rapport av rådet för informationssamhället februari 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport av rådet för informationssamhället februari 2005"

Transkript

1 rapport av rådet för informationssamhället Å februari 2005

2 RAPPORT TILL REGERINGEN AV RÅDET FÖR INFORMATIONSSAMHÄLLET Det framtida Finland i Nätverk FEBRUARI 2005

3 4 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Förord Rådet för informationssamhället tillsattes av statsrådet den 4 september 2003 som ett förhandlings- och koordineringsorgan mellan olika samhällsaktörer i syfte att styra utvecklingen av informationssamhället. Rådet tillsattes för den nuvarande regeringens mandattid, och det består av centrala företrädare för den offentliga förvaltningen, organisationerna och näringslivet. 1) Vid sitt första möte den 22 oktober 2003 betonade rådet för informationssamhället vikten av en öppen och konstruktiv diskussion, samarbete och gemensamma överenskommelser. Medlemmarna i rådet och de sakkunniga har också aktivt diskuterat, tagit ställning och samtidigt förbundit sig att främja gemensamma mål. Ett tack till alla medlemmar för det. En av rådets särskilda uppgifter är att årligen lämna en rapport till regeringen om informationssamhällsutvecklingen i landet. Denna rapport är den första rapporten av rådet för informationssamhället. Avsikten är att rapporten skall ge en allmän överblick av informationssamhällsutvecklingen i Finland och av utmaningarna för informationssamhället och skissera upp de åtgärder som behövs för att svara på utmaningarna. Utöver den samlade utvecklingen av informationssamhället presenteras bl.a. med hjälp av kompletterande statistiska uppgifter hur målen för ett av regeringens politikprogram, informationssamhällsprogrammet, har uppnåtts. För rapporten har sektionerna vid rådet för informationssamhället sammanställt översikter över sju olika delområden. De kommenterande inläggen i början har skrivits av koncernchef Matti Lehti, riksdagsledamot Tarja Cronberg och forskare Teppo Turkki. Rapporten har redigerats av forskningschef Antti Kasvio och projektsekreterare Hanna Liikala vid Institutionen för samhällsvetenskaper vid Tammerfors universitet. Från sekretariatet för rådet för informationssamhället har planerare Päivi Mutanen-Pirttilä och generalsekreterare Katrina Harjuhahto-Madetoja deltagit i redigeringen av rapporten. Ett tack för ett förtjänstfullt arbete riktas till alla som varit med om att utforma rapporten. MATTI VANHANEN statsminister ordförande för rådet för informationssamhället 1) Uppgifter om sammansättningen för rådet för informationssamhället och ytterligare information om verksamheten:

4 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället INNEHÅLL Förord... 4 Inledning... 6 KOMMENTERANDE INLÄGG Matti Lehti Informationssamhällsutvecklingen och Finlands konkurrenskraft Tarja Cronberg Ensam i informationssamhället Teppo Turkki Informationssamhällets asiatiska pionjärer SPECIFICERING AV OLIKA DELOMRÅDEN I INFORMATIONSSAMHÄLLET Övergång till elektronisk affärsverksamhet Datakommunikation och digital televisionsverksamhet Arbetslivet från informationssamhälle till innovationssamhälle Elektronisk förvaltnig Data- och kommunikationsteknik inom social- och hälsovården Utbildning, Forskning och produktutveckling Medborgarfärdigheter i ett livskraftigt medborgarsamhälle Sammandrag BILAGA 1: Mätning av realiseringen av effektmålen för informationssamhällsprogrammet BILAGA 2: Påbörjade eller föreslagna lagstiftningsprojekt som gäller informationssamhället...107

5 6 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Inledning I dagens värld åstadkommer datoriseringen stora förändringar inom ekonomin, i samhället och i människornas dagliga liv. Finland har intensivt varit med om att starta utvecklingen, och på 1990-talet gjorde vårt land ett anslående genombrott in i det främsta internationella ledet för informationssamhället. Nokias och hela telekommunikationsklustrets kraftiga tillväxt har varit den huvudsakliga drivkraften bakom förändringen, men i bakgrunden finns också långsiktiga satsningar på kunskap och kunnande, den offentliga sektorns insatser och medborgarnas aktiva intresse för ny data- och kommunikationsteknik. Från omvälvning till vardag Under det förra årtiondet bidrog expansionen inom informationsindustrin till en kraftig ekonomisk tillväxt i Finland, och vårt land hörde till de främsta vid vissa internationella jämförelser av konkurrenskraften. Det väckte särskild uppmärksamhet att Finland lyckades bygga upp en dynamisk ny ekonomi utan att avstå från sina grundläggande egenskaper som ett i socialt hänseende jämförelsevis enhetligt nordiskt välfärdssamhälle. Finland har därmed tillhandahållit ett tydligt alternativ till det ensidigt marknadsdrivna sätt på vilket utvecklingen av informationssamhället har förts vidare i de trakter där den digitala omvälvningen fått sin början, dvs. i Silicon Valley i Kalifornien. Trots det starka utgångsläget har man också i Finland under den senaste tiden tvingats konstatera att den datatekniska utvecklingen inte garanterar att vårt land i jämn takt avancerar mot ökat välstånd. I stället måste man bereda sig på olika slags överraskningar och diskontinuiteter i utvecklingen. Grunden för Finlands ekonomi har alltjämt kvarstått som stark och expansionsduglig, men de framtida utvecklingsmöjligheterna begränsas av bl.a. den snabba förändringen i befolkningens åldersstruktur, den förhållandevis långsamma tillväxten i euroområdet och de växande utmaningarna i den internationella konkurrensmiljön. När omständigheterna har förändrats har också vissa svagheter inom arbetet för att bygga upp det finländska informationssamhället uppmärksammats exempelvis disproportionen mellan framställningen och utnyttjandet av datateknik. Finland hör dock fortfarande till de högst utvecklade informationssamhällena i världen, och den senaste tiden har Finland vunnit speciellt erkännande från OECD för de goda inlärningsresultaten i skolorna. Ett uttryck för utvecklingstempot i Finland är t.ex. att antalet bredbandsförbindelser har mer än fördubblats under en tidsperiod på ungefär ett år. Också den elektroniska marknaden växer kraftigt och har till och med överskridit prognoserna för 2000-talet. Användningen av Internet har ökat i jämn takt inom olika åldersgrupper och nätet används på ett allt mångsidigare sätt. Exempelvis finländska företag använder i dagens läge aktivt nätet för att kommunicera med olika myndigheter. Datoriseringen fortsätter Trots att genombrottet för den digitala omvälvningen redan är förbi fortsätter den intensiva datoriseringen, och det är sannolikt att de största förändringarna ännu inte har skett. I industriländerna blir mobiltelefoner, datorer och Internet en organisk del av de normala dagliga rutinerna för en övervägande del av människorna, och tonvikten i användningen riktas till allt mera avancerade tekniker och tillämpningar. De digitala anordningarnas förmåga att hantera och överföra data ökar ytterligare vid övergången från en generation till en annan och medborgarna möter i sin vardag en växande mängd datateknik som är allt intelligentare och diskret och som står till förfogande på ett naturligt sätt. Utvecklingen innebär att data- och kommunikationsteknologin på ett allt naturligare sätt inlemmas i medborgarnas aktiviteter. För närvarande sprids mobiltelefonerna snabbt framför allt i utvecklingsländerna och länderna med en övergångsekonomi. Spridningen är trots allt bara ett av stegen i den omfattande process för att sätta resurserna i rörelse som framskrider i många snabbt växande folkrika utvecklingsländer. Efterhand som

6 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället människorna får kännedom om det moderna livet försöker de bli delaktiga av dess möjligheter. Trots att oron för att arbetsplatserna förflyttas från industriländerna till områden med en lägre kostnadsnivå har blivit det synligaste uttrycket för denna utveckling, innebär den pågående förändringen en betydande tillväxtimpuls för hela världsekonomin. Det gagnar också industriländerna att tillväxten blir snabbare men endast om den är förenad med möjligheter att kontrollera de tillhörande problemen i fråga om tillräckliga naturresurser och en hållbar miljö. INLEDNING Ökad kunskap är nyckeln till utveckling Den senaste tiden har vissa ekonomiska experter betonat kunskapens stora betydelse som en faktor som påverkar tillväxten och produktivitetsutvecklingen för moderna ekonomier. Också när man talar om informationssamhället lönar det sig att huvudsakligen uppmärksamma datoriseringens roll som den faktor som gör det möjligt att använda stora mängder information. Det är just den egenskapen som gjort att den datatekniska omvälvningen har banat och antagligen också i fortsättningen kommer att bana väg för många andra vetenskapliga och teknologiska genombrott. Det finns inte någon absolut övre gräns för de möjligheter att höja produktiviteten som kunskapen öppnar, och också för industriländerna gäller att de bara har nått de första trappstegen på vägen mot kunskapsbaserad tillväxt. Problemen i världen på sistone visar å andra sidan att dagens samhällen inte lyckas speciellt bra med att kontrollera sin verksamhet eller konflikterna i samband med den. I ett samhälle som uppdelats på ett djupgående sätt kan människorna inte alltid veta om ny information produceras för deras bästa eller för att användas mot dem. Linjen för Finlands regering Finlands regering har för sin del förbundit sig att aktivt och långsiktigt föra informationssamhället framåt. Arbetet gick helt tydligt in i en ny fas våren 2003, då regeringen började fullgöra en ny typ av tväradministrativa politikprogram inom områden som fastställts som centrala med tanke på regeringens målsättningar. I det sammanhanget bestämdes att uppgiften att föra informationssamhället framåt skulle upptas som tema för ett politikprogram som statsministern själv skulle leda. Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall förbättra konkurrenskraften och produktiviteten, den sociala och regionala jämlikheten samt medborgarnas välstånd och livskvalitet genom att data- och kommunikationsteknik utnyttjas i hela samhället. Programmet syftar också till att Finland skall behålla sin ställning som en av de ledande producenterna och användarna av dataoch kommunikationsteknologi. Programmet gör det möjligt att bättre än förut samordna det arbete för främjande av informationssamhället som utförs inom olika förvaltningsområden. Samtidigt är avsikten också att aktivt samarbeta med olika nationella och internationella aktörer. Informationssamhällsprogrammet leds och samordnas av en ministergrupp under statsministerns ledning. Arbetsgruppen biträds av en programdirektör som är stationerad vid statsrådets kansli. Programmet består att åtta delområden, som fokuserar datakommunikationsförbindelser och digital televisionsverksamhet, medborgarnas beredskap att reda sig i informationssamhället och effektiverad användning av informationssamhällets tjänster, utbildning, arbetsliv, forskning och produktutveckling, elektronisk kommunikation inom den offentliga förvaltningen, utveckling av social- och hälsovården med informationssamhällets metoder, övergång till elektronisk affärsverksamhet samt elektroniskt innehåll och elektroniska tjänster, statens egen informationsförvaltning och lagstiftningsåtgärder som är centrala för utvecklingen av informationssamhället. Huvudlinjerna för informationssamhällsprogrammet har angetts i regeringens strategidokument. I den plan för genomförande av programmet som godkändes i april 2004 fastställdes konkret vilka projekt som skall genomföras inom de olika delområdena och de parter som ansvarar för genomförandet av projekten. Den ministergrupp som övervakar verkställigheten av programmet har utifrån diskussioner om programmets prioriteringar gått in för fem allmänna prioriteter: 1) horisontellt och vertikalt samarbete, 2) utveckling av serviceproduktionen med hjälp av ny data- och kommunikationsteknik, 3) utbildning och kompetens i fråga om informationssamhället, 4) datakommunikations-

7 8 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 förbindelser och 5) lagstiftning och omvärlden. När ministergruppen fastställde prioriteterna betonade den dock att alla projekt inom informationssamhällsprogrammet bör framskrida i normal takt enligt tidsschemat och att fler nya utspel kommer att göras under regeringsperioden. Programmet inriktar sig uttryckligen på praktisk verksamhet, och i enlighet med den linjen har regeringen börjat följa och belöna bästa praxis inom olika delområden. Första pris för bästa praxis som främjar vardagen i informationssamhället utdelades första gången i november Priset gick då till Plusdial Oy för den mobilbiljettjänst som bolaget har utvecklat. Mobilbiljetten används inom kollektivtrafiken i Helsingforsregionen, och tjänsten har väckt stort intresse också på det internationella planet. Dessutom belönades många andra former av god praxis, och nya pris utdelas nästa gång år Programmålen följs årligen i ljuset av variabler som beskriver den nationella och internationella informationssamhällsutvecklingen. Rådet för informationssamhället har förbundit sig att sammanställa en årlig rapport om utvecklingen av det finländska informationssamhället. Europeisk och internationell dimension Vid sidan om att bygga upp informationssamhället på det nationella planet deltar Finland aktivt i det arbete som utförs inom Europeiska unionen och som syftar till att främja informationssamhällsutvecklingen i Europa. Finland strävar för sin del efter att uppnå målen för programmet eeurope 2005 och deltar intensivt i planeringen av de fortsatta programfaserna. Speciellt aktuella är de insatser som siktar till att förbättra datasäkerheten, göra bredbandsförbindelser tillgängliga för alla européer till ett överkomligt pris, utveckla europeisk innehållsproduktion, utveckla elektronisk förvaltning och ta i bruk nästa generations Internet. IST-programmet, som syftar till att bygga upp ett informationssamhälle som utgår från användarna, är det centralaste av de europeiska forskningsprogrammen. Finland deltar i utformningen av innehållet i och målen för programmet, och finländska forskningsgrupper och företag har aktivt deltagit i det praktiska fullföljandet. Den senaste tiden har tonvikten i programmet allt mera börjat förskjutas i riktning mot smarta tillämpningar inbäddade i människornas dagliga livsmiljö. Vid sidan om dessa konkreta insatser förs det inom Europeiska unionen livliga diskussioner om behoven av att förnya de europeiska samhällena och om inrättandet av ett gemensamt europeiskt forskningsområde. Enligt Finland är aktiva framsteg på dessa områden en nödvändig förutsättning för att det även i praktiken skall vara möjligt att uppnå den målsättning som antogs i Lissabon och enligt vilken Europa skall omvandlas till den konkurrenskraftigaste ekonomin i världen fram till Under den senaste tiden har informationssamhällsutvecklingen lyfts fram som ett viktigt tema inom både FN:s verksamhet och i Finlands biståndspolitik. Tillsammans med de övriga EU-länderna deltar Finland aktivt i förberedelserna inför det världstoppmöte för informationssamhället som arrangeras i Tunisien i november Rapportens karaktär Det viktigaste syftet med den rapport av rådet för informationssamhället som nu publiceras är att analysera informationssamhällsutvecklingen i Finland i relation till de utvecklingstrender som konstateras i andra delar av världen och att genom olika åtgärdsförslag ge vägkost för att rikta den framtida utvecklingen. Avsikten är således inte enbart att presentera informationssamhällsprogrammet och dess framskridande eller att rapportera om verksamheten vid rådet för informationssamhället eller dess sektioner. I samband med analysen har strävan trots allt varit att ta hänsyn till de delar av informationssamhällsutvecklingen som regeringen sett som viktiga i sina strategiska val. Regeringen har också fått rapporter om vissa centrala frågor inom området från annat håll. Exempelvis den nationella delegationen för datasäkerhetsärenden publicerade sin rapport den 14 december Denna rapport är rådets första publikation om den samlade utvecklingen, och därför betonas framför allt en analys av nuläget i det finländska informationssamhället och de framtida målsättningarna. I den andra rapporten, som publiceras 2006, kommer tonvikten att vila på uppföljning av den utveckling som ägt rum. Den tredje rapporten, som publiceras 2007, tar däremot fasta på slutledninga-

8 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället rna av programmet och på rekommendationer för den fortsatta verksamheten. Rapporten är inte avsedd enbart för experter, utan den riktar sig till alla aktörer som är intresserade av informationssamhället och arbetet för att föra utvecklingen av informationssamhället vidare. Rapporten innehåller kommenterande inlägg som begärts av tre aktörer utanför rådet. Inläggen har skrivits av koncernchefen för TietoEnator Matti Lehti, riksdagsledamot Tarja Cronberg, som länge varit verksam i olika uppgifter för att utveckla informationssamhället, och forskare Teppo Turkki, som arbetar vid universitetet Waseda i Japan. De ombads uttryckligen komma med personliga inlägg som öppnar nya perspektiv på diskussionen om det finländska informationssamhället. De sju kapitlen efter inläggen har sammanställts av sektionerna vid rådet för informationssamhället. I kapitlen beskrivs ur respektive ansvarsområdes synvinkel nuläget inom informationssamhällsutvecklingen i Finland, skisseras det önskade framtida tillståndet upp och presenteras åtgärdsförslag för hur det målsatta tillståndet skall nås. Textavsnittet i rapporten avslutas med ett kapitel med slutledningar, vilket innehåller ett sammandrag av de åtgärder som styr informationssamhällsutvecklingen. Som bilagor ingår statistiska uppgifter om realiseringen av programmets effektmål och en förteckning över lagstiftningsprojekt som gäller informationssamhället. Vi hoppas att rapporten skall vara ett essentiellt och konstruktivt tillskott till diskussionen om det finländska informationssamhället i en tid då själva informationssamhällsidén delvis måste omdefinieras. Analyserna i rapporten ger vid handen att det finländska arbetet för att bygga upp informationssamhället för närvarande framskrider aktivt på olika fronter. Samtidigt är också utmaningarna enorma. Frågan om hur det finländska samhället i fortsättningen skall kunna stärka sin innovativitet ser ut att framstå som en väsentlig faktor. Det handlar då inte bara om hur man skall utveckla och ta i bruk ny datateknik, utan också om hur det finländska samhället och de olika delområdena för verksamheten i samhället själva förmår förnya sig. INLEDNING

9 10 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Informationssamhällsutvecklingen och Finlands konkurrenskraft MATTI LEHTI Det tioåriga inledande skedet för Internet har gett oss ett förhållandevis tydligt scenario för hur utvecklingen av informationssamhället kommer att framskrida och hurdana förändringar utvecklingen medför för det finländska samhället. Digitaliseringen är den viktigaste drivande kraften i utvecklingen, dvs. att produkter och tjänster som kodifieras till ettor och nollor överförs till datanäten. Via nätet får kunderna sina produkter och tjänster till ett förmånligare pris, snabbare, säkrare och miljövänligare än via traditionella produktions- och distributionssätt exempelvis landsvägstransporter. Utmaningar för konkurrenskraften Digitaliseringens konsekvenser för konkurrenskraften märks huvudsakligen på två sätt. Digitaliseringen höjer produktiviteten inom alla sektorer i samhället och erbjuder nya förtjänstmöjligheter för dem som tillhandahåller nätbaserade produkter och tjänster. Det snabba införandet av nya produktivitetsinstrument och de globala marknadsandelar som företagen når när det gäller digitala produkter och tjänster hör till de viktigaste mätarna av konkurrenskraften för informationssamhällsutvecklingen. Digitaliseringen framskrider i snabb takt i Finland, men så förhåller det sig också i andra länder. Avgörande för Finland är att förändringen är snabbare och går djupare än i andra samhällsekonomier. För att trygga kontinuiteten i utvecklingen behövs det allt billigare mikroprocesser, enklare användargränssnitt, bredare band för dataöverföring och förmånligare datakommunikationskostnader, men framför allt mera avancerade produkter och tjänster som lämpar sig för nätet. När det gäller prisutvecklingen för mikroprocessorer är vi i Finland helt beroende av tillverkningen utomlands. Priserna fortsätter att sjunka när produktionsvolymerna ökar. Antalet mikroprocessorer som kommunicerar med varandra kommer att överstiga jordens folkmängd inom cirka tio år. Det väsentliga för Finland är att bärbara fickterminaler som använder radioteknologi håller på att bli den viktigaste terminalenheten för uppkoppling till nätet och att Finland hör till de främsta länderna i världen också när det gäller utvecklingen av användargränssnittet för dessa enheter. Det är vi själva som till största delen svarar för byggandet av nationella datakommunikationsnät och för utvecklingen av kostnaderna för datakommunikation, och framskridandet i fråga om dessa beror delvis av åtgärderna från det allmännas sida. Den mellanrapport om genomförandet av den nationella bredbandsstrategi som kommunikationsministeriet publicerade i december 2004 innehåller ett förtjänstfullt åtgärdsprogram, som dock knappast, inte ens om det fullföljs, kommer att stärka den nationella konkurrenskraften. För faktiska konkurrensfördelar i den internationella konkurrensen förutsätts ännu snabbare egna investeringar från den offentliga sektorns sida och ekonomiska stimulansåtgärder för att uppmuntra utvecklingen inom den privata sektorn. Omvälvning inom servicebranscherna Under de närmaste åren påverkas utvecklingen i det finländska samhället och konkurrenskraften inte bara av digitaliseringen utan också av den snabbt stigande kompetensnivån i de ekonomier som är stadda i utveckling. De två förändringsströmningarna förenas i ett världsomspännande datanät, och deras verkningar riktas framför allt till de mest arbetskraftsdominerade branscherna i samhället, dvs. servicesektorn. Utvecklingen för med sig omfattande automati-

10 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället sering och en omfördelning av kunskapsintensivt servicearbete mellan de utvecklade länderna och de ekonomier som utvecklas. Som ett resultat av serviceautomationen differentieras det kunskapsintensiva servicearbetet i självbetjäning för kunderna, i uppgifter som sköts av serverprogram och terminalenheter och i bakgrundsarbete för underhåll och stöd. Tack vare världsomspännande nät kan bakgrundsarbetet utföras på samma villkor nästan var som helst. I fortsättningen produceras kunskapsintensiva tjänster delvis i närheten av kunden, delvis rentav mycket långt borta i sådana områden där produktionen är förmånligast. Det betyder att befolkningen i de ekonomier som utvecklas kan delta i de utvecklade ländernas serviceproduktion utan att flytta bort från sitt hemland. Samtidigt börjar industrialiseringen inom servicesektorn allt mera påminna om den industriella automatiseringen och internationaliseringen under det förra århundradet. När det gäller bakgrundstjänster som rör sig fritt på nätet är företagens specialisering en lika viktig konkurrensfaktor som inom den tillverkande industrin. De betydelsefullaste skillnaderna uppkommer i kapitalbehoven och i betydelsen av geografiska avstånd. Inom den fysiska varuproduktionen riktas kapitalinvesteringarna till produktionsanordningar, och transportavstånden till huvudmarknaden är en central faktor som påverkar konkurrenskraften. Tonvikten för investeringar i kunskapsintensiv serviceproduktion vilar på ökad kompetens och hjärnkapacitet, och transportavstånden har knappast alls någon betydelse när produkter och tjänster distribueras med ljusets hastighet. I likhet med den industriella automationen medför serviceautomationen stora produktionshopp, större förmögenhet och kortare arbetstider. I stället för kollektivt ändrade arbetstider förkortas arbetstiderna dock mycket individuellt. Enligt en försiktig bedömning kommer automatiseringen av kunskapsintensiva serviceuppgifter i Finland att frigöra ca 10 procent av arbetsplatserna inom servicesektorn, dvs arbetsplatser, före utgången av nästa årtionde. Antalet motsvarar ungefär den förestående minskningen av arbetskraften på grund av pensionering på 2010-talet. De största förändringsutmaningarna beträffande digitaliseringen och den nya internationella arbetsfördelningen riktas till företag inom de kunskapsintensivaste servicebranscherna, såsom finanssektorn, datakommunikationssektorn, underhållningsbranschen och mediebranschen. Konkurrensen tvingar företagsfältet till djupgående förändringar, och det är bara de kunnigaste aktörerna och de aktörer som bäst klarar av att förnya sig som kommer att finnas kvar på fältet efter de stora ändringsvågorna. Det finns dock inte någon bransch som kan stå helt oberörd av verkningarna. Inom den offentliga sektorn riktas det största trycket till kunskapsintensiva kommunikationstjänster och till hälso- och sjukvården. Där det inte finns någon konkurrens, måste förändringarna initieras inifrån. KOMMENTERANDE INLÄGG Förutsättningar för framgång för Finland Informationssamhällsutvecklingen hittills i Finland och de framtida förutsättningarna för framgång för vårt land kan betygsättas som medelmåttiga eller goda. Finland har lyckats hänga med i den internationella informationssamhällsutvecklingen, men vårt land har inte vunnit några betydande konkurrensfördelar. Det finns förutsättningar för någonting bättre, och frågan om hur vi klarar oss avgörs inom de följande 15 åren. Fram till 2020 finns alla kunskapsintensiva produkter och tjänster på nätet, en landsomfattande infrastruktur har byggts upp och medborgarna har förberetts för att använda nättjänster. Den ställning som Finland då kommer att ha som exportör av kunnande och kunskapsintensiva tjänster beror framför allt av företagens innovationsförmåga och förmåga till förnyelse. Till skillnad från situationen under det förra århundradet gagnar närings-, utbildnings-, kapital- och till och med åldersstrukturen i det finländska samhället möjligheterna att anpassa sig till de framtida förändringarna. Den offentliga sektorn bör för sin del visa innovativitet och förmåga till förnyelse när det gäller att ta i bruk nya produktivitetsinstrument. Samtidigt bör den utforma incitament för tillväxt och förnyelse inom den privata sektorn med hjälp av utbildnings- och innovationssystemet, arbetsmarknadssystemet och systemet för social trygghet samt med hjälp av beskattningssystemet. Näringspolitiken i Finland bör snabbare än konkurrentländerna kunna anpassa sig till ett nytt slags förbund i fråga om tjänster och teknologi. Samtidigt bör samhällets resurser omfördelas så att de kan användas för att stödja uppkomsten av nya nätbaserade serviceprodukter och arbetsplatser. Skribenten är koncernchef för TietoEnator Oyj och kansler vid Helsingfors handelshögskola från ingången av 2005.

11 12 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Ensam i informationssamhället TARJA CRONBERG I synnerhet i Finland har informationssamhällsutvecklingen gällt utveckling av mobiltelefoner, Internet och bredband. Informationssamhällets framskridande har uppmätts med antalet datoranvändare och den tekniska hastigheten. Själva människan har lämnats därhän. Medborgarna har blivit användare som skall skaffa sig behövlig information och ta tekniken i bruk. Den offentliga sektorns uppgift har varit att stödja utvecklingen genom att överföra sina tjänster till nätet. Också när det gäller demokratin går utvecklingen i riktning mot röstningsmaskiner. Ensamhet som ett problem Det är paradoxalt att människorna blir ensammare samtidigt som antalet mobiltelefoner ökar. Mannerheims Barnskyddsförbund utförde nyligen en utredning där det konstaterades att barnen är ensamma och längtar efter en närvarande vuxen som inte hela tiden är upptagen med andra uppgifter. Vanhustyön tuki har konstaterat att ensamheten är ett problem för de äldre i synnerhet när hälsan försämras. Förutom barn och äldre upplever också medelålders personer som bor ensamma ensamhet i ett samhälle som domineras av familjecentrering. Familjemedlemskap råder dock inte nödvändigtvis bot på ensamheten; det finns en starkt framtonande bild av uppväxande barn som tillbringar tiden ensamma i sitt rum och surfar på nätet. Samtidigt blir föräldrarna slutkörda när tempot i arbetslivet fortsätter att accelerera. I dag ökar de psykiska problemen inom alla åldersklasser. Alkoholkonsumtionen ökar, och dess skadliga hälsoeffekter ökar och förvärras också i snabb takt. Hälsovårdsutgifterna ökar explosionsartat. Familjevåldet utgör en del av vardagen, och människorna känner sig allt otryggare hemma och i samhället. Varför blev Finland inte det sociala informationssamhällets drömland som Pekka Himanen och Manuel Castells förutspådde i sin bok? Informationssamhällets tre faser Informationssamhällets utveckling kan beskrivas med hjälp av tre faser. Den första fasen gäller tillgången på teknik och de befintliga nätverken. Inte heller telefonen hade någon betydelse förrän också andra skaffade sig en sådan. Detsamma gäller naturligtvis för Internet. Dess maskiner och anordningar kan användas som inträdesbiljett till informationssamhället för att man inte skall falla utanför redan under det inledande skedet. Den andra fasen hänför sig till kompetens och kunskap om möjligheterna att använda maskinerna. Det är viktigt att behärska inte bara utrustningen utan också de färdigheter som behövs i arbetslivet i informationssamhället. Den som känner till reglerna och kan röra sig på både kunskapens motorvägar och små gångstigar kan säga att han eller hon har körkort för informationssamhället. Den tredje och viktigaste utvecklingsfasen är medlemskortsfasen, medlemskap i gemenskapen i informationssamhället. Här avses upplevelsen av att höra hemma någonstans och att bygga upp en framtid tillsammans med andra.

12 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället Den sociala gemenskapens betydelse Utvecklingen av den sociala gemenskapen har till stor del glömts bort i arbetet för att utveckla informationssamhället. Det här gäller särskilt Finland. Finländarna är teknologioptimister; vi tar gärna i bruk ny teknologi, utan att ifrågasätta den. De bortglömda frågorna om teknikens egentliga användningsändamål avspeglas nu till och med i Nokias utveckling. Finland klarar sig inte längre lika bra ute i världen, eftersom vi i viss bemärkelse har begränsad förmåga att gestalta det liv där tekniken skall användas. I de traditionella jordbrukssamhällena fick människorna rötter via bygemenskapen, som också skapade samhörighet mellan människorna. I industrisamhället förankrade arbetsgemenskapen människorna i samhället och engagerade alla i utvecklingen av välfärdssamhället. Alvin Toffler framförde i sin vision i början av 1980-talet att den sociala gemenskapen i informationssamhället skulle komma att utvecklas uttryckligen i hemmen och närmiljön. Hans tanke var att lokalsamhällena skulle blomstra upp på ett aldrig skådat sätt när människorna i allt större utsträckning börjar arbeta hemma. Lokalsamhällena skulle kunna avgränsas fysiskt på samma sätt som bygemenskaperna på sin tid kunde avgränsas i jordbrukssamhället. Samtidigt skulle lokalsamhällena trots allt präglas av tilltagande internationalism och kulturell mångfald. Den växande ensamheten i det moderna samhället bevisar att åtminstone Alvin Tofflers vision inte håller på att gå i uppfyllelse. I Finland finns det personer som bor ensamma, dvs. nästan en femtedel av hela befolkningen i vårt land. Om ensamstående föräldrar och andra som inte lever i ett parförhållande medräknas, närmar sig antalet personer som bor ensamma 1,5 miljoner. Det finns inte heller några tecken på renässans för lokalsamhällena. Man håller tvärtom på att stänga de gemensamma lokaler som finns, t.ex. byskolor, närbibliotek och ungdomslokaler. KOMMENTERANDE INLÄGG Medlemskort för informationssamhället Vi har inte något medlemskort för informationssamhället, dvs. vi har inga sådana närliggande sammanslutningar som vi kunde känna att vi tillhör. Det räcker inte med virtuella gemenskaper, chattgrupper och diskussionsspalter, utan människan behöver också fysisk närhet. Under den här fasen för informationssamhället bör man därför satsa alla tänkbara resurser på att utveckla gemenskaperna i stället för att satsa på teknologin. Såväl gemensamma utrymmen som föreningar, ungdomsverksamhet och kultur bör stödjas. Det behövs också mera stöd och träning än för närvarande i fråga om att bry sig, kommunicera och leva tillsammans. Biblioteken är speciellt viktiga. De är genuina rum i informationssamhället, vilkas betydelse har glömts bort i teknologiruset under den senaste tiden. I biblioteken hjälper yrkesmänniskor oss att få tillgång till information, men vi möter också andra människor. Det är verkligen anmärkningsvärt att när dörrarna till biblioteket i en liten stad i Norra Karelen öppnar klockan elva står ett femtiotal människor i kö för att komma in. I informationssamhället är biblioteket ett öppet rum med låg tröskel. Biblioteken utför ett viktigt socialt arbete för att förebygga ensamhet, och arbetet når också ungdomarna. Det är just biblioteken som möjliggör allas delaktighet i informationssamhället. Det är därför speciellt viktigt för den framtida utvecklingen av informationssamhället att biblioteken finns nära alla människor och att det vid biblioteken utöver maskiner och utrustning för informationssamhället också finns yrkeskunniga handledare. Framför allt bör biblioteken vara öppna när människorna behöver dem. Skribenten är riksdagsledamot och både teknologie doktor och ekonomie doktor. Hon har tidigare arbetat som bl.a. FN-expert, forskningschef vid Byggforskningsinstitutet i Danmark, biträdande professor vid Danmarks tekniska högskola, landskapsdirektör för Norra Karelens förbund och chef för Fredsforskningsinstitutet i Köpenhamn.

13 14 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Informationssamhällets asiatiska pionjärer TEPPO TURKKI Japans och Sydkoreas gestaltning av utvecklingen av informationssamhället är mera övergripande, dynamiskare och mera omfattande än den finländska diskussionen. I båda länderna har man snabbt vaknat till insikt om och identifierat de sociala och samhälleliga förändringar samt de förändringar i kommunikationen mellan människor som den digitala tekniken för med sig. Samtidigt förstår man i båda länderna att den marknad för ny utrustning och nya tjänster som föds i och med den teknologiska konvergensen kommer att byggas upp som en central del av den konkurrenskraft som uppnås med den nationella informationssamhällspolitiken. I Japan och Sydkorea ser man tydligt att såväl i staternas och företagens som i individernas liv är möjligheterna att lyckas allt mera beroende av de berördas förmåga att behärska ny teknologi och av färdigheterna att kommunicera och utveckla sin omgivning. Ny teknologi, utnyttjandet av den och en allmännare utveckling av informationssamhället utgör därmed i Asien en allt viktigare del av kärnan i den politik som regeringarna bedriver. På väg mot överallt förekommande datorisering För de asiatiska länderna innebär informationssamhällsutvecklingen en möjlighet att klara sig i den globala ekonomin och en stig till att produktifiera nya innovationer. I synnerhet i Japan förstår man att kunskapsbaserad ekonomi och ny digital teknik också är innovationsekonomi. För att kunna kontrollera den pågående omvälvningen, som tar sig uttryck i samtidiga förändringar av de sociala, ekonomiska och teknologiska systemen, har Japan och Sydkorea utvecklat en omfattande och integrerad handlingsmodell för s.k. överallt förekommande (ubiquitous) tjänster. I Japan talar man om en U- samhällsstrategi som siktar till närvarande intelligens, medan man i Sydkorea har utformat en egen modell som benämns IT839-strategin. Siffrorna syftar på åtta nya tjänster som främjar strategin, tre mål för att utveckla infrastrukturen och nio nya produktkoncept inom IT-branschen, vilka möjliggörs av den nya infrastrukturen. I det samhälle med närvarande intelligens som skisseras upp i båda programmen har olika datatekniska tjänster och nät integrerats så att offentliga tjänster, kommunikation i arbetslivet och transaktioner liksom underhållning för enskilda medborgare, deras informationshantering och deras inbördes kommunikation rör sig smidigt på och mellan olika nät och plattformer. I ett samhälle med närvarande intelligens är det viktigt att producera betydelser och att kommunicera. Andra centrala begrepp är datasäkerhet, kund- och användarorientering och kompetenssystem. Graden av framskridande beror på perspektivet Nuläget för informationssamhällsutvecklingen i Japan och Sydkorea ser något annorlunda ut om vi skärskådar situationen ur perspektivet för medborgarsamhället och de offentliga myndighetstjänsterna i stället för ur ett marknadslägesperspektiv.

14 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället I Sydkorea har det länge rått en stark nationell konsensus om en övergång via snabb utveckling till världens ledande informationssamhälle. Sydkoreanerna har som medborgare förbundit sig att stödja utvecklingen av sitt samhälle, och de vill höja Sydkoreas datatekniska konkurrenskraft. De ser utvecklingen som ett led i sina framtida fördelar. Informationssamhällsutvecklingen i Japan tycktes däremot köra fast i fjol i hög grad därför att den strategi för e-japan som regeringen hade utformat kolliderade med ett kraftigt motstånd från medborgarnas sida. Motståndet hänför sig till den centraliserade myndighetsdatabas som byggts upp som kärnan i det japanska informationssamhället och till verksamheten med webbportalen Juki Net. Problemen med den japanska e-strategin Den praktiska tillämpningen av e-strategin för Japan har begränsats av att de japanska myndigheterna inte har förfogat över en elektronisk identitetsnyckel eller personbeteckning eller socialskyddssignum enligt modellen i Finland eller USA. En sådan nyckel måste utvecklas i snabb takt, och myndigheterna har nu redan i ett års tid tillhandahållit medborgarna ett elvasiffrigt elektroniskt identitetskort. För två år sedan fick dock det elektroniska identitetskortet och serviceportalen Juki Net skarp kritik av medierna och också av medborgaraktivister. I landet har det hela tiden funnits starka rädslor beträffande datasäkerheten och starka misstankar om att den elektroniska informationen missbrukas. De som byggt upp informationssamhället tycks ha saknat beröring med japanernas djupaste antaganden, rädslor eller det politiska tänkandet i fråga om medborgarnas dataskydd. Den japanska regeringens information om kortet och serviceportalen Juki Net har i första hand varit teknisk och otillräcklig. Strategin för genomförandet av revideringarna har letts uppifrån, varit tjänstemannadominerad och präglats av mycket teoretisk retorik. I japanernas ögon förefaller informationssamhället på något sätt avlägset, mindre konkret och, trots den utlovade effektiviteten, som en politisk vision som eventuellt försöker ändra den dagliga livsföringen alltför radikalt. Hösten 2004 hade uppskattningsvis bara ungefär en halv procent av japanerna skaffat sig ett elektroniskt identitetskort och med hjälp av det registrerat sig som användare av Juki Net. Hela 99,5 procent av japanerna står därmed fortfarande utanför systemet, antingen passivt eller som en aktiv åsiktsyttring. KOMMENTERANDE INLÄGG Sydkorea avancerar Sydkorea kan för närvarande kanske betraktas som den stat i världen som nått längst i utvecklingen, i synnerhet om vi fäster avseende vid den elektroniska kommunikationen, datasäkerheten och medborgarnas elektroniska dialog med myndigheter och olika kommersiella tjänster. Det kan därför antas att Sydkorea kommer att vara den första stat som når en sådan samhällelig och datateknisk utvecklingsnivå som karaktäriseras av trådlös närvarande intelligens och en omfattande kultur för användning av informationssamhällets tjänster som medborgarna behärskar. Finlands ställning? En jämförelse av Finlands och Asiens strukturella och lagstiftningsmässiga förutsättningar att avancera i informationssamhällsutvecklingen visar att Finland fortfarande tycks ha en viss slagkraft framför allt i förhållande till Japan. Till Finlands viktigaste styrkefaktorer hör att förvaltningen och de offentliga tjänsterna fungerar, att medborgarna har förtroende för myndigheterna, att teknologikompetensen är hög, att landet har en välutvecklad digital infrastruktur samt att de lagstiftningsmässiga och strukturella förhållandena är gynnsamma för reformarbetet. Japans speciella styrkefaktor är att myndigheterna intensivt ägnar sig åt att utveckla informationssamhället och att den strategi om vilken en gång överenskommits genomförs målmedvetet. Den kanske viktigaste utmaningen för Finland består i hur vi lyckas stärka och försnabba vår kultur för beslutsfattande. Skribenten är gästforskare vid Waseda universitet i Japan. Han har tidigare arbetet bl.a. som journalist och konsult för ledningen för Elisa Abp.

15 En liten Makaoköpare på 1960-talet. Fotograf: Ensio Kauppila Vapriikkis bildarkiv

16 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället Övergång till elektronisk affärsverksamhet SEKTIONEN FÖR ELEKTRONISK AFFÄRS- VERSAMHET, ELEKTRONISKA TJÄNSTER - OCH ELEKTRONISKT INNEHÅLL Den snabba data- och kommunikationstekniska utvecklingen och den ökade datoriseringen inom affärsverksamheten har tillfört diskussionerna begreppet elektronisk affärsverksamhet, som är ett vidare begrepp än elektronisk handel. Problemet med det nya begreppet är trots allt att det väcker en föreställning om ett område för affärsverksamheten som är avskilt från företagets huvudsakliga eller traditionella affärsverksamhet. I stället för elektronisk affärsverksamhet är det därför kanske mera träffande att tala om en övergång till elektronisk affärsverksamhet. Förhållandet mellan data- och kommunikationsteknologi och affärsverksamhet har utforskats redan i flera års tid. Ett lovande, men samtidigt krävande angreppssätt går ut på att skärskåda förhållandet som en dialog mellan affärsverksamheten och data- och kommunikationsteknologin, där vardera partens utveckling och möjligheter jämförs parallellt. Man kan då The Rasmus gör en video. Playground Music Scandinavia tala om kompetenbaserad affärsverksamhet, där det handlar om att koncentrera sig på att utveckla det egna och partnernätverkets kunnande, att införa nya modeller för affärsverksamheten och att producera mervärde genom att utnyttja de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Till en början har övergången till elektronisk affärsverksamhet präglats av att den har varit teknologidriven: huvudvikten har fästs vid att bygga upp den elektroniska infrastrukturen, att skaffa ny utrustning och att elektronisera olika processer framför allt i kundgränssnittet. Från det har man småningom övergått till elektroniska produkter, servicedominans i fråga om dem samt allt mera innehållsbetonad teknologi. Samtidigt har man gått allt längre i riktning mot en övergång till elektronisk organisering av affärsverksamheten. När det gäller utmaningarna för ledarskapet har man avancerat från enskilda elektroniska processer till elektroniskt umgänge mellan företagen. I dagens läge förutsätts att investeringarna i anslutning till övergången till elektronisk verksamhet, i likhet med alla andra investeringar, skall bringa nytta som motsvarar insatserna, t.ex. i form av effektivare och lönsammare verksamhet med bättre service. Nuläget för övergången till elektronisk affärsverksamhet i Finland Nuläget för övergången till elektronisk affärsverksamhet kan granskas genom att tre förändringskrafter analyseras: (i) den teknologiska utvecklingen, (ii) affärsverksamhetens utveckling och (iii) organisationens mognad att börja tillämpa praxis för elektronisk affärsverksamhet. Den sistnämnda inrymmer också organisationens uppfattning av sina möjligheter att dra nytta av den elektroniska affärsverksamheten (se figur 1). Den snabba data- och kommunikationstekniska utvecklingen har gett upphov till en informationssamhällsomvälvning i vars framfart företagen, hela sektorer och den offentliga sektorn aktivt söker nya verksamhetssätt. Sådana nya företeelser som elektronisk marknad, mobila tillämpningar och interaktiv television förändrar företagens omvärld på ett radikalt sätt, samtidigt som de öppnar

17 18 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 olika slags utmaningar och möjligheter för företagens affärsverksamhet. Den snabba prisnedgången för IT-utrustning och utrustningens minskade storlek öppnar nya typer av tillämpningsområden. Samtidigt kan det uppkomma nya områden för affärsverksamhet. Ett företags möjligheter att utvecklas i sin affärsverksamhet beror i väsentlig grad av dess omvärld och konkurrensmiljö. Förändrade konkurrensförhållanden kan förutsätta att t.ex. produktionen, kundfunktionerna, logistiken, produktutvecklingen eller någon annan viktig verksamhet omorganiseras. Affärsverksamheten organiseras inte längre bara kring tillverkningen av bestämda produkter, utan en allt viktigare del av affärsverksamheten inriktas på att producera mervärdestjänster i anslutning till produkterna och att förmedla andra företags kompetens till de egna kunderna. Figur 1. Förändringskrafter som påverkar övergången till elektronisk affärsverksamhet Affärsverksamhetens utveckling Mognad Potential Teknologisk utveckling Figur 2. Omvärlden vid övergång till elektronisk affärsverksamhet Tillväxt Lönsamhet Användarnas önskemål och behov Nya produkter och tjänster Nya processer Nya sätt att verka Förändringar och effektivisering av verksamhetsprocesserna Konkurrenstryck, sparbehov Teknologisk utveckling I figur 2 åskådliggörs förändringskrafter som styr i riktning mot en övergång till elektroniska affärsfunktioner. Utgångspunkten i figuren är att företag som strävar efter tillväxt och lönsam verksamhet blir tvungna att effektivisera och ändra sina verksamhetsprocesser under konkurrenstrycket. Den datatekniska utvecklingen tillhandahåller ständigt allt bättre möjligheter till detta. Företaget tvingas prioritera kundernas behov och deras vilja, som ibland förefaller irrationell, att få nya produkter och tjänster till sitt förfogande. För utveckling av produkter och tjänster förutsätts att ny teknologi utnyttjas effektivt, men samtidigt måste företagen vara beredda att ändra sina verksamhetsprocesser och utveckla sina verksamhetssätt. Övergång till elektronisk infrastruktur Övergången till elektronisk affärsverksamhet i företagen startade på 1960-talet när storföretagen började använda datorer för att automatisera kontorsarbetet vid stora administrativa enheter, såsom löneräkning och bokföring. Till en början fästes uppmärksamheten dock mera vid själva maskinernas funktion än vid utvecklingen av de processer som de automatiserade. De minidatorer (mini computers) som dök upp under det följande årtiondet och i synnerhet de persondatorer (personal computers, pc) som började säljas på 1980-talet innebar att utnyttjandet av datatekniken ökade enormt. När datorerna blev billigare, mindre, funktionssäkrare och lättare att använda blev det möjligt att dra nytta av utrustningen inom allt fler nya tillämpningsområden, och snart spred de sig till

18 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället alla delar av organisationerna. När datorerna och metoderna för programproduktion förbättrades främjades också utvecklingen av färdiga program som lanserades på marknaden. Tidigare hade varje tillämpning (program) konstruerats särskilt för enskilda organisationers behov. Den snabba data- och kommunikationstekniska utvecklingen på 1990-talet förde med sig ett växande antal nya tillämpningsområden för att effektivisera företagsverksamheten. Utvecklingen av datanäten har möjliggjort kommunikation mellan systemen, och i och med Internet har kommunikationen blivit kostnadseffektiv, till och med oberoende av avståndet. Samtidigt har tillämpningarna övergått till en större integration, och i stället för system för olika funktioner har det konstruerats övergripande system för styrning av verksamheten. I och med datanäten har det också uppkommit nya modeller för programaffärsverksamhet, såsom hyrning av program via Internet (Application Service Provisioning, ASP). De system som företagen använder sammanställs för närvarande i tilltagande grad av programkomponenter från flera olika tjänsteleverantörer. Ambitionen är att helheten så väl som möjligt skall svara mot användarens behov. När bärbara datorer lanserades på marknaden blev det möjligt att arbeta också någon annanstans än på arbetsplatserna. Trådlösa nät och mobila tillämpningar håller småningom på att frigöra även användningen av informationssystem från den tidigare bundenheten vid en viss plats. Samtidigt har informationssystemen trängt in på alla områden i livet, åtminstone i form av inbyggda system, eftersom allt fler anordningar som används i det dagliga livet datoriseras. ÖVERGÅNG ELEKTRONISK AFFÄRSVERKSAMHET Figur 3. Användning av informationsteknik i finländska företag våren 2004 enligt företagsstorlek Dator Internet Lokalt nät (LAN) Ingångssidor Bredband Intranät Extranät EDI* Internetköp* Internetförsäljning* Källa: Statistikcentralen (indikatorer markerade med * gäller år 2003) 5 9 personer personer personer personer 100+ personer

19 20 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Internationellt sett har verktygen för elektronisk affärsverksamhet en god spridning i företagen i Finland. Enligt Statistikcentralen hade ca 94 procent av de finländska företagen med minst fem anställda Internetförbindelse våren 2004 och i 64 procent av företagen var förbindelsen bredbandig. Av företagen hade 62 procent egna välkomstsidor, vilket visar att det finns ett tydligt intresse för möjligheterna med elektronisk affärsverksamhet. När det gäller infrastrukturen har en stor del av de finländska företagen således möjligheter att övergå till elektronisk affärsverksamhet via Internet (figur 3). Medan elektronisk dataöverföring mellan företag tidigare var möjlig endast för stora företag på grund av dyra EDI-lösningar och slutna nät, innebär den allt större utbredningen av Internet att även små företag kan övergå till elektroniska affärsfunktioner till mycket lägre kostnader än tidigare. Elektronisk handel via Internet har ökat snabbt under de senaste åren. Enligt bedömningar på basis av Statistikcentralens enkätundersökningar uppgick de beställningar som finländska företag med minst fem anställda gjorde via Internet till 10 miljarder euro år Två tredjedelar av Internetförsäljningen ägde rum inom industrin, en tredjedel inom servicesektorn. Beloppet av konsumenternas köp via nätet år 2004 beräknas redan överstiga 2 miljarder euro, vilket också det är det dubbla jämfört med året innan. Merparten av den elektroniska handeln handlar om affärer mellan företag. Den interna integreringen av företagens affärsprocesser avancerar vanligen snabbare än företagens integrering i kundernas eller huvudmännens informationssystem. Det här framgår bl.a. av figur 4, där frågan granskas enligt företagsstorleken. Den jämförande undersökningen baserar sig på EU-kommissionens utredning om användningen av informations- och kommunikationsteknik i företagen 2003 och på Eurostats uppgifter. Inkompatibla program och system och avsaknaden av gemensamma standarder utgör de största hindren för integrering av företagens interna affärsprocesser och för en övergång till elektroniska processer mellan företagen. Det allmänna spelar en betydande roll när det gäller att utveckla standarder som stöder i synnerhet små och medelstora företag och som främjar samarbetet mellan olika sektorer. Datanäten erbjuder en mångfald av distributionskanaler för det växande digitala innehållet. Mobilnäten och den digitala televisionen är exempel på nya distributionskanaler. Båda fick ursprungligen sin start på konsumentmarknaden, men de har småningom brett ut sig även till företagssektorn. Mobiltelefonerna har ända från första början haft en stor utbredning i Finland (i dag över 90 procent) och nya tjänster har tagits i bruk synnerligen fördomsfritt. Landet var i ett tidigt skede i färd med att digitalisera televisionsverksamheten, men i vårt glesbebyggda land har det varit en rätt stor utmaning att bygga upp en ny distributionsinfrastruktur och att få ut lämplig terminalutrustning på konsumentmarknaden. Affärsverksamheten i anslutning till digital-tv håller därmed bara på att komma i gång. Det förväntas dock att den kommer att växa ganska snabbt och att den inom den närmaste framtiden kommer att utvidga televisionens möjligheter som distributionskanal även till företagssektorn. Ett hot mot en snabb utveckling av den digitala televisionsverksamheten är att de interaktiva egenskaperna eventuellt blir en teknologi för en snäv grupp av aktörer. Användarunderlaget räcker då inte till för en ny marknad inom konsumentsektorn eller för faktisk användbarhet inom företagssektorn. Befolkningsregistercentralens elektroniska identitetskort (EID), som var tänkt som en genombrytande tillämpning för elektronisk identifiering av medborgarna, har inte vunnit terräng enligt planerna eller förhoppningarna. Hittills har endast EID-kort delats ut. Skulle elektroniska personcertifikat snabbt vinna terräng, kommer tillförlitligheten och användbarheten för elektronisk kommunikation och elektronisk handel att främjas markant inom både konsument- och företagssektorn. Samtidigt sporras både aktörer inom den offentliga sektorn och företag till att utveckla och tillhandahålla nya tjänster för ett tillräckligt brett användarunderlag (kritisk massa). Det förutsätts dock specialinsatser för att den kritiska massan skall kunna nås snabbt. Övergång till elektronisk affärsverksamhet Med övergång till elektronisk affärsverksamhet avses förutom övergång till olika elektroniska funktioner och processer i företagen även övergång till elektroniska produkter (produktion av tjänster och innehåll) samt övergång till elek-

20 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället troniska kundgränssnitt och nätverk av kundgränssnitt. På den allra senaste tiden har övergången till elektronisk verksamhet åstadkommit stora förändringar i affärsprocesserna för många företag som är verksamma inom traditionella branscher. Ett företag inom konfektionsindustrin hade tidigare planerat, sålt, tillverkat, lagrat och själv levererat sina produkter till en bred kundkrets runtom i Finland. För närvarande har det internationella företaget en försäljningschef i Finland. Försäljningschefen träffar regelbundet några gånger per år tre till fem köpare från en stor distributionskedja. Köparna får en datorpresentation av skisserna till modellerna för nästa säsong, och tillsammans med köparna planeras kläder som svarar mot kundernas behov. Skisserna med behövliga ändringar sänds till ett företag som designar kläder som underleverantör. Utifrån de färdiga skisserna låter företaget tillverka kläderna via nätverk av underleverantörer i Fjärran Östern och Baltikum. Distributionen sköts tillsammans med speditionsbolag, som ansvarar för mellanlagringen. ÖVERGÅNG TILL ELEKTRONISK AFFÄRSVERKSAMHET Övergången till elektronisk affärsverksamhet har gjort det svårare att uppfatta företagens affärsmodeller och deras intjäningslogik. Den klassiska beskrivningen av företagets affärsmodell baserar sig på förenligheten för tre delområden Figur 4. Förekomsten av intern (övre) och extern (nedre) integrering av företagens beställningsoch inköpssystem i Finland och vissa konkurrentländer inom sju sektorer specificerad enligt företagsstorlek. Andel av företag vilkas beställnings- och inköpssystem har kombinerats med företagets interna system 100% personer personer 250+ personer Andel av företag vilkas beställnings- och inköpssystem har kombinerats med leverantörernas eller kundernas system 100% personer personer 250+ personer Finland Sverige Danmark Norge Österrike Belgien Källa: OECD Information Technology Outlook 2004, s. 127

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 2 1 Inledning Informations- och kommunikationstekniken spelar en allt större roll i medborgarnas och företagens

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Jakartadeklarationen stakar ut riktlinjerna för det hälsofrämjande arbetet på 2000-talet

Jakartadeklarationen stakar ut riktlinjerna för det hälsofrämjande arbetet på 2000-talet Jakartadeklarationen stakar ut riktlinjerna för det hälsofrämjande arbetet på 2000-talet Bakgrund Den fjärde internationella kongressen om hälsofrämjande: New Players for a New Era Leading Health Promotion

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive 1 Förändring Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Data 2 Innovation B i g D a t

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 214 Hushållens konsumtion 212 Finländarna konsumerade år 212 ungefär 5 procent mer än år 85 Under perioden 85 212 ökade hushållens konsumtionsutgifter reellt med 41 procent per hushåll

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer