Kaunisvaaran ja Hannukaisen kaivoshankkeet. Vesiparlamentti

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kaunisvaaran ja Hannukaisen kaivoshankkeet. Vesiparlamentti 26.10.2012"

Marianne Arvidsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kaunisvaaran ja Hannukaisen kaivoshankkeet Vesiparlamentti

2 Northland Resources SA Northland Resources S.A. Emoyhtiö rekisteröity Luxemburgiin Erilliset maayhtiöt Suomessa ja Ruotsissa Northland on listautunut Toronton, Oslon ja Frankfurtin pörsseihin Kaksi erillistä kaivosten kehitysprojektia: Hannukainen Suomessa ja Kaunisvaara Ruotsissa Malminetsintä toimii sekä Suomessa, että Ruotsissa

3 Sijainti

4 Northlandin hankkeet Hannukainen Kaunisvaara History Brownfield project mine was operated in 70 s and 80 s Rautaruukki Oy and Outokumpu Oy Greenfields Ore Iron-Copper-Gold Iron (magnetite) Planned Mine 2 Open pits 3 mines and central mill (Tapuli, Sahavaara & Pellivuoma) Planned Production Measured resources Pellivuoma DFS 2013 lopussa Magnetite concentrate (69% Fe) / 2 Mton/year Cu-Au-concentrate (25% Cu, 6-8 g/ton Au) / 35,000 ton/year Ore extraction 6,5Mton/year (PEA 2010) Measured :101 Mton 33.1% Fe, 0.17% Cu, 0.07g/ton Au Indicated: 9Mt Tapuli - Magnetite concentrate (69% Fe) / 1,4-4Mton/year Sahavaara- to make up to 6Mt/year Ore extraction 6 Mton/year Tapuli :Measured 52.8 Mt 27.02% Fe Indicated: 49Mt Sahavaara: Measured 30,2 Mt 42,96% Fe Indicated 40,2Mt Planned Logistics Railway Port (Finnish infrastructure) Road-Railway (Svappavaara)-Port (Narvik) Life of Mine 17 years 15 years

Cu-Au-concentrate (25% Cu, 6-8 g/ton Au) / 35,000 ton/year Ore extraction 6,5Mton/year (PEA 2010) Measured :101 Mton 33.1% Fe, 0.17% Cu, 0.

5 Luvitusaikataulu Kaunisvaara Tapulilla lupa (Rajajokikomissio 2010) Kaunisvaaran lupa käsittelyssä (Q2 2013?) Pellivuoma DFS Hannukainen DFS 12/2012 YVA/Luvitus 2013 Teoriassa 2014 rakennusvaihe

6 Kaunisvaara Tapuli

7 Kaunisvaara gruvområde - översikt

8 Kaunisvaara gruvområde sept 2012

Vall och diken dagbrott, översilningsyta Mellajoki Juli 2011 Översilningsyta Vall, initial Vall/Avskärande dike, utökning Sedimenteringsbassäng Morän för

kväve, susp material och metaller Något nedsatt funktion vintertid främst kväveföreningar Vall, utökning 8 m Yttre kant dagbrott Befintlig väg Höjdlinjer 1 m

9 Vall och diken dagbrott, översilningsyta Mellajoki Juli 2011 Översilningsyta Vall, initial Vall/Avskärande dike, utökning Sedimenteringsbassäng Morän för efterbehandling Gråberg initialt Område gråbergsupplag Morän och torv Mycket hög avskiljning av ex. kväve, susp material och metaller Något nedsatt funktion vintertid främst kväveföreningar Vall, utökning 8 m Yttre kant dagbrott Befintlig väg Höjdlinjer 1 m Skala: Rutnät 1 km Projektion: RT90 2,5 gon v. 2 Bergfyllning 1 m 1 1,2 m Konsoliderad torv Anrikningsverk Portryckskurva / grundvattenyta 10 m Torv 3 m 4 1 Moränterass 10 m Till dagbrottskant ca 55 m 12 m Dränagedike Morän 8 m Berg

Mars 2012 Slutet år -2 Torv Morän Yttre kant dagbrott Befintlig Berggrund väg Höjdlinjer 1 m Slutet år -1

10 Schakt torv och morän Nov 2011 Mellajoki Översilningsyta Vall/Avskärande dike, utökning Sedimenteringsbassäng Område gråbergsupplag Vall, initial Morän för efterbehandling Gråberg initialt Morän och torv Vall, utökning Mars 2012 Slutet år -2 Torv Morän Yttre kant dagbrott Befintlig Berggrund väg Höjdlinjer 1 m Slutet år -1 Skala: Rutnät 1 km Torv Projektion: RT90 2,5 gon v. Morän Våren 2012 Anrikningsverk Berggrund Slutet år 1 Morän Berggrund

11 Vattenverksamhet Tapuli gruva Uttag Muonio älv Uttag max 1000 m 3 /h Pumpstation

12 Vattenverksamhet Tapuli gruva Processvattendamm Homogen morändamm, som högst ca 7 meter Vid dämningsgräns ca m 3 vatten Augusti 2011

13 Tapuli gråbergsupplag Uppsamlande diken runt området där så är behövligt Höjd maximalt 75 m Ev. högsvavligt avfall läggs i mittersta delen av upplaget Initialt används bara södra delen av upplaget för gråberg för att begränsa mängden vatten som måste omhändertas

högsvavligt avfall läggs i mittersta delen av upplaget Initialt

14 Anrikningsprocess, deponering Anrikningsprocess Malning och separering, Förtjockning av anrikningssand, Avvattning av slig, Utlastning; ficka och upplag Deponering Låg svavelhalt ca 0,3% Kraftigt nettobuffrande (NP/AP 14 och NAG ph 11) Mycket låga halter lakade metaller Torven utgör en effektiv barriär genom att den konsolideras (låg permeabilitet) och kan binda ex metaller i stor utsträckning under lång tid Torven underlagras i stor utsträckning (särskilt vid deponerad flotationssand) av ett flera meter tjockt lager av morän med låg permeabilitet Lokaliseringen anses vara den bästa enligt förordningen (2008:722) om utvinningsavfall

att den konsolideras (låg permeabilitet) och kan binda ex metaller i stor utsträckning under lång tid Torven underlagras i stor utsträckning (särskilt vid

15 Deponeringsstrategi Lågsvavlig sand Förtjockad deponering; dvs förtjockning till en punkt där sanden inte segregerar och blir mer trögflytande Fördelar: o Högre släntlutning o Inga eller låga dammvallar (kostnadseffektiv) o Högre vattenåtervinning o Mindre mängder vatten ger mindre känslighet för likvifiering och mindre risk för okontrollerat utflöde av sand från sandmagasinet o Mindre känsligt för damning Konventionell hydraulisk deponering Förtjockad deponering

vattenåtervinning o Mindre mängder vatten ger mindre känslighet för likvifiering och mindre risk för okontrollerat

16 Konsekvenser och skyddsåtgärder naturmiljö Direkt påverkan Totalt 1505 ha våtmark tas i anspråk, varav Sahavaaradelen utgör 638 ha Verksamhetsområdet utgör 0,18% totalt resp 0,04% (Sahavaaradelen) av total areal VMI-klass 1 våtmark i BD län häckningsmöjligheterna för flyttfåglar bedöms inte påverkas Ett begränsat antal exemplar av skyddsvärda växter och groddjur avlägsnas sannolikt Lokal påverkan på populationerna, samtliga arter återfinns på flera lokaler i regionen Dispensprocess och dialog med Lst om påverkan på berörda arter Ingen märkbar påverkan eller förändring av kvaliteter hos Natura 2000-klassade områden och vattendrag

antal exemplar av skyddsvärda växter och groddjur avlägsnas sannolikt Lokal påverkan på populationerna, samtliga arter återfinns på flera lokaler i regionen

17 Konsekvenser och skyddsåtgärder - vattendrag Påverkan på vattendrag kemi Ingen påverkan på de mindre närliggande vattendragen eller sjöarna ingen förändring av fastställda miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status Viss mätbar påverkan i direkt anslutning till utloppet i Muonio älv, inom ramen för gällande regelverk och riktvärden

fastställda miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status Viss mätbar påverkan

18 Konsekvenser och skyddsåtgärder - vattendrag Påverkan på vattendrag flöden och fysiska ingrepp Ingen märkbar påverkan på Muonio älv eller de mindre närliggande vattendragen ingen förändring gentemot tillståndsgiven verksamhet Uttag från Muonio älv motsvarar max 1% av lågvattenflödet Avbördning till Muonio älv motsvarar max 0,5% av flödet Ca 200m skyddszon från Sahavaara mot Kaunisjoki Minskat flöde i Rässioja mkt litet vattendrag, ej vattenförekomst enligt VISS Ingen påverkan på sjön Vähäjärvi Totalt 25% minskat avrinningsområde till sjön Kaunisjärvi pga utökat sandmagasin en mindre ökning gentemot tillståndsgiven verksamhet Det minskade avrinningsområdet kommer att kompenseras genom ökad yt- och grundvatteninrinning till sjön från närområdet vattenvolymen i Kaunisjärvi kommer inte att minska i samma omfattning som avrinningsområdet

flöde i Rässioja mkt litet vattendrag, ej vattenförekomst enligt VISS Ingen påverkan på sjön Vähäjärvi Totalt 25% minskat avrinningsområde till sjön Kaunisjärvi pga utökat sandmagasin en mindre

19 Konsekvenser och skyddsåtgärder - grundvatten Påverkan på grundvatten Ingen kvalitetsförändring eller märkbar avsänkning i torv eller morän runt verksamhetsområdet Läckage vid upplag kan ge viss lokal påverkan PAF från brytning i Sahavaara kommer att kapslas in i Sahavaara gråbergsupplag Ingen betydande masstransport av spårämnen till grundvattenzonen utanför deponierna Lokal avsänkning av grundvatten i berggrunden vid Sahavaara dagbrott liksom i Tapuli dagbrott

brytning i Sahavaara kommer att kapslas in i Sahavaara gråbergsupplag Ingen betydande masstransport av spårämnen

20 Hannukainen

21 Työt tähän asti 7/ 2007: perustilaselvitykset aloitettu 12/ 2010: YVA Ohjelma ELYyn : YVA ohjelman kuuleminen ELYn lausunto YVA ohjelmaan 12/2010: kaivospiirihakemus jätetty 1/2011 : Kannattavuusselvitys alkaa 5/2011 : Kaavoitus alkaa

22 Aikataulu eteenpäin

23 DFS suunnitelma Alueen erityispiirteitä Vanhat kaivosalueet Hannukaisessa & Rautuvaarassa Herkät meritaimenen kutujoet Matkailu-alueella Mökkejä Ylläs 10 km Kalastusjoki Tie Pakasaivolle Poroerotusalue (Muonion paliskunta) pohjoisessa Rautaruukin vanha (jälkihoitamaton) rikastushiekka-alue Natura vesistöt Hannukaisen kylä kaivosalueen ja Rautuvaaran välissä

24 Hannukaisen (kaivos)alue Kaivosalue Sivukivikasat suunniteltu niin että valunta sulfidia sisältävien kivien (PAF-kivien) alueelta suuntautuu louhokseen Pysytään Koalrin kunnan puolella Välivarasto allas valumavesille Murskain maa-tason alapuolelle (melu & pöly) Kuljetinhihna ei mene virkistysmetsän läpi porosillat suunniteltu matkan varrelle

25 Rikastushiekka-alue Tailings area Korkearikkinen rikastushiekka (liete) sijoitettu niin että sen tueksi tulee LIMS rikastushiekkaa Prosessointilaitos tien ja rautatien väliin Haasteena olemassa oleva pilaantunut alue, ja sen karakterisointi

26 YVA & SVA Integroitu Y&SVA Logistiikan vaikutukset Erillinen, kattavampi SVA Poro-YVA YVA perustuu hyvään tietoon Kattavat perustilat Osallistavat prosessit Mallinnus -3D visualisointi, melu, pöly Hydrologisten vaikutusten mallinnus 2/27/12 Sidfot 17

27 Hannukaisen Vedet Lähtökohdat: Minimoidaan/vältetään suorat vaikutukset Äkäsjokeen ja sen sivujokiin Hyvä ymmärrys alueen pinta-ja pohjavesistä Kattavat perustilaselvitykset (kemia, pohjaeläimet, kalat, levät jne) Mahdollisimman hyvä ymmärrys kaivoksen vesistä ja niiden vaikutuksista Hydrologinen vaikutusten arviointi (SRK-Cardiff) GPR mallinnus ja pohjavesien mallinnus (Helsingin Yliopisto)

28 Vesien hallinta Vedet kerätään Hannukaisen kaivosalueella välivarastopatoon Hannukaisen vedet käsitellään ja pumpataan Rautuvaaraan selkeytysaltaaseen Rautuvaaran rikastushiekka-alueen vedet kerätään käsittelyn kautta selkeytysaltaaseen Ylimääräinen vesi pumpataan putkessa selkeytysaltaasta Muonionjokeen

29 Vaikutusten arviointi Valmis 02/2013 Vesien suhteen selvitetään/ollaan selvitetty: Veden laatu sivukivialueilta ja rikastushiekkaalueelta Veden laatu prosessista Veden laatu vanhoilta kaivosalueilta ja rikastushiekka-aluuelta ja pohjavesissä Pohjavesien kulkeutuminen Vesitase

30 Vesistövaikutusten arviointi Vesienkäsittelytarve Vaikutukset pohjavesiin, ja pintavesiin Äkäsjoen valuma-alue, Niesajoen valuma-alue sekä Muonionjoki Kumulatiiviset vaikutukset Muonionjokeen (+Tapuli) Vaikutuksen kaloihin & muihin vesieliöihin

31 Kiitos!

Relevanta dokument

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg