E.ON Sverige AB. Årsredovisning

Transkript

1 E.ON Sverige AB Årsredovisning 2012

2 Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING 2012

3 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Koncernchefen har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 4 Verksamhet... 4 Marknadsöversikt och viktiga händelser... 4 Forskning och Utveckling... 6 Personal... 6 Ekonomiskt resultat och ställning... 7 Riskhantering... 7 Bolagsstyrningsrapport... 8 Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken... 9 Filialer Moderbolaget Förslag till vinstdisposition Händelser efter balansdagen Utsikter för Koncernens resultaträkning Koncernens rapport över totalresultat Koncernens rapport över kassaflöden Koncernens rapport över finansiell ställning Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Koncernens noter Företagsinformation Redovisningsprinciper Information om rörelsesegment Kostnader för ersättningar till anställda Övriga intäkter/övriga kostnader Ersättningar till revisorerna Finansiella intäkter/finansiella kostnader Skatter Avyttringsgrupp samt avvecklad verksamhet Rörelseförvärv Goodwill och immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Övriga finansiella fordringar Kundfordringar och andra fordringar Varulager Derivatinstrument Specifikation av aktieslag Upplåning Leverantörsskulder och andra skulder Avsättning till pensioner Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder Övriga avsättningar Finansiella instrument och riskhantering Övriga upplysningar finansiella instrument Leasing Eventualförpliktelser Ställda säkerheter Transaktioner med närstående Händelser efter balansdagen... 68

4 Innehållsförteckning 2 Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets balansräkning Specifikation förändring av eget kapital Moderbolagets noter Företagsinformation Redovisningsprinciper Nettoomsättning Personalkostnader Ersättningar till revisorerna Övriga externa kostnader Finansiella intäkter och kostnader Skatter Mark och övrig fast egendom Byggnader Inventarier Aktier och andelar i dotterföretag Fordringar/skulder moderbolag och koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Obeskattade reserver Bokslutsdispositioner Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Räntebärande skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Finansiella instrument och riskhantering Hyres- och Leasingkostnader Eventualförpliktelser Transaktioner med närstående Fem år i sammandrag Beräkning av nyckeltal Inför Årsstämman Ekonomisk information... 91

5 Koncernchefen har ordet 3 KONCERNCHEFEN HAR ORDET De globala trenderna på energimarknaderna är fortsatt starkt påverkade av den ekonomiska turbulensen i världen och teknologiska genombrott. Ett av de viktigaste är utan tvekan möjligheten att utvinna skiffergas. USA har gått från att ha varit en av världens största importörer av gas till nettoexportör. Det innebär en enorm förändring av det globala energilandskapet. Det återstår att se vad det innebär för klimat- och hållbarhetsfrågorna. Både Sverige och Europa står inför två stora utmaningar. Vi behöver få igång tillväxten och göra det på ett hållbart sätt. Under året har energiomställningen, Energiwende, i Tyskland tagit fart på allvar. Konsekvenserna av beslutet från 2011, att på sikt fasa ut kärnkraft och öka andelen förnybar energi, kommer att få stor påverkan även på övriga Europa framöver. E.ON påverkas självklart av besluten i Tyskland och den ekonomiska krisen med fallande efterfrågan, vilket ställer krav på ökad effektivitet och hårdare prioriteringar i hela den globala organisationen. Även i Sverige har vi under året tyvärr tvingats varsla 250 personer om uppsägning. I tider av ekonomisk turbulens är det också viktigt att våga prioritera och kraftsamla. I oktober beslutade vi att avyttra all vår verksamhet i Finland. Beslutet var nödvändigt för att kunna fortsätta driva energiomställningen i Sverige och Danmark som är våra viktigaste marknader i Norden. Under året har vi fortsatt vårt investeringsprogram med bland annat moderniseringen av svensk kärnkraft, beslutat om ett ambitiöst investeringsprogram för vattenkraften, färdigställt ett antal landbaserade vindkraftsparker och byggt mer vindkraft utanför Kårehamn på Öland. Med en mildare vinter som både inledning och avslutning av året, har energidebatten i Sverige under året varit mer nyanserad än på länge. Som ett av Sveriges största energiföretag har vi ett stort ansvar att driva omställningen av energisystemet, men också att lyfta fram behovet av nya lösningar. Vi har aktivt deltagit i debatten och i mars lanserade vi en Antologi över energimarknaden som en del i vår ambition att bredda och fördjupa kunskapen och därmed debatten. Jag har under året fått tillfälle att möta många intressanta människor och diskutera energi, klimat och behovet av handling. Vårt arbete med att förbättra kundernas förtroende för oss fortgår. Årets SKI-undersökning som presenterades i december visade att E.ON ökar mest i nöjdhet bland privatkunder inom elhandel. Ett kvitto på att vi är på rätt väg. Vi har fått värdefulla erfarenheter som vi målmedvetet och konsekvent kommer att arbeta vidare med. Framtidens energisystem kommer att sätta kunden alltmer i centrum, vilket innebär att vi som energiföretag måste bli bättre på att involvera och samarbeta med våra kunder. I februari drog vi igång Sveriges största energisparexperiment. Vi bjöd in kunder för att testa om de faktiskt sparar mer om de ser sin egen förbrukning via app och internet. Under knappt ett år har deltagarna utmanats av oss och framför allt av varandra, främst via Facebook-sidan, och vi kan konstatera att med ökad kunskap kan fler göra aktiva val för att påverka sin förbrukning, och i förlängningen sin kostnad. I slutspurten av projektet har de kunder som har varit mest aktiva tillsammans sparat i genomsnitt tio procent. I slutet på året stod också vårt energismarta hus Hållbarheten färdigt i Västra Hamnen i Malmö. Byggnaden, som omfattar åtta hyreslägenheter, har en egen vindkraftsanläggning och solceller för elproduktion. Varje lägenhet har över 50 mätpunkter, som ständigt ger information om temperatur och energiförbrukning. Varje lägenhet får en ipad och med den kan hyresgästerna se och styra sin energiåtgång och komfortnivå. Hyresgästerna får tillgång till en gaseller elbil, och elcyklar finns till alla lägenheterna. Det ska bli spännande att se vilka omdömen huset får av de som ska bo där. Att sia om framtiden är alltid svårt, men att utmaningarna fortsätter under 2013 är det nog ingen som tvivlar på. Rapporterna om den globala uppvärmningen blir alltmer pessimistiska och behovet av förändring och omställning är enormt. För mig är det uppenbart att vi måste lösa både frågan om svensk konkurrenskraft och klimatutmaningen samtidigt. Omställningen till ett hållbart energisystem skapar stora möjligheter för tillväxt. Konkurrenskraft och tillväxt är en grundförutsättning för en sann hållbar utveckling. E.ON bidrar i allra högsta grad i ritandet av framtidens energikarta och till att utveckla det hållbara samhället. Det ska vi fortsätta att göra. Jonas Abrahamsson

6 Förvaltningsberättelse 4 Styrelsen och verkställande direktören för E.ON Sverige AB (publ), organisationsnummer , avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet E.ON Sverige AB (E.ON), med säte i Malmö, är ett integrerat och helägt dotterbolag i E.ON SE koncernen med säte i Düsseldorf, Tyskland. E.ON Sverige koncernen verkar inom alla delar av värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Våra produkter är el, biogas, naturgas, gasol, värme, kyla samt utvinning av energi ur avfall. Koncernen består av 32 (35) rörelsedrivande dotterbolag och har under året i genomsnitt haft 3755 (4 240) anställda, företrädesvis i Sverige. Marknadsöversikt och viktiga händelser De globala trenderna på energimarknaderna är fortsatt starkt påverkade av den ekonomiska turbulensen i världen och av teknologiska genombrott. Den nordiska energimarknaden utgör inget undantag. Under 2012 har den totala elförbrukningen i Sverige ökat något i jämförelse med 2011, från 139,7 till 142,0 TWh. I jämförelse med tidigare år har dock elförbrukningen minskat. Minskningen kan relateras till en rad olika faktorer. En lägre medeltemperatur under vintermånaderna två vintrar i rad, vilket minskat behovet av uppvärmning samt en fortsatt låg konjunkturnivå som minskade industrins förbrukning. Även energieffektivisering inom olika kundsegment börjar ge resultat. Vårens kraftiga tillrinning och ett överskott i vattenmagasinen i kombination med den förbättrade tillgängligheten i kärnkraften, har inneburit att Sverige hade en rekordhög elproduktion under året. Från 146,9 TWh under 2011 till 161,6 TWh under Överskottet har inneburit att Sverige varit nettoexportör under större delen av året. Exporten 2012 blev 19,6 TWh, vilket kan jämföras med 7,2 TWh under Den ökade elproduktionen, tillsammans med bland annat lägre bränslepriser, har haft en dämpande effekt på elpriset på Nord Pool. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool 2012 blev drygt 27 öre/kwh, vilket ska jämföras med cirka 42 öre/kwh under Den 1 november 2011 delade Svenska Kraftnät in Sverige i fyra elprisområden, anledningen skulle vara att uppmuntra till utbyggnad av överföringskapaciteten och till utbyggnad av elproduktion i de delar av landet som har för liten produktion. Prisområdesskillnaderna, även om de varit små, är ändock betydande för kunder i södra Sverige. I oktober presenterade EU-kommissionen en rapport om resultatet av de stresstester som genomförts vid europeiska kärnkraftverk efter olyckan i japanska Fukushima. Resultatet visar att det inte finns några tekniska skäl att stänga några kärnkraftverk i Europa. I en rapport om långsiktig säkerhetsutveckling, presenterade den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten förslag till ytterligare säkerhetsåtgärder och rapporten analyseras nu inom svensk kärnkraftsindustri. Fortsatt hög investeringsnivå Under 2012 har E.ON Sverige investerat 7,2 miljarder kronor i bland annat ny elproduktion och säkrare elleveranser. Investeringarna ingår i ett övergripande investeringsprogram som omfattar över 60 miljarder kronor för perioden 2006 till Från 2006 till och med utgången av 2012 har E.ON Sverige investerat 59,5 miljarder kronor, vilket gör oss till en av de större investerarna i Sverige. Kärnkraft Under 2012 har kärnkraften stått för 38 procent av Sveriges totala elproduktion. Produktionen i E.ONs kärnkraftsanläggningar uppgick till 16,4 TWh, vilket utgör ca 27 procent av den totala svenska kärnkraftproduktionen. Sedan 2006 pågår ett omfattande program för att modernisera och effektivisera kärnkraften på Oskarshamnsverket. Satsningen beräknas vara färdig under 2015, och kommer då att ha kostat cirka 14 miljarder kronor. Moderniseringarna syftar till att höja säkerheten samt säkra försörjningen av konkurrenskraftig el under de kommande åren.

7 Förvaltningsberättelse 5 Moderniseringen av Oskarshamn 3 påbörjades 2009 och under 2012 har de avslutande provprogrammen genomförts. I november kunde reaktorn producera på den nya maxeffekten MW. Under 2013 står Oskarshamn 2 på tur för ett moderniseringsprogram. Vattenkraft Under 2012 har vattenkraften stått för 48 procent av Sveriges totala elproduktion. Produktionen i EONs vattenkraftanläggningar uppgick till 9,4 TWh, vilket utgör ca 12 procent av den svenska vattenkraftproduktionen. Vattenkraften har mycket stor betydelse för energiförsörjningen genom sitt bidrag till såväl baskraft som reglerkapacitet till det nordiska elsystemet E.ON planerar att investera ca sex miljarder kronor i säkerhet, förnyelse och effektivisering av den svenska vattenkraften fram till och med I planerna ingår effektiviseringar av befintliga kraftverk som innebär en produktionsökning med ca 180 GWh, vilket motsvarar försörjningen av el till villor eller en minskning av koldioxidutsläppen med cirka ton per år. På dammsäkerhetssidan görs stora investeringar. I bland annat Storfinnforsens och Ramsele kraftverk förstärks dammarna i ett pågående projekt för nära en miljard kronor. Under våren 2012 beslutade E.ON att bygga ett nytt vattenkraftverk i Helgeå i Knisslinge. Beslutet är unikt eftersom det är 25 år sedan E.ON byggde ett helt nytt vattenkraftverk. Den nya anläggningen ersätter den äldre av de två befintliga på platsen och innebär en årlig produktionsökning med 4 GWh. Vindkraft Vindkraften har under 2012 stått för cirka fem procent av den totala elproduktionen. Under året har E.ON investerat cirka en miljard kronor i svensk vindkraft och har hittills installerat 332 MW vindkraft i Norden. En av dessa satsningar är vindkraftparken i Kårehamn som just nu byggs utanför Öland. De 16 turbinerna ska vara i drift 2013 och då ha en årsproduktion på 180 GWh, vilket är nog för att försörja knappt hem med hushållsel eller hälften av den el som i dag förbrukas på ön. I december tecknade E.ON och SCA ett samarbetsavtal om gemensam utveckling av vindkraft i södra Norrland. Avtalet ger möjlighet att bygga cirka 270 vindkraftverk med en potentiell årsproduktion av el på dryga 2 TWh, tillräckligt för att försörja omkring hem med hushållsel. Genom avtalet med SCA får E.ON tillgång till landområden med mycket goda vindförhållanden. Tidigare under året tecknades ett motsvarande samarbetsavtal med det norska skogsbolaget Statskog om gemensam utveckling av vindkraft i Norge. Avtalet ger möjlighet att bygga upp till 200 vindkraftverk med en potentiell årsproduktion på 1,7 TWh eller tillräckligt mycket el för att försörja omkring norska hushåll. Fjärrvärme och Kraftvärme Den 23 maj tog E.ON och Täby kommun det första spadtaget till E.ONs nya biobränsleeldade fjärrvärmeanläggning och kommunens nya fjärrvärmenät. Anläggningen invigdes i december och redan innan årsskiftet hade de första fjärrvärmekunderna kopplats på. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet sker i etapper och målet är att inom loppet av 15 år ha etablerat ett fjärrvärmenät med kapacitet att distribuera 200 GWh. E.ON investerar 100 miljoner kronor på att bygga ut fjärrvärmen i Täby och nätet byggs för att så småningom öppnas upp för konkurrens från andra värmeaktörer. Uppförandet av en ny bioeldad panna i E.ONs kraftvärmeverk Åbyverket i Örebro har under året fortgått. I början av oktober inträffade dock en allvarlig olycka. En kraftig brand uppstod i anläggningen i samband med att den nyinstallerade turbinen skulle provköras. Inga personer kom till skada, medan däremot skadorna på anläggningen var mycket omfattande. Tack vare reservanläggningar kunde E.ON leverera fjärrvärme till samtliga kunder redan samma dag. Haveriutredningen visade inga fel på turbinen, däremot var säkerhetssystemet felaktigt installerat av turbinleverantören. Leveransen av ny turbin kan ske först under våren 2014, men redan under det första kvartalet 2013 kommer den nya pannan att driftsättas för leverans av värme till fjärrvärmenätet. Under 2012 har E.ON byggt ett nytt fjärrvärmeverk i Sveg och i januari togs en ny biobränsleeldad panna i drift. Under våren och sommaren flyttade E.ON sina övriga pannor i Sveg till värmeverket och i oktober invigdes anläggningen lagom till årets eldningssäsong. Inför vintern började Stena Aluminium leverera spillvärme in i E.ONs fjärrvärmenät i Älmhult. Energin motsvarar uppvärmningen av normala småhus och bidrar starkt till en hållbar utveckling för Älmhult. E.ON är det

8 Förvaltningsberättelse 6 fjärrvärmeföretag i landet som har flest spillvärmesamarbeten med industrin. Förutom i Älmhult tillvaratas också spillvärme på flera andra orter i Sverige. Biogas E.ON är med och bygger Sveriges största rötningsanläggning för framställning av biogas på Jordberga i södra Skåne. E.ON äger 20 procent av anläggningen som beräknas stå klar i januari E.ON kommer att köpa hela produktionen i 15 år, för att primärt kunna leverera biogas till kollektivtrafiken och andra kundgrupper som efterfrågar lokalt producerad biogas. Anläggningen kommer att producera 110 GWh biogas per år. Ny regleringsmodell Från och med 2012 regleras elnätsverksamheten med nya förutsättningar genom att elnätbolagen ska lämna in sina verksamhetsplaner i förväg för granskning och godkännande av avgiftsnivån. Energimarknadsinspektionen beviljade initialt 85 procent av den intäktsram som E.ON äskade i planen för elnätsverksamheten E.ONs bedömning är att intäktsramen inte tar höjd för den accelererande vindkraftsutbyggnaden och kraven på anpassningar i elnätet. Därför har E.ON, tillsammans med 95 andra elnätsföretag, överklagat myndighetens beslut till Förvaltningsdomstolen. I oktober kom ett yttrande från Energimarknadsinspektionen som medger justeringar i den metodik som ligger till grund för regleringen och information om hur dessa ska justeras. Kunden i fokus av E.ONs elkunder har under året deltagit i ett experiment för att ta reda på hur mycket el det går att spara genom att förbrukningen blir synlig. Hushållens förbrukning kan följas i realtid via webben eller mobilen, och utslaget över hela 2012 har deltagarna tillsammans sparat över tio procent av sin tidigare förbrukning. Experimentet avslutades i februari Avyttring Under året sålde E.ON samtliga aktier i det helägda dotterbolaget SAKAB, som sedan 1969 har erbjudit sina kunder olika metoder för hantering av farligt avfall. Köpare var det finska företaget Ekokem. Avyttringen är helt i linje med E.ON:s strategi att fokusera på sin kärnverksamhet inom energiområdet. Med den nya ägaren får SAKAB bättre möjligheter att klara utmaningarna inom miljösektorn i fråga om att förbättra material- och energieffektivitet. Efter strategiöversyn under hösten har E.ON valt att prioritera tillgängliga resurser till verksamheterna i Sverige och Danmark. Som en konsekvens av detta offentliggjordes under oktober att avvyttra samtliga verksamheter i Finland. Forskning och Utveckling Energibranschen går en spännande framtid till mötes med många utmaningar och möjligheter. Omställningen till ett hållbart energisystem skapar nya förutsättningar som medför att energibolagen måste anpassa sin teknik och sina affärsmodeller. E.ON Sverige fortsätter att driva utvecklingen mot ett hållbart energisystem med förnybar energiproduktion, effektivare energianvändning och smartare nät uppgick de totala kostnaderna för forskning och utveckling till 161 Mkr (215 Mkr) Personal Effektiviseringsprogram Under 2011 inleddes ett omfattande effektiviseringsprogram över hela E.ON SE koncernen. Syftet är att minska kostnaderna och bättre utnyttja koncernens samlade resurser. I slutet på maj presenterades ett förslag om att centralisera supportfunktioner HR och Accounting i två olika Business Service Centers. Enligt förslaget ska centren placeras i Berlin och rumänska Cluj, och beräknas sysselsätta personer. Även inom E.ON Sverige koncernen genomförs åtgärder för att ytterligare öka effektiviteten och i november lades ett varsel till Arbetsförmedlingen om att 250 medarbetare kan komma att bli övertaliga i den svenska verksamheten fram till Framför allt är det administrativa tjänster som berörs, huvudsakligen placerade i Malmö. Redan i våras upprättades en funktion för att tidigt börja stötta medarbetare med jobbfrämjande aktiviteter. Ambitionen är att

9 Förvaltningsberättelse 7 en majoritet av berörda medarbetare ska ha hittat ny sysselsättning inom ett år efter det att en uppsägning trätt i kraft. Ekonomiskt resultat och ställning Koncernens nettoomsättning uppgick till Mkr (41 392), vilket är Mkr lägre än förra året och motsvarar en minskning med cirka sex procent. Minskningen beror främst på lägre priser jämfört med föregående år. Koncernens elförsäljning, exklusive försäljning till minoritetsdelägare i koncernens elproduktionsbolag, uppgick till 45,4 TWh jämfört med 45,9 TWh förra året. Gasförsäljningen var i nivå med förra året och uppgick till 3,9 TWh (3,9 TWh). Likaså var värmeförsäljningen i nivå med 2011 och uppgick till 7,9 TWh jämfört med 7,8 TWh föregående år. Produktionen i kärnkraftsanläggningarna låg på samma nivåer totalt sett som året innan och uppgick till 16,4 TWh. Produktionen på OKG var betydligt lägre jämfört med 2011 vilket kompenserades av högre produktion på Ringhals. Vattenkraftproduktionen blev 0,4 TWh högre än förra året och uppgick till 9,4 TWh inleddes med höga nivåer i vattenmagasinen och inflödet under året var över normalt. Övrig elproduktion uppgick till 2,8 TWh vilket är 0,7 TWh lägre jämfört med Minskningen beror främst på en mildare vinter. Det justerade resultatet före avskrivningar, finansiella poster och skatt (koncernens Not 3) minskade med Mkr jämfört med föregående år och uppgick till Mkr (14 366). Minskad elproduktion i koncernen tillsammans med prissäkringar på lägre nivå genomförda tidigare år genererade ett lägre resultat 2012 än Till viss del vägs detta upp av förbättrat resultat inom eldistribution på grund av prisjusteringar och ökade vindkraftsanslutningar till distributionsnätet. Rörelseresultatet blev Mkr högre jämfört med föregående år och uppgick till Mkr. Förbättringen kommer huvudsakligen från poster som marknadsvärdering av orealiserade derivat inom koncernens hedgeportföljer. Riksdagen godkände den 21 november 2012 regeringens förslag att sänka bolagsskattesatsen från 26,3 % till 22 %. Den sänkta bolagsskattesatsen tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter 31 december Skattesänkningen ger en positiv engångseffekt i resultaträkningen för 2012 som är hänförlig till uppskjutna skatteskulder i balansräkningen per 31 december För E.ON Sverige koncernen uppgår inkomstskatteffekten i resultaträkningen för 2012 till Mkr (se vidare koncernens not 8). Riskhantering Verksamheten i E.ON Sverige koncernen exponeras för risker vilka kan påverka möjligheterna att uppnå de mål som finns i affärsplanen. För att hantera hot och möjligheter drivs ett omfattande samordnat och systematiskt riskhanteringsarbete baserat främst på ISO men också andra styrande dokument. Målet med riskhanteringsarbetet är att koncernledningen och ledningen i dotterbolagen ska ha så god och relevant information som möjligt som stöd för sina affärsbeslut. Detta möjliggörs genom att information från lokalt riskansvariga inom koncernen samlas in och presenteras för respektive ledning. De tre största riskerna för verksamheten utifrån ett vägt sannolikhetsutfall är: Tillgängligheten i våra kärnkraftverk Hydrologisk påverkan och tillgång på vatten Ökade kostnader för framtida nedläggning, återställande samt ansvar som kärnkraftsproducent. De risker med enskilt största konsekvenser är: Dammbrott i en av våra större vattenkraftsdammar Nukleär skada med konsekvens för tredje man Båda dessa risker, om de inträffar, får stora konsekvenser både i form av människoliv och ekonomisk skada. Ett omfattande arbete bedrivs i syfte att reducera riskernas redan extremt låga sannolikheter, att styra och övervaka

10 Förvaltningsberättelse 8 varningssignaler samt underhålla en god kontrollmiljö i de verksamheter som riskerna härrör från. Utöver detta finns omfattande tekniska skyddsåtgärder, försäkringar och beredskapsplaner. Riskerna ovan hanteras genom etablerade systematiska processer vilka kortfattat beskrivs i avsnittet för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapport E.ON Sverige AB är ett inom E.ON SE koncernen helägt dotterbolag och har inga aktier upptagna för handel på svensk marknad. Vi omfattas således inte av kraven för Svensk kod för bolagsstyrning. E.ON Sverige har en extern representant i styrelsen. Internkontroll E.ON Sverige bedriver ett omfattande internt kontrollarbete, vilket syftar till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt, säkert och effektivt sätt. Koncernen upprättar en tillförlitlig finansiell redovisning och rapportering samt efterlever tillämpliga lagar och förordningar. Den interna kontrollen bedrivs i enlighet med E.ON koncernens interna regelverk Internal_Controls@E.ON, vilket baseras på principerna från Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Den interna kontrollen är uppdelad i olika komponenter: Kontrollmiljö Basen för den interna kontrollen är kontrollmiljön. Kontrollmiljön anger tonen i företaget och definieras av integritet, etiska värderingar, kompetens, behörighet och ansvar. E.ON Sverige har antagit en uppförandekod, vilken befäster våra värderingar genom etiska riktlinjer i det dagliga arbetet. Uppförandekoden gäller för samtliga anställda, inklusive styrelseledamöter och chefer inom koncernen. E.ON utvärderar kontrollmiljön på årsbasis. Riskbedömning och kontrollaktiviteter Riskbedömning avseende finansiell redovisning och rapportering har identifierat de resultat- och balansräkningsposter där risker för väsentliga fel är förhöjda samt till vilka processer dessa poster relaterar. Kring dessa risker har kontrollstrukturer utformats för att upptäcka eller förebygga brister. Riskbedömningen resulterar i en årlig översyn av utformningen av aktuella processer och de kontroller som är inbyggda i dessa. Information och kommunikation Informationen hålls löpande uppdaterad och kommuniceras till personalen via olika informationskanaler, i huvudsak med hjälp av intranätet. I de fall då en viss grupp av personal behöver specifik information, kommuniceras detta via olika informationsplattformar eller e-post. Uppföljning Företagsledningen utvärderar och följer löpande upp effektiviteten i den interna kontrollen och riskhanteringen med tyngdpunkt på den finansiella rapporteringen. Internrevision E.ON Sverige har en intern revisionsfunktion som utgör en oberoende avdelning i förhållande till övrig verksamhet och löpande granskar samt utvärderar den interna kontrollen enligt den godkända revisionsplanen. En uppföljningsprocess har inrättats som säkerställer att lämpliga åtgärder vidtas för de brister och rekommendationer som uppkommer från revisionsgranskningar. Styrningsprocess för riskhantering Inom E.ON Sverige finns sedan ett antal år en tydlig ansvarsfördelning samt en effektiv organisation för riskhantering. Denna organisation leds på koncernnivå av Chief Risk Officer (CRO) vilken i sin tur rapporterar till Riskstyrkommittén vars ordförande är CFO. I den styrmodell för Risk Controlling som fastställdes under 2007 framgår klart hur ansvar och befogenheter fördelas på olika enheter inom koncernen. En central del i dessa beskrivningar är att det är den affärsansvarige som är ägare av risken och ansvarar för hur riskerna hanteras och följs upp i sitt ansvarsområde. Riskhantering regleras i koncerninstruktioner utfärdade av E.ON SE där riskstrategi angivits. Dessa instruktioner omvandlas av koncernledningen till övergripande riskmandat för koncernen. I styrmodellen finns processbeskrivningar och anvisningar om hur riskarbetet ska utföras och hur uppföljning ska ske. I den årliga riskplanen beskrivs det arbete som bedrivs inom riskmanagement området där tyngdpunkten ligger på support, utveckling, uppföljning och rapportering beträffande samtliga riskområden inom koncernen.

11 Förvaltningsberättelse 9 CRO s ansvar innebär dessutom att utarbeta och föreslå rutiner och policyer för riskhantering samt ansvara för implementering av de övergripande koncernriktlinjer som utfärdats samt att säkerställa efterlevnad av dessa genom det risk controlling arbete som bedrivs och avrapporteras till Riskstyrkommittén. Samtliga risker följs upp och avrapporteras kvartalsvis av respektive dotterbolag och sammanställs av Controllingavdelningen som i sin tur rapporterar till Riskstyrkommittén som har huvudansvaret för all riskrelaterad rapportering. E.ON Sverige koncernens riskbild rapporteras till koncernledningen som en del av den kvartalsvisa verksamhetsrapporteringen. Beskrivning av aktier, röster och bolagsordning m m E.ON Nordic AB är ensam ägare av samtliga aktier i E.ON Sverige AB. Aktierna är dels stamaktier av serie A, dels stamaktier av serie C. Stamaktier av serie A äger vardera en röst, medan stamaktier av serie C äger vardera en tiondels röst. I övrigt finns inga begränsningar i bolagsordningen i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Enligt bolagsordningen består styrelsen av lägst fyra och högst sex stycken av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter med lägst noll och högst två styrelsesuppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämman som hålls efter det år styrelseledamoten och eventuella styrelsesuppleanter utsågs. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år. Ändringar i bolagsordningen beslutas av bolagsstämman. Bolagsstämman har inte lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken I E.ON Sveriges tillgångar ingår cirka 140 anläggningar vilka är anmälnings- och tillståndspliktiga enligt den svenska miljöbalken. Av dessa är 14 klassade som A-anläggningar, d v s den typ av anläggning som typiskt sett har störst påverkan på människors hälsa och miljö och för vilka tillstånd meddelas av miljödomstolen. Förutom tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar i Sverige finns cirka 55 tillstånds- eller anmälningspliktiga anläggningar i Danmark och en i Finland. Dessutom berörs cirka 70 anläggningar av vattendomar som reglerar villkoren för hur vattenkraftsanläggningarna får drivas samt domar avseende sjöregleringar. E.ON Sveriges tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter påverkar den yttre miljön, huvudsakligen genom den verksamhet som bedrivs inom dotterbolagen OKG, Karlshamn Kraft, E.ON Värme Sverige, E.ON Värmekraft, E.ON Vattenkraft, E.ON Gas och E.ON Danmark. Bolagen bedriver el- och värmeproduktion och gashantering. Verksamheten inom SAKAB, omfattande omhändertagande av farligt avfall och hushållsavfall, avyttrades under Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft och vatten samt genom dämning av vattenvägar, olycksrisk, visuell påverkan och buller.

12 Förvaltningsberättelse 10 Filialer E.ON Vind filial af E.ON Vind Sverige AB E.ON Vind Sverige AB har sedan 2004 en filial registrerad i Danmark. Filialen bedriver produktion och elförsäljning från vindkraftverk samt projektering och byggnation av vindkraftanläggningar. E.ON Vind filial af E.ON Vind Sverige AB ägs till 100 procent av E.ON Vind Sverige AB, som i sin tur är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB. E.ON Nord filial till E.ON Nord Sverige AB E.ON Nord Sverige AB har sedan december 2009 haft en filial registrerad i Finland. Verksamheten har avvecklats under våren och filialen likviderades den 10 juli E.ON Kärnkraft filial till E.ON Kärnkraft Sverige AB E.ON Kärnkraft Sverige AB har sedan mars 2010 registrerad filial i Finland. Filialen har under 2012 inte haft någon anställd. Filialen har tidigare utgjort en plattform för konsultarbete inom området Ny kärnkraft i Finland och utförs åt Fennovoima Oy. Moderbolaget Moderbolagets verksamhet består huvudsakligen i att leda koncernens olika rörelsesegment. Inom moderbolaget finns dessutom ett flertal koncerngemensamma funktioner. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 394 Mkr (511). Resultatet efter finansnetto uppgick till 620 Mkr (831). Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick för moderbolaget till 126 Mkr (36) Totala investeringar uppgick till 10 Mkr (27). För moderbolagets bolagsstyrningsrapport hänvisas till förvaltningsberättelsen för koncernen.

13 Förvaltningsberättelse 11 Förslag till vinstdisposition Enligt E.ON Sverige AB:s balansräkning står följande belopp till årsstämmans förfogande: - balanserade vinstmedel årets resultat Summa: Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt: - till aktieägarna utdelas 27,31 kronor per aktie kvarstående vinstmedel balanseras Summa: Koncernbidrag på kr har lämnats och kr har erhållits från dotterbolagen. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att till aktieägarna utdela 27,31 kronor per aktie (25,26). Detta motsvarar Mkr (4 825). Den föreslagna utdelningen är i linje med koncernens policy. Efter föreslagen utdelning till aktieägarna uppgår bolagets soliditet till 53 (57) procent och koncernens soliditet till 51 (50) procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Bolagets och koncernens likviditet bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen utdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bland annat bolagets och koncernens historiska utveckling och konjunkturläge. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st. Utdelningen beräknas bli utbetald den 25 juni Händelser efter balansdagen E.ON Kärnkraft Finland AB sålde per den 15 februari sitt aktieinnehav på 34% i Fennovoima Oy till finska Voimaosakeyhtiö SF. Försäljningen är en del av det strategiska beslutet, som antogs hösten 2012, att kraftsamla E.ONs resurser i Norden till främst Sverige och Danmark. Utsikter för 2013 Under 2013 förväntas det justerade resultatet före avskrivningar, finansiella poster och skatt att minska jämfört med 2012 års resultat framförallt på grund av lägre elproduktion.

14 Koncernens resultaträkning 12 KONCERNENS RESULTATRÄKNING Not Mkr Omsättning inklusive energiskatter Energiskatter Nettoomsättning Övriga intäkter Aktiverat arbete för egen räkning Råvaror och förnödenheter Kostnader för ersättningar till anställda ,12,13 Avskrivningar och nedskrivningar ,6 Övriga kostnader Resultatandelar i intresseföretag Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Skatt Resultat hänförligt till kvarvarande verksamheter Resultat hänförligt till avvecklade verksamheter Årets resultat Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Resultat hänförligt till kvarvarande verksamheter Resultat hänförligt till avvecklade verksamheter Innehav utan bestämmande inflytande Resultat hänförligt till kvarvarande verksamheter Årets resultat

15 Koncernens rapport över totalresultat 13 KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Mkr Årets resultat enligt resultaträkningen Övrigt totalresultat: Kassaflödessäkringar Omvärdering av derivat till verkligt värde Inkomstskatt hänförlig till periodens förändring samt förändrad skattesats -3 3 Finansiella tillgångar som kan säljas Omvärdering till verkligt värde 1) Inkomstskatt hänförlig till periodens förändring samt förändrad skattesats Andel av övrigt totalresultat från andelar i intresseföretag och Joint Ventures Periodens förändring hänförlig till valutakassaflödessäkringar 1 3 Inkomstskatt hänförlig till periodens förändring samt förändrad skattesats 0-1 Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter Periodens valutakursdifferens Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner Periodens förändring Inkomstskatt hänförlig till periodens förändring samt förändrad skattesats 0 3 Summa övrigt totalresultat Summa totalresultat Summa totalresultat hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa totalresultat ) Se not 14

16 Koncernens rapport över kassaflöden 14 KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN Not Mkr Årets resultat från kvarvarande verksamheter ,12,13 Av- och nedskrivningar Förändring i avsättningar Förändring i uppskjutna skatter Reavinster/förluster Övrigt 1) Kassaflöden från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital i kvarvarande verksamheter Rörelsekapitalförändring Lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Kassaflöden från den löpande verksamheten i kvarvarande verksamheter Kassaflöden från investeringsverksamheten i kvarvarande verksamheter Sålda dotterföretag/verksamheter Sålda intresseföretag och övriga innehav 7 8 Sålda materiella anläggningstillgångar Sålda immateriella anläggningstillgångar 0 2 Förvärv av intresseföretag och övriga innehav Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella tillgångar Förändring av finansiella fordringar Kassaflöden från investeringsverksamheten i kvarvarande verksamheter Kassaflöden från finansieringsverksamheten i kvarvarande verksamheter Utdelning till moderföretagets aktieägare Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöden från finansieringsverksamheten i kvarvarande verksamheter Förändring av likvida medel i kvarvarande verksamheter 99-31

17 Koncernens rapport över kassaflöden 15 Mkr Kassaflöden från den löpande verksamheten i avvecklade verksamheter Kassaflöden från investeringsverksamheten i avvecklade verksamheter Kassaflöden från finansieringsverksamheten i avvecklade verksamheter Förändring av likvida medel i avvecklade verksamheter 0-7 Likvida medel vid årets början Periodens förändring av likvida medel i kvarvarande verksamheter Periodens förändring av likvida medel i avvecklade verksamheter 0-7 Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut Betalda räntor i kvarvarande verksamheter härrörande till rörelseverksamheten Erhållna räntor i kvarvarande verksamheter härrörande till rörelseverksamheten Erhållen utdelning i kvarvarande verksamheter härrörande till finansieringsverksamheten Betald inkomstskatt i kvarvarande verksamheter härrörande till rörelseverksamheten ) I posten ingår de resultatpåverkande men kassaflödesneutrala avsättningarna för omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter.

18 Koncernens rapport över finansiell ställning 16 KONCERNENS RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar Not Mkr Anläggningstillgångar 11 Goodwill Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Övriga finansiella fordringar Kundfordringar och andra fordringar Derivatinstrument Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 17 Varulager Övriga finansiella fordringar Kundfordringar och andra fordringar Aktuella skattefordringar Derivatinstrument Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

19 Koncernens rapport över finansiell ställning 17 Eget kapital och skulder Not Mkr Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserad vinst inkl. årets resultat Summa eget kapital hänförbart till moderföretagets aktieägare Eget kapital hänförbart till innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder 20 Upplåning Leverantörsskulder och andra skulder Derivatinstrument Avsättningar för pensioner Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder 20 Upplåning Leverantörsskulder och andra skulder Aktuella skatteskulder Derivatinstrument Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder Övriga avsättningar Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

20 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 18 KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Övrigt Balanserat resultat Eget kapital hänförbart till Aktiekapital tillskjutet inkl årets moderbolagets Mkr kapital Reserver resultat aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående balans 1 januari Utdelning Erhållna koncernbidrag Summa totalresultat Utgående balans 31 december Ingående balans 1 januari Utdelning Lämnade koncernbidrag Summa totalresultat Utgående balans 31 december

21 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 19 Reserver Mkr Tillgångar som kan säljas Säkringsreserv Omräkningsreserv Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa reserver Ingående balans 1 januari Förändring av verkligt värde hänförligt till finansiella tillgångar som kan säljas Kassaflödessäkringar Omräkningsdifferenser Utgående balans 31 december Ingående balans 1 januari Förändring av verkligt värde hänförligt till finansiella tillgångar som kan säljas 1) Kassaflödessäkringar Omräkningsdifferenser Utgående balans 31 december ) För ytterligare information se koncernens not

22 Koncernens noter 20 KONCERNENS NOTER 1 Företagsinformation E.ON Sverige AB (publ), , bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Malmö i Sverige. Huvudkontorets adress är Carl Gustafs väg 1, Malmö. E.ON Sverige AB:s moderbolag är E.ON Nordic AB, Moderbolag i den största koncern där E.ON Sverige AB är dotterbolag och koncernredovisning upprättas är E.ON SE, registreringsnummer, 69043, Düsseldorf, Tyskland. Årsredovisning för E.ON SE återfinns på samt vid huvudkontoret i Düsseldorf. Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i not 3. Styrelsen har den 25 mars 2013 godkänt denna koncernredovisning för E.ON Sverige AB år 2012 för offentliggörande. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EU-kommissionen. Vissa tilläggsupplysningar lämnas i enlighet med Rådet för finansiell rapportering (RFR) och dess rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer i allt väsentligt med koncernens utom i vissa fall vilka redovisas i moderbolagets finansiella rapport not 2 Redovisningsprinciper. De finansiella rapporterna redovisas i svenska kronor (SEK) som är E.ON Sverige AB:s funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Såvida inte annat anges redovisas beloppen avrundade till närmaste miljoner svenska kronor (Mkr). Värderingsgrund och definition av koncernbolag Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och liksom för tillgångar och skulder med anskaffningsvärde som grund, förutom för vissa finansiella tillgångar och skulder (derivatinstrument och finansiella tillgångar som kan säljas) som värderas till verkligt värde. Koncernens finansiella rapporter omfattar E.ON Sverige AB och samtliga bolag där moderbolaget har bestämmande inflytande (normalt mer än 50% av rösterna), dvs. rätt att utforma bolagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Företag där E.ON Sverige AB har ett betydande inflytande (normalt 20-50% av rösterna) redovisas i koncernredovisningen som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Koncernen består per årsskiftet av 32 (35) rörelsedrivande dotterbolag. Uppskattningar och bedömningar De mest väsentliga posterna som påverkas av företagsledningens och styrelsens uppskattningar, bedömningar och antaganden vid tillämpningen av IFRS redovisningsprinciper är den årliga analysen av nedskrivningsbehov av goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod (se koncernens not 11), värdering av andra långfristiga värdepappersinnehav (se koncernens not 14) samt avsättningar för nedmontering och omhändertagande av restprodukter från kärnkraften (se koncernens not 23).

23 Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper Nya/ändrade redovisningsprinciper som gäller 2012 Koncernens noter 21 Nya standarder, ändringar och tolkningar som godkänts av EU/RFR och tillämpas för räkenskapsåret 2012 Redovisningen av koncernbidrag RFR2 Enligt RFR 2 (september 2012) gäller följande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 och där tidigare tillämpning uppmuntras: en konsekvent tillämpning av huvud- eller alternativregel. Huvudregeln innebär att erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt och lämnade koncernbidrag från moder- till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Koncernbidrag som dotterföretag erhåller från/lämnar till moderföretag redovisas i eget kapital (gäller även mellan systerföretag). Detta tillämpas för E.ON Sverige koncernen, föregående år har ändrats för jämförbarhet. Alternativregeln innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. E.ON Sverige AB har valt en förtida tillämpning enligt alternativregeln. Tillägg till IAS 12 Inkomstskatter ( Recovery of Underlying Assets ) Ändringen rör redovisningen av uppskjuten skatt för förvaltningsfastigheter som redovisas till verkligt värde i enlighet med IAS 40 (Förvaltningsfastigheter). Tillägget medför ingen förändring för E.ON Sverige AB. Ändringen skall tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 jan 2012 eller senare. Tillägget har godkänts av EU den 11 december Ändring av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Disclosures Offsetting Financial Assets and Financial Liabilities Ändringen innebär uppstramande krav på upplysningar i företagets redovisning vid överföring av finansiella tillgångar. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas första juli 2011 eller senare. Ändringen är godkänd av EU den 13 december Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta räknas om till den kurs som gällde vid transaktionsdagen. Monetära poster räknas om till balansdagskursen. Rörelserelaterade valutakursvinster och valutakursförluster redovisas i resultaträkningen under Övriga intäkter respektive Övriga kostnader. Finansiella valutakursvinster/förluster redovisas vid Finansiella intäkter/kostnader. Omräkning av utlandsverksamhet Tillgångar och skulder tillhörande E.ON Sveriges dotterföretag, samt filialer med en annan funktionell valuta än svenska kronor räknas om till balansdagskursen, medan poster tillhörande resultaträkningen räknas om till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår redovisas som en separat komponent inom Övrigt totalresultat. Indelning i rörelsesegment Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver affärsverksamhet och vars rörelseresultat regelbundet granskas av i detta fall Koncernledningen (Management Board) i egenskap av E.ON Sverige AB:s högste verkställande beslutsfattare. Se vidare not 3. Intäkter Redovisad nettoomsättning består av försäljningsintäkter från kärnverksamhetsområdena el, gas och värme, inklusive distribution och transmission. Anslutningsavgifter för distribution av el och värme redovisas som intäkt i den period som anslutningen utförts. Rörelsens intäkter redovisas vid leveranstidpunkten (exklusive mervärdesskatt och punktskatter) förutom entreprenadarbeten som resultatavräknas till fast pris i koncernredovisningen i takt med färdigställandegraden, med nedlagda kostnader som fördelningsnyckel. För arbeten på löpande räkning sker resultatavräkning löpande baserat på nedlagd tid.

24 Koncernens noter 22 Huvuddelen av E.ON Sverige koncernens elproduktion säljs flera år i förväg till systerföretaget E.ON Energy Trading SE, vilket också innebär en reducering av prisrisken. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill uppkommer som skillnaden mellan överförd ersättning vid ett rörelseförvärv och de identifierade nettotillgångarnas verkliga värde vid anskaffningstidpunkten. Goodwill skrivs inte av utan testas för nedskrivningsbehov årligen (under fjärde kvartalet) på segmentsnivå, som är E.ON Sverige koncernens minsta identifierade kassagenererande enheter; se vidare koncernens not 11. Utsläppsrätter och elcertifikat Utsläppsrätter och elcertifikat handlas på en likvid marknad där restvärdet uppgår till anskaffningsvärdet varför det inte föreligger något avskrivningsbart belopp. När det gäller tilldelade utsläppsrättigheter och elcertifikat, har regelverket tolkats på så sätt att tillgångens anskaffningsvärde reduceras med det statliga stödet, vilket ger ett redovisat värde om noll kronor. Med anledning av detta föreligger inte något avskrivningsbart belopp. Om erhållna utsläppsrätter inte täcker utfäst åtagande redovisas en kostnad och en skuld. Skulden värderas till det värde som den förväntas regleras med. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden förutom på de immateriella tillgångar där nyttjandeperioden inte kan bestämmas, exempelvis nätkoncessioner. E.ON Sverige koncernen innehar nätkoncessioner för linjer och områden i både Sverige och Finland. I Sverige är nätkoncessionerna begränsade tidsmässigt till 25 respektive 40 år, varpå det krävs en formell förnyelseansökan. Sådana ansökningar har hittills aldrig nekats och dessutom sker denna utan betydande utgifter. I Finland är koncessionerna obegränsade i tid, men kan i teorin återkallas av staten om nätoperatören inte uppfyller alla de krav som krävs för att inneha en nätkoncession. Sannolikheten för ett tillbakadragande av en nätkoncession är ytterst liten. Immateriella tillgångar som inte skrivs av testas för nedskrivningsbehov årligen under fjärde kvartalet eller vid indikation. Immateriella tillgångar klassificeras som kundrelaterade, kontraktsrelaterade, teknikbaserade samt immateriella tillgångar som inte skrivs av. Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter eventuell nedskrivning och de som är föremål för avskrivning skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden vilken omprövas årligen. Nyttjandeperiod för immateriella tillgångar: Kundrelaterade 5-25 år Kontraktsrelaterade 5-25 år Teknikrelaterade 3-10 år Materiella anläggningstillgångar E.ON Sverige koncernen aktiverar utgifter vid t ex byte av betydande delar (komponenter) när kostnaden uppkommer om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till del. Nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar inklusive enskilda komponenter inom koncernen är för närvarande: Markanläggningar Byggnader Maskiner och tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer 20 år år år 3-25 år Mark och eventuellt tillhörande fallrättigheter skrivs inte av. För mer information se koncernens not 12. Finansiella instrument E.ON Sverige koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Finansiella skulder redovisas vid första tillfället till verkligt värde minskat med transaktionskostnaden och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen av de finansiella tillgångarna/skulderna.