VANDAS BALANSERADE STRATEGI

Transkript

1 VANDAS BALANSERADE STRATEGI Vanda stads verksamhetsidé 2 Vanda stad främjar sina invånares välfärd, uppkomsten av nya arbetsplatser och en hållbar utveckling i staden genom att erbjuda en god verksamhetsmiljö och förnuftigt producerad service. Utgångspunkter för verksamheten är öppen kommunikation och kommuninvånarnas delaktighet. Vanda stads värderingar Innovativitet Innovativitet innebär förmågan att i Vanda producera nya och vettiga förändringar, att fungera som vägvisare och ha mod att ta fram nya sätt som är bättre än tidigare för att ordna servicen till kommuninvånarnas bästa. Hållbar utveckling Hållbar utveckling avser att goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer tryggas. När lösningar tas fram och beslut fattas beaktar man ekologiska aspekter och rättvisa och håller ekonomin i balans. Samhällsgemenskap Samhällsgemenskap innebär att kommuninvånarnas delaktighet och aktivitet främjas, att marginalisering förebyggs och deltagande i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Vandas vision Vanda ett klokt val För invånare och företag är Vanda Finlands mest attraktiva och internationella hemstad som går i spetsen för hållbar utveckling. Ett attraktivt Vanda - mångsidiga boendemöjligheter - lokaler och tomter med perfekt läge lämpade för olika slags företag - Finlands logistiska trafikcentrum - andelen egna arbetsplatser ligger i topp för finländska förhållanden - som arbetsgivare är staden en av de bästa i Finland - tjänsternas effektivitet, produktivitet och kvalitet är utmärkta vid jämförelse - mångsidiga hobby-, kultur- och friluftsmöjligheter Ett internationellt Vanda - de internationella kontakterna av världsklass stärks - internationalism och mångkulturell pluralism berikar staden - innovativa internationella projekt söker sig till Vanda - mångfacetterad kompetens och varierande kulturella kontexter tas till vara Ett Vanda med hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet - principerna för hållbar utveckling med i stadsplanering samt i ny- och ombyggnadsprojekt - välfungerande kollektivtrafik

2 3 - användningen av förnyelsebara energikällor främjas - naturens mångfald beaktas i planläggningen och rekreationsbruket - personalen är engagerad i att främja hållbar utveckling - Marja-Vanda utgör internationell modell för ekologiskt byggande Social och kulturell hållbarhet - verksamhetsområdenas samarbete intensifieras vid organiserandet av service - samarbetet med kommunerna i regionen ökar - prioriteringar i servicen sker på rättvisa grunder - mångfald och jämlikhet förverkligas i beslutsfattandet - verksamhetskultur och beslutsfattande som genom sin öppenhet främjar gemensamma värden och verksamhetssätt - god förvaltningspraxis och effektiv förvaltningsstruktur - samarbetet med tredje sektorn stärks Ekonomisk hållbarhet - ekonomin är i balans - innovationer som främjar kostnadseffektiviteten tillgodogörs - utbudet och användningen av e-tjänster utökas - god service tryggas via de anställdas förmåga att hantera förändringar och arbetshälsan - goda levnadsvillkor för nuvarande och kommande generationer tryggas. Utvecklingen i Vanda stads omvärld Befolkningen ökar varje år med runt ett par tusen personer Vid ingången av 2020 hade Vanda invånare, av dessa hade finska som modersmål medan de svenskspråkiga uppgick till stycken och personer talade något annat språk. Av dem som talar något annat språk är de ryskspråkiga den största gruppen och i Vanda uppgick de till 4200 stycken. Stadens befolkning har under 2000-talet vuxit med en årstakt på hela invånare i året. Under 2009 var ökningen personer. Ökningen i befolkningsantalet påverkas av den s.k. naturliga befolkningsökningen, dvs. differensen mellan födda och avlidna, men också differensen mellan dem som flyttar till kommunen och dem som flyttar bort inverkar. Den naturliga befolkningsökningen har ökat Vandas befolkning med i genomsnitt fler än 1500 personer i året. Flyttrörelsens andel av förändringen i befolkningstalen har varierat mer än den naturliga befolkningsökningen: under 2000-talet har nettomigrationen som lägst varit ett par hundra personer på minus medan den som störst har uppgått till mer än ett tusental personer på plus. Under de senaste åren har särskilt nettomigrationen från utlandet till Vanda och hela huvudstadsregionen varit klart större än tidigare. Den årliga befolkningsökningen har de facto ökat den befolkningsgrupp som talar något annat språk än svenska eller finska än de inhemska språkgrupperna, befolkningsökningen har alltså huvudsakligen grundat sig på en ökning i antalet som talar något främmande språk. Figur 1. Den årliga befolkningsökningen i Vanda åren enligt personernas modersmål bef.ökning i antal personer Annat språk svenska finska

3 4 Det förutspås att Vandas befolkning också i fortsättningen ökar med i genomsnitt invånare i året. Antalet födda är årligen över 1500 fler än antalet avlidna och migrationsöverskottet uppgår till personer varje år. Vandas i dag relativt ungdomliga befolkning kommer att åldras, även om antalet barn i dagis- och skolåldern till och med kommer att uppvisa en viss ökning under de närmast åren. Antalet Vandabor som uppnått pensionsåldern kommer snabbt att växa, under de närmaste fem åren med en genomsnittlig årstakt på över 1600 personer. Vid ingången av 2015 beräknas de vara (37 %) fler än i dag och i början av 2020 beräknas de vara (63 %) fler än antalet i dag. Antalet personer som fyllt 75 år förutspås öka från i dag, med en årstakt på i genomsnitt 550 personer till personer år Antalet personer som fyllt minst 85 år kommer enligt prognosen år 2020 att vara mer än dubbelt så stort jämfört med i dag. Figur 2. Befolkningsutvecklingen bland 65 år fyllda och äldre personer åringar åringar 85+- åringar Figur 3. Befolkningsutvecklingen bland de yngre åldersgrupperna åren personer åringar 7-12-åringar åringar

4 5 Antalet i arbetsför ålder ökar genom tillskott av personer med främmande modersmål Antalet Vandabor i arbetsför ålder, år, förutspås fortsättningsvis öka, så att de år 2015 är och år 2020 omkring fler än i dag. Ökningen i denna åldersgrupp utgår enbart från en ökning i antalet personer med främmande modersmål. Figur 4. Vandabefolkningen i arbetsför ålder (20 64 år) enligt modersmål personer inh.befolkn. främ.språk.bef. Det förutspås att antalet med främmande språk kommer att öka i relativt snabb takt i regionen. Enligt den befolkningsprojektion över den del av befolkningen med främmande modersmål, som sammanställts i Helsingforsregionen, beräknas antalet i Vanda under de följande fem åren öka med runt personer och fram till 2020 med mer än personer, så att deras andel av stadens befolkning 2020 skulle uppgå till närapå 14 procent. I början av 2010 var andelen Vandabor med något främmande modersmål 9,1 procent. Figur 5. Ändringen i den del av Vandabefolkningen som talar något främmande språk fördelat enligt åldersgrupp personer år år år 7-15 år 0-6 år Utvecklingen förespås bli den motsvarande i grannstäderna. I Vanda räknar man med att antalet barn med främmande modersmål och under skolåldern fram till 2015 kommer att öka till 700 stycken och till 1200 personer före Bland dem som är i grundskoleåldern är ökningen omkring 700 fram till 2015 och ca 1700 fram till 2020.

5 6 I Vanda ligger arbetsplatssufficiensen på över 100 procent Vanda har något fler arbetsplatser än det bor sysselsatt arbetskraft i kommunen. Av arbetsplatserna förekom en knapp fjärdedel inom handeln samt inkvarterings- och restaurangbranschen medan en femtedel förekom inom samhällsservice och personlig service. Även om antalet arbetsplatser inom den traditionella industrin har minskat i Vanda liksom i landet i övrigt, uppstår det ändå nya industriarbetsplatser. De nya arbetsplatserna har koncentrerats till området kring flygplatsen och Ring III. Antalet arbetsplatser i hela Helsingforsregionen ökade efter recessionen i början av 2000-talet snabbt från 2004 till Under 2009 minskade antalet arbetsplatser med knappt 2 procent. Under de två första kvartalen av 2010 låg antalet arbetsplatser i regionen på samma nivå som genomsnittet under Utslaget på en tioårsperiod har antalet arbetsplatser regionalt ökat med 10 procent. Figur 6. Antalet arbetsplatser i Helsingforsregionen i genomsnitt områdesvis och under kvartalen I II arbetsplatser Randomr. Vanda Esbo H:fors Sysselsättningsgraden har i Vanda hört till de högsta i hela landet. I och med den ekonomiska recessionen gick den emellertid ner under 2009 och arbetslöshetsgraden steg till över 9 procent och har redan en tid varit den högsta i Helsingforsregionen. Emellertid har sysselsättningsgraden ökat sedan början av I slutet av augusti 2010 uppgick antalet arbetslösa arbetssökande i Vanda till knappa 9 600, varav antalet permitterade uppgick till 360. Antalet permitterade har minskat från början av året. Antalet personer som varit arbetslösa längre tid än ett år steg efterhand som arbetslösheten drog ut på tiden och i slutet av augusti uppgick de till 2 200, vilket är runt sexhundra fler än året innan.

6 7 Figur 7. Arbetslöshetsgraden i Vanda och grannstäderna i augusti arbetslöshetsgrad 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Vanda Helsingfors Esbo Hyvinge Träskända Kervo Arbetslösheten har oftare drabbat unga, de som är under 30 år, mer sällan äldre åldersgrupper och oftare män än kvinnor. Ungdomsarbetslösheten i Vanda är den svåraste när man ser till städerna i huvudstadsregionen: i Vanda var närapå 1300 personer under 25 år arbetslösa i slutet av augusti Figur 8. Antalet personer i Vanda under 25 som varit arbetslösa längre än i ett års tid fr.o.m månadsvis arbetslösa under Arbetslösa under 25 Arbetslösa längre än 1 år För dem som har en utländsk bakgrund och talar främmande språk är möjligheterna att få arbete betydligt sämre än för dem som talar något av de inhemska språken. Arbetslöshetsgraden hos den del av befolkningen som talar något främmande språk växlar också mellan 15 och 40 procent beroende på personens ursprungsland och språk. Bostadsbyggandet livligare Även i Vanda har recessionen återspeglats inom alla verksamhetsområden. I mängden byggande, särskilt då i fråga om bostäder, har det märkts under ett par tre av de senaste åren, som exempel kan nämnas att ett rekordlågt antal bostäder blev klara i Vanda under I antalet färdigställda bostäder har man i Vanda inte på flera år uppnått det uppställda produktionsmålet på 2000 bostäder i året.

7 8 Figur 9. Antalet färdigställda bostäder åren samt prognos för prognos bostadsantal Bostadshöghus Rad- el. kedjehus ketjutalot sep. småhus Mot slutet av 2009 ökade mängden höghusbyggen som inleddes i väsentlig mån. Under den första hälften av 2010 har byggandet av småhus också i viss mån kommit igång. Tomtpriser och bostadsanskaffningskostnader som är lägre än i grannstäderna är emellertid Vandas trumf även i framtiden för dem som letar efter småhusbostäder i regionen. Påbörjandet av byggnadsarbetena på Ringbanan och markanvändningens möjligheter utmed järnvägsbanan skapar förutsättningar för den befolkningsökning och det bostadsbyggande som prognostiserats. Under 2009 har bostadsbyggandet kommit igång med en sådan fart att fler bostäder blir färdiga under 2010 än på flera år. Figur 10. Byggandet åren (m 2 -vy), exklusive bostadsbyggandet m2-vy Övrig alager Industri Offentl. Trafik Aff. o. kontor Omfattningen av den våningsyta som färdigställts i Vanda, förutom bostäder, under de senaste åren har varit mycket omfattande, med en årstakt på omkring kvadratmeter våningsyta, under de senaste två åren har mängden till och med uppgått till kvadratmeter våningsyta. Påbörjandet av lokalitetsbyggen minskade under de senaste två åren, men har under detta år satt fart igen.

8 9 Ekonomiska utvecklingsutsikter Allmänna ekonomiska utsikter Den recession som följde på den internationella finanskrisen förorsakade en sänkning i Finlands BNP på närmare åtta procent under Minskningen av BNP under ett enda år var större än under något enskilt år under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Till följd av den internationella recessionen minskade Finlands export med en fjärdedel under 2009 och importen minskade också i nästan samma utsträckning. En av följderna av recessionen är att också arbetslösheten har ökat, dock inte lika dramatiskt som inskränkningarna i totalproduktionen. Världsekonomin började kvickna till våren 2010, bl.a. tack vare massiva ekonomiska stödinsatser. Under 2010 har totalproduktionen börjat öka igen, liksom sysselsättningen. Ekonomin har fått ett snabbt uppsving i de länder som är viktiga för Finlands export och därför har prognoserna för tillväxttalen gått upp under årets lopp: Finansministeriet förutspår att BNP åren ökar med en årstakt på runt 2 3 procent. Även med denna tillväxttakt tar det flera år innan BNP uppnår den tidigare nivån. Under kommande år förutspår Finansministeriet att tillväxten i kommunernas skattefinansiering permanent förblir på en lägre nivå än vad man vande sig vid under åren före recessionen, bl.a. på grund av att produktivitetsutvecklingen prognostiseras ligga på en låg nivå. Därigenom tror man att den kommunala sektorns skuldsättning kommer att fortsätts med anledning av den höga investeringsnivån. Pensionsavgången bland den kommunala personalen når sin topp under närmaste åren, vilket bör utnyttjas när man strävar efter att öka produktiviteten. Personalantalet inom den kommunala sektorn måste begränsas med avseende på både den kommunala ekonomins finansiering och tillgången på arbetskraft samt nationalekonomins tillväxtmöjligheter. Vanda stads budget för 2010 bereddes i ett läge då utsikterna för världens ekonomi, liksom för Finlands del, var mycket osäkra. I samband med att budgeten för 2011 bereddes har olika prognosinstituts prognoser för tillväxten i nationalekonomin ökat, likaså är fallet med konsumenternas och industrins tilltro till ekonomin, visserligen med vissa förbehåll beroende på sektor. Framförallt är det den ekonomiska utvecklingen i USA som förorsakar stor osäkerhet i prognoserna. Figur 11. Utfallet av BNP:s utveckling åren och finansministeriets prognos för åren 2010 och BNP:s utveckling ,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10, BNP-förändring (VM) 2010 (VM) 2011 År

9 10 Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn Kommunernas sammanräknade skatteinkomster ökade med 0,5 procent under Trots att arbetslösheten ökade upprätthölls nivån bl.a. för den kommunala skattens del tack vare den goda löneutvecklingen enligt tidigare avtal, förtjänstrelaterade ersättningar, ökade pensionsinkomster samt för samfundsskattens del tack vare höjningen av samfundsskattens fördelningsandel enligt kommungrupp. För den kommunala ekonomins del gick det bättre än väntat under 2009 eftersom kommunernas och samkommunernas sammanräknade årsbidrag uppgick till 2,3 mrd. euro, dock med en minskning på runt fyra procent jämfört med året innan. På detta inverkade de statliga stödåtgärderna, en sysselsättningsutveckling som var bättre än förväntat, avstannad ökning i kostnadsnivån och kommunernas egna sparåtgärder. Samtidigt ökade den kommunala sektorns lånestock dock kraftigt eftersom investeringsnivån var fortsatt hög. Systemet för statsandelar till kommunerna omorganiserades från och med ingången av 2010 i enlighet med den s.k. envägsmodellen. Statsandelarna består i fortsättningen av en allmän statsandel för kommunal basservice samt andelar som hör till upprätthållarmodellen (bl.a. yrkesutbildning). Vandas allmänna statsandel minskas med jämkningen av kommunernas skatteinkomster: utjämningsgränsen är 91,86 procent av det genomsnittliga. Till de delar som överskrider gränsen minskas en utjämning på 37 procent i stadens skatteinkomster till förmån för de kommuner som får in mindre med skatteinkomster. Under de senaste åren har det nuvarande systemet för utjämning av statsandelarna inneburit en minskning på runt 60 miljoner euro i statsandelarna. I det nuvarande regeringsprogrammet fästs uppmärksamhet vid verkningarna av den ekonomiska recessionen i den offentliga ekonomin och på att balansera upp den offentliga ekonomin och beakta hållbarhetsproblem. De överenskomna höjningarna i mervärdesskatten, energiskatten samt sötsaks- och läskedrycksaccisen bedöms ha en åtstramande verkan i finanspolitiken som uppgår till knappa en procent av BNP. I beslattningen torde inga större strukturella förnyelser företas, utan den beredning som hör samman med beskattningen och finanspolitiken har det kommande regeringsprogrammet i sikte. För den kommunala ekonomins del bereds enligt regeringsprogrammet ett ramförfarande, genom vilket man på medellång sikt kan hantera kommunernas kostnadsutveckling och trygga tillgången på service i hela Finland. Enligt Finansministeriets kalkyl skulle de beslut i finansministeriets kalkyl som berör kommunernas uppgifter, statsandelar och beskattningsgrunder försvaga kommunernas finansieringssituation med runt 42 miljoner euro netto under 2011 jämfört med innevarande år Kommunernas skatteinkomster ökade åren med i genomsnitt ca 6,4 procent i året. Under 2009 var ökningen i utfallet av kommunernas skatteinkomster endast en halv procentenhet. För år 2010 höjde kommunerna sina skattesatser för kommunal- och fastighetsskatterna i betydande mån för att kompensera skattefinansieringsutsikterna och ändringarna i fastighetsskattelagstiftningen. De influtna kommunalskatterna ökades under 2009 i viss mån tack vare ökade förvärvsinkomster och den förhöjning i kommungruppens fördelningsandel som delvis följer på detta. De förvärvsinkomster som berörs av förskottsskatteinnehållning ökade bara i viss mån eftersom den nationalekonomiska lönesumman minskade i viss grad. Kommungruppens fördelningsandel av de skatter som flyter in från förvärvs- och kapitalinkomster ökade tack vare att kapitalinkomsterna minskade kraftigt under Under 2009 var kommunernas andel av avkastningen av samfundsskatten 1,2 miljarder euro, vilket betydde en avsevärd inskränkning. Avkastningen av samfundsskatterna minskade trots att kommunernas gruppandel höjdes med 10 procentenheter för en viss tid. Avkastningen av fastighetsskatten under 2009 uppgick till närapå 1 miljard euro. Totalt sett bibehålls kommunernas skatteinkomster på en rimlig nivå med beaktande av den ekonomiska recessionens omfattning. Om man ser till hela landet ökar skattebasen för kommunalskatten knappt alls under Även om förvärvsinkomsternas tillväxttakt faktiskt skulle accelerera i viss mån jämfört med året innan, innebär höjningarna i avdragen att kommunernas skattebas blir snävare. Bedömningen är att den nationalekonomiska lönesumman ökar under 2010 med omkring 2 3 procent.

10 11 Den prognostiserade förbättringen i den ekonomiska utvecklingen inverkar också på skatteinkomstprognoserna. I den skatteprognosram som uppdaterades i september har man kommit fram till att totala utfallet av influtna kommunalskatter under 2011 kommer att vara två procent högre än under innevarande år. Likaså bedöms samfundsskatterna öka med runt 200 miljoner euro jämfört med året innan. Med anledning av osäkerheten som hänger samman med den allmänna ekonomiska utvecklingen och företagens resultatutveckling bör man förhålla sig försiktigt även till utsikterna för hur samfundsskatteinkomsterna utvecklas. Inkomsterna av fastighetsskatterna uppgick i hela landet till omkring 970 miljoner euro under Under 2010 har det bedömts att inkomsterna ökar med omkring en femtedel närmast tack vare att fastighetsskatttessatserna höjdes. Utfallet under 2011 beräknas till 1,2 miljarder euro, vilket är en ökning på ett par procent jämfört med de inkomster som prognostiseras för Vandas ekonomiska utsikter Under 2009 ökade Vandas sammanlagda skatteinkomster med 9 milj. euro till 763,6 euro, vilket är en tillväxt på 1,2 procent jämfört med året innan. Den sänkta budgeten överskreds med ca 15,6 milj. euro på grund av ökningarna i kommungruppens och Vandas andelar av kommunskatten. Ökningen i Vandas fördelningsandel beror dels på befolkningsökningen, dels på en inkomstutveckling som är bättre än genomsnittet i landet. Räkenskapsperiodens resultat i bokslutet 2009 låg på -14,4 miljoner euro vilket var bättre än befarat, detta tack vare bl.a. korrigeringar i den kommunala beskattningen i slutet av 2008, verksamhetsområdenas inbesparingsåtgärder samt minskade räntekostnader för stadens lån. Verksamhetskostnaderna, exklusive tillverkningen för eget bruk, ökade med 3,4 procent, vilket är en tydlig minskning i verksamhetskostnadernas tillväxttakt jämfört med tidigare. Även om man beaktar vissa osäkerhetsfaktorer som hänger samman med världsekonomin är de ekonomiska utsikterna i vilket fall som helst betydligt ljusare än ett år tidigare också när det gäller den kommunala sektorn. Trots förbättrade ekonomiska utsikter har man tvingats bereda budgeten för 2011 på samma vis som föregående enligt en negativ resultatnivå på -30 miljoner euro. Målet i budgeten är ett positivt resultat Under den första hälften av det påbörjade decenniet kommer Vanda att ställas inför betydande investeringar i infrastruktur, på grund av dessa investeringar kommer stadens lånestock i varje fall att fortsätta öka från 717 miljoner euro i bokslutet 2009 mot gränsen en miljard. När lånens omfattning ökar så växer även ränteriskernas betydelse för staden. Den allmänna räntenivån har i efterdyningarna av finansieringskrisen legat på en historiskt låg nivå, men när räntenivån stiger växer stadens finansieringskostnader oundgängligen också. På grund av investeringstrycket och ökningen i lånestocken bör man under ekonomiplanperioden fästa särskild uppmärksamhet vid att hålla ökningen i verksamhetsbidraget för driftsekonomin under ökningen i skattefinansieringen. Enligt kommunförbundets och Finansministeriets prognoser kommer ökningen kommunsektorns skattefinansiering under de närmaste åren inte att nå upp till den nivån man vant sig vid under talet. Därmed måste stadens verksamhet anpassas till de utsikter stadens inkomstfinansiering ställer i sikte. En viktig roll spelar även intressebevakningen i förhållande till de samkommuner som förorsakar staden stora kostnader, liksom intressebevakningen i relation till staten. Det förutspås att stadens skatteinkomster under ekonomiplanperioden ökar med en årstakt på ca 4 5 procent tack vare befolkningsökningen och en inkomstutveckling som är bättre än genomsnittet. Stadens skatteinkomstfinansiering är till stora delar beroende av hur de kommunala skatteinkomsterna utvecklas. I budgeten 2011 utgör kommunalskatten 74 procent av stadens skattefinansiering.

11 12 Figur 12. Utvecklingen i Vanda stads skatteinkomster under ekonomiplanperioden Skatteinkomster Milj ,0 800,0 600,0 400,0 200,0 763,6 785,0 828,0 S 867,0 905,0 942,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Ändrings-% 0, * TA 2011 TS 2012 TS 2013 TA ,0 År Skatteinkomster totalt %-ändring * Utfallsprognos Figur 13. Fördelningen av Vanda stads inkomstfinansiering i budgeten 2011 Fördelningen av stadens inkomstfinansiering 5 % 11 % 2 % 15 % Verksamhetsinkomster (exkl. interna inkomster) Inkomster av kommunalskatt 5 % Samfundsskatter Fastighetsskatter Statsandelar Finansieringsinkomster 62 %

12 13 Figur 14. Skattefinansieringens fördelning enligt skatteslag och statsandelar i Vanda stads budget 2011 Skattefinansiering BDG % 6 % 6 % Kommunalskatt Andel av samfundsskatterna Fastighetsskatt Statsandelar totalt 74 % Figur 15. Lånestockens utveckling i Vanda stad under ekonomiplanperioden Lånestockens utveckling BS 2006 BS 2007 BS 2008 BS 2009 PROGN 2010 BDG 2011 EP 2012 EP 2013 EP 2014 Milj. År Utvecklingen i antalet anställda i Vanda under 2000-talet Stadens personalmängd har vuxit behärskat under hela 2000-talet i förhållande till ökningen i befolkningsmängden. I två olika skeden har man klarat av betydande nedskärningar i antalet anställda på viss tid (åren 2005 och 2009). Stadens mål har varit att permanenta den personal som behövs bestående och att för kortvariga vikariat och arbetsuppgifter av säsongskaraktär använda den service som erbjuds av Seure Henkilöstöpalvelut Oy. Tabell 1. Utvecklingen i antal invånare och antalet anställda År Invånare Personal, ordinarie viss- tidsanställda Antal invånare/anställd 17,43 16,91 16,87 16,30 16,10 16,64 16,71 16,88 16,71 17,31

13 14 Personalplaneringen har utvecklats under 2000-talet. Dess mål är bl.a. att stödja hanteringen av personalmängden, kompetensutvecklingen och -allokeringen samt att på arbetsenhetsnivå svara för planeringen av rekryteringen och fördelningen av arbetsturer. Åren ökar personalmängd mycket litet. De vakanser som frigörs allokeras på nytt enligt behov och i samband med varje rekrytering övervägs behovet mycket noga. Särskild uppmärksamhet fästs vid besättandet av vikariat och tidpunkterna för dessa. Tabell 2. Utvecklingen i personalens omfattning Verks.omr./affärsv Bildningsv Social- och hälsovård *Munhälsovården Fast.central e Centralförvaltn *Affärsverken Markanv. och miljö Fritid och invånarservice Totalt Den omfattande pensionsavgången möjliggör de ändringar i personalstrukturen som planerats med beaktande av god arbetsgivarpolitik. Enligt prognos från kommunernas pensionsförsäkring kommer pensionsavgången i Vanda att vara på topp åren Pensionsavgången i Vanda fram till år 2030 ligger dock under genomsnittet inom den kommunala sektorn, med undantag för år 2011 då den är som högst. Det rekryteringsbehov som uppstår i och med pensionsavgången utgör en utmaning, ifall den utbildade arbetskraften söker sig till andra marknader. En utmaning i sig utgör överföringen av kunnandet från dem som går i pension till följande generation. Antalet personer som går i arbetsoförmögenhetspension har under de senaste åren (2008 och 2009) minskat rejält, och ligger på en betydligt lägre nivå än medeltalet inom den kommunala sektorn. Orken i arbetet stöds genom den verksamhetsmodell för aktivt engagemang som är i bruk, vilken har ökat antalet rehabiliteringsansökningar med hälften. Fram till år 2030 har nästan 60 procent av den nuvarande personalen gått i pension. * Tabell 3. Pensionsavgång Åren Prognos för pensionsavgången i Vanda % Pensionsavgången i jämförelsegruppen (de stora städerna) ,0 19, ,5 34, ,6 48, ,4 61,8 * I siffrorna saknas de lärare som ingår i Statskontorets pensionssystem

14 15 Utvecklingen i lokaliteternas omfattning I diagrammet presenteras utvecklingen i omfattningen av de lokaliteter som står till stadens verksamhetsområdens förfogande (yta angiven i kvadratmeter) under tidsperioden Ytan under åren har prognostiserats enligt investeringsdelen i ekonomiplanen. Under den granskade perioden ökar lokaliteterna i omfattning med en årstakt på omkring 2 procent. Figur 16. Storleken på de lokaliteter som är i stadens användning åren Figur 17. Lokaliteter enligt innehavsform Lokaler i direkt ägo 8 % 68 Aktielokaler Lokaler hyrda av koncernbolagen Lokaler hyrda utom koncernbolagen

15 16

16 17 STRATEGISKA MÅL

17 Samhällsinflytande och genomslagskraft hos kunderna Konkurrenskraftsstrategi Kontrollerad stadstillväxt Marja-Vanda och den anknytande Ringbanan spetsprojekt i bostadsoch arbetsplatsbyggnationen lyckad och hållbar bostadsproduktion bostadsmässa i Vanda 2015 centrumområdena och områdena nära stationerna förnyas konkurrenskraften förbättras speciellt genom att utveckla marknadsföringen av Aviapolis naturområdena utvecklas Vandas strategiska mål BDG 2011, EP Specialåtgärder inom närings- och och sysselsättningspolitik nya arbetsplatser skapas stadens hela organisation med i företagsservicen internationella investeringar lockas till Vanda t.ex. via Innovationsinstitutets program ungdomsarbetslösheten bekämpas aktiva åtgärder för svårsysselsatta Gemensamt ansvar för välfärd och miljö för välfärd och miljö välfärds- och hälsoskillnaderna minskas gemensamt ansvar för barn och unga hållbara lösningar som tryggar en meningsfull ålderdom samhörighet, delaktighet och trygghet stärks närmiljön förbättras, hemortsidentiteten förstärks inverkan på klimatet minskas Servicestrategi Servicenivån och och kvaliteten upprätthålls klientorienterad utveckling av socialoch hälsovårdsservicen utveckling av öppna tjänster inom småbarnsfostran kvaliteten på den grundläggande undervisningen och utbildningen av unga upprätthålls utbildningsgarantin genomförs goda resultat i integreringen av invandrare kostnadseffektiv service Strukturer och processer Förnyelse och personalens arbetshälsa Finslipning av av servicestrategin innovativa och kostnadseffektiva lösningar för hur servicen ordnas reform av stadskoncernens fastighetsägande och fastighetsservicens organisering effektivt utnyttjande av extern finansiering utvidgat samarbete med företag, tredje sektorn och andra partner Framgångsrikt och och energigivande ledarskap Lokaliteter och och stödfunktioner för för serviceproduktionen Förbättring av av produktiviteten optimering av servicenät ökning av produktiviteten och lokalitetskedjor med 2 % centraliserade servicens roll deltagande i nationella produktifiering och prissättning produktivitetsprojekt av service som erbjuds e-tjänster utvecklas koncernbolagen överföring av koncernbolagens bokföring till ekonomiservicecentralen miljökriterier vid upphandling belöning utveckling av ledningssystemet prioriteringar i personalplaneringen miljöledning Produktiv personal som som hittar sin sin styrka Regionalt samarbete och och intressebevakning Helsingfors-Vanda- och regionförvaltningsutredningen en aktiv ägarpolitik i HRM och HRT utgiftskontroll i HNS regional upplagringsplats för schaktmassor koncentration på primäruppgiften sjukfrånvaron förebyggs och förkortas samarbete med läroinrättningarna 18 Ekonomiska resurser och möjligheter Balansering av av ekonomin verksamhetsutgifterna ökar måttligt beaktande av ekonomin vid organisatoriska reformer positivt resultat år 2013 investeringar prioriteras eller skjuts fram och investeringarnas självfinansiering ökas aktiv markförsäljning Egendomsförvaltningen måttlig ökning av mängden lokaliteter Affärsverket Företagshälsan i Vanda bolagiseras fr.o.m koncernstrategin uppdateras frigöring av kapital och hantering av finansieringsrisker Intensiv kostnadsjakt system för uppföljning och planering av ekonomin utnyttjas i stor omfattning inom verksamhetsområdena sparsamhetsprincipen råder i all verksamhet vardagsinnovationer främjas

18 19 Strategiska mål Samhällsinflytande och genomslagskraft hos kunderna Kontrollerad stadstillväxt En kontrollerad och hållbar stadstillväxt stöder sig på principerna för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Därmed är prioriteringsområdena inom utvecklingen hållbar tillväxt, enhetlig och förtätad stadsstruktur samt stävjande av klimatförändringen och beredskap inför den. En enhetlig stadsstruktur kombinerad med en fungerande regional kollektivtrafik utgör de viktigaste åtgärderna för att stävja klimatförändringen. Om de nya områdena byggs med beaktande av naturförhållandena, främjas också anpassningen till klimatförändringen. En bra naturmiljö är också ett centralt krav för att åstadkomma ett högklassigt, diversifierat och socialt hållbart samhälle. I planeringen av Marja-Vanda betonas urbant och ekologiskt byggande samt rörlighet. Med avseende på hållbar utveckling stöder Marja-Vanda sig på förträffliga kollektivtrafikförbindelser samt lågenergi- och passivhusbyggande. Nya lösningar och idéer tas fram i samarbete med bl.a. företag inom sektorn, forskningsinstitutioner, användarna och invånarna. I planeringen beaktar man ända från första början jämvikten i byggandet av service och bostäder. Planeringen av Marja-Vandas centrumområde fortskrider utgående från en detaljplaneskiss som baserar sig på lösningarna i den internationella arkitekttävlingen år Under 2011 fortsätter arbetet med att utarbeta de första delarna av området till detaljplaneförslag i samarbete med framtida samarbetspartner. Översiktsplaneringen för kompletteringsbyggandet i Kivistös äldre småhusområde som har igångsatts i form av ett invånarsamarbete fortsätter under Ett nytt bostadsområde planeras till väster och öster om Ripubyvägen. Området stöder sig på influensområdet kring framtida Lappböle station. Planeringen fortgår år 2011 och resulterar i ett utkast till generalplan varefter detaljplanerna görs upp för mindre områden. Planeringen har genomförts i samarbete med markägarna samt deras representanter och konsulter. Vanda har tillsammans med bostadsmässorganisationen utrett möjligheterna att ordna en urban bostadsmässa i Marja-Vandaområdet år 2015 efter det att Ringbanan tagits i bruk. Staden lämnar in ansökan i slutet av år En bostadsmässa kan bidra till förbättringar i området Marja-Vanda och medför publicitet. Bostadsmässan är ägnad att öka byggarnas och företagens intresse och möjliggör bl.a. att nya ekologiska lösningar tas i bruk. Planeringen av det moderna urbana affärscentret i Marja-Vanda inleddes sommaren 2010 med nya samarbetspartner och detaljplaneringsarbetet fortsätter. Vid planeringen av affärscentret i Marja-Vanda spelar ekologiska lösningar en viktig roll. Målsättningen är att ansöka om ett internationellt erkänt miljöcertifikat för affärscentret. Det kommande affärscentret är centralt beläget i stadsbilden på den punkt där Ringbanan och dess station i Kivistö och centrumområdet möts. Målet är att den första etappen av köpcentret ska bli klar när Ringbanan är färdig De primära behoven inom boendet är bestående och i det närmaste i ordning för de flesta. Önskemål som anknyter till boende och livskvalitet lever emellertid ett föränderligt liv när samhället förändras. Vitt skilda livsstilar, växlande livssituationer och en mångfald nationaliteter föder behov som återspeglas på de förväntningar man har på boendet. Även om Vanda anses vara en stad för barnfamiljer ökar antalet ensamboende hela tiden. Intresset för urbant boende ökar, men det traditionella egnahemsboendet är en boendeform som står sig väl, speciellt bland barnfamiljer. Vandas bostadsprogram har redan visat sig fungera. Programmet omfattar tre strategiska riktlinjer och 79 programmatiska åtgärder som förverkligar de många målsättningarna inom boendet i Vanda. Programmet inkluderar dessutom riktlinjer som överenskommits regionalt, vilka också framgår av hela stadens strategi. Bland dessa ingår Helsingforsregionens program för markanvändning och boende (MAL 2017) samt Helsingforsregionens avsiktsförklaring som grundar sig på regeringens bostadspolitiska program och programmet för att minska långtidsbostadslösheten i samarbete med staten. Avsiktsförklaringen inom bostadsproduktionen berör tomtutbudet, främjandet av en bostadsproduktion och ett bostadsutbud som motsvarar

19 20 efterfrågan samt att de trafikprojekt som är förutsättningen för den uppställda bostadsproduktionen förverkligas i rätt tid och följs upp. Avsiktsförklaringens viktigaste mål är att årligen få till stånd omkring bostäder i Helsingforsregionen, varav ca 9500 i huvudstadsregionen och resten i kranskommunerna. Av denna produktion måste 20 procent produceras i form av statligt stödd hyresbostadsproduktion. För Vandas del medför denna förbindelse att 2000 bostäder färdigställs årligen, varav 400 bostäder är statligt stödda hyresbostäder. Programmet för att minska långtidsbostadslösheten har som mål att halvera långtidsbostadslösheten fram till 2011 och effektivera åtgärderna för att förebygga bostadslöshet. De ekonomiska konjunkturerna syns alltid kraftigt i bostadsproduktionen och dess prioriteringar. De statliga stimulansåtgärderna har främjat bostadsbyggandet. Byggandet av statsunderstödda hyresbostäder, bostadsrättsbostäder och hyresbostäder enligt den s.k. övergångsmodellen har piggat upp bostadsproduktionen och medfört en diversifiering. Efterfrågan på hyresbostäder har stigit kraftigt. Byggandet av ägarbostäder har åter kommit igång efter det att den internationella finanskrisen som redan pågått i över ett år tystade byggverksamheten. Med tanke på konkurrenskraften och näringspolitiken är det viktigt för staden att säkerställa goda bostadsmöjligheter för företagens personal. Efterfrågan på ägarbostäder riktar sig främst mot flervåningshus. Trots stimulansåtgärderna kommer staden inte att nå upp till målsättningen om 2000 nya bostäder per år. Den viktigaste uppgiften är att se till att förverkliga den långsiktiga målsättningen, det vill säga att trygga en tillräcklig bostadsproduktion och bostadsområden med varierande besittningsformer. I processen med att bevara och förbättra Vandas regionala konkurrenskraft har områdescentrens livskraftighet en viktig ställning ur boendets och affärslivets synvinkel. Stora utvecklings- och byggprojekt i olika stadier är på gång i alla områdescentra i Vanda. Byggnationen i Dickursby inleds med rening av jordmånen år 2010 och bostadsbyggnation år Ett resecentrum, i vilket ingår olika kollektivtrafiklösningar, affärs- och kontorslokaler samt ett hotell, byggs vid Dickursby station. Resecentret är under planering så att de delar som är viktiga med tanke på kollektivtrafiken står färdiga år 2014 då trafikeringen på Ringbanan inleds. Planeringen av Håkansböle affärscentrum och de intilliggande bostadshusen fortgår. Utvecklingsplanen för det gamla köpcentret uppdateras under år Planeringsarbetet för det s.k. gamla köpcentret i Björkby pågår. I planen ingår förutom affärsutrymmen även bostäder. En plan för Korso gjordes upp under år 2010, "Referensram för Korso centrum, dess funktioner och stadsbild". Man strävar efter att organisera byggnationen utgående från ovan nämnda plan. I Mårtensdals centrum byggs för tillfället ett affärscentrum och bostadshus. Det kraftiga bostadsbyggandet fortsätter i Myrbacka och planeringsarbetet för affärslokals- och bostadsbyggnationen i centrum pågår som bäst. Utredningsarbetet kring kompletteringsbyggnation av gamla bostadsområden har inletts. Marknadsföringen av Aviapolis har sedan år 2001 genomförts i samarbete med Vanda stads samarbetspartner. Under denna tid har Aviapolis utvecklats till ett av Finlands och Helsingforsregionens mest attraktiva områden för företagsverksamhet. Områdets dragningskraft märks också i ett större antal arbetsplatser, nya företag och investeringar samt en uppgång i stadens konkurrenskraft. För att bevara och höja områdets dragningskraft är det nödvändigt att staden och dess samarbetspartner satsar på att marknadsföra Aviapolis även under denna planeringsperiod. Satsningen inriktas främst på åtgärder som ökar byggnationen i Aviapolis och stärker områdets kompetenskapital. På så vis är det möjligt att göra Aviapolis till ett mångsidigt och kvalitativt högtstående centrum för arbete, boende och fritid. Att skapa en bra och hållbar miljö kräver omsorgsfull planering och en tillräckligt noggrann bedömning av verkningarna. Med tanke på en hållbar stadsplanering är det viktigt att man i centrala nya byggnadsobjekt utvärderar och gör upp planerna i samband med förhandsplaneringen för att minska utsläppen av växthusgaser som byggnationen av området och dess användning ger upphov till.

20 21 Nya redskap utvecklas för att bedöma markanvändningsplanernas verkningar och utvärderingskriterierna samt uppföljningsindikatorerna definieras noggrannare med beaktande av vilka sociala och genus- och naturrelaterade verkningar de har samt med avseende på utsläpp av växthusgaser. I Vanda fortgår det helhetsbetonade arbetet med att stävja klimatförändringen i samarbete med näringslivet, kommuninvånarna och medborgarorganisationerna. Stadens insats i klimatarbetet gäller markanvändning, trafikanläggningar, energisparåtgärder och den egna byggverksamhetens kvalitet. Under år 2011 skapas ett uppföljningssystem för att mäta hur väl målsättningen uppfyllts samt för att vidareutveckla bl.a. miljökriterierna för upphandlingar, resultatenheternas incentiv, organiseringen av uppföljningen av energiförbrukningen samt speciellt rapporteringen till förtroendevalda och stadens anställda. Genom att genomföra dagvattenprogrammet som stadsstyrelsen godkände stöds både anpassningen till klimatförändringen och ett naturenligt vattenomlopp. Naturskyddsområdena i Vanda och grönområdena som kompletterar dem balanserar upp de bebyggda områdena och utgör ett representativt urval av olika naturtyper. Naturområdena svarar på invånarnas behov av rekreation på flera olika sätt. Naturområdena bör klara av ökat slitage och de ska svara på kommuninvånarnas förväntningar, vilket förutsätter kvalitativ planering och anläggning av nya friluftsstigar, informationstavlor och andra konstruktioner. Grundande av en nationalpark i Sibbo storskog som ingår i den regionala grönzonen främjas och friluftsområdena och naturstigarna i Hanaböle träsk och Gjutars utvecklas till en viktig utgångspunkt för den som vill bekanta sig med nationalparken. I stadsmiljö stöter ekosystemet på problem då arter som förekommer allmänt på andra platser minskar i städerna. Men även hotade arter bör beaktas i stadsmiljö eftersom ett ensidigt arturval gör ekosystemet mer känsligt för olika störningar och bidrar till främmande arters utbredning. Naturskyddsområdena i Vanda och de övriga naturområdena som kompletterar dem balanserar upp de instabila ekosystemen i bebyggda områden och utgör ett nätverk av representativa naturtyper. Den viktigaste uppgiften under de kommande åren i samband med att värna om naturens mångfald är tryggande av de ekologiska korridorerna mellan olika naturområden. Tjänstemännen i Helsingfors, Vanda och Sibbo har berett uppgörandet av en gemensam generalplan från början av år En ramplan har gjorts upp år 2009 för kustområdet mellan Helsingfors och Borgå och den utgör underlag för generalplanen. Olika scenarier framkastades för kustområdet Helsingfors, Vanda, Sibbo och Borgå med tanke på utvecklingen av regionstrukturen på lång sikt samt olika alternativ och markanvändning. Utredningarna om förutsättningarna för att bygga ut metron och en snabbspårväg är färdiga. Övriga utredningar som gjorts gäller bl.a. stadsekologi, kulturvärden och lösningar med tanke på den tekniska servicen. Utvidgningen österut av tätortsstrukturen och spårvägsnätet i huvudstadsregionen förändrar den nuvarande markanvändningen betydligt på de tre kommunernas område. En gemensam planering behövs för att behärska helheten, smidigt förena angränsande områden och för att svara på behovet av gemensamma åtgärder. Helsingfors har lämnat in ett officiellt initiativ om att inleda en gemensam generalplanering samt tillhörande avtal och arrangemang för beslutsfattandet (stadsstyrelsen ). Initiativet tas upp till fullmäktigebehandling i Vanda och Sibbo under hösten Budgetårets mål: 1. Staden säkrar påbörjandet av köpcentret i Marja-Vanda samt ansöker om ett internationellt godkänt certifikat för centret. 2. Beredningen av delgeneralplanen för Östersundom inleds i samarbete med Helsingfors och Sibbo. 3. Under 2011 bygger man upp ett uppföljningssystem för att mäta utfallet av klimatförändringsmålet. Ekonomiplanperiodens mål: Statens och huvudstadsregionens avsiktsförklaring gällande bostadsproduktionen genomförs. Vid nybyggnation viks efter övervägande 1 procent av byggkostnaderna för konstnärlig utsmyckning. En målsättning vid nybyggnationen är att genomföra byggprojekt lämpade för omfattande sambruk.

21 22 I utvalda projekt reserveras plats för invånarhus eller -utrymmen i detaljplanen. Bostadsmässan arrangeras i Marja-Vanda år De äldre bostadscentrens livskraft tryggas. Bedömningen av markanvändningens verkningar utvecklas med beaktande av sociala samt genus- och naturrelaterade verkningar och utsläpp av växthusgaser.kommunikationerna till naturområdet Sibbo storskog som ingår i den regionala grönzonen förbättras. Hanaböle träsk utvecklas som en del av nationalparken Sibbo storskog. Specialåtgärder inom närings- och sysselsättningspolitiken Den aktiva näringspolitiken baserar sig på Vandas eget konkurrenskraftsprogram samt på metropolområdets konkurrenskraftsstrategi, vilka anger riktlinjerna för utvecklingsverksamheten. I Vandas konkurrenskraftsprogram ligger fokus inom kompetensutvecklingen på att stödja företagens internationalisering och att skapa olika utvecklingsplattformar i samarbete med universiteten och högskolorna samt företagen. Likaså styr den nationella innovationsstrategin under kommande år utvecklingen av kommunernas konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Målet för den näringspolitiska verksamheten är att locka nya arbetsplatser och utländska investeringar till Vandaområdet. Vanda har flera konkurrensfördelar och man fortsätter att mer effektivt än tidigare dra nytta av dessa i framtiden. En särskild fördel för Vanda är Finlands läge på världskartan tack vare den kraftigt ökande flygtrafiken. De bästa direkta flygförbindelserna från Europa till Asien och från Nordamerika till Indien går via Finland. Utvecklingen inom flygtrafiken gör det möjligt för Vanda att utnyttja stadens gatewayposition i den internationella konkurrensen. Flygplatsen i sig, med alla sina kringfunktioner som har med luftfart att göra, lockar arbetsplatser till Vanda. En annan betydande konkurrensfördel är metropolområdet som Vanda tillhör. Metropolområdet med alla sina möjligheter är ett mångsidigt område med internationell dragningskraft. Huvudstadsregionens universitet och högskolor samt forskningsanstalterna och en stor mängd läroinrättningar av olika slag möjliggör diversifierade utvecklingsfunktioner. En tredje konkurrensfördel av betydelse är det nätverksbaserade verksamhetssätt som varit i bruk i Vanda redan en längre tid. Man har redan länge samarbetat med företag och olika privata serviceproducenter. Detta framgår av de utvärderingar över stadens verksamhet som genomförts inom företagsvärlden. Utgående från dessa konkurrensfördelar kan Aviapolis i Vanda utvecklas till ett företagsområde i världsklass. Inom ramen för Innovationsinstitutet fortgår arbetet med att bygga upp olika utvecklingsplattformar (business labs) och utveckla Aviapolisområdet och Marja-Vanda till veritabla testlaboratorier då det gäller att tilllämpa ny teknologi och nya serviceformer. Samtidigt utvecklas marknadsföringen av området och inriktas mer än förut på att informera företagen om områdets fördelar. Vanda marknadsförs som ett internationellt centrum för logistik, en knutpunkt (International logistics hub). Förutom goda trafik- och andra förbindelser lämpar sig staden även utmärkt för att utveckla affärssamarbete mellan olika företag. Marknadsföringen av utvecklingsplattformarna (business labs) som företagen, universiteten och yrkeshögskolorna skapat med stadens stöd ökas. De redan existerande utvecklingsplattformarna är RFID-lab, Anturikeskus Oy, Vanda innovationsinstitut i sin helhet, Airport Cluster Finland, Care Innovation and Design Hub = välfärdsområdets utvecklingsplattform. Utöver dessa har företagsparkerna i Aviapolisområdet gett upphov till utvecklingsplattformar för utveckling av företagsverksamheten och för nya serviceformer i samarbete med utvecklingsplattformarna. Marknadsföringen av området riktar sig speciellt till asiatiska företag och utgår från områdets optimala placering för företagens verksamhet i Europa tack vare flygtrafikförbindelserna (täta och korta förbindelser till Asien och Europa) och utvecklingsplattformarna. Kinesiska företag drar nytta av utvecklingsplattsformsverksamheten i sin produktutveckling för den europeiska marknaden. Kinesiska investerare lockas till att bygga lokaliteter och tjänster både för finska och kinesiska företag. Som ett resultat skapas en bild av Vanda som en miljövänlig internationell innovationsmiljö som betjänar företagen med att utveckla verksamheten och vars läge internationellt sett möjliggör en expansion av affärsverksamheten tack vare goda logistiska förbindelser.