Maffians bankir. Svindlande nära sanningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maffians bankir. Svindlande nära sanningen"

Transkript

1

2 Maffians bankir Svindlande nära sanningen

3 Innehåll Prolog Sid 4 Kapitel 12 Sid 89 Kapitel 24 Sid 185 Kapitel 36 Sid 271 Kapitel 1 Sid 6 Kapitel 13 Sid 96 Kapitel 25 Sid 190 Kapitel 37 Sid 276 Kapitel 2 Sid 9 Kapitel 14 Sid 103 Kapitel 26 Sid 195 Kapitel 38 Sid 286 Kapitel 3 Sid 10 Kapitel 15 Sid 109 Kapitel 27 Sid 204 Kapitel 39 Sid 291 Kapitel 4 Sid 13 Kapitel 16 Sid 115 Kapitel 28 Sid 214 Kapitel 40 Sid 298 Kapitel 5 Sid 24 Kapitel 17 Sid 122 Kapitel 29 Sid 221 Kapitel 41 Sid 304 Kapitel 6 Sid 34 Kapitel 18 Sid 132 Kapitel 30 Sid 231 Kapitel 42 Sid 308 Kapitel 7 Sid 44 Kapitel 19 Sid 142 Kapitel 31 Sid 239 Kapitel 43 Sid 309 Kapitel 8 Sid 54 Kapitel 20 Sid 154 Kapitel 32 Sid 244 Kapitel 44 Sid 315 Kapitel 9 Sid 61 Kapitel 21 Sid 162 Kapitel 33 Sid 256 Kapitel 45 Sid 317 Kapitel 10 Sid 67 Kapitel 22 Sid 169 Kapitel 34 Sid 262 Epilog Sid 318 Kapitel 11 Sid 79 Kapitel 23 Sid 179 Kapitel 35 Sid 265 Lund i maj 2015 Torgny Jönsson

4 Prolog Trots att klockan sedan länge passerat midnatt vägrade bankandet i väggarna och skrålandet att upphöra. Ibbe, vi vet att du är här! Svara, din jävla motherfucker, mammaknullare, horunge! Svara ditt as, jag ska knulla din mamma, din syster, din moster alla du känner! Så fort jag får tag i dig ska du få kuk, din fitta, golbög, din mammaknullare! Hamrandet med armbågar mot plåtdörrarna startade i ena änden av korridoren och fortplantades med ljudets hastighet. Snart bankades det i varenda dörr och ilskan över golbögen Ibbe som var orsaken till massisoleringen nådde snart sitt crescendo. Alla vrålade i tron att Ibbe skulle höra för att vrida sig i ångest. Golbögar ska ligga vakna för att se bilderna av hur familjen, inklusive husdjuren, rövknullas på alla upptänkliga sätt. Ingen tillåts sova med ett så belastat samvete. Hamrandet överröstade under någon minut skriken för att till slut ebba ut och innan tystnaden slutligen lägrade sig över den slitna avdelningen. Det fanns en självklar förklaring till varför kiosken krängde mängder av Apolivas öronproppar varje vecka. Jag stirrade ut genom det gallerförsedda fönstret där gardinerna hängde sönderslitna på trekvart och tillät det halogenblå skenet från strålkastarna utanför att lysa upp det mesta av cellen. Skitigt, sönderrepat och nedklottrat. Tanken på vad handfatet med skitränder i hörnet använts till tvingade mig att svälja tungt. Ytterligare en våg av oväsen sköljde genom de oisolerade väggarna och det överåriga ventilationssystemet fungerade som det högtalarsystem där all jordens vrede vällde ut. Riktat mot den satans Ibbe, som sannolikt slapp höra eländet och förmodligen sov gott på någon skyddsavdelning. 4

5 Ännu en gång förbannade jag att jag tackat nej till sömnmedicinen och inte hade några öronproppar till hands. Sedan avbröts jag plötsligt i tankarna av funderingarna kring dem jag lämnat bakom mig. Utan att varken förklara eller ursäkta, utan en möjlighet att ta farväl. Min resa kan å ena sidan betraktas utifrån. Som när solen värmer och strålar över drivhuset fyllt av prunkande grönska, omgivet av tuktade buxbomshäckar, väldoftande rosor och dignande fruktträd. Å andra sidan kan samma resa skildras inifrån, i ett hermetiskt tillslutet glashus med genomträngande stank av förmultnad jord och förruttnelse. Perspektiven skiftar. Härifrån syns bara stålgrå skyar och hörs regnets oupphörliga smatter mot glaset. Utsidans ogästvänliga upprördhet överträffas bara av insidans ständiga påminnelse om kretsgången där allt liv långsamt bryts ner. Det var där och då jag beslöt mig för att skriva ner min historia. Oavsett vart själva skrivandet skulle ta mig. 5

6 Kapitel 1 Skegrie utanför Malmö, 9 juli 1971 Kanske hade inte valet av kontor fallit på det mest ändamålsenliga. Ett rum utan varken plats för kontorsbord eller exponeringsmontrar och där det inte ens fanns utrymmer för ett pentry. Med vår strikt begränsade budget var lösningen idealisk och hade trots allt gett oss en egen ingång med en väl synlig skylt hängande över dörren. Vi hade dessutom, tros att vi var två små sjuåriga killar, haft turen att få en generös fastighetsägare som aldrig bråkat om det spring och dörrslammer som följt av den närmast lavinartade tillströmningen av kunder och samlare. Trots de få kvadratmetrarna rådde en militärisk ordning. Zumsteins franskt inbundna filatelibiblar stod med sina gröna läderryggar vackert uppradade årgångsvis och delade hylla med album, förstoringsglas och tandningsmätare. I vanlig ordning och i god tid slog jag mig ner vid det runda mahognyfanerade bord där alla lyckade affärer under den senaste månaden hade avlöst varandra. Öppnade jag en halvljummen Zingo och svepte raskt några klunkar medan jag sneglade på klockan. Nio, ganska exakt en timme kvar till öppningsdags. Som alltid först och med en sjusovare till kompanjon fanns inget annat val än att ta tag i högarna av genomskinliga kuvert som nu hotade att översvämma bordet. Vår leverantör, agenturen i England som varannan vecka skickade försändelserna med frimärken, gjorde sig säkert förmögna på affärerna med vår lilla rörelse. Men det spelade verkligen ingen roll. Vår affärsplan byggde på en strategi med marginaler som var varje detaljhandlares våta dröm. Om vi hade försökt att notera verksamheten och göra den publik skulle sannolikt alla marketmakers ha slagits om rätten att få introducera oss på börsen. Medan den livliga kommersen var framsidan, var det monotona sorteringsarbetet den tveklösa baksidan. En ytterligare klunk ur Zingon, ett knapptryck på bandspelarens play och Papa Joe med the Sweet strömmade ut i lokalen. Kanske skulle det snart finnas ekonomiskt utrymme att rekrytera personal till sorteringen, samtidigt som det skulle innebära att i någon mån mista kontrollen. Bara tanken på att inte längre ha full koll sände en pilsnabb ilning av obehag genom kroppen. Eventuellt kunde jag engagera min undersysselsatta tvillingsyster i ett extraknäck. Även om hon förefallit helt ointresserad varje gång jag plockat fram och börjat peta i högarna med album. Utan tvång eller påflugenhet hade vi på mindre än en månad etablerat en verksamhet som på alla plan visat sig tillgodose våra frimärkskunders behov. Vi var först, störst och helt ensamma på 6

7 marknaden. Frimärkssamlare vallfärdade till oss för att ta chansen att byta ut föräldrarnas gamla, luggslitna märken mot våra färgstarka motivmärken från världens alla hörn. Vem ville inte byta bort ett urlakat frimärke med silhuetten av en sedan länge bortgången tals monark mot en fantastisk serie märken med bilder på samtliga slutspelslag från fotbolls-vm i Mexico City Eller varför inte några blekta skillingbancomärken mot en serie om femtio frimärken med världens mest kända hundraser. Hela vägen från det exotiska Burma. Naturligtvis hade den illasinnade kunnat anklaga mig och min kompanjon för bondfångeri, men det vore att värdera vår affärsverksamhet alltför snävt. Medan de äldre och oansenliga frimärkena betingade betydande kommersiella värden återgäldade vi mångfaldigt i estetik. På mindre än en månad hade vår verksamhet gjort tydliga avtryck där tidigare trista och glåmiga samlingar hade moderniserats och restaurerats i takt med att försändelserna från England distribuerats till våra kunder. Album som under decennier gömts under damm eller förpassats till bokhyllans mest bortglömda delar hade av ivriga små kunder tagits till våra lokaler för vår värdering och expertutlåtande. Där var Zumsteins årliga kataloger oumbärliga, vars värderingar låg till grund för vår egen redovisning, noga nedtecknad märke för märke. En ytterligare fördel i vår verksamhet var vårt absoluta oberoende av banker då vi endast i undantagsfall ägnade oss åt kontantaffärer. Här handlade det om att byta frimärken och inget annat. Högst tvivelaktigt hade vi valt att kalla oss klubb och fokuserat på de betydligt mer lönsamma bytesaffärerna. Med van hand öppnade jag ett av kuverten och tömde det varsamt med pincettens hjälp. Gigantiska märken i Stars & stripes färger föll ut där alla de amerikanska astronauterna stod avbildade med stolta leenden. Utgivna av bananrepubliken Bali. Jag kan fortfarande minnas hur det vattnades i munnen vid tanken på hur den blivande lyckliga ägaren till rymdserien tveklöst skulle tvingas plikta med ett antal svenska märken av sent tal som betalning. För att inte tappa tempo och koncentration tvingades jag släppa tankarna på Balimärkena. Framför mig låg fortfarande dryga hundratalet kuvert att gå igen igenom och sortera innan öppningsdags. Engelsmännen hade verkligen överträffat alla mina förväntningar och för ett tag kändes det som om innehållet i varje kuvert var bättre än det föregående och att allt de skickat var bytbart. Kanske försvann jag in i min egen värld för en liten stund, så som bara vi filatelister kan när vi låter oss helt uppslukas av våra frimärken. I vart fall hörde jag inte min kompanjon Uffes 7

8 ljudlösa knackning och upptäckte honom inte förrän han kommit en bit in i rummet. Jag visste inte att vi skulle ha öppet idag, ursäktade han sig och körde fingrarna genom sin okammade frisyr. Klar att vi ska, svarade jag lätt irriterat och stängde av bandspelaren. Varför skulle vi ha stängt? Ahh, men du fyller ju år idag, jag trodde att du ville göra något annat. Sticka och bada till exempel. Jag fyller inte år förrän imorgon, men vi ska ha öppet då också. Kolla bara på allt som kom från England i morse, skitbra grejor. Förresten ska jag inte fira det förrän på lördag, det vet du, du är ju bjuden, avslutade jag fortsatt irriterat över att min kompanjon inte förstod värdet på skatten som låg utspridd över bordet. Föga kunde jag väl då, hängiven mitt nya och framgångsrika entreprenörskap, ana att hela traktens frimärkssamlande föräldraskara skulle samlas utanför mina föräldrars dörr för att återkräva de dyrbara märken som deras förvillade avkommor lockats att byta bort. 8

9 Kapitel 2 Electrolux huvudkontor på Lilla Essingen våren 1985 Genom den halvöppna dörren såg jag styrelseordföranden Hans Werthén promenera förbi, tätt åtföljd av Reefat El-Sayed. En av svenskt näringslivs höjdare med mannen bakom den klarast lysande kometen Fermenta i stramt koppel. För en sekund reflekterade jag över det faktum att jag just nu befann mig i näringslivets absoluta finrum. Männen vid andra sidan av det välpolerade konferensbordet tog ingen notis om sällskapet som passerade, utan övervägde istället under tystnad innehållet i mitt utspel. Jag lät blicken vandra mellan de tre som förskansat sig bak Ramlösaflaskor och det välfyllda fatet med kanelsnäckor. Vid tjugotvå års ålder satt jag med några av landets mest rutinerade förhandlare mittemot mig, ett gäng vana att styra med järnhand och som skulle ta varje chans att utnyttja sitt erfarenhetsmässiga övertag. Ingenting i deras minspel förrådde heller deras eventuella intresse av det affärsförslag som jag just presenterat. Det här är onekligen intressant, brummade den tidigare SAAB chefen Kurt Milekowski medan han böjde sig fram mot kakfatet. Det kanske ligger något utanför vårt verksamhetsområde, replikerade Elektrolux tekniska chef Uno Werner. Men vi är trots det intresserade, avbröt koncernchefen Gösta Bystedt honom. Innan jag åter tog till orda sneglade jag mot de två som satt vid varsin sida om mig, forskaren Rolf Stenbacka och hans alltid penninghungrande bror. Oavsett vad ni kommer fram till omfattas en eventuell uppgörelse endast av 49 procent i bolaget som äger nyttjanderätten till det blivande patentet. En utveckling av patentet kommer medföra mycket stora kostnader, kontrade Milekowski. Det här ligger faktiskt långt utanför vår kompetens och verksamhet, fortsatte Werner. Låt oss först utvärdera produkten och dess möjligheter. Sannolikt kommer själva utvecklingsarbetet kosta åtskilliga miljoner, avslutade Bystedt. Två månader senare hackade det till telexmaskinen på mitt kontor och bara minuter senare stod jag med ett Letter of Intent i min hand. Undertecknat av Gösta Bystedt på Elektrolux kontor i Manilla, deklarerande avsikten att förvärva dom 49 procent av aktierna i mitt bolag som jag tidigare hade erbjudit honom. 9

10 Kapitel 3 Västra Ingelstad den 14 maj 1989 Låt mig dö, för helvete låt mig dö, tyna bort, raderas ut och bara försvinna. Brottstycken ur meningar, varvade med ångestfyllda bilder ägde och regerade min själ, inte bara den här dagen och den här morgonen. Inget hat kunde mätas med det förakt jag kände inför bilden av mig själv. Så långt tillbaka jag kunde minnas hade alla dagar och morgnar sett likadana ut. Särskilt när de emoniska rösterna och paniken lyckats rubba mina sinnen och våldfört sig på mitt förstånd. Först vid snoozens fjärde ilskna påminnelse tog jag mig samman och knöt händerna så hårt att knogarna vitnade. Ångestens kramper höll mig i ett järngrepp och hopkrupen av smärta kravlade jag ur sängen för att ta mig mot badrummet. Attacker av frossa och vågor av kyla sköljde över mig där jag stod, bredbent med händerna på varsin sida av det spegelblankt vita handfatet. Varje våg av kramper pressade upp och fyllde svalget med blodfärgat slem och röd saliv. Trots pinan och den fysiska smärta som tankarna framkallat, den vitglödgade svetslåga som brann i mellangärdet, besatt jag fortfarande kraft nog att förbanna mig själv. Det här är för fan inte mitt liv, har aldrig varit och kommer aldrig att bli. När ångesten nådde sin kulmen hängde jag fastklamrad över helvetesaltaret, den vitglänsande porslinsvasken. Vems förbannade skitliv lever jag och vem fan lever mitt?. Ostrukturerade frågor och osammanhängande tankar, blandat med allt hätskare förebråelser förstärkte det blinda och ändlösa infernot. De mörkröda blodstrimmorna bildade rännilar i tydlig kontrast mot det vita porslinet, alltmedan tvångstankarna framkallade än tätare krampanfall. Söndertrasad sneglade jag upp och såg mig förskräckt i spegeln. Blodsprängda ögon i ett härjat ansikte stirrade tillbaka. Den skarpa belysningen reflekterades av svettpärlorna i pannan och trots att jag inte grät rann tårar längs kinderna. Ännu en morgon hade rädslan och ångesten visat sig oövervinnerlig, rädslan inför att misslyckas och den ständigt närvarande ångesten över alla tanklösa vägval. I absolut utmattning sjönk jag samman och satte mig på badrumsmattan. Med händerna djupt begravda i ansiktet ansträngde jag mig för att förstå för vem jag kämpade och vad jag i så fall slogs för. Samtidigt som jag med hjälp av handens avigsida torkade svetten ur pannan. Vad i helvete var det jag försökte bevisa och vem försökte jag överbevisa? 10

11 I takt med att alla halvsanningar och lögner hunnit ikapp hade de långsiktiga målen blivit allt otydligare. Närmast utsuddade saknade de nu helt sina ursprungliga konturer. Dagarna hade istället övergått i en alltmer utdragen och plågsam kamp för överlevnad. Hur skulle min sambo reagera när hon fick veta det egentliga utseendet på min förvanskade värld? Var det för henne och vårt förhållande som jag kämpade? Handlade allt om att upprätthålla den förljugna bild jag skapat och hur viktigt var det egentligen att hon uppfattade mig som så förbannat framgångsrik och smart? Vilka reaktioner kunde jag förvänta mig om jag plötsligt la korten på bordet och förklarade det verkliga läget? Vad skulle det innebära att inför henne redovisa alla riskerna som jag tagit och berätta att jag i själva verket balanserade på randen till konkurs? Hur mycket skulle jag behöva plikta om jag slet av mig den satans masken och inte längre gjorde anspråk på rollen som oöverträffad? Tankarna förde mig bakåt i tiden. Oavslutade studier, oavslutad militärtjänstgöring och till hälften genomförda affärer. Kritiskt såg jag mitt liv kantas av historier som generöst kunde beskrivas som ofullbordade. I min egen värld hade jag istället med brutalitet och hänsynslöshet utvecklat cutting corners till konst. Sittande på den mjuka, exklusiva och svindyra badrumsmattan insåg jag nu pinat att jag aldrig avslutat något av egentligt värde. Den kärleksfulla uppväxten, den tveklösa studietalangen och förmågan att socialt smälta in i alla sammanhang, var medfödda gåvor. Allt hade offrats på mekanismen som drivit mig att söka de snabba och enkla lösningarna. Bittert och fylld av självförakt tvingades jag samtidigt inse att min vackra sambos reaktion i allt väsentligt saknade betydelse. Om jag beslöt att tvärt kasta in handduken och lät allt gå åt helvete var det istället omvärldens repressalier som stod att frukta. Banker, företag och privatpersoner skulle rasa, hundratals människor påverkades på olika sätt och ingen skulle tillåta mig att skadeslös kliva av karusellen. Konsekvenserna skulle bli förödande om jag ens lyckades överleva. Innan jag reste mig för att gå in i duschen knäppte jag händerna och slöt ögonen, Gud jag ber dig, hjälp mig. Hjälp mig att hitta lösningar ut ur det här helvetet, utan att skada fler människor. Jag stod länge i duschen med handflatorna mot den iskalla kaklade väggen medan brännhett vatten forsade längs ryggraden. Det ceremoniella spyendet hade ännu en morgon lyckats göra mig hel och väckt mina instinkter till liv. Det skakade liv i mitt intellekt som tidigt definierats av insikten om mänsklighetens 11

12 ständiga jakt på tillfredsställelse av alla sina begär. Ett intellekt som utvecklats under otaliga timmars kartläggning och utforskning för att sedan klara exploatera och slå mynt av den lägsta av drifter girighet. När jag några minuter efter åtta lämnade den gulputsade patriciervillan syntes inga spår av den ångest som hemsökt mig mindre än timmen tidigare. Istället var jag samlad inför ännu en dag av kamp och ovisshet. För ett ögonblick stannade jag till och betraktade de förbipasserande, flitiga och strävsamma. Förmodligen på väg till sina ärofyllda och hedervärda arbeten. Med ett stråk av avundsamhet frigjorde jag mig från tankarna vred om nyckeln i tändningslåset. 12

13 Kapitel 4 Det ihållande högtrycket låg orubbligt parkerat över södra Sverige och med knappa två veckor till midsommar dränktes Malmö i dagligt solsken. Kompromisslöst bet sig termometrarnas kvicksilverpelare fast vid trettiogradersstrecket. Trots att semestrarna för flertalet ännu inte startat var det som om solen rensat staden på dess invånare och bemannat samtliga strandremsor och golfbanor. Värmeböljan hade fått sjukskrivningstalen att skena, komptimmar att tas i anspråk och fäder utnyttjade den pappaledighet som egentligen reserverats för kommande olympiska spel. De stora torgen och gågatan låg öde och på ett nästintill spöklikt sätt hade all trafik övergett de centrala delarna av Malmö. Jag lämnade favoritbutiken Engelska Herr på Djäknegatan med som så ofta några skjortor och tröjor mer än vad jag behövde. Väderleken gav mig den perfekta ursäkten eftersom hettan krävde mängder av klädbyten. Att garderoben redan var överbelamrad bekymrade mig inte det minsta då jag sedan länge mist kontrollen över min närmast sjukliga skjortmani. Inga tecken tydde heller på att större väderomslag var att vänta. I varje fall inte enligt de hyllade meteorologer som genom vädrets förtjänst upphöjts till superhjältar. Åter på gatan kavlade jag upp ärmarna och kastade en snabb blick mot klockan som just passerat två. Den kompakta värmen vällde över mig och jeansen smetade fast och satt tajt som en kroppsmålning. Bilen hade i vanlig ordning felparkerats några kvarter bort, snett utanför den grådaskiga tingsrättsbyggnaden på Kalendegatan. Det var tveklöst en överdrift att beskriva bilen som parkerad. Jag råkade oftast bara precis ställa ifrån mig den där det kändes som mest bekvämt. Efter att ha korsat Djäknegatan vid Silverbergshuset stannade jag till vid skyltfönstret utanför Englunds Antik. När den några år tidigare legat på Södra Förstadsgatan hade jag varit en trogen kund hos den lilla men välsorterade antikvitetsaffären. Bekvämt eftersom det var i gatuplanet av fastigheten där jag fortfarande bodde. Efter flytten hade jag enbart hastat förbi, men efter att nu slängt en nyfiken blick genom fönstret beslöt jag att avlägga en visit. En behaglig svalka med en doft av möbelpolish och äldre böcker sköljde över mig som en sommarbris när jag kom innanför dörren. Jag såg mig omkring och konstaterade en aning besviket att ingen ur ägarparet fanns där. Istället hälsade jag förstrött mot en äldre oansenlig och grålätt kvinna som stod upptagen vid disken med något slags pappersarbete. Halvvägs in i butiken gjorde jag mitt första stopp och stannade jag till vid en magnifik bordslampa med vackert driven silverskärm. Inte tacky, mer skönt stilren. 13

14 Visst är den utsökt? Den retoriska frågan kom från ingenstans och fick mig att rycka till av förvåning. Kvinnan vid disken hade ljudlöst som en mus smugit sig upp bakom mig och väntade med ett forskande leende på mitt svar. Absolut, är skärmen i silver, frågade jag överrumplat. Just det och foten är i brons. Stilen är Jugend, men det visste du kanske, svarade kvinnan med fortsatt granskande blick. Den är otroligt häftig men priset är väl därefter, svarade jag med ett stråk av dämpad entusiasm. Helt billig är den ju inte, jag tror att vi begär trettiosjutusen för den, fortsatte hon nästan beklagande. Jag kände det nästan på mig men jag tittade mest in av nyfikenhet. Sist jag handlade hos er låg ni borta på Södra Förstadsgatan, i samma hus som jag bor. Kvinnan veckade fundersamt pannan för att nästan omedelbart spricka upp i ett leende. Just det, nu kommer jag ihåg dig. Det var ju du som köpte den antika släden, eller hur? Jo det var jag, jag har faktiskt en massa prylar därhemma som kommer från er. Men idag tänkte jag mest se mig omkring. Varsågod, vem vet, du kanske hittar något, avslutade hon och lämnade mig för att återgå till pappershanteringen vid disken. Lättnaden över att ha blivit igenkänd var på något sätt befriande. Nu slapp jag både köptvånget och besväret att ha en vakande expedit hängande över mig. Istället gavs carte blanche att botanisera fritt och rota runt bland antikviteterna. Snedklaffssekretärer och chiffonjéer med fantastiska intarsior stod uppradade längs ena väggen. Påkostade och utsmyckade möbler från en tid då hantverk var konst och som skulle kosta en smärre förmögenhet att nyproducera. En takkrona i brons där varje arm pryddes av försilvrade miniatyrsoldater fick mig att imponerat stirra upp mot taket. Praktfull eller hur, sa kvinnan vid disken som nu fångat mina tankar och blinkade glatt med sina blå ögon. Eller hur, den hade gärna fått hänga hemma hos mig, svarade jag med ett snett leende. Gör mig bara en tjänst, berätta inte vad den kostar. På väg ut ur butiken slängde jag några förströdda blickar mot tavlorna som hängde snett bakom den väl tilltagna glasmonter som samtidigt fungerade som disk. Tunga oljor i pråliga guldramar, ett par halvhyfsade havsbrott och tre motbjudande blomsterstilleben. Ingenting jag varken ville ha eller kunde tänka mig på väggarna därhemma. 14

15 Strax till vänster om de mediokra oljorna var några mindre och opretentiöst inramade kopparstick upphängda. Jag tyckte mig ha sett ett av motiven, men ändå inte. Storleken var något mindre än ett A4-ark, färgerna i det närmaste urblekta och inramningen den enklast möjliga. Någonstans, väl gömt i det inre tyckte jag mig känna igen tavlan, men ändå inte. Någonting avvek och överensstämde inte med mina egna minnesbilder. Efter att kort ha sneglat mot klockan upptäckte jag att dryga timmen försvunnit till absolut ingen nytta alls. Jag tackade för mig och slängde samtidigt en sista längtansfylld blick mot takkronan. Därefter gav jag mig åter ut i den skoningslösa hettan och gick i skydd av de skuggande fasaderna bort mot bilen. Först sedan jag kommit fram, klivit in och satt nyckeln i tändningslåset slog det mig. Med uppspärrade ögon stirrade jag ut genom framrutan med oseende blick. Efter att helt ha förlorat kontrollen drämde jag näven hårt i ratten och skakade vildsint på huvudet samtidigt som jag skrek rakt ut: Vad fan det är ju, nej det kan det inte vara, det är för helvete helt omöjligt! Jag vräkte upp dörren vid förarsidan utan att ägna minsta tanke åt den gröna Volvo som i sista sekund lyckades väja. Dessutom gav jag fullständigt fan i den långa harang av svordomar som volvoägaren lät avfyra genom den till hälften nedrullade rutan. Jag sprang tillbaks utan att varken känna eller påverkas av den tryckande värmen och bokstavligen slet upp dörren till antikaffären. Med den plötsliga och överfallsliknande återkomsten lyckades jag nära nog skrämma slag på det åldrade biträdet. Jaså, du ångrade dig, lyckades hon flämtande haspla ur sig med en utdragen suck av lättnad efter att ha känt igen mig. Det hänger ett kopparstick därborta som jag fastnade för, svarade jag och klev med bestämda steg fram för att resolut haka ner det. Innan den vettskrämda kvinnan ens hunnit reagera stog jag åter framme vid disken. Nu med kopparsticket i handen. Hur mycket vill ni ha för det här? Vi begär femhundra för det, men som gammal kund kan du få det för fyrahundra, svarade hon ansträngt efter att endast hjälpligt ha återhämtat sig från chocken. Jag fiskade snabbt fram en femhundring ur fickan och slängde den på disken. Tack så mycket, det är jämnt. Nästa gång kan du kanske ge mig ett schyst pris på lampan istället, sa jag med mitt sneda rovdjursleende. Bry dig inte om att slå in den, jag tar den som den är. Med samma hastighet som jag återvänt försvann jag åter ut ur butiken. När jag klev in i bilen och vred om nyckeln drog jag samtidigt upp luftkonditioneringen till maxkyla. Jag 15

16 studerade noggrant det blekta och urlakade kopparsticket innan jag vände upp baksidan. Med lägenhetsnyckeln som verktyg bände jag försiktigt upp de fyra metallclips som höll bakstyckets gulnade pappbit på plats. Efter att ha avlägsnat det lyfte jag själva arket, kopparsticket, ur ramen. Där, i nederkanten fann det jag sökte. Dold av en enkel passepartout fanns texten som avslöjade namnet på såväl motivet som konstnären, Madonna med steglits av Raffaello da Urbino. Trots den kväljande hettan kända jag hårstråna resa sig på armarna och hjärtat slå allt snabbare. Det var som fan, väste jag tyst för mig själv. Upptäckten fick tankarna att planlöst irra runt i skallen, fortfarande osäker över om den nyvunna vetskapen var verklig eller en illusion framkallad av hettan därute. Jag nöp mig hårt i armen, jo nog fan var det jag såg framför mig verkligt. Trots skrala konstkunskaper visste jag mycket väl vem Rafael var, en av de stora renässansmästarna. Enligt en del den främste, större än såväl Michelangelo och Da Vinci. Fortfarande förvirrad och omtumlad tog jag mig till slut samman och rotade fram mobilen som i uppståndelsen trillat ned mellan sätena. Det inlagda kortnumret gick till kontoret där jag visste att Fredrik Jansson, redovisningsansvarig i alla mina bolag, var den som förmodligen skulle svara. Jag har sprungit på en grej som kommer ta resten av dan. Kan du hälsa Lundman att jag kommer in i morgonbitti istället, sa jag bestämt utan att förvänta mig varken någon kommentar eller svar. Framför mig såg jag Fredrik, fullt upptagen vid datorn med att försöka få sin nittiofjärde patiens för dagen att gå ut. Mitt antagande stämde och mycket riktigt klarades samtalet med min frånvarande ekonomichef av på något mindre än tio sekunder. Under den korta tid det tog att köra till Stadsbiblioteket kretsade alla tankar kring tavlan, inte på det oansenliga kopparstick som nu låg uppbrutet på passagerarsätet. Istället tänkte jag på min egen tavla, den jag köpt tio år tidigare, utan kunskap och helt ovetande om vad jag blivit ägare till. Av en ren händelse hade jag befunnit mig hos en konsthandlare på Regementsgatan när en tysktalande man med fårat ansikten som skvallrat om ett mödosamt liv dykt upp. Med sig hade mannen haft ett parti om tolv tavlor som han erbjudit till försäljning. Medan konsthandlaren bestämt tackat nej hade jag bett att få titta för att till slut ha köpt hela bunten. Den gången för en spottstyver och helt aningslös om vad det var jag fått i mina händer. Ännu en i en lång rad liknande affärer som undantagslöst slutat i svidande förluster. När jag flyttat in i huset tillsammans med Louise var tavlan med madonnan den enda av de tolv som jag valt att hänga upp på väggen. Dryga metern hög och sjuttio centimeter bred beslöt jag 16

17 den gången att hänga upp den precis som den var oinramad. I pannåns bakstycke lät jag dra i två rejält dimensionerade skruvar mellan vilka jag surrat en kraftig ståltråd. Poppelpannån som tavlan målats på var tung och vägde närmare femton kilo. Den hade sedan hängt kvar i patriciervillans matsal ända fram tills vi lämnat huset. Efter en tillfällig separation från Louise, några år bakåt i tiden, hade jag valt att flytta tillbaka till Malmö. Allt sedan dess hade tavlan tillsammans med en del annan konst cirkulerat och förvarats hos olika banker. Ofta använd som säkerhet i samband med mina äventyrliga skalbolagsaffärer. Just för tillfället var den i vanlig ordning pantsatt tillsammans med några av de övriga målningarna. Dessbättre var jag helt förvissad om att den nuvarande pantsättningen inte skulle medföra några större problem. Jag hade åtskilliga gånger beundrat och betraktat målningen med madonnan och de två barnen. Utan att vara expert hade jag faktiskt fascinerats över kvalitén och vid mer än ett tillfälle frågat mig vem som kunde ligga bakom verket. Vid mina täta besök i London och Paris hade jag ägnat dagar åt att strosa runt på National Gallery och Louvren. Trots alla erfarenheter som jag skaffat mig hade den gåtfulla målningen av madonnan, jesusbarnet och Johannes döparen lämnat ett alltjämt outplånligt intryck. I samma ögonblick som jag parkerade och klev ur bilen vid Stadsbiblioteket beslöt jag att omedelbart dämpa mig och försöka skruva ner alla förväntningar. Sannolikheten för att min hastigt påflugna entusiasm och optimism ännu en gång var på väg att leda mig rakt in i en av alla de återvändsgränder som jag på senare tid vandrat in i var helt enkelt allt för stor. Timmarna bland facklitteraturen på bibliotekets konstavdelning flög iväg sedan jag förlorat mig i sida efter sida och klockan hann bli åtta innan jag klev innanför dörren till lägenheten på Södra Förstadsgatan. I litteraturen om Rafael lyckades jag finna såväl målningen som motivet. Liksom bilden av originalet, hämtad från Rafaels och Andrea del Sortos sal på Uffizimuseét i Florens. Jag hade därefter ägnat en längre stund åt historiska beskrivningar och berättelserna kring Rafaels verk. Jag borde naturligtvis ha låtit mig nedslås av det faktum att tavlan redan fanns. Tydligt beskriven som originalet och hängande på en av Uffizipalatsets väggar. Men någonting fick mig att trots det utestänga varje känsla av besvikelse. Min tavla var, i likhet med originalet, målad på en pannå som av utseendet att döma mycket väl skulle kunna vara femhundra år. Samtida med den tavla som redan visat sig hänga på Uffizierna. Måtten på min tavla var troligen desamma som originalets och kvalitén var med en lekmans ögon förstklassig. Någonting inombords vägrade ge vika och höll envist fast vid att min tavla mycket väl kunde vara en replica, en av Rafael egenhändigt målad kopia av sitt eget verk. I lika 17

18 hög grad ett original som den målning som så ingående beskrivits i litteraturen. Trots min optimism kunde jag dock inte i min vildaste fantasi tänka mig vad målningen skulle komma att föra med sig. Upprymd och full av entusiasm slängde jag ifrån mig kassarna från Engelska Herr precis innanför dörren. Hallå, är du hemma, ropade jag i samma sekund som jag såg Louise skor strax till vänster om dörrmattan. Jag är här, svarade hon skarpt. Rösten kom från det mellersta av de tre stora rum med utsikt mot gågatan. Jag sparkade av mig skorna och gick fram till dörröppningen. Rummet låg insvept i dunkel och lystes bara upp av den höga skärmlampan på ett av sideborden. Louise satt uppkrupen i den djupa gula soffan. Hennes mörka långa lockar var nedsläppta och avtecknade sig i silhuett mot lampans sken. Trots värmen satt hon med benen djupt instuckna under den tjocka röda tygpläden och hade barrikaderat sig med kuddar på båda sidor om sig. Jag tog ett steg in i rummet och närmade mig henne, men i samma ögonblick som jag öppnade munnen för att börja berätta om tavlan spände hon ilsket ögonen i mig och fräste till. Jag vill veta vad fan du håller på med, vad är det egentligen för affärer du sysslar med? Hon gav mig en iskall blick samtidigt som jag upptäckte att hon gråtit. Ränder av tårar speglades i skenet av lampan. Vad menar du, vad då för affärer? Vem är det den här gången som pratat skit om mig? Trots att jag fattat precis vad hon menat valde jag anfall som bästa försvar. Du försök inte, svarade hon och kämpade för att hålla tårarna tillbaka. Jag vet och Lars har berättat för mig att allt som du sysslar med är skit, fusk och fiffel. Bara så du vet håller Skatteverket på med en jätteutredning om dig! Och sluta prata skit om Lars, det han berättade sa han bara precis för att skydda mig. Menar du att din satans djävla kusin, som chef på Skatteverket, skulle bryta sin tystnadsplikt bara för att skydda dig?! Du är ta mig fan inte riktigt klok! I ett utbrott av raseri anklagade jag henne för att ännu en gång ha lyssnat till den illasinnade skattefogdens lögner och påhitt. En ilska som knappast blev mindre av att jag redan vid första mötet med det förbannade fogdekräket Lars Hedlund känt ett spontant och bottenlöst förakt. Han vill inte att jag ska råka illa ut på grund av dig, fattar du, fräste hon fränt och syrligt. Jag bet mig hårt i tungan, tog ett djupt andetag och slog mig ner på fotpallen mitt emot henne. Lyssna nu på mig. Det svinet har hatat mig sen första gången vi sågs. Det är hans jobb att 18

19 ställa till djävelskap och lägga hinder i vägen för folk. Förutom det är han det mest avundsjuka kräk till nolla jag någonsin träffat. Jag sträckte sakta ut min arm och tog tag i hennes hand medan hon fortfarande snyftade och skakade av ilska. Louise, vi vet vad vi håller på med och jag har full kontroll över allt som händer i mina bolag. Jag har advokater och revisorer som jag betalar miljoner till för att gå igenom och kolla precis allt. Förstår du inte hur fruktansvärt illa den djävla loosern mår i sin avundsjuka lilla skitvärld. Bara att behöva se dig och mig lyckliga har förvandlat hans skitliv till ett helvete. Han är dessutom sorten som skulle gå över lik för att se det ta slut mellan oss. Jag reste sig långsamt från pallen och slog mig ner bredvid henne. Hela tiden på min vakt och klar över att nästa utbrott kunde komma när som helst. Med ena handen torkade jag försiktigt tårarna från hennes kinder, lade armen över hennes axlar och drog henne sakta intill mig. Varsamt förde jag undan en av de mörka lockar som trillat ner över hennes ansikte och kysste hennes kind. Sältan från hennes tårar sved mot läpparna. Känns det bättre nu, frågade jag efter en längre stund av tystnad då jag försökte fånga hennes blick utan att lyckas. Lite, svarade hon snyftande men behöll blicken motsträvigt nedsänkt mot golvet. Vill du att jag ska sätta på lite te, frågade jag och smekte hennes kind. Mm, ja tack, pep hon nästan ynkligt. Jag reste sig ur soffan. På väg mot köket sträckte jag ut handen och greppade mobilen som jag slängt ifrån mig på hallbordet. Väl ute i köket tog jag fram den minsta kastrullen och kranade den halvfull. Så snart jag ställt den på spisen tog jag upp mobilen och slog numret. Lundman! I bakgrunden hördes Aktuellts vinjett och jag förstod att min advokat och vapendragare sannolikt befann sig hemma i sitt vardagsrum. Har du tid Hans Erik, kan vi ses en kort stund på kontoret. Jag har precis fått en del riktigt usla nyheter, riktigt djävla usla. Mer vill jag inte ta över telefon, avslutade jag viskande. Inga problem, jag kan vara där om en halvtimme. Vi ses där, svarade jag och avslutade samtalet. Otåligt väntande på att vattnet skulle koka funderade jag över det som Louise precis berättat. Hon hade i stort sett haft rätt i allt hon sagt och förmodligen var kusinens anklagelser tilltagna i underkant. Lars beslut att berätta för Louise var ett mycket illavarslande tecken som tveklöst var stabilt och solitt underbyggt. Det gav en otäckt krypande obehagskänsla, samtidigt som jag tyckte att det tog en helvetes tid för vattnet att koka. Spisdjävel! I ren ilska förbannade jag mig 19

20 över att jag ännu en gång lät mig stressas, men klarade inte av att bara avfärda det jag hört som ovidkommande nonsens. Tillbaka i rummet där Louise satt placerade jag hennes tekopp strax till vänster om den tända lampan. Slog mig ner på fotpallen mittemot henne och nu mötte hon åtminstone min blick, om än misstänksamt. Det nyligen uppkomna krisläget framtvingade ännu en av mina otaliga nödlögner. Jag hann inte få iväg alla mail innan jag stack från kontoret. Jag måste dra dit en sväng, är det okej för dig? Hon drog på svaret medan jag kände hennes skärskådande blick. Åk dit om du måste, jag börjar tidigt imorgon så jag lägger mig snart, sa hon med ett ansträngt leende. Jag reste mig långsamt och gick mot ytterdörren. Den krypande olustkänslan hade vuxit sig allt starkare för att nu likt ett gift nu ha spritt sig i kroppen. Dryga halvtimmen hade gått sedan samtalet med Hans Erik Lundman när jag med sedvanlig vårdslöshet parkerade BMW-jeepen utanför kontoret på Ribersborgsvägen 14. Från gatan kunde jag se hur det lyste i Lundmans rum. Han fanns redan på plats, som alltid punktlig. Kontoret som två år tidigare varit levande, fullt av entusiasm och framtidstro, låg nu närmast öde och övergivet. Min vårdslösa hantering av personal, löner och tidplaner hade i rasande takt tömt arbetsstolar och släckt förhoppningar. De få som återstod av den ursprungliga styrkan hängde envetet kvar av endera två skäl. Antingen därför att de satsat sina sista besparingar i mina vidlyftiga projekt. Eller så levde de i den verklighetsfrämmande och vansinniga förhoppningen om att skeppet i den tolfte timmens sista skälvande minuter mirakulöst skulle undkomma det brådstörtande djupet. Från utsidan illustrerades verksamheten rättvist av den enda krukväxten i fönsterraden En överlevande julros vars sista röda kronblad sedan länge torkat ut och fallit ned. Återstod gjorde tre glest sittande blad och en döende stjälk som med falnande stolthet reste sig ur den snustorra blomsterjorden. Normalt obekymrad gav jag antagligen ett ansträngt och spänt intryck när jag äntrade advokat Lundmans kontorsrum. Efter ett nervöst hej sjönk jag ner mittemot advokaten i den nedsuttna svarta besöksstol från IKEA, där jag redan tidigare tillbringat hundratals timmar. Informationen från Louise hade skakat om mig rejält och i ett slag väckt all inneboende oro till liv. Nu hade jag bett Lundman komma för att försäkra sig om att det jag hört var inbillning, att läget var under 20

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra. Den hemliga roboten Asta, Bea och Cesar har fått ett uppdrag av deras lärare Olle. Uppdraget var att de skulle hitta en bok i skolbiblioteket som Olle skulle läsa som högläsning på morgonen i klassrummet.

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna

Läs mer

Utdrag ur Slussvaktaren av Jimmie L Olsson

Utdrag ur Slussvaktaren av Jimmie L Olsson Utdrag ur Slussvaktaren av Jimmie L Olsson Efter att ha plockat undan den enkla kvällsmåltiden gick han in i vardagsrummet, slog upp en whiskey från en av de dammiga flaskorna i barskåpet som stått där

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Författare Tilde Brännström Den magiska dörren

Författare Tilde Brännström Den magiska dörren Författare Tilde Brännström Den magiska dörren Kapitel 1 Skolan Hej! Jag heter Sandra och är 10 år. Jag går på Nivirena skolan. Det är en riktigt stor skola där det går många barn. Skolan är vit. Min kompis

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

ENSAM. Av Matilda Jerkvall

ENSAM. Av Matilda Jerkvall 1 ENSAM Av Matilda Jerkvall Hennes steg ekar där hon går genom den tysta staden. Hon är alldeles ensam där hon skyndar förbi de stängda butikerna. Hur kan hon vara alldeles ensam där det annars brukar

Läs mer

EN ANNAN PERSON. Fabian Buebo. inspirerad av en verklig händelse

EN ANNAN PERSON. Fabian Buebo. inspirerad av en verklig händelse EN ANNAN PERSON av Fabian Buebo inspirerad av en verklig händelse SLUTVERSION 160428 fabian@fabianbuebo.se 0735554992 1 INT. HOTELLRUM - KVÄLL Vi hör en kvinna sjunga för sig själv. Vi ser hela hotellrummet.

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Och efter livet följer döden

Och efter livet följer döden Och efter livet följer döden Solen har lyst in ganska länge genom fönstret innan han slutligen vaknar. Ett litet betongrum med vita, fladdrande gardiner gör sig långsamt synliga och han följer tygets rörelser

Läs mer

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna.

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Saihtam Wonelc Svetten forsade ner i ögonen på den yngre av de två männen. Han var i 30-årsåldern, såg någorlunda bra ut och hade i vanliga fall

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

jonas karlsson det andra målet

jonas karlsson det andra målet jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek VANESSA Den orädda Joachim Masannek Vanessa Den orädda Bok 3 av Joachim Masannek Illustrerad av Jan Birck Översatt och bearbetad av Marie Helleday Ekwurtzel Originalets titel: Die Wilden Fussballkerle

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Mina nio liv utan röd tråd

Mina nio liv utan röd tråd Mina nio liv utan röd tråd Marie Lind Strömblad Sida 1 Mina nio liv utan röd tråd Copyright 2012, Marie Lind Strömblad Ansvarig utgivare: Marie Lind Strömblad Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1397-2

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Kap 1 hej Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Min bästa vän heter Emil, Emil gillar fotboll och innebandy.

Läs mer

- Tack, sa jag och gick och satte mig på en ledig plats bredvid en tjej längst fram som luktade parfym.

- Tack, sa jag och gick och satte mig på en ledig plats bredvid en tjej längst fram som luktade parfym. A4 Varför just jag? När jag kom in i klassrummet kände jag att det här var helt fel. Alla tittade på mig. Jag blev stående i dörröppningen medan kvinnan framme vid tavlan började prata. - Åh, hej! Det

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil!

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil! En brottslig polis Jag känner hur jag börjar kallsvettas, att jag nästan får panik när jag hör att telefonen börjar ringa. Jag slänger mig över den och svarar med ett svagt hej. Det är en man som svarar,

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola En vanlig höstdag så ska klass 5a gå på utflykt till den gamla fyren. Alla har med sej massäck, när dom väl kom fram till fyren så berättade Tommy dess historia.

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Förföljaren Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Var på din vakt och håll ögonen öppna, med sylvassa naglar

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer