by semcon SPÅ RBA RT 5779 Spårbara produkter och processer sparar inte bara pengar och tid de kan rädda ditt företag.

Transkript

1 future TIDNING OM by semcon EN PRODUKTUTVECKLING & TEKNIKINFORMATION # SPÅ RBA RT 5779 Spårbara produkter och processer sparar inte bara pengar och tid de kan rädda ditt företag. REVA ÄR REDO FÖR VÄRLDEN 1 MED NATUREN SOM INSPIRATION 1 ABB TAR SIG AN VINDKRAFT TILL HAVS

2 INNEHÅLL # ARTIKLAR I DETTA NUMMER AV FUTURE BY SEMCON 2 FUTURE BY SEMCON

3 Webbadress: Brev: Future by Semcon, Semcon AB, Göteborg, Sverige. Adressändring: Ansvarig utgivare: Björn Strömberg. Projektledare Semcon: Anders Atterling. Telefon: , e-post: Redaktionell produktion: Tidningskompaniet, Göteborg. Projektledare: Peter Mohlin. Redaktör: Katarina Misic. Formgivare: Charlotte Sundberg. Webbadress: Repro: Tidningskompaniet, Göteborg. Tryck: Trydells Tryckeri, Laholm. ISSN: Översättning: Cannon Språkkonsult, Halmstad. 24 Med vinden i ryggen ABB har positionerat sig som världsledande leverantör när det gäller överföring av högspänd likström genom så kallad HVDC Light-teknik. Deras senaste uppdrag: att leverera grön el till Tyskland från det som ska bli världens största vindkraftspark 128 kilometer rakt ut i Nordsjön. 28 NATURLIG INSPIRATION GER NYA PRODUKTER Janine Benyus, en av världens främsta experter inom biomimik, ser naturen som en självklar källa till kunskap för att hitta hållbara lösningar på mänskliga problem. Nya sätt att utvinna energi, rent vatten och smarta produkter möjligheterna är oändliga. 32 REVA UTMANAR FORDONSINDUSTRIN De har länge ansetts vara outsiders inom fordonsindustrin, men nu tar indiska Reva steget in i finrummet när deras nya, säkrare elbil Reva NXR är redo för global försäljning. Många tror att Reva nu kommer sätta Indien, el och prisvärda småbilar på kartan en gång för alla. 38 MÖT SEMCONS SKARPASTE HJÄRNOR I Semcon Brains möter du personer med spännande kompetenser och uppdrag. Stefan Isaksson skapar verklighetstrogna bilder med hjälp av CGI, Carlos Barbosa beräknar och simulerar motorers hållfasthet och dynamik och Gu Bo är en teknisk illustratör som tror på bildens makt. LEDAREN I spåren av en kris Mycket har sagts om den globala ekonomiska kris som svept runt jorden och än kan vi inte lägga den till handlingarna. Däremot är det hög tid att rikta blicken framåt och se vad framtiden presenterar för möjligheter. Efter ett år av utmaningar och neddragningar har vi på Semcon börjat flytta fram våra positioner inom områdena Life Science och Energi, där offshore står för en betydande potential bredvid kärn-, vatten- och vindkraft. I detta nummer besöker vi offshore-företaget Aker i Norge, en av världens största vindkraftsparker i Nordsjön som ABB arbetat med samt läkemedelstillverkaren Recipharm. TROTS ALLA NEGATIVA siffror och neddragningar inom fordonsindustrin har vi även där ett antal enheter som utvecklats bra. I Tyskland som är den största marknaden för design och utveckling i världen hör vi till de ledande aktörerna. Och jag är övertygad om att den typ av tjänster vi levererar kommer att möta en allt större efterfrågan framöver. Vi ser exempelvis tillväxtpotential på några av våra geografiska marknader såsom Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I detta nummer besöker vi Reva i Indien, som med sin innovation och sitt nytänkande utmanat hela den internationella fordonsindustrin. SEMCON STÅR PÅ två ben produktutveckling och teknikinformation. I detta nummer sätter vi extra fokus på spårbarhet av produkter och processer som blir allt viktigare för våra kunder. KJELL NILSSON VD SEMCON FUTURE BY SEMCON

4 FOLK # PERSONER I DETTA NUMMER AV FUTURE BY SEMCON 3 Spårbarhet av produkter och processer blir en allt viktigare och allt mer utmanande fråga för företag. Möt några personer i Future by Semcon som pratar kring ämnet spårbarhet. 28 SIDAN SIDAN 39 janine benyus, expert biomimik, montana, usa Finns det exempel på produkter i naturen som inte fungerar? 99,9 procent av alla växt- och djurarter som levt på jorden har dött ut. Det innebär att miljontals produkter har återkallats. De finns nu i fossilarkivet. Vi kan lära även av dem. Ta en Iphone, en av mina favoritprodukter den är bra på många sätt men om jag tappar den går den sönder. I naturen har allting förmågan att självläka, arter som saknat den förmågan har försvunnit. En liknande förmåga borde vi kanske försöka bygga in i våra produkter också. SIDAN 42 arnt aske, senior project manager, aker mh, kristiansand, norge Hur viktig är spårbarhet av produkter och komponenter inom offshorebranschen? Inom oljeindustrin finns det generellt enormt mycket information och data från olika processer som inte utnyttjas tillräckligt i dag. Här finns en stor potential att använda denna datamängd på ett innovativt sätt. Då blir spårbarheten allt viktigare och jag ser framför mig ett paradigmskifte inom det här området. carlos barbosa, gruppledare statics, dynamics & acoustics, semcon, wolfsburg Hur viktig är spårbarhet av till exempel komponenter i arbetet med motorer på bilar? När en motor kommer ut på marknaden är den en produkt. Man måste kunna veta varifrån den kommer och vem som gjort den om man får problem med den. I dag kan man till exempel beräkna livstiden på en motorkomponent. Tidigare fanns inte den möjligheten. Det är en viktig kvalitetsförbättring. 4 FUTURE BY SEMCON

5 stefan isaksson, gruppledare cgi-gruppen, semcon, göteborg Hur kan CGI-teknik underlätta ändringar när man spårar tillbaka ett fel i en produkt? Med CGI-tekniken är det lättare att i efterhand ändra på produkten än om du fotograferar. En bil som fått fel fälgar eller färg kan enkelt ändras i datorn. Har du tagit fram en bild på ett sovrum där uppdragsgivaren ändrar sig och vill ha annat tyg på kuddarna kan man lätt byta i 3D-programmet fotograferar du får du göra om hela jobbet. Det är dyrare och mer komplicerat. 38 SIDAN mirzad kovacevic, gruppledare cad-gruppen, plm, semcon, göteborg Vad kan andra branscher lära sig om spårbarhet från bilindustrin? Bilindustrin är duktig på att tänka i processer och att definiera hela kedjan. Som individ måste man tänka bortom sin egen roll och sin egen komponent. Det tankesättet hjälper dem att hitta den information de söker. Information som inte kan hittas har inget värde. SIDAN 13 SIDAN 14 karin ferm, gruppledare, medical life science, semcon, göteborg Vad kan andra branscher lära sig om spårbarhet från läkemedelsindustrin? Det är en gammal industri som haft myndighetskrav på sig länge. Under årens gång har det inträffat händelser som ökat kraven och utmanat branschen. Läkemedelsindustrin har gjort en lång resa och tvingats se över sina arbetsmetoder utan att tumma på kvaliteten. De erfarenheterna har andra branscher nytta av. FUTURE BY SEMCON

6 FOKUS: SPÅRBARHET HETT SPÅR Det började egentligen långt innan streckkoderna på 1970-talet. I dag är spårbarhet mer komplext och högteknologiskt än någonsin och ett hett ämne för många branscher. Vare sig du tillverkar fordon, vitvaror och livsmedel eller arbetar inom kärnkrafts-, läkemedels- och processindustrin kraven på spårbarhet ökar samtidigt som allt fler frågar sig: Har vi råd att låta bli? TEXT ANDERS NILSSON, KATARINA MISIC FOTO KIM KYUNG HOON/REUTERS/SCANPIX 6 FUTURE BY SEMCON

7 FUTURE BY SEMCON

8 FOKUS: SPÅRBARHET KLOCKAN BÖRJAR närma sig lokal tid. Det är fredag 5 februari 2010 och det råder en spänd förväntan på Toyotas huvudkontor i Nagoya. Toyotas vd, Akio Toyoda, barnbarn till Toyotas grundare, har kallat till en hastigt insatt presskonferens. Han ska för första gången kommentera företagets växande återkallningskris över 8 miljoner bilar återkallade på bara några månader. En samlad Akio Toyoda bugar stramt framför den väntande journalistkåren och inleder sitt två minuter långa, noga inövade anförande. Vi står inför en kris. Återkallningen har orsakat oro bland kunder som undrar om deras bilar är ok att köra. För detta ber vi så mycket om ursäkt. Tro mig, Toyotas bilar är säkra. Vi sätter alltid kunden först. Toyotas gas- och bromsproblem började redan 2004, men det var först 2009 som man på allvar såg sambandet i incidentrapporter som strömmade in från Europa, USA, Japan och Kina. Arbetet med att reda ut vad problemen handlade om i de olika fallen, hur de kunde åtgärdas, vilka komponenter som berördes, vilka modeller som hade de aktuella komponenterna och vilka marknader dessa modeller såldes på tog sin början. Toyotas spårbarhetsförmåga sattes på sitt största prov hittills. När väl modellerna identifierats beskriver Bengt Dalström, informationschef på Toyota Sweden, arbetet med att spåra alla bilarna som ett rent rutinärende. Vi vet exakt när varje Toyota-bil är producerad. Vi kan säga i princip vilken timme en bil rullade ut från en viss fabrik. Den informationen är knuten till chassinumret och via fordonsregister i respektive land kan vi enkelt koppla numret till en ägare och en adress. Vi tappar inte en enda bil, och vi kallar inte in en enda bil i onödan om alla gör rätt. Huruvida återkallningarna gjorts tillräckligt snabbt och tillräckligt noggrant får framtiden utvisa, men fallet Toyota visar utan tvekan på betydelsen av spårbarhet och hanteringen av ett av branschens största gissel återkallningar. Toyotas återkallningskris, kallad Toyotagate av amerikanska medier, förväntas kosta företaget svindlande 2 miljarder dollar och detta innan kostnaderna för de elektriska problemen i den senaste Prius-modellen räknats in. I januari rasade Toyotas försäljning på den livsviktiga amerikanska marknaden med 16 procent. Och många tror att det kommer ta många år för Toyota att återställa sitt varumärke och rykte. När Akio Toyoda tog över som vd sommaren 2009 trodde de flesta att hans största utmaning skulle vara att leda Toyota genom den största finansiella krisen företaget genomgått på ett halvt sekel. Det visar sig nu vara den enkla delen av uppdraget. SPÅRBARHET, I EN MER kommersiell och industriell skala, tog sin början i juni 1974 då den första streckkodsscannern installerades på ett snabbköp i Ohio. Den första varan med streckkod sägs ha varit ett paket med Wrigley s klassiska Juicy Fruit-tuggummi. Ser man tillbaka på hur behovet av spårbarhet uppkommit kan man snabbt konstatera att det alltid funnits där. I den förindustriella ekonomin och långt in på 1900-talet hade det mesta av handeln en 8 FUTURE BY SEMCON

9 Akio Toyoda, vd för Toyota, gör den 5 februari 2010 sitt första framträdande för att kommentera Toyotas massiva återkallningar. lokal prägel, vilket gjorde det lätt att spåra en vara till dess ursprung. Om stolen gick sönder gick man tillbaka till möbelsnickaren och klagade, om köttet var dåligt gick man tillbaka till slaktaren, som i sin tur visste precis från vilken gård köttet kom. Med industrialiseringen och urbaniseringen minskade den inbyggda spårbarheten i samhället. Mjölken kom inte längre från gården längre ner på vägen utan i ett tetrapak som visserligen pryddes med mejeriets varumärke men anonymiserade råvarans ursprung. Och i dag, i en globaliserad handel, kan distributionskedjan även bakom enkla produkter inkludera ett stort antal underleverantörer spridda över flera kontinenter. Müslipaketets ursprungsmärkning talar om i vilket land produkten färdigställts, men säger inget om vilka olika ursprung de enskilda ingredienserna i paketet har. EFTER ATT HA VARIT satt på undantag under stora delar av 1900-talet ökar nu spårbarheten på nytt. Företag, konsumenter, lagstiftare alla har upptäckt att de har mycket att vinna på ökad spårbarhet och att den snabba tekniska utvecklingen gjort storskalig spårbarhet ekonomiskt och praktiskt möjlig. Företag ser ökade möjligheter till kvalitetskontroll, felsökning och skydd mot piratkopiering, samt effektivare logistik och lagerhantering. För konsumenterna hägrar ökade möjligheter att kontrollera äkthet och felfrihet och att varorna lever upp till särskilda önskemål om till exempel ekologisk produktion, rättvisemärkning med mera. Lagstiftarna ser ökade möjligheter att beivra brott och skydda samhället mot farliga varor. Spårbarhet kan också användas för att minska miljöbelastningen i olika avseenden vid återvinning. Frågan om spårbarhet fick nytt liv på 1990-talet, när galna ko-sjukan spreds. Plötsligt fanns ett samhällsintresse i att kunna spåra en biff tillbaka till en viss uppfödare, säger Bo Raattamaa, vd för GS1 Sverige, som ingår i en världsomspännande organisation som utvecklar standarder för varu- och informationsflöden. I slutet av och början av FUTURE BY SEMCON

10 FOKUS: SPÅRBARHET 2000-talet ökade dessutom inflödet till Europa av piratkopierade varor lavinartat det är också ett skäl till att företagen började intressera sig mer för spårbarhet, fortsätter Bo Raattamaa. Piratmarknaden, som fortfarande växer betydligt snabbare än världsmarknaden räknat i procent, väcker ilska hos konsumenter och handlare som köpt varor i god tro, men framför allt hos varumärkesägarna som förlorar stora pengar. Dessutom riskerar de ett nedsolkat varumärke om kopiorna är sämre än originalprodukterna. I vissa fall innebär piratkopieringen dess utom en direkt hälso- eller livsfara, påpekar han. Inom läkemedel är situationen allvarlig. Man vet att på vissa marknader innehåller upp till vart fjärde läkemedelspreparat som säljs mindre verksam substans än vad som står på förpackningen, eller ingen alls, säger han. EU KRÄVER SEDAN några år tillbaka spårbarhet för alla livsmedelsprodukter. Principen kallas ett steg fram och ett steg tillbaka och innebär att varje företag i värdekedjan ska dokumentera inkommande och utgående leveranser i fråga om varifrån, vart, vad och när. EU-förordningen kräver visserligen inte uttryckligen intern spårbarhet, det vill säga att man skapar en länk mellan inkommande och utgående varor i företaget, konstaterar Frédéric Vincent, EUkommissionens talesperson i frågor om hälsa och konsumentpolitik. Men ett internt spårningssystem bidrar till mer välriktade tillbakadragningar, påpekar Frédéric Vincent. Livsmedelsföretag minskar därmed sannolikt sina kostnader i termer av tid för tillbakadraganden och genom att undvika onödigt stora störningar. Detta hjälper i sin tur till att upprätthålla konsumenternas förtroende. Samma argument för att satsa på spårbarhet kan användas i en rad andra branscher; spara kostnader, skydda varumärket, behålla konsumenters förtroende. Tittar man på de årliga rapporterna från EU:s RAPEX, ett varningssystem för farliga konsumentprodukter (utom livsmedel och läkemedel), kan man konstatera att de tre topplaceringarna innehafts av samma konsumentprodukter sedan man drog igång systemet 2004: på första plats leksaker, följt av elektriska apparater och fordon. Dessa branscher får lägga stora summor på återkallningar som riskerar att urholka deras varumärken. Christina Skjöldebrand, adjungerad professor i förpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola, menar att det gått så långt i dag att det i första hand inte är lagstiftningen som driver utvecklingen mot ökad spårbarhet. Fö- retagen har upptäckt att det ligger i deras eget intresse att förbättra spårbarheten. Lagstiftningen är basal, de kraven klarar alla av. Branschens och återförsäljarnas egna standarder är hårdare. Det som driver utvecklingen vidare är att företagen vill skydda sina varumärken. Blir man förknippad med en skandal som inte hanteras på ett bra sätt tar det lång tid att bygga upp förtroendet hos konsumenterna igen. Spårbarhet kan ytterst vara en överlevnadsfråga för ett företag. HON BERÄTTAR ATT Coca-Colas skandal i Belgien 1999 blev en väckarklocka för många europeiska livsmedelsföretag. Hundratals personer rapporterade då att de inte mådde bra efter att ha druckit läsk från Coca-Colas produktion. Så småningom rensades butikshyllor i hela Belgien från alla Coca-Colaprodukter, och Luxemburg, Nederländerna och Frankrike följde snart efter med liknande åtgärder. Händelsen uppmärksammades internationellt och fick märkbara effekter i bolagets försäljning så långt bort som i Japan och Indien. Coca-Colas globala vinst sjönk med 31 procent det året, och vd:n tillika styrelseordföranden Douglas Ivester avgick i början av En artikel från Businessweek Online betecknar händelserna i Belgien som den värsta PR-krisen i läsktill- Spårbara produkter Vare sig det handlar om leksaker, fordon, livsmedel, läkemedel eller kärnkraft dagens krav på spårbarhet handlar inte bara om att kunna garantera kvalitet och säkerhet. Det är också en garant för företagets varumärke och framtida överlevnad. 10 FUTURE BY SEMCON

11 Spårbarhet kan ytterst vara en överlevnadsfråga för ett företag. Christina Skjöldebrand, adjungerad professor, Lunds Tekniska Högskola verkarens historia. Coca-Cola reagerade inte tillräckligt snabbt, vilket ledde till minskat förtroende hos konsumenterna under lång tid, säger Christina Skjöldebrand. Också Bo Raattamaa betonar vikten av att agera beslutsamt och kraftfullt när förtroendet för företaget står på spel. Spårbarhet är inte bara en teknisk fråga, det handlar också mycket om marknadspsykologi, säger han. Om jag ledde ett företag som av misstag släppt ut farliga produkter på marknaden så skulle jag nog välja att dra tillbaka alla exemplar av den varan från butikshyllorna, även om det egentligen skulle räcka med en mindre återkallning. Då syns det att man gjort allt som står i ens makt. Det höjer företagets image och man slipper att massmedierna fokuserar på frågan om paketen som ligger kvar på butikshyllorna verkligen är säkra. TEKNISKT SETT HANDLAR SPÅRBARHET om att systematiskt samla information i en distributionskedjas alla led och att knyta denna dokumentation till de specifika produkterna. Informationen kan lagras i en krets som följer med själva varan, som en färdskrivare, men det är i regel bättre och billigare att bara förse produkten med ett ID-nummer, och samla all annan information centralt, tycker Bo Raattamaa. Lagrar du informationen i varan så kan denna information manipuleras, säger han. I ett separat händelseregister ligger informationen skyddad. Det är viktigt eftersom spårbarhet handlar mycket om att kunna visa att man lever upp till olika krav. En avgörande fråga är hur högupplösta företagens system för spårbarhet är. Kapitalvaror har ofta ett unikt serienummer till exempel bilarnas chassinummer som gör det möjligt att identifiera varje enskilt exemplar i distributionskedjan. Billigare varor brukar däremot hanteras i större partier, batcher, där ett stort antal förpackningar får ett identiskt nummer. Men utvecklingen går mot mer och mer finmaskiga nät, även för relativt billiga varor som produceras i stora volymer. Ett exempel är den europeiska läkemedelsorganisationen EFPIA:s pilotprojekt med unika serienummer på enskilda läkemedelsförpackningar. Försöket genomförs hösten 2009 och våren 2010 på 25 apotek i Sverige, och är tänkt att stå modell för ett system som inom några år kan införas i hela Europa. Syftet är framför allt att förhindra förfalskade mediciner. När förpackningen skannas i kassan stäms samtidigt förpackningens serienummer automatiskt av mot ett register. Om det är något misstänkt med serienumret om det till exempel inte är korrekt eller om en förpackning med samma nummer redan har sålts slår systemet larm. Serienumret ligger lagrat på förpackningen i vad man kallar en tvådimensionell streckkod ett FUTURE BY SEMCON

12 FOKUS: SPÅRBARHET frimärksstort rutmönster där informationen är kodad i punkter i stället för traditionella streck. Det är GS1 som har utvecklat den nya standarden, kallad GS1 DataMatrix. Det var också GS1, eller snarare organisationens europeiska och nordamerikanska föregångare, som skapade den klassiska streckkoden för handeln på 1970-talet. EN ANNAN MODERN EFTERFÖLJARE till streckkoden är RFID-tekniken som innebär att informationen lagras i en enkel elektronisk krets på förpackningen. Denna kan sedan läsas av med radiosignaler, vilket skapar enorma möjligheter att automatisera varuflöden och kontroller. RFID används redan i dag i många sammanhang, till exempel i moderna busskort som kan avläsas utan att plockas fram ur plånboken eller handväskan. Som märkning av varor begränsas RFID av att varje krets innebär en mindre kostnad, till skillnad från tryckta streckkoder som i princip är gratis. Men priserna på RFID är på väg ner, och nya användningsområden prövas ständigt. I Parma i norra Italien har tekniken i ett pilotförsök använts för att kontrollera distributionskedjan för provinsens namnskyddade lufttorkade skinka, Prosciutto di Parma. Professor Antonio Rizzi vid Parmas universitets RFID-labb menar att tekniken har många fördelar. Kontroller och avstämningar av till exempel kvantiteter vid leverans tog bara en bråkdel av den vanliga tiden. Samtidigt gav systemet Barnprodukter ökade möjligheter till spårbarhet från produktionen, genom alla mellanled och ända ut på butikshyllorna. RFID-kontroll skulle också kunna användas för att förhindra att skinka med annat ursprung marknadsförs som äkta parmaskinka, förklarar han i tidningen Supply Chain Europe. Den klassiska streckkoden har haft en mycket dominerande ställning de senaste decennierna. Bo Raattamaa tror inte att någon av den nya generationens informationsbärare kommer att bli lika dominerande. Och det är inte heller viktigt, menar han. Tvärtom kompletterar de varandra. Det spelar ingen roll om du använder en RFID-tagg eller DataMatrix, om de i grunden innehåller samma information oftast bara ett nummer, säger han. Däremot är det viktigt att den bakomliggande strukturen är gemensam så att det är enkelt för företag i Tyskland, USA och Taiwan att koppla upp sig mot varandra, utbyta information och få spårbarhet. DEN STORA UTMANINGEN nu är att skapa dessa gemensamma strukturer för olika typer av varor, vare sig det är läkemedel, livsmedel, leksaker eller något annat, fortsätter han. Modellerna finns, arkitekturen finns, nu handlar det om vilja. Aktörerna i kedjan behöver sätta sig ner och resonera: Hur ska det här se ut, hur ska det användas, hur ska det integreras mot våra affärssystem? Christina Skjöldebrand är inne på samma FARLIGA KONSUMENTPRODUKTER DE FEM MEST ANMÄLDA PRODUKTKATEGORIERNA 2008 Annat 32% 6% Kläder och textilier 9% 10% Fordon Leksaker 32% 11% Elektriska apparater ANMÄLNINGAR PER URSPRUNGSLAND FÖR PRODUKTEN Okända 10% EU 20% Andra 11% Kina inklusive Hong Kong 59% KÄLLA: RAPEX ANNUAL REPORT 2008 linje. Det är inte enskilda tekniska finesser som är utmaningen framöver, utan att integrera alla delar till en fungerande helhet. Samverkan, samarbete, transparens, att den ena vet vad den andra gör det är de avgörande frågorna. Det har redan hänt en hel del på det området, och aktörer i olika delar av värdekedjan samarbetar mycket mer i dag än för några år sedan. Men mycket återstår att göra. HON KONSTATERAR ATT spårbarhetsfrågorna inte fanns på tapeten när de flesta bolag lade grunden till sina IT-system på och 90-talen. Varje aktör i kedjan har byggt upp sitt eget IT-kommunikationssystem och dessa kommunicerar ofta inte med varandra, säger hon. Det finns alltså vissa hinder som står i vägen på kort sikt. Men långsiktigt är ökad spårbarhet en mycket stark trend som kommer att prägla samhället på djupet, menar Bo Raattamaa. Den här utvecklingen hänger samman med det som brukar kallas internet of things att många av prylarna runt omkring oss kommer att vara uppkopplade mot internet i framtiden. Det kommer förstås att radikalt ändra förutsättningarna för möjligheten att spåra varor. Spårbarhet efterfrågas överallt, och kommer att täcka större delen av samhället. Det är faktiskt svårt att hitta områden som inte kommer att beröras. SPÅRBARHET FÖRKNIPPAS I allmänhet med konkreta produkter, men principen att garantera kvalitet och felfrihet genom obrutna kedjor av dokumentation används även i andra sammanhang, till exempel inom kärnkraftsindustrin. Olyckor som de i Harrisburg och Tjernobyl har medverkat till att driva fram rutiner, myndighetskrav och ett ökat säkerhetstänk som alla stöttas av dokumentation. För att säkerställa spårbarhet arbetar vi strukturerat och metodiskt med verifiering och validering, berättar Jari Salo, kvalitetschef på Ringhals, Nordens största kärnkraftverk som producerar en femtedel av all el som används i Sverige. Det handlar om att uppfylla krav och visa att varje krav är uppfyllt genom dokumentation, säger han. Rutinerna för verifiering och validering på Ringhals har inspirerats av läkemedels- och fordonsindustrin. Det är förstås mycket som skiljer olika branscher åt, men de grundläggande principerna för till exempel läkemedel och kärnkraft 12 FUTURE BY SEMCON

13 Karin Ferm tar erfarenheterna från läkemedelsbranschen med sig in i kärnkraftsindustrin. Karin Ferm Ålder: 40 år. Titel: Gruppledare, Medical Life Science. Kontor: Semcon Göteborg. Karin Ferm ökar spårbarhet inom kärnkraft och läkemedel Allt större säkerhetskrav ställs på svenska kärnkraftverk. I arbetet med spårbarhet kan många lärdomar hämtas från läkemedelsindustrin. Semcons Karin Ferm på Ringhals har en fot i varje bransch. TEXT SARA WÅGENBERG FOTO NICKE JOHANSSON Människan har tillverkat mediciner och botemedel sedan urminnes tider, men den första regleringen av läkemedelsmarknaden kom först Antikroppar från en smittad häst hade då getts till sjuka barn. Barnen avled av det otjänliga serumet och myndigheterna insåg att marknaden behövde regleras. Drygt hundra år senare har läkemedelsindustrin, driven av ökade krav och striktare regler från myndigheterna, blivit föregångare inom spårbarhetsområdet. De har tvingats bli mer effektiva utan att tumma på kvaliteten. Den resan har många branscher nytta av, säger Karin Ferm. Karin är civilingenjör i kemi och har en snart tioårig erfarenhet av läkemedelsbranschen för Semcon. På Ringhals arbetar hon som gruppledare i arbetet med spårbarhet och validering. Hon är även ett stöd åt Ringhals linje med utveckling av deras kvalitetsledningssystem. Karins erfarenheter från läkemedelsbranschen är till stor nytta för projekten på Ringhals. Metoderna för dokumentation och kvalitetsstyrning kan anpassas till kärnkraftsbranschen. De senaste åren har läkemedelsbranschen börjat se över hur de kan skala bort onödiga arbetsmetoder och moment. Min personliga syn är att ett kvalitetssystem måste bidra och stötta hela verksamheten och verkligen generera ett värde, vare sig det handlar om att leverera produkter med bra kvalitet eller arbeta effektivt. Vi måste sluta se kvalitetsarbete som en kostnad och i stället inse att det är en förutsättning för intäkt. Men det ställer också krav på att vi lägger kraft på rätt saker och väljer effektiva metoder, säger Karin Ferm. Tio konsulter från Semcon inom detta område finns på plats på Ringhals. Deras roll är att hålla ordning på dokumentationen och bevaka spårbarheten i de många projekten. Anläggningarna blir allt mer komplexa samtidigt som myndigheterna ställer allt större krav. Den största utmaningen är att hitta metoder som borgar för god kvalitet men även ger driv i verksamheten. Det gäller att hela tiden fråga sig vad syftet med en specifik aktivitet eller ett dokument är och att gå tillbaka till grundkravet, säger Karin Ferm. Som gruppledare vurmar hon för möjligheten att arbeta med projekt även hos andra kunder. Det gör att man inte fastnar i gamla hjulspår, man får en stor erfarenhetsbank som gör att man verkligen kan tillföra kundnytta. 1 FUTURE BY SEMCON

14 Mirzad Kovacevic ser till att en bil blir spårbar under sin livslängd. FAKTA Mirzad Kovacevic Ålder: 43 år. Titel: Gruppledare CAD-gruppen, PLM. Kontor: Semcon Göteborg. Han skapar spår inom fordonsindustrin Där andra ser en bil ser Mirzad Kovacevic spår. Via intelligent dokumentation kan han redogöra för varje beslut, materialval och re-design under bilens totala livslängd. Nu är han redo att ta sig an fler branscher. TEXT SARA WÅGENBERG FOTO NICKE JOHANSSON Inom fordonsindustrin är det lika viktigt att hålla reda på gårdagens arbete som morgondagens. Inte minst för att kunna spåra roten till ett kvalitetsproblem, men också för att kunna arbeta kostnadseffektivt. Semcon erbjuder en paketlösning som i det närmaste kan beskrivas som en kär- leksaffär mellan CAD-programmet CATIA V5, Officepaketet och produktdatahantering, PDM. Systemet kopplar samman programmen och hanterar de tusentals filer som uppstår i ett utvecklingsarbete. Filer är en del av processen och de förändras både innehålls- och statusmässigt hela tiden. Vi har koll på filer som skapas eller ändras dagligen och kan inte bara spåra själva filen utan också spåra innehållet i den. Det gör att man kan återanvända kunskap om de olika komponenterna i en produkt och slippa konstruera från grunden, säger Mirzad Kovacevic. PDM-systemet sparar regler och former i så kallade templates och gör att beprövade konstruktionslösningar inte går till spillo. Arbete som förr tog flera dagar kan med ökad spårbarhet gå på tio minuter. Det som man i andra delar av världen behöver extra mankraft för att lösa, det löser vi med smarta metoder. Det är det sätt som europeisk industri kan konkurrera på, förklarar Mirzad Kovacevic. Tre konsulter från Semcon arbetade med Product Lifecycle Management, metodutveckling och utbildning av personal på Volvo Personvagnar i över två år. Genom vårt metodutvecklingsarbete ger vi företagen en extra utväxling på deras investering i systemet. Kort sagt kan man säga att vi stärker våra kunders konkurrenskraft genom kortare time to market och ökad flexibilitet. Mirzad Kovacevic möter många kaosartade projekt i sitt arbete. Hans största utmaning är att få kunden att använda sig av hela den insålda lösningen från början. Många vågar inte imple mentera hela paketet för att de är så få anställda. I stället väljer de att använda sig av en traditionell filstruktur och får problem när filantalet växer fort. Dyrbar tid som skulle använts till att utveckla en produkt läggs då på att hantera mappar. Då kan jag räkna med ett telefonsamtal, berättar Mirzad Kovacevic som ser allt fler branscher som kan ha nytta av PDM. Som gruppledare försöker jag hitta uppdrag i nya branscher, industrin har nytta av våra kunskaper och det finns mycket kvar att göra. Fordonsindustrin har kommit långt i det här tänket. Just nu jobbar vi med båtindustrin som verkligen är på frammarsch med CATIA V FUTURE BY SEMCON

15 FOKUS: SPÅRBARHET SPÅRBARHET IDAG OCH IMORGON RFID är ett sätt att förenkla spårbarhet här är några användningsområden nu och i framtiden. n TRANSPORT OCH LOGISTIK: lastbilar, containrar och lastpallar användas effektivare. RFID-taggar kan också mäta temperatur under transport och styra varan så att den hinner ut i handel innan kvaliteten påverkas. n LÄKEMEDELSFÖRPACKNINGAR: en RFID-tagg med ett unikt serienummer på varje förpackning gör det lättare kontrollera att medicinen är äkta. n BOSKAP: örontaggad boskap gör att köttet kan spåras tillbaka till enskilda uppfödare och ge konsumenterna en temperaturprofil över transporterna. n NIKE+: RFID-tagg i sulan på Nike-skorna kommunicerar med din i-pod eller SportBand och ger löpare information i realtid om fart och längd på löprundan. n SMARTA BUTIKSHYLLOR: RFID-taggar på enskilda varor gör det enklare att hantera lagerhållning, minska svinnet och se till att varan inte tar slut. n BILTULLAR: när du kör igenom tullen registreras informationen i din RFID-tagg på vindrutan utan att du behöver stanna du slipper bemannade kassor, köer och kontanter. n BIBLIOTEKSBÖCKER: biblioteksböcker taggas med RFID för att snabba på utlåningsproceduren, enklare kunna hitta felplacerade böcker och maximera golvytan som samlingen ska stå på. n MEDICINSKA JOURNALER: i framtiden kan en RFID-tagg opereras in under huden på patienten med all medicinsk information lätt tillgänglig för läkaren. n TVÄTTNING: i framtiden kan tvättanvisningarna i dina byxor tala om för tvättmaskinen vilket program som ska köras tack vare en RFID-tagg. är ändå väldigt lika: vi får inte skada någon, därför måste vi säkerställa att vi jobbar på rätt sätt och vi måste också kunna visa det för dem som kontrollerar oss. Vid två av de fyra kärnreaktorerna vid Ringhals pågår stora moderniseringsprojekt som nu närmar sig slutet. Det är vanligt att över tusen personer per reaktor är involverade samtidigt vid dessa revisioner. Den tekniska dokumentation som ligger till grund för hela arbetet är enorm och naturligtvis ofta föremål för revidering. En stor utmaning är därför att säkerställa att alla inblandade arbetar utifrån rätt förutsättningar, det vill säga gällande versioner av dokument, förklarar Jari Salo. Att säkerställa att en ändring gjorts korrekt och att det kommuniceras ut till alla att det är de här versionerna av dokumenten som gäller det är spårbarhet i högsta grad, säger han. Med ett bra system och processer går den omfattande dokumentationen ändå att hantera på ett effektivt och säkert sätt. Våra dokumenthanteringssystem ger oss bra styrning, så vi har inga problem att hitta rätt information. Totalt innehåller våra fyra olika dokumenthanteringssystem mellan fem och sex miljoner dokument, säger Jari Salo. EN ANNAN FAKTOR SOM driver på utvecklingen mot ökad spårbarhet är det växande miljö- och klimatintresset. Ju bättre spårbarhet, desto större möjligheter att kontrollera att varans Spårbarhet efterfrågas överallt, och kommer att täcka större delen av samhället. Bo Raattamaa, vd för GS1 Sverige anspråk på att vara miljövänlig faktiskt stämmer. I takt med att miljökraven skärps och fler märkningar införs även på produkter utan miljöprofil ökar också betydelsen av spårbarhetssystem som kan verifiera informationen. Ett exempel på hur spårbarhet kan bidra till att legitimera och även öka försäljningen märks i frågan om torskens vara eller icke vara i kyldiskarna. I början av 2009 meddelade WWF man återigen kunde äta torsk från Barents hav med gott samvete. Sedan 2006 har 25 procent av hushållen i Sverige slutat att köpa torsk och för att återställa förtroendet insåg Findus, multinationell matindustri med verksamhet i hela Europa, att det krävs tydlig spårbarhet och märkning av produkterna. Tillsammans med varje parti torsk som levereras till fabriken finns ett dokument som säkerställer vilken trålare som har fångat fisken och var fisket skett. Det möjliggör att fisken i efterhand kan spåras från frysdisk till trålare och garanterar att fångsten inte är en produkt av det illegala fisket, säger Inger C Larsson, ansvarig för kvalitets- och uthållighetsfrågor på Findus Förutom att legitimera en produkt kan spårbarhet också användas för att effektivisera lager och logistik och minska spill, och bidrar på så sätt till lägre resursförbrukning. Det snabbt ökande intresset för lokalproducerade varor kräver förstås också bra spårbarhet och detaljerad ursprungsmärkning. I dag går det på sina håll att i den vanliga mejeridisken köpa mjölkpaket som anger både exakt vilken närbelägen gård mjölken kommer ifrån och klockslag för mjölkningen. Ett glas mjölk från granngården precis som i den gamla byn. 1 FUTURE BY SEMCON

16 FOKUS: SPÅRBARHET KRAV: 100 PROCENTS SPÅRBARHET Att tillverka, packa och utveckla läkemedel åt andra läkemedelsbolag ställer tuffa krav på en spårbar överföring. Det vet kontraktstillverkaren Recipharm, som inför ett av sina större projekt tog hjälp av Semcon för att leva upp till en hundraprocentig kontroll och spårbarhet. TEXT FLORENCE OPPENHEIM FOTO STEFAN BOHLIN 16 FUTURE BY SEMCON

17 FUTURE BY SEMCON

18 FOKUS: SPÅRBARHET LÄKEMEDELSINDUSTRIN har tillsammans med kärnkrafts- och flygindustrin de absolut hårdaste säkerhetsoch kvalitetskraven på sin verksamhet. Vartenda steg i produktionsprocessen måste kontrolleras och dokumenteras för att man ska kunna säkra kvalitet och spårbarhet. Om något händer i konsumentledet, måste tillverkaren kunna följa hela distributions- och produktionsprocessen tillbaka till utvecklingsprocessen för att veta exakt vad som har blivit fel. RECIPHARM ÄR ETT AV Europas ledande företag när det gäller utveckling och tillverkning på kontrakt inom läkemedelsområdet, så kallad Contract Development and Manufacturing Organization CDMO. I praktiken innebär det att Recipharm åtar sig att utveckla och driftsätta produktionsprocesser samt serietillverka och förpacka läkemedel i olika former. I koncernen finns tillverkningsanläggningar som har förvärvats från kända läkemedelsproducenter som Pfizer och AstraZeneca. Förutom anläggningar i Sverige, har Recipharm tillverkningsenheter i Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Schweiz. Kunderna finns över hela världen. Vi marknadsför inga egna produkter utan tillverkar, packar och utvecklar läkemedel på direkt uppdrag av våra kunder, säger Martin Roos, teknisk chef för Recipharms anläggning i Haninge utanför Stockholm. Här i Stockholm är vi specialiserade på solida beredningar, det vill säga tabletter och granulat. Alla anläggningar har olika specialiteter, till exempel geler eller vätskor. För en kontraktstillverkare som Recipharm är de speciella krav som myndigheterna ställer på både leverantör och slutkund en extra utmaning. Nu ska man dessutom säkra att de omfattande och detaljrika kravspecifikationerna förs över till produktionsprocesser och tillverkning i en helt annan organisation, utan att tappa kvalitet och säkerhet. Spårbarhet är en nyckelfråga i vår bransch, den präglar hela verksamheten. Om en maskin i något skede ska köras i 60 takter, ska det finnas dokumentation av varför och vad som händer om den körs 59 eller 61 takter, säger Martin Roos. Kraven är så högt ställda att vi till och med ska kunna veta med säkerhet vem som har varit inne i tillverkningen vid en exakt tidpunkt. Alla dokument är daterade och signerade. I JULI 2009 FICK RECIPHARM i uppdrag av ett läkemedelsföretag, med slutkund i Japan, att bygga upp en produktionslinje för en ny produkt. Projektet innebar också att ta fram en helt ny förpackning, en så kallad stripsförpackning, som var en teknologi som Recipharm i Stockholm inte hade arbetat med tidigare. Uppdraget krävde en valideringssamordnare med erfarenhet av läkemedelstillverkning i alla delar, inte minst när det gäller maskinell utrustning och förpackningar. Det fanns valideringskompetens inom företaget, men på grund av projektets omfattning sökte de en erfaren konsult utanför företaget som kunde ta ansvar för helheten i projektet. Valet föll på Semcon och deras valideringsingenjör Patrik Cedermar. Vi behövde någon med ett bredare perspektiv än vad vi hade internt. Semcon och Patrik Cedermar hade gjort uppdrag för Recipharm tidigare, och utifrån vår uppdragsbeskrivning och kravspecifikation beslutades 18 FUTURE BY SEMCON

19 FUTURE BY SEMCON

20 FOKUS: SPÅRBARHET Valideringsprojektet på Recipharm är just nu inne i en fas där samtliga maskiner är levererade och håller på att testas. Hittills har allt gått enligt plan, utan några större överraskningar. Slutkunden för just detta projekt finns i Japan, där kraven inte nödvändigtvis är hårdare, men annorlunda, enligt kvalitetsansvarige Anders Ekblad. att han var den mest lämpade för det här uppdraget, säger Martin Roos. Den stora utmaningen i projektet är att säkerställa helheten, att kravställa, upphandla, installera och validera processen, med många nya material och teknologier, före eller samtidigt som produkten ska förpackas för lansering. Det är svårt att översätta krav till verklighet. Om man till exempel vill ha ett visst utseende på en produkt vad betyder det då för typ av inställning i just den här maskinen? säger Martin Roos. I det aktuella projektet ingår, förutom Patrik Cedermar från Semcon, tio-femton personer från Recipharm. En produkt från ett pilotprojekt ska föras över till produktionsskala och hela produktionskedjan, från råvaror till färdigförpackad produkt, ska dokumenteras och kvalitetssäkras. Som samordnare är det Patrik Cedermars uppgift att ansvara för testning av all utrustning som tas in och att skriva all dokumentation. En korrekt utförd dokumentation är ett måste för att få tillåtelse att sälja produkten när den är klar. Det här är ett trepartsprojekt med en slutkund i Japan, vilket komplicerar det ytterligare. Att vara noggrann är en avgörande egenskap i det här arbetet. Och att vi har en tät och öppen kontakt mellan projektdeltagarna. Dessutom har jag tillgång till ytterligare kompetens inom Semcon vid behov, säger Patrik Cedermar. Till sin hjälp har han en spårbarhetsmatris där han lägger in samtliga krav på alla maskiner, till exempel hur snabbt de ska gå och liknande. Efter hand som ett steg är klart, går han tillbaka och kontrollerar att alla krav är uppfyllda. Spårbarheten ska gå som en röd tråd genom processen och i framtiden ska man snabbt kunna plocka fram en enskild uppgift, till exempel vid en inspektion. FÖRETAGET RECIPHARM HAR sitt ursprung i Sverige och startades 1995 under namnet Recip. Det var en av Pharmacias tablettfabriker som skulle läggas ned, när fabrikschefen på anläggningen tillsammans med chefen för egenvårdsavdelningen såg potentialen i verksamheten och köpte ut fabriken. Då hade företaget 140 anställda, en omsättning på 220 miljoner och egna produkter med Apoteket som främsta kund. Efter några år förvärvade företaget nya anläggningar, med nya teknologier som kompletterade den befintliga tillverkningen, till exempel krämer och geler, säger Martin Roos. År 2007 köpte företaget den första fabriken utanför Sverige. I dag består koncernen av elva bolag i fem länder och knappt anställda. Årsomsättningen har på 15 år stigit till 1,9 miljarder. Den stora förändringen i företagets inriktning gjordes för några år sedan då vi sålde alla våra egna produkter och enbart koncentrerade oss på legotillverkning och utveckling för andra företag. Då bytte vi också namn, till Recipharm, berättar Martin Roos. Att läkemedelsföretagen lägger ut sin produktion på externa företag är en relativt ny företeelse. De stora läkemedelsjättarna började fokusera på sina kärnkompetenser forskning och utveckling och insåg fördelarna med att lägga ut produktionen. Men bland Recipharms kunder finns också kunder som har produkter Fakta Recipharm Recipharm tillhandahåller flera hundra olika produkter i en rad olika beredningsformer, inklusive fasta och halvfasta produkter, sterila beredningar (i vätskeform och frystorkade), betalaktamer, hormoner, pulverinhalatorer och granulat från olika anläggningar runtom i Europa. De erbjuder även tjänster inom allt från tillverkning av kliniskt material till mer komplex produktutveckling och formulering. 20 FUTURE BY SEMCON

21 Spårbarhet är en nyckelfråga i vår bransch, den präglar hela verksamheten. Martin Roos,teknisk chef, Recipharm, Haninge i små volymer som inte passar in i den egna tillverkningen eller komplicerade produkter som kräver extra investeringar i udda utrustningar. Utvecklingsbolag som tar fram egna produkter och till och med har som affärsidé att sälja den färdiga produkten men som inte har någon produktionskapacitet finns också med bland Recipharms kunder. Kunder i olika delar av världen har olika krav, både internt och från respektive lands myndighet. I Japan har de helt andra krav än vi har i Sverige, inte nödvändigtvis hårdare, men annorlunda, berättar Anders Ekblad, som är kvalitetsansvarig på fabriken i Haninge. Det finns stora kulturella skillnader som till exempel renhet. En enda liten smutsfläck på förpackningen betyder för dem att de inte heller kan lita på innehållet. tillverkning överensstämmer med de krav som de har bestämt, säger Anders Ekblad. Därför måste vi även gå vidare till våra leverantörer och ställa krav på dokumentation. Den spårbarhetsmatris som Patrik Cedermar och Semcon använder går ända ner på maskinnivå, att de är rätt kalibrerade och att operatören är rätt utbildad, till exempel. Varje arbetsmoment har ett styrande doku- ment och ett redovisande dokument, moment som även ingår i våra normala arbetssätt och processer. Valideringsprojektet på Recipharm är just nu inne i en fas där samtliga maskiner är levererade och håller på att testas. Hittills har allt gått enligt plan, utan några större överraskningar och återvändsgränder. Tidplanen innebär att valideringsprojektet ska vara klart till årsskiftet. 1 SPÅRBARHETEN BÖRJAR REDAN hos kunden, som är ansvarig gentemot det egna landets myndigheter. De skriver ett kontrakt om hur produkten ska vara, och all den informationen ska sedan föras över till tillverkarens process. Om den japanska kunden eller myndigheten kommer till oss och inspekterar, kan de ta fram kontraktet och kontrollera att vår Patrik Cedermar Ålder: 41 år. Titel: Valideringsingenjör. Kontor: Semcon, Stockholm. Martin Roos Ålder: 35 år. Titel: Teknisk chef, Haningefabriken. Kund: Recipharm Stockholm AB. Anders Ekblad Ålder: 45 år. Titel: Kvalitetsansvarig, Haningefabriken. Kund: Recipharm Stockholm AB. FUTURE BY SEMCON

22 LÖSNINGEN SÅ LÖSTE SEMCON UPPDRAGET FÖR KUNDEN BEVARADE PROVER GER TROVÄRDIGT VARUMÄRKE En produkt som Denators måste ha ett trovärdigt varumärke på den marknad och i den miljö den ska verka i. Designen ska skapa en visuell enkelhet och renhet och stötta de tekniska funktionerna. För att användaren ska få förtroende för produkten måste den upplevas som enkel och trovärdig. BÄTTRE RESULTAT UPPDRAGET: Bioteknikföretaget Denator gav Semcon i uppdrag att designa och konstruera deras patenterade lösning kring bevarande av vävnadsprover innan de analyseras. LÖSNINGEN: Viktiga komponenter i vävnadsprover bryts snabbt ner när de lämnar kroppen och syre och energi inte längre tillförs naturligt. Tidsfaktorn är därför avgörande för att förhindra att provet bryts ner innan det kan analyseras. Lösningen blev ett funktionellt och användar vänligt system där design och konstruktion ska stödja användaren bland annat genom en display med enkelt gränssnitt och centrering av viktiga funktioner. Semcon har också bidragit med underlag för att optimera tillverkningsmetoden. RESULTATET: Denators unika lösning Stabilizor T1 har sålts till flera framstående internationella forskningsinstitut. Stabilizor T1 tilldelades det internationella designpriset if Design Award 2010 i Hannover. 22 FUTURE BY SEMCON

23 EFFEKTIV SLÄDE Provbehållaren där vävnadsprovet placeras förs via en mekanisk släde in i apparaten där den utsätts för snabb och noga kontrollerad uppvärmning i kombination med tryck. Dessutom evakueras all luft för att ytterligare effektivisera behandlingen och efterföljande förvaring. Storleken på provet mäts för att få en optimal behandlingstid i värmekammaren. OPTIMERAD STORLEK Denators produkt ska vistas i en labbmiljö och måste därför storleksmässigt vara optimerad till det begränsade utrymme som finns där samtidigt som all funktionalitet måste få plats i skalet. Ergonomiskt har produkten anpassats för att kunna användas både vid stående och sittande position, dessutom ska den enkelt kunna transporteras. INFORMATIVA DIODER Släden har en lysdiod som med olika färger kan signalera var i processen provet befinner sig. Den blå färgen indikerar att provtagningen är aktiv. FUNKTIONELL DISPLAY Displayen gjordes i form av en touch screen, som är enkel att hålla ren och där alla funktioner är centrerade. Vinklingen på displayen var viktig för att eliminera reflexer och underlätta läsbarhet för användare som både står upp och sitter ner. FUTURE BY SEMCON

24 24 FUTURE BY SEMCON

25 FRÅN HAV TILL LAND ABB har tagit kommandot när det gäller effektiv HVDC Light-teknik. 128 kilometer rakt ut i Nordsjön byggs världens största vindkraftpark till havs. ABB och Semcon ser till att den gröna elen når Tyskland. TEXT OLLE HERNEGREN FOTO HENRIK HANSSONEN KNALLGUL PLATTFORM på kvadratmeter och med 30 meter i höjd står i Nordsjön som ett påtagligt bevis på kvalificerad ingenjörskonst och ett gott samarbete mellan ABB och Semcon. På sandbanken Borkum Riff, runt 13 mil nordväst om tyska Nordsjökusten, byggs vad som ska bli världens största vindkraftpark till havs. 80 vindturbiner ska leverera elektricitet till det tyska nätet när länken mellan plattformen BorWin Alpha och landstationen i Diele 20 mil bort driftsätts senare i år. Då kommer elenergi från vindkraftparken att ersätta 1,5 miljoner ton koldioxidutsläpp per år från fossil kraftgenerering på land. På den gula plattformen omvandlas elen från växelström till likström, för att sedan överföras i två likströmskablar till landstationen. ABB och Semcon samarbetar kring den banbrytande teknik som används för överföringen och som kallas HVDC Light. Projektet, som går under beteckningen BorWin1, startade i september 2007 och det var full fart från början. Det var en teknisk utmaning att leverera en anläggning till en plattform ute till havs, berättar Mattias Schollin, elkonstruktionschef på ABB:s HVDC-verksamhet i Ludvika. Tidigare har vi levererat HVDC-anläggningar till olje/gas-plattformar, vad som brukar kallas Power from shore HVDC Light. Men nu var det ett turn-key-åtagande i större skala där vi levererade en hel plattform bara för HVDC, och det har varit en krävande uppgift. HVDC står för High Voltage Direct Current, alltså överföring av högspänd likström, och tekniken finns i två versioner, Classic och FUTURE BY SEMCON

26 Peter Alnefelt Ålder: 26 år. Titel: Elsystemingenjör. Kontor: Semcon Västerås. Mattias Schollin Ålder: 34 år. Titel: Konstruktionschef HVDC. Kontor: ABB Ludvika. Light. Fördelarna med HVDC Light jämfört med traditionell växelströmsteknik är bland annat att energiförlusterna blir lägre under överföringen, och det är den enda tekniken som kan göras kabelbaserad på så långa avstånd. Det går också att bygga upp de grids nätverk av vindkraftparker, landstationer och överföringslinjer som behövs om vindkraften ska kunna utnyttjas fullt ut. HUR KAN DÅ en HVDC Light-överföring se ut? Ett exempel på en anläggning är att flera grupper på cirka tio vindturbiner ansluts, via en gemensam 33 kilovolts-kabel, till en plattform med ställverk, transformator och kontrollutrustning. Där transformeras elen upp till högre spänning och leds sedan vidare till en HVDC Light-anläggning på plattformen. Anläggningen omvandlar elen till likström som går vidare i två kablar under vattnet. Länken kan sedan gå under jord sista biten fram till en landstation, där likströmmen omvandlas tillbaka till växelström och transporteras ut på nätet. Det nya med detta projekt var bland annat att få alla system att jobba tillsammans och förstå varje systems påverkan på helheten, fortsätter Mattias Schollin. Många av de vanliga hjälpsystemen som används på en landstation har fått anpassas till lösningar som passar den tuffa omgivningen som är ute till havs. Det har varit en viktig uppgift att se till att alla dessa system jobbar tillsammans på ett effektivt sätt för att säkra en trygg och tillförlitlig drift. Det gäller att tidigt se sammanhangen så att man får allt på rätt plats i tid. Semcon har dryga 20-talet konsulter i uppdrag på ABB i Ludvika. Några av dem jobbar i HVDC Light-projekten, främst med mekanik- och elkonstruktion. Peter Alnefelt är elsystemingenjör och har tillbringat åtskilliga dagar på landstationen för BorWin1-projektet. Länken från BorWin Alpha slutar i nordtyska Diele, efter att ha avverkat 128 kilometer under havet och 75 kilometer under mark. Där har Peter Alnefelt haft ansvaret för de elinstallationer som krävs för övervakningssystemet MACH 2. Via ett operatörsgränssnitt övervakar systemet hela anläggningen och hanterar larm och funktioner för kontroll och skydd. Jag har hållit på med elektrisk anläggningskonstruktion, berättar Peter Alnefelt. Det innebär att jag gjort elscheman över hur anläggningen är ihopkopplad elektriskt mellan MACH 2 och de apparater som ska övervakas. Jag har inte jobbat direkt med HVDC-tekniken, utan mer koncentrerat mig på gränssnitten mot olika apparater vilka signaler vårt system behöver och hur vi får tag på dem, och de kringsystem som finns, till exempel hjälpkraft som lågspänningsställverk och batterisystem. Sedan har lokala elinstallatörer skött installationen, och jag har deltagit med övervakning och sedan driftsättning. FÖR PETER ALNEFELT HAR BorWin1 inneburit en rivstart i karriären. Han började som konsult på Semcon 2008, direkt efter civilingenjörsexamen från Mälardalens Högskola. Vid årsskiftet 2008/09 kom han in i ABB-projektet och jobbade först hemma på kontoret med konstruktionsarbetet. I april 2009 åkte Peter till Diele för att övervaka installationen. Det har varit väldigt utvecklande, säger Peter Alnefelt. Jag var ju ensam från min avdelning och det blev många intryck för en nybörjare. Det var fullt upp hela tiden, men det är väldigt kul och man får en bra kontakt med de övriga. 26 FUTURE BY SEMCON