Europeiska unionen. Europa. Kunskapsmagasinet för unga

Transkript

1 Europeiska unionen Europa. Kunskapsmagasinet för unga

2 Broschyren Europa. Kunskapsmagasinet för unga och tillhörande lärarhandledning finns under europa.eu/teachers corner/index_en.htm bookshop.europa.eu Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i september Text: Eckart D. Stratenschulte, European Academy Berlin. Broschyren Europa. Kunskapsmagasinet för unga publicerades ursprungligen på tyska av aktion europa (de tyska myndigheterna, Europaparlamentet och EU kommissionen) med titeln Europa: das Wissensmagazin für Jugendliche. Den har bearbetats och aktualiserats av EU kommissionens generaldirektorat för kommunikation. Förlaget Zeitbild Verlag und Agentur für Kommunikation, Berlin/MetaDesign AG, Berlin stod för originallayouten och bildserien med ungdomarna Alice, Janette, Jello, Motian och Patricia. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, ISBN doi: /28243 Europeiska unionen, 2015 Kopiering tillåten. För att använda eller mångfaldiga fotografierna behövs upphovsrättsinnehavarnas tillstånd.

3 Europa. Kunskapsmagasinet för unga Innehåll 1 EU i vardagen 4 Hej! Vi kommer från Robert Jungk skolan i Berlin och ska guida dig genom broschyren du håller i din hand. 2 EU vem är det egentligen? 10 Europeiska unionen är 28 länder som har gått samman för att tillsammans forma sin framtid. 3 Hur fungerar EU? 16 EU liknas ofta vid ett land, men är egentligen uppbyggt på ett helt annat sätt. 4 Vad gör EU egentligen? 24 Vissa tycker att EU inte gör tillräckligt andra att EU lägger sig i allting. Hur ligger det egentligen till? 5 EU växer och utvecklas 34 EU grundades av sex länder, men tanken var redan från början att man snart skulle få nya medlemmar från hela Europa. 6 EU i världen 40 Vi européer är inte de enda människorna på jorden i själva verket utgör vi inte på långt när majoriteten av världens befolkning. 7 EU:s framtid 46 Hur blir det i framtiden? Vi tittar närmare på det arbete som EU har framför sig under 2000-talet. 3

4 EU i vardagen Hej! Vi heter Alice, Jello, Patricia, Motian och Janette och kommer från Robert Jungk skolan i Berlin, en grundskola med tysk polska lektioner om Europa. Du kommer att stöta på oss då och då i den här broschyren. Vi kommer att dela med oss av bra tips, intressanta uppgifter, små quiz och idéer på sådant som ni kan prata mer om. Du kommer att upptäcka att det är kul att lära sig mer om EU! 4 EU i vardagen

5 Europa ligger någon annanstans. Detta påstående stämmer såklart inte vi EU medborgare bor ju i Europa. Vi befinner oss alltså i händelsernas centrum. Men ändå tycker många att Europa känns långt borta. Det gäller speciellt EU sammanslutningen av länder i Europa som tillsammans vill utforma vår framtid. Målet med det här kapitlet är att bli lite bekant med Europeiska unionen. Du kommer snart att upptäcka att EU det är ju vi. Uppgift Hur långt bort är Bryssel? Varje dag hör vi om EU på nyheterna eller läser om det i tidningarna. Trots det är många helt ointresserade av EU. Vad tror du att det beror på? Corbis EU har ingen betydelse i våra liv. EU är alldeles för komplicerat. Medierna rapporterar inte tillräckligt om EU. Alla viktiga beslut fattas i medlemsländerna och inte i Bryssel eller Strasbourg, därför räcker det med att intressera sig för nationell politik. Politik är tråkigt i allmänhet. Uppgift Vad tycker du själv? Mitt intresse för EU är mycket stort ganska stort medel ganska litet mycket litet obefintligt eftersom Litet Europaquiz Hur många medlemsländer har EU? Hur väljs ledamöterna till Europaparlamentet? De väljs inte, utan utses av statschefen i varje land enligt regeringschefens förslag. De väljs genom parlamentsvalet i varje medlemsland, eftersom ledamöterna i Europaparlamentet också är ledamöter i sina egna länders parlament. De är utsända till Europaparlamentet av parlamenten i sina egna länder. De väljs genom allmänna, hemliga, val, precis som parlamentsledamöterna i medlemsländerna. När Litauen byter sin valuta till euro den 1 januari 2015, hur många av EU länderna kommer då att använda euron som gemensam valuta? alla EU länder de sex länder som grundade EU tretton länder nitton länder Under 2014 är EU:s budget ungefär 135 miljarder euro. Hur många procent tror du att det är av EU ländernas ekonomiska produktion, bruttonationalprodukten (BNP)? 80,9 % 50,2 % 15,3 % 1,0 % Europeiska unionens domstol ser till att EU rätten tillämpas i alla medlemsländer. Var har EU domstolen sitt säte? i Lissabon i Bryssel i Strasbourg i Luxemburg EU i vardagen 5

6 Uppgift Vad har EU med vår vardag att göra? Tio exempel Vår vardag Handeln inom EU ökar hela tiden. Det är inte bara de stora företagen som har nytta av detta, utan även små och medelstora företag. Allt det här hjälper till att skapa jobb. Kopplingen till EU Genom EU:s inre marknad med 500 miljoner människor har handeln mellan EU länderna ökat från 800 miljarder euro 1992 till 2,8 biljoner euro mycket viktigt Det tycker jag är viktigt oviktigt De senaste åren har det blivit mycket billigare att prata i telefon. EU har avreglerat telekommunikationsmarknaden, vilket betyder att de nationella monopolen har tagits bort och att konkurrens har blivit tillåtet. Om konkurrensen inte fungerar som den ska ingriper EU direkt. Europaparlamentets och EU kommissionens arbete har bland annat lett till att det har blivit billigare att ringa samtal med mobilen utomlands. Flygresor har blivit mycket billigare de senaste åren. Nu har även fler ungdomar och barnfamiljer råd att flyga. Även här har EU avskaffat de nationella monopolen och tillåtit konkurrens. Numera kan man flyga från till exempel Ungern till Frankrike med ett brittiskt flygbolag. Dessutom har passagerarna fått bättre rättigheter. Man har rätt till ersättning om man inte kommer med flyget på grund av att planet är överbokat eller om man missar ett möte på grund av en allvarlig försening. Det har blivit möjligt att ångra köp man gjort via så kallad hemförsäljning, alltså när man överraskas av en kringresande försäljare och övertalas att köpa till exempel ett uppslagsverk eller en dammsugare. På så sätt skyddas konsumenten. Ångerrätten gäller också när du tecknar en tidningsprenumeration eller skriver på någon typ av avtal som erbjuds av försäljare på gatan. EU har blockerat den här typen av avtal i hela Europa. Nu har alla möjlighet att ångra sig, även om man redan har skrivit under något. 6 EU i vardagen

7 Vår vardag Garantin för konsumentvaror som till exempel elektroniska apparater gäller nu i två år. Det betyder att om din mobiltelefon slutar fungera efter ett år har du rätt att utan kostnad få den reparerad eller ersatt. Kopplingen till EU Genom EU regler infördes en enhetlig garantitid. Garantin gäller i hela Europa. Det spelar alltså ingen roll i vilket land kunden har köpt varan. mycket viktigt Det tycker jag är viktigt oviktigt Miljöförstöringen styrs inte av landsgränserna. Alla behöver vi andas och ren luft är därför relevant för oss alla. De senaste åren har luften vi andas blivit bättre. EU har satt upp standarder för luftkvaliteten som är bindande i hela unionen och som medlemsländerna måste uppfylla genom konkreta åtgärder. Vatten används till många saker, till exempel tvätt och städning, men framför allt dricker vi det. Därför är vattenkvaliteten en otroligt viktig fråga. Ingen som bor i ett EU land ska behöva oroa sig för att dricka vattnet ur kranen. Sedan femton år tillbaka finns det EU standarder för dricksvatten som alla EU länder måste uppfylla. Numera är det mycket enkelt att resa i Europa. Gränskontrollerna har tagits bort mellan de flesta länderna i Europa. Schengenavtalet har gjort gränskontroller mellan EU länderna onödiga. Det betyder till exempel att du kan resa från norska Nordkap till italienska Sicilien utan att passera en enda gränskontroll. De enda undantagen är Storbritannien och Irland. Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien ingår inte heller i Schengenområdet ännu. EU medborgare har samma rätt att arbeta i ett annat EU land som i sitt hemland. Man kan fritt välja det ställe där man trivs bäst eller där man hittar ett jobb. EU har infört fri rörlighet inom den inre marknaden. En österrikare kan lika väl arbeta i Bryssel, Rom, London eller Warszawa som i Wien eller Innsbruck. Tyvärr kan man bli sjuk eller vara med om en olycka även på semestern. Därför kan det vara bra att veta att du kan få vård på ett enkelt sätt i vilket som helst av EU länderna och till samma kostnad som invånarna i landet (i vissa EU länder är vården gratis). EU länderna har öppnat upp sina sjuk- och hälsovårdssystem för alla EU medborgare. Allt man behöver göra är att visa upp det europeiska sjukförsäkringskortet eller en motsvarande blankett. Sedan kan man koncentrera sig på att bli frisk utan att behöva kämpa med byråkratin på ett språk man kanske inte ens talar. Uppgift Vad har dina klasskompisar svarat på frågorna? Sammanställ svaren och diskutera dem med varandra! Uppgift EU hemma hos dig Tänk på hur din och din familjs vardag ser ut. På vilket sätt är EU en del av den? Hitta exempel! Tänk på mat och pengar, skola, studier och resor, shopping och arbete. EU i vardagen 7

8 Utbildning och studier i andra EU länder Uppgift Den fria rörligheten utnyttjas inte bara av arbetstagare, utan även av turister, pensionärer och studerande. Alla som studerar vid universitet eller högskola har möjlighet att studera utomlands under en viss tid genom EU programmet Erasmus+, som bidrar med både ekonomiskt och praktiskt stöd. Tack vare ett europeiskt poängsystem kan studieresultaten från utlandet tillgodoräknas på universitetet i hemlandet. Man förlorar alltså inga studiepoäng om man vill göra en utbytestermin. Den som går en lärlingsutbildning kan också få bidrag och hjälp att organisera en plats i ett annat land genom Erasmus+. Varje år drar många unga européer nytta av det här för att göra en del av sin utbildning i ett annat land. Alice: Sedan Erasmusprogrammet inleddes för 27 år sedan har över tre miljoner studenter och praktikanter tillbringat en eller två terminer i ett annat EU land. Nu har Erasmusprogrammet fått större resurser, och mellan 2014 och 2020 kommer programmet Erasmus+ att erbjuda fyra miljoner européer möjlighet att studera, praktisera, arbeta eller volontärarbeta utomlands. Programmet drivs i samarbete med företag och institutioner som löpande har projekt som unga kan ansöka om att delta i (det gäller praktikanter, unga anställda och arbetslösa ungdomar). Erasmus+ handlar inte bara om formell inlärning och praktik. Det handlar även om att utnyttja icke formell inlärning för att hjälpa ungdomar att utveckla sin självkänsla och förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden samtidigt som de blir aktiva EU medborgare. Den som är ung kan arbeta som volontär utomlands, antingen inom EU eller i resten av världen och inom många olika områden, t.ex. omvårdnad, miljöarbete, kultur, ungdomsfrågor, idrott och utvecklingssamarbete. I slutet av volontärperioden får man ett intyg ett så kallat ungdomspass som visar att man har deltagit i programmet och ger mer information om det projekt som man har arbetat med. Visst kräver det en hel del i början när man deltar i den här typen av utbyte i ett annat land men alla nya erfarenheter man får gör det verkligen värt det! Skulle du kunna tänka dig att studera i ett annat land under en termin eller ett läsår? Eller kanske till och med gå en hel utbildning utomlands? Skriv en lista med argument för och emot. Vilken sida vinner? Argument för att studera utomlands Argument mot att studera utomlands Jämför och diskutera era slutsatser! 8 EU i vardagen

9 Uppgift Europeiska symboler Känner du igen sakerna och symbolerna på bilderna? Var kan man hitta dem? Fundera på vad de har med Europa och vårt liv att göra! EU i vardagen I början av kapitlet frågade vi oss varför många tycker att Europa känns så långt borta. Antagligen har olika personer olika förklaringar till det. Men när man tar en närmare titt så upptäcker man snabbt att Europa, eller närmare bestämt EU, egentligen är väldigt nära. EU påverkar våra liv på många områden. Låt oss börja med ekonomin. Även om inte alla EU länder använder euron, så är det en gemensam valuta som används av mer än hälften av länderna. Vi kan betala med den när vi åker på semester till Frankrike, Spanien eller Österrike. Men också i länder där euron inte är den lokala valutan ses den ofta som en stark världsvaluta. Därför har man en positiv syn på euron också på många andra ställen i världen. Att det är enkelt att resa i Europa i dag är något som är så självklart för många att de aldrig ens funderar över det. Men för inte alltför länge sedan var det annorlunda: då fanns det passkontroller och bilköer vid gränserna och tullen undersökte noggrant vad vi köpt med oss hem från semestern. Det har blivit mycket billigare att flyga. Även här har EU ett finger med i spelet, eftersom EU har avskaffat de nationella monopolen. Det betyder att det inte längre finns ett nationellt flygbolag för varje land som har monopol på vissa sträckor och kan sätta höga priser, utan numera kan alla flygbolag inom EU fritt välja destination. I dag kan man alltså till exempel flyga från Danmark till Spanien med ett irländskt flygbolag. Den höga flygsäkerheten inom EU beror också på att EU har fastställt gemensamma säkerhetsregler för alla medlemsländer och inte tillåter företag i europeiska luftrum om deras standarder inte motsvarar säkerhetsföreskrifterna. Många av de här reglerna har införts tack vare den inre marknaden. Om man vill ha en gemensam marknad där alla kan handla och producera hur och var de vill måste det finnas gemensamma regler. Också polismyndigheterna inom EU har ett tätt samarbete och en egen institution, Europol, som samordnar uppgifterna. Europol är inga superpoliser som drar fram genom Europa med pistolerna i högsta hugg, utan poliser från EU länderna som sammanställer uppgifter om brottslingar och kriminalitet och gör dem tillgängliga för alla polismyndigheter i hela EU. Det handlar alltid om allvarliga brott. Europol bryr sig inte om felparkerare, men väl om människohandlare, narkotikasmugglare, falskmyntare, sexualbrottslingar, bilbrottslingar och internetbedragare som ofta utnyttjar de öppna gränserna för ljusskygga affärer. Miljöförstöring hindras inte av landsgränser. Därför måste vi se miljöföroreningarna som ett gemensamt problem. Miljöproblemen drabbar oss alla: vi behöver alla luft att andas, vi dricker och använder vatten och äter spannmålen som växer på fälten. Tack vare EU:s gemensamma miljöskyddsregler kan inget EU land skaffa sig ekonomiska fördelar gentemot de andra genom att strunta i miljöbestämmelserna för att kunna producera billigare varor. Länderna är skyldiga att följa reglerna på den europeiska inre marknaden, vilket tryggar jobben och ser till att det inte uppstår någon illojal konkurrens. Många människor säger nej till genmanipulerade livsmedel. Men hur kan man veta om frukostflingorna är gjorda av genmanipulerad majs? EU har bestämt att alla livsmedelstillverkare måste märka sina produkter. Om genmanipulerade ingredienser ingår måste det stå på förpackningen. Listan kan göras hur lång som helst, men visst är det redan tydligt? EU det är vi. Och politiken i Europa är viktig för oss alla. EU i vardagen 9

10 2 EU vem är det egentligen? 10 EU vem är det egentligen?

11 Europeiska unionen är 28 länder som har gått samman för att tillsammans forma sin framtid. Vilka är då länderna i EU och varför har de bestämt sig för att samarbeta? Uppgift Vem är med? Här kommer en lista på länder. Alla ligger i Europa, men inte alla är med i EU. Ta reda på vilka länder som är medlemmar i EU och för in dem i tabellen nedan i den ordning de gick med i unionen. Försök att hitta länderna på kartan till vänster och färglägg dem enligt det år som de gick med (rött för länderna som grundade EU, brunt för länderna som gick med 1973 osv.). Albanien, Andorra, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Malta, Moldavien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ukraina, Ungern, Vatikanstaten, Österrike Europeiska unionens medlemsländer Land Medlem sedan Antal invånare Huvudstad Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/ Uppgift Vad vet ni mer om länderna eller vad kan ni ta reda på? Arbeta i grupper och samla fakta om länderna. Presentera sedan informationen på ett strukturerat sätt. Vad vet ni om maten, kulturen och språken i länderna? Skriv en kort faktatext om de länder som ni vet någonting om eller har tagit reda på mer om. EU vem är det egentligen? 11

12 Litet Europaquiz Imageglobe 1. Vilken är EU:s minsta huvudstad och hur många invånare har den? 2. Vilken är EU:s kallaste huvudstad, alltså den med lägst medeltemperatur i januari? 3. Vad heter EU:s högsta berg? 4. Till vilka hav gränsar EU? 5. Vilka EU länder är monarkier, alltså har till exempel en kung eller drottning? 6. Hur många officiella språk har Belgien? 7. Vilket land har flest invånare i EU? 8. Vilket EU land är störst till ytan? 9. Vilken är den östligaste huvudstaden i EU? Specialfråga för experter: 10. Varför har EU flaggan tolv stjärnor och inte en för varje medlemsland? Varför har EU så många officiella språk? Eftersom EU är en demokratisk organisation måste invånarna, och även medlemsländernas regeringar och myndigheter, företag och övriga organisationer, kunna vända sig till EU på sitt eget språk. Människor har rätt att få veta vad som görs i deras namn. De måste kunna delta aktivt utan att först vara tvungna att lära sig ett främmande språk. Dessutom utfärdar EU bestämmelser som gäller direkt för alla medborgare. Människorna, och naturligtvis också domstolarna, i EU länderna måste kunna läsa dessa bestämmelser på sitt modersmål, vilket betyder att de måste finnas på alla officiella språk. Användningen av de officiella språken gör det lättare att ha insyn i EU och EU organens arbete och ökar deras legitimitet och effektivitet. Uppgift Talar du europeiska? EU har numera 24 officiella språk efter att det senaste landet gick med i EU (ledtråd: landets huvudstad heter Zagreb). Sätt ihop alla språk med hjälp av följande orddelar: at bul ck da el eng erl erska est fin fran ga gi gre i i iska iska iska kiska kiska kro let li lie mal män ned niska nska nska nska nska nska pol por riska riska ru siska siska ska ska ska ska ska ska slo slo spa sve va ve ta tau te tiska tje tu ty ung ändska 12 EU vem är det egentligen?

13 Ekonomisk styrka EU länderna är inte bara olika stora, det är också skillnad på hur rika de är. Det finns länder där människorna i allmänhet har det väldigt bra och andra länder där levnadsstandarden är betydligt lägre. Men hur kan man egentligen mäta det? När allt kommer omkring finns det både välbärgade och fattiga människor i alla länder. Vem ska man då utgå från för att mäta levnadsstandarden: företagsledaren eller busschauffören, sekreteraren eller överläkaren? Inom den ekonomiska statistiken har man löst problemet genom att först mäta ett lands ekonomiska aktivitet. Det är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Man räknar ut det sammanlagda värdet i pengar av till exempel alla bilar som tillverkats i landet under ett år, alla klippningar som en frisör gjort, all mjölk som en ko producerat som sedan sålts vidare. Detta sammanlagda värde kallas för bruttonationalprodukten (BNP). Men bruttonationalprodukten säger ändå inte mycket om hur rikt ett land är, eftersom det ju finns stora och små länder. Nästa steg är därför att dela bruttonationalprodukten med antalet människor som bor i landet. Så räknar man ut bruttonationalprodukten (BNP) per capita, det vill säga per person. Men det är mer komplicerat än så när man vill jämföra länder som är olika starka ekonomiskt måste man ta hänsyn till att köpkraften i de olika länderna också skiljer sig åt. Den som har varit på semester i ett annat land har säkert märkt av dessa skillnader. Plötsligt verkar priserna antingen väldigt höga jämfört med hemma, eller också är allt billigt. Medan en limpa kan kosta en euro i ett land måste man betala två eller tre euro i ett annat land. Därför tittar analytikerna inte bara på hur mycket pengar människorna i ett land har per person, utan också på hur mycket man kan köpa för dem. Det är ju det som räknas i slutändan. Detta kallas köpkraftsparitet. Bara med hjälp av köpkraftspariteter är det möjligt att jämföra länder. När man jämför EU ländernas ekonomiska styrka enligt köpkraftspariteter får man fram följande resultat: Européernas levnadsstandard (Jämförelse av bruttonationalprodukten per capita enligt köpkraftspariteter, 2013) Luxemburg Österrike Nederländerna Sverige Irland Danmark Tyskland Belgien Finland Frankrike Euroområdet Storbritannien EU (28 länder) Italien Spanien Malta Cypern Slovenien Tjeckien Slovakien Grekland Portugal Litauen Estland Polen Ungern Lettland Kroatien Rumänien Bulgarien BNP värdet per capita för Sverige, Österrike, Nederländerna, Irland och Danmark är alltså mellan 25 och 30 procent högre än EU:s genomsnitt. Frankrike och Storbritannien ligger mellan medelvärdet och 10 procent ovan det, medan Italien och Spanien ligger mellan medelvärdet och tio procent under. Siffrorna för Rumänien och Bulgarien ligger kring hälften av EU:s medelvärde. Skillnaderna i levnadsstandard inom EU kommer att finnas kvar under lång tid. EU jobbar dock för att minska klyftorna. Därför får fattigare regioner i EU bidrag för att förbättra sin infrastruktur och på så sätt också sina ekonomiska möjligheter. Det kallas för strukturpolitik. Ungefär hälften av EU:s totala budget satsas på det. EU vem är det egentligen? 13

14 EU förenade i mångfalden Som du har sett består EU av väldigt olika länder. Det största, Tyskland, har cirka 82 miljoner invånare och det minsta, Malta, knappt Både Finland och Italien är medlemsländer, liksom Portugal och Polen. En titt på kartan visar tydligt hur stor mångfalden i EU är. Det talas olika språk och skrivs med tre olika alfabet. Det finns olika traditioner, kulturer, maträtter och folkfester. Också ländernas historia skiljer sig åt. Många EU länder har tidigare fört krig mot varandra och lagt beslag på varandras landområden. Vissa gamla fördomar lever fortfarande kvar. Hur kan det komma sig att de 28 länderna ändå har bestämt sig för att samarbeta? Denna fråga kan bara besvaras genom att gå tillbaka i historien. Efter de fruktansvärda händelserna under andra världskriget, som inleddes bara drygt 20 år efter första världskriget, var många människor överens om att något sådant aldrig skulle få lov att hända igen. Hos de forna krigsrivalerna Tyskland och Frankrike föddes idén att sluta kämpa mot varandra och i stället börja samarbeta, men på ett sätt som tilllät dem att samtidigt hålla ett öga på varandra. De ledande politiker som stod bakom och som också förverkligade denna idé var den franske utrikesministern Robert Schuman ( ) och den tyske förbundskanslern Konrad Adenauer ( ). Först skapades Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), som lade grunden till dagens EU. Den trädde i kraft 1952 och innebar att ländernas kolindustri skulle förvaltas gemensamt. Kol var på den tiden den viktigaste energikällan och var alltså lika viktigt som olja och naturgas är i dag. Många var rädda för att konkurrensen om denna råvara skulle leda till en ny konflikt i Europa. Därför grundade man en gemensam myndighet för att sköta koldistributionen och återuppbyggnaden av den tunga industrin. Myndigheten företräddes av medlemmarna i kol- och stålgemenskapen. De bestod på den tiden förutom av Tyskland och Frankrike också av Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Principen bakom EKSG var enkel: alla länder hade något att säga till om i de andra ländernas politik, och accepterade i sin tur att de andra kunde blanda sig i deras eget agerande. På så vis kunde inget land motarbeta ett annat eller rusta för krig i hemlighet. Istället kunde man tillsammans bygga upp Europa igen. Samtidigt slapp partnerländerna vara rädda för varandra och på det sättet kunde freden i Europa säkras. Den förste ordföranden för kol- och stålgemenskapens Höga myndighet var fransmannen Jean Monnet ( ), som också räknas som en av förgrundsfigurerna för den europeiska integrationen. Några år senare bestämde man sig för att börja samarbeta enligt samma princip inom alla ekonomiska områden, och så uppstod Europeiska ekonomiska gemenskapen. Den skapades genom Romfördraget 1957 och trädde i kraft Därmed förvandlades rivalitet till samarbete ett samarbete som blev enormt framgångsrikt. Europeiska gemenskapen lyckades skapa ett stort ekonomiskt uppsving. Inte undra på att fler och fler länder anslutit sig genom åren! Storbritannien, Irland och Danmark gick med, i det som i dag är EU, 1973, Grekland följde efter 1981 och fick sällskap av Spanien och Portugal Efter att konflikten mellan öst och väst var över låg vägen öppen för neutrala länder som Finland, Sverige och Österrike, som blev medlemmar 1995, och även för de länder som hört till det forna Sovjetblocket. År 2004 kom så utvidgningen med de östeuropeiska länderna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Dessutom blev Cypern och Malta medlemmar. Nästa omgång nya medlemmar kom 2007, när Bulgarien och Rumänien gick med. Den 1 juli 2013 blev Kroatien EU:s tjugoåttonde medlemsland. Även om man inte alltid lyckas komma överens i små eller stora frågor, har de grundläggande principerna bakom EU förblivit desamma: att upprätthålla fred i medlemsländerna, samarbeta mot ett gemensamt mål och följa samma linje i globala beslut. År 2012 fick EU Nobels fredspris. Nobelkommittén ville uppmärksamma EU för de insatser som gjorts för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa under mer än 60 år. EU är den första samarbetsorganisation mellan länder i världen som fått detta pris. 14 EU vem är det egentligen?

15 Uppgift EU:s historia i bilder Här ser du bilder som symboliserar viktiga händelser i EU:s historia. Vilken bildtext passar till vilken bild? EU EU EU 1. Efter första världskriget låg många av Europas städer i ruiner. Här ser du staden Frankfurt am Main i Tyskland. 2. En symbolisk handling Jean Monnet (till höger), ordförande för Europeiska kol- och stålgemenskapens Höga myndighet, visar upp det första europeiska gjutjärnsblocket och inviger den inre marknaden för stål i april Företrädare för de sex grundarländerna Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna undertecknar de s.k. Romfördragen i Rom den 25 mars Genom fördragen grundades Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). 4. Den 7 februari 1992 undertecknar stats- och regeringscheferna Maastrichtfördraget, som lade grunden till den ekonomiska och monetära unionen. 5. Genom Amsterdamfördraget från 1997 fortsatte arbetet med att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Här är det undertecknade och officiellt stämplade fördragsdokumentet. 6. I början av 2007 hälsade EU sina nya medlemmar Bulgarien och Rumänien välkomna med en stor affisch på EU kommissionens byggnad i Bryssel. 7. Nobels fredspris delades ut till EU i Oslo den 10 december Nobelkommittén uppmärksammade EU:s insatser för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa under sex decennier. Imageglobe EU EU EU EU vem är det egentligen? 15

16 3 Hur fungerar EU? EU Jean Claude Juncker, tidigare premiärminister i Luxemburg, valdes till EU kommissionens ordförande av Europaparlamentet i juli Hur fungerar EU?

17 EU jämförs ofta med ett land. Man säger att i EU är det si eller så, men här hos oss är det på ett annat sätt, nämligen si eller så. Sådana jämförelser är begripliga, men ska användas med försiktighet. EU är nämligen inget land, utan en sammanslutning av länder. Därför är EU annorlunda uppbyggt än till exempel Sverige eller Finland. Målet med det här kapitlet är att beskriva EU:s uppbyggnad. Vilka institutioner finns det och vad gör de? Vilka befogenheter (ansvarsområden) har de? Från vänster: EU kommissionen i Bryssel, Europaparlamentet i Strasbourg, Europeiska unionens domstol i Luxemburg och Europeiska unionens råd i Bryssel. EU EU EU EU Vem har makten i Europa? EU:s institutioner Vem har egentligen makten i Europa? Det är tydligt att det inte bara är en enda person som håller i spakarna och bestämmer riktningen. Men någon måste ju bestämma vad som ska hända härnäst. Vem fattar beslut i de europeiska frågorna? Är det en kommitté eller ett land eller någon annan? Vid första anblicken verkar det alltid långtråkigt med institutioner, men institutioner är platser där makten utövas. EU:s institutionella uppbyggnad ger därför också svar på frågan om vem som egentligen har makten. Men maktfördelningen ser lite annorlunda ut inom EU jämfört med de enskilda medlemsländerna. EU är en sammanslutning av länder och folk. Detta återspeglas också i unionens uppbyggnad. Såväl länderna (dvs. regeringarna) som invånarna har något att säga till om när det gäller EU frågor. Detta sker via Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Europeiska unionens råd (ofta kallat ministerrådet) företräder EU ländernas regeringar. Här träffas ministrarna från alla medlemsländer. Beroende på vilket ämne som diskuteras samlas till exempel utrikes-, inrikes- eller jordbruksministrarna. Rådet är ett av EU:s två beslutsorgan. Här hålls överläggningar om politik och här stiftas också de europeiska lagar som kallas förordningar och direktiv. Utan rådet händer alltså ingenting i EU. Rådet fattar sina beslut antingen enhälligt eller med majoritet. För ett majoritetsbeslut måste 55 procent av medlemsländerna rösta för förslaget, och de måste även representera åtminstone 65 procent av EU:s totala befolkning (så kallad dubbel majoritet). Varje halvår roterar ordförandeskapet i rådet och alla medlemsländer innehar det på lika villkor. Lettland och Luxemburg är ordförandeländer 2015, Nederländerna och Slovakien 2016 och Malta och Storbritannien De grundläggande besluten om riktlinjerna i EU:s politik fattas av Europeiska rådet. Det består av EU ländernas stats- och regeringschefer som träffas minst var tredje månad. Europeiska rådet leds av en ordförande som väljs för två och ett halvt år i taget. För tillfället Hur fungerar EU? 17

18 Janette: Europaparlamentet representerar medborgarna och röstar om europeiska lagar (direktiv och förordningar). Alice: Europeiska revisionsrätten kontrollerar EU:s budget. Patricia: Ministerrådet representerar de olika EU ländernas regeringar och antar europeiska lagar. är ordförande den före detta polske premiärministern Donald Tusk. Men i de allra flesta fall kan ministerrådet inte fatta beslut på egen hand. För att göra det behövs också Europaparlamentet. Parlamentet företräder och väljs direkt av EU ländernas medborgare genom val vart femte år. Parlamentet har totalt 751 medlemmar från alla medlemsländer och de senaste valen hölls De stora medlemsländerna har fler ledamöter än de små. Parlamentet kan inte stifta EU lagar på egen hand, utan måste i regel ge sitt samtycke till beslut som kommer från ministerrådet för att de ska vara rättsligt bindande. Det kallas för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet godkänner också EU kommissionen och har makt att avsätta den. Dessutom antar parlamentet EU:s budgetförslag. Det är alltså få beslut som fattas i EU utan Europaparlamentet, folkets direkta företrädare. En annan viktig EU institution är Europeiska kommissionen. Kommissionärskollegiet består av en ledamot från varje land, men i kommissionen företräder de inte sina hemländer utan ser till unionens gemensamma intressen. Varje kommissionär ansvarar för ett visst område (ungefär som en minister) och har ett mandat på fem år. Kommissionens ordförande för tillfället Jean Claude Juncker föreslås av Europeiska rådet och väljs av parlamentet. Kommissionen ser till att medlemsländerna följer EU lagarna. Därför brukar man kalla kommissionen för EU fördragens väktare. Kommissionen förvaltar EU enligt instruktioner från rådet och parlamentet. EU systemet är speciellt på så sätt att rådet och parlamentet bara kan fatta beslut som grundar sig på förslag från kommissionen. Denna initiativrätt ger kommissionen möjlighet att påverka besluten, eftersom det är kommissionen som drar upp riktlinjerna. På det viset är det garanterat att man redan från början tar hänsyn till EU:s gemensamma intressen. Självklart kan rådet och parlamentet justera förslaget. Numera finns mycket gemensam lagstiftning som EU länderna har tagit fram tillsammans. Det är lätt att förstå att det också förekommer oenigheter om hur dessa lagar ska tolkas. Dessutom finns det alltid enstaka länder som inte följer vissa bestämmelser. Därför har alla berörda parter möjlighet att vända sig till Europeiska unionens domstol. Domstolen består av en domare från varje medlemsland som dömer opartiskt med EU rätten som utgångspunkt. EU domstolen kan upphäva bestämmelser som strider mot EU rätten och kan döma medlemsländerna till böter om de inte följer EU:s lagstiftning. Jello: Europeiska centralbanken ser till att euron håller sig stabil. Motian: EU kommissionen sköter EU administrationen och tar fram nya lagförslag. 18 Hur fungerar EU?

19 Alla vet att pengar är viktigt. Men det räcker inte bara med att ha pengar de måste även ha ett värde. Detta sköts av Europeiska centralbanken (ECB) som är euroländernas centralbank. Den består av företrädare från de länder som infört euron. Europeiska centralbanken har hand om penningmängden och bestämmer styrräntan. EU:s budget uppgår till ungefär 135 miljarder euro När så mycket pengar är i omlopp måste det också finnas någon som kontrollerar att allt sker enligt bestämmelserna. Detta är Europeiska revisionsrättens uppgift. Revisionsrätten övervakar att EU:s pengar spenderas på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Det betyder att den ser till att EU har en effektiv finansförvaltning. Det finns en revisor från varje medlemsland. Uppgift Vem gör vad i EU? Det var mycket fakta om institutionerna på en gång, men det är ju viktigt att veta vem som är ansvarig för vad i EU. Här kan du testa dina nya kunskaper. Kryssa för den eller de institutioner som passar in på beskrivningen. Beskrivning Europeiska rådet Europeiska unionens råd Europaparlamentet Europeiska kommissionen Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken Europeiska revisionsrätten Ger förslag till EU lagar Består av en företrädare per medlemsland Bestämmer styrräntan Övervakar EU:s utgifter Väljs av folket Stiftar EU lagar (förordningar/direktiv) Är med och beslutar om EU kommissionens ordförande Förvaltar EU Företräder folkets intressen Företräder medlemsländernas (regeringarnas) intressen Bestämmer hur EU lagarna ska tolkas Drar upp de politiska riktlinjerna Hur fungerar EU? 19

20 Uppgift EU organen Skriv in de olika institutionernas befogenheter i rutorna nedan. Vi har gett dig lite hjälp på vägen du behöver bara matcha rätt beskrivning med rätt institution! Europaparlamentet Europeiska kommissionen Europeiska unionens domstol Europeiska revisionsrätten Europeiska centralbanken Europeiska rådet Ministerrådet Toppmöte mellan stats- och regeringscheferna Sätter upp mål och riktlinjer, ingriper vid oenigheter i ministerrådet Lägger fram förslag EU:s förvaltning Fattar beslut, antar direktiv och förordningar (dvs. lagar) Består av företrädare från regeringarna Företräder medborgarna Rättspraxis Övervakar euron Kontrollerar EU:s inkomster och utgifter EU fördragen EU:s rättsliga grund består av fördrag som medlemsländerna slutit med varandra och som ratificerats av de nationella parlamenten eller genom folkomröstningar. I fördragen slås fast hur besluten ska fattas, vilka institutioner som ska ha vilka befogenheter och på vilka områden EU länderna ska agera gemensamt. EU:s vidareutveckling sker i sin tur på basis av nya fördrag. De olika fördragen visar hur EU har förändrats. Den nuvarande rättsliga grunden är Lissabonfördraget, som undertecknades i den portugisiska huvudstaden Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 efter att ha godkänts av alla medlemsländer. 20 Hur fungerar EU?

21 Diskussion Vi går nu tillbaka till den första frågan: Vem har makten i Europa? Diskutera detta med varandra! Folkets inflytande EU ländernas invånare har alltså två möjligheter att påverka EU:s politik. Den ena är när de röstar i valet till sitt nationella parlament och på så vis också påverkar regeringsbildningen. Regeringen företräds sedan i Europeiska unionens råd. (När stats- och regeringscheferna har möten kallas det för Europeiska rådet.) Den andra möjligheten att påverka EU politiken är att rösta i valet till Europaparlamentet. Men också en enskild invånare som känner sig orättvist behandlad eller vill protestera mot ett missförhållande i EU kan göra sin röst hörd. Det finns nämligen en europeisk ombudsman. Alla i EU kan lämna in klagomål hos ombudsmannen. Man kan till och med göra det per e post. Vem kan man klaga på hos ombudsmannen, och vad kan ombudsmannen hjälpa till med? Allt detta kan du läsa om på ombudsmannens webbplats: home.faces Fler möjligheter att påverka Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 finns det något som kallas EU:s medborgarinitiativ. En miljon människor, det vill säga bara 0,2 procent av EU:s befolkning, från minst en fjärdedel av länderna i EU (minst sju länder) kan uppmana EU kommissionen att ta upp en viss fråga och föreslå en rättsakt. Frågan måste naturligtvis ligga inom EU:s befogenheter. EU Men förutom medborgarinitiativ kan också demonstrationer som riktar sig till EU institutioner vara ett sätt att påverka. Tidigare har till exempel lantbrukare, fackföreningar och miljöorganisationer fört fram sin sak genom att demonstrera. Dessutom har Europaparlamentet ett utskott för framställningar. Uppgift Ta reda på mer om EU:s medborgarinitiativ! EU:s medborgarinitiativ ger dig möjlighet att direkt påverka vad EU arbetar med. Vilka initiativ skulle du vilja dra igång och hur skulle du gå tillväga? På den här webbplatsen kan du läsa mer om hur det går till och hitta information om pågående initiativ: initiative/public/welcome?lg=sv Hur fungerar EU? 21

22 Uppgift Vad är en framställning? Ta reda på vad en framställning är och vem som kan vända sig till parlamentet. Här hittar du mer information: Finns det ett liknande utskott i Sveriges eller Finlands riksdag? Ta reda på hur det ligger till! Uppgift Våra ledamöter i Strasbourg och Bryssel Ledamöterna i Europaparlamentet bildar olika politiska grupper utifrån sin politiska inriktning. Inte alla politiska grupper består av ledamöter från alla länder. Ta reda på vilka partier från Sverige och Finland som fick flest röster i förra Europaparlamentsvalet och alltså har ledamöter i parlamentet. Ta även reda på vilka av Europaparlamentets politiska grupper de är med i. Vilket parti ingår i vilken politisk grupp i Europaparlamentet? Det kan du snabbt söka fram på internet, till exempel via Politiska grupper i Europaparlamentet PPE Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) Hur många medlemmar har denna grupp? I denna politiska grupp ingår ledamöter från följande svenska eller finska parti: S & D Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet ECR Europeiska konservativa och reformister ALDE Alliansen liberaler och demokrater för Europa GUE/NGL Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster Verts/ALE De gröna/europeiska fria alliansen EFD Gruppen Frihet och demokrati i Europa NI Grupplösa 22 Hur fungerar EU?

23 Uppgift Ta reda på om någon från din stad eller del av landet är ledamot i Europaparlamentet. Vilka partier representerar ledamöterna? Litet Europaquiz Vad heter Europaparlamentets nuvarande talman? Vilka är de andra personerna på bilderna? Donald Tusk (Polen) EU EU Europaparlamentets talman Jean-Claude Juncker (Luxemburg) 1 2 Europeiska rådets ordförande Martin Schulz (Tyskland) EU EU Unionens utrikesrepresentant och vice ordförande för Europeiska kommissionen Federica Mogherini (Italien) 3 4 EU kommissionens ordförande Så fungerar EU Det har blivit tydligt att EU inte är ett land som till exempel Litauen eller Nederländerna, men det är ändå mer än en lös sammansättning av europeiska länder. För att beskriva hur unik EU är som organisation brukar jurister ofta använda uttrycket sui generis. Det är latin och betyder av sitt eget slag. EU:s medlemsländer har visserligen kvar sin suveränitet och självständighet, men slår samman sina befogenheter på vissa områden för att kunna ta sig an utmaningar på ett bättre sätt. Därför har EU egna institutioner som tar över dessa befogenheter. I praktiken innebär det att beslut om vissa frågor som är av gemensamt intresse kan fattas demokratiskt på EU nivå. Det betyder att EU inte är någon förbundsstat, som till exempel USA, men ändå mer än en lös sammanslutning som exempelvis Förenta nationerna. I EU fattas besluten gemensamt av de nationella regeringarna (som träffas genom möten i Europeiska unionens råd, det s.k. ministerrådet) och det folkvalda Europaparlamentet. Det finns också undantagsfall då rådet får fatta beslut på egen hand. Detta gäller framför allt utrikespolitiken. EU kommissionen är EU:s genomförandeorgan och övervakar att medlemsländerna följer de europeiska fördragen. Om de inte gör det kan de dras inför EU domstolen, som kan kräva att de ändrar sitt agerande. Revisionsrätten håller ett öga på EU institutionernas ekonomiska förvaltning. Var och en av oss har möjlighet att kontakta den europeiska ombudsmannen om vi tycker att en EU institution har behandlat oss fel. Hur fungerar EU? 23

24 4 Vad gör EU egentligen? 24 Vad gör EU egentligen?

25 Vissa tycker att EU inte gör tillräckligt andra att EU lägger sig i allting. Är inte båda påståendena fel? Men vad är i så fall sant? Vad gör EU egentligen? EU är aktivt inom flera politiska områden: finanspolitik, konsumentskydd, utrikesfrågor, miljöskydd, inrikes och rättsliga frågor, för att bara nämna några stycken. I det här kapitlet beskrivs några delar som ingår i dessa politiska områden. På så sätt kan du få en uppfattning om vad som pågår i Bryssel och de olika EU ländernas huvudstäder. Den inre marknaden Imageglobe Kärnan i den ekonomiska politiken och socialpolitiken är den inre marknaden. Den inre marknaden består av ett gemensamt ekonomiskt område och utgår från de så kallade fyra friheterna: Fri rörlighet för personer. Fri rörlighet för varor. Fri rörlighet för tjänster. Fri rörlighet för kapital. Friheterna på den europeiska inre marknaden Den fria rörligheten för personer påverkar oss på många sätt. Vi har rätt att åka till ett annat EU land på semester, för att arbeta eller för att slå oss ned där av någon annan orsak. Och när vi kommer tillbaka från utlandet kan vi utan problem ta med oss de saker vi köpt, på samma sätt som vi kan köpa något från ett annat land via internet. Det är möjligt tack vara den fria rörligheten för varor. Inte bara varor utan även tjänster kan tillhandahållas och köpas över landsgränserna. Det kallas den fria rörligheten för tjänster. Den som hellre vill placera sina pengar i ett annat land i EU än sitt eget är också fri att göra det tack vare den fria rörligheten för kapital. Borttagna gränskontroller Om du reser från norska Nordkap till italienska Sicilien kan du lugnt lämna passet hemma. I EU finns det inte längre några gränskontroller vid de så kallade inre gränserna (till exempel mellan Finland och Estland eller mellan Slovakien och Tjeckien). Friheten att resa regleras i Schengenavtalet, som numera är en del av de europeiska fördragen. Storbritannien och Irland är inte med i Schengensamarbetet, men däremot ingår Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz, även om de inte är med i EU. För Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien gäller fortfarande en övergångsperiod innan de kan delta fullt ut. Schengenavtalet har fått sitt namn från orten Schengen i Luxemburg där det skrevs under. Vad gör EU egentligen? 25

26 Litet Europaquiz Vad innebär de fyra friheterna för dig i praktiken? Sätt ett kryss i rutan för den eller de friheter som passar in på texten. Fri rörlighet för personer Fri rörlighet för varor Fri rörlighet för tjänster Fri rörlighet för kapital Jag kan köpa en bil i Danmark och ta med den hem utan att behöva betala tull Jag kan åka vart jag vill inom EU Jag kan placera mina pengar i en tysk bank Jag kan studera i Ungern Mina föräldrar kan anlita en portugisisk kakelläggare för att renovera badrummet Mina föräldrar kan skicka pengar till mig när jag studerar i Spanien Jag kan beställa varor från Frankrike via internet Jag kan arbeta som arkitekt på Malta och låta bygga hus i Italien Siffrorna visar ett datum i formatet DDMMÅÅÅÅ. Ta reda på vilket datumet är och vad som hände den dagen... /.. / Vad gör EU egentligen?

27 EUROpeiska pengar Den gemensamma europeiska valutan euro har funnits sedan När Litauen går över till att använda euro den 1 januari 2015, kommer 19 EU länder att ha euro som valuta. Dessa länder utgör euroområdet. Mer än 333 miljoner människor i EU, alltså två tredjedelar av hela unionens befolkning, använder euron som gemensam valuta. På den inre marknaden kan arbetstagare röra sig fritt. Det råder också fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. Utan valutabarriärer kan fördelarna med den inre marknaden utnyttjas ännu bättre av företag och konsumenter, arbetstagare och egenföretagare. Det är lätt att handla och jämföra priser över EU ländernas gränser när man räknar i samma valuta. Det här är också bra för den som inte bor nära någon landgräns och gärna handlar över internet. Enklare prisjämförelser håller priserna nere, vilket är bra för konsumenterna. En ytterligare fördel med den gemensamma valutan är att man inte längre behöver växla pengar (eller räkna om dem) när man reser till andra länder. Det både sparar tid och blir billigare. Men också företagen i euroländerna har fördel av den gemensamma valutan, eftersom de nu bara måste räkna och skriva fakturor i en valuta och inte löper risk för att drabbas av förändringar i valutakurserna. I och med att dessa transaktionskostnader har försvunnit, hålls priserna nere. Den gemensamma valutan har lett till lägre räntor, vilket är positivt för både konsumenter och företag. Det finns mer utrymme för att investera, vilket leder till tillväxt. En stabil eurokurs baserad på den starka ekonomin i euroområdet förbättrar EU:s ekonomiska position i världen. skulder om det vill gå med i eurosamarbetet. Inflationen får inte vara högre än 1,5 procentenheter över den nivå som de tre EU länder med bäst resultat ligger på. Trots dessa tydliga villkor hamnade euroområdet i kris Krisen är ett väldigt komplicerat ämne, men i allmänhet kan man säga att de flesta problemen beror på att euroländerna inte har hållit sig till de fastställda reglerna och dragit på sig för stora skulder. EU har gjort, och gör fortfarande, mycket för att avvärja riskerna för euron. Man har till exempel gått i borgen för de länder som har svårigheter att hitta återfinansiering med acceptabla räntor på de internationella kapitalmarknaderna. Därför har euroländerna skapat en räddningsfond på 700 miljarder euro, ESM (Europeiska stabilitetsmekanismen), för att säkra stabiliteten. Samtidigt har euroländerna ingått en finanspakt som innebär att de måste minska sina skulder. Även flera länder som inte ingår i euroområdet har skrivit under detta internationella avtal. Förutom att minska skulderna vill man också stärka euroländernas och EU:s allmänna konkurrenskraft. En del av problemen med den gemensamma valutan berodde också på att bankernas agerande inte kontrollerades tillräckligt. Därför har EU infört en strängare tillsyn av bankerna för att förhindra att de kan bringa hela länders ekonomier i obalans genom att ägna sig åt spekulativ verksamhet. De senaste åren har inneburit en stor prövning för euron och krishanteringen har krävt mycket arbete från EU länderna. Men euroländerna har också visat att de är fast beslutna att skapa stabilitet för den gemensamma valutan. Medan hela EU utgör en inre marknad så är det ändå bara en, visserligen ganska stor, del av EU länderna som har euron som gemensam valuta. Några länder vill i nuläget inte gå med i euroområdet, andra uppfyller ännu inte de stränga kriterierna för att få delta. Ett land får till exempel inte ha för stora EU-länder som har euron som valuta från och med januari EU-länder som inte har euron som valuta. Vad gör EU egentligen? 27

28 EU:s ekonomiska politik För att stärka och ge impulser till ekonomin i EU har EU kommissionen lanserat Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning. Den omfattar bland annat investeringar i utbildning och forskning för att Europa också i framtiden ska höra till världens mest innovativa regioner. Målet är att stärka ekonomin och näringslivet så att de inte bara är konkurrenskraftiga utan också så miljövänliga som möjligt. Dessutom vill man skapa jobb och bekämpa fattigdomen inom EU. Eftersom EU är en gemenskap som bygger på gemensamma värden och principer, som jämlikhet och solidaritet, är det viktigt att människor i alla EU länder får ta del av tillväxten. När beslut ska fattas i euroområdet I EU bestämmer vanligtvis alla medlemsländer tillsammans. Men det finns också frågor som särskilt berör de länder som har euron som valuta. Euroländernas finansministrar träffas regelbundet i eurogruppen och beslutar vad som ska hända i euroområdet. Naturligtvis påverkar dessa beslut också de andra länderna i EU som (ännu) inte har infört euron men som berörs genom samarbetet på den inre marknaden. Uppgift Vem borde bestämma över euron? Inom EU finns olika uppfattningar om vad euroländerna bör besluta om, till exempel: Euroländerna bör bestämma allt sinsemellan, för att kunna vara säkra på att deras gemensamma valuta är fortsatt stabil och säker. Det är så det har skötts tidigare, och det är så det borde fortsätta att skötas. Euroländerna bör inte bara besluta om direkt penningrelaterade frågor, utan även om sådant som gäller framtiden för deras ekonomier. De är EU:s kärna och borde själva besluta om alla frågor som rör ekonomin i hela euroområdet. Det gäller till exempel skatter, sysselsättning och sociala frågor. Det vore inte mer än rätt, även om besluten påverkar övriga EU länder. Om de andra länderna vill ha något att säga till om i de här frågorna, kan de gå med i eurosamarbetet. Det är inte rätt att 19 länder ensamma bestämmer om frågor som gäller hela euroområdet. EU fattar beslut i många andra frågor som inte rör alla, till exempel frågor som gäller Östersjön eller Medelhavet. Trots det är alla med och röstar om dessa beslut. De flesta EU länder vill också gå med i eurosamarbetet om några år. Därför måste de redan nu ha en rätt att vara med och bestämma hur utvecklingen ska se ut. Vad tycker du? Arbeta i grupper och diskutera de olika ståndpunkterna. Bestäm sedan vilken uppfattning din grupp stöder och diskutera detta med de andra grupperna! Mer information om hur euroområdet fungerar hittar du på följande webbplats: 28 Vad gör EU egentligen?