BARNPLANTABLADET. Svensk-italiensk familjs erfarenheter av flerspråkighet och CI. Barnplantorna i sociala media stärker föräldrarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNPLANTABLADET. Svensk-italiensk familjs erfarenheter av flerspråkighet och CI. Barnplantorna i sociala media stärker föräldrarna"

Transkript

1 BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat He Is Not Me A deaf childhood. A hearing adulthood. One life. Förälder rapporterar: Vägen till den perfekta rehabiliteringsplanen Barnplantorna i sociala media stärker föräldrarna Svensk-italiensk familjs erfarenheter av flerspråkighet och CI maj 2013 ISSN

2 Tillsammans med Comfort Digisystem fungerar mitt CI mycket bättre. Jag hör min lärare och mina klasskompisar perfekt. Nu är skolan mycket roligare! Innehåll MAJ 2013 Styrelse Ordföranden har ordet: Barnplantorna stödjer läkarprofessionen i remissvar till Socialstyrelsen...5 Att välja skolform en hörselresa efter barnens behov...8 Familjen Agostinos erfarenheter av flerspråkighet och CI Signifikant regionala skillnader i resultat för barn med cochleaimplantat.. 16 Dagens döva barn och vuxna hör med cochleaimplantat Förälder rapporterar: Vägen till den perfekta rehabiliteringsplanen Barnplantorna i sociala media stärker föräldrarna...22 ONICI i Belgien firar tioårsjubileum med konferens...23 He Is Not Me A deaf childhood. A hearing adulthood. One life Samverkan vid hörselvården i Linköping, Östergötland Nyckeln till proffesionellas möten med föräldrar: LYSSNA!...35 senaste nytt! Google Glass får ljud genom benledningsteknik Googles kommande smarta cyberglasögon med inbyggd bildskärm, kamera, trådlöst Internet m.m. kommer inte att använda traditionella hörlurar för att leverera sitt ljud utan ljudet kommer att föras över via benkonduktion. Alltså samma teknik som vid benförankrade hörapparater. Tanken är att man ska kunna höra omgivningsljud samtidigt som man till exempel lyssnar på musik. Google Glass kommer alltså i princip fungera som en Android smartphone eller surfplatta där du kan använda appar som GPS etc. fast du har datorn i glasögonen! Enligt Google kommer företagets nya cyberbrillor att finnas i butik om cirka ett år. Text: Bengt E Karlsson Comfort Digisystem med CI, BAHA eller hörapparat - den perfekta kombinationen! Barn behöver höra lärare och klasskompisar tydligt för att hänga med i alla situationer under en hel skoldag. Störande bakgrundsljud som finns i skolan och långt avstånd till den som pratar kan vara extra utmanande för barn med hörapparat eller hörselimplantat. Det är här hörselprodukter kommer in i bilden. De kopplas enkelt till hörapparaterna eller hörselimplantaten så eleven hör den som pratar ännu tydligare och får energi både till skolarbetet och fritiden. Nyfiken på att veta mer? Kontakta oss redan idag för att få uppleva det som tusentals nöjda barn och ungdomar redan har gjort! info@comfortaudio.se Tel Medlem i Barnplantorna I egenskap av medlem, stödmedlem eller prenumerant erhåller du Barnplantabladet tre gånger om året. Medlemsavgift för år 2013 är 300 kronor (inkluderar hela familjen). Stödmedlemsavgiften är 50 kronor. Inbetalning sker till Barnplantornas postgiro: Är du förälder till barn med CI, hörapparat eller Baha märk talongen förälder. Är du stödmedlem märk talongen stödmedlem. Glöm inte att i båda fallen uppge både namn och adress. Du kan även registrera dig som medlem eller stödmedlem via Barnplantornas hemsida Annonspriser, exempel: 1/4-sida i satsytan: : 1/2-sida, utfallande: : 1/1-sida, utfallande: : Mittuppslag, utfallande: : Fler annonsstorlekar finns, kontakta Barnplantorna för mer information eller hämta foldern med priser och annonsstorlekar på (Barnplantorna är inte momspliktiga.) Utgivningsplan september 2013, december 2013, maj 2014 Manusstopp: 15 augusti 2013, 10 november 2013, 1 april 2014 Barnplantabladets redaktion Ansvarig utgivare: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram ordforande@barnplantorna.se Redaktör: Ann-Charlotte Gyllenram Grafisk produktion, layout och original: Xtrovert Media Bengt E Karlsson, Louise Lundgren, Jens Enström info@xtrovertmedia.se Tryck: Billes Tryckeri AB Omslagsfoto: Madeleine Gyllenram ISSN Besök gärna Barnplantornas hemsida:

3 Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Lilla Bommen 1, vån Göteborg Telefon: +46(0) Fax: +46(0) E-post: Plusgiro: Organisationsnummer: Medlemsavgift 2013: se sidan 3 Styrelse Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram telefon: , fax: ordforande@barnplantorna.se Vice ordförande/ekonomiansvarig Christina Ryberg christina@barnplantorna.se Sekreterare Anna Oud anna.oud@hotmail.com *Ordförandena i de regionala organisationerna är ledamöter i riksorganisationen i egenskap av distriktsrepresentanter. Regionala organisationer: Barnplantorna Öst *Ola Rosling ola.rosling@gmail.com Per Wassgren per@sharpwoodhill.com Helena Flyrin helena1234@live.se Gudrun Hellström gudrunhellstrom@hotmail.com Patrick Kampmann patrick@volontaire.se Mia Kerstis mia.kerstis@telia.com Magnus Lindahl magnus.lindahl@gmail.com Viktoria Fredriksson viktoria@ingers-dack.se Lotta Waller waller.lotta@gmail.com Barnplantorna Väst *Simon Oud simon.oud@hotmail.com Christina Ryberg christina@barnplantorna.se Bo Sundestrand bo.sundestrand@glocalnet.net Anna Oud anna.oud@hotmail.com Barnplantorna Sydost *Tove Johansson raamalakent@hotmail.com Carola Nilsson carola@bwm.se Jonas Petersson sanoj1965@gmail.com Linda Nilsson linda.nilsson@personal.tingsryd.se Magnus Ivarsson ivarsson-magnus@bredband.net Barnplantorna Syd *Johanna Stadmark johannastadmark@yahoo.se Åsa Holmgren holmgrens05@hotmail.com Helene Lundahl helene.lundahl@hjerta.se Adam och Helena Högstedt helena.hogstedt@gmail.com Charlotte Enjin charlotte@enjin.se Barnplantorna Norr *Lars Eriksson lars.e.eriksson@telia.com Ulf Lindahl ulf.lindahl@kramnet.se Anna Fredriksson annamaln@live.se Jennifer Jonsson Ejergård jonsson.ejergard@hotmail.com Anders Engström ae67@bredband.net Helena Hildebrandsson helena.hildebrandsson@bredband.net Gunlög Sennström Granquist tottijs@hotmail.com Barnplantorna Linköping *Frida Rosén rutfrida@telia.com Jens Rosén Rebecka Karlström karlstromrebecka@hotmail.com Eleonore Petersson eleonore.pettersson@sorman.com Ulf Åberg family.aberg@gmail.com Barnplantorna Jämtland/Härjedalen Ulrika Persson ulli@lillsjon.net Ylva Eriksson ylva.erikson@gmail.com Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Barnplantorna stödjer läkarprofessionen i remissvar till Socialstyrelsen Barnplantorna är väl uppdaterade i de medicinska och kirurgiska breda behov, som idag finns genom kontinuerlig uppdatering och introduktion av ny hörselteknologi. Det är både önskvärt och nödvändigt att läkare inom hörsel och balansspecialitet (otoneurologi) har en holistisk kunskap om barn med hörselnedsättning för att kunna förorda en behandling utifrån det individuella barnets behov utifrån både barn och familjeperspektiv. Därför föredrar också Barnplantorna det mer moderna uttryckssättet familjeintervention istället för barnhörselhabilitering. Hörsel- och balansspecialitet garanterar ett helhetsperspektiv på barn samt en kostnadseffektiv vård Den medicinska delen av specialiteten är omfattande och innefattar diagnostik av hörselnedsättning, yrsel/balansstörning, specialhörseldiagnostik för barn (till exempel inför behandlings-/interventionsstart) samt klinisk och genetisk diagnostik för barn och vuxna med hörselskador. Läkare inom hörsel- och balansspecialiteten (otoneurologi) ska ha medicinska kunskaper om hela barnets utveckling såsom tal- och språkutveckling, kognitiv utveckling och kommunikationsförmåga för att barn med hörselnedsättning ska både få optimal vård, men också för att vårdresurser ska utnyttjas optimalt och vara kostnadseffektivt. Hörsel- och balansspecialitet i ett livsperspektiv för både barn och vuxna Barn med hörselnedsättning är i behov av tidig diagnostik för att tidig interventionsplan ska kunna påbörjas. Detta är avgörande för ett barns utveckling av tal, språk och kognitiva förmågor viktiga förutsättningar för framgång i skola och möjligheter till ett rikt vuxenliv med arbete och delaktighet i vårt gemensamma samhälle. 4 5

4 Missa inget Vuxna med signifikant hörselnedsättning har behov av medicinsk/audiologisk diagnostik, behandling och rehabilitering. Förutsättningar för yrkesliv och livskvalitet. Barn och vuxna med yrsel- och balanssjukdomar är också i behov av specialiserad diagnostik och behandling. Både barn och vuxna är i regel i behov av hörselhabiliterande åtgärder under hela sin livstid. De kumulativa effekterna av detta är klart underskattade inom sjukvården. Hörsel- och balansspecialitet innebär en ökad tillgång av kompetenta specialistläkare Det finns i Sverige cirka 1,4 miljoner människor med hörselnedsättning (barn, vuxna). För att alla med hörselnedsättning ska få tidig och optimal vårdbehandling krävs det naturligtvis en ökad tillgång på kompetenta specialistläkare. En snabbare utbildningsväg för specialister inom hörsel- och balanssjukdomar (5 år jämfört med dagens 7½ år) kommer troligen att öka tillgången på kompetenta specialistläkare inom en rad av olika redan nämnda områden. talutveckling. Efter operation krävs ett omfattande strukturerat familjeinterventionsprogram (hörselhabilitering) utifrån samverkan mellan föräldrar, förskola/skola, familjeintervention (hörselhabilitering med multidisciplinära resurser) samt sjukvård. Oroande om barn inte kan erbjudas optimal utveckling (vård) utifrån kapacitet/ordination av ett högteknologiskt hörhjälpmedel Välutbildade läkare måste finnas med i denna viktiga multidisciplinära process. Antalet läkare som arbetar med barn med hörselnedsättning har minskat. Vi ser idag en allmän nedrustning av hörselhabilitering som oroar oss. Socialstyrelsen måste motverka detta genom att göra basspecialitet av hörsel- och balanssjukdomar för den stora grupp patienter såväl barn som vuxna som drabbats av hörselnedsättning. Det är samhällsekonomiskt kostnadseffektivt och en nödvändighet om vården ska användas optimalt. Utifrån ovanstående förordar Barnplantorna att hörsel- och balansspecialiteten blir basspecialitet vid ny indelning av läkarnas specialiteter. Hörsel- och balansspecialiteten bör lämpligen benämnas otoneurologi utifrån ett mer internationellt perspektiv. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Illustration: Louise Lundgren med nya Cochlear Nucleus Aquaskydd det enda vattentäta fodralet för bakom-örat-processorer. Behoven av både otoneurologer och otokirurger fortsatt stort och säkerligen ökande ÖNH-specialiteten är en kirurgisk specialitet inriktad på det som går att operera (cochlea implantat, benförankrad hörapparat, hjärnstamsimplantat, mellanörekirurgi etc). Likväl som behovet av hörsel- och balansläkare (otoneurologer) är stort så ökar möjligheterna till att kirurgiskt återställa/ förbättra hörsel. Aldrig har mångfalden av hörselförbättrande åtgärder varit så stor som nu. Behoven av både otoneurologer och otokirurger kommer att vara fortsatt stort. Enbart till exempel en CI-operation är inte tillräckligt för ett barns hörsel- och Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life För mer information kontakta oss på info-sverige@cochlear.com, eller besök vår hemsida. Med Aquaskyddet kan ditt barn njuta av vatten och ändå höra bra överallt - i saltvatten, tvålvatten, sjön eller poolen! Aquaskyddet är ett engångsfodral i plast som skyddar processor, kabel och spole när man badar eller duschar. Nu kan ditt barn inte bara leka med bubblorna utan också höra dem smälla. 6 Cochlear, den ellipsformade logotypen, Hear now. And always och Nucleus är antingen varumärken eller registrerade varumärken som ägs av Cochlear Limited. N36078F ISS1 NOV12 Swedish translation

5 Att välja skolform en hörselresa efter barnens behov Karin och Tomas Andreasson i Tyresö utanför Stockholm har tre barn, Lova, Malva och Siri. Familjen har i likhet med många andra familjer till barn med hörselnedsättning uppdaterat sig via Barnplantornas kurser och fattat goda beslut avseende sina barns behov i förskola och skola. De har för några år sedan ställt upp på ett reportage i Barnplantabladet (2009:2). Då var Lova 7 år, Malva 5 år och Siri 3 år. Familjen har haft en tuff start som familj LOVA Lova var då 7 år, hade gått igenom flera hjärtoperationer på grund av ett medfött hjärtfel. Stort fokus på Lovas hjärtfel gjorde att hörseldiagnos hamnade i skymundan. Detta innebar att Lova inte fick bilaterala CI förrän hon var fem år. Trots att Tomas och Karin lärde sig teckenspråk hade Lova en kraftigt försenad språkutveckling på grund av den sena diagnosen. MALVA Malva hörde från början och började säga mamma och pappa vid ett och ett halvt års ålder. Sedan hände något. Malva blev tyst. Båda barnen diagnostiserades gravt hörselskadade och kandidater för CI. I januari 2007 fick Lova bilaterala CI och Malva CI på ena örat och hörapparat på andra örat. Barnen CI-opererades med fem dagars mellanrum. Lillasyster Siri är normalhörande. Föräldrarna värderade olika skolalternativ Liksom många andra föräldrar till barn med hörselnedsättning och medlemmar i Barnplantorna har Karin och Tomas varit på många kurser hos Barnplantorna samt på Barnplantornas sommarläger åtskilliga gånger. De beskriver Barnplantornas sommarläger samstämmigt: Som en kick framåt att få möta andra föräldrar och byta tankar och erfarenheter Olika skolformer för barnens olika behov För Malva som opererades något tidigare än Lova och hade hört var skolvalet självklart. Malva går på Strandskolan i Tyresö tillsammans med andra hörande barn. Karin och Tomas har planerat besök perfekt. Vi ska hinna med och besöka två skolor samt avrunda dagen med ett besök hemma hos dem innan jag flyger tillbaka till Göteborg. Klassläraren Elisabet Häglund delar ut elevmikrofoner och har själv en mikrofon med s.k. Madonna-mikrofon på sig. I landstinget Stockholm finansieras fortfarande klassrumsmikrofon-system av landstinget (till skillnad från många andra regioner där landstingen stjälpt över kostnaden på kommunerna). I klassen finns också fritidspedagog Karin Lundholm. Barnen lär sig att prata en i taget med mikrofonsystem. Det blir ett pedagogiskt verktyg. Malva har tidigare haft CI på ena örat och hörapparat på det andra örat. Tomas berättar att hörseln nu blivit kraftigt försämrad på örat med hörapparat. Därför fattades det beslut på CIkliniken/Stockholm i samråd med oss föräldrar och Malva förstås om ett CI till. När jag är på besök har Malva haft CI två i endast en vecka. Malva förberedde sig för ett CI till via narkoswebben Karin och Tomas berättar att Malva är väldigt mogen för sin ålder och hade full koll inför CI-operationen som skulle ge henne CI-hörsel även på det andra örat. Eva Karltorp (överläkare på CI kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset) svarade på alla Malvas frågor och förklarade och visade på en bild av koklean hur CI fungerar. Strandskolan här går Malva Det är roligt att förskolor och skolor alltid är väldigt tillmötesgående när det gäller studiebesök från Barnplantorna. Vi kommer rakt in i dagens första lektion i årskurs 2. Foto från Barnplantornas familjeläger på Sundsgården, sommaren

6 Det är viktigt att barn får information, säger Tomas och Karin. Malva förberedde sig även via webbsidan narkoswebben.se. En utmärkt sajt för att avdramatisera och förbereda barn för narkos och operation. Malva använde sitt andra CI redan från första dagen. Det beror säkerligen på goda förberedelser och bra förutsättningar med ett öra som hörselstimulerats via konventionell hörapparat. Det handlar också om att Malva alltid varit aktiv och delaktig i sin egen hörselutveckling. Hemma tränar vi CI nummer två med högläsning. Då tar Malva av det första CI:t för att bara träna med det nya. Det fungerar väldigt bra, säger Karin. Socialt fungerar Malva som övriga barn i klassen Vid samtal med Malvas lärare framkommer att Malva är mycket duktig (bland de bästa i klassen) samt att hon fungerar socialt som de andra barnen i klassen. Det existerar aldrig något utanförskap på grund av Malvas hörselnedsättning. Socialt fungerar hon som de andra barnen i klassen, konstaterar Elisabet Häglund. Hon berättar också att Malva ibland väljer att vara tyst. Då iakttar hon, observerar och kollar in gruppen. Hon lyssnar på ett något annorlunda sätt än de andra barnen och utvecklar goda hörselstrategier. Vi pratar om åtgärdsprogram och för Malva finns inte det behovet just nu. Det märks att föräldrar, lärare och rektor diskuterat detta i samförstånd. Vi avslutar besöket på Strandskolan genom att äta med barnen i matsalen, som just nu genomgår en renovering med bland annat ljuddämpande plattor på väggarna. Glatt konstaterar jag också att rektorn äter med barnen i matsalen. Det syns att han är populär. Många barn stannar till och pratar med honom. Malvas fritidsaktiviteter På fritiden rider Malva en gång per vecka. Det fungerar bra. Vi diskuterar den ständigt närvarande frågan för barn med CI eller andra hörapparater, nämligen hur det fungerar när Malva badar. Tomas och Karin ler och Karin tittar på Tomas och ber honom berätta. Vi löser det, börjar Tomas, och ger instruktioner innan Malva hoppar i vattnet. Sedan är ju detta ändå ett litet problem för både Malva och hennes syster Lova eftersom de vill höra alltid. Liksom andra föräldrar som är medlemmar i Barnplantorna, har Tomas tittat på YouTube och sett föräldrar till barn med CI i USA/Florida som löst detta problem. Tomas visar hur han köpt speciella frysplastpåsar med blixtlåsstängning, som han lägger ned processorn i. Sedan sätts processorn i plastpåsen på huvudet och på med badmössan. Både Malva och Lova accepterar att ha badmössorna för att de vill höra även i vattnet, berättar Tomas. Lova går på Stimmets skola Stimmets skola ligger också i Tyresö och är som Tomas så klokt uttrycker det: En specialiserad skola där barnen ändå inte är exkluderade. Stimmets skola består av förskoleklass och grundskola år 1 6. I anslutning till detta finns en grundsärskola och träningsskola år Lova har tidigare gått på Manillaskolan i förskoleklass. Det kändes som om Lova behövde ännu mer stimulans för att utvecklas. Resorna var dessutom långa och hon behövde utveckla ett socialt kontaktnät på hemmaplan, påpekar Tomas och Karin. Lova fick CI senare och har inte som Malva hört tidigare med hörapparater. Därför har Lova mycket mer att ta igen. Karin och Tomas övervägde noga att flytta Lova från Manillaskolan till en skola i Tyresö. Efter besök på Stimmets skola tilltalades de av den bredd i kunskap och specialpedagogiskt stöd som finns i skolan genom de olika skolformerna. Lova har funnit sig mycket väl tillrätta. Hon har blommat upp och fått flera nya kompisar som hon träffar på fritiden också, säger Karin. Stödverksamhet i samverkan och med Lova i centrum Tomas och Karin beskriver Stimmets skola som en skola med en lösningsorienterad pedagogik. Lova träffar både specialpedagog och talpedagog var för sig varje vecka. Dessa samverkar också med varandra angående Lovas behov och utveckling och jobbar mycket med Lovas språk och språkutveckling. En assistent ser till så att Lova hänger med i klassen och förtydligar ibland vid behov på teckenspråk för Lova. Åtgärdsprogram är en självklarhet för Lova. Skolan samverkar dessutom med Lovas logoped på Röstkonsulten i Tyresö. På fritiden spelar Lova fiol en gång per vecka. Hon är nu inne på tredje terminen. Hon dansar även balett en gång per vecka. Alla våra tre flickor får teckenspråk som hemspråk en gång per vecka på Stimmets skola, tillägger Karin. De är endast fyra elever i gruppen så man kan väl säga att våra tre tjejer är i majoritet. Stimmets-skolans rektor: Vi specialiserar oss utan exkludering Ulla Lidén är rektor på Stimmets skola. Vi är en skola med en mycket bred elevgrupp, berättar hon. Särskola inom vår skola innebär barn med en rad olika behov. Svårigheterna styr behoven inte diagnosen. På en skola som Stimmet krävs det är bred kompetens bland personalen. Naturligtvis är det även en tillgång att ha så mycket kompetens under samma tak. Det handlar om att ta tillvara denna kompetens och använda den på rätt sätt. Ulla Lidén berättar att de inte tänker utifrån termerna integrerad eller exkluderad utan att du hör hit. En bred elevgrupp innebär också kontakt med en lång rad olika habiliteringsteam utifrån barnens skilda behov. När det gäller åtgärdsprogram säger Ulla Lidén: Vi jobbar hårt med åtgärdsprogram och att utveckla dem hela tiden. Det är vårt ansvar. Hos familjen Andreasson rakt in i Tyresta naturreservat Jag möter under mina resor med besök hos barn i förskolor och skolor en helt överväldigande generositet hos familjerna. Det finns en stor strävan att dela med sig av erfarenheter för att stödja andra. Familjen Andreasson är inget undantag. Dagen avslutas hemma hos familjen. De bor naturskönt en bit in i Tyresta naturreservat. Alla de tre barnen leker och verkar inte vara trötta efter en intensiv dag i skolan. Vi äter nybakad sockerkaka, klappar katterna och samtalar om hur det var från början för inte alls så många år sedan. Många beslut har fattats rörande barnen och Karin Andreasson får avsluta med en fin kommentar: Vi är en positiv familj, som vill se möjligheter. Inget är statiskt. Barns utveckling är en process. Tack familjen Andreasson för en fantastisk dag. Tack till personalen vid Strandskolan och Stimmets skola. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Madeleine Gyllenram Foto från Barnplantornas familjeläger på Sundsgården, sommaren

7 Lorenzo hör när han badar. Svensk-italiensk familjs erfarenheter av flerspråkighet och CI En första kontakt för föräldrar med Barnplantorna kan ibland ske över Sveriges gränser. Vid ett par tillfällen har det handlat om svenska familjer som bor utomlands och ser ett stort värde i all den information som Barnplantorna förser föräldrar med. Det kan också handla om vårt internationella nätverk som kan vara värdefullt för föräldrar bosatta utanför Sverige. Barnplantornas breda information utvecklade samverkan En första kontakt med Lorenzos familj var genom mormor till Lorenzo, Marianne Agostino i Rom/Italien. Marianne är svenska och gift med en italienare och döttrarna är tvåspråkiga i italienska och svenska. När ena dottern, Linnea, fick en son med grav hörselnedsättning sökte initialt Marianne information om cochleaimplantat via Internet. I Italien fanns ingen föräldraorganisation med den breda information riktad till föräldrar som Barnplantorna har. Via Internet kom Marianne i kontakt med Barnplantorna. Samverkan utvecklades och efter det att Lorenzo fått CI i Italien så bildade Marianne och hennes dotter Linnea den italienska föräldraorganisationen ParloIo. Vi misstänkte tidigt att Lorenzo inte hörde Vi träffas i Valhallabadet för en intervju. Primärt handlar det om att se hur det fungerar för Lorenzo när han badar med kommunikation och hörsel, men Linnea berättar: Vi misstänkte att Lorenzo inte hörde rätt så tidigt. Det bekräftades när vi var på en fotbollsmatch i Rom, Lorenzo sov i sin vagn. Trots allt jubel och applåderande så vaknade inte Lorenzo. I början förklarade vi våra misstankar med att Valerio (Lorenzos pappa) pratade italienska och jag svenska, men dessa förklaringar höll inte hur länge som helst. Liksom många andra föräldrar gjort genom åren testade Linnea och Valerio med att slå ihop grytlock etc. för att få en reaktion på att Lorenzo hörde. Hörselscreening var inte och är fortfarande inte nationellt utbyggt i Italien. Lorenzo är född i december Linnea berättar vidare medan Lorenzo badar och testar den så kallade aquapåsen för att bada med CI och prata, höra och busa tillsammans med pappa Valerio. Regelbunden logopedkontakt utvecklade Lorenzos språk Sommaren 2006 gjordes flera hörselundersökningar på Lorenzo i Ferrarra (ett universitetssjukhus i norra Italien) och i december samma år fick Lorenzo hörapparater. Han hade en grav hörselnedsättning, berättar Linnea. Vi valde logopedkontakt för Lorenzo tre gånger per vecka. Det var ett mycket stort stöd i Lorenzos talutveckling. Sommaren 2007 visade det sig emellertid att det inte fanns några hörselrester på ena örat. Vid 2 1/2 års ålder fick Lorenzo CI på det örat. Från inkopplingen av CI:t har Lorenzo burit CI-processorn hela dagarna. Träningen hos logoped koncentrerades nu på att hörselträna utifrån att Lorenzo fick en CI-hörsel. Logopedbesöken fortsatte tre gånger per vecka tills Lorenzo var sex år fick Lorenzo ännu ett CI på andra örat i Italien

8 Året efter flyttade familjen till Sverige och Göteborg. AVT har lärt oss massor Familjen fick AVT (Auditory Verbal Therapy) genom hörselvården i Rom. Det har hjälpt oss massor och vi har lärt oss att dra nytta av alla dagliga aktiviteter för att integrera tal, lyssnande och språk i vardagen, berättar Linnea vidare. Lorenzo har alltid varit positiv och intresserad att lära sig. Flytten till Sverige Flytten till Sverige har inte varit helt oproblematisk för familjen. Annan kultur, klimat, språk och inga sociala nätverk i form av mor- och farföräldrar som ju bor i Italien. Linnea och Valerio har lagt mycket engagemang på både Lorenzo och hans lillebror Allessandro. Familjen fick AVT (Auditory Verbal Therapy) genom hörselvården i Göteborg. Det har hjälpt oss massor och vi har lärt oss att dra nytta av alla dagliga aktiviteter för att integrera tal, lyssnande och språk i vardagen. Lorenzo har alltid varit positiv, säger Linnea. The language of your heart Den stora frågan inför flytten var emellertid vilket/vilka språk skulle vi satsa på för Lorenzo, berättar Valerio. Vi kommer ju förmodligen inte att stanna i Sverige permanent. Det var inte lätt och så mycket erfarenheter runt barn med CI och flerspråkighet fanns inte för att hjälpa oss i vårt beslut, fortsätter Valerio. Familjen deltog på Nordisk konferens i Göteborg 2010 och lyssnade bland annat på Amy McConkey Robbins från USA, berätta om barn med CI och flerspråkighet. Det handlade bland annat om vilket språk man ska använda med sitt barn om förälders modersmål inte är det som talas i landet man bor i. Amy McConkey Robbins svar kan nog sägas vara vägledande även för alla andra föräldrar med annat modersmål än svenska i Sverige och oberoende av huruvida barnet har en hörselnedsättning eller ej; det vill säga använd The language of your heart. Beslutet blev att Lorenzo skulle bli tvåspråkig i engelska och italienska. Därför började Lorenzo på ISGR, International School of Gothenborg Region. Där sker all undervisning på engelska. Ja, Lorenzo utvecklar fullständig tvåspråkighet Lärarna på ISGR beskriver Lorenzo som positiv och mycket duktig. I klassen går det arton elever och Lorenzo har både bra lärare och en duktig assistent. Den sistnämnda rapporterar hem varje vecka så att Linnea och Valerio vet vad de ska fokusera på språkligt i sin kommunikation med Lorenzo. Valerio understryker: Visst hade vi farhågor; skulle Lorenzo kunna utveckla två språk? Idag vet vi att det är möjligt, vilket ju kan vara vägledande för andra föräldrar i vår situation. Därför berättar vi gärna. Just nu lär han sig även svenska så smått. Att Lorenzo är trygg i sig själv är uppenbart. Han har redan många kompisar i klassen som han även sover över hos på fritiden. Så som barn brukar göra. Häftigt att höra bubblande vatten för första gången Vi är på Vallhallabadet i Göteborg eftersom jag är nyfiken på hur det fungerar med den så kallade aquapåsen för att kunna bada och simma och höra. Allt på samma gång! Processorn stoppas ned i en plastpåse som är förslutningsbar. Ovanpå trär Lorenzo vant en tunn badmössa när väl CI i plastpåse sitter som det ska på huvudet. Jag frågar honom nyfiket hur det hörs i vattnet. I don t hear so good in the water but it is OK and it is fantastic to hear bubbling water, svarar Lorenzo. I have never heard that before. I like it Ett ökande antal av Barnplantornas medlemmar vill höra när de badar. Härligt! Stort tack till Lorenzo med familj. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Madeleine Gyllenram 14 15

9 Rapport i Danish Medical Journal: Signifikanta regionala skillnader i resultat för barn med cochleaimplantat I en undersökning i Danmark visar Lone Percy Smith et al. att de regionala skillnaderna efter CI-operation är stor. Syftet med undersökningen var att studera dessa skillnader efter införandet av neonatal hörselscreening (UNHS) samt bilateral implantation. UNHS genomfördes i januari 2005 och barn har erbjudits bilaterala CI sedan Gruppen barn det handlar om har därmed nått en ålder där det har varit möjligt att testa tal, språk och hörsel. Metod och material 94 barn är representerade i studien fördelade mellan den västra och östra regionen av Danmark. 52 flickor och 42 pojkar som alla är födda mellan januari 2005 och januari 2011 och där alla har hört i minst sex månader med CI blev testade på ett av Danmarks två CI-centra tillsammans med en eller två föräldrar. Femtio stycken av barnen var implanterade vid det östra centrat, Rigshospitalet i Köpenhamn. Resterande 44 barn var implanterade vid Vestdanskt CI-center (Aarhus University Hospital). 74 procent (n=69) av barnen var diagnostiserade genom UNHS, 25 barn diagnostiserades senare av olika skäl som att fyra barn kom från Grönland och Färöarna där UNHS ännu inte används; åtta barn hade en hörselnedsättning efter meningit (hjärnhinneinflammation). Resterande tretton barn var inte diagnostiserade genom UNHS varför är oklart. 21 barn (22 procent) var diagnostiserade med ytterligare någon form av handikapp. Resultat bättre för barnen i Östra regionen Åtskilliga av testerna visade på bättre resultat för barnen i den östra regionen. Även föräldrars rapporter om barnets självkänsla var bättre bland barnen i östra regionen jämfört med västra regionen. I östra regionen erbjöds också föräldrar större delaktighet i barnets habilitering. I västra regionen angav 71 procent av föräldrarna att de inte var delaktiga i barnets habilitering medan motsvarande siffra var 37 procent för föräldrar i östra regionen. 24 procent av föräldrarna i västra regionen tecknade och talade i kommunikation med sitt barn. Motsvarande för den östra regionen var 7 procent som tecknade och talade. En mycket högre andel av barnen i den östra regionen var inkluderade i skolan, nämligen 96 procent. Motsvarande andel för barnen i den västra regionen var 73 procent inkluderade. De slutsatser som Lone Percy Smith et. al. drar i undersökningen är, att danska barn med CI hör och diskriminera mellan olika språkljud i nivå med barn rapporterade om i internationella studier. Ändå tycks de regionala skillnaderna mellan barn boende i östra respektive västra regionen vara stora. Undersökningen visar att 41 procent av barnen i Östdanmark icke har ett åldersadekvat ordförråd medan motsvarande antal för barnen i Vestdanmark är hela 90 procent. En av orsakerna till detta som nämns i artikeln är att organisationen av barnhabilitering ser olika ut beroende på var du bor i Danmark. I östra regionen är föräldrar primärt vägledda av CI-centrat på Rigshospitalet i Köpenhamn i samverkan med lokala och regionala tal- och språkpedagoger. I västra regionen har de tidigare dövskolorna en viktig roll i att vägleda föräldrar. Danska barn-ci-organisationen Decibel: Föräldrars delaktighet får inte underskattas I likhet med Barnplantorna har vår danska systerorganisation, Decibel länge verkat för AVT (Auditory Verbal Theraphy). En av grundstenarna i AVT är just föräldraansvar och föräldramedverkan. Detta är också fokus i modern familjeintervention (hörselhabilitering). Naturligtvis reagerar Barnplantorna i likhet med Decibel kraftigt på dessa olikheter. Vid Shepherd Centre i Australien samt John Tracy Clinic i USA, som erbjuder modern familjeintervention, har mer än 90 procent av barn med hörselnedsättning ett åldersadekvat språk vid skolstart. Barn som är diagnostiserade med dövhet/grav hörselnedsättning (utan ytterligare funktionsnedsättningar) strax efter födseln. Regionala skillnader även i Sverige? Motsvarande undersökning i Sverige skulle säkerligen också visa på regionala skillnader i resultat för barn med hörselnedsättning på grund av bristande stöd och hörselhabilitering med djup ideologisk förankring. Många regioner har kommit långt när det gäller att involvera föräldrar i modern familjeintervention. Andra regioner är hjälplöst kvar i det gamla, det vill säga bristande förtroende för föräldrarna och synsätt hos professionella av typ låt mig bestämma, jag vet bäst, jag har jobbat med döva barn i mer än tjugo år. Ja, vi i Barnplantorna får fortfarande enstaka rapporter från föräldrar som bekräftar detta! Text: Ann-Charlotte Gyllenram 16 17

10 Dagens döva barn och vuxna hör med cochleaimplantat En hel värld av ljud i en enda enhet Sedan i slutet av 1980-talet har modern hörselteknologi utvecklats och fortsätter att utvecklas. Detta ger nya möjligheter för dagens döva och gravt hörselskadade att integreras i vårt gemensamma samhälle En rad olika hörselimplantat ger individuella möjligheter till hörsel beroende på hörselskadans lokalisering och omfattning. Mellanöreimplantat, benförankrade hörapparater (BAHA) samt cochleaimplantat (CI) erbjuder möjligheter som för några decennier sedan var en utopi hos barn och vuxna med hörselnedsättning. När det gäller CI har hörselscreening inneburit CI-operation under ett års ålder, vilket är väsentligt för barns tillägnande av talspråk. Nästintill alla barn som har behov av dubbla (bilaterala) implantat får hörsel på båda öronen. Det innebär att av alla barn som CI-opererats sedan 1991 hör ungefär 50 procent bilateralt (398 av 785 CI-opererade barn). Under 2012 fick över 60 procent av barn som CI-opererades två implantat. Flertalet övriga har bilateral hörsel genom konventionell hörapparat på det icke implanterade örat. Även vuxna borde ha en självklar rätt till bilateralt hörande, men endast 80 personer av CI-opererade vuxna har förmånen att höra bilateralt. Fler vuxna, många i yrkesverksam ålder, skulle säkerligen dra nytta av hörsel på båda öronen. Barnen banar väg för förändringar inom hörselhabilitering, det som numera bör benämnas modern familjeintervention. Nu är det angeläget att vuxna får bilateral hörsel. Inom en snar framtid ser vi säkert även cochleaimplantat som en av flera behandlingsmetoder vid ensidig dövhet. Barnplantorna presenterar varje år unik statistik utifrån en enkät till de sju CI opererande universitetssjukhusen (Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro). Det är unikt även utifrån ett europeiskt perspektiv att en intresseorganisation samlar in så viktig statistik årligen för att öka medvetandet hos politiker, myndigheter, sjukvård (habilitering), förskola/skola om att gruppen personer (barn, vuxna) idag har andra behov. Barnplantorna har med statistik banat väg för att öka medvetandet och sprida kunskap i samhället. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Lyssna på din favoritmusik, känn samhörighet med publiken på live-evenemang, eller lyssna till naturens ljud utanför din dörr. RONDO ger allt detta och mycket mer, allt samlat i en och samma enhet Unilateralt Bilateralt Unilateralt Bilateralt First CI Single-Unit Processor Antal vuxna som erhållit CI (ackumulerat). Antal barn (under 18 år vid operationstillfället) som erhållit CI sedan 1991 (ackumulerat) SWE R1.0 RONDO Just Put it on and Go! medel.com 18 info@mollerstrommedical.com

11 Förälder rapporterar: Vägen till den perfekta rehabiliteringsplanen... Det har under decennier framkommit allvarlig kritik från föräldrar till barn med hörselnedsättning i Västra Götalandsregionen mot HDV (Hörsel- och dövverksamheten, Habilitering och Hälsa). Få föräldrar har vågat föra kritiken upp mot chefsnivå. Kritiken nedan från en förälder ställer sig Barnplantorna bakom och väljer också att publicera. Kritik mot HDV i VG-region har också framförts i Barnplantornas Nyhetsbrev. Nedanstående förälders rapport är med andra ord ingen enskild förälders kritik utan många föräldrar står bakom detta i det tysta. Det här är en berättelse om hur jag har upplevt de sista åren med min dotter och vad som har hänt för att få den perfekta habiliteringsplanen efter alla dessa år. Min dotter är 10 år idag. För cirka 7½ år sedan fick vi reda på att hon hade en grav hörselnedsättning. Hon fick sina hörapparater ganska direkt. Cirka två år senare fick hon ett CI. Idag har hon ett CI och en hörapparat. Efter cirka tre år på förskolan på Snäckan och Kannebäcksskolan i Västra Frölunda, valde vi att integrera henne i en skola närmare hemmet. Det var då allt började. Det var då jag verkligen började fundera på vem som skulle hjälpa oss med alla val och vart vi skulle vända oss för att få hjälp. Där stod jag och viftade med armarna i luften och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag började även fundera på vem som skulle hjälpa mig med min dotters utveckling egentligen. Eller om det skulle vara så hela livet att man gick med sin dotter på några kontroller på Sahlgrenska då och då för att senare få reda på att hon följer sin utvecklingskurva. Vad det nu betyder egentligen, att följa sin kurva, eftersom hon inte kan jämföras med andra barn i samma ålder? För cirka tre år sedan fick jag nog. Jag var arg, frustrerad och ledsen. Ingen hjälpte mig från HDV (Hörsel- och dövverksamheten i Västra Götaland) med våra frågor, funderingar och frustration över mitt barns framtid och ingen lyssnade mer än åh, jag förstår, vad tråkigt, eller tyvärr, det finns inga pengar, så vi kan inte hjälpa henne. Ingen av de som sägs vara kunniga kunde ge mig några vettiga svar. Jag skickade ett mejl till de ansvariga och begärde ett möte och jag lyckades! Fick till ett möte med enhetscheferna för både CI- och HDV-verksamheten och ytterligare några ansvariga. Under tre års tid hade vi möten cirka en till två gånger om året och gjorde en habiliteringsplan. Vi fick även stöd av en psykolog. Äntligen upplevde jag att det var det någon som lyssnade på oss. Men det var tyvärr inte hela sanningen. Hösten 2012 hade vi vårt sista möte. Efter det skulle habiliteringsansvarig ta över och vi skulle inte behöva ha flera stormöten. När vi hade mötet märkte jag genast att det var spänt. Svaret på en av frågorna jag ställde har jag i efterhand fått reda på var påhittat, det stämde inte alls. Jag ställde också krav på att det stöd som vi nu hade fått, som fungerade bra, och det samarbete vi jobbat upp med de människorna som var runt min dotter, skulle fortsätta att finnas där. Till slut, efter lång diskussion, skrevs alla punkter ner på ett papper och mötet var slut. När jag sedan fick hem habiliteringsplanen (utformad av HDV) på papper, var den förändrad nästan inget stämde! Bland annat föll det muntligt lovade stödet från CI-verksamheten bort. Sedan tillkom det även ett mål för min dotters framtid, som jag förövrigt aldrig hade fått uppläst eller pratat om med HDV. Så här stod det: Mål: Ha förutsättningar för att utveckla insikt och medvetenhet med en stark och positiv identitet som hörselskadad eller döv. Vara delaktig i samhället När jag läste texten blev jag ledsen, ledsen över känslan att inte vara delaktig i min dotters framtida mål och maktlösheten över att få vara mamman som ändå ska känna sin dotter bäst, inte HDV. Tydligen verkade jag vara en jobbig och besvärlig mamma, som ställde krav för att få det bästa till min dotter och det gillades inte. Det verkade ha blivit någon slags kamp om prestige. För min del kändes det orimligt! Jag hade fått nog! Jag orkade inte med lögnerna och falskheten. Då valde jag att gå ett steg högre än enhetschefen på HDV. Vid det här laget hade mitt förtroende för HDV sinat. De säger sig ha ett habiliteringsansvar fullt ut och även att de sätter min dotters behov främst. Detta utan att ha intresset eller tiden att träffa min dotter och lära känna henne, varken i skolmiljö eller på Sahlgrenska sjukhuset. Hur kan man då säga sig ta ett habiliteringsansvar fullt ut när man inte känner sin patient? Lögner och känslan av att saker skulle göras för att gynna dem och inte min dotter och att det var viktigt att visa vem som bestämde och känslan av att de trodde att de ägde min dotter, lyste igenom. Jag var rädd nu, rädd för dem som sitter och bestämmer och rädd att sitta själv på ett möte med dem, en försvarslös förälder som bara vill ha det som ens dotter har rätt till och inte veta om de talar sanning, eller om de bara vill komma undan igen. Mejlväxlingen mellan Hörselvårdens verksamhetschef i Västra Götaland var lam och fylld av meningslös retorik. Responsen blev att de synpunkter jag mejlade över, skrevs sedan ner på den nya habiliteringsplanen. Skulle jag skriva min dotters habiliteringsplan? Efter en då lite mer intensiv mejlväxling och även via telefonen fick jag erbjudande om ett möte, dock endast med HDV och inga andra fick vara med. De som hade varit med på sista stormötet, var inte välkomna. Det skulle vara på deras villkor, annars inget möte. Jag gick med på ett möte klagomöte med Hörselvårdens verksamhetschef i Västra Götaland och enhetschefen i Göteborg. Men jag vågade inte komma själv, utan vittnen och utan försvar. Jag valde då att kontakta Barnplantorna att vara med på mötet och självklart ställde de upp att stötta mig och det gör de fortfarande. På mötet framförde jag tydligen hård kritik, enligt HDV. Det var som en chock för dem, sa de. Ändå var det samma kritik som hade kommit från mig cirka tre år tidigare, en kritik som hade satte igång hela cirkusen. Men de var chockade! Hade de lyssnat över huvud taget? Jag vet inte? Men efter det fick min dotter den perfekta habiliteringsplanen. Ett papper med mer än bara tomma ord, ett samarbete mellan CI-teamet och HDV, där prestige las åt sidan och där man la fokus på min dotters behov. Vägen dit har varit lång. Men jag vågade fråga, jag vågade vara jobbig och jag vågade ifrågasätta verksamheten och jag vågade se till att få det på papper. Kommer det någonsin ta slut och kommer jag någonsin få slappna av och förlita mig på alla runt omkring? Jag hoppas det och jag vill gärna tro det, men jag vet inte än. Men det jag vet nu är att det är möjligt att få så mycket mer än innan, för min dotter och för hennes framtid. Jag vill med min berättelse, så ett frö i andra föräldrar som inte vågar och som inte orkar, att våga och orka, för våra barns skull. Jag har öppnat dörren på glänt och ni andra får gärna öppna den helt. Jag vet att de tycker att jag är en obekväm förälder. Men det ända jag gör är att kämpa för min dotter och för det hon har rätt till, inget annat. För vem ska annars göra det? Ran Hareide 20 21

12 Barnplantorna i sociala media stärker föräldrarna! Vi vet alla att det är nya tider och att människors informationssökande har ändrat skepnad. Idag är var och varannan person ute och söker kunskap och delar erfarenheter i olika sociala medier typ Facebook, Twitter m.m. Det innebär att tidigare frågeställningar, som vissa myndigheter lagt ned mycket tid på dvs. vilken information får föräldrar inte har lika hög relevans som tidigare. Utvecklingen går fort så det är bara att hänga med. Barnplantorna på Facebook Barnplantorna har, för att möta medlemmarnas önskemål, öppnat upp för flera olika Facebook-grupper. De är slutna för att medlemmarna ska kunna dryfta frågor med varandra utan att bli ifrågasatta. Det har varit en mycket positiv start och föräldrar till små barn får massor av stöd från föräldrar som har kommit en bit på vägen i sin hörsel- och språkresa med sitt barn. Föräldrar diskuterar stöd i förskola, skola, habiliteringsuppdrag och hjälpmedel. Idag är det mer regel än undantag att föräldrar också tar direktkontakt med olika leverantörer av hörapparater, cochleaimplantat och hörhjälpmedel. Så positivt för utvecklingen! Är du förälder till ett barn med hörselnedsättning? Häng med i diskussionerna och bli stärkt för ditt barns skull. Anslut dig till Barnplantornas Facebook-grupper, än så länge finns det en huvudgrupp Barnplantorna Riks och en lokal grupp för Barnplantorna Väst. Barnplantorna på YouTube Vi har även startat en YouTube-kanal där vi hittills har lagt upp två filmer, dels trailern till informationsfilmen Benförankrad hörapparat en väg till hörande samt trailern till informationsfilmen Cochleaimplantat att återskapa ett sinne. Föräldrars kunskap och engagemang är en viktig prognosfaktor för barns utveckling och skolresultat. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Rapport från Belgien: ONICI firar tioårs- jubileum med konferens Länkar: Barnplantornas Facebook-grupper: Barnplantorna på YouTube: ONICI är ett informationscenter om cochleaimplantat (CI), som verkar i Holland och Belgien. Leo de Raeve, psykolog inom området hörselnedsättning/dövhet startade ONICI för tio år sedan. I likhet med Barnplantorna och andra internationella organisationer har verksamheten utvecklats utifrån behoven över tid. Det handlar om det ökande antal personer som idag hör med CI eller andra sofistikerade hörselimplantat. Leo de Raeve ingår i Barnplantornas internationella nätverk och har också varit inbjuden att tala på både Nordisk konferens i Göteborg (2012) samt vid Barnplantornas familjeläger (Helsingborg 2011). ONICI anordnar kurser för föräldrar, användare samt professionella inom området hörselnedsättning/dövhet. Konferensens budskap A New Era in Deaf Education Ett tjugotal internationellt väl kända föreläsare lyfte alla på olika sätt konferensens tema som naturligtvis handlade om att CI innebär en ny era inom undervisning och rehabilitering av barn och vuxna med hörselnedsättning. Häri inkluderas naturligtvis också modern familjeintervention. Sverige bidrog med tre föreläsare; Birgitta Sahlén (professor och väl känd med sin delaktighet i HEAD forskarnätverk i Sverige), Anna Lejon (Comfort Audio) samt undertecknad. Gyllenram: Föräldrar aktiv del i förändrade synsätt Efter Leo de Raeves introduktion följde undertecknad med budskapet att föräldrars 22 23

13 erfarenheter är viktiga för utvecklingen av cochleaimplantat-verksamheterna. Det handlade om att medicinsk teknologi har gett döva barn möjligheter att integreras in i vårt gemensamma samhälle. Cochleaimplantat är det viktiga navet i en individuell process eller resa för varje familj och för barnet själv förstås. Det handlar om övergripande förändringar av (re)habilitering inkluderande ett förändrat synsätt. Starka välinformerade föräldrar med en stark organisation bakom sig är viktiga incitament i förändringsprocessen. Slutsats: Empower the parents! Sue Archbold: Ligger undervisning/ (re)habilitering i fas med CI? Naturligt blev att Sue Archbold från The Ear Foundation knöt an till inledningen med att ställa frågan om undervisningen av döva/hörselskadade verkligen är i fas med vad medicinsk teknologi kan erbjuda. Konklusionen blev att det finns många utmaningar kvar för oss alla att tackla såsom: Ansvar för att hörselteknik fungerar i förskola/skola. Ansvar för att CI fungerar optimalt (har sjukvården tagit hänsyn till kumulativa aspekter på CI?) Gruppen döva barn är genom CI heterogenare än någonsin, vet alla det och hur hanterar vi det? Forskningen ligger naturligtvis inte i fas med behoven hos dagens minderåriga barn med CI hur hanterar vi det? Slutsats: Många frågor och utmaningar! Birgitta Sahlén: Kognition, kommunikation och lärande hos barn med CI Birgitta Sahlén är välkänd för våra medlemsfamiljer eftersom ett flertal av dem deltar i flera olika forskningsprojekt inom HEAD forskarnätverk. Birgitta är en av forskarna i HEAD och professor på logopediska institutionen i Lund. Presentationen beskrev studier i Sverige (relativt nytt på internationell nivå) att exploatera kopplingarna mellan arbetsminne och strategier för kommunikation samt läs- och skrivprocessor hos barn med CI i Sverige. Flera av studierna är pågående interventionsstudier, som säkerligen kommer att ha, ska ha, stor betydelse för anpassningar av undervisning och intervention (habilitering) av barn med hörselnedsättning. Flera var nyfikna och ställde mycket frågor. Det kändes definitivt som om detta var något nytt för deltagarna. Slutsats: Sverige är inom vissa områden på rätt väg! Dagmar Herrmannova: Rehabilitering hos barn med CI med komplexa behov Dagmar Herrmannova är ansvarig för rehabilitering hos MedEl i Österrike. Hon tog upp de viktiga effekterna av att prematura bebisar idag räddas och överlever, men att upp till 40 procent av dem har funktionsnedsättningar i varierande grader. Hörselnedsättning/dövhet är några av dessa funktionsnedsättningar. Kriterierna för vilka som är kandidater för CI ändras hela tiden. Målsättningen med CI för denna heterogena grupp är bred och innefattar till exempel att utveckla hörsel, kommunikation och psykosociala färdigheter. Slutsats: Målgruppen är heterogenare än någonsin! Andrej Kral: CI och hjärnan; känslig period för plasticitet Sedan några år tillbaka har det varit fokus på hjärnans plasticitet och att tidig hörselstimulans är avgörande för språkutveckling. Carole Flexer, flitigt anlitad av Barnplantorna, myntade uttrycket We hear with the brain. The ears are just the way in. Andrej Kral, professor i neurologi bekräftade detta genom att redogöra för studier hans forskarlag gjort på kongenitalt döva katter jämfört med en hörande kontrollgrupp katter. Slutsats: ytterligare bekräftelse på att tidig optimal hörselstimulans är väsentlig. Anna Lejon: Förbättrat signal brusförhållande kan påverka taluppfattningen för CI-användare Anna Lejon redogjorde för en studie på vuxna CI-användare som hade använt CI mer än sex månader. Syftet var att undersöka vilket signalbrus-förhållande som krävs för att uppnå 50 procents talförståelse. Resultaten visade att alla testpersoner fick bättre taluppfattning när de använde ett kompletterande system med digital överföring i kombination med bullerdämpande åtgärder. Emellertid finns ingen generell nivå för vad som krävs för att uppnå bättre taluppfattning utan som vanligt är det individuellt. Slutsats: individuell anpassning/utprovning ute i förskolor/skolor är viktig. Annelies Wouters: Utmaningar och möjligheter i rehabiliteringen vuxen CI-användare beskriver Dr. Annelies Wouters föddes med en grav hörselnedsättning. Från tidig ålder följde hon ett strukturerat hörselhabiliteringsprogram innefattande hörsel-, tal- och kommunikationsträning. Utifrån personliga erfarenheter beskrev hon både utmaningar och möjligheter inom (re)habilitering av personer med hörselnedsättning. En utmaning är att ge stöd även till anhöriga runt personen (barn, vuxna) med hörselnedsättning. Annelie Wouters beskrev rehabilitering för vuxna som fått CI som ett ensidigt fokus på hörselträning. Dagens rehabilitering tycks sakna fokus och kanske kompetens att erbjuda tal-, musikträning, samtal för att hantera sociala och emotionella svårigheter samt uppmuntran att utveckla andra språk. Slutsats: Vuxna i Sverige med CI känner säkert igen sig i Annelies Wouters berättelse. Gerry O Donoghue: Historisk exposé över cochleaimplantat på barn Vem kan göra en exposé över CI på barn från när CI låg i sin linda till nu-läget och vidare till framtida trender bättre än Två faktaspäckade dagar i Antwerpen som även innehöll behovet av musik i modern intervention samt ytterligare insikt och kunskap om att språk och kommunikation påverkar ett barns emotionella utveckling. Vi bör prata mer om social kognition! 24 25

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Vi är mitt uppe i ett skeende en utveckling utan slut. Sent 1980-tal CI-behandlades

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Hej allesammans! Sommar, sol, vajande sädesfält, hav och

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Söndag den 26 juli 16.00 21.00 Måndag den 27 juli 09.00 10.00 10.30 11.30 11.30 12.00 12.00 13.30 13.30 15.00 15.00 15.30 15.30 16.30

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 28/7 2/8 2019 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas familjekurs/sommarläger

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola Version 1.1 PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 28/7 2/8 2019 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas

Läs mer

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Av Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande Från Konferensen Listening to Learn i Köpenhamn till David Legas motto Jag letar inte efter

Läs mer

Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max

Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max Barnplantorna har genom åren blivit kontaktade av föräldrar på många olika sätt föräldrar ibland mitt uppe i en livskris på grund av barnets

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Filippa fick höra vid tre månaders ålder 1 Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i Göteborg av fyra

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 11 16 juni 2017 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas familjekurs/sommarläger

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 11 16 juni 2017 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas familjekurs/sommarläger

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 BARNPLANTORNAS ÄNDAMÅL Att tillvarata barn och ungdomars intressen i en kraftigt föränderlig värld utifrån fokus på varje individs möjligheter. Barn med olika hörhjälpmedel som

Läs mer

Majas föräldrar tvingas köpa hörhjälpmedel!

Majas föräldrar tvingas köpa hörhjälpmedel! Majas föräldrar tvingas köpa hörhjälpmedel! Maja bor med sina föräldrar i en liten ort i södra Småland. Hon är tretton år och hörselskadad. Det finns stor erfarenhet i familjen av hörselnedsättning. Hanna,

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

perspektiv och insikter?

perspektiv och insikter? Rapport från Nordisk konferens Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Samarbetet mellan Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Barnplantorna har återigen resulterat i en väl genomförd konferens fokuserad

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

ENKÄTSTUDIE Barn och ungdomar med cochleaimplantat i skolan Rapport 1

ENKÄTSTUDIE Barn och ungdomar med cochleaimplantat i skolan Rapport 1 1 ENKÄTSTUDIE Barn och ungdomar med cochleaimplantat i skolan Rapport 1 Göteborg den 1 augusti 2012 Ann Charlotte Gyllenram/Barnplantorna Linnea Agostino/Parlo Io, Rom, Italien 2 RAPPORT 1 Sverige INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Få en bra start med hörapparat

Få en bra start med hörapparat Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender

Läs mer

Program. Minnen från Sundsgården 2011. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013

Program. Minnen från Sundsgården 2011. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013 Program Minnen från Sundsgården 2011 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 28

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör Få ut mer av dina hörapparater Phonaks trådlösa tillbehör Modern hörapparatsteknik gör det bekvämt att lyssna och höra i de flesta situationer. Men när du talar i telefon, ser på TV eller befinner dig

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård

Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård I slutet av oktober åkte Eva Karltorp CI-kliniken Stockholm samt Ann-Charlotte W Gyllenram och Christina Ryberg Barnplantorna med

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11 En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla

Läs mer

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra! Barn mår bra av att veta Ditt barn ska komma till habiliteringen och göra en cpup-mätning. Det är svårt att med enbart ord förklara vad det är, därför har vi gjort den här boken. Barnet får genom berättelsen

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och

Läs mer

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att

Läs mer

BARNPLANTORNA. Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning. Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer föräldrar

BARNPLANTORNA. Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning. Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer föräldrar BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt 1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande

Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande Info om mig själv (moderator): Petra Nilsson Arbetar som hörselpedagog

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer