En digital skiva och ett kompendium med studiecirkelns slutresultat bifogas. Där finns bland annat ett avsnitt om Parkstugan.

Transkript

1 Kommunfullmäktige Sala kommun Stora Torget l SALA SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink O I Medborgarförslag Ateruppbyggnad av Parkstugan Hösten 2009 genomfördes en studiecirkel, Salas Cafeer, i ABFs regi. Gäster vid de olika träffarna var bland andra Inga Ek, Gunnar Fernholm, Bob Engelbertsson, Sven Norling och Bertil Ekman. Vid flera tillfällen framfördes av gästerna, studiecirkelns deltagare och flera av de personer vi intervjuade ett beklagande över att Parkstugan revs och en önskan om att den kunde återuppbyggas. Vi (studiecirkeldeltagare med flera) vill därför överlämna detta medborgarförslag med en önskan om att en återuppbyggnad av Parkstugan utreds av Sala kommun. Ritningarna från 1928 och 1957 finns i Sala kommuns arkiv. Invändig anpassning till dagens krav och med ett inglasat utomhusparti kan serveringen vara öppen även vinterhalvåret. En återuppförd Parkstuga skulle göra stadsparken ännu attraktivare för Salabor och turister. Nära till lekplatsen och andra parkevenemang. Miljön runt dammarna förändras avsevärt om det blir nytt kulturhus och nya bostäder vid dammområdet - där skulle Parkstugan kunna bli den pärla den en gång var. En digital skiva och ett kompendium med studiecirkelns slutresultat bifogas. Där finns bland annat ett avsnitt om Parkstugan. Vi godkänner att Sala kommun lagrar och behandlar de personuppgifter vi lämnat enligt Personuppgifts/agen (1998:204). Vi godkänner även att ärendet publiceras på kommunens hemsida. Sala i december Namnteckning ~,, vL-- n/l Namnförtydligande / - "r;? I )1 cd J tf Dec A: /J') "'dl I Telefon I (f "t'? O NamntecimtR Adress te COVeR.V A Telefon t::'- {lej/12 Vänd!

2 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink il- 2 I Kristdemokraterna i Sala Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun. j Under senare år har antalet hjärtstartare ökat markant i Sverige. Moderna hjärtstartare är automatiska defibrillatorer och de kan till exempel finnas hos stora företag, taxibilar, idrottsanläggningar, folkparker och kontorshus. Varje år drabbas c:a personer av hjärtstopp. Redan efter några minuter avlider patienten om ingenting görs i form av hjärt-lungräddning. Chansen att överleva minskar med 10 procent för varje minut som går. Alla elever som lämnar grundskolan ska ha fått utbildning i hjärt-iungräddning varför kunskapen hos befolkningen om detta ökar för varje år. Trots detta så blir det många gånger tillgången till hjärtstartare som avgör om personen överlever hjärtstoppet eller inte. Rätt utförd hjärt-iungräddning innebär att blodet syresätts och att hjärnan hela tiden får syresatt blod vilket minskar risken för hjärnskador. Ibland rar hjärt-lungräddning också effekten att hjärtat åter börjar slå. Om detta inte sker så kan hjärtstartaren ha en avgörande betydelse för en positiv utgång för den drabbade i väntan på ambulans. I vår kommun finns hjärtstartare på 10 platser, varav flertalet i centralorten men inte i alla slora möteslokaler, varför vi anser detta inte vara tillräckligt. Kommnnen behöver göra en kartläggning av förekomsten av hjärtstartare och ta fram lämpliga platser där placeringen av hjärtstartare därmed ska öka tryggheten för de människor som vistas i Sala kommun. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag att kartlägga förekomsten av hjärtstartare i Sala kommun föreslå lämpliga platser för placering av hjärstartare * medverka vid finansieringen vid inköp av hjärtstartare och utbildning Sala För Kristdemokraterna i Sala k~~ ~'Pettersson

3 SALA KOMMUN Kommunstyre!3tlnS förvaltning Centerpartiet i Sala kommun Ink l'i- 22 Till kommunfullmäktige i Sala kommun Motion Ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda I början av oktober presenterade it- och energiminister Anna-Karin Hatt strategin It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Det är en bred och sammanhållen strategi för IT-politiken där regeringen presenterar ambitioner, mål och insatser och som riktar ljuset mot hur vi i Sverige på bästa sätt ska kunna använda tekniken i människans tjänst. I strategin En digital agenda för Sverige lanserade regeringen sammanlagt 63 nya åtgärder och tog upp 80 som är beslutade sedan tidigare. Tillsammans ger detta 143 insatser för IT i människans tjänst med målet att Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Den största enskilda satsningen som lyfts fram är stödet till bredbandsutbyggnad på närmare en halv miljard kronor under en treårsperiod. Därutöver finns bland annat stöd till eförvaltning i syfte att få fram fler offentliga elektroniska tjänster, funktionshinderanslag, insatser för att öka driftsäkerheten, ehälsa och testbäddar för att pröva ny teknik inom hälso- och sjukvården. Dessutom finns kultursatsningar som Kulturarvslyftet med resurser till digitalisering liksom stöd för att digitalisera public service-företagens arkiv. I samband med En digital agenda för Sverige har regeringen beslutat om ett nytt övergripande mål och lämnat över det till riksdagen: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En digital agenda för Sverige prioriterar fyra strategiska områden som utgår från användarens situation: lätt och säkert att använda - handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare eller anställd. e tjänster som skapar nytta - kunna erbjuda användaren ett stort och varierat utbud av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika stadier i livet. det behövs infrastruktur - grundläggande infrastruktur med väl fungerande och tillförlitliga elektroniska kommunikationer.

4 ITs roll för samhällsutvecklingen - den ökade digitaliseringen påverkar alla samhällsprocesser och -strukturer i Sverige och globalt. Sverige är idag en ledande IT-nation och har en stark position både vad gäller IT-användning och tillgång till bred band. IT har en stor betydelse i den svenska ekonomin. Användningen bidrar både till den totala produktivitetstillväxten i landet och förbättrar och förenklar vardagen för alla - medborgare, företag, organisationer och offentlig sektor. Sverige står inför flera samhällsutmaningar där IT har en viktig roll att spela. Utmaningar som ställer krav på välfärdssystemet och samhället i stort. Här kan och bör IT vara en motor för att hitta nya smarta lösningar. Då måste det finnas bra bredband även i vår kommun till såväl hushåll och företag som skolor, vårdinrättningar och offentliga servicekontor. De allra flesta har idag tillgång till bra bredband. Men den kartläggning som länsstyrelsen i Västmanland har gjort visar att det finns stora oacceptabla skillnader runt om i länet och i kommunen. Det finns områden som saknar tillgång till fungerande bredband och andra områden som har bredband men där hastigheten eller kvaliteten inte är tillräckligt bra. Detta i kombination med bristande mobiltäckning gör situationen bekymmersam för många. Vi måste nu samla alla goda krafter runt om i länet. Kommunerna, länsstyrelsen och samarbetsorganet Västmanlands kommuner och landsting (VKL) måste engagera sig och inse att bredband är en lika nödvändig infrastruktur som vägar och elnät. Vi behöver tillsammans hitta smarta finansieringslösningar där investeringar från marknadens aktörer kombineras med statens olika stödprogram och de resurser som finns tillgängliga inom EUs regionalfond och landsbygdsprogrammet. Men vi behöver också samordna oss för att hitta länsgemensamma smarta lösningar för utbyggnaden av bredband. Det är också viktigt att vi i vår kommun sätter bredband högt på den politiska agendan och tar fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda. För tillgång till bredband är både en politisk och en strategisk fråga som bidrar till tillväxt och utveckling. Och, inte minst kan hjälpa oss att möta framtida samhällsutmaningar. Huvudpunkterna i en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda bör vara: den betydelse bredbandsutbyggnaden har ur kommunens perspektiv och kommunens målbild i ett 5- och lo-års perspektiv, kartläggning/bedömning av rådande marknadssituation kring bredband,

5 identifiering och beskrivning av brister i IT-infrastrukturutbyggnaden med utgångspunkt från näringsliv, invånare och offentlig verksamhet, övergripande planeringsförutsättningar enligt översiktsplan och kommunens önskemål rörande bredbandsutbyggnad (prioriteringar), information till och samråd med aktuella marknadsaktörer rörande kommunens önskemål om utbyggnad, samordning med utbyggnad av vägar, vatten- och avlopp, el, fjärrvärme, vindkraft, mobilt bred band och annan infrastruktur som omfattar möjlighet till samförläggning, policy, rutiner och villkor för åtkomst till kommunens mark, finansieringsmöjligheter och villkor för att utnyttja offentliga stödmedel, främjande av konkurrens - vilka åtgärder kan kommunen vidta, kommunal och regional samverkan - säkerhet och robusthet, kommunens eget agerande som: samhällsplanerare, offentlig användare av bredband, aktör med inflytande över bredbandsnät, ägare av bostadsbolag och därmed sammanhängande fastighetsnät. Med hänvisning till ovanstående hemställer vi att kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda. ~' Carola Gunnars Anders Westin ( C ) lf«jir#1i!3g Maila Pettersson ( C ) ~,,/d I 1;ft; rf#;(jill#f~ erstn Larsson ( C ) /,~/ //) l f vf?cdlc v/i Mf--- Christer Eriksson ( C ) Mårten Öhrström ( C ) A?t\ C~!U~tai~or~ ~s:~f tiksson ( C ) Mikael Jonsson ( C ) ~'" I c/") --.p-;:jj.j

6 Motion Riktlinjer för hndvårds- samt städ artiklar i förskola och skola Dagligen utsätts vi för en rad olika kemikalier och ingen kan idag ge oss klara besked på hur denna sammantagna cocktail kommer att påverka oss i framtiden. En del ämnen vet vi dock redan idag att de är hälsovådliga. Vi i alliansen anser att Sala i egenskap av Ekokommun bör ha tydliga riktlinjer för vad de produkter våra barn kommer i kontakt med när de vistas i vår omsorg i form av skola och förskola får innehålla. Det här är ett stort och komplext område. Det finns forskning på vad de olika ämnena kan ha för hälsoeffekter var och en för sig, men det saknas bra data för effekterna när man blandar dem. Vi anser att vi måste börja någonstans och tycker att vi i första hand bör utesluta nedanstående ämnen från de produkter vi använder till våra barn. Ftalater: Mjukgörande medel som finns i allt från pvc-plast till parfym. Dessa ämnen kan skada oss redan under fosterstadiet. En ny studie visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa ämnen och barn som utvecklar beteendestörningar. Ftalater är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier med den speciella egenskapen att de liknar kroppens egna ämnen och därför kan lura kroppen på olika sätt. Forskare världen över har länge undersökt ftalater och de misstänkta samband man sett mellan dessa så kallade hormonstörande ämnen och olika mänskliga sjukdomar och problem t ex störd spermaproduktion, fetma, och allergier. Allt mer pekar mot att ftalaterna påverkar oss negativt, trots producenternas försök att bevisa motsatsen. Vissa ftalater är redan förbjudna i leksaker för barn. Ftalater är flyktiga, vilket innebär att de läcker ut i den miljö där de används. Parabener: Används som konserveringsmedel och finns upptagna på EU:s lista över misstänkt hormonstörande ämnen. De kan även vara allergiframkallande. Mineraloljor: Är en av de vanligast förekommande ingredienserna i dagens hudvårdsprodukter, trots att den rubbar hudens naturliga återfuktning. Mineraloljan täpper igen mellan % av hudens porer. Mineralolja lägger sig som en tunn plasthinna på huden. Huden sluter sig och stängs, därför hindras svettavsöndringen och hudens egen fettproduktion. Det lömska är att det känns bra för stunden. Andra användningsområden för mineralolja är till bilmotorer och som symaskinsolja. Vid en långvarig användning av produkter baserade på mineralolja blir huden torr och l

7 livlös. Mineralolja innehåller inga fettsyror, inga vitaminer och tas inte naturligt upp av huden. Mineralolja rubbar hudens naturliga förmåga att återfukta sig och skapar därigenom ett beroende. Om du slutar att använda mineralolja får du ofta en reaktion som gör att du blir väldigt torr. Det är därför du blir beroende av t.ex. cerat för att fetta in huden. Mineraloljor är inte heller nedbrytbara i naturen. PEG's - polyethylenglykol: Emulgeringsmedel och mjukgörare som kan vara horrnonstörande och cancerframkallande. Cancerframkallande därför att det vid nedbrytning kan släppa små mängder av formaldehyd. PEG framställs syntetiskt av propangas. Vi yrkar att: Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att utesluta ovanstående ämnen i samtliga hudvårds- och städproduketer som förekommer i grundsko la och forsko la. Samt verkställer detta efter genomförd utredning. / :'... ~ < Maria Thunberg(,ledamot SKN Mikae({1!st0!L & o!2«o~f:s;:() 2