minuter. Fram till den 1 jan 2011 körde Affärsverken i Karlskrona färjorna på entreprenad åt Vägverket. Färjan flyttar iland Den 1 januari 2011 övertog Trafikverkets Färjerederi ansvaret för att driva färjetrafiken med egen personal. I samband därmed blev Karlskrona natthamn för båda färjorna. Tidtabell en ändrades på så sätt att det tillkom några nya turer och någon tur ströks från den tidigare turlistan. Tillkomsten av en del av de nya turerna be tingas i allt väsentligt av att färjan nu ligger i Karlskrona under natten och av att tiderna för personalens raster har ändrats. De nya turer som har tillkommit täcker inte alltid något behov som har påkallats av rese närerna och en nu slopad tur har varit mycket värdefull bl.a. för folk som arbetar i butik på fastlandet. Färje rederiet vill fortsättningsvis inte ta ansvar för de uppvärmda väntsalar med toaletter som finns vid färjelä gena på Aspö och i Karlskrona. När det gäller färjans natthamn har Färjerederiet på ett tidigt stadium sagt att denna fråga inte är förhandlingsbar. De bofastas intressen Aspö Intresseförening har lagt ned mycket arbete på att få till stånd bra färjeförbindelser och man har haft flera möten med Färjerederiet för att man skulle komma överens om en turlista som på bästa sätt svarar mot resenärernas behov. Överklagan Föreningen har också begärt att en färja skulle ligga på Aspö nattetid och att väntsalarna på Aspö och i Karlskrona skulle få vara kvar. När det gäller den nya tidtabellen krävde man att turlistan skulle innehålla minst de turer som gällde fram till dess att Färjerederiet övertog driften vid årsskiftet. Den nationelle färje s amordnaren har därefter kommit med ett negativt beslut som intresseföreningen har överklagat till Trafikverket. Anpassad turlista för vem? I sin skrivelse till Trafikverket har intresseföreningen krävt att väntsalarna ska vara kvar och att frågan om väntsalarna löses på något sätt. Intresseföreningen har också vidhållit att den tidigare turen som slopats i den nya turlistan ska få vara kvar eftersom det finns ett stort behov av denna tur hos resenärerna. Man menar på att färjeturerna i första hand ska passa resenärernas behov och inte färjepersonalens behov av raster och tjänstgöringslistans utformning. Föreningen har uppfattat det som att frågan om färjans natthamn inte är förhandlingsbar och man har därför valt att i sin överklagan inte driva denna fråga vidare. Färjerederiets behov prioriteras Ovanstående beskrivning över Färjerederiets förhållningssätt överensstämmer i stort med vad som har hänt på andra håll i landet när det gäller färjetrafiken. I stora delar verkar det som att resenärernas/kundernas behov delvis kommer i andra hand medan Färjerederiets egna behov prioriteras när det bl.a. gäller turlistornas utformning. När det gäller nödvändiga väntsalar verkar det vara så att Färjerederiet inte är berett att ta på sig ansvar för dessa. Det är svårt för en lokal förening att nå framgång i förhandlingar om trafiken med Färjerederiet och det verkar tyvärr vara så att man har liknande problem också i andra delar av landets skärgårdar. Karl-Erik Karlsson Aspö 4 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

5 EU:s sammanhållningspolitik I EU går en stor del av ländernas inbetalningar till ekonomiska fonder, strukturfonder, som ska användas för att öka sammanhållningen i unionen. Syftet är att minska de regionala skillnaderna och ojämlikheterna. Konkret ger man pengar till åtgärder i olika geografiska områden. Drygt en tredjedel av EU:s budget går till dessa fonder. Strukturfondspengarna fördelas på så kallade mål. För nuvarande period är det: - Mål 1 Konvergens - Mål 2 Regional konkurrenskraft - Mål 3 Territoriellt samarbete Sverige har haft del av Mål 2 och 3. Sedan delar varje land upp sin andel i olika regionala delområden. Vi har sedan Sverige gick in i EU mött detta system konkret genom att det funnits pengar öronmärkta för investeringar i skärgårdarna. Ni kanske kommer ihåg perioderna med Mål 5B Skärgård ( ) och Mål 2 Öarna ( ). Men under åren valde Sverige, av egen vilja, att lämna skärgårdarna utanför strukturfonderna och hänvisade oss i stället till Landsbygdsprogrammet med pengar genom EU:s jordbrukspolitik. Vi ska i en kommande artikel komma tillbaka till vad detta beslut innebar. Territoriell sammanhållning Men nu har skärgårdarna fått ny draghjälp. Med Lissabonfördraget har man fört in begreppet territoriell sammanhållning som en utgångspunkt för sammanhållningspolitiken. Det handlar om att inte lämna några områden på efterkälken. Även utsatta områden med strukturella problem ska alltså uppmärksammas. Detta framgår tydligt av artikel 174 i fördraget som antogs i Lissabon. Det ska ges ökad uppmärksamhet åt ekonomisk och social utveckling i utsatta områden bland annat öarna. En ny period I november 2010 presenterade EU kommissionen ett förslag till hur systemet ska utformas från och med Det kallas Den Femte Sammanhållningsrapporten. Precis som tidigare så kommer de största beloppen att gå till de fattigare delarna av EU. Men Sverige kommer att få en del. Troligen kommer vi också att få stort inflytande över hur dessa pengar sedan ska fördelas i landet. När SRF deltog i en hearing kring de här frågorna, på Näringsdepartementet i januari, så påminde vi om den territoriella sammanhållningen. Vi begärde att den måste få genomslag i nationell politik under den kommande programperioden. SRF begär helt enkelt att skärgårdarna återigen ska få öronmärkta pengar genom strukturfonderna. Sverige måste komma ihåg öarna När Sverige sedan i februari svarade EU Kom missionen vad man tycker om det nya förslaget till sammanhållningspolitik, framhåller man faktiskt det nya läget med att territoriell sammanhållning skall vara en av dimensionerna. Det är mycket bra. När man sedan argumenterar vidare för detta så nämner man det glest befolkade Norrland med kärvt klimat och långa avstånd. Vi anser att regeringen alltid i sådana lägen också måste påminna om situationen för öarnas befolkning, med transportproblem och gles befolkning med åtföljande problem för offentlig och kommersiell service. Sverige är faktiskt det EU-land som har flest antal befolkade öar. Så här finns ett särskilt ansvar. Kommande prioriteringar Det finns mycket mer att säga om innehållet i de kommande prioriteringar som ska göras. Men vi tar det i lagom stora doser. Så vi ska återkomma i artiklar till hur vi vill att den nya programperioden med regionala stödformer ska se ut Men en sak är säker. Sverige har all anledning att sätta upp skärgårdarna bland de områden som med nationellt ansvar ska prioriteras igen. Bengt Almkvist Förbundssekreterare SRF Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

6 Svävare patrullerar isarna Sjöräddningssällskapet gör nu en stor satsning på svävare. Inom en kort tid har fyra svävare av öppen modell specialutrustats med radioutrustning och livräddningsutrustning för att kunna patrullera de farliga isarna. Fyra öppna svävare Hjälmaren fick sin svävare i slutet av förra året och utbildning pågår nu av förare. Det finns ytterligare en öppen svävare i Helgasjön i Kronobergs län och en i Göteborgsområdet, just nu placerad i Stenungsund. Den fjärde svävaren av denna modell placeras i dagarna på Visingsö. 4-6 förare per station blir utbildade s.k. svävarpiloter. Ingen lång tradition Svävaransvarige inom Sjöräddningssällskapet i Sverige Helge Skärlen, Dalarö berättar att man har jobbat i fyra år kring en strategi för att få till en kvalitetssäker svävarverksamhet. Svävare inom Sjöräddningssällskapet har ingen lång tradition. Den första kom 2003 och man har nu nio täckta svävare, placerade på stationerna Räfs näs, Österskär, Dalarö, Trosa, Arkösund, Munsö och Västerås i Mälaren, Vadstena-Motala i Vättern och Hammarö, Karlstad i Vänern. Över is och vatten i insjöar Den öppna svävaren är främst placerad på insjöstationerna där behovet av att snabbt och smidigt kunna förflytta svävaren till rätt ställe för isättning är stort. I insjöarna är inte behovet av sjuktransporter stort och då fungerar det med en öppen svävare. Denna kan även användas i strömmande vatten och vid exempelvis översvämningar. Viktigt med patrullering Svävaransvarige poängterar vikten av patrullering. Svävarna måste finnas på plats för att kunna rädda vid tillbud. Under flera helger har man nu hjälpts åt att patrullera i Vättern där isarna har varit förrädiska. Namn på svävaren? Vid större donationer kan man få sitt namn på någon av Sjöräddningssällskapets svävare eller båtar. 6 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

7 Svenska sjöräddningssällskapet SSRS har köpt in fyra öppna svävare, avsedda främst för insjöarna Svävare till Stationen i Hjälmaren Stationen i Hjälmaren har funnits i sju år och man har länge önskat få en svävare. Frivillige sjöräddare på Stationen i Hjälmaren Roger Blixt är mycket nöjd när han berättar om det nya tillskottet till stationen på Vinön och vad det har för betydelse för stationen. Den största fördelen är att vi nu kan göra insatser när det varken bär eller brister, berättar Roger. Vi får en station som kan vara aktiv året om. Svävaren kan också vara bra på sommaren vid eftersök på grunt vatten dit man inte kan gå med båtarna. Att det blev en öppen svävare och inte den täckta tycker Roger kan ha sina fördelar. Det är lättare att dra upp en person i den öppna svävaren och den är smidig och lättskött. FAKTA - Öppen svävare Modell S-11 Längd: 4,7 meter Bredd: 2,5 meter Lyfthöjd: max 30 cm Material: byggd i glasfiberarmerad komposit Torrvikt: 300 kg Lastkapacitet: 400 kg Bränsletank: 45 liter Motorer: en tvåtaktsmotor på 65 hk svarar för framdrift och lyft av svävaren Fart: 25 knop i vatten, 34 knop över is Aktionstid: 2,5 timmar Besättning: 2 personer Konstruktör: Neoteric Hovercraft Inc genom Ivanoff Hovercraft AB Nybyggnadskostnad: kr Läs mer på Vad är en svävare och hur fungerar den? En svävare är en farkost som bärs upp av en luftkudde. Svävaren körs över land och vatten utan att skrovet vidrör underlaget, som bör vara relativt jämnt. Skärgårdssvävarna har en lyfthöjd på cm. Luft övertryck uppstår genom att luft blåses ned under skrovet med en fläkt. För att hålla luften kvar under skrovet och för att öka markfrigången, dvs avståndet mellan skrov och underlag finns en rörlig ridå runt skrovets yttersidor. Denna ridå kallas kjol och har oftast formen av mindre säckformade segment (fingrar), som tätar mellan skrov och underlag och på så sätt fångar en luftkudde under svävaren som den sedan rider på. Luft blåses hela tiden ned under skrovet och överskottsluften läcker ut under kjolarna, det innebär att friktionen och slitaget mellan svävaren och underlaget blir minimal och svävaren når hög fart med låg motoreffekt. Kraften framåt alstras av en fläkt på ca 1 m i diameter och styrningen sker med roder placerade i fläktens luftström. I Sverige är det för närvarande inte tillåtet att använda svävare för nöjes- eller fritidsåkning. Tillstånd krävs av länsstyrelsen. Svävare är ett mycket miljövänligt fordon, med en bränsleförbrukning som är ungefär 1/3- del av vad en motsvarande båt gör av med. De drivs mycket snålt genom den låga friktionen, de lämnar inga bestående avtryck eller märken på underlaget och är utmärkta att använda på t.ex. svaga isar, över brutna isrännor, etc. (Källa: Eva Widlund Vid en arbetsdag på Vinön passade man på att visa upp den nya svävaren. Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

8 Nu är projektet igång! Det första styrgruppsmötet och arbetsgruppsmötet för projektet Green Islands Baltic Sea hölls i Ekenäs Finland den 8-9 mars. Nu är projektet igång, om än något försenat. Från idé till projekt, det har varit en lång väg att vandra och det är Lennart Andersson, SRF, som har varit den sammanhållande länken och den som har utfört ett stort arbete under resans gång. Här följer hans rapport. SRF del i projektet Vad har det då blivit av vår del i projektet? SRF har till slut blivit finansiär, alltså betalande men inte någon form av styrande partner. Jag ingår i arbetsgruppen som representant för SRF med ett uppdrag att hålla kontakt med ö-föreningarna i Sverige. Jag får möjlighet att följa projektet på nära håll och hoppas kunna dokumentera idéer och förslag hur våra öar kan bli klimatneutrala som t.ex. Samsö, den danska ön som presenterades i ett tidigare nummer av tidningen. Svenska öar med i projektet De öar som deltar i projektet från Sverige är Askö, Ornö, Utö, Ing marsö, Ramsö och Tynningö. Att följa ett projekts utveckling från försöksstadiet fram till ett slutdokument kommer att bli ett spännande uppdrag, som jag kommer att rapportera från i varje nummer framöver. Bakgrund Våren 2008 gästade förbunds sekreterare Bengt Almkvist Söderhamns Kust & Skärgårdsföreningen för att informera om SRF:s arbete. I samband med hans information fick deltagarna också framföra frågor, problem och idéer om Skärgårdens framtid. Den viktiga vattenfrågan Söderhamns K&S hade under våren fått in ett uppdrag från boende på Sandskär, en ö befolkad med ett antal fritidsstugor, inte långt från fastlandet. Vattenfrågan var för dem viktig. Under lång tid har vattnet varit otjänligt och de allra flesta tog med sig vatt en i dunkar när de skulle vistas på ön. Ö-borna hade under några år jobbat med att dra ut kommunalt vatt en till ön. Under våren hade så många anslutit sig till projektet att det var ekonomiskt i hamn. Positivt besked hade lämnats från kommunens Kultur- och samhällsutvecklingsnämnd, med en passus att nämnden återkommer med en plan på hur avloppslösningar och en konsekvensbedömning vad gäller påverkan på recipienten och eventuell påverkan på närmiljön. Uppdrag till skärgårdsföreningen Öbornas arbetsgrupp insåg därmed att man måste lösa även avloppsfrågan till varje fastighet och detta blev för mycket, så att de tröttnade och överlämnade uppdraget till Kust & Skärgårdsföreningen i hopp att föreningen i samarbete med andra Skärgårdsområden skulle kunna komma med förslag på olika lösningar. Från arbetsgrupp till förstudie Bengt tog med sig frågan till SRF:s styrelsemöte på Aspö i Blekinge skärgård i april En arbetsgrupp utsågs där undertecknad blev sammankallande. Någon form av förstudie diskuterades och efter en rad efterforskningar och ansökningar fick vi positivt besked från SIDA:s östersjöenhet om ett förstudiebidrag, om minst två länder i Östersjöområdet deltog. Ett omfattande förstudiearbete drog därmed igång. Arbetsgruppen för Green Islands: Fr.v. Marianne Fred Aronia, Anna Ehn Projektledare, Jonathan Alm, Pia Hedenstedt Ekonomiansvarig, Kaj Mattson Projektledare Finland, Kajsa Mellbrand Aronia och Lennart Andersson. Saknas på bilden: Representanterna för Estland, Mikhel Vokk, Triin Vokk och Maret Pank. 8 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

9 ESIN-kontakter I samband med ESIN:s årsmöte i Kasnäs (Finland sept 2008) träffades representanter från Estland, Åbo Skärgård, Åland och SRF under en kafferast och diskuterade möjligheterna att skapa ett INTERREG-projekt. Ett renodlat vatten och avloppsprojekt kunde inte genomföras på grund av att ett sådant projekt redan genomförts under den förra EU-perioden. Istället föreslogs ett miljöprojekt som förutom vatten och avloppsfrågor även skulle handla om energifrågor, transporter och sophantering. Samarbetsgrupp En samarbetsgrupp bildades, som under 2008 och våren 2009 hade en rad träffar på Visingsö, Mariehamn och Åbo. När planerna i stort sett var klara återstod vem som skulle vara Leadpartner. Ingen organisation ansågs ha den kapaciteten att klara av detta. En leadpartner måste kunna lägga ut pengar till resor, löner, seminarier och administration. Efter redovisning var 4:e månad och därvid kanske ett halvårs väntan på utbetalning. Skärgårdsstiftelsen Innan resan till sista mötet i Åbo fick vi en träff med Skärgårdsstiftelsen som hade ett liknande projekt men koncentrerat till en ö. Efter några samtal och möten åtog sig Skärgårdsstiftelsen att bli Leadpartner och har sedan sommaren 2009 lett arbetet med att färdigställa ansökan. Ansökan lämnades in i maj 2010 och beslutet kom i november Projektet hade beviljats medel men med en rad frågor och påpekande, som under december och januari har bearbetats och klarlagts. Ett kontrakt är nu påskrivet och inskickat. Lennart Andersson Söderhamn FAKTA Green Islands Baltic Sea Deltagande öar: ESTLAND: Muhu FINLAND: Jumo, Iniö, Keistiö, Vänö och Skåldö SVERIGE: Askö, Ornö, Utö, Ingmarsö, Ramsö och Tynningö. Budget: 12, 4 milj Sek Projekttid: Målsättning: Reducera utsläppen av Koldioxid, kväve och fosfor till Östersjön genom att Inventera öarnas miljöpåverkan Göra miljöplaner Starta åtgärdsprogram Leadpartner Skärgårdsstiftelsen Partners ARONIA coastal zone research team at Åbo Akademi University Association of Estonian Islands (AEI)) Sustainable Sareemaa Svensk medfinansiering Naturvårdsverket Stockholms läns landsting Länsstyrelsen Stockholm Skärgårdarnas Riksförbund Additional partners FÖSS National Association of Finnish Islands, Environmental Board of Estonia, Rural Municipality of Muhu Island, Svenska kommunerna Österåker, Haninge, Trosa och Vaxholm Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

10 SRF Årsmöte på Ljusterö Skärgårdarnas Riksförbund har haft årsmöte första helgen i mars på Ljusterö i Stockholms skärgård. Kollision med Vasaloppet! Vad tänkte man på när man bestämde datum? undrade några deltagare. Nåväl det avskräckte inte det 40-tal skärgårdsbor som tog sig till Stockholms skärgård denna helg. De kom från alla håll, skärgårdsbor ända från Luleå skärgård i norra Sverige, längs med hela kuststräckan runt till Bohuslän i väst och några insjöbor var också närvarande. Många hade tagit sig över isarna på olika sätt tidig morgon för att sen åka bil, tåg, flyg och/eller buss för att nå färjeläget i Östanå och åka med färjan Jupiter till Ljusterö, en stor färja men en kort färjetur på sju minuter. Blandat program Det är alltid fullspäckat program när SRF har möte, så även denna gång. Under lördagen presenterades ett för slag till ny organisation och ett sam arbete med Skärgårdsbryggan, som man kan läsa om på annan plats i tidningen. Själva årsmötet var också förlagt till denna dag. På söndagen följde en mycket intressant föredragning om strandskyddet. Innan det var dags för avfärd försökte jag samla alla på en gruppbild och lyckades nästan få med alla på en och samma bild. Riktigt stora färjor, Finlandsfärjorna, passerar dagligen sundet mellan Ljusterö och Östanå och det är tämligen många under ett dygn. 10 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

11 Riksförbundet får ny uniform Förbundet närmar sig 30 år och har under dessa år vuxit till att bli en stor skärgårdsorganisation med en omfattande verksamhet. För att bättre passa in i den verklighet förbundet befinner sig i nu har en ny organisationsmodell arbetats fram under det senaste året. Detta innebär en del stadgeändringar och därför blir det ett nytt årsmöte i maj månad. I nästa nummer av Vi skärgårdsbor presenteras den nya organisationen mera utförligt. Skärgårdsbryggan På lördagen gästades mötet av två personer från Skärgårdsbryggan, Internet-tidningen som levererar nyheter varje dag året om. Det var Göran Stenstrand och Beje Forslund som kom och informerade om hur Nya Skärgårdsbryggan kommer att se ut i och med samarbetet med Skärgårdarnas Riksförbund nu börjar. Den nya webbsidan startar någon gång i april. Läs mer om detta samarbete på annan plats i denna tidning. SURF med på mötet Skärgårdens Unga, SURF hade en liten delegation med på mötet på Ljusterö. Mötesdeltagarna var eniga om att det är mycket värdefullt att ha med den yngre generationen som kan bidra med tankar och synpunkter om livet i skärgården ur ett annat perspektiv. De sex SURF:arna fick även egen tid för att prata om kommande verksamhet i den nationella föreningen för unga skärgårdsbor. Vill du ha kontakt med SURF skicka ett mail till surf@skargardarnasriksforbund.se Stranden som resurs Redan förra året var strandskyddet med som programpunkt vid årsmötet på Tjärnö i norra Bohuslän. För skärgårdsbor är detta en synnerligen viktig fråga. För att kunna bedriva en vardaglig verksamhet där området kring stränderna är arbetsplatsen kan strandskyddsbestämmelserna sätta käppar i hjulet. I år var det Reigun Thune Hedström från SKL, Sveriges kommuner och Landsting som på ett tydligt och trevligt sätt lotsade oss genom den nya strandskyddslagstiftningen och dess tillämpning. Kommunerna har en mycket viktig uppgift att anpassa reglerna efter varje plats. Strandskyddet kan alltså se olika ut på olika delar av vår skärgård. Eva Widlund Reigun Thune Hedström berättade om den nya strandskyddslagstiftningen och betonade att det är kommunerna som har ansvaret att tolka lagen rätt så den verkligen an passas till de verkliga förhållanden som råder på olika platser. Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans gett ut en trevlig, lättläst folder om Strandskyddet SRF söker en medarbetare Skärgårdarnas Riksförbund söker en medarbetare för förbundets ekonomiförvaltning. Där ingår bokföring, redovisning, lönehantering, deklarationer etc. för förbundets verksamhet. Arbetet utförs på distans och vi ser gärna att du bor i skärgården. Du som är intresserad hör av dig till SRF ordförande Kjell Björkqvist, kjell.bjorkqvist@skargardarnasriksforbund.se Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

12 SKÄRGÅRDSBRYGGAN SKÄRGÅRDSBRYGGAN och SRF samverkan och SRF i samverkan Nu blir vi ännu bättre på att informera om Skärgårdssverige genom ett Nu samarbete blir vi ännu med bättre Skärgårdsbryggan, på att informera Internettidningen om Skärgårdssverige med dagliga genom nyheter, ett samarbete stora som små, med som Skärgårdsbryggan, görs på Runmarö Internettidningen av några entusiastiska med skärgårdsbor. dagliga nyheter, stora SRF:s som tidning små, Vi som skärgårdsbor görs på Runmarö fortsätter av att några komma entusiastiska ut fyra gånger skärgårdsbor. om året SRF:s och hemsidan tidning finns Vi skärgårdsbor kvar med olika fortsätter dokument, att komma remisser, ut skrivelser fyra gånger och om annan året information. och hemsidan finns kvar med olika dokument, remisser, skrivelser och annan information. Skärgårdsbryggan I slutet på 2010 tecknade Skär gårdarnas Riksförbund och Runmarö räknar vi med att nu kunna förnya det som står på Bryggan. I SRF I Lighthouse slutet på ett avtal 2010 om tecknade långsiktigt uppgift. vårt sätt Därför att arbeta känns med samarbetet information med Skärgårdarnas samarbete med Riksförbund Internet-tidningen och den om viktiga etablerade skärgårdsfrågor. Bryggan mycket Runmarö Skärgårdsbryggan. Lighthouse Under ett avtal många om fördelaktigt. Här finns nya nyheter varje långsiktigt år har Bryggan samarbete utvecklats med till en dag för den skärgårdsintresserade och Internet-tidningen ledande Internet-tidning Skärgårdsbryggangård och skärgårdsliv. Under många Rent år historiskt har det Genom som står samarbetet på Bryggan. kommer I SRF ett räknar nytt om skär många Geografisk läsare sökning har vant sig vid att följa Bryggan har arbetet utvecklats utgått från Stockholms till en vi sätt med att söka nu kunna information förnya att vårt erbjudas. Den med nationella information profilen om skall viktiga sätt att ledande skärgård Internet-tidning och den mesta informationen har och kommit skärgårdsliv. från dessa Rent bredd skärgårdsfrågor. vara tydlig i framtiden. När man om arbeta skärgård historiskt grader. har arbetet utgått från titt ar på Nya Bryggan kommer Stockholms skärgård och den Geografisk det att finnas sökning en geografisk sökning mesta informationen har kommit Genom för hela samarbetet landet. Den kommer som också ett nytt vill ha sätt från Nationell dessa breddgrader. profil att information söka information om vad att som erbjudas. sker i t.ex. Den Men på Bryggan arbetar man nu nationella Blekinges profilen skärgårdar skall kan vara då klicka tydlig på i Nationell för att utveckla profil en tydlig nationell framtiden. karta och När få fram man nyheterna tittar på som Nya Men profil på med Bryggan täckning av arbetar små och man stora Bryggan gäller det kommer området. det Vi är att övertygade finnas en nu nyheter för att från utveckla alla skärgårdar. en tydlig Här geografisk om att detta sökning kommer för att hela stimulera landet. till Den nationell kommer profil samarbetet med täckning med SRF av in. som mer också rapportering vill ha information av vad som om är på vad små Genom och alla stora medlemsföreningar nyheter från alla finns som gång sker runt i t.ex. om Blekinges i landet. skärgårdar kan skärgårdar. mycket goda Här kontakter kommer in till samarbetet beslutsfattare med SRF och in. skärgårdsbor. Genom alla Nu nyheterna som gäller det området. Vi är både då klicka på en karta och få fram förbättras möjligheterna att sprida Flera kanaler medlemsföreningar finns mycket övertygade om att detta kommer att goda informationen kontakter till många in till läsare. både stimulera För SRF till del mer kommer rapportering vi att på av ett vad beslutsfattare och skärgårdsbor. som ännu är på bättre gång sätt runt kunna om i landet. sprida våra Nu tankar och synpunkter kring det Fördelaktigt förbättras samarbete möjligheterna att sprida som sker. Med bättre och bredare För SRF:s informationen del betyder samarbetet till många att Flera kanaler läsare. opinionsbildning kommer SRF man snabbt utvecklar ett tydligare arbete genom Internet. bättre sätt kunna sprida våra tankar och För SRF del kommer vi att på ett ännu även i kontakt med lokalmedias bevakning. Tillsammans med SRF Fördelaktigt samarbete synpunkter kring det som sker. Med Att utveckla en egen portal för skärgårdsfrågor är en mycket stor uppgift. fler koppling ar ske till materialet på tidning Vi Skärgårdsbor kan också För SRF:s del betyder samarbetet bättre och bredare opinionsbildning att man snabbt utvecklar ett kommer SRF även i kontakt med lokalmedias bevakning. Tillsammans med Därför känns sam arbetet med den Skärgårdsbryggan. Genom samarbetet kommer också SRF medlems tydligare arbete genom Internet. etablerade Bryggan mycket fördelaktigt. Här finns nya nyheter varje föreningar att få en god draghjälp i Att utveckla en egen portal för SRF tidning Vi Skärgårdsbor kan också skärgårdsfrågor är en mycket stor fler kopplingar ske till materialet på dag för den skär gårdsintresserade och sitt eget arbete med sina hemsidor. många läsare har vant sig vid att följa Från de regionala sidorna kommer det att bli lätt att hitta till de olika skärgårdsföreningarna. Skärgårdsbryggan. Genom samarbetet kommer också SRF Nytt medlemsföreningar utseende att få en god Samarbetet draghjälp med i sitt Skärgårdsbryggan eget arbete med innebär sina hemsidor. konkret att Från en ny de webbsida regionala presenteras sidorna kommer inom kort. det Titta att bli på lätt www. att skargardsbryggan.com. hitta till de I början olika på april skärgårdsföreningarna. kommer den nya sidan att vara på plats. Både Nytt Bryggan utseende och Vi skärgårdsbor vill Samarbetet ha många bidrag, med Skärgårdsbryggan stora som små, från innebär skärgårdsbor konkret i att hela en Sverige. ny webbsida Även från presenteras de som bor inom i de större kort. insjöarna! Titta på Adresser som är viktiga att lägga på I minnet början är: på april kommer den nya sidan att vara på plats. info@skargardsbryggan.com info@skargardarnasriksforbund.se Både Bryggan och Vi skärgårdsbor redaktionen@skargardarnasriksforbund.se vill ha många bidrag, stora som små från skärgårdsbor i hela Sverige. Även de som Eva bor Widlund i de större insjöarna. Adresser informatör som SRFär viktiga att lägga på minnet är: info@skargardsbryggan.com info@skargardarnasriksforbund.se redaktionen@skargardarnasriksforbund.se Eva Widlund, informatör SRF En presentation av Skärgårdsbryggan och dess medarbetare kunde man läsa om i Vi skärgårdsbor nr Den finns på vår hemsida: 12 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

13 Foto: Jan-Eric Ericsson Hamnen på nationalparksön Haparanda Sandskär kommer att muddras och bryggor ska göra det lättare för besökande fritidsbåtar. Foto: Göran Wallin Infrastruktur i Bottenvikens skärgård Fem kommuner samverkar i projekt kring världens enda bräckvattensskärgård Strukturfondsdelegationen för programområdet Övre Norrland beviljade i december 2010 stöd till projektet Bottenvikens skärgård utveckling. Kommuner i samverkan Kommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda samarbetar i Bottenvikens skärgård och det projekt som nu beviljats avser infrastruktur i skärgårdsområdet. Totalt omfattar insatserna ca 74 miljoner kronor varav EU-medel är 36 miljoner kronor. Exempel på åtgärder är: hamnförbättring Haparanda Sandskär uthyrningsstugor Renskär muddring av Trollerisundet renovering av hamn och muddring av farled Rödkallen muddring Stor Rebben muddring Pite Rönnskär renovering av kaj Bjuröklubb Satsning på besöksnäringen - Det här är första gången som det görs en rejäl satsning på åtgärder som i första hand riktar sig till besöksnäringen i Bottenvikens skärgård. Det kommer att betyda oerhört mycket för alla och speciellt för turistföretagen, säger Göran Wallin, projektledare för kommunsamarbetet. Kommunernas samarbete syftar till att samordna kommunala resurser för att skapa utveckling i Bottenvikens skärgård. Infrastruktur-projektet är ett exempel på samordnade insatser för att öka attraktiviteten och tillgängligheten. Åtgärderna kommer att genomföras under åren 2011 till Projektägare är fritidsförvaltningen Luleå kommun. Världens enda bräckvattensskärgård Vattnet är varken sött eller salt, det är bräckt av det ständiga tillflödet från de stora älvarna. Det ger skärgården ett säreget växtliv. Läs mer på Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

14 Strömmingsfisket i Stockholms skärgård för år sedan En personlig berättelse om Arne och Anna-Greta Edlund, Lilla Sundsholmen En måndag i slutet av oktober, med mulet och blåsigt väder men med höstfärgerna ännu sprakande, fick jag förmånen att träffa Arne och Anna- Greta Edlund på Lilla Sundsholmen som ligger vid Klintsundet mellan Östra och Västra Lagnö i Stockholms skärgård. Över till Lilla Sundsholmen kunde jag köra på den av Arne nyligen byggda bron med 3-tumsplank, som också tryggt bär hans traktor. Arne nu 82 år, mötte i dörren och bjöd mig in i köket där vi slog oss ner tillsammans med hans hustru Anna-Greta. Från Möja till sjöss Arne växte upp på Möja och Långvik, där hans far fiskade strömming och hade jordgubbsodlingar både på Möja och på Storö, nordost om Möja. Redan vid 17 års ålder bar det av till sjöss. Först seglade han på Östersjön och Nordsjön och därefter blev det Waxholmsbolaget, där han jobbade som däcksman bl.a. ombord på S/S Roslagen som också ibland gick på Östra Lagnö. S/S Roslagen sjönk senare, dock helt utan Arnes förskyllan. Det nya livet År 1948 mötte han Anna-Greta och de flyttade ihop på Lilla Sundsholmen där Anna-Greta är född. Nu började det nya livet som familjeförsörjare. Det blev strömmingsfiske tillsammans med svärfar och sedan arbete i skogen under vintern, samt förstås lagning av skötarna bl. a. med hjälp av bindtjugan. Från 1950 hade Arne också en anställning vid det lokala elleverantörsbolaget Ljusterö Elektriska. Samling på Gälnan Det hade varit mycket bra strömmingsfiske i början av 1930-talet i Gälnan, berättar Arne, och nu hade det återigen, efter 20 år, blivit högsäsong för strömmingen. Alla strömmingsfiskarna inom rimligt avstånd samlades nu på Gälnan. Ragnar Åkerström från Östra Lagnö, Arne Österman från Husarö, Moberg från Särsö, Sture Andersson från Västra Lagnö och man kom även från Ingmarsö och andra öar. Gälnans djup är inte så stort så skötarna lades vanligen på ett famnbands djup (c:a 1.8 m). På senhösten lades de något djupare. Strömmingsfisket Skötarna lades vid tiden och redan vid midnatt var det dags att ta upp dem för att sedan gå hem till bryggan, eller till en lugn vik och där skaka och plocka strömmingen ur skötarna. Strömmingen lades i stålkorgar och sköljdes rena. Därefter mätte man upp fångsten i 12-liters hinkar vilket motsvarade c:a 10 kilo strömming. Strömmingslådorna fylldes och det var hög tid att gå ut till Mjölingsören mitt i Gälnan, för där väntade Bertil Jansson från Skarpö. Han samlade in alla fiskarnas strömmingslådor och måste avgå senast kl 4 med dem till Boda på Värmdö, en sträcka på sjömil, varifrån sedan all strömming kördes in till Stockholm. Skötar och ternar En sköte skall helst inte nå botten utan med hjälp av bojar håller den sig svävande. Sköten förankras med ankare vars lina fästes i övertelnen. Är det strömt vatten läggs sköten medströms. Den vanliga sköten är Arne Edlund, Lilla Sundsholmen vid Klintsundet c:a 30 m lång och har ett djup på 5-6 m, medan storsköten ligger mellan 40 till 50 m och har ett djup på 7-8 m. De äldre bomulls-skötarna kunde ha stensänken eller björknäversänken med järnskrot i telnen (lokalt: tern) medan alla nya skötar hade blytern. Likaså hade man tidigare Lätten i trä som kunde vara c:a en ½ m långa för att hålla sköten flytande, i stället för de nu moderna bojarna. Rätt riktning viktigt Ofta lades sköten i krok. Man började från landsidan med ett ankare och en boj, men gick inte vinkelrätt ut utan avvek c:a 10 gr från det håll varifrån strömmingen förväntades. När 2/3-delar av sköten var ute lades 14 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

15 en boj och ett sänke utan armar och flyn. Därefter ändrades riktningen på sköten mot den förmodade strömmingsriktningen med den sista 1/3-delen och en boj och ett ankare lades ut. På detta vis bildades en strut eller om man så vill en fångstarm från landsidan som samlade in strömmingen. På det viset kunde man få en snabb indikering vid bojen i kroken, om sköten redan var fylld. Om så var fallet bärgades sköten snabbt och man kunde hinna lägga ut den en gång till. Från början drog man bara in sköten över relingen och det kunde vara nog så tungt, men med en rulle som hjälp antingen i stäven eller långsides gick det nu så mycket lättare. Om sköten var väldigt tung bärgades den med att både blyteln och överteln togs hem samtidigt. Skötar på lång rad Anna-Greta, som också kunde vara med, berättade att när strömmingen gick till som mest kunde skötarna ligga på en lång rad från Sillviken på Ljusterö ända fram till Klintsundet vid Västra Lagnö, en sträcka på 4,8 km. På den tiden kunde i allra bästa fall enbart en sköte ge upp till kg strömming. Skötbåtar Det var därför inte så konstigt att Sture Andersson på Västra Lagnö köpte ny skötbåt först och sedan Arne själv, 1951 resp Båda båtarna byggdes av Einar Sjöblom på Söderöra. Det var granna båtar. Det var inte bara Gälnan som lockade. Tillsammans med Sture Andersson fiskade Arne också i mitten av 1950-talet på fjärdarna runt Kudoxa, Sundskär och Vidinge samt söder ut på Björkfjärden och Pannkaksfjärden söder om Särsö. Vid slutet av 1950-talet började ström mingen sina, Bertil Jansson från Skarp ö slutade att ta emot strömmingen Waxholmsbolagets båtar kunde ännu en period ta emot strömmingslådorna genom att ångbåten stannade till en stund i sjön vid Jolpan (Finnhamn). Arne minns än idag hur Ragnar Åkerströms dotter Britta stående i skötbåten tog låda efter låda och hivade upp dem från skötbåten till ångarens däck. Det var en imponerande syn. Simmande silvrets tid över 1959 gick regelbunden färjetrafik till och från Ljusterö och då gjorde en ny transportör, Gunnar Eriksson, ett försök att börja köra strömmingen från Klintsundet till Stockholm. Det försöket blev inte så långvarigt. Det simmande silvret minskade allt mer och i början av 1960-talet var det inte längre lönsamt. Arne, och flera med honom, slutade med fisket då det inte längre gick att leva på. En kort men intensiv fiskeperiod i någorlunda modern tid var över i Stockholms mellersta skärgård. Arne Griphult Östra Lagnö Ragnar Åkerström får efter landningen hjälp med att skaka och plocka ur strömmingen från en sköte. Foto från Britta Gunnarsson Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

16 Foto: Jan-Eric Ericsson Bohusläns Skärgårdsråd kallar till kuststämma 2011 Bohusläns Skärgårdsråd kallar till sedvanlig Kuststämma Den kommer att gå av stapeln den 9 april på Klädesholmen, Tjörn. Kuststämma med två delar Kuststämman kommer att innehålla två delar. Först har vi ett vanligt föreningsmöte med genomgång av verksamheten under det gångna året, ekonomisk redovisning samt val av ledamöter till styrelsen. Därefter har vi en andra del som detta år kommer att avhandla vind- och vågkraft på Bohuskusten. Dessutom kommer vi att redovisa de nya reglerna för kustnära fiske som kommer att införas under året. Vind- och vågkraft Vad gäller vind- och vågkraft finns flera anläggningar som planeras eller är under uppbyggnad. Bland de mer debatterade är ett antal vindkraftverk vid inloppet till Göteborg samt en vågkraftspark utanför Smögen. Uppfattningarna om utbyggnad av både vind- och vågkraft går starkt isär. Här finns skillnader mellan naturvänner och folk som vill ha billig el, mellan fastboende och deltidsboende. Det finns särintressen bland fiskare och militären har ofta synpunkter på olika installationer. Öppen debatt Vi vill försöka att skapa en debatt om frågan kring vind och vågkraftsverk. Vi kommer att bjuda in sakkunniga men ser även att personer som representerar olika intressen kommer till kuststämman och deltar i debatten med liv och lust. Ett stort behov finns att sprida en debatt i ämnet så att många kan vara delaktiga i kommande beslut och att besluten tas med sakliga argument och på goda grunder. Nya fiskeregler oroar Vad gäller fiskefrågorna för kustbefolkningen så finns nu förslag som beskär den urgamla rätten att fiska fritt på Västkusten. Man vill minska antalet redskap för icke licensierade fiskare såsom antalet hummertinor. Dessutom vill man begränsa rätten att fiska och kunna sälja fångsten lokalt om man inte har yrkesfiskarlicens. Vi kommer även här att söka någon sakkunning som mer i detalj kan redovisa de nya förslagen. Vi hoppas även här kunna få deltagare med olika åsikter så att en intressant diskussion kan uppstå. Förutom representanter från våra medlemsföreningar kommer vi att bjuda in Bohuslänska politiker från alla nivåer, kommun, region och riksdag att delta i mötet. Välkomna till ett intressant möte och väl mött på Klädesholmen i april. Jan-Eric Ericsson Ordf. Bohusläns Skärgårdsråd 16 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

17 BOKTIPS Dokumentation av Vens företagare I augusti 2010 släpptes en ny bok om Ven. Under ett års tid har Pär-Ola Bruhn intervjuat och fotograferat öns alla näringsidkare som en dokumentation åt framtiden. Om år har den mognat som historiskt dokument och våra barnbarn får förhoppningsvis en hygglig helhetsbild av näringslivet och livet på ön, säger Pär-Ola Bruhn och fortsätter: Men självklart är den intressant redan i dag som en teckning av samtiden. Intresset från venborna har varit mycket stort, och sannolikt kan boken bli en bra souvenir som i sin tur gagnar öns näringsidkare. Företagsamma öbor Boken har fått titeln Överlevare och innehåller porträtt och intervjuer med ett 70-tal näringsidkare på ön. Ingen annanstans hittar man sådan företagsamhet som på våra öar och Ven är inget undantag, hävdar Pär- Ola Bruhn. Här bor drygt 350 personer året runt, men det finns ändå ett 70-tal företagare. Det är imponerande! Man måste både vara påhittig och driftig för att överleva på en ö, och ett vanligt fenomen är att företagarna har flera verksamheter i sitt företag. Han berättar om en firma som har den heltäckande verksamhetsbeskrivningen Landstjänst och Dyktjänst i firmanamnet och som döljer ett tiotal olika verksamhetsben, allt från båttaxi till råttbekämpning. Historisk utställning Idén till dokumentationen dök upp på Nämndemansgården och utställningen om öns tegelbruksera. Förr dokumenterades företagen ofta med en gruppbild framför fabriken, och det är en bortglömd och lite underskattad dokumentationsform, tycker han. Om man adderar kompletta uppgifter om bilden och verksamheten har man en förträfflig källa åt framtida forskning. Från dokumentation till bok Inledningsvis hade Pär-Ola Bruhn inga ambitioner att göra en bok, utan tänkte sig mer att överlämna basmaterialet till Hembygdsföreningen och Landskrona Museum för arkivering. Men efter hand som materialet växte fram och tog form, såg han möjligheten att göra en bok. Positivt gensvar Pär-Ola Bruhn berättar att han mötts av en stor öppenhet och entusiasm under arbetet med boken. Det har varit kollosalt spännande att träffa och lära känna alla dessa fantastiska människor, säger han. Här finns så mycket kompetens och engagemang som inte alltid syns på ytan. Han har också sett tecken på positivt nätverkande på ön, fler och fler samarbetar och nyttjar varandras produkter, inte minst de närproducerade matprodukterna. Gemensam marknadsföring Ven som varumärke har en stor potential, även om det krävs en hel del arbete för mejsla fram en tydlig profil med klara kärnvärden. En viktig motor i sammanhanget är Spirit of Hven och whiskydestilleriet som med sin kompetens och höga kvalitets- och ambitionsnivå visar att allt är möjligt på denna lilla ö, avslutar Pär-Ola Bruhn. Eva Widlund Denna intressanta dokumentation med många vackra bilder av livet på Ven år 2010 har möjliggjorts av Pär-Ola Bruhn som bor på Ven och i Malmö och har medverkat i ett antal skånska bokproduktioner, bland annat konstoch fotoböcker om Beck & Jung, Helmtrud Nyström och Hans Jonsson. Boken har sålts på Ven och första upplagan är i stort sett slutsåld. För närvarande undersöks möjligheterna till en andra upplaga. Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

18 Skärgårds Leader drar till Hälsingland Dags för skärgårdsmöte 4 Tillvarata skärgårdens natur- och kulturvärden, att vara skärgårdsentreprenör Under 2010 genomfördes skärgårdsmöten på teman som Kommunikation, Unga skärgårdsbor och Förnybar energi. Nästa möte Temat för vårt fjärde möte är Tillvarata skärgårdens natur- och kul - turvärden/att vara skärgårdsentreprenör. Platsen för mötet är Mellan fjärden i Hälsingland den april. De natur- och kulturarv som finns i skärgården utgör en av skärgårdens värdefullaste tillgångar. Skärgårdsmötet kommer att ta upp: Hur kan detta arv förvaltas? Hur kan gammal kunskap förvaltas och förmedlas genom nya företagsidéer? Hur är det att vara småföretagare med blandad verksamhet? Hur kan idén finansieras? Deltagarnas egna frågor och funderingar? Föreläsare är Per-Olof Remmare, Tillväxtverket, som inleder med att informera om Kulturella och Kreativa näringar. Eva & Tommy Eriksson, kustentreprenörer, berättar vidare om sin verksamhet som började som en ideell förening och som nu är ett företag bestående av flera olika verksamheter. Helena Brussel, Leaderprojektet Trolska skogen, kommer och berättar om sitt projekt. Om vädret tillåter kommer vi även att besöka platsen för projektet. Förutom detta kommer deltagarna att få tid över till erfarenhets- och idéutbyte. Kommande möten Under vintern har styrgruppen och referensgruppen arbetat med att ta fram teman och platser för kommande skärgårdsmöten. En preliminär lista för dessa möten har tagits fram, med reservationer för eventuella ändringar. Uppföljning av projektet På Skärgårdarnas Riksförbunds hemsida kan du följ med vad som händer på de olika temana. Där hittar du bland annat ett kort bildspel som presenterar projektet Skärgårds Leader. Anetté Larm Johansson projektledare Skärgårds Leader projektet som tar upp centrala skärgårdsfrågor Projektet drog i gång mars 2010 och skall pågå till mars Det är ett samarbetsprojekt med de Leaderområden som har skärgård och bebodda öar utan fast landförbindelse. Möten är inplanerade t.o.m. våren Skärgårdsmöte 4 Tillvarata skärgårdens natur- och kulturvärden, att vara skärgårdsentreprenör april 2011 Hälsingland Skärgårdsmöte 5 Samarbetsprojekt 3-4/9 2011, plats ännu ej bestämd. Skärgårdsmöte 6 Skärgårdens råvaror 2-3/ Luleå Leadersamråd Leadersamråd 10/ , Stockholm Skärgårdsmöte 7 Samhällsplanera för boende i en levande skärgård 25-26/ , plats ännu ej bestämd. Skärgårdsmöte 8 Skolor längs kusten och i skärgården, tid och plats ännu ej bestämd. Skärgårdsmöte 9 Våren 2012 Skärgårdsmöte 10 Våren 2012 På finns mer information om projektet. 18 Vi Skärgårdsbor nr 1 mars 2011

19 TÄVLING Känner du till ditt Leaderområde? Vad vill man i de olika områdena? Projektet Skärgårds Leader är som tidigare presenterat ett projekt i samarbete med 16 Leaderområden längs med Sveriges kust och insjöar. Ur Jordbruksverkets sammanställning av Leaderområden i Sverige har jag hämtat följande deviser. I denna tävling skall rätt devis länkas samman med rätt Leaderområde! Fyll i svarsrutan och skicka in ditt svar senast 1 maj! Från Leaderområdets presentation Leaderområde Svarsruta A1 Genom att tillvarata alla människors lika värde bygger vi hållbar utveckling B1 Leader Mare Boreale A1 A2 En föryngrad fast befolkning med lokal sysselsättning B2 Leader URnära A2 A3 För samverkan i Bottenvikens kust- och skärgårdsområde B3 Leader Höga Kusten A3 A4 Ett gemenskapsinitiativ för att främja utvecklingen av landsbygden B4 Leader Hälsingebygden A4 A5 Gröna näringar och initiativ för unga i naturskönt Värmland B5 Leader Upplandsbygd A5 A6 Tillsammans skapar vi liv längs den norra Mälarstranden B6 Leader UROSS A6 A7 Nytänkande tillsammans med andra till nytta för många B7 Leader Gränslandet A7 A8 Marknadsfokus Sommenbygd B8 Leader Norra Mälarstranden A8 A9 Ökad långsiktig sysselsättning och attraktionskraft B9 Leader Kustlinjen A9 A10 Att tända ljuset och behålla det tänt B10 Leader Växtlust Värmland A10 A11 Vi utvecklar Uppland tillsammans B11 Leader Ranrike A11 A12 Storstadsnära landsbygd med kust, hav och strand B12 Leader Terra et Mare A12 A13 En blomstrande landsbygd med ett aktivt och konkurrenskraftigt företagande B13 Leader Sommenbygd A13 A14 Samverkan, kvalitet och kraftsamling B14 Leader Kustlandet A14 A15 Aevara genom att bruka B15 Leader Blekinge A15 A16 De kompletterande kontrasternas kust B16 Leader Skåne Nordväst Södra A16 Mejla svaret senast 1 maj 2011 till anette@skargardarnasriksforbund.se eller skicka till Skärgårdarnas Riksförbund, Borgen 126, Varekil Tre vinnare erhåller lokalproducerade priser från Bohuslän. Priserna skickas per post så glöm inte att skicka med namn och adress. Anetté Larm Johansson projektledare Skärgårds Leader Vi Skärgårdsbor nr 1 mars

20 Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön VINÖN Kreativ landsbygd Kreativitet och entreprenörskap var de vanligaste orden på Kreativ landsbygd, Jordbruksverkets och Landsbygdsnätverkets konferens för aktörer inom landsbygdsutveckling. Vi var 500 personer från olika myndigheter och organisationer som samlades i Jönköping i början av februari. Det var mycket tal om mat och energi. Möten, delaktighet, tilltro, stolthet och att våga var andra röda trådar som gick genom samtalen. Frågan Vad ska du sätta igång med? ställdes ständigt. Plötsligt en lunch hörde jag Vinön nämnas i ett samtal på engelska. Det var en svensk forskare och en kanadensisk professor som var på ön för ett par vintrar sedan för att testa en utvärderingsmetod. Ibland är världen liten! Den tredje i det engelsktalande sällskapet var en person som höll föredrag, Thomas Eriks son från Ljungaverk. Han pratade om att man kan tjäna mycket pengar på ingenting. Bland exemplen fanns turistverksamheten runt Loch Ness-odjuret och ishotellet i Jukkasjärvi. Det sista var ju visserligen något som existerar, men det är fascinerande att folk åker jorden runt för att sova i en snöhög. Helena Jonsson och Sören Persson från LRF pratade om energi och livsmedel. Om man nu lägger ihop de olika föredragen så blir slutsatsen att om man kan tjäna pengar på ingenting så borde man också kunna tjäna pengar inom de gröna näringarna som ju verkligen består av någonting. Och är det inte lätt att tänka Vad ska jag ägna mig åt? Här finns ju... INGENTING? Men... då är det ju bara att sätta igång! Det här var några nedslag i konferensen, valda av mig som dels jobbar på länsstyrelsen, dels bor på Vinön. Någon annan, med ett annat perspektiv, hade säkert valt andra glimtar. Åsa Ödman, Vinön SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan Hemsköborna Hemsköborna Originalserie av Anders Persson/Copyright om att ha olika perspektiv på saker: