Kombisystem för värme och varmvatten

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng C-nivå Kombisystem för värme och varmvatten Reg.kod:Oru-TE-EXE082-En-104/01 Per Igel Energisystemingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2004 Examinator: Tord Larsson Combined system for heating and heat water Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Examensarbete 10 poäng C-nivå Kombisystem för värme och varmvatten Reg.kod:Oru-TE-EXE082-En-104/01 Per Igel Energisystemingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2004 Examinator: Tord Larsson Handledare: Rune Engzell, Inst för teknik, Örebro universitet Handledare: Ulf Wennlöf; Bravida Combined system for heating and heat water Örebro den 18 augusti 2004 Tord Larsson

3 FÖRORD Denna rapport beskriver det examensarbete 10 p som ingår i energisystemingenjörprogrammet 120 p vid Örebro Universitet. Arbetet är utfört för Bravida Mellersta AB i Örebro. Jag vill härmed tacka: Rune Engzell och Tord Larsson för visat stort tålamod. Även tack till Ulf Wennlöf från Bravida. 1

4 SUMMARY This examination is about energy supply using combi system for heating and heat water primarily for small houses. I begin my study with an explanation and description of the background, purpose and aim of this report. I continue with a discussion of different energy systems, chiefly the combi system using bed-rock heat pump and sun panel. Conditions and legal procedures concerning building permits are being explained. The technique behind heat pumps, sun panels etc is being described, so that the reader will both understand how they function and also gain some knowledge about the requirements for an installation of a combi system. With a few examples and calculation schablons the energy needs for small houses with different types of heating systems are being described, as well as the annual costs for existing heating system. Despite the fact that different system solutions are developing, combi system solutions are being used infrequently. This is probably due to the fact that investment costs for combi systems are too high. Oil and electricity are still the most common sources for energy supply. SAMMANFATTNING Detta examensarbete handlar om energiförsörjning med kombisystem för värme och vatten för främst småhus/villor. Arbetet inleds med att förklara och beskriva bakgrund, syfte och målsättning. Vidare tar rapporten upp olika energisystem, främst kombisystem med bergvärmepump och solfångare. Förutsättningar och juridiska termer inom bygglovets ramar förklaras. Tekniken bakom värmepumpar, solfångare m.m. beskrivs så att läsaren får en inblick hur dessa fungerar och vad som krävs för att kunna installera ett kombisystem. Med några exempel och beräkningsmallar beskrivs energibehovet för småhus/villor med olika typer av uppvärmningssystem samt årskostnader för befintliga värmesystem. Trots att utvecklingen av olika systemlösningar har gått framåt används kombisystemlösningar alltför sällan, vilket troligen beror på att investeringskostnaden är för hög för kombisystem. Olja och el är fortfarande de vanligaste energiförsörjningskällorna. 2

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1 SUMMARY 2 SAMMANFATTNING 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund, syfte, målsättning 4 Förutsättningar 6 Juridik 7 Bygglov 7 Rivningsanmälan och rivningsplan 7 Teknik system, miljö 8 Placering av komplementbyggnad 8 Värmepumpar 8 Bergvärmepump 9 Solfångare allmänt 9 Solfångare 9 Solfångare och bergvärmepump i samverkan 10 Kombisystem för både värme och varmvatten 10 Dimensioneringen är viktig 12 Parallellkopplade kompressorer 13 Värmepump i kombination med solfångare 14 Att tänka på vid val av nytt värmesystem 14 Några krav inför installation 14 Leveransvillkor 15 EKONOMI 16 Solvärmens särartade ekonomi 16 Beräkning av husets energibehov 16 Jämförelser mellan oljepanna och ny anläggning: 16 Gammal oljepanna 17 Ny oljepanna 17 Ny anläggning 17 Jämförelse för lån till val av anläggning. 17 Friggebodspaketet 18 SLUTSATSER 20 LITTERATURFÖRTECKNING 21 BILAGOR 22 Bilaga 1 22 Beräkningsmallar 22 Bilaga 2 26 Dimensionering, Solfångarlutning 26 Bilaga 3 27 Sunmax 2000, 27 3

6 INLEDNING Bakgrund, syfte, målsättning År 2000 gick Telenors installationsbolag och BPA samman och bildade Bravida, som är nordens största helhetsleverantör inom installation och service med cirka anställda. Installationsgrenarna är bl.a.: KT (information och kommunikationsteknik) Tele-, larm- och datanät Elinstallation Ventilation Rörinstallation Byggnadsautomation Företaget har en stark lokal förankring med cirka 400 kontor i Norden. Villor står för en stor del av energiförbrukningen i landet. Bravida Mellersta AB vill medverka till att avvecklingen av oljeanvändningen fortskrider. Därför vill Bravida Mellersta AB se över om det eventuellt kan finnas en möjlighet att komma med ett nytt koncept i sin verksamhet för uppvärmning av villor. Det finns all anledning att se över sitt värmesystem både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Det blir inte omgående mer pengar till hushållskassan, utan först måste investeringen sparas in genom lägre värmekostnader. Minskar man den genomsnittliga temperaturen från 22 C till 20 C i en villa som förbrukar kwh/år för uppvärmning sparar man ungefär 2000 kwh, vilket motsvarar en sänkning av kostnaden med 1300 kr/år. Det är givetvis viktigt att ta hänsyn till andra faktorer än kronor och ören, som exempelvis bekvämlighet, trivsel, utrymme och dylikt [A]. En fråga som man bör ställa sig är, -Vad skall vi värma huset med 1? I första hand skall man välja ett förnyelsebart energislag. År 2000 beslutade Sveriges riksdag att vi skall ställa om vår energiförsörjning och övergå till förnyelsebar energi 2. Det innebär bl a att vi skall minska användningen av fossila bränslen, som olja och kol, så mycket som möjligt. Vi skall även minska förbrukning av el för uppvärmning. Med biobränslen får vi inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Den koldioxid som produceras ingår i kretsloppet via de gröna växternas fotosyntes. Vår största energikälla är solen. Den värmer bl. a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av denna gratisenergi tas idag tillvara av villaägare. 1 Projekt WX-energi, Lars Persson [F] 2 Miljöbalken 2 kap 5 4

7 Forskning och teknikutveckling under snart två decennier har resulterat i flera väl fungerande energitekniker. Moderna solvärmeanläggningar är driftsäkra och lättskötta. Livslängden för anläggningar som byggs med dagens teknik beräknas till cirka 30 år 3. Grundidén är att en mix av energiproducerande enheter ska kunna vara ett intressant alternativ för villor. En värmepump kan dra nytta av lagrad energi. Oavsett om det handlar om energi i luften (uteluft eller ventilationsluft), markens yt- eller djupskikt, berggrunden, grundvattnet eller i spillvatten finns energin där, redo att transporteras och omvandlas till en ännu mer högvärdig energiform. Vilken typ av energikälla som är lämpligast beror bl. a. på husets energibehov, vilket värmesystem som idag är installerat i huset och vilka förutsättningar som naturen runt huset erbjuder 4. 3 Se sidan 11 i boken Solvärme i vårt hus [B] 4 SVEP, Svenska Värmepumpföreningen [H] 5

8 Förutsättningar Här har används en fastighet (villa) med befintlig tomt som det skall finnas plats för en komplementbyggnad, där solfångare, ackumulatortank och bergvärmepump skall installeras. Tanken är att man skall byta värmesystem i ett enfamiljshus på 130 m 2. Varken tilläggsisolering eller byte av fönster är aktuellt. Nuvarande uppvärmning är med oljepanna. Energiförsörjningssystemet ska vara kostnadseffektivt, samt praktiskt genomförbart. För delar av arbetet inhämtas uppgifter ur befintliga undersökningar. 6

9 Juridik Här beskrivs hur man går tillväga när man söker bygglov och vilka myndigheter och installatörer man kontaktar under processen. Det förklaras också hur man går tillväga vid en eventuell rivningsplan. Bygglov Energirådgivare bör kontaktas. En kommunal energirådgivare kompletterar den energirådgivning som finns hos de kommersiella aktörerna. Med en teknisk fackman, som en VVS-konsult eller en installatör, kan man diskutera lämpliga åtgärder. Som regel räcker det med en anmälan till kommunens byggnadsnämnd. Det är inte alltid nödvändigt att söka bygglov. I de fall byggnadsnämnden har någon erinran får man automatiskt information om detta vid anmälan. I bostadshuset omedelbara närhet får man sätta upp högst två komplementbyggnader ( friggebodar ). Den sammanlagda byggnadsarean får vara högst 10,0 m 2 och den största höjden från mark till taknock 3,0 meter. Byggnaden eller byggnaderna får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. De grannar som berörs kan ge sitt medgivande att dessa byggnader placeras närmare gräns än 4,5 meter och då krävs inte heller bygglov 5. Friggebodsrätten begränsas inte av några planbestämmelser. Däremot krävs tillstånd enligt miljöbalken inom strandskyddsområdet, 100 meter från hav, sjöar och vattendrag. Bygganmälan för installation av bergvärmepump (VP) lämnas till Miljö- och hälso-myndigheten. Slutbevis: Det räcker med att en auktoriserad installatör godkänner installationen och meddelar Byggnadsnämnden att den är godkänd. Det räcker som slutbevis. Oavsett om åtgärderna kräver lov eller inte skall en bygganmälan göras till byggnadsnämnden, minst tre veckor före byggstart. Rivningsanmälan och rivningsplan Man är även skyldig att anmäla till byggnadsnämnden om man skall riva anläggningen vid ett senare tillfälle. Rivning av byggnad eller del av byggnad får inte påbörjas förrän fastighetsägaren underrättat byggnadsnämnden genom en rivningsanmälan. Systemet med rivningsanmälan och rivningsplan syftar bl. a. till att främja återbruk av byggmaterial och ett tillförlitligt omhändertagande av farliga ämnen. En sådan anmälan skall göras minst tre veckor före rivningsarbetets början. Under denna tid skall byggnadsnämnden kunna bedöma kontrollbehovet i projektet. 5 Plan och bygglagen, PBL kap 8 4 7

10 Teknik system, miljö Nedan beskrivs först tekniken kring värmepumpar och solfångare. Senare i detta kapitlet kommer några dimensioneringsexempel. Vidare kommer en lista med vad man behöver tänka på vid val av värmesystem samt leveransvillkor och ev bidrag. Sveriges villaägare använder en stor mängd energi och lägger därmed årligen ut stora belopp för värme och varmvatten. Idag finns det bra möjligheter att minska kostnaderna. Frågan är: Vilka åtgärder ska man satsa på? Vad är lönsamt idag och på lång sikt? Vad är bra för miljön? Nyinstallationer kräver lite mer av fastighetsägaren. Det skall väljas mellan olika fabrikat, köpas in, installeras osv. När man funderar på att förbättra värmesystemet i ett hus är frågan inte bara hur energin ska produceras, utan också försöka eftersträva att få en så bekväm, billig och miljöanpassad energi som möjligt. Med dagens elpriser är en bergvärmepump att rekommendera då den förbrukar endast 1/3-del energi jämfört med en traditionell elpanna. Om elpriserna skjuter i höjden kvarstår samma förhållande och det medför lönsamhet på lång sikt. Uppvärmning kräver energi. Värmepumpen ger oss möjlighet att ordna vår uppvärmning utan att smutsa ner miljön med farliga utsläpp. Det borrslam som man får upp ur borrhålet kan i vissa fall innehålla farliga ämnen som måste deponeras. Placering av komplementbyggnad Energikostnaden för en villa påverkas även av husets geografiska placering och den omgivande vegetationen, dess placering i förhållande till väderstrecken samt planlösningen. Komplementbyggnaden i förutsättningen gör att husets placering inte har lika stor betydelse. Med det menas att man har möjligheten att placera komplementbyggnaden där solljuset kan utnyttjas optimalt. Värmepumpar En värmepump består i huvudsak av förångare, kondensor, strypventil och en kompressor. I systemet cirkulerar ett köldmedium som kokar vid låg temperatur. Den ånga som bildas vid kokningen, vid låg temperatur sugs in i kompressorn där trycket höjs och gasen blir varmare. Den varma gasen går sedan vidare till kondensorn, där energin överförs till husets värmesystem. Vid denna överföring avkyls gasen och kondenseras till vätska igen. Vätskan går via strypventilen 8

11 som sänker trycket. Köldmediet har nu gått ett varv i värmepumpen och ska åter ta energi från värmekällan (jord, berg, luft etc.) och bli gas igen 6. Bergvärmepump Som namnet antyder tar bergvärmepumpen (VP) vara på den energi som finns lagrad nere i berggrunden. Energin hämtas från en borrad energibrunn som kan vara mellan 30 och 180 m djup, beroende på grundvattenförhållandena, typ av köldbärarvätska (någon typ av glykol-blandning) och värmepumpens effekt. I den borrade brunnen placeras en slang (kolektorslang). Temperaturvariationerna är små under året. Bergvärmeanläggningen tar liten plats (cirka 3-5 m³ med ackumulatortank) och borrhålet kan göras utan större ingrepp på tomten [B]. I jämförelse med markvärmepump, då man gräver upp nästan hela tomten när man ska lägga ut kolektorslangen. Och sedan täcka man över kolektorslangen. Solfångare allmänt Uppvärmning av tappvarmvatten under vår, sommar och höst dominerar i Sverige [I]. Solvärmesystemets verkningsgrad är då som bäst. Ett tappvarmvattensystem består vanligtvis av 2-3 solfångare (SF) med en totalyta av 4-6 m². Antalet solfångare som behövs beror på hur mycket varmvatten som man konsumerar och var solfångarna är placerade. Solvärmesystemets energiproduktion beror på många faktorer, men kan uppgå till cirka 400 kwh/m² och år vid enbart varmvattenproduktion [J] (Bilaga 2). Solfångare De aktiva solvärmesystemen är vanligast 7. De består av en solfångare som omvandlar solinstrålning till värme. Med hjälp av en cirkulationspump transporteras glykolblandningen i en sluten rörkrets till en tappvatten-beredare eller ackumulatortank 8. Solinstrålningen varierar från 1200 kwh/m 2 i söder till 800 kwh/m 2 i Norrlands inland. Den passiva soluppvärmningen (5% - 15% beroende på årstid) kan man ta del av genom att låta solen värma en stenvägg under dagtid. Under natten avlämnar väggen den värme (energi) som lagrats utan att mekaniska hjälpmedel används 9. Solfångare producerar mycket energi under sommarhalvåret när villaägarens förbrukningen är låg. Systemet kan därför överföra den överflödiga energin till jord- eller bergslingan när ackumulatortanken nått inställd temperatur. Energi produceras inte bara under den varma årstiden, utan även under kalla vinterdagar då solen värmer. Den energi som lagras till berg och jord ökar 6 Sid 79 [A] 7 Sid 86. [A] 8 Sid 91. [A] 9 Sid 12. [C] 9

12 värmepumpens verkningsgrad och bidrar effektivt till att sänka energikostnaderna. Solfångaren lutar mot horisontalplanet och avviker maximalt 30 från söder (optimal orientering är rakt mot söder, optimal lutning 45-65, brantare om man vill ta mer av värmebehovet under vår och höst). Bidrag Från och med den 1 juni 2000 och så länge anslaget räcker ger staten bidrag för installation av solfångare. Staten ger engångsbidrag till installation av solvärmeanläggning i småhus, flerbostadshus och vissa lokaler. Man kan också få bidrag till en anläggning för tappvarmvatten och/eller uppvärmning. Bidrag ges till projekt påbörjade från och med den 1 juni Solvärmebidraget är rambegränsat. Det innebär att bidrag endast kan ges så länge de avsatta pengarna räcker. Bidraget kan inte kombineras med andra statliga eller kommunala bidrag till solvärme för samma projekt. Länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger beslutar om bidrag. Där kan man få mer information och ansökningsblankett. Informationsblad och ansökningsblanketter kan också hämtas från Boverkets hemsida [L]. Solfångare och bergvärmepump i samverkan Det finns en ny typ arrangemang där solfångare samverkar tillsammans med en värmepump i ett värmesystem (Bilaga 3). Genom att förse värmepumpen med en solvärmeväxlare och en för ändamålet anpassad reglerutrustning kan energin från solfångarna användas ända ner till några plusgrader. Värmepumpens reglerenhet styr solvärmen så att den utnyttjas optimalt. När solfångaren har tillräckligt hög temperatur produceras i första hand tappvarmvatten. Om solfångaren producerar mer energi än vad som konsumeras, lagras överskottsenergin i ledningen som går ner i marken eller borrhålet till grundvattnet. Den kan sedan utnyttjas av värmepumpen. När solfångarna inte producerar tillräckligt hög temperatur för varmvattenberedning, använder man den energi som ändå finns för att höja arbetsmedians temperaturen på den ingående vätskan till värmepumpen. Detta höjer både solfångarnas och värmepumpens verkningsgrad [A] 10. Kombisystem för både värme och varmvatten Solvärmens ekonomiska förutsättningar blir mer fördelaktiga i kombisystem än i tappvarmvattensystem. I kombisystem används en ackumulatortank som bas i värmesystemet. Ackumulatortanken ger flexibilitet med möjlighet att ansluta en valfri energikälla. Exempelvis bergvärmepump. 10 Sid 83 10

13 Förutom beredning av tappvarmvatten kan solvärmen ge tillskott till ackumulatortanken under vår och höst. I ett modernt välisolerat småhus kan solvärmen täcka 25-30% av det totala värme- och tappvarmvattenbehovet 11. Med en väl temperaturskiktad ackumulatortank erhålls bästa tänkbara förutsättningar för solvärme [A]. Med temperaturskiktning menar man att temperaturen varierar i höjdled i tanken. Temperaturskiktning kan beskrivas som motsatsen till omblandning. Eftersom kallt vatten är tyngre (har högre densitet) än varmt, strävar kallt vatten mot tankens botten och varmare vatten mot dess topp [E]. Dålig isolering av tanken bidrar till sämre skiktning. Idén är att låta värmepumpen leverera energi till ackumulatortanken. Denna är försedd med solslinga och varmvattenslingor. I botten sitter solvärmeslingan som möter den lägre ingående vattentemperaturen. Mitt i tanken arbetar värmepumpen med temperaturen uppåt 55 C. I toppen sitter en elpatron som bidrar med önskad spetsvärme men endast när det behövs! Placeringen avspeglar de olika energikällornas driftskostnader. Driftskostnadens fördelning är en ren tillfällighet. Där det krävs mest tillförd energi är det billigast: Solvärmen 2 öre/kwh i botten på tanken. Värmepumpen cirka en tredjedel av elpriset på mitten (25 öre vid ett elpris på 75 öre/kwh). Samt spetsvärmen till fullt el-pris eller oljepris, eller vad man väljer som spetsvärme i toppen av tanken, ex ved. Sommartid klarar solfångaren hela energibehovet. Vår och höst hjälps solfångaren och värmepumpen åt. Endast vid sträng kyla tas spetsvärmen från den dyraste värmekällan i anspråk 12. Vattenburna värmesystem med radiatorer i en sluten vattenkrets är något som rekommenderas idag. Ju lägre framledningstemperatur desto bättre. Det ger mindre värmeförluster i pannan och i ledningar fram till radiatorer, samtidigt som möjligheten att utnyttja solvärme och värmepump förbättras 13. Värmepumpen kan komma att fungera dåligt i hus som har enrörssystem. Elementen är då seriekopplade. Om värmepump skall installeras i ett sådant system, måste installatören förvissa sig om att huset får den energi det behöver. Det medför att man installerar en värmepump med högre effekt som kostar lite mer 14. För den som förbrukar el är miljövinsten inte självklar vid installation av en värmepump. Elanvändning på marginalen produceras via kolkondens i det nordiska elsystemet. Detta kan innebära att en ny värmepump drivs på kolkondensproducerad el när den installeras i ett hus som inte var eluppvärmt tidigare [A]. 11 Sid 93 [A] 12 Sid 45 [B] 13 Sid 18 [A] 14 Uppvärmning Energirådet [G] 11

14 Tabell 1 Utsläpp med olika värmekällor till villa 15 Typ av utsläpp Elvärme, marginalel Enskild oljepanna Fjärrvärme (med kolkondens) Svaveldioxid/år 35 kg 6 kg 3 kg Kvävedioxid/år kg 8 kg 8 kg Koldioxid/år 18 ton 10 ton 1 ton Dimensioneringen är viktig Värmepumpar ska inte effektmässigt överdimensioneras eftersom investeringskostnaden i så fall blir omotiverat hög. Dessutom får man extra slitage på kompressorerna när värmepumpen går med onödigt många start och stopp. Det är bättre att välja en värmepump med lägre effekt som får längre gångtid. Ekonomin blir fördelaktigast om man dimensionerar värmepumpen till 50% av husets optimala effektbehov. Den klarar då ungefär 90% av det årliga värmebehovet. Resterande energibehov täcks av en elpatron 16. Se exempel nedan. För ett äldre hus gäller effektbehovet gånger 60 W/m 2. I nyare, bättre isolerade hus är det 45 W/m 2. I äldre hus med boyta 130 m 2 blir effektbehovet således: (130 m 2 x 60W/m 2 ) = 7,8 kw. I detta fall bör värmepumpen dimensioneras till en maximal effekt på cirka 4 kw [A]. Solvärmesystemets ackumulatortank ökar flexibiliteten och minskar sårbarheten i systemet. Ovissheten kring de framtida energipriserna ökar intresset för flexibla system. Med hjälp av begreppet värmefaktor får man ett effektivitetsmått för värmepumpar som talar om hur mycket energi värmepumpen levererar i förhållande till den tillförda energin. Värmepumpen kan också skapa förutsättningar för att sänka amperetalet för fastighetens huvudsäkring, vilket minskar den fasta kostnaden för elabonnemanget. 15 Sid 99.[A] 16 Sid 83 [A] 12

15 Värmepump Figur 1 Figuren visar en värmepump med en avgiven effekt som är cirka 50% av husets maximala effektbehov. Då ger värmepumpen ungefär 85-90% av årsenergibehovet för uppvärmning och varmvatten. Parallellkopplade kompressorer För optimal besparing av energi kan man använda två parallellkopplade kompressorer i sina värmepumpar. Under vår, sommar och höst behövs bara en mindre kompressor för att täcka värmebehovet och eftersom energin från berg och jord är lika stor blir verkningsgraden avsevärt högre[k]. När man har två kompressorer på t ex vardera 3kW kan värmepumpen koppla in 3kW eller 6 kw. Varma dagar vår, sommar och höst får man då en lägre uppvärmningskostnad, eftersom en mindre kompressor är bättre anpassad till behovet. Under kalla dagar behövs båda kompressorerna och då är det viktigt att dimensioneringen av värmepumpens kapacitet är tillräckligt stor så att elpatronens 3-4 gånger dyrare energi kopplas in så lite som möjligt. Genom att ha möjlighet att koppla bort den ena kompressorn kan man välja en värmepump med högre totaleffekt. Under varma dagar kopplas nämligen bara halva totaleffekten in, därför blir värmepumpen varken för stor eller för liten. Med två kompressorer kan man välja en värmepump med högre effekt, så att elpatronen inte kopplas in så ofta. Har man endast en kompressor kan man inte välja lika stor värmepump, eftersom den då under varma dagar startar och stoppar orimligt många gånger. Givetvis blir driftsäkerheten större med två kompressorer, eftersom det inte är sannolikt att båda slutar att fungera samtidigt. 13

16 Värmepump i kombination med solfångare Finns det berg- eller jordvärme har man också helt gratis (om den är avskriven) en stor ackumulator för solvärme. Solfångarens energi går först till varmvattenberedaren, men när denna nått önskad temperatur överförs den resterande energin till berg- eller jordslingan. Med detta system utnyttjas solfångaren mycket längre, eftersom även vintersolen ger energi till mark- eller bergslingan[k]. En beredare med 220 och 300 liters volym räcker normalt till en familjs behov av tappvarmvatten. Genom att välja en större beredare får man för en ringa extra kostnad ökad kapacitet. Att tänka på vid val av nytt värmesystem Investeringskostnad Energi och övriga årskostnader Driftsäkerhet Drift- och skötselbehov Flexibilitet (möjlighet att använda olika energislag) Utrymmesbehov Miljöpåverkan Buller (med komplementbyggnad eliminerad) Några krav inför installation Tänk på att: det måste finnas ett varmvattenbehov under sommarmånaderna. placera komplementbyggnaden på en skuggfri plats. ledningsdragningen inte blir för lång mellan huvud- och komplementbyggnaden. Före installation bör man ta kontakt med kommunen för eventuella tillstånd. Man bör också kontrollera vilka försäkringar som skyddar vid en eventuell skada [A] Sid 85 14

17 Leveransvillkor Det är installatören och inte tillverkaren som har garantiansvaret gentemot fastighetsägaren, såvida inte tillverkaren gjort ett särskilt garantiåtagande. Det är frivilligt att ge garanti. En installation omfattas dock av konsumenttjänstlagen. Mer information om lagen erhålls hos kommunens konsumetvägledare 18. Där anges bland annat att beträffande arbete på fast egendom har man rätt som konsument att reklamera fel upp till tio år efter inköpet. Man måste själv bevisa att felet fanns när man mottog varan eller när installationen avslutades. Leveransvillkor RK-99, VVS-garanti och konsumenttjänstlagen Villkoren fastställer bland annat kundens rätt att: Få arbetet utfört inom avtalad tid. Få brister och fel som uppstått inom garantitiden avhjälpta utan kostnad. Kräver dock att köparen gör en felanmälan. Få ersättning av installatören för skada som uppstått på grund av felaktigt eller försenat arbete. 18 Sid 163 [A] 15

18 EKONOMI Solvärmens särartade ekonomi Energi- och driftskostnaden för solfångare är i det närmaste försumbar. Det som kostar är investeringens kapitalkostnad (ränta och avskrivning). Kapitalkostnaden avgör villaägaren själv till stor del genom att fastställa kalkylränta och avskrivningstid 19. Beräkning av husets energibehov Att själv utföra sina beräkningar ger ökad förståelse för vilka faktorer som är viktiga för fastighetsägarens lönsamhet, samtidigt som det minskar risken att man glömmer några kostnader (se Bilaga 1). Nuvarande förbrukning av olja (angett i m 3 ) x kwh x årsmedelverkningsgraden = husets energibehov i kwh. Ex.) En årlig oljeförbrukning på 3,5 m 3 och en årsmedelverkningsgrad på pannan ger följande årliga energibehov: 3,5 m 3 x kwh x 0,70 = kwh. En kubikmeter olja innehåller cirka kwh. Vid ett pris på kr/m 3 blir priset 65 öre/kwh före förbränningen (6 500 kr/ kwh = 0,65 kr). Har man en äldre panna med en årsmedelverkningsgrad på 70% blir den verkliga kostnaden för nyttiggjord värme 0,93 kr (0,65/0,7 = 0,93 kr/kwh). En nyare anläggning med högre årsverkningsgrad, t ex 85%, ger lägre kostnad, (0,65/0,85 = 0,76 kr/kwh) [A]. Jämförelser mellan oljepanna och ny anläggning: Tabell 2 Jämförelse mellan oljepanna och ny anläggning 20. Uppgifterna som kommer att redovisas i dessa uträkningar görs för att man skall få en uppfattning om kostnader och alternativ. Energivärde för olja : kwh Pris/m 3 : SEK/ m 3 Pannverkningsgrad: cirka 70% (gammal), cirka 85% (ny) Kostnad ny panna: Svanmärkt cirka SEK Ny anläggning: cirka SEK ( ) Värmefaktor 21 3, vid ett energipris på 0,75 kr/kwh ger det 0,25 kr/kwh Husets energibehov i kwh: kwh Annuitetsfaktor: 15 år, 12% = 0, Sid 93 [A] 20 Bergvärmepump (med ackumulatortank 500 l)(vp), solfångare (SF) och friggebod. 21 För bergvärmepump. 16

19 Gammal oljepanna Kostnad/år: kr/m 3 x 3,5 m 3 = kr/år Ny oljepanna 21 Kostnad/år: kwh/0,85 = kwh/år / =2,88 m 3 /år x 2,88 = kr Ny anläggning 22 Kostnad/år: 0,25 x = kr/år Snabb sammanfattning 23 : Gammal oljepanna Ny anläggning ger = kr i vinst eller mer lönsamt per år. Ny panna Ny anläggning ger = kr i vinst eller mer lönsamt per år. OBS! Spetsvärmen i toppen av ackumulatortanken ej medräknad. Jämförelse för lån till val av anläggning. Om villaägaren lånar hela beloppet: VP,SF Olja Kapitalkostnad: x 0,1468 = kr/år x 0,1468 = kr/år Driftkostnad/år: kr/år kr/år Gammal panna: ( kr/år) Resultat: kr/år kr/år Om villaägaren har kr: Kapitalkostnad: x 0,1468 = kr/år Driftkostnad/år: kr/år kr/år Resultat: kr/år kr/år Resultatet av uträkningen ger att har man kr och väljer att satsa dessa på ett Friggebodspaket, får man troligtvis en billigare uppvärmning. När lånet sedan är betalt, blir uppvärmningskostnaden cirka kr/år. Återbetalningstid för Friggebodspaketet ger: kr / kr/år = 6,8 år 21 Pannkostnad på kronor ej medräknad. 22 Ny anläggningskostnad på kr ej medräknad. 23 Investeringskostnad ej medräknad. 17

20 Friggebodspaketet Här redovisas ett tänkbart scenario på sex modeller av Friggebodspaketet. Enligt förutsättning på sidan 6 skall bergvärmepump (VP), ackumulatortank, solfångare (SF) och komplementbyggnad monteras och installeras. Tabell 3 Tänkbart är en stor VP med SF och stor byggnad kontra en liten VP med SF och liten byggnad. Driftkostnad för solfångare är som tidigare, närmast försumbar, men ett försök till redovisning kommer att göras. Modell VP SF EL spets Inv Inv Driftkostnad Pris/ i byggnad anläggning kr/år kwh 1 3 kw 6 m 2 6 kw kr kr ,4 0,32 Pris/kWh med SF 2 4,5 kw 6 m 2 6 kw kr kr ,3 0,23 3 6(2x3)kW 6 m 2 6 kw kr kr ,25 0, kw 10 m 2 6 kw kr kr ,4 0,28 5 4,5 kw 10 m 2 6 kw kr kr ,3 0,18 6 6(2x3) kw 10 m 2 6 kw kr kr ,25 0,13 Antag följande: VP: 3 kw cirka 70% av värmebehovet Elpris: 0,75 kr/kwh Solenergi: 400 kwh/m 2 och år vid enbart varmvattenproduktion VP-tillförsel: kwh/år x 0,7 = kwh/år El-spets: kwh/år kwh/år = kwh/år Driftkostnad VP: x 0,25 = 4 287,5 kr/år El-kostnad: x 0,75 = 5 512,5 kr/år Summa: kr/år Antag VP: 4,5 kw cirka 85% av värmebehovet. VP-tillförsel: kwh/år x 0,85 = kwh/år => El-spets: kwh/år => Driftkostnad VP: x 0,25 = 5512,5 kr/år => El-kostnad: x 0,75 = 1837,5 kr/år Summa: kr/år Antag VP: 6 kw (2 x 3) cirka 100% av värmebehovet VP-tillförsel: Driftkostnad VP: kwh/år x 0,25 = 6125 kr/år Elpatron på 6 kw finns monterat på samtliga VP-pumpar, men för värmepumpen på 6 kw med en täckningsgrad av 100 % behöver inte elpatronen användas mer än i nödfall. Solenergi: 400 kwh/m 2 x 6 m 2 = kwh ger x 0,75 = kr 600 kwh/m 2 x 10 m 2 = kwh ger x 0,75 = 3000 kr Insatt i tabellen ovan kan man tänka sig att det ger en sänkning av driftkostnaden med respektive kronor. 18