Strategisk plan och treårsbudget

Transkript

1 Köfri och jämlik vård i en klimatneutral region Strategisk plan och treårsbudget Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet

2 2 Förord Vår vision är enkel. Genom engagemang, samarbete och framtidsinriktade reformer kan vi nå målet om världens bästa välfärd. Idag är vården i Östergötland av god kvalitet och den står sig oftast väl i jämförelse med andra län. För oss rödgröna partier är det dock viktigt att vi inte missar framtidens möjligheter. En solidarisk finansierad och demokratiskt styrd välfärd är en grund för jämlikhet, allas lika chanser och möjligheterna att förverkliga de individuella livsdrömmarna. En borgerlig allians har tillsammans med Vrinnevilistan styrt regionen i åtta år. Perioden har präglats av politiker som inte vågat styra och leda och som inte förmått rusta regionen för framtiden, vare sig när det gäller hälso- och sjukvården eller de mer övergripande samhällsfrågorna som exempelvis miljö, trafik och infrastruktur för näringsliv och innovationer. Resultatet för sjukvården i Östergötland har kunnat läsas i fortsatta jojorörelser i tillgänglighet när vårdköer kapas och återväxer. Under de åren den nuvarande politiska ledningen styrt regionen uppgår vårdverksamhetens ekonomiska underskott till totalt över 1 miljard kronor. De borgerliga partierna tvingades svika sitt vallöfte om oförändrad landstingsskatt när verkligheten kom ikapp en misslyckad politik. Det råder en kortsiktighet och ryckighet i den politiska ledningen av regionen just nu. Detta skapar ingen stabilitet och långsiktighet för verksamheten. Vårdkvaliteten och vårdpersonalens villkor hänger ihop. Stressad och pressad vårdpersonal har inte alltid möjlighet att ge den goda omvårdnad man skulle vilja ge. Regionens medarbetare måste få bättre förutsättningar att arbeta förebyggande för att undvika vårdrelaterade skador och infektioner. Om man inte vågar se de utmaningar vården i Östergötland står inför kommer man inte heller kunna presentera några lösningar. För oss är det tydligt, vårdkvaliteten behöver förbättras och vårdens medarbetare behöver bättre villkor. De östgötska sjukhusen ska drivas i offentlig regi. De är viktiga nav i sjukvårdssystemet. Vi tar tydlig ställning mot att splittra upp eller sälja länets tre akutsjukhus. Verksamheterna på Linköpings universitetssjukhus, på Vrinnevisjukhuset och på Motala lasarett är ofta mycket komplexa och är beroende av såväl gemensam planering som samordning. Att splittra upp sjukhuskliniker på olika utförare riskerar långsiktigt kvaliteten på vården. Vi vill därför driva sjukhusvården i regionens regi, utan vinstintressen Regionförbundet Östsam avvecklas 1 januari Större delen av Östsams ansvarsområden övergår då till Region Östergötland. Den treårsplan som antagits av Östsam har inte integrerats i denna budget. I samband med beslut om finansplan 2015 kommer vi att tydliggöra vår politiska inriktning och våra politiska prioriteringar av Östsams tidigare ansvarsområden. Vår gemensamma budget innebär att regionens hälso- och sjukvård rustas för framtidens utmaningar. Vi gör kraftiga satsningar på primärvården och patientsäkerheten.

3 3 Budgeten innehåller även ekonomiska resurser som vi vill använda till att utveckla cancersjukvården och korta ledtiderna I den här budgeten, som för fjärde året är gemensam för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, fortsätter vi arbetet med att säkra framtidens hälso- och sjukvård. Demokratiskt arbete och politiskt arbete är en ständigt pågående process och måste därför vara levande och dynamisk. Det viktiga är sällan exakt hur man gör, exempelvis forma ett styrsystem för Region Östergötland, utan att det görs på ett medvetet sätt, utan slentrian och som kan entusiasmera såväl förtroendevalda som tjänstemän och människorna i verksamheten. Förnyelse är viktig både när det gäller form och politiskt innehåll. Rödgröna satsningar i sammanfattning. Den här budgeten kan sammanfattas i tre centrala satsningar: En köfri vård Med syfte att göra vården köfri och patientsäker utvidgas vårdgarantin till att gälla alla processer i vårdkedjan, inklusive utredning och rehabilitering. En kalendergaranti införs som bland annat innebär att alla som lämnar vården ska veta när det är dags för nästa planerade besök och att bokningsmöjligheterna väsentligen förbättras. En köfri och modern vård förmår hitta nya och smarta vägar för att öka vårdens tillgänglighet och förmåga att optimalt anpassa vården efter de behov som finns. Vården blir då serviceinriktad, flexibel och tillgänglig i fler dimensioner än tid. En modern och serviceinriktad vård ser sina behovsgruppers specifika behov. En stor del av dem som nyttjar hälso- och sjukvården är äldre och verksamheten ska därför organiseras efter deras behov. Den här budgeten stärker förutsättningar för att äldre ska mötas av geriatrisk kompetens i vårdprocessen. En jämlik vård Idag ges inte vården jämlikt. Det finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper där den som har kort utbildning och lägre inkomst ofta riskerar att få en sämre hälso- och sjukvård än andra. Detta är ett stort problem och en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar att komma till rätta med. Personalens kompetens inom detta område måste höjas och regionen ska satsa på att utveckla arbetssätt och metoder som ska göra hälso- och sjukvården jämlik. Detta tillsammans med en offensiv folkhälsopolitik och en tydligare profilering av förebyggande hälsoarbete bidrar regionen till att minska ojämlikhet i hälsa i Östergötland. En klimatneutral region För att nå målet om klimatneutralitet måste regionen hantera det faktum att människans utsläpp av växthusgaser kommer att få allvarliga följdverkningar om inget görs och att alla, inklusive Region Östergötland, har ett ansvar att försöka förhindra detta. Målet är en klimatneutral region En konkret handlingsplan ska tas fram för att på ett strukturerat sätt minska utsläppen av växthusgaser så snabbt och effektivt som möjligt. En väl fungerande kollektivtrafik främjar även en hållbar regional utveckling genom att erbjuda bra möjligheter att pendla till arbetet och studier på ett klimatsmart sätt.

4 4 Vi är övertygade om att vårt politiska alternativ ger förutsättningarna för en mer tillgänglig, mer jämlik och en mer hållbar vård i framtiden. Det visar vi med den budget som vi presenterar här. Mats Johansson, (S) Margareta Fransson, (MP) Emil Broberg, (V)

5 5 Innehållsförteckning Förord Inledning... 7 Från strategier till målbilder... 7 Framgångsfaktorer... 7 Regiondirektören... 7 Särskilda uppdrag/utvecklingsuppdrag... 7 Nya perspektiv... 8 Nytt finansiellt mål Planeringsförutsättningar... 9 Mot region med ansvar för hälsa och regional utveckling... 9 Ökad ojämlikhet... 9 Vi blir allt äldre... 9 Vi blir allt friskare med det finns nya hälsohot Den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler Global kunskapsspridning påskyndar den medicinska utvecklingen Klimathotet Ökade utmaningar för vården Svensk ekonomi med ökad framtidstro Regionens ekonomi stabil med svaghetstecken Vision, målbilder och framgångsfaktorer Vision Brukarperspektivet Samhälls- och aktörsperspektivet Kvalitetsperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Utvecklingsuppdrag Ekonomin under budgetperioden Skatteintäkter och utjämningssystem Särskilda statsbidrag och insatser Utdebitering av landstingsskatt Balanskrav Löne- och prisutveckling Investeringar Finansiellt mål... 46

6 6 Principer för budgetering och redovisning av pensionskostnader Avgifter Mer resurser till hälso- och sjukvård Öppna prioriteringar/östgötamodellen Forskning - integrativ medicin/grön rehabilitering och jämlik vård Klimat och miljö Reservering, förstärkning Primärvård, Medarbetarpolitik, m.m Kollektivtrafiken Övriga ekonomiska förutsättningar Beslut Bilaga1: Resultaträkning Bilaga 2: Landstingsbidrag Bilaga 3: Regionens samlade verksamhet... 58

7 7 1. Inledning I den här budgeten görs en medveten satsning på att stärka den politiska styrningen av Region Östergötland, i synnerhet förstärks regiofullmäktiges roll i och med att de utvecklingsmål/framgångsfaktorer som tidigare fattats av nämnder och styrelser nu ingår i treårsbudgeten Från strategier till målbilder Ett styrkort har som syfte att skapa en effektiv och systematisk styrning och verksamhetsutveckling. Strategierna är fullmäktiges verktyg att sätta igång den styrningen på övergripande nivå. För att nå full effekt behöver strategierna vara tydliga i sin avgränsning, men även hålla en hög grad av generalitet. De ska ange det inriktningen på det fortsatta arbetet och fungera som nedbrutna visioner. Arbetet med strategier inom ramen för budgetarbetet har gått överstyr och blivit fragmentiserade och pratiga helheter utan riktig förmåga att verka styrande. Den här budgeten innebär att strategierna görs om till överskådliga målbilder som lätt kan brytas ner till framgångsfaktorer och nyckelindikatorer och därmed blir mer naturliga modeller för verksamheternas egna styrkort Framgångsfaktorer I och med denna budget beslutar landstingsfullmäktige även om de framgångsfaktorer eller utvecklingsmål som regionen ska ha. Det ska finnas en tydlig koppling mellan de mer övergripande och strategiska målen och de tillhörande framgångsfaktorerna. Hälso- och sjukvårdsnämnden, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden, Regionutvecklingsnämnden och Regionstyrelsens uppgift i detta styrsystem blir bland annat att följa upp den strategiska inriktningen och att ta fram handlingsplaner som har bäring på framgångsfaktorerna. All styrning av Region Östergötlands verksamhet utgår från dessa tre nämnders arbete och verksamhetsplaner. Regiondirektören Regiondirektören ansvarar för att Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden och Regionutvecklingsnämnden har erforderligt stöd att fullgöra de målsättningar och uppdrag som regionfullmäktige beslutat om i treårsbudgeten. Regiondirektören ansvarar likaså för att styrelsen och nämndernas beslut får genomslag i verksamheten. Särskilda uppdrag/utvecklingsuppdrag Ett särskilt uppdrag är ett uppdrag som ges direkt till regiondirektören och som kräver ett samlat svar och snabba konkreta åtgärder från ledningsstaben. I denna budget finns inget sådant uppdrag. Däremot beskrivs ett uppdrag för Regionstyrelse och Hälso- och sjukvårdsnämnd att se över och utveckla primärvården för framtidens utmaningar och för att ge den en starkare hälsoprofil.

8 8 Nya perspektiv Den här budgeten innebär en del förändringar i uppsättningen perspektiv. Den mest markanta förändringen är sannolikt att medborgarperspektivet ersätts av ett brukarperspektiv. Medborgarperspektivet har varit centralt och det bärande perspektivet i alla fall på de mer politiska nivåerna inom regionen. Problemet har varit att när perspektivet rent konkret gestaltats i strategier och framgångsfaktorer så har medborgaren såsom medborgare sällan fått komma fram utan fokus har legat på patienten och patientens möte med vården eller resenärens möte med kollektivtrafiken. Det är därför mer adekvat att kalla det för Brukarperspektivet men att inkludera en målbild som på ett tydligt sätt berör medborgaren. I budgeten finns därför målbilden Medborgarens inflytande med två framgångsfaktorer som på ett distinkt sätt och på olika nivåer syftar till att stärka medborgarinflytande över regionens verksamhet. Det nya styrkortet vill betona det relationsmässiga i perspektiven: Brukarperspektivet: är en relation mellan regionen och medborgaren som aktuell eller potentiell brukare av verksamhet som beställs av regionen. Kvalitetsperspektivet: är en relation som regionen har med verksamhetens innehåll och utveckling. Samhälls- och aktörsperspektivet: är en relation som regionen har med det omgivande samhället och med kommande generationer. Medarbetarperspektivet: är en relation som regionen har till de människor som bidrar med sitt arbete för att uppnå de satta målen med verksamheten. Ekonomiperspektivet: är relationen till de resurser regionen via skattesedeln erhåller av medborgarna i Östergötland. Nytt finansiellt mål Istället för att som tidigare ha ett finansiellt mål som innebär ett årligt resultat om 2 % i genomsnitt över en konjunkturcykel kopplar denna budget målet till ett framtida eget kapital om 500 miljoner kronor.

9 9 2. Planeringsförutsättningar Samhället står inför stora utmaningar den närmaste tiden som kommer att kräva både kreativitet och mod i att skapa långsiktigt hållbara lösningar. I ett hållbart och uthålligt samhälle är det naturligt att i första hand förebygga och förhindra att problem uppstår, men där finns också en stor beredskap att hantera de problem som oundvikligen kommer att inträffa. Utmaningarna kan ha både en regional och en nationell inramning, men också komma som konsekvenser av skeenden i en värld som är global. Regionen har ett allmänt ansvar i att försvara öppna, demokratiska, rättvisa och hälsosamma samhällen över hela vår planet, men också det specifika uppdraget att garantera en god hälso- och sjukvård för alla östgötar. Mot region med ansvar för hälsa och regional utveckling När Riksdagen nu har fattat beslut kommer Region Östergötland att bildas från Det innebär att landstinget tar över det regionala utvecklingsansvar som i dag i stor utsträckning är ett uppdrag för Regionförbundet Östsam. Detta kommer att ge en bättre samordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Det demokratiska inflytandet stärks också genom att styrningen av frågorna sker genom ett direktvalt politiskt organ. Ur ett planeringsperspektiv ställer det krav på hela organisationen att se de utmaningar som detta innebär och även identifiera möjligheter och behov inom det regionala utvecklingsområdet. Ökad ojämlikhet Samhällsutvecklingen de senaste åren har skapat en större social ojämlikhet i Sverige. Klyftorna har ökat. Med detta ökar också ohälsan i befolkningen vilket ställer hälso- och sjukvården inför svåra utmaningar. Resurser måste fördelas utifrån de som har de största behoven samtidigt som den effektivaste åtgärden för att minska de ökande ohälsoklyftorna är att hålla ihop samhället och minska ojämlikheten. Genom preventivt arbete, riktade satsningar och ett väl utvecklat samarbete med andra samhällsaktörer bidrar regionen i sitt arbete till att utjämna skillnader i hälsa. Ett framgångsrikt förebyggande arbete påverkar sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Vi blir allt äldre Medellivslängden har under lång tid ökat och det finns ingen anledning att förvänta sig någon förändring av denna utveckling under överskådlig tid. Den ökande medellivslängden beror främst på den medicinska utvecklingen, vilken generellt sätt innebär säkrare diagnostik och bättre behandlingsmetoder. Allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. De ekonomiska och sociala skillnader som byggs upp under livet bibehålls allt längre upp i åldrarna.

10 10 Vi blir allt friskare med det finns nya hälsohot Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år3. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Samtidigt uppstår nya hot. Det finns en risk att vi kan drabbas av nya sjukdomar på grund av klimatförändringen. Smitta via dricksvatten, badvatten, livsmedel och nya sjukdomar som sprids via myggor och fästingar. Ett ökat resande, samt vård och behandling utomlands, ökar spridningen av resistenta bakterier. På senare år har ett stort antal så kallade nätdroger med narkotisk effekt introducerats, ofta via Internet. Akuta förgiftningar, psykiska störningar med flera andra allvarliga biverkningar riskerar att drabba en ung målgrupp. Hälsans bestämningsfaktorer (Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991) Bestämningsfaktorer för hälsa är faktorer i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer som övergripande handlar om livsvillkor, levnadsvanor och strukturella faktorer. Bestämningsfaktorerna kan både öka och minska risken för ohälsa. Detta innebär att politisk vilja och inriktning spelar en avgörande roll för människors hälsa och livsvillkor. En regionbildning ger förutsättningar för att få en helhetsbild över de faktorer som påverkar östgötarnas hälsa och utgångspunkt för att genomföra gemensamma insatser för förbättrad folkhälsa.

11 11 Den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler såväl totalt som relativt sett. Global kunskapsspridning påskyndar den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen förväntas gå snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett genombrott. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering innebär snabbare och billigare kartläggning av arvsmassan. En utmaning ligger i de ökade möjligheterna att kartlägga våra gener. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Vad som kommer att bli möjligt att göra och vad som är lämpligt eller etiskt försvarbart är emellertid inte samma sak. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen, vilket kan komma att leda till allvarliga bakslag i kampen mot olika bakteriella infektionssjukdomar, vilket i sin tur kan leda till att operationer inte kan genomföras.. Klimathotet Mänsklighetens kanske hittills största utmaning består i att förhindra en fortsatt global uppvärmning samt att förbereda oss inför de klimatförändringar som oundvikligen kommer att ske. Extrema väderförhållanden som sätter vår förmåga att hitta kloka infrastrukturlösningar på prov och en beredskap att ta emot miljöflyktingar är exempel på vad som är att vänta. För hälsooch sjukvården innebär ett varmare klimat en rad utmaningar, t. ex en beredskap för att vårda äldre med vacklande hälsa och för att nya sjukdomar kan få fotfäste. En omställning från ett fossilgasberoende samhälle till ett koldioxidneutralt samhälle är därför en nödvändighet för att förebygga en framtida katastrof Ökade utmaningar för vården Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen och regionerna. I en framtid som sträcker sig fram till och med 2017, bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till 1,3 procent årlig ökning för landstingen och regionerna. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet.

12 12 Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen och regionerna. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingets och regionens uppdrag (medicinsk utveckling m.m.). Kostnadsökning i fasta priser för landstingen och regionerna år med prognos år (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2013) Trots ett antagande om uppräknade statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. Svensk ekonomi med ökad framtidstro Svensk ekonomi utvecklades starkt under slutet av år Även år 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med 3 procent eller något mer åren för att minska något år Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar ökar. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster har ökat snabbt vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Prognosen är att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka år 2014, sysselsatta i Östergötland, vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Tillväxten beräknas till 1,8 procent år 2014, vilket är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. För åren 2015 och 2016 förutspås en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. År 2015 beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Regionens ekonomi stabil med svaghetstecken Regionen har en förhållandevis stabil ekonomi. Jämförelser med andra landsting och regioner visar att Region Östergötland har en stabil ekonomisk grund, med hög likviditet, god soliditet

13 13 samt låg skattesats. Oroväckande är dock att regionen hade en hög kostnadsutveckling på över 5 procent år 2013, vilket också är prognosen för år ( helårsbedömningen mars 2014) Omfattande investeringar tillsammans med ökade behov gör att regionen även fortsatt har en stor ekonomisk utmaning då utökningar inte kommer kunna lösas med resurstillskott utan till stor del måste hanteras inom befintliga resurser genom effektivisering av verksamheten.

14 14 3. Vision, målbilder och framgångsfaktorer Vision Ett långsiktigt hållbart Östergötland där östgöten ges de bästa förutsättningarna för ett liv med god hälsa och hög livskvalitet. Genom sitt uppdrag tar regionen ansvar för att östgöten kan leva: Ett liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas Ett liv utan onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas Ett liv utan onödiga begränsningar i förmåga till aktivitet och delaktighet Regionen medverkar till att: Östgöten får inflytande över sin vård och känner sig delaktig Östgöten erbjuds en säker och högkvalitativ vård Brukarperspektivet Brukarperspektivet beskriver medborgarens relation till de kontaktytor som finns mellan regionens verksamhet och de som är brukare av verksamheten. Målbild 1: Medborgarens inflytande Region Östergötlands organisation, verksamhet och beslutsprocesser är kända i befolkningen. Bra och tillgänglig information till olika målgrupper finns. En tydlig och pedagogisk hemsida, material för skolan och information på olika språk är några exempel. Bra information om hälso- och sjukvårdens möjligheter och begränsningar att möta olika former av ohälsa är nödvändigt liksom ett användarvänligt och påverkbart kollektivtrafiksystem Det demokratiska inflytandet i samband med politiskt viktiga beslut som rör regionens olika verksamheter är betydelsefullt. Det finns många olika möjligheter för politiker och medborgare att föra en ärlig och respektfull dialog i såväl hälso- och sjukvårdsfrågor som i frågor som rör kollektivtrafikens utformning. Medborgaren har kunskap om vilka möjligheter och begränsningar som en offentligt finansierad verksamhet ger. FRAMGÅNGSFAKTOR: Det lokala perspektivet Regionen ska som helhet (se Målbild Folkhälsa) bedriva ett systematiskt folkhälsoarbete. Därutöver måste det för att nå framgång finnas ett engagemang som är genuint lokalt, involvera stora delar av samhället och är därför anpassat efter lokala förutsättningar. En lokal vårdenhet kan givetvis inte ta det fulla ansvaret för en sådan stor och övergripande fråga, men den kan ha som uppdrag att identifiera och ta möjliga initiativ för de delar som kan verka positivt för att nå en sådan målsättning. Det vården, liksom kollektivtrafiken, kan göra är att vara så öppen som möjligt och bjuda in till delaktighet och dialog. Vården ska vara öppen för, förslagsrik och inom rimliga gränser kunna ta

15 15 initiativ för att nya arenor för hälsa och friskvård skapas. Kollektivtrafiken ska genom dialog exempelvis kunna utveckla kreativa lösningar för anropsstyrd trafik på landsbygden. Regionens verksamheter borde på ett naturligt sätt kunna vara inspiratör för ett ständigt pågående samtal i befolkningen som rör miljö, hälsa och livskvalitet. En sådan inriktning borde också öka förutsättningarna att hitta och underhålla forskning som rör hälsan i befolkningen. FRAMGÅNGSFAKTOR: Regionen har en systematisk dialog med medborgarna som involverar dem i viktiga beslutsprocesser Kärnan i denna framgångsfaktor handlar om att involvera och engagera medborgare i de politiska områden som regionen äger varav de viktigaste är hälso- och sjukvård och trafik. Trots att hälsooch sjukvård i olika opinionsmätningar faller ut som mycket högt prioriterat hos allmänheten hamnar ofta landstingsvalen i skymundan. Region Östergötland är en av länets absolut viktigaste aktörer när det gäller påverkan på hälsa, livskvalitet och miljö och får därför inte lida brist vad gäller det demokratiska kapitalet. Landstinget påbörjade ett arbete med medborgardialog för cirka tio år sedan som aldrig fullföljdes och som numera fallit i glömska. I och med denna budget startar ett långsiktigt utvecklingsarbete för att stärka medborgarnas inflytande och delaktighet i regionens beslutsprocesser. Det är viktigt att processen präglas av hög systematik och tar sin utgångspunkt i en gedigen analys. Vad exakt är det vi vill åstadkomma och vad vinner vi och medborgarna på detta? Vilka ska utgångspunkterna vara? För att nå långsiktiga resultat är det viktigt med en bred samsyn inom politiken och en hög förståelse måste etableras bland tjänstemän på olika nivåer. När det inledande arbetet är avslutat ska det finnas en tydlighet kring när och hur medborgare involveras i beslutsprocesserna och vilka verktyg som står till förfogande. Det ska också finnas en idé om hur arbetet kan fortskrida och utvecklas. Det ska hela tiden finnas en rörelse och en ambition att föra demokratin framåt. Målbild 2: Behovsstyrd vård Regionen uppfyller lagstiftningens krav om att vården ska ges efter behov. Kunskap om de faktiska behoven i befolkningen och bland patienterna inhämtas systematiskt och får genom regionens principer för styrning en direkt påverkan på vårdutbudet. Regionen har också tydliga kriterier för vilken vård som ska ges nära och får på så sätt en balans mellan tillgänglighet och spetskompetens. En majoritet av den äldre befolkningen lever ett gott liv och klarar sig själva långt upp i åren, utan stöd från samhället. Men för en mindre grupp äldre fungerar dagens organisation av vård och omsorg inte tillfredsställande. FRAMGÅNGSFAKTOR: Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre Olika studier, liksom patient och brukarundersökningar, ger en bild av att de mest sjuka äldres behov av en sammanhållen vård och omsorg inte uppmärksammas tillräckligt. Allra tydligast är det för personer med nedsatt autonomi, såsom svårt multisjuka äldre och personer med demenssjukdom. För personer i denna situation krävs en offensiv och aktiv vård och omsorg

16 16 som kan erbjudas snabbt, flexibelt och individanpassat. Oavsett om personen bor i ordinärt boende eller i särskilt boende är det av största vikt att regionen och kommunerna tillsammans skapar strukturer som säkrar helhetsperspektivet för gruppen multisjuka äldre och för människor med demenssjukdom. FRAMGÅNGSFAKTOR: En jämlik hälso- och sjukvård Den svenska hälso- och sjukvården har svårt att leva upp till kraven på att vård ska ges jämlikt. Den som är välutbildad och rik får idag en kvalitativt bättre hälso- och sjukvård än den som är lågutbildad och har låg inkomst. När hälso- och sjukvården inte ges jämlikt kan det bidra till att de klass- och könsbaserade klyftor som finns i medborgarnas hälsa ytterligare förstärks. Detta är en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar. Då Östergötland är ett län där sociala skillnader varierar över länet så innebär det att hälso- och sjukvården i de olika delarna av länet möter helt olika patientgrupper. Dessa skillnader kan vara på såväl kommun- som stadsdelsnivå. Det innebär att sjukvårdens organisation måste formas utifrån de lokala och regionala förutsättningar som finns i länet. Hälso- och sjukvården ska bli jämlik, men för att uppnå detta kan det krävas av hälso- och sjukvårdens organisation ser olika ut. Där ohälsan är som störst behöver de största resurserna finnas. Arbetet för att få en jämlik hälso- och sjukvård måste också innebära att kunskapen om detta problem höjs och att all personal som har patientkontakter måste få en ökad kompetens för att se dessa strukturella skillnader för att aktivt kunna arbeta bort ojämlikheten. Ett viktigt instrument för att arbeta för en jämlik hälso- och sjukvård är det jämlikhetsbokslut som regionen tar fram. Här analyseras ojämlikheten och konkreta förslag till hur en jämlik vård ska kunna uppnås till Region Östergötland ska gå före och vara ett föredöme i arbetet för en jämlik vård. FRAMGÅNGSFAKTOR: Verksamheten svarar effektivt upp mot ingångna överenskommelser/avtal Sjukvårdens organisation ska utformas för att kunna leva upp till kraven på en god vård. Det innebär enligt Socialstyrelsen att vården ska vara kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Politikens huvuduppgift är att skapa goda förutsättningar för hälso- och sjukvården att kunna möta upp mot patienternas behov på ett bra och professionellt sätt. Den politiska viljan omvandlas i styrning till avtal med privata vårdgivare eller överenskommelser med den sjukvård som bedrivs i offentlig regi. För att kunna fullgöra ingångna avtal och uppdrag om en god hälsooch sjukvård med utveckling mot en professionell vårdorganisation krävs lokala mandat med ansvar och befogenheter långt ut i organisationerna.

17 17 Hälso- och sjukvården följs upp på ett flertal olika sätt. Det är dock viktigt att förtydliga skärpan i, och matchning med, verkligheten när det gäller de aktuella avtalen och styrdokumenten. I grunden handlar det om att inte ställa krav som är orealistiska att nå eller som inte går att mäta. FRAMGÅNGSFAKTOR: Öppna prioriteringar en Östgötamodell Hälso- och sjukvårdens resurser ska fördelas så rättvist som möjligt med hänsyn tagen till medborgarnas behov. I grunden handlar det om att prioritera de befintliga resurserna rätt. Det kräver att sjukvården är demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Regionens ledning och styrning ska organiseras för att möjliggöra en sådan behovsstyrning. Detta är en del av ett större arbete med att tydliggöra den politiska nivåns roll i förhållande till patienter, medborgare och verksamhet och på så sätt skapa förutsättningar för kvalitet, dialog med och mellan verksamheter och öka hälso- och sjukvårdens förtroende i befolkningen. För att säkra att nya vårdbehov möts och ökande medicinska möjligheter tas tillvara måste regionens resursfördelning med jämna mellanrum utvärderas och omprövas. De effektiviseringar som behöver göras och de tillskott av resurser som ekonomin medger ska alla behandlas i en sammanhållen process där det klart framgår vad som får nya resurser och vad som behöver tas bort. Ytterst är detta ett politiskt ansvar som inte kan läggas på regionens tjänstemän eller på verksamhetens chefer. De avtal och överenskommelser som HSN tecknar ska grundas på ett arbete och en analys som tydliggör östgötarnas behov av insatser från hälso- och sjukvården och sjukvårdens möjligheter att möta dessa behov. En förstärkt och öppen process kring prioriteringar syftar till att skapa ett starkare samband mellan de övergripande politiska målen och de förutsättningar som sjukvården har. Detta ger som resultat såväl ökad demokratisk legitimitet och politiskt ansvarstagande som bättre kostnadskontroll och höjd vårdkvalitet. Ett starkt kunskapsstöd för ett fördjupat arbete kring prioriteringar finns att hämta hos Prioriteringscentrum Målbild 3: Patientens ställning Patientens ställning i vården är stark genom att individen har ett stort inflytande över sin hälsooch sjukvård. Hälso- och sjukvården ser patienten utifrån ett helhetsperspektiv och hjälper patienten att reflektera över sin livsstil och sina vanor. Regionen ska också utifrån varje individs särskilda förutsättningar och livsvillkor stödja och underlätta för människor att ta ett större egenansvar för sin hälsa Hälso- och sjukvårdens olika delar och processer är anpassade så att patientens behov står i centrum och det är lätt för patienten att få information om den vård man fått eller kommer att få. Alla som behöver har en fast vårdkontakt. De olika formerna av valfrihet i vården ökar och betonar allas möjlighet till inflytande, det är inte enbart de starka och friska som bejakas. Valfrihet kan handla om val av vårdcentral, fast vårdkontakt eller en komplementär medicinsk behandling. FRAMGÅNGSFAKTOR: Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad vård innebär att vården bygger på respekt för människors lika värde, den enskilda människans värdighet och individens självbestämmande och integritet. Patienten bemöts utifrån ett socialt sammanhang och vården utförs med respekt och lyhördhet för individens

18 18 specifika behov, förutsättningar, förväntningar och värderingar. Den planeras och genomförs i samråd med patienten. Kommunikationen ska vara en integrerad del av all vård och behandling. Patientens kunskap, förståelse och insikt är förutsättningar för att han eller hon ska kunna vara delaktig i och ha inflytande över sin egen hälsa, vård, behandling och rehabilitering. De anhöriga ska ges stöd och stöttning för att kunna hantera sin egen och sin närståendes situation. För att säkerställa en god kvalitet och jämlik sjukvård skulle vissa vårdcentraler genom tilläggsuppdrag kunna specialisera sig mot smalare patientgrupper, det skulle t.ex. kunna vara patienter med utvecklingsstörning, för att kunna erbjuda en möjlighet att lista sig på en vårdcentral där kunskapsnivån kring patientens särskilda förutsättningar och behov är större. Detta skulle säkerställa kontinuiteten och säkra kvaliteten för patientgrupper som har en utsatt situation i samhället och sjukvården. I samverkan med olika patientföreningar ska regionen undersöka förutsättningar och efterfråga på denna typ av lösningar. FRAMGÅNGSFAKTOR: Samordnade insatser för ungas hälsa Idag ökar den psykiska ohälsan på ett oroväckande sätt och regionen ska bli bättre på att möta den utvecklingen samtidigt som arbetar med att stärka ungas hälsa överlag. Det är främst i barns vardagsmiljö som möjligheter till tidig upptäckt av alla typer av ohälsa finns. För att möta framtidens behov är det viktigt att regionen och kommunerna arbetar tillsammans på skolorna för att med hjälp av skolhälsovård och elevhälsa upptäcka och förebygga ohälsa. Kunskapsnivån om barns behov och livssituation behöver höjas samtidigt som man behöver skapa strukturer som gör att ingen faller mellan stolarna eller att vården inte uppmärksammar barn som man misstänker far illa. För att sedan kunna ge det stöd som barn och unga behöver behövs en ökad samordning av sexualupplysning, missbruksfrågor, psykisk hälsa och försörjningsstöd. Familjecentraler, barnahus, barnhälsor och ungdomshälsor är exempel på samverkan med kommunerna och andra aktörer som kan utvecklas och öka i omfattning. Konkret så ska regionen arbeta för att det skapas verksamhet av typen barnahus också i den östra länsdelen och att arbetet med barnahälsa fortsätter och standardiseras i hela länet. När det gäller barn och ungas psykiska ohälsa ska regionen gå före i den samverkan som behövs med kommunerna när det gäller BUP och skolhälsovården och också vara beredda att satsa ekonomiska resurser för att säkerställa att bättre strukturer byggs upp för att få samarbetet att fungera smidigt. FRAMGÅNGSFAKTOR: Barn och ungas ställning För att barnkonventionens innehåll och regionens skyldigheter ska genomsyra hela verksamheten behöver en handlingsplan tas fram som beslutas i fullmäktige. Handlingsplanen ska initialt fokusera på implementering av barnkonventionen med förslag på mål och åtgärder samt en tydlig ansvarsfördelning. Särskild fokus ska läggas på ökad kunskap om betydelsen av begreppen barnperspektiv och barnets perspektiv. Det är av yttersta vikt att regionen gör barn och unga delaktiga i den egna vården och efterfrågar barnets perspektiv. Handlingsplanen ska även innehålla strategier för hur barnets perspektiv ska tillvaratas och bidra till utveckling av våra verksamheter. För att öka förståelse för vad barn och ungdomar kan mötas av, t ex kränkning på

19 19 internet, bör medarbetare utbildas i råd och stöd samt kunna ge vägledning till andra relevanta verksamheter, t ex Datainspektionen eller Barnombudsmannen. Regionen tar ett särskilt ansvar för att bidra till jämlika och jämställda uppväxtvillkor och att garantera att alla som kommer i kontakt med vården möts på ett likvärdigt sätt oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning och socioekonomi. Målbild 4: Köfri vård Alla kan snabbt och enkelt komma i kontakt med den hälso- och sjukvården. Vården organiseras på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag genom att ställa patientens behov i centrum för verksamheten. Ingen behöver vara sin egen vårdlots eller riskera att fastna i köer. Vården har ett flexibelt och nyfiket förhållningssätt till hur man kan anpassa sitt arbetssätt efter patienternas behov av trygghet, information och framförhållning. En fortsatt utveckling av olika typer av E-tjänster är centralt dels för att underlätta för patienterna i kontakten med sjukvården, men även för att stödja och möjliggöra ett större deltagande i behandling och uppföljning. FRAMGÅNGSFAKTOR: Vårdgaranti efter diagnos Sjukvården behöver organiseras på ett sådant sätt att det finns möjlighet att klara både det akuta uppdraget och den planerade vården. Det kan till exempel handla om att det behöver finnas vårdplatser som är vikta för planerad verksamhet. Det är sannolikt att antalet vårdplatser kommer att behöva utökas för att kunna klara framtidens utmaningar. Kraven på tillgänglighet ska koppla samman de medicinska vårdprogram och riktlinjer som finns. Vad som är vård i tid måste variera beroende på sjukdom. Många akuta sjukdomar och åkommor måste hanteras mycket snabbare än vad vårdgarantin kräver, det gäller till exempel delar av cancervården. FRAMGÅNGSFAKTOR: Patientkontrakt Ett problem med dagens vårdgaranti är att det är väntetiden vid varje besök som regleras och inte patientens sammanlagda väntetid. För individen är det viktigt att den sammanlagda väntetiden i vården blir kort och att man får veta när behandling ska genomföras. Bristen på besked är ofta frustrerande och skapar missnöje med vården. Vi föreslår patientkontrakt som omfattar alla delar i hälso- och sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. I kontraktet ska det finnas en tidsplan för remisser och eventuella behandlingar och det ska framgå vem som ska utföra behandlingarna. När vården och patienten har kommit överens om vad som ska göras och när, ska kontraktet fungera som en vårdgaranti som säkerställer att patientens sammanlagda tid för undersökning och behandling blir kort Svensk cancersjukvård är världsledande, men inom flera cancerformer är väntetiderna oacceptabelt långa. Ovissheten och bristen på besked skapar en stor otrygghet för de patienter som drabbas. Regionen i samverkan med sjukvårdsregionen ska garantera alla cancerpatienter behandling inom fyra veckor.

20 20 FRAMGÅNGSFAKTOR: Ökat patientinflytande över vårdplaneringen för ökad flexibilitet Alla som lämnar sjukvården ska veta när nästa planerade tillfälle att besöka sjukvården kommer att ske. Detta är ett sätt att skapa tydlighet i vårdkedjan samtidigt som patientens inflytande över planeringen förstärks. Det ska vara möjligt att boka telefontid, inte enbart en dag i taget som i dagsläget, utan flera dagar i förväg. Ingen ska nås av meddelandet att dagens telefontider är slut. Det ska även vara möjligt att fysiskt besöka vårdcentralen och på så sätt boka tid för besök. För att underlätta för den vårdsökande ska det också vara möjligt att själv logga in och boka tid på nätet efter att vårdbehovet är bedömt. Regionen ska fortsätta att utveckla de internetbaserade verktyg som finns tillgängliga för kommunikation mellan vården och patienten. Att utveckla e- tjänster inom hälso- och sjukvården skapar nytta och mervärde för patienten och samtidigt var en del av ett effektiviseringsarbete. Målbild 5: Ett säkert akut omhändertagande Hela den prehospitala vården och det akuta omhändertagandet ska hålla en hög kvalitet och bidra till att skapa trygghet för medborgarna. De prehospitala delarna är inte frikopplade från övriga delar av sjukvården utan många undersökningar och medicinska insatser påbörjas vid första kontakt, därför är det viktigt att se den prehospitala vården som en integrerad del. Regionen är ledande i att utveckla den prehospitala sjukvården, både som integrerade i sjukhusens vårdkedjor och i glesbygd. Det ska finnas ett akut omhändertagande i alla tre länsdelar och på alla tre sjukhus. FRAMGÅNGSFAKTOR God tillgänglighet och tidig bedömning Akutsjukvården ska ha en hög tillgänglighet och kunna möta alla de medborgare som har ett akut behov av sjukvården. Genomen tidig bedömning och god samverkan med jourcentralerna ska patienterna kunna få ett snabbt och effektivt omhändertagande. Ett fullt utbyggt Akutläkarkoncept skapar bra förutsättningar för god kvalitet och en effektiv organisation som kan utvecklas långsiktigt. FRAMGÅNGSFAKTOR: Äldre multisjuka patienter Genom ett särskilt omhändertagande av äldre multisjuka patienter skapas förutsättningar för ett tryggt och gott omhändertagande. Det ska finnas möjlighet att direkt komma till vårdavdelningar som har kompetens att se hela den äldre människans komplexa vård och omsorgsbehov. Det långsiktiga målet är att det ska finnas ett adekvat geriatriskt omhändertagande på alla tre sjukhus. Samhälls- och aktörsperspektivet Samhälls- och aktörsperspektivet beskriver regionens större ansvar lokalt, regionalt och globalt. Region Östergötland är en framträdande aktör i samhällsutvecklingen. Genom sin verksamhet och samverkan med andra arbetar regionen för att bidra till att förbättra hälsan och förebygga sjukdom. Regionen ska arbeta med att förändra samhälleliga strukturer som skapar ohälsa och främja individens möjligheter till bättre hälsa. Regionen har också ett ansvar för de större sammanhangen där regionen spelar roll som stor organisation. Det handlar om att ligga i

21 21 framkant i miljöarbetet, vara ett föredöme som arbetsgivare och inte bidra till att upprätthålla ovärdiga strukturer utomlands, exempelvis barnarbete eller arbete under slavlikna förhållanden. Målbild 1: Social hållbarhet Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Att arbeta för jämlik hälsa är ett sätt att säkerställa de mänskliga behov som uttrycks bland annat i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är också ett sätt att bidra till ett tryggare samhälle, ökad delaktighet och stärkt social sammanhållning. Ojämlikhet i hälsa visar sig i nedsatt hälsotillstånd som i sin tur medför sämre möjlighet att kunna arbeta och delta i samhället. Ojämlikhet i hälsa medför också höga och onödiga kostnader för regionen genom kontakter och insatser som kunde ha undvikits. Vår målsättning är att skapa social hållbarhet och förutsättningar för alla medborgare att uppnå god hälsa. Ett sådant arbete kräver strategier på både kort och lång sikt. Som övergripande mål för arbetet under budgetperioden ser vi betydelsen av att integrera jämlikhet i hälsa i alla politiska beslut. Strategierna handlar om att lyfta fram de strukturella faktorerna i förhållande till individens eget ansvar och arbeta för ett ökat helhetstänkande på människors hälsa. Region Östergötland utnyttjar aktivt sin position som kunskapskälla för att ta ansvar för att förändra hälsoläget i befolkningen till det bättre. Regionen arbetar utifrån Östgötakommissionens arbete rekommendationer för att för att arbeta för en förbättrad folkhälsa. Regionen ökar medvetenheten om folkhälsa och hälsans bestämningsfaktorer genom att stärka den folkhälsopolitiska infrastrukturen, förmedla kunskap, ingå i samverkansprojekt och själv sätta in befolkningsinriktade insatser exempelvis genom primärvård och närsjukvård. FRAMGÅNGSFAKTOR: Gedigna folkhälsopolitiska strukturer Folkhälsa ska finnas högt upp på den politiska dagordningen och finnas med som en viktig aspekt att ta hänsyn till i allt beslutsfattande. Regionens ökade ansvar för folkhälsofrågorna från 2015 ställer stora krav på ett strukturerat arbete för att nå konkreta resultat inom folkhälsoområdet. Folkhälsopolitisk policy för Östergötland , som framarbetades i samverkan mellan kommunerna, Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam, revideras. Förslag och erfarenheter från Östgötakommissionens arbete samt andra folkhälsoinsatser inom länet tas tillvara och implementeras i syfte att skapa bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Folkhälsopolicyn i sig är en viktig politisk struktur såväl för att få upp folkhälsa på dagordningen som att ge upphov till samverkan. Men det är också viktigt att vinnlägga sig om att det blir verkstad på en mer konkret nivå, att folkhälsa verkligen påverkat en beslutsprocess eller att olika samverkansprojekt inom folkhälsa kommit till stånd. FRAMGÅNGSFAKTOR: Vårdorganisationens kompetens främjar hälsan i samhället Regionen ska genom den kompetens som finns i vårdorganisationen bidra till att det nationella målet för folkhälsa kan uppnås: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

22 22 En avgörande fråga för att nå framgång i det folkhälsopolitiska arbetet är att regionen lyckas skapa gemensamma strukturer tillsammans med kommuner och andra aktörer för att gemensamt arbeta för att främja en bättre folkhälsa. Detta innebär att regionen aktivt bör erbjuda de kunskaper på folkhälsoområdet som den har men också att regionen initiera aktiviteter som generellt kan stödja att hälsan i befolkningen stärks. Målbild 2: Miljö och klimat Region Östergötland medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Verksamheten präglas av kretslopps och livscykeltänkande och genom effektiva insatser i kombination med klimatkompensation är regionen neutralt avseende koldioxidutsläpp. Regionen ska ligga i framkant när det gäller att utforska och pröva nya modeller och metoder för att minimera negativ klimatpåverkan och uppnå klimatneutralitet. FRAMGÅNGSFAKTOR: Ledningssystem som effektivt styr mot hållbarhet För att regionen ska få till stånd ett effektivt miljöarbete som kan visa upp påtagliga förbättringar och en utveckling med stigande ambitionsnivåer krävs kraftfulla verktyg. Viktigaste är att få fram tydliga och uppföljningsbara styrdokument och att få fram ett regionövergripande och certifierbart ledningssystem. Mer resurser och ett tydligare mandat måste finnas inom miljöorganisationen samtidigt som ansvaret också finns i linjen i ett lean perspektiv där det personliga ansvaret från klinikchef till landstingsdirektör och den politiska nivån är reellt. En parallell som kan förtydliga är hur HR frågor handhas i regionen. Miljöarbetet är centralt i denna framgångsfaktor men här öppnas också upp för en möjlighet att bredda konceptet. Ett certifierbart miljöledningssystem kan kompletteras med andra aspekter som också rör ekonomisk och social hållbarhet och där också utblickarna och kontaktytorna mot det övriga samhället förtydligas. SIS har tagit fram en sådan vägledningsstandard för Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner som varit ute på remiss sedan våren FRAMGÅNGSFAKTOR: Handlingskraft som leder till att nationella miljömål kan nås Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, fjorton etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Alla är givetvis inte relevanta för regionen och vissa inte alls. Generationsmålet är viktigt att uttala därför att det anger en ram inom vilken en nödvändig samhällsförändring måste äga rum. Därtill utesluter den möjligheten att exportera våra miljöproblem utomland. Det är samhällets totala ekologiska fotavtryck som måste minska. Direkt eller indirekt är följande miljökvalitetsmål relevanta för regionens miljöarbete: Begränsad klimatpåverkan(behandlas i separat framgångsfaktor) Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonlager, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv.