ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 1"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING

2 SÄFFLE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen

3 ÅRSREDOVISNING 2014 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 4 Omvärld, arbetsmarknad och befolkning 6 Kommunens organisation 9 Process för styrning och uppföljning Kommunens kvalitet i korthet 15 Verksamhetens kvalitet samlad bedömning 17 Investeringar 26 Ekonomisk översikt och analys 28 Uppföljning av finansverksamheten 35 Nämnderna 36 Kommande år 39 VA-verksamhet 40 Sammanställd redovisning 45 Redovisningsprinciper 48 Ord- och begreppsförklaring 50 Personalredovisning 52 Energi- och klimatredovisning 56 Räkenskaper 57 Årsredovisningen i korthet 68 3

4 SÄFFLE KOMMUN Kommunstyrelsens ordförande 2014 präglades politiskt av två valrörelser. På våren EU-valet och på hösten det traditionella valet till riksdag, kommuner och landsting. Den 1:a april fick jag förtroendet att ersätta Daniel Bäckström som kommunstyrelsens ordförande. Jag är hedrad över att efter valet fått fortsatt förtroende att vara med och leda kommunen i dess fortsatta utveckling. För första gången på länge ökade befolkningen i kommunen under år 2014 och är nu invånare, vilket ger en positiv bild och bättre ekonomiska förutsättningar för framtiden. Vi har kunnat se att nya företag etablerat sig i Karossen (de gamla volvolokalerna) och att det stora flertalet av tidigare anställda funnit någon ny sysselsättning. Genom projektet Matchnings- och tillväxtcentra har en mängd näringslivs- och arbetsmarknadsåtgärder kanaliserats. Samtidigt är arbetslösheten ett stort bekymmer. Ungdomens Hus som invigdes i september skapar förutsättningar för ett bredare arbete med ungdomsgrupperna. Invigningen av ett boende för ensamkommande barn var en stark upplevelse som visar att kommunen tar ett internationellt och medmänskligt ansvar. En gemensam Överförmyndarnämnd med Bengtsfors, Åmåls och Årjängs kommuner har beslutats under året med start 1 januari Förbättrade kommunikationer är högt prioriterade. Sedan december 2013 har tåget Göteborg-Åmål förlängts till Säffle tidig morgon och sen kväll. Busslinjerna mellan Svaneholm och E18/Rudsbyn har kompletterats med timmestrafik. I förlängningen ser vi en komplettering med sträckan Svaneholm/Åmål. Efter medborgardialog har en gestaltningsplan för centrum och kanalområdet tagits fram. Med det breda uppdrag som kommunen har sker mycket positivt varje dag i mötet mellan anställda och invånare. Jag vill ändå lyfta fram några särskilda händelser under året. Om- och tillbyggnaden av Nysäters skola blev klar till höstterminen. Ombyggnaden av Karlstadsvägen/ Näsvägen har gjort att entrén till centrum fått en helt ny gestaltning. Första etappen av kanalbrons renovering genomfördes.. Medborgarhusets utemiljö, Tullnäbben och Gästhamnen har förändrats utifrån den gestaltningsplan som tagits fram efter samråd med intresserade invånare. Dag Rogne Säfflebostäder fortsatte ombyggnaden utifrån sin verksamhets- och utvecklingsplan. 52 lägenheter blev färdiga Inom den kommunala organisationen har barn- och utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och socialförvaltningen fått nya chefer. En ny kommunchef har startat sitt arbete 1 februari Kommunens resultat blev inte så starkt som vi hade hoppats då en korrigering av tidigare års intäkter medförde engångskostnader på 20 mnkr. Resultatet stannade ändå på 7 mnkr plus eftersom kommunens pensionsfonder ökat rejält i värde. Reavinsterna får inte räknas vid avstämning av balanskravet vilket medför ett minus på drygt 6 mnkr som dock täcks av tidigare års avsättningar till resultatutjämningsfonden. Det saknas vare sig glädjeämnen eller utmaningar inför framtiden. Nya fullmäktige började sitt arbete 15 oktober 2014 och de nya nämnderna började sin mandatperiod 1 januari Vi har många spännande utmaningar framför oss. Dag Rogne 4

5 ÅRSREDOVISNING

6 SÄFFLE KOMMUN Omvärld, arbetsmarknad och befolkning Omvärld Konjunkturinstitutet gör fyra bedömningar av det ekonomiska läget om året. Nedanståden text bygger på institutets bedömning i december Konjunkturinstitutet konstaterar i rapporten att svensk export växer långsammare än normalt och är inte samma draglok som vid tidigare återhämningar. Det är framförallt i euroländerna som efterfrågan på svenska varor och tjänster är svag. Följden är att svensk tillväxt inte tar fart. Skulle utvecklingen försämras bedömer institutet att finanspolitiken får ta ytterligare stabiliseringspolitiskt ansvar eftersom penningpolitikens möjlighet att ge vidare stöd är begränsad. Under de första tre kvartalen 2014 ökade BNP i zgenomsnitt med blygsamma 0,3 procent per kvartal och arbetslösheten minskade marginellt till strax under 8 procent. Den svaga omvärldsefterfrågan har hållit tillbaka svensk export och indirekt även näringslivets investeringar. Den globala konjunkturen står och stampar. I delar av världsekonomin är dock den ekonomiska utvecklingen relativt stark sedan en tid tillbaka, bland annat i USA och Storbritannien. På andra håll är utvecklingen svagare, inte minst i euroområdet där BNP-tillväxten varit nära noll andra och tredje kvartalen Även i flera av de stora tillväxtekonomierna är utvecklingen svag, bland annat i Ryssland och Brasilien. Mycket låga styrräntor, mindre finanspolitiska åtstramningar än tidigare och ett betydligt lägre oljepris ger stöd åt återhämtning i flertalet OECD-länder. Efter en lång period av låga investeringar finns det ett växande investeringsbehov, men strama kreditförhållanden håller tillbaka investeringarna i krisdrabbade euroländer. För OECD-länderna sammantaget växer BNP med 1,9 procent Det låga resursutnyttjandet i utgångsläget innebär att lågkonjunkturen blir långvarig och inflationen förblir låg de närmaste åren. Riskerna för en svagare utveckling dominerar fortfarande, bland annat till följd av omfattande geopolisk osäkerhet. Dessutom innebär den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i euroområdet att risken för en förnyad skuldkris finns kvar. Den gradvis högre tillväxten i omvärlden bidrar till att den svenska exporttillväxten ökar från 2,4 procent 2014 till ca 5 procent per år 2016 och Det är inte en särskilt stark utveckling i ett historiskt perspektiv och exporten är inte en lika stor drivkraft som under tidigare konjunkturåterhämtningar. Tillväxten i den inhemska efterfrågan är därför viktigare. Under de senaste åren har den hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och gradvis allt lägre räntor. Den ekonomiska politiken har bidragit till att hushållen har ökat konsumtionen. Men de har även ökat sparandet för att jämna ut konsumtionen över tiden och sparkvoten har stigit till rekordhöga 15 procent. Bakom uppgången i sparkvoten ligger också den fortsatt höga arbetslösheten och allt starkare försiktighetsmotiv, bland annat eftersom ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna har urholkats. År 2014 ökar hushållen konsumtionen med 2,4 procent. Finansinspektionens aviserade amorteringskrav bedöms bara få små effekter på hushållens konsumtionsmönster. Konjunkturinstitutet konstaterar att sysselsättningen fortsatte att utvecklas oväntat starkt det tredje kvartalet 2014 och steg med 0,8 procent. Utfall för oktober och november samt framåtblickande indikatorer talar för en fortsatt uppgång i närtid, om än i något långsammare takt. Sysselsättningen ökar med 1,5 procent Arbetskraften har ökat starkt de senaste åren, både till följd av den demografiska utvecklingen och ökade ekonomiska drivkrafter att söka sig till arbetsmarknaden. År 2014 växer arbetskraften nästan lika mycket som sysselsättningen och arbetslösheten faller bara marginellt. De kommande åren växer arbetskraften något långsammare, delvis därför att de utbudsstimulerande åtgärderna i det närmaste nått full effekt. Inflationen förblir under 2 procent länge. Den svaga konjunkturen i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen har varit mycket låg de senaste åren. Under 2014 uppgår inflationen mätt med KPIF till mycket låga 0,5 procent. Den låga inflationen är delvis en följd av fallande energipriser, men även prisutvecklingen på andra varor och tjänster har varit mycket svag. Sammantaget har detta föranlett Riksbanken att sänka reporäntan till 0 procent och signaler att räntan inte kommer att höjas förrän inflationen är nära 2 procent. Överskottsmålet nås inte. Konjunkturinstitutet konstaterar att finanspolitiken varit expansiv i flera års tid, vilket har varit motiverat med tanke på den utdragna lågkonjunkturen. Underskottet i de offentliga finanserna har gradvis ökat och det konjunkturjusterade offentligfinansiella sparandet blir - 1,6 procent av BNP år Det konjunkturjusterade sparandet ligger därmed långt under 1,2 procent av BNP, vilket är den nivå som ska uppnås när ekonomin är i konjunkturell balans för att överskottsmålet ska anses vara uppfyllt. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning är en kraftig åtstramning de närmaste åren inte trolig. En mer sannolik utveckling är att finanspolitiken bedrivs enligt principen krona för krona, det vill säga att alla åtgärder finansieras full ut och att uppfyllandet av överskottsmålet skjuts på framtiden. Konjunkturbilden domineras av nedåtrisker. Om utvecklingen skulle bli sämre än väntat är penningpolitikens möjligheter att ge ytterligare stöd åt den realekonomiska utvecklingen begränsad och ansvaret faller tyngre på finanspolitiken. Trots det betydande sparandeunderskottet är de offentliga finanserna i grunden i bra skick och statsskulden är låg. Om behov uppstår finns det därför anledning att överväga en expansiv finanspolitik, företrädesvis i form av tillfälliga åtgärder. 6

7 ÅRSREDOVISNING 2014 Befolkning Antalet invånare i Säffle kommun ökade med 58 personer till invånare vid 2014 års utgång. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 125 personer och ett födelsenetto på -64 personer. För att vara exakt flyttade 773 personer till kommunen samtidigt som 648 personer flyttade från kommunen. 123barn föddes under 2014, vilket var 9 färre än året innan. 187 personer avled, vilket var 16 färre än året innan. Mycket glädjande blev det därmed en befolkningsökning i kommunen. En uppdelning av befolkningsförändringarna per församling visar att fyra församlingar ökat medan övriga 6 minskat i invånarantal under Säffle församling ökade med 87 personer, Bro och Ny Huggenäs ökade med 18 personer vardera och Kila med 3 personer. Gillberga församling minskade med 3 personer, Svanskog minskade med 5 personer, Långserud minskade med 9 personer, Tveta minskade med 10 personer och Södra Värmlandsnäs minskade med hela 41 personer. Den senaste femårsperioden har centralorten ökat med 69 invånare och landsbygdsförsamlingarna samtidigt minskat med 282 invånare, vilket sammantaget ger en befolkningsminskning på 213 invånare. Säffle delar utvecklingen med många kommuner i landet utanför storstadsregionerna. Befolkningsantalet är idag betydligt lägre än för 10 och 20 år sedan. Utflyttning sker av ungdomar och familjer i yrkesverksam ålder. Befolkningens förändringar är av avgörande betydelse för bedömningen av behovet av kommunal service. Befolkningsantalet påverkar också kommunens intäkter via skatter och bidrag. Som mest invånare hade Säffle år 1970, då personer var folkbokförda i kommunen. År 1980 hade befolkningen minskat med personer till en genomsnittlig minskning med 125 personer om året. År 1990 hade Säffle kommun invånare. Tio år senare hade befolkningen minskat med personer till invånare en genomsnittlig minskning med 134 personer om året. År 2010 hade befolkningen minskat med personer till invånare en genomsnittlig minskning med 109 personer om året. Tack vare befolkningsökningen 2014 med 58 personer blir den genomsnittliga minskningen 54 personer de senaste fyra åren. Enligt den befolkningsprognos som kommunen beställt beräknas folkmängden minska med ytterligare 551 personer från till personer år Antalet invånare vid slutet av 2014 blev glädjande hela 199 personer fler än föregående års prognos för Effekterna av de stora varslen har därmed inte visat sig. Folkmängd och förändringskomponeter i Säffle kommun Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Tveta Summa Källa: Befolkningsprognos Säffle kommun, Statisticon 2015 Folkmängd per församling år Säffle Bro Gillberga Kila Långserud Ny-Huggenäs Svanskog S:a V-näs Tveta Summa Källa: SCB 7

8 SÄFFLE KOMMUN Arbetsmarknad 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % SÄ VÄ RI SÄ VÄ RI SÄ VÄ RI SÄ VÄ RI SÄ VÄ RI Andel av befolkningen år I program Arbetslösa Andel arbetslösa och i program - Säffle kommun (SÄ), Värmland (VÄ) och riket (RI) Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösa visar tydligt att den konjunkturnedgång som drabbade världen under slutet av år 2008 fortfarande år 2014 har ett genomslag i Säffle kommun. Den trendförändring som började år 2008 gäller tyvärr fortfarande och ligger kvar på samma nivå som år 2013, trots att förbättringar skett i såväl länet som i riket. Före år 2009 var andelen personer utanför arbetsmarknaden i kommunen lägre än såväl i länet som i riket. Från och med år 2009 har Säffle högre arbetslöshet än såväl länet som riket. Under 2010 skedde en kraftig försämring av arbetslösheten i kommunen. År 2011 minskade arbetslösheten i såväl Säffle, som länet och riket. Tyvärr ökade arbetslösheten kraftigt år 2013 och låg på samma nivå även år Den genomsnittliga arbetslösheten år 2014 var med 5,1 % av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna år betydligt högre i Säffle än i länet med 4,2 % och riket med 4,3 %. Räknas antalet personer i program med så förstärks den negativa bilden. Säffle hade i genomsnitt 7,0 % av den registerbaserade arbetskraften i arbetsmarknadsprogram under året, i länet var motsvarande siffra 5,1 % och i riket 4,0 %. Av samtliga 65 kommuner i Västra götalandsregionen och Värmland var det endast Storfors (14,2 %), Trollhättan (14,1 %) och Åmål (12,5 %) som hade högre andel av den registerbaserade arbetskraften öppet arbetslösa eller i program. Munkfors hamnade med 12,0 % på samma nivå som Säffle. 8

9 ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunfullmäktige SiV Kommunfullmäktige Parti Antal ledamöter Centerpartiet 12 Socialdemokraterna 12 Sjukvårdspartiet i Värmland 6 Moderata Samlingspartiet 6 Sverigedemokraterna 2 Folkpartiet liberalerna 1 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 41 Kommunfullmäktige SiV Kommunfullmäktige Parti Antal ledamöter Centerpartiet 10 Socialdemokraterna 10 Sjukvårdspartiet i Värmland 6 Sverigedemokraterna 6 Moderaterna 5 Folkpartiet liberalerna 1 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1 Vänsterpartiet 1 Totalt 41 9

10 Kommunens organisation SÄFFLE KOMMUN Kommunfullmäktiges presidium 2014 Kommunstyrelsen 2014 Ordförande Margareta Bäckström Ordförande Daniel Bäckström ( ) Ordförande Dag Rogne ( ) Vice ordförande Ann Mlakar Vice ordförande Ulrika Simonsson 2:e v ordförande Bo Andersson Dag Rogne / Daniel Bäckström * Birgitta Edvardsson Kyrk Christer Tengelin Ledamöter SiV Bo Andersson Ingegerd Welin Fogelberg Ulla Heidrich Bo Augustsson Stefan Olsson Ann Mlakar * Dag Rogne / Daniel Bäckström

11 ÅRSREDOVISNING 2014 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande Margareta Bäckström (t o m ) Lisbet Westerberg (fr om ) Kommunstyrelsen Ordf. Daniel Bäckström Ordf. Dag Rogne Kommunföretag i Säffle AB Ordf. Daniel Bäckström Ordf. Dag Rogne Säffle Fjärrvärme AB 49 % ägarandel Kommunens representanter i styrelsen Kommunrevisionen Ordf. Richard Svensson Barn- och utbildningsnämnden Ordf. Stina Höök Kulturnämnden Forskningen i Säffle AB Ordf. Dag Rogne Christer Tengelin Jan Norlin Kerstin Einevik Bäckstrand Innovations- och Miljö- och byggnadsnämnden teknikcenter i Säffle KB Ordf. Agneta Petterson Ordf. Dag Rogne Socialnämnden Ordf. Lisbet Westerberg Säfflebostäder AB Ordf. Christer Andersson Teknik- och fritidsnämnden Säffle-Åmål Säffle kommunikation AB Ordf. Erik Blakstad, Säffle Ordf. Dag Rogne V. ordf. Mikael Norén Överförmyndare Bengt Rosén Krisledningsnämnden Ordf. Daniel Bäckström Ordf. Dag Rogne Valnämnden Ordf. Marianne Olsson 11

12 SÄFFLE KOMMUN 12

13 ÅRSREDOVISNING 2014 Process för styrning och uppföljning 2014 Kommunens process för verksamhetsplanering och budget FEBRUARI MARS APRIL MARS JUNI JULI OKTOBER NOVEMBER Preliminärt bokslut KS NÄMNDERNA KS KF NÄMNDERNA NÄMNDERNA KS / KF Skatteprognos Prel. ramar 3-års verksamhetsplan utifrån ramar och mål Förslag ramar/ godkännande 3-årsplaner Beslut ramar/ godkännande 3-årsplaner Förslag investeringar Årsbudget och nedbrytning mål och aktiviteter för nästa år Beslut investeringar resultat balansräkning kassaflöde Budgetpropp GOD EKONOMISK HÅLLNING KOMMUNENS VISION Vision, mål och uppföljning Säffle kommuns modell för styrning av verksamheten bygger på en övergripande vision för hela Säffle som plats. Visionen visar det framtida önskvärda tillståndet år För att kommunen och dess invånare ska kunna ta sig dit behövs vägledning och riktlinjer. I den modell som kommunen valde för visionsarbetet bildar strategier länken mellan vision och mål. Strategierna arbetades fram i visionsprocessen och ska ses som de vägval Säffle behöver göra för att nå visionen år Strategierna visar mer detaljerat än visionen vilka åtgärder som på ett övergripande plan behöver vidtas för att visionen ska bli verklighet. Strategierna bryts ned i övergripande mål som fastställs av fullmäktige varje år. Varje nämnd tar fram max 5 (helst färre) övergripande mål som fastställs av kommunfullmäktige i samband med beslutet om budgetramar i juni månad. Det är valfritt för nämnden vilken/vilka strategier nämnden väljer att koppla sina förslag till övergripande mål till, förutom strategin Rigga för utveckling. Eftersom denna strategi är förutsättningen för att förverkliga övriga fyra strategier måste varje nämnd sätta minst ett övergripande mål till denna strategi. Nämnden kan också välja att knyta flera övergripande mål till en och samma strategi. Varje nämnd beslutar om nämndmål, nedbrutna från de övergripande målen, i samband med beslut om detaljbudget och verksamhetsplan i oktober månad varje år. På nämndnivån finns det ingen begränsning av hur många mål nämnden får ha. I nämndsmålen krav på målsättningar som ställs av styrdokument från t ex statliga myndigheter integreras så att det inte upprättas parallella målstrukturer. Enheterna kan i sin tur sätta mål som bryts ner från nämndsmålen. Alternativt kan förvaltningen välja att bryta ner nämndens verksamhetsplan direkt i aktivitetsplaner för enheterna. De förvaltningar som väljer att sätta enhetsmål kopplar aktivitetsplaner till enhetsmålen. I tidplanen för verksamhetsstyrningen länkas mål och ekonomi ihop. På våren diskuteras övergripande mål och aktiviteter samtidigt med nämndernas rambudgetförslag. På hösten beslutar nämnderna om verksamhetsplan för nästkommande år samtidigt med detaljbudgeten för året. Verksamhetens ekonomi följs upp och rapporteras till respektive nämnd varje månad, varannan månad rapporterar nämnderna till kommunstyrelsen som i sin tur rapporterar till kommunfullmäktige efter april, augusti (delårsbokslutet) och december (årsredovisningen). Verksamhetsmålen följs upp samlat i delårsbokslut och årsredovisning. Lagstiftningen talar om god ekonomisk hushållning ur två perspektiv. I det finansiella perspektivet säkerställs att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Kommunen fastställer finansiella mål som mäts årligen. I det verksamhetsmässiga perspektivet ställs krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt - verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I Säffle kommun motsvarar de övergripande mål som fullmäktige beslutar om för nämnderna det lagstiftningen benämner verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. 13

14 SÄFFLE KOMMUN 14

15 ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens kvalitet i korthet Sveriges kommuner och Landsting konstaterar i 2014 års rapport att en av de största utmaningarna för kommunerna är att utveckla dialogen med medborgarna om kommunens kvalitet i servicen. Arbetet med Kommunens Kvalitet i Korthet har kommit till utifrån behovet av att ge de förtroendevalda en god bild av kommunens kvalitet. Måtten har tagits fram av SKL tillsammans med ett antal kommunstyrelseordförande som fått ge sin bild av vilka områden av den kommunala verksamheten som det är centrala att ha kunskap kring. I arbetet med att ta fram en ny modell för verksamhetsstyrning för Säffle kommun har måtten i Kvalitet i Korthet varit centrala. Varje förvaltning och nämnd ska från och med budgetåret 2014 ha dem med i sin uppföljning av verksamheten. I tabellen har en uppdelning gjorts av resultaten utifrån om Säffle kommun tillhör den bästa 4:e delen av kommunerna (grön), den mittersta halvan (gul) eller den sämsta 4:e delen (röd) inom respektive frågeställning. Säffle tillhör de 25 % bästa kommunerna Säffle tillhör de 50% kommunerna i mitten Säffle tillhör de 25 % sämsta kommunerna Kommunens kvalitet i korthet, SKL 2014 Mått Tillgänglighet Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) Huvudbibliotekets öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka Simhallens öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka Återvinningscentralens öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Trygghet Nöjd Region-Index Trygghet Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Barn per årsarbetare i förskolan, antal (planerat) Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) Information och delaktighet Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Nöjd Inflytande-Index - Helheten 15

16 SÄFFLE KOMMUN Kommunens kvalitet i korthet, SKL 2014 Mått Effektivitet Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Elever i åk 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram, kr/elev Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Samhällsutveckling Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % Miljöbilar i kommunorganisationen av totalt antal bilar, andel (%) Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Nöjd Region-Index - Helheten 16

17 ÅRSREDOVISNING 2014 Verksamhetens kvalitet samlad bedömning Vision Säffle 2026 Säffle kommun arbetar sedan många år med en övergripande vision. Kommunfullmäktige antog en ny vision för kommunen i mars Visionen visar var Säffle ska befinna sig år Visionen 2026 är: Säffle vågar leda hållbar utveckling Säffle vågar leda hållbar utveckling I Säffle kan vi, vill vi, vågar vi, Vi har en öppen attityd och välkomnar det nya. Vi värnar om varandera och vårt samhälles växtkraft. Vi är kända för vårt goda värdskap. Med stolthet säger vi att vi är Säfflebor. Centrum för grön utveckling: Forskning och lokalt engagemang ger försprång inom utveckling av förnybar energi och förädling av resurser från jord, skog och vatten. Våra utbildningar ger möjligheter till livslångt lärande med spetsinriktning som ger kompetens för ett differentierat näringsliv. Företagandet står på topp. Lockande levande livsmiljö: I vår kommun finns attraktiva bostäder för alla. Här känner vi trygghet och livsglädje med närhet till god vård och omsorg. Här är rikt på upplevelser och kultur med ett par juveler i kronan. Vår landsbygd lever och utvecklas och vår mysiga stadskärna sjuder av liv. Säffle är en pärla bland småstäder. Säffle mitt i världen: Vårt hypersnabba nät har fått digitala företag att växa som svampar ur jorden. Det går snabbt att pendla, resa och frakta. Broar byggs, regionen växer och Säffle blomstrar. Visionen visar det framtida önskvärda tillståndet för kommunen år För att kommunen och dess invånare ska kunna ta sig dit behövs vägledning och riktlinjer. I den modell som kommunen valde för visionsarbetet bildar strategier länken mellan vision och mål. Strategierna arbetades fram i visionsprocessen utifrån breddgruppernas tankar och ska ses som de vägval Säffle behöver göra för att nå visionen år Strategierna visar mer detaljerat än visionen vilka åtgärder som på ett övergripande plan behöver vidtas för att visionen ska bli verklighet. RIGGA FÖR UTVECKLING FÖRUTSÄTTNINGEN LÄRANDE MÄNNISKOR MÖJLIGGÖRAREN GRÖN NÄRINGS- LIVSUTVECKLING TILLSAMMANS LYFTER VI VÄND SÄFFLE MOT VATTNET DET SOM GER SYNLIGT RESULTAT 17

18 SÄFFLE KOMMUN Den modell för verksamhetsstyrning som beslutats av kommunfullmäktige innehåller tre beslutsnivåer, Fullmäktige, nämnd/förvaltning samt enhetsnivån. I styrmodellen ska det finnas en röd tråd från vision till enhetsnivå. Inga mål eller mått ska ligga vid sidan av, utan alla målsättningar ska kunna kopplas till visionen genom att den bryts ner på olika nivåer i organisationen. Styrmodellen ska på detta sätt säkerställa att alla strävar mot samma mål, oavsett var man arbetar i den kommunala organisationen. Fullmäktigenivån Övergripande mål = verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Utifrån strategierna tar varje nämnd fram övergripande mål som fastställs av kommunfullmäktige i samband med beslutet om budgetramar i juni månad varje år. De övergripande målen motsvarar kommunallagen krav på verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Det är valfritt för nämnden vilken/vilka strategier nämnden väljer att koppla sina förslag till övergripande mål till, förutom strategin Rigga för utveckling. Eftersom denna strategi är förutsättningen för att förverkliga övriga fyra strategier måste varje nämnd sätta minst ett övergripande mål till denna strategi. Nämnden kan också välja att knyta flera övergripande mål till en och samma strategi. Nedan presenteras den samlade bilden av hur förvaltningarna bedöms utifrån trender i verksamheten. Kvaliteten i den service som Säffle kommun erbjuder sina medborgare, invånare och brukare definieras dels utifrån de mål och mått som satts upp, dels ifrån medborgarnas, invånarnas och brukarnas åsikter om servicen ifråga. Jämförelsen med andra kommuners service är också viktig. I tabellen nedan görs en bedömning av måluppfyllelsen för de övergripande mål som nämnderna satte upp för 2014 utifrån visionens strategier. Säffle kommun har som många andra landsbygdskommuner stora plusvärden och samtidigt flera utmaningar. Med utmanande mål satta för den egna verksamheten kan inte måluppfyllelsen vara på topp inom samtliga områden. I så fall skulle inte målen vara utmanande och därmed sakna funktion. En viktig värdemätare är jämförelsen med andra kommuner och deras service och där har Sveriges Kommuners och Landstings instrument Kommunens Kvalitet i Korthet en roll att fylla. Värderingen av vad som är god måluppfyllelse för det enskilda målet bygger på nämndernas egna mått och värderingar. Bedömning av måluppfyllelse 2013 Bra Utrymme för förbättring Stort utrymme för förbättring Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Strategin Rigga för utveckling Inom strategin RIGGA FÖR UTVECKLING finns ett antal områden som primärt syftar till att skapa förutsättningar för arbetet inom övriga strategier. Säffle kommun vill slå in på en delvis ny väg och säger att vi kan, vi vill och vågar. Det betyder att vi behöver utveckla nya arbetssätt och nya arbetsformer, som hjälper oss att få det nya vi vill ska hända att bli verklighet. För att lyckas behöver vi samla alla goda krafter och fokusera engagemanget kring vår gemensamma vision. Vi drar nytta av de föreningar, utvecklingsgrupper, näringslivskluster och mötesplatser som finns och uppmuntrar och stimulerar till utveckling och oliktänkande. För att nå framgång behövs ett ledarskap som förmår hålla både den gemensamma riktningen för helheten i sikte och lyckas samla människor för att nå resultat tillsammans. Unga skall vara en självklar resurs i vårt samhälle. Resurser behöver samlas och prioriteras så att de ger utrymme för framsteg. För att lyckas behöver vi samarbeta med närliggande kommuner och regioner. Tillsammans med vårt näringsliv skall vi ha ett internationellt perspektiv. Att det går snabbt att pendla, resa och frakta är en viktig del i strategin. Att korta tidsavstånden inom kommunen och mellan Säffle kommun och omvärlden är ett exempel på områden som vi behöver lösa tillsammans med andra. Ett tecken på framgång är att visionen i ökande grad beskriver nuläget. 18

19 ÅRSREDOVISNING 2014 Övergripande mål Mål Måluppfyllelse Kommunstyrelsen skapar förutsättningar för nytänkande och nya arbetsformer (Kommunstyrelsen) Kommunikationerna ska förbättras (Kommunstyrelsen) Förbättra medborgarnas upplevelse av gott bemötande och tillgänglighetsmått KKiK 1-3, NMI B:15 Bemötande och tillgänglighet sjönk från index 59 år 2013 till index 56 år Genomsnittet i undersökningen var 57. Nöjd Medborgarindex. År 2011 var index 51. År 2013 var index 55. Målet är att öka medborgarnas positiva upplevelse med 25 % till index 64 inom tre år. Ökat från index 51 år 2011 till index 55 år 2013 och index 56 år Kommungenomsnittet 2014 index 61. Barns/elevers/studerandes inflytande och motivation ökar förståelsen för utbildningens och kunskapens betydelse för det livslånga lärandet med fokus på teknik och entreprenöriellt lärande (Barn- och utbildningsnämnden) Kultur för barn och unga (Kulturnämnden) Utveckla nya arbetssätt/arbetsformer (Kulturnämnden) Arbeta enligt nationell e-hälsa (Socialnämnden) Ta fram fördjupad översiktplan (FÖP) för Säffle stad (Miljö- och byggnadsnämnden) Snabb och rättssäker myndighetsutövning (Miljö- och byggnadsnämnden) Teknik- och fritidsnämnden ska verka för och ge förutsättningar till hållbar livskvalitet och service för alla genom samarbete och teknisk utveckling (Teknik- och fritidsnämnden) Lägenhetsbeståndet ska anpassas efter den efterfrågan som finns (Säfflebostäder AB) Vårdnadshavare upplever att deras barn ges möjlighet att efter ökande förmåga, påverka verksamhetens/undervisningens innehåll och arbetssätt. Eleverna/studerande upplever att de ges möjlighet att efter ökande förmåga, påverka verksamheten. Andelen elever i åk 9 som har lägst betyget C i matematik och teknik ökar över tid. Nöjdhetsindex Kvalitetsmätning Q-step KUB-projektet (Fortbildning för bibliotekspersonal) Utbildnigsinsatser på Ungdomens hus/bylunda Öka antalet områden Upprättat samrådsförslag. Det formella arbetet med FÖP har inte påbörjats. Gestaltningsplan och kulturmiljöprogram framtaget. Nöjda kunder minst 90 % NMI gator och vägar = 52 Kritik på teknik (2013) 23% Kritik på teknik vattenkvalitet = 88% (2013) Nöjdhet avfallshantering = 79% (2013) NKI, Undersökning genomförd under hösten Säffle hälsocenter ska vara det självklara valet vid nyetableringar inom friskvård och hälsa (Forskningen i Säffle AB) Antal nyetableringar vid Säffle hälsocenter Strategin Rigga för utveckling slår fast att vi kan, vi vill och vi vågar. Att utveckla nya arbetssätt och nya arbetsformer är i fokus. Kommunstyrelsen och dess kontor har en betydelsefull roll som samordnare, möjliggörare och pådrivare. Här inryms även samarbete med andra aktörer, kontakten med invånare och den kommunala organisationens effektivitet. Medborgarundersökningens mått för bemötande och tillgänglighet sjönk från index 59 år 2013 till index 56 år Genomsnittet i undersökningen var 57. Delmåtten behandlar hur lätt det är att komma i kontakt med personal, hur man blivit bemött och vilken service man fått. Från att ha varit bättre än genomsnittskommunen bedöms Säffle nu vara genomsnittlig. Under 2014 har kommunen bytt kommunalråd, kommunchef, socialchef, skolchef och kulturchef med vikarier i tjänst, vilket kan vara en bidragande orsak till att det upplevs svårare att få kontakt. Medborgarnas upplevelser av att Säffle har goda kommunikationer har ökat från index 51 år 2011 till index 55 år 2013 och index 56 år Fortfarande är det en bit kvar till kommungenomsnittet som 2014 ligger på index 61. Från december 2013 har tåget Göteborg-Åmål förlängas till Säffle tidig morgon och sen kväll. Sträckan Svaneholm till E18/Rudsbyn har kompletterats med timmestrafik för arbetspendling. Diskussioner förs med Västtrafik om motvarande komplettering sträckan Svaneholm/Åmål. Barn- och utbildningsnämnden har målet att barnen/ elevernas/studerandens inflytande och motivation ökar förståelsen för behovet av utbildning. Inom förskolan är måluppfyllnaden god. Inom grundskola och gymnasium finns det utrymme för förbättring samtidigt som mätetalen förbättras och trenden är positiv. Måttet betygsnivå i årskurs 9 visar på stor förbättringspotential. Ett av kulturnämndens mål är att aktiviteterna för barn- och unga ska utvecklas och hålla god kvalitet. Nöjdmedborgar-index mätningarna visar att kvaliteten är god 19

20 SÄFFLE KOMMUN och att det är en positiv trend. Index 2014 för kultur var 73 vilket är en förbättring sedan 2011 (69). Målet för 2015 är att nå index 75. Åldersgruppen år visar ett betyg på 68 och utmaningen blir att försöka hitta möjligheter till kulturaktiviteter tillsammans med och för den åldersgruppen. Ungdomens Hus kommer att få en allt större och mer betydelsefull roll som samordnare, inspiratör och förmedlare för åldersgruppen. Kulturnämnden har en målsättning att utveckla nya arbetssätt och arbetsformer. I och med starten av Ungdomens hus i september har flera nya samarbeten kommit igång som t.ex. dialogcaféer. Socialnämnden arbetar målmedvetet med införande av e-hälsa som verktyg i organisationen. 75 % hälso- och sjukvårdspersonalen har nu tillgång till landstingets journaler via NPÖ.700 patienter får en säkrare och sammanhållen vård. E-tjänstelegitimation infört och hanteras nu av 85 medarbetare. 100 % av hälso- och sjukvårdspersonalen. Projekt med mobil dokumentation har pågått. Fler datoranvändare med koppling till Försäkringskassan. Klagomål och synpunkter kan nu rapporteras via kommunens hemsida. Ett stort förändringsarbete pågår samtidigt som det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Miljö- och byggnadsnämndens målsättning inom Rigga för utveckling har varit att ta fram en fördjupad översiktsplan FÖP för Säffle tätort. Målet och arbetet är långsiktigt. Det formella arbetet med planen är inte påbörjat. Däremot har en gestaltningsplan och ett kulturmiljöprogram tagits fram för centrum. Utredningar/planer som är viktiga bakgrundsmaterial för den fördjupade översiktsplanen. Nämnden har även ett mål om snabb och rättssäker myndighetsutövning. Med 95 % nöjda kunder är måluppfyllnaden god. Teknik- och fritidsnämnden ska verka för och ge förutsättningar till hållbar livskvalitet och service för alla genom samarbete och teknisk utveckling. Målsättningen mäts genom medborgarenkät och särskild enkät kring teknisk service. Medborgarenkäten ger Säffle något högre betyg för gator och vägar, men lägre för gång- och cykelvägar vid undersökningen Nämndens målsättning för 2014 var att förbättra index till 52 för Säffle vilket inte riktigt nåddes i årets undersökning. Gator och vägar nådde ändå index 50 vilket är en förbättring mot 2011 med index 45 och 2013 med index 48 (genomsnitt övriga kommuner = 54). Gång- och cykelvägar fick bedömningen index 49 vilket är en sänkning från 51 och samma resultat som (Genomsnitt övriga kommuner = 54). För öka måluppfyllelsen har bl.a. följande åtgärder genomförts: Ny anslutningsväg Karlstadsvägen/Näsvägen i Säffle, ny gång- och cykelbana med busshållplatser i Svaneholm samt fortsatta energieffektiveringar för gatubelysningen. Det övergripande målet för Säfflebostäder AB är att anpassa lägenhetsbeståndet efter den efterfrågan som finns. Den kundundersökning som genomfördes under hösten visar betyget 67 på en 100-gradig skala, vilket är bra samtidigt som det finns förbättringsmöjligheter. Forskningen i Säffle AB har som mål att Säffle hälsocenter ska vara det självklara valet vid nyetableringar inom friskvård och hälsa. En av hyresgästerna har utvidgat sin verksamhet och lokalyta. Landstinget i Värmland har tecknat nya avtal för stora delar av de tidigare lokalytorna. Barn- och utbildningsförvaltningen har avtalat om undervisningslokaler. Strategin Lärande människor Strategin Lärande människor har ett övergripande fokus på En attraktiv grund- och gymnasieskola ska bidra till att alla elever får relevant kompetens för att kunna agera i en globaliserad värld. Teknik inom grön utveckling och IT som ett integrerat verktyg för lärande ingår i alla delar av skolsystemet i Säffle kommun. Entreprenöriellt lärande är ett självklart förhållningssätt liksom ett etablerat samspel mellan skolan och näringslivet på alla stadier. En viktig del av strategin är också att intressera såväl unga som vuxna för högskoleutbildningar inom områden där det finns ett kompetensbehov. Det livslånga lärandet är viktigt för att klara omställningar och kompetensförsörjning. Utbildning, arbetsmarknad och näringslivsutveckling ses hos oss som en helhet. Att etablera nära kopplingar till Karlstads universitet är strategiskt avgörande. Nyfikna och välinformerade medborgare är en förutsättning för framgång, vilket kan stimuleras genom ett varierande och utvecklande kulturliv. Tillsammans ska vi bidra till att bygga en stark relation till bygden och dess möjligheter. Ett tecken på framgång är att den samlade utbildningsnivån utvecklas snabbare än omvärlden. 20

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet Danderyds kommuns resultat jämfört med andra kommuner och hur vi går vidare

Kommunens kvalitet i korthet Danderyds kommuns resultat jämfört med andra kommuner och hur vi går vidare Kommunens kvalitet i korthet 2014 Danderyds kommuns resultat jämfört med andra kommuner och hur vi går vidare Om Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför sedan

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) s resultat jämfört med övriga kommuner 2017-02-17 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 82 87 96 95 100 86 88 Andel av invånarna

Läs mer

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK 2014, Heby kommun KKiK 214, kommun Tillgänglighet 212 213 214 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 3 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Tillgänglighet och förtroende

Tillgänglighet och förtroende Inledning År 2014 gjordes en omfattande kartläggning av nyckeltal som kan användas som indikatorer för att mäta en kommuns kvalitet. Kartläggningen gjordes med utgångspunkt i de indikatorer som används

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik Din kommuns tillgänglighet via e- post 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Din kommuns tillgänglighet via telefon 0 10 20 30 40 50 60 70 Din kommuns bemötande på telefon (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4 Kommunens kvalitet i korthet Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Resultat 2013 Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Trygghet... 5-6 Effektivitet... 7-10 Samhällsutveckling... 11-13 Kontaktuppgifter... 14 2 Inledning Kvalitet ur ett

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Övergripande mål och budget 2017-2019

Övergripande mål och budget 2017-2019 Övergripande mål och budget 2017-2019 Nämnderna Övergripande mål och mått Åtgärder för ökad måluppfyllelse Driftbudget Investeringsbudget Ägardirektiv för bolagen. Beslutad av kommunfullmäktiges sammanträde

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan 2016-2018

Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan 2016-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-11-25 Kommunledningskontoret D.nr: 2015/314.041 Agneta Johansson Till Kommunstyrelsen Handlingsplan till kommunfullmäktiges Utvecklingsplan 2016-2018 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 kommuns resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) www.sollentuna.se Inledning För att mäta en kommuns resultat ur ett kvalitetsperspektiv används en stor mängd nyckeltal. Nyckeltalen möjliggör jämförelser

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Årsredovisning Säffle kommun

Årsredovisning Säffle kommun Årsredovisning 2015 Säffle kommun Årsredovisningen i korthet Säffle kommun visar även 2015 ett positivt resultat för verksamhetsåret. För kommunen blev resultatet 32 mnkr. Tas även de kommunala bolagen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

KALLELSE. Datum

KALLELSE. Datum KALLELSE Datum 2016-11-03 Sida 1(1) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden kallar härmed till sammanträde måndag 21 november 2016, kl. 17:30 i kommunkontoret sammanträdesrum A för att behandla följande

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET...

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem Djursdala skola och fritidshem Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING...

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan 2014 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2014-2016. Inledning Kommunplanen är

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) 3. Så bra är Grästorps resultat jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Hur god är kommunens webbinformation till medborgare? Hur väl möjliggör kommunen

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016 Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska

Läs mer

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 Fakta Kommunens Kvalitet i Korthet Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Månadsrapport augusti 2016

Månadsrapport augusti 2016 Månadsrapport augusti 216 Dnr 216/354-Ks Befolkning Befolkningsökningen ökar. Till och med juli är ökningen drygt 1 personer. Invandringsöverskottet är fortsatt största ökningsfaktorn. Arbetsmarknad Antalet

Läs mer

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33 Datum Sida 2016-02-22 1 (7) Skolplan läsåren 2016/2017 2018/2019 - En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 33 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer