Landstingsfullmäktiges föredragningslista

Transkript

1 Landstingsfullmäktiges föredragningslista Sammanträdet den november 2014 Tid: 19 november kl november kl Lokal: Landstingshuset, sessionssalen

2 Sammanträdet öppnas... 3 Anmälan om inkallade ersättare... 3 Upprop... 3 Val av två protokolljusterare... 3 Val av presidium... 3 Information från presidiet... 3 Anmälan av interpellationer, frågor och övriga ärenden... 4 Utdelning av kulturstipendier... 4 Debattregler... 4 Finansplan Uppdrag 2015 för fullmäktiges beredningar... 5 Motion nr 3-14 om patienters möjlighet att få synkorrigerade linser vid ögonoperationer... 8 Arbetsordning och reglementen Ersättning till förtroendevalda Inkallande av ersättare Hjälpmedelspolicy Finanspolicy Policy för utveckling av e-samhället Arkivreglemente Ägarstyrningspolicy Regler inom ekonomiområdet Tandvårdstaxa Förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin Förlängd giltighetstid för landstingets avgifter Förfrågningsunderlag avseende barn och ungdomstandvården 3-19 år Arctic Business Incubator AB Avsägelser av uppdrag Val av valutskott Val av revisorer, fullmäktigeberedningar, nämnder m m Interpellations- och frågesvar Landstingsstyrelsens rapport Sammanträdet avslutas

3 1 Sammanträdet öppnas 2 Anmälan om inkallade ersättare 3 Upprop 4 Val av två protokolljusterare Den ordning som har tillämpats under föregående mandatperiod innebär att det vid varje sammanträde i rullande ordning väljs en ledamot från majoriteten och en ledamot från oppositionen till att jämte ordföranden justera protokollet. 5 Val av presidium Dnr Val av en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande för tiden t o m den 14 oktober Information från presidiet 3

4 7 Anmälan av interpellationer, frågor och övriga ärenden 8 Utdelning av kulturstipendier 9 Debattregler Under föregående mandatperiod har följande debattregler tillämpats frivilligt vid fullmäktiges sammanträden: Huvudregel Varje ledamot disponerar högst fem minuter per anförande. Ledamöterna får ordet i den ordning de anmäler sig. Turordningen för anförandena bryts dock när någon ledamot får ordet för replik enligt reglerna nedan. Undantag från huvudregeln Vid behandlingen av vissa mer omfattande ärenden, t ex strategiska planen, kan presidiet efter samråd med partiernas gruppledare besluta att debatten ska inledas med att en företrädare för varje parti får ordet. Företrädarna får ordet i den ordning som följer av respektive partis platsantal i fullmäktige. Vid lika platsantal avgörs turordningen av antalet röster i landstingsvalet. Varje företrädare disponerar högst tio minuter för sitt anförande. Turordningen för anförandena bryts när någon av talarna får ordet för replik enligt reglerna nedan. Replikrätt En ledamot som redan har hållit ett anförande under debatten har rätt att få ordet för replik med anledning av en efterföljande talares anförande. En ledamot som inte har hållit ett anförande under debatten har rätt att få ordet för replik, om en talare i sitt anförande riktar sig direkt till ledamoten. Replikrätten är begränsad till två repliker om vardera högst en minut per ledamot och anförande. Den ledamot vars anförande föranleder replik har rätt att direkt efter varje sådan replik få ordet för egen replik om högst en minut. 4

5 10 Finansplan Dnr 4-14 Finansplan har utarbetats. Finansplan antas. Yrkanden och reservation vid ärendets behandling i styrelsen Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Finansplanen anpassas till vårdalliansens strategiska plan. Reservation Av Mattias Karlsson (M), Monica Hedström (M) och Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande Uppdrag 2015 för fullmäktiges beredningar Dnr I arbetsordningen för landstingsfullmäktige anges att presidiet föreslår uppdrag för nästkommande år för samtliga beredningar. Inför presidiets arbete med val av uppdrag har samtliga beredningarna under våren 2014 fått ge förslag på ämnesområden. Presidiet har därefter formulerat sitt förslag, vilket sedan har processats med samtliga beredningsordföranden. Kriterier för val av uppdrag I sitt arbete med val av uppdrag har presidiet använt följande kriterier: 5

6 Länsperspektivet Resultatet av beredningarnas arbete ska belysa förhållanden över hela länet och för hälso- och sjukvårdsberedningarnas del även kunna jämföras sinsemellan. In- och omvärldsbevakning Beredningarnas uppdrag bör ligga i linje med landstingets arbete och harmoniera med signaler och trender från omvärlden. Påverkansmöjligheter Uppdragen leder till att utvecklingsmöjligheter kan identifieras och hälsovinster i länet uppnås. Möjlighet till dialog Uppdraget måste gå att diskutera i en dialog; för Hälso- och sjukvårdsberedningarna och Regionala beredningen i ett medborgarperspektiv. för Programberedningen i ett patient- och närståendeperspektiv. Nyhetsvärde Uppdraget ska innefatta ett nytt ämne eller belysa ett tidigare ämne på ett nytt sätt. Presidiets förslag till beslut Presidiet föreslår följande uppdrag för beredningarna 2015: Regionala beredningen 97 Landstingets regler och riktlinjer Regionala beredningens uppgift, som omfattar hela länet, är att inom det regionala utvecklingsområdet: Öka kunskapen om medborgarnas behov. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. Presidiets förslag: Från idé till färdig produkt eller tjänst det regionala innovationssystemet Innovation och förnyelse är viktigt för tillväxt och skapar förutsättningar för fler jobb och företag. Arbetet med att ta en idé till färdig produkt eller tjänst är långt och komplicerat men det finns stöd att få under vägen. Bland annat av innovationsrådgivare, produktutvecklare, inkubatorer, finansiärer och företagsrådgivare. Tillsammans utgör dessa det regionala innovationssystemet. Genom att följa en idé till färdig produkt/tjänst ska regionala beredningen få kunskap om hur stödet fungerar. Vilka är aktörerna och vilket är deras uppdrag? Vilka är utmaningarna med att ta en idé till försäljning och hur kan landstinget bidra för att stärka det regionala innovationssystemet? 6

7 Programberedningen 91 Landstingets regler och riktlinjer Programberedningens uppgift, som omfattar hela länet, är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: Öka kunskapen om patienters och närståendes behov Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor inom det aktuella uppdraget. Presidiets förslag: Neuropsykiatriska funktionshinder Ett av landstingsplanens mål är god hälsa och god vård. Presidiet föreslår att Programberedningen, sätter detta mål i fokus i arbetet med årets uppdrag. Arbetet skall grundas på dialog med patienter och anhöriga samt företrädare från verksamheten Vilka behov finns i Norrbotten när det gäller neuropsykiatriska diagnoser, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur arbetar landstinget med neuropsykiatriska diagnoser? Var i länet finns vården? Vilka utvecklingsområden finns? Hälso- och sjukvårdsberedningarna 104 Landstingets regler och riktlinjer Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att inom sina geografiska områden och utifrån ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och sjukvård: Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i respektive geografiska område. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sina verksamhetsrapporter för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska i sitt arbete söka samverkan med länets kommuner. Presidiets förslag: Jämlik hälsa för barn och ungdomar Den framtida folkhälsoutvecklingen är i hög grad beroende av att barn och unga tillförsäkras en god hälsa, goda levnadsvanor och levnadsförhållanden. Ett nedsatt hälsotillstånd redan i livets början kan få betydelse för individens hela framtid. Är hälsan hos barn och ungdomar lika över länet? Vilka faktorer kan vara orsak till eventuella olikheter? Vilka faktorer ökar hälsan? Hur ska framtida sjukdomstillstånd förebyggas tidigt? 7

8 Presidiets förslag till uppdrag 2015 för fullmäktiges beredningar fastställs. Protokollsanteckning vid landstingsstyrelsens sammanträde Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS), Matttias Karlsson (M), Monica Hedström (M), Stefan Tornberg (C) och Sten Stridsman (V) deltar inte i beslutet. 12 Motion nr 3-14 om patienters möjlighet att få synkorrigerade linser vid ögonoperationer Dnr Motionen Väckt av Bernt Nordgren (NS) och Margareta Henricsson (NS): Många människor med nedsatt syn byter idag ut sina egna ögonlinser för att slippa bära glasögon eller utanpåliggande korrigerande linser. Ett ingrepp som fortfarande är tämligen kostsamt, men där man i ens framtid undviker att bekosta allt dyrare glasögoninköp. Många tycker även att det är befriande att slippa bära hjälpmedel som korrigerar synfel. Idag är det också vanligt, inför ingrepp och operationer av ögat, att patientens linser först byts ut innan den egentliga operationen sker. Detta pga. att man vill undvika att gråstarr angriper ögats egen lins efter operationen. Jag anser, att när beslut tas till ett sådant linsbyte, skall patienten rådfrågas om han/hon samtidigt vill byta till en lins som korrigerar det eventuella synfel som patienten redan har. Patienten bekostar då den fördyring som därmed uppkommer. Linsbytet genomförs genom Landstingets försorg, så patientkostnaden blir mellanskillnaden mellan den standardlins som idag används, och den lins som korrigerar patientens synfel. Landstinget kan upprätta en prislista för den fördyring som sker, så att patienten kan ta ställning till erbjudandet innan operation. Som det är idag så sätts en standardlins in i ögat, vilket leder till att patienter med synfel måste prova ut nya glasögon efter operationen. Inte ens de gamla fungerar längre. Idag är det inte ovanligt med kostnader mellan 6-8 tusen kronor Jag tycker att det är rimligt att i stället kunna sätta dessa pengar på ett linsbyte som direkt korrigerar synfelet. 8

9 Med detta förfarande så bidrar Landstinget med en förbättringsåtgärd, och patienten får vara delaktig i beslut som rör den egna synen. Utifrån ovanstående yrkar jag att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen: Att utreda om det är möjligt att genomföra intentionen i motionen. Att om det är möjligt i så fall ta fram ett förslag till genomförande och samtidigt belysa vilka vinster detta skulle innebära för patienten. Att upprätta någon form av prislista så att patienten kan ta ställning till den egna kostnaden som detta skulle innebära. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Inom refraktiv kirurgi (synkorrigering) finns det många olika linser beroende på vilken slags synkorrigering som är aktuell (ålderssynthet, översynthet, närsynthet, brytningsfel). Många gånger är en ny lins inte tillräcklig för att korrigera synen. I flertalet fall kan laserkirurgi krävas. Landstinget har i dagsläget inte någon sådan utrustning och en sådan investering skulle uppskattningsvis kosta ca 1,4 miljoner kronor. Den patientgrupp som motionärerna refererar till är en liten patientgrupp inom ögonsjukvården ca ett 50-tal patienter per år (som genomgår glaskroppskirurgi i Umeå) att jämföra med de ca gråstarrsoperationer som genomförs i Norrbotten årligen. Det finns ingen absolut gräns för gråstarrsoperation. Detta eftersom det inte finns något objektivt mått som ligger till grund för operationen utan ställningstagandet vilar till största delen på patientens subjektiva besvär. Detta skulle med tiden kunna leda till en indikationsglidning och öppna upp för att fler patienter vill operera gråstarr och samtidigt göra synkorrigering, dvs målgruppen skulle vidgas och leda till ökade kostnader. Om landstinget skulle erbjuda synkorrigering skulle detta även kräva mer av personalen i form av rådgivning till patienten innan operation. Vid linsbyte finns det alltid risk för komplikationer. Eftersom ögonsjukvårdens patienter (förutom ev synfel) även har någon ögonsjukdom är dessa fall mer komplicerade, och risken är större att slutresultatet inte blir så bra som patienten förväntat sig (jämfört med de patienter som söker sig till privata vårdgivare för synkorrigering som är mer okomplicerade fall). När patienten betalar för synkorrigering förväntar sig denne att bli glasögonfri om detta inte infrias är risken att patienten inte blir nöjd och kommer tillbaka till vården med nya krav och vill byta lins igen. Detta genererar ytterligare en belastning på ögonsjukvården och skulle även kunna leda till undanträngning av andra patientgrupper. Refraktiv linsextraktion förekommer inte i någon större utsträckning inom offentligt finansierad ögonsjukvård i Sverige. Däremot förekommer det inom verksamhet som delvis finansieras av det offentliga, exempelvis St Eriks ögonsjukhus. Landstingsstyrelsens uppfattning är att möjligheten till refraktiv linsextraktion inte kan erbjudas ögonpatienter inom landstinget inom nuvarande verksamhetsbeskrivning och budgetram. I dagsläget finns det inte heller varken lokaler eller tillräckligt med personal för att bygga upp en sådan verksamhet (som enligt verksamhetens bedömning skulle ta flera år att bygga upp). Styrelsen är medveten om att den nya patientlagen som träder i kraft från 2015 kommer att innebära att patienter kommer att kunna söka öppenvård 9

10 utanför länet och att hemlandstinget då får stå för kostnaderna. Det är dock ytterst osäkert om refraktiv linsextraktion kommer att omfattas av den nya tillämpningen. En eventuell uppstart av ifrågavarande verksamhet måste föregås av en noggrann lägesbeskrivning med tydlig konsekvens- och budgetanalys för att säkert uppfylla alla kriterier för god vård. Styrelsen anser dock inte detta vara ett prioriterat område i Norrbotten just nu och avslår därför förslaget. Det är endast ett fåtal landsting som erbjuder detta i dagsläget. Frågan är under behandling inom ögonläkarföreningen, och styrelsen vill därför avvakta resultatet av dessa diskussioner innan ett eventuellt ställningstagande i frågan. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: Motionen anses besvarad. Yrkanden och reservation vid ärendets behandling i styrelsen Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Kenneth Backgård (NS): Motionen bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS) och Johnny Åström (NS) till förmån för yrkande Arbetsordning och reglementen Dnr Arbetsordning för landstingsfullmäktige och reglemente för fullmäktiges beredningar, revisorerna, landstingsstyrelsen och patientnämnden har utarbetats. 1 Landstingsfullmäktiges arbetsordning fastställs. 2 Reglemente för fullmäktiges beredningar fastställs. 3 Reglemente för revisorerna fastställs. 4 Reglemente för landstingsstyrelsen fastställs. 10

11 5 Reglemente för patientnämnden fastställs. Yrkanden och reservationer vid ärendets behandling i styrelsen Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Arbetsordningen, 10, sista meningen tas bort: För att möjliggöra jämförelser och säkerställa att medborgarnas behov belyses ur ett länsperspektiv ska förslaget till uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna vara gemensamt Yrkande 3 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Reglemente för landstingsstyrelsen, 9 kompletteras enligt följande: Ordförande, vice ordförande och 2:e vice ordförande utses av landstingsfullmäktige. Om både ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller delar av ett sammanträde, utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS), Mattias Karlsson (M), Monica Hedström (M) och Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande 2 och Ersättning till förtroendevalda Dnr Regler för ersättning för förtroendevalda har utarbetats. Regler för ersättning till förtroendevalda fastställs. 11

12 Yrkanden, reservation och protokollsanteckning vid ärendets behandling i styrelsen Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): 4, Heltidsuppdrag, ändras enligt följande: Ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd): 135 % av basarvodet Vice ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd): 125 % av basarvodet 2:e vice ordförande i landstingsstyrelsen (rådsbenämning*) 105 % av basarvodet En ledamot i landstingsstyrelsen (rådsbenämning*): 105 % av basarvodet En ledamot i landstingsstyrelsen (rådsbenämning*): 105 % av basarvodet En ledamot i landstingsstyrelsen (rådsbenämning*): 105 % av basarvodet (* utses av landstingsstyrelsen, preciserad benämning senare) Yrkande 3 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Under rubriken Oppositionsråd: Socialdemokraterna: 100 % av basarvodet Yrkande 4 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Under rubriken Oppositionsrådens omkostnadsram: 8 Oppositionsråd har en omkostnadsram på kr för hela mandatperioden. Yrkande 5 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Under rubriken Sammanträdesarvode: Arvode enligt denna punkt betalas dock inte till landstingsråd, övriga råd och oppositionsråd. Yrkande 6 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Under rubriken Datorutrustning m m till förtroendevalda Landstingsråd, övriga råd, ordförande i programberedningen, regionala beredningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna samt ordföranden bland revisorerna ska erbjudas dator, skrivare och mobiltelefon enligt gällande landstingsstandard. 12

13 Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS), Mattias Karlsson (M), Monica Hedström (M) och Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande 2, 3, 4, 5 och 6. Protokollsanteckning Sten Stridsman (V) deltar inte i beslutet. 15 Inkallande av ersättare Dnr Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Om valet inte sker proportionellt skall fullmäktige bestämma i vilken ordning som de skall tjänstgöra. (KL 6 kap, 9-10 ) Vid förhinder för ordinarie ledamot i landstingsstyrelsen och patientnämnden samt övriga organ som landstinget utser ledamöter i, inkallas: 1 I första hand den personliga ersättaren om sådan utsetts (ledamot och personlig ersättare har samma ordningsnummer i valförteckningen). 2 I andra hand ännu ej inkallad ersättare från samma parti, i den ordning partiets ersättare står upptagna i valförteckningen. 3 I tredje hand ännu ej inkallad ersättare från samma kartell i den ordning kartellens ersättare står upptagna i valförteckningen. 4 I fjärde hand ännu ej inkallad ersättare, i den ordning ersättarna står upptagna i valförteckningen. 16 Hjälpmedelspolicy Dnr Policyn omfattar förskrivning av personliga hjälpmedel i landstinget och kommunerna i Norrbotten. Landstinget har sedan många år tillbaka en hjälpmedelspolicy för förskrivning av personliga hjälpmedel. När ansvaret för hemsjukvården överfördes till länets kommuner 1 februari 2013 antog kommunerna landstingets hjälpmedelspolicy. Dessutom utarbetades ett gemensamt dokument Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning - Policy och samverkan som beskriver samverkan kring hjälpmedelsområdet mellan landstinget 13

14 och länets kommuner. Denna innehåller både regelskrivningar, politisk inriktning och tillämpningsanvisningar. Landstingets översyn av dokumentstyrning har föranlett en genomgång av styrande dokument inom hjälpmedelsområdet. Denna har resulterat i en uppdaterad hjälpmedelspolicy. Utifrån denna kommer därefter landstingsstyrelsen att fatta beslut om riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel. Motsvarande beslutsprocess sker inom respektive kommun. Hjälpmedelspolicyn antas. 17 Finanspolicy Dnr Förslag till finanspolicy har utarbetats. Styrelsesens förslag till beslut Förslag till finanspolicy fastställs. 18 Policy för utveckling av e-samhället Dnr Denna policy uttrycker en värdegrund och ett förhållningssätt till hur landstinget ska förhålla sig till e-samhället och digitaliseringens möjligheter. Landstingets strategiska plan samt landstingsstyrelsens plan styr landstingets utveckling av e-samhället samt prioriterar de viktigaste områdena. Digitaliseringen skapar förutsättningar för att nå landstingets mål om en personcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig samt jämlik och effektiv verksamhet. Policyn skapar en tydlig färdriktning för arbetet med digitalisering som verktyg för verksamhetsutveckling, ökad service, nytänkande och ökad samverkan. Målsättningarna i policyn ska integreras i landstingets styrning och ligga till grund för uppföljning. Landstinget är en del av e-samhället E-samhället omfattar användningen av digitalisering i ett demokratiskt, socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Utvecklingen av e-samhället erbjuder stora möjligheter att bemöta ökade förväntningar på landstingets service och att hantera samhällsutmaningar såsom förändrad demografi, välfärdens finansiering, globalisering och klimatpåverkan. Utvecklingen ger 14

15 också möjligheter till ökad samverkan över organisationsgränser samt mellan invånare och organisationer. E-samhället utvecklas i landstingets verksamhet genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av informationsteknik. Digitaliseringen påverkar alla samhällsområden med väldig kraft och påverkar alla landstingets olika verksamhetsområden. Norrbotten är ett stort och glest befolkat län med långa avstånd mellan orter. Digitaliseringens distansoch tidsoberoende skapar nya möjligheter för att utveckla regionen, länet och landstingets verksamheter. Målsättning Den digitala servicen ska vara det naturliga förstahandsvalet vid mötet med landstinget och i utvecklingen av landstingets verksamheter. Tjänsterna innebär en förenkling av vardagen för alla länets invånare i alla skeenden av livet. Landstinget är en viktig och aktör i e-samhället och har tre övergripande mål för arbetet med e-samhället: Enklare vardag för invånare, patienter, myndigheter, organisationer och företag. Tillgänglig, kunskapsstyrd och öppen verksamhet som stödjer delaktighet och nytänkande. Högre kvalitet, säkerhet och effektivitet i verksamheten. Invånarnas behov Landstingets ska i all sin verksamhet ha ett tydligt kundperspektiv. Patienter, närstående och invånare, organisationer och företag ska på ett enkelt och säkert sätt få kontakt med landstinget, ta del av information och sköta sina ärenden med hjälp av modern informationsteknik. Det ska vara enkelt för alla att vara delaktiga, utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna sätta sig in landstingets demokratiska uppgifter och ansvar. Ökad delaktighet och effektivitet Landstingets offentliga information ska finnas finns tillgänglig elektroniskt, vilket skapar möjligheter för anställda, invånare, företag och organisationer att vara medskapare av innovativa tjänster. Information ska kunna nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen. Informationssäkerheten samt den personliga integriteten ska garanteras och skapa tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Landstingets arbete med digitalisering ska ta särskild hänsyn till hållbarhet, mångfald och integration samt jämställdhet och jämlikhet. Landstinget ska genom en god omvärldsbevakning hålla sig uppdaterad om utvecklingen av e-samhället och vilka möjligheter det skapar för landstingets verksamhet. Innovation och attraktivitet Landstingets verksamhetsutveckling stöds av informationsteknik. Digitaliseringen ska användas som ett strategiskt verktyg och bidra till att landstingets verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras samt att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Verksamhetsutveckling med hjälp av informationsteknik är en ledningsfråga och därmed ska ledningen medverka till att informationsteknik är naturlig del vid etablering och förandring av verksamheterna. 15

16 Digitaliseringen bidrar till att landstinget är en modern och attraktiv arbetsgivare som utnyttjar digitaliseringens möjligheter för kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Digitaliseringen understödjer också ökad kunskapsstyrning samt att medarbetares kompetens tillgängliggörs hela länet. Utveckling och samverkan Landstinget ska följa och implementera det nationella e-hälsoarbetet. Detta innefattar utveckling, samordning och införande av såväl av e-tjänster inom hälso- och sjukvård samt samhällservice i vidare bemärkelse såsom nya invånartjänster och vårdtjänster, etablering av nationell teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder. Den tekniska utformningen av landstingets IT-stöd ska följa regionala och nationella krav på standards beslutade enligt nationella och regionala regelverk. För att säkerställa kvalitet och säkerhet i leveransen ska driften stödja såväl legala krav som verksamhetskrav. Vid upphandlingar av informationsteknik ska krav ställas på driftsäkerhet, tillgänglighet och informationssäkerhet enligt nationella regelverk. Landstinget ska bedriva ett strukturerat arbete i såväl förvaltning som utveckling av IT-stöd. Samtliga verksamheter ska följa uppsatta modeller i den strukturen. Landstinget ska i samverkan med andra offentliga aktörer och myndigheter i länet verka för en länsgemensam öppen digital infrastruktur med god kapacitet och täckning. Infrastrukturen ska erbjudas till invånare, näringsliv och offentlig sektor för ett utökat tjänsteutbud som bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen. Policy för utveckling av e-samhället antas. 19 Arkivreglemente Dnr Förslag till arkivreglemente har utarbetats. Förslag till arkivreglemente fastställs. 16

17 20 Ägarstyrningspolicy Dnr Policyn omfattar landstinget arbete med ägarstyrning av kommun- och landstingsägda bolag. Ägarstyrningspolicyn har uppdaterats med tydliggörande av bolagsordningens innehåll avseende verksamhetsmål, det kommunala ändamålet med verksamheten samt fullmäktiges rätt att ta ställning. Ändringarna är föranledda av de skärpningar som gjorts i Kommunallagen kring det kommunala ändamålet. Ägarstyrningspolicyn antas. 21 Regler inom ekonomiområdet Dnr Regler inom ekonomiområdet har utarbetats: Etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner. Attest och utbetalningsregler. Regler för representation. Regler för betalkort. Avgift för kopia av allmän handling. Regler inom ekonomiområdet fastställs. 22 Tandvårdstaxa 2015 Dnr Vuxentandvården inom Folktandvården bedrivs i konkurrens med den privata tandvårdssektorn. Konkurrensneutralitet ska råda mellan de båda sek- 17

18 torerna och av det följer att patientintäkterna ska täcka folktandvårdens kostnader för vuxentandvård. Ökade kostnader inom tandvårdsområdet kommer därför att påverka prisnivån. För år 2015 beräknas en kostnadsökning för folktandvården på 2,4 procent på grund av en generell kostnads- och löneökning. Mot denna bakgrund föreslås en höjning av tandvårdstaxan med 2,4 procent, räknat på den totala intäktsvolymen. Tandvårdstaxan fastställs att gälla fr o m den 1 januari Förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin Dnr Från och med 1 juli 2010 regleras vårdgarantin i patientlagen (2014:821) och förordning (2010:349). Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en nationell överenskommelse om att förstärka vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa. Överenskommelsen innebär följande förstärkning av vårdgarantins regler: Besök i den specialiserade vården ska erbjudas inom 90 dagar efter remiss från primärvården eller efter en egen vårdbegäran. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ska besök för bedömning erbjudas inom 30 dagar. Efter utredning och behandlande läkares beslut ska behandling erbjudas patienten inom 90 dagar Inom barn och ungdomspsykiatrin ska behandling erbjudas inom 30 dagar. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: 1 Ett första besök för bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjudas inom 30 dagar. 2 Behandling och fördjupad utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjudas inom 30 dagar. 18

19 24 Förlängd giltighetstid för landstingets avgifter Dnr På uppdrag av landstingsdirektören har en översyn rörande regelverket för landstingets avgifter genomförts. Syftet med översynen är framförallt att öka förutsättningarna för att alla patienter behandlas lika samt att effektivisera administrationen kring avgifter inom hälso- och sjukvården. I översynen framkommer att gällande regelverk behöver genomgripande förändringar. Landstingsdirektören föreslår därför att ärendet ges ytterligare tid för förankring och att fullmäktiges beslut om landstingets avgifter för 2015 skjuts fram till sammaträdet i februari. En förlängning av giltighetstiden för 2014 års regelverk gällande avgifter bedöms inte ge negativa ekonomiska eller administrativa konsekvenser. Giltighetstiden för 2014 års fastställda avgifter förlängs till den 1 maj Förfrågningsunderlag avseende barn och ungdomstandvården 3-19 år Dnr Landstingsfullmäktige beslutade 22 november 2012 ( 111) att anpassa nuvarande kundvalsmodellen till lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) att omfatta allmän barn- och ungdomstandvård 3-19 år samt gav i uppdrag till landstingsstyrelsen att fastställa villkor för valfrihetssystem för allmän barn- och ungdomstandvård. Vårdval barn- och ungdomstandvård inom Norrbottens län landsting införs från 1 jan 2015 för barn och ungdomar 3 19 år i enlighet med Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Vårdvalet innebär att medborgaren har rätt att välja mellan de vårdgivare som landstinget godkänt och tecknat avtal med. Målgruppen är barn och ungdomar (3-19 år) som är folkbokförda i Norrbottens län. Antalet barn och ungdomar som valt privattandläkare är ca 800 stycken och 12 privattandläkare är idag anslutna. Folktandvården har ett områdesansvar för samtliga barn och ungdomar i länet, vilket innebär att de ansvarar för samtliga barn 0-2 år samt de barn 3-19 år som inte valt privattandläkare. De totala kostnaderna uppgick till 60 mkr år 2013, varav de privata tandläkarnas andel motsvarade 1,1 mkr. 19

20 Inom ramen för förfrågningsunderlaget regleras kraven för att en leverantör skall kunna verka som vårdgivare inom barn- och ungdomstandvården i Norrbottens läns landsting. I jämförelse med nuvarande kundvalsmodell har villkoren och kraven skärpts samt tydliggjorts. Följande delar är av särskilt vikt att framhålla: Målet för barn- och ungdomstandvården ska vara att skapa god munhälsa. Vården ska vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande insatser. All behandling ska syfta till att förebygga munsjukdomar eller avbryta pågående sjukdom och förhindra att ny sjukdom uppkommer. Vårdgivaren ska följa gällande lagar och avtal, nationella riktlinjer samt de regler och riktlinjer och behandlingsråd eller behandlingsöverenskommelser som fastställs av landstinget. De gemensamma riktlinjerna för Norr-landstingen (Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland) utgör grunden för barn- och ungdomstandvården. Vårdgivaren ska särskilt uppmärksamma tecken på våld i nära relationer samt skyldigheten att anmäla misstanke om barn som far illa i enlighet med 14:1 i Socialtjänstlagen. Revisionsundersökning utförd av tandläkare omfattar fullständig diagnostik av hela munhålan, terapiplanering och riskgruppering. Detta ska utföras minst under det år patienten är 3 år och 19 år. Högsta tillåtna intervall mellan undersökningar utförd av tandläkare är fyra år. Vårdgivaren ska för alla 3-19-åringar upprätta individuella revisionsintervall utifrån barn och ungdomars behov. Det planerade revisionsintervallet ska vid undersökningstillfället framgå av journalen. Patient som genomgått fullständig undersökning rapporteras in till beställaren. Revisionsintervall är tiden mellan två undersökningar utförda av tandläkare/tandhygienist och grundas på individuell riskbedömning. Med regelbunden vård avses för 3-6 åringar ett besök med undersökning/kontroll, behandlingsplan samt indicerad vård minst var 18:e månad och för 7-19 åringar gäller minst var 24:e månad. Tandhälsokontroll kan utföras av tandsköterska och utgör en kontroll av tandhälsan, där diagnostik, riskgruppering och terapiplanering inte ingår. Vårdgivaren ska integrera ett hälsofrämjande- och förebyggande synsätt vid alla kontakter med patient/medborgare samt i all vård och behandling och uppmuntra till egenvård. Vården ska ske utifrån patientens förutsättningar. Med fullständig allmäntandvård avses undersökning, indicerad vård inkl. akut vård samt individuellt förebyggande åtgärder. Av särskild vikt är att Alla barn/ungdomar ska ha en ansvarig tandläkare. Riskbedömning utförs. Barn och ungdomar med särskilda behov visas speciell hänsyn i tandvårdssituationen. Behandlingsplan upprättas. Revisionsintervall fastställs. Ersättningen uppgår till 1350 kr per barn och år. 20

21 Förfrågningsunderlaget avseende Vårdval Barn- och ungdomstandvård godkänns. 26 Arctic Business Incubator AB Dnr Bakgrund Arctic Business Incubator AB:s (ABI) uppdrag är att vara en regionalt verkande inkubator som stödjer entreprenörer och potentiella tillväxtföretag vid i första hand LTUs campusorter. Verksamheten omfattar hela Norrbotten och norra Västerbotten. Av de företag som funnits i inkubatorn kommer ca 40 procent från LTU, 40 procent från näringslivet och 20 procent är enskilda personer. Grundarnas bakgrund varierar från hantverkare till akademiker och från LTU är det en blandning av forskare, studenter och anställda. ABI är ett aktiebolag som idag ägs till lika delar av LTU Holding AB, Norrlandsfonden, Längmanska företagarfonden, Luleå kommun och Skellefteå kommun (via Fastighets Aktiebolaget Polaris). Verksamheten finansieras av ägarna genom årliga aktieägartillskott, driftsbidrag eller genom köp av tjänster från ABI. Därutöver har ABI finansiering från Almis nationella inkubations satsning (BIG Sweden) som utgår till Sveriges ledande inkubatorer för att stödja utvecklingen av fler nya kunskapsintensiva tillväxtföretag. Den nationella finansieringen är prestationsbaserad. Under de senaste tre åren har ABI varit landets enda inkubator som erhållit permanent utökat stöd, och detta har skett vid två tillfällen. I samband med den senaste höjningen av den nationella finansieringen (BIG Sweden) ändrades kravet på regional medfinansiering. Från att ha varit minst 55 procent ökades kravet till 66 procent av den totala finansieringen. För ABI innebär det att den regionala medfinansieringen behöver ökas med kr årligen för att kunna behålla den nationella finansieringen. För att säkerställa att den regionala nivån uppgår till 66 procent erbjuds landstinget gå in som delägare genom att köpa 9 procent av aktierna av Längmanska företagarfonden och med ett ägarbidrag om kr. Under 2015 byter den nationella inkubatorsatsningen (BIG) huvudman från ALMI till Vinnova. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och de prioriterade åtgärderna inom området innovationer och förnyelse. De företag som finns i inkubatorn har under åren genomgående god potential. Detta återspeglas dels i att de prestationsbaserade medlen från den nationella inkubatorsatsningen ökat samt i utmärkelser och priser som medlemsföretagen erhåller löpande, såsom flera SKAPA-priser, Venture Cup, Vinn Nu, Guld Mobilen, RSA nominering med mera. 21

22 Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att besluta att 1 Norrbottens läns landsting blir delägare i Arctic Business Incubator AB och förvärvar 9 procent av aktierna genom köp av Längmanska Företagarfondens andel till en köpeskilling av 9000 kr. 2 Ägarbidraget uppgår till kr och arbetas in i den strategiska planen. 3 Gällande bolagsordning godkänns. 4 Gällande aktieägaravtal mellan ägarna godkänns där Norrbottens läns landsting skrivs in som delägare. Yrkanden och reservation vid ärendets behandling i styrelsen Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Beslutsförslaget avslås. Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS), Mattias Karlsson (M), Monica Hedström (M) och Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande Avsägelser av uppdrag Dnr Stefan Tornberg (C) har avsagt sig uppdraget som ledamot landstingsfullmäktige (Luleå valkrets) Eva Alriksson (M) har avsagt sig uppdraget som ersättare i landstingsfullmäktige. Anna Westerlund (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i landstingsfullmäktige. Marianne Rova Vallgren (V) har avsagt sig uppdraget som ersättare landstingsfullmäktige (Piteå älvdals valkrets) 22

23 28 Val av valutskott Dnr Val av ett valutskott om 8 ledamöter (en från varje parti i fullmäktige) och lika många ersättare samt en ordförande och en vice ordförande. 29 Val av revisorer, fullmäktigeberedningar, nämnder m m Dnr Enligt särskild förteckning som delas ut vid sammanträdet. 30 Interpellations- och frågesvar 31 Landstingsstyrelsens rapport 32 Sammanträdet avslutas 23