Carl Zeiss Vad menas med det? av Magnus och Michael Tamelander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Carl Zeiss Vad menas med det? av Magnus och Michael Tamelander"

Transkript

1 Carl Zeiss Vad menas med det? av Magnus och Michael Tamelander i

2 ii

3 1. Den yttersta dagen Sitt ner i båten Lord Tennyson Aldworth House Zon En svartklädd man Färden till Heyshott Park En öl med Carl Zeiss Krosockopil II Daggmask och träskmonster Avfärd Heyshott Park Ankomst Jena Vägen till Dornburg Öde salars sång Spindlars boning I grevens tid En mördares bekännelse Prästgården Der Tagebuch von Carl Zeiss Värdshuset Marskalk Blücher Krosockopil I Konspiratörerna Början till slutet Nu eller aldrig Mot Petworth House Lika som två bär Avslöjad Badkaret väntar Den talande busken iii

4 1. Den yttersta dagen Det var en underbar söndag i slutet av juni, en sådan sommardag vars hågkomst värmer hjärtat i höstmörker och vinterkyla. Hettan dröjde sig kvar trots att solen nynnade aftongult i väster och skuggorna blånade. Badplatsen var full av folk och barnen vid strandkanten plaskade lyckligt, ovetande om att de just missat barnprogrammen på TV. Malin ställde sig upp och skakade badhandduken. Sedan tog hon sina saker, flydde en annalkande skugga, sträckte ut handduken och lade sig ned igen. Det gäller att verkligen ta vara på sin sista semesterdag, tänkte hon. I morgon var det bara att släpa sig till jobbet igen, med elva långa månader till nästa sommar. Hon låg ett tag och funderade efter ett passande ord för en sådan dag. Sista? Slutliga? Ultima? Yttersta? Ja, yttersta passade bäst. Det var den yttersta dagen. Eller snarare, det som fortfarande var kvar av den. Ett litet gäng timmar och minuter som ännu höll stånd mot den annalkande katastrofen. Hon suckade ljudligt, och kände sig rastlös igen. Varför hade hon tagit så tidig semester i år? Det var inte likt henne. Men hon hade inte stått ut på jobbet när majsolen värmde så skönt. Nu när ledigheten var slut, ångrade hon sig såklart. Denna semesters sista dagar hade hon sovit dåligt och drömt många underliga drömmar. Malin bytte ställning på handduken, vände sig på mage och fick ansiktet mot solen. När hon kisade med ögonen kunde hon se rakt in i ljuset och ana det glödande klotets rundning. Det svårt att tänka sig att den befann sig så långt bort som den gjorde. Var det 15 miljoner mil? Eller 15 miljoner kilometer? Sådana där siffror fastnar aldrig i min skalle, tänkte hon. Men långt borta var den hursomhelst. Som litet barn hade hon frågat sig själv varför det inte fräste och ångande då solen sjönk ned i havet. Den var ju så varm? Hon hade kommit fram till flera egna förklaringar. En sådan var att solen var så långt borta att ljudet inte nådde fram. En annan var att vattnet sakta värmdes upp när solen sjönk, så att reaktionen därför uteblev. Men hon visste bättre nu när hon var vuxen. Anledningen till att det inte fräste var naturligtvis att solen var insmord med hudlotion. Så var det. Malin skrattade högt ner i handduken och drog armarna över huvudet. Tankarna hade dykt upp från ingenstans utan att hon begrep hur eller varför. Hade någon hört henne? Nej, det sorlade som vanligt och ingen slängde förebrående blickar. Ligga här och skratta åt sina egna skämt. Folk kan ju tro att man är vrickad. Hon lade sin väska bakom nacken, slöt ögonen och funderade. Hur kunde en månad gå så fort? När hon lämnat sin arbetsplats den där lördagen i slutet av maj och klivit på bussen hem, hade hon haft fem lediga veckor framför sig. Fem gånger sju blev 35 dagar. Det hade känts som en evighet. Men när hon 1

5 klivit av bussen hade 25 minuter redan varit borta. Och då hon lagt sig samma kväll hade en halv dag passerat. Sedan hade tiden rullat på och bara accelererat. Just en snygg evighet! Ett stojande i närheten avbröt hennes tankar. Hon såg att en liten glad hund hade knyckt en frisbee som den sprang omkring med. Några skrattade pojkar jagade efter. Hela 35 dagar. Nu ska vi se, gånger 24 blev det 800 timmar ungefär? Och sedan? Hur många minuter blev det? Åttahundra timmar gånger 60 minuter. Åtta gånger sex och lägg till nollorna. Var det minuter? Hon hade slarvat bort i runda tal minuter. Och ändå kändes det inte som om det hade gått mer än en vecka sedan hon steg av bussen. En vecka? Hur kunde fem veckor förvandlas till bara en vecka? Det måste ha blivit fel någonstans. Malins kände att funderingarna blev alltmer osammanhängande. Hennes kropp tycktes flyta iväg och sinnebilderna invaderades av dansande, befängda skepnader i motljus. Någonstans långt borta hörde hon två kvinnor som diskuterade sina barns sovvanor. * * * Till en början kunde inte Malin förstå var hon var. Det kändes kallt och hårt mot hennes nakna fötter där hon stod. Så klarnade det. Det var ett gråspräckligt marmorgolv. Blicken gled från tårna och framåt, tills den stannade vid hunden med frisbeen i munnen. Den ville leka och var överfull av bus och spring. Hon gick närmare men hunden spratt till, rivstartade och försvann. Malin vände sig om och drog hastigt efter andan. En frodig dam stirrande på henne från öppningen av en hög bod av rödmålat trä. Situationen blev olustig, för hon insåg att kvinnan betraktat henne en stund utan att hon vetat om det. Var det damen i boden som ägde hunden kanske? Malin sänkte blicken och såg åt både höger och vänster. Öde marmorgolv sträckte sig åt alla håll så långt hon kunde se. Ett så underligt ställe. Himlavalvet var alldeles blått, men hon kunde inte se någon sol. Det är ingen mening att du står där och glor! Kvinnans röst var skärande vass och orden kom så plötsligt att Malin ryckte till igen. Kom fram hit och tala om vad du vill. Malin visste varken vad hon skulle göra eller vad hon skulle säga. Hon försökte istället komma underfund med vad det var för märklig byggnad kvinnan satt i. Boden liknade faktiskt glasskiosken nere vid badet till färg och konstruktion, fast betydligt smalare och mycket högre. Till formen påminde boden henne faktiskt om ett överdimensionerat rött utedass med en biljettlucka. Nå! Kom hit då! 2

6 Malin tog några tveksamma steg framåt. Dasset växte i storlek, och gluggen där kvinnans överkropp syntes var minst en meter ovanför Malins huvud. Hon lutade sig bakåt för att få ögonkontakt. Ovanför kvinnans ansikte hängde en stor skylt, och Malin kunde se att de blekta bokstäverna bildade ordet Information. Med ens så mindes hon alltihop, var hon var och varför. Säg nu vad du vill? Jag har inte hela dagen på mig, ser du. Jo. Malin harklade sig. Jag har en fråga. En fråga? Den stora runda kvinnan skrattade elakt med hela kroppen. Så originellt! Det är nog första gången någon kommer till en informationsdisk med en fråga. Verkligen nytt. Rafflande. Öh, jo, det var så här för en tid sedan lämnade jag in minuter. Jaha? Men ni förstår jag fick bara en vecka tillbaka. Kvinnan korsade de flodhästsbenstjocka armarna framför en urmoderlig byst. Hon lutade sig fram och nästan jäste ut genom gluggen. Malin tänkte på en deg i en alldeles för liten bytta. Degen blängde ilsket genom kattglasögon med glittrande pärlor i bågen. Jaha, fnös hon. En vecka? Vad är det med det då? Ja, jag skulle på semester, men det är min sista dag i dag. Borde jag inte ha fått ut fem veckor. Det går fem veckor på minuter. Men lilla vännen, du måste ju räkna med kursen, sa kvinnan hycklande vänligt. Kursen? Ja, just det! Kursen! Den är beräknad efter relativismen. Relativismen? Ja, om man lämnar in minuter och samtidigt tar semester får man bara en vecka tillbaka. Men varför? Varför är det så här? Malin kände sig allt olyckligare. Hennes misstankar hade blivit bekräftade. Hon hade blivit grundlurad. Frågan var bara hur det hade gått till. Tanten sträckte på sig. Det har jag inte tid diskutera, det bara är så. Det som är bestämt, det är bestämt. Men det betyder ju att om jag lämnar in en minut så får jag bara en tio, tolv sekunder tillbaka, sa Malin. Om du tar semester? Ja, just det. Så är det. Degen sprack i två delar när kvinnan log. Men vad ska man göra för att få tillbaka samma tid som man lämnar in? Samma tid? Lika mycket menar du? Det får man bara då man sover. Den feta kvinnan var märkbart road. Bak ohyggliga glasögon plirade elaka råttögon mot Malin. Hon hade inte blinkat en enda gång sedan samtalet börjat. Allt annat regleras av relativismen. Jaha, muttrade Malin. Men måste man hela tiden gå back på det här? Finns det ingen möjlighet att få ut mer tid än man lämnar in? 3

7 Jovisst! Mastodonten skrattade så att utedasset skälvde. Om du lämnar in en minut och håller andan så får du två minuter tillbaka. Och om du lämnar in samma minut när det brinner i byxorna så får du fem tillbaka. Det är så det fungerar lilla fröken. Låter det inte rättvist, så säg? Nä, det låter inte alls rättvist, muttrade Malin. Vilka är det som har hittat på allt det här? Bah, det vet väl inte jag. Jag sitter i informationen. Malin skakade på huvudet och sänkte blicken. Marmorgolvet hade försvunnit och hon stod nu på sitt eget gröna badlakan. Det sträckte sig så långt hon kunde se i alla riktningar. Nå, var det något mer? fräste dassmonstret. Ja. Malin tvekade. Snälla ni, skulle jag inte kunna få ut en dag extra? Vafalls! Kvinnans kroppskaksansikte skiftade till mörkrött. En dag extra? Vansinne! Kommer då aldrig på fråga! Men en timme då? Nej! Bjuda på relativ tid? Några förbaskade filantroper det är vi då rakt inte! Men nog skulle jag väl kunna få en liten minut extra. Som en slags bonus? Bonus? Bonus för vad? Frågor med självklara svar? Groteskt! Här delas ingenting ut! Hör du det? Det här är en seriös institution. Och vad skulle herr Murphy säga? Om nu lilla damen skulle vara så god och gå till sitt! Men det skulle väl inte. Adjö! Men varför. Jag sa adjö! Malin suckade resignerat. Ja, adjö då. * * * Vågorna sjöng vyssjande i strandkanten. Stundom höjde sig ett brus när en större våg vågade sig långt upp på land. En minut! En sketen liten minut. Det kunde hon väl ha fått? Men inte. Vad hade kärringen sagt? Att relativismen var rättvis? Degen i dasset hade uppenbarligen inte haft några klara idéer om vad riktig rättvisa innebar. Inte den blekaste aning. Men vad skulle hon egentligen med en minut till? Den var ändå för kort för att göra varken från eller till. Semestern var över. Det var bara att försöka vänja sig. En timme? Det hade förstås varit en annan sak. En timme var användbar. Under en timme hann man göra saker. Köpa en glass. Ta sig ett sista dopp. Men splittrade man timmen i mindre beståndsdelar fick man minuter. Pinsamt korta minuter. Fullkomligt odugliga små minuter. Malin insåg att hon hatade dem och nästa gång hon stötte på en skulle hon trampa på den. 4

8 * * * Mannen stod på en klippavsats med skägget vajande i den varma havsbrisen. I bakgrunden bredde den Egeiska övärlden ut sig i klara färger. Han talade med hög och präktig röst, för att inte orden skulle svepas med av vinden, och riktade sig till en annan skäggig man som satt på en stenbänk med ansiktet vänt mot talaren. Båda männen var i övre medelåldern och hade stänk av grått i de mörka skäggen. Men deras ögon var klara och friska och de var smidiga i sina rörelser och gester. De hade togor draperade över ena axeln och runt livet, den stående en djupröd och den sittande en blå. Den rödklädde gick fram och tillbaka framför den andre samtidigt som han talade och viftade i luften med sitt högra pekfinger. Och politisk makt förenas, deklarerade han, och bliva till ett det låter väl bra? och alla dessa många, som nu vända sitt sinne till enbart det ena eller det andra, bliva hm med sträng hand. Ursäkta mig! Den rödklädde kom av sig. Avbryt mig inte, Glavkon! sa han och blängde på den sittande. Låt mig tänka klart! Mannen på bänken såg förvirrad ut. Han lyfte urskuldande sina händer. Men, jag har int. Låt mig tänka klart, upprepade den rödklädde. Annars kommer jag av mig. Vad sa jag nu? De blir med sträng hand avvisade. Ja och därmed finns det ingen räddning för människorna, nej för staterna, det låter bättre. Ursäkta mig, snälla ni! ur deras olyckor, och vad? Den rödklädde mannen satte händerna i sidorna och stirrade på den sittande mannen, som var hans bror. För fasen! Kan du inte hålla klaffen? Jag kan inte tänka klart som du kacklar. Det var inte jag! sa den sittande brodern. Inte? Och vem var det då? En av måsarna kanske? Förlåt, men er bror har rätt. Det var jag som talade. Ha! Där ser du! hojtade den sittande, mer belåten med att ha fått rätt än förvånad över röster som talade ur tomma intet. Ja, du har rätt! förvånade sig den rödklädde. Vem? Förlåt om jag avbryter er, men det är lite bråttom. De bägge männen gapade mot varandra. Sedan såg de sig förvirrat omkring, men där fanns ingen inom synhåll. Inte heller fanns det en plats där något eller någon kunde gömma sig. Allt de kunde se var det vajande torra gräset, berget och havet. Åh, jag förstår, började den rödklädde som tydligen fann det bäst att försöka inleda en konversation med fenomenet. vem är ni? frågade han. Och var är ni? Varför kan vi inte se er? 5

9 Därför att jag är en minut, svarade rösten. Jag består av 60 helt osynliga sekunder, 20 har redan gått och jag måste få veta svaret på en fråga innan jag lämnar detta liv. Är ni Platon? Är ni den store grekiske tänkaren? Det är det namn man givit mig, men jag förstår fortfarande inte varför vi inte kan se er. Snälla ni, låt oss inte slösa tid på det, sa rösten. Det är bråttom och jag har endast trettio sekunder kvar. Jag har kommit till er för att få svar på den avgörande frågan. Den avgörande frågan? upprepade Platon och såg osäker ut. Glavkon bara gapade. Ja, ni är nog den ende som kan svara på den. Ni är mitt enda hopp. Det låg en oförställd vädjan i den anonyma rösten. Jag jag ska göra mitt bästa, stammade filosofen. Hur lyder frågan? Jo, jag måste få veta Carl Zeiss, vad menas med det? Vad? Platon verkade omedvetet ha bestämt sig för varifrån rösten kom. Han lutade sin kropp framåt och lade huvudet lite på sned för att kunna höra bättre. Carl Zeiss! Vad menas med det? upprepade spökrösten. Carl Zeiss? Ja! Tänk fort! Det börjar bli alldeles för jävligt bråttom. Carl Zeiss? Ja jo men det är väl en kikare? Nej! Nej! Det är den avgörande frågan! flämtade rösten. Den gick plötsligt upp i falsett. Herregud! Jag har bara några få sekunder kvar! Jag dör! Ja men, jag är ganska säker kikare. Platon hade slutit ögonen. Han lyfte vänster hand och fattade sin panna mellan tummen och pekfingret, samtidigt tog han ett ordentligt grepp om nederdelen av sitt yviga skägg en vanligtvis mycket framgångsrik tänkarpose. Snälla! Svara! flämtade minuten. Zeiss? Carl Zeiss? Sva. Rösten tystnade. De 60 sekunderna hade gått. Platon öppnade ögonen. Jo, jag är definitivt säker nu, konstaterade han. Carl Zeiss är en kikare. Från Tyskland tror jag. Hallå? Hallå? Han såg sig omkring, men insåg att ögonen knappast skulle vara till större hjälp nu än de hade varit då minuten först annonserat sin närvaro. Konstigt, Glavkon, muttrade han. Carl Zeiss? Är det något att fundera över när man bara lever i 60 sekunder? med universum fullt av olösta mysterier? En i sanningen märklig tanke, instämde Glavkon. Tror du att den kommer igen, käre bror? Tanken? Nej, minuten. Nix, du hörde vad den sa. Den levde bara i 60 sekunder. Den är nog död nu. Tyvärr. Så är det nog. Nå, låt oss fortsätta. 6

10 Platon rynkade pannan. Carl Zeiss? muttrade han med blicken riktad ut mot det oändliga havet. De måste ha fått spader däruppe i idévärlden. Skicka sånt ner hit. Han kliade sig i skägget. Men, vem vet? Kanske är det viktigare än vad man tror. Nå, vi får lägga det på minnet och ägna det en tanke längre fram. Hur långt hade vi kommit? jo just det. Det finns ej räddning för staterna ur deras olyckor och ej heller för människornas hela släkte. Ovanför skrattade måsarna. 7

11 2. Sitt ner i båten Malin slumrade fortfarande i drömmarnas värld men något var plötsligt annorlunda. Luften hade blivit svalare. Solen måtte ha gått i moln och hon kände sig lite kall. Ja, faktiskt riktigt frusen. Det var konstigt. Frusen på en badstrand i slutet av juni? Hon tyckte hon hörde en avlägsen röst som talade osammanhängande. Vad sa den? Någonting om en minut som hade dött? Ha! Rätt åt krypet. Lilla svinpälsen. Så gick det upp för henne att det var sin egen röst hon hörde. Kan döda minuter känna kyla? mumlade hon. Ingen svarade. Borta var ljuden från barnen. Borta var pojkarna med frisbeen. Borta var de diskuterande kvinnorna. Borta?! Malin slog upp ögonen och fann sig stirrande rakt upp i den gråblåa sommarnattshimlen. Herregud, flämtade hon. Jag somnade! Jag somnade! Det är natt! Hon satte sig upp och såg sig omkring. Eftersom det var strax efter midsommar i Sverige var natten bara dunkel, så ögonen vande sig snabbt. Men det var ändå natt och kvällsbrisen var sval. Inte undra på att hon kände sig frusen. Men hur kunde hon ha sovit så länge? Det var ju inte klokt. Drömde hon fortfarande? Nej, hon var vaken. Jag måste få på mig kläderna, viskade hon till sig själv och började treva i väskan. Ma lin. Hon tog fram och drog linnet över huvudet. Det hade hon haft på sig när hon cyklade hit. Det var ärmlöst och knappast varmt, men hon hade inget annat. Sedan drog hon på sig byxorna. Aldrig hade hon väl trott att det skulle kunna vara så svårt att få på sig ett par jeans. Ena byxbenet tycktes ha trasslat ihop sig så hon inte fick i foten. Hon skakade plagget i hopp om att det skulle reda ut sig självt och försökte därefter på nytt. Ma lin. Inte heller denna gång fick hon tillåtelse att komma in i de värmande byxbenen. Med en blandning av snyftningar och svordomar försökte hon hota jeansen att öppna sig, men i stället förlorade hon balansen och var nära att falla omkull. Ma lin. Malin stannade upp först nu uppmärksammade hon vad var det som lät? Hon höll andan och stirrade sig vilt omkring. Vad hade det varit? Vinden? Nej, det lät som en röst. En viskande, sjungande röst. Ma lin. Det var inte vinden. Det var verkligen en röst, och den var nästan överjordiskt vacker. Men samtidigt rös hon då situationen gjorde den gastkramande kuslig. Sången omslöt henne på alla sidor, men varifrån kom 8

12 den? Varför sjöng den? Hennes ögon försökte genomtränga dunklet, men hon såg ingenting. Ma lin Ma lin jag har kommit nu, sjöng rösten. Herregud, flämtade Malin. Mitt namn! Den sjunger mitt namn. Hon kände hur någonting träffade fötterna; jeansen hade fallit ur händerna. Benen skakade och tankarna virvlade genom hennes huvud. Vad var det för spöke som dolde sig i mörkret? Ma lin det är dags nu. Dags? Dags för vad då? Vad menade den satans helvetes ylaren? Hennes hjärna arbetade för högtryck. Skulle hon springa? Kunde hon komma undan? Om hon tog till benen kunde hon lika gärna springa rakt mot rösten, som bort från den. Det är dags nu Ma lin, dags nu. Dags för vadå din jävel? skrek Malin. Det hjälpte. Ljudet av hennes egen röst dämpade rädslan. Dags för vad då din viskande idiot? hånade hon. Ingen svarade henne, men plötsligt blev hon medveten om ett nytt ljud. Det var välbekant, men först kunde hon inte placera det. Ett långsamt rytmiskt gnällande och gnisslande samt dämpade plask. Vatten? Båt? Ja, det var ju åror! Hon snurrade runt och stirrade ut mot sjön. Där var den en eka, och i den satt en skepnad. Ljudet från årorna upphörde och nu gled ekan ljudlöst över det stilla vattnet. Den skulle nå fram till stranden av egen rörelse och vem eller vad som satt i den behövde inte längre ro. Malin hade några få sekunder på sig och hennes innersta väsen skrek i panik. Spring! Spring för helvete! Spring! Men en annan kraft, starkare än hennes självbevarelsedrifter, höll henne tillbaka. Den var så stark att hon började röra sig i riktning mot vattnet utan att kunna hjälp det. Ma lin kom till mig kom Malin jag ser att du kommer du kan inte motstå mig ingen kan, sjöng varelsen. Med ett skrapande ljud nådde ekan stranden och dess rörelse hejdades. Det ilade i Malin när den sittande gestalten oändligt långsamt reste sig från toften, likt en vördnadsvärd och skrämmande åldring fordrande omgivningens totala underkastelse. Tiden stannade, kvällsbrisen dog och löven stelnade i träden. Endast hennes skrämda hjärta trotsade påbudet. Åh, nej! Nej, nej Malins röst sjönk till en hes väsning. Varelsen hade nu vänt sig helt om i ekan så att Malin kunde se hans ansikte. Trots att hon aldrig tidigare mött honom var det ingen tvekan om vem han var. En grinande dödskalle stirrade från en mörk kåpa. Ur den böljande svarta klädnaden grep kalla vita fingrar om den långa lien. Hennes liv var till ända. Hon stod förstenad, vimmelkantig och med uppspärrade ögon och betraktade sitt öde. Nöjd med sin entré gjorde den svarta skepnaden sig redo att debarkera. Den flyttade sig framåt i ekan, uppenbarligen för att komma i land utan att behöva blöta sina ruskiga skelettfötter. Ekan krängde oroväckande på kölen 9

13 och Liemannen stannade upp. För ett ögonblick tycktes han villrådig, men verkade sedan bestämma sig för att hoppa ur båten. Han satte den ena foten på den främre av tofterna, tog sats och men nu gick det illa. Benfoten slant på den tjärade ytan och Malin blev vittne till hur ett vilt sprattlande skelett försökte återvinna balansen. Han lyckades inte. Ooååh hååå! Med Malin som åskådare utförde den grymme Liemannen ett ofrivilligt simhopp över relingen, föll överbord och försvann under ytan i en mäktig vattenkaskad. Hon kunde inte tro sina ögon. Liemannens klunsiga beteende var bland det roligaste hon någonsin sett. Skräcken och förlamningen släppte och hon började skratta hysteriskt. Ur vattnet dök en frustande och spottande lieman upp. Det rann ur kåpan och de tomma ögonhålorna. Malin skrattade så att hon fick tårar i ögonen. Döden virvlade runt mot henne och fräste: Det var väl ingenting att skratta åt? Inte? tjöt Malin. Jo du, det var det. Kliver du alltid ur båten på det där sättet? Hon skrattade hjärtligt igen. Vänta du. Döden böjde sig ned och trevade under ytan med händerna. Malin förstod att det inte var båtshaken han sökte. Aha! Med en triumferande grymtning lyfte han sin långa spetsiga lie ur vattnet. När jag kommer på besök skrattar man inte länge, hotade han. Förstår du inte varför jag är här? Joo, sa Malin. Du har kommit för att lägga rabarber på mig. Hon slutade skratta, eftersom allvaret i situationen gjorde sig påmint igen. Just det! För att hämta dig, ja. Döden verkade bli på bättre humör när han nu fick chansen att meddela sitt ärende. Det är dags för den sista resan, förkunnade han belåtet. Nu? Malins röst sjönk till en viskning. Nu på en gång? Just det. Nu på en gång. Om fyra minuter far vi. Men vänta lite nu varför? Jag har väl inte råkat ut för någonting farligt? Hur kan jag vara död? Inte råkat ut, vad? Ha! Dödens humör steg ytterligare. Jo då, kluckade han. Du har råkat ut för en av ödets små överraskningar. Han körde besserwissermässigt upp ett spretigt skelettfinger i luften. Överraskning? I morse glömde killarna på avdelningen för interstellärt underhåll att smörja in solen. Smörja in? Javisst. Med hudlotion. Visste du inte att solen måste smörjas in en gång varje dygn? Du har blivit bränd som en annan varmkorv. Fattas bara bröd, senap och ketchup. Att skaffa sig för kraftig solbränna kan vara vådligt, vet du. 10

14 Malin skakade på huvudet. Men det kan inte stämma, protesterade hon. Varför svider det inte då? Om jag vore bränd skulle det väl göra ont? Jag har ju inga brännsår. Döden lät höra ett torrt skratt. Brännsår? Det är bara för de efterlevande. Sådana dumheter sysslar inte vi med. Malin såg på den ruskiga varelsen. Vi? Vilka vi? Lorentzons Upphämtningskonsult! Vad? Konsult? Lorentzons Upphämtningskonsult så klart. Det är vi som ser till att alla kommer till rätta när jordelivet har upphört. Döden knackade menande på sin långa lie. Han såg så strålande lycklig ut som bara ett skelett kan göra. Malin började känna irritation över detta ändlösa leende. Och hon retade sig på att han inte hade några ögon; man kunde ju inte se vad han tittade på. Så du ränner runt och tar livet av folk? Det verkar ju vara ett meningsfullt arbete, sa hon surt. Tar livet av folk? Döden var uppriktigt förvånad. Åh nej, försäkrade han. Inte alls. Det är inte vår sak. Folk tror oftast att det bara är att hämta och sedan ska det vara klart. Men icke. Så enkelt är det inte. Först ska man ut och samla ihop alla liken och placera dessa i grupper. Han gestikulerade med armarna för att visa hur det gick till att sortera kroppar. Sedan ska de märkas med nummerlappar så att man kan skilja dem åt på förvaringen, fortsatte han, och då det är klart ska alltihop föras samman i en liggare som sedan går upp till folket på administrativa sektionen. Det här jobbet skulle vara ganska trist om man inte fick resa så mycket i tjänsten. Malins hjärta började arbeta febrilt för att komma på ett sätt att ta sig ur denna situation. Under tiden måste hon avleda hans uppmärksamhet med vanligt kallprat. Hur många är ni ni som jobbar hos Lorentzons? Hur många? Döden funderade. Det är väl en tolv, kanske trettonhundra just nu. Så pass, men är det verkligen nödvändigt? O ja, vi är ju ett globalt anlitat företag. Det är inte bara lilla Sverige som behöver våra tjänster. Sett i det större perspektivet har detta land närmast löjligt liten efterfrågan på upphämtningsverksamhet. Annat är det i Indien och Kina, Centralamerika och länderna runt Persiska viken. För att inte tala om Afrika. Nog finns det underlag alltid. Men du verkar bara i Sverige? Ja, just det. Tidigare var jag i Frankrike, men fick ett besvärligt diskbråck Då bytte jag till Sverige. 1829? Hur gammal är du egentligen? Ungefär tvåhundratrettio år. Jag vet inte så noga. Efter ett tag slutar man räkna. Men när du född då? Född? Benranglet skrattade åter. Jag är inte född, flicka lilla. Jag är tillverkad. liemän föds inte. Vi är en produkt av samarbetet mellan Trigianerna i Leriadeltat och en grupp vetenskapsmän från Överalltet. Ta 11

15 mina knotor, till exempel. Han knackade på sina revben. De är av vanlig PVC. Pe-ve-se? Plast! Malin suckade. Jag drömmer fortfarande, mumlade hon. Och skulle jag trots allt vara vaken, kommer ingen att tro mig då jag berättar. Bekymra dig inte om det du, myste Döden. Nästa gång du får chansen att tala med dina vänner är de lika upplysta som du. Han såg sig omkring i mörkret, ungefär som om han var rädd att någon skulle se honom. Du tror inte, började han. Har du möjligen sjuttio spänn? Sjuttio spänn? Till vadå? Resan är inte gratis förstår du. Det kostar 70 kronor att få åka med. Malin skakade på huvudet. Och om jag inte har det då? Döden ryckte på axlarna. Har du inga pengar? Jag nästan gissade det. Kreditkort då? Jag tar självfallet alla kreditkort, utom Diners eller Amex. Tyvärr, jag har varken pengar eller kreditkort. Bara tjugo spänn till glass. Jämrans, suckade Döden. Malin såg plötsligt en ljusglimt i sin besvärliga situation. Hon hade alltså inga pengar. Det var ju tråkigt. Tråkigt för Döden vill säga. Utan biljett ingen resa. Var det så enkelt? Ska vi kanske ta det här annan gång då? frågade hon hoppfullt. Försök inte göra dig lustig. Vi får skicka en räkning. Nå, nu måste vi skynda oss. Du är sista leveransen för i dag. Sedan ska jag göra kväller. Men. Inga slingerbultsfasoner! Var så artig och kliv i båten nu. Det blir mycket enklare så. Det ligger en flytväst under aktertoften. Flytväst? Vad ska jag med den till om jag redan är död? Hon ville få Döden att slappna av, för hennes hjärnkontor arbetade nu på högsta varv. Någonting gjorde sig påmint; någon liten detalj som kanske skulle kunna klara henne ur knipan. Men vad tusan var det? Tramsa inte nu. Alla ska ha flytväst och sitta ner båten! Döden gläntade på sin mörka mantel och Malin anade något i lysande klara färger. Flytväst? En Neil Pryde för att vara exakt, sa benranglet och sträckte stolt på sig. Jag kan förstå varför du behöver en, mumlade Malin. Men hon ångrade strax sina förlupna ord. Vad för slag? Liemannens käkar spändes så det knakade i tandgarnityret. Kliv i båten nu, morrade han. Om du inte vill bli fraktad över i tre delar? Han hötte allt vad han orkade med lien mot henne. Malins huvud blev alldeles tomt och hon kunde inte stå emot. Hon tog väskan i handen, steg i ekan och placerade baken på aktertoften. Döden vadade ut och lade lien i båten. Med ett visst besvär baxade han ekan flott. Det var tydligen enklare för honom att ta sig ombord, för strax satt han i mitten av båten och kavlade upp ärmarna. Liemannens humör blev 12

16 genast bättre, och han gnolande förnöjt medan han placerade årorna i årtullarma och vände ekan helt om. Malins förlamning släppte när dödens ilska rann av honom. Det var tydligen ett misstag att göra honom gramse sådär. Kunde hon smita nu? Malin stirrade bakåt och åt sidorna men båten var redan omgärdad av tjock läskig dimma. Sätt på dig flytvästen och koppla av. Du ska se att det blir bra det här. Det finns ingen återvändo nu. Transformationen har börjat och. Drrrrrrrrr Något surrade ilsket under särken på Liemannen. Men, nej, förbaskade. Malin stirrade oförstående på honom. Drrrrrrrrr Döden började fnittra hysteriskt och sökte febrilt efter källan till det som tydligen kittlade honom. Va fan också. Drrrrrrrrr Malin hade aldrig sett på maken. Något surrade inne i honom, eller vad var det? Han körde in armen långt i sitt eget innanmäte och rafsade och krafsade. Till slut fick han fram en mobiltelefon?! Drrrr klick Hallå? hojtade döden. Malin kunde ana en röst i luren som pratade men inte höra vad den sa. Liemannen försökte efter bästa förmåga få en syl i vädret. Det var någon med pondus i andra änden, det var helt klart. Men va? protesterade han. En blixtutryckning? Men jag har ju ja, jo, men det vad? Jag har ju redan en kund så hur ska jag få plats med det? Han gjorde sitt bästa men det var till ingen nytta. Nehej. Jaha. Ja. Ja, jag förstår. Självklart. Lita på mig. Koordinaterna måste jag ha annars va? SMS? Ja, jo, jag antar det. Brinner det i busken? Bildligt talat? Javisst. Jag är inte gjord igår. Nej. Nej. Ja. Fint tack hej. Pip Malin undrade vad det här skulle betyda. Döden var påtagligt missnöjd. Någon med mycket att säga till om hade beordrat honom att göra något. Hon försökte försiktigt inleda en konversation. Har det uppstått problem? Liemannen svarade inte. Han satt och stirrade på sin mobiltelefon. Märkligt, sa han. Det där numret känner jag inte igen. Så pep det till och han tryckte några gånger. SA-koordinater Jaha. Sabla överkucku! Malin försökte igen. Har det hänt något? Va? Ja, förlåt. Det har uppstått en liten situation. Jag vi måste åka och hämta någon som satt en persikokärna i halsen. Det är brått och jag hinner inte lämna av dig innan. Det är jämnt snärjs, det är vad det är. Aldrig en lugn stund. Malin hade inte något att tillägga så hon satt tyst och iakttog den irriterade Liemannen. Hon funderade på när hon skulle vakna. Det här var verkligen en riktig hästdröm. Han tog i med ena skanken och fick ekan att gira nittio grader styrbord. Sedan vred han på några stora rattar som satt i en panel under babord årtull. 13

17 155 och 243. Sådär. Döden började ro med ilsken schvung och ekan satte fart så bogskummet yrde. För sin ålder var han en hejare på att ro, det måste man tillstå tänkte Malin. Dimman virvlade runt dem och alla ljud föll stumt ner i sammetsvattnet och dog bort. Hon satt tyst och väntade på att något skulle hända. Vattnet gled förbi och minuterna gick. Så kom en förändring i luften; det blev mörkare. En vindil nuddade hennes kind. Sedan en till. Var det en syrsa som spelade där borta? Malin kände tunga dofter av gyttja och vegetation. En lätt kvällsbris rasslade genom gammal vass och dimman lättade. Månen sken på stora pilträd längre fram och ur mörkret framträdde en brant strandbank omgiven av tjocka vassruggar. Sådär. Nu ska vi se. Liemannen navigerade ekan intill stranden och tog upp sin lie. Jag ber om ursäkt för dröjsmålet. Det här ska snabbt vara avklarat. Malin satt alldeles stilla och hennes tankar började rusa igen. Vad var det som försökte påkalla uppmärksamheten i hennes minne? William jag är här nu sjöng Liemannen. William Han pejlade av mörkret under pilträden med sina nattseende dödskalleögon. Men det var alldeles tyst. Williaaaam nu är du så god och ko Drrrrrrrrr Malin ryckte till igen och döden for upp som skjuten ur en kanon. Det var ju själva fan att man inte ska få göra sitt jobb ifred, skränade han och satte telefonen mot örat. Jaha? Han gastade så det ekade över vattnet. Det märktes att han var riktigt ilsk nu. Ja vadå varför jag inte har levererat? Jag fick ju en blixtutryckning som Ja, ett ilbud. Högsta prioritet. Va? Va?! Jamen du hör väl vad jag säger? Ja, jag har koordinaterna här. De är men autotransferering om 60 sekunder? Jaha. Nej, gör vad ni vill. Jag är ju bara en lieman som försöker sköta mitt jobb! Va? Ja. Ok. Adjö. Va? Adjö!! Liemannen skakade av tillbakahållen vrede. Förbaskade plattfötter! Söndagsseglare! Ett misstag säger de. En blindgångare. Ingen persikokärna. Malin kände att detta var ödets minut. Hon måste göra något. Hon stålsatte sig och tog ett jätteskutt över relingen och landade med sin väska i högsta hugg på fast mark. Hon tog några slirande steg uppför slänten bort från Liemannens räckvidd och vände sig om och skrek: Nu får det vara slut på den här jävla pilsnerkomedin med liemän och ekor och fan vet vad. Malin, sa Liemannen överdrivet lugnt. Det tjänar inget till att springa. Om 45 sekunder far vi vare sig du sitter i båten eller inte. Fyrtiofem sekunder? Insikten slog Malin rakt i pannan. I samma ögonblick som hon tänkte tanken visste hon vad hon måste göra. Nä! skrek hon. Jag tänker hålla andan. Och om jag håller andan i 30 sekunder så får jag 30 extra. Och då måste du vara på väg. Medan Döden stirrade på henne fyllde hon sina lungor tills hennes ansikte liknade en stor blåsfisk. 14

18 Snälla Malin, du får inte göra så här, gnällde han. Trots att det vita kraniet alltid log, tyckte Malin att hon kunde se en skiftning i dess anletsdrag. Det såg faktiskt ledset ut. Men hon tänkte inte gå på något trick. Här gällde det att hålla andan så det stod härliga till. Saker och ting måste ha sin gilla gång, vädjade skelettet. Hur tror du det skulle se ut om alla människor tramsade på det här viset när dagen var inne? Det skulle bli anarki. Just det, total anarki. Hans röst, som till en början varit bedjande, blev nu plötsligt fylld av ilska. Förbaskade fruntimmer! tjöt han och hötte med näven för att visa hur arg han var. Han ställde sig upp i ekan och vinglade och åbäkade sig, samtidigt som han då och då åstadkom ynkliga skutt av frustration. Slutligen sänkte han sig så lågt att han ryckte upp en vattenväxt som han kastade på henne. Men detta var det enda försök han gjorde att med våld tvinga henne med sig. Malin hade gissat rätt. Antingen var han för snäll för att använda lien eller så hade han inte tillåtelse. Hon visste att hon hade vunnit. Ge upp nu och kom med mig. Transformationen har redan börjat. Du är redan till hälften på andra sidan. Det kan bli alldeles jättemärkligt det här förstår du, flämtade Döden. Han var alldeles slut efter sitt vredesutbrott och andades häftigt. Men Malin gav inte vika. I stället var det Liemannen som gav upp. Jaha, sånt här händer ibland, muttrade han. Det får man räkna med. Tro inte att det går lika bra nästa gång. Då ska jag överraska dig, och jag ska ha gott om tid på mig. Så håll dina 70 spänn i beredskap! Malin hörde hur han fumlade med årorna. Adjö, Malin, ropade han. Vi ses snart på nytt. Och med det var allting tyst. * * * Kammaren var välvd med dunkelgrå fönster likt krönet på ett fyr. Åt alla håll sträckte sig himmel utan vare sig måne eller stjärnor. Vitt ljus flödade från en kupad reflektor fäst på en centralt placerad kolonn bärande ett kapitäl likt en trädkrona med åtta spetsiga valvbågar. Från kanten av rummet syntes fyrtornet sträcka sig hundratals meter till en svävande klippa med grå bebyggelse. En gapande avgrund djupnade till svart under fästet. De två personerna i rummet satt med korslagda ben på låga pallar. Mannen hade pipskägg och bar en grå kaftan. Kvinnan var klädd i svart. Mellan dem stod ett lågt bord med en halvfylld karaff och tre höga glas. En pall var tom. De väntade på någon. En metalldörr i pelaren öppnades och en mycket lång man med vågigt blont hår kom in i rummet. Han stängde dörren bakom sig och väntade. Mannen med pipskägget bjöd nykomlingen den tomma pallen med en gest. Den långe tog sin plats. 15

19 Kvinnan skärskådade den nyanlände ingående bakom tunga ögonfransar. Mannen med pipskägget lät en stunds tystnad ge tyngd åt hans inledande ord. Det har uppstått ett problem. En flicka har kommit in i zonen. Den unga mannen såg både förvånad och road ut. En flicka? Men det var ju bara något vi hittade på. Hon finns inte på riktigt. Nu gör hon det, sa mannen i pipskägget. Det har kommit en flicka från Sverige till zonen. Jag tror att någon är oss på spåren. En levande i zonen? Men hur är det möjligt? Allt är möjligt, sa mannen i pipskägget. Han vände blicken mot kvinnan. Ge vår unge vän här alla detaljer om flickan när vi är klara med mötet. Kvinnan nickade. Mannen i grå kaftan vände sig mot den långe igen. Har ni varit lyckosam i era åtaganden? Ja. I allt. Operationen framskrider som planerat. Den yngre mannen lät ett leende spela i mungipan. Och er bror? Han gick rakt i fällan. Er bror visade inte särdeles gott omdöme. Mannen i pipskägget log vänligt. Min bror är lika naiv som han är självgod, sa den yngre mannen mittemot med hetta. Det har han alltid varit. Rättskaffens och naiv. Det kommer att straffa sig. Mannen med pipskägget lät blicken dröja innan han svarade honom. Det verkar så, sa han förstående. Men var sak har sin tid. Denna operation medför mycket stora risker, risker som ingen av oss vill bära enbart för något så ynkligt som avundsjuka eller hämnd. De sista orden fick en djup resonant klang. Detta är början på en förändring. Början på en ny epok. Mitt förtroende för dig är stort. Jag har väl inte misstagit mig? Nej nej absolut inte! stammade den yngre mannen. Jag brusade upp. Jag ber om ursäkt. Ni kan lita på mig. Till sista andetag. Operation Abel och Kain är min enda prioritet. Deras blickar mätte varandra. Mannen med skägget väntade med svaret. En ny epok, upprepade han sakta. Men vi måste göra oss av med alla tre när det är genomfört, sa kvinnan. Även din vän fransmannen. Är det helt klart? Den unge mannen ryckte likgiltigt på axlarna. Han betyder ingenting för mig. Skål då för operation Abel och Kain, sa mannen med pipskägget. Rapporten har skickats till Predestinationsbyrån säkerhetsavdelning. Om ett par dagar är du i Jena år Skål! Han lyfte glaset mot taket. De skålade och drack i botten. 16

20 3. Lord Tennyson Malin var säker på att det hade gått minst tjugo sekunder sedan hon slutit ögonen, men hon måste vänta lite till. Skelettet kanske försökte lura henne. Tjugofem sekunder. En åskknall mullrade i fjärran. Det lät som om den kom från andra sidan sjön. Trettio. Ljudet från Liemannens knarrande åror var borta sedan länge. Bara dofter från flodbanken rörde henne sinnen. Fyrtio sekunder. Nu måste hon ha luft! Med en ljudlig flämtning drog hon in syre i sina lungor och öppnade ögonen. Benranglet är borta! Han är borta, sjöng Malin och tog några danssteg i slänten av glädje. Där fick han den gamla kalkhögen. Ha! När den första triumfen lagt sig började hon se sig omkring. Hon stod i slänten ned till vattnet de kommit på. På andra sidan sjön blinkade gula ljus vänligt från bebyggelse. Hon gick upp för strandbanken. Försiktigt banade hon väg mellan tuvor och stickiga buskage. Efter bara ett tiotal meter nådde hon ett grunt dike och på andra sedan en grusväg som lyste vit i månskenet. Det kändes bra. Hon var inte vilse i djungeln i alla fall. Vägen kantades av hög överhängande växtlighet i båda riktningarna. Det började fläkta och det hade blivit betydligt kallare i luften. Malin lät tankarna fara och funderade på vad det var som hände henne egentligen. Är det en dröm eller har hjärnan brunnit? Det måste vara det ena eller det andra. Det kunde inte vara verkligt. Stod i denna stund en grupp hjärnskrynklare och betraktade henne? Kanske skulle hon vakna i en madrasserad cell inlåst bakom en ståldörr försedd med texten Perniciös skelettfobi. Nä knäpp är jag då rakt inte gaskade hon upp sig själv. Lite märklig på sin höjd kanske. Då måste det vara en sjuk dröm och ingenting här är verkligt och kan skada mig. Den tanken lugnade henne. Nyfikenheten i henne vaknade i stället. Med väskan i ett ordentligt grepp såg hon sig om i mörkret. Inga ljud störde nattens stillhet förutom vinden, prasslet från torra löv och några nattugglor till syrsor. Hon var ju tvungen att gå längs vägen. Men åt vilket håll? Det fanns inte någon bebyggelse på den här sidan vattnet, åtminstone inte vad hon kunde se, endast vägen och skogen. Och kylan. Hon undrade vad husen på andra sidan kunde vara för by och hur kom man dit? Malin drog med händerna längs sina bara armar. Hon började frysa ordentligt. Det var ingen rolig dröm det här. Fy helvete så kallt det är, huttrade hon. Jag måste vakna snart. Annars fryser jag ihjäl. 17

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

JAG OCH BIBLIOTEKET MARIA STRANDVIK, 10 ÅR

JAG OCH BIBLIOTEKET MARIA STRANDVIK, 10 ÅR JAG OCH BIBLIOTEKET MARIA STRANDVIK, 10 ÅR 20 december Hej, dagboken! Jag heter Xara. Jag bor i Kyrkslätts bibliotek, oftast. Annars bor jag på ett hotell i England. Idag har jag mycket att göra. Nu sitter

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om.

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. 4 Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. Men mellan ett som hon minns och ett annat som hon också minns

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch.

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Varulven Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Jag bor ute på landet så det är ganska långt till skolan så jag

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Monstret. Av:Simon Wikell

Monstret. Av:Simon Wikell Monstret Av:Simon Wikell Kapitel1: Ljudet När Karl var hos skolsystern så hörde han något konstigt ljud. -Hörde du? sa Karl till skolsystern. Skolsystern tittade frågande på Karl. Karl ryste, han blev

Läs mer

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten Text: Maarit Wall Illustrationer: Henrik Nilson Layout och produktion: Viking Line Mariehamn Tryck: Mariehamns Tryckeri

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hon vågade inte lägga till, nu ses vi aldrig mer. Men aldrig någonsin hade det känts så skönt att han stängde dörren och gick.

Hon vågade inte lägga till, nu ses vi aldrig mer. Men aldrig någonsin hade det känts så skönt att han stängde dörren och gick. 6. Jamila kunde inte somna natten innan det var dags. Hon försökte ligga så still som möjligt, så Kamal inte skulle bli orolig och förstå att någonting var i görningen. Han skulle iväg på morgonen och

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död.

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen

Läs mer

Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det.

Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det. 1 Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det. - Vi hinner inte om du ska hålla på och bråka. - Jag

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

tentasalen Spökena i Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Jessika Torheden och Anders Juhlin

tentasalen Spökena i Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Jessika Torheden och Anders Juhlin ATLAS 2 1998 - minispex Spökena i tentasalen - Sida 1 av 8 Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Spökena i tentasalen av Jessika Torheden och Anders

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar.

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar. ÖN Kapitel 1, klassen Sandra är en tjej på 12 år, hon har ljust långt hår, hon är ganska kort, hon har fräknar i hela ansiktet. Ganska söt faktiskt. Sandra sitter i det lilla klassrummet med gråa väggar.

Läs mer

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze Pappa och påläggstjuven av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia av

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44 pp på Novas arm och hon flämtade till ennes hud. Då hon höjde handen för att en upp, tittade på henne med sina sneda t Illustration - na er i nn tet n bt n nan STOFTÖDLA Bor på ökenplaneten Karech. Blir

Läs mer

kostymer, vita skjortor, skinande skor, men trots deras exklusiva kläder så kunde de inte dölja det faktum att de såg smutsiga ut.

kostymer, vita skjortor, skinande skor, men trots deras exklusiva kläder så kunde de inte dölja det faktum att de såg smutsiga ut. 29 Mars 1987 Linda sprang. Hon hade blod på klänningen, i håret och i ansiktet. Blodblandad saliv hängde i strängar från munnen likt rödfärgad spindelnät. Hon sprang med tårar i ögonen och munnen öppen.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Pjäs till Piratresan En drake på besök Piratresan 31 st Rekvisita

Pjäs till Piratresan En drake på besök Piratresan 31 st Rekvisita Pjäs till Piratresan I pjäsen En drake på besök träffar ni 29 pirater samt måsarna Mårten och Måns. Hela gänget håller till på Alfabetsön när de inte seglar runt på de sju haven på skeppet Salta Maria.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Blixten och hans Vänner kapitel 5

Blixten och hans Vänner kapitel 5 Kapitel 5 I vilket Blixten möter Jaja och Nänä. Det blixtrade till i Idériks gröna huvud. "Jag fick en ny idé", ropade han. "Vi gör om hela museet till en djungel! "Ja", skrek Idérika, "med träd och blommor

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer