rapport av rådet för informationssamhället februari 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport av rådet för informationssamhället februari 2005"

Transkript

1 rapport av rådet för informationssamhället Å februari 2005

2 RAPPORT TILL REGERINGEN AV RÅDET FÖR INFORMATIONSSAMHÄLLET Det framtida Finland i Nätverk FEBRUARI 2005

3 4 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Förord Rådet för informationssamhället tillsattes av statsrådet den 4 september 2003 som ett förhandlings- och koordineringsorgan mellan olika samhällsaktörer i syfte att styra utvecklingen av informationssamhället. Rådet tillsattes för den nuvarande regeringens mandattid, och det består av centrala företrädare för den offentliga förvaltningen, organisationerna och näringslivet. 1) Vid sitt första möte den 22 oktober 2003 betonade rådet för informationssamhället vikten av en öppen och konstruktiv diskussion, samarbete och gemensamma överenskommelser. Medlemmarna i rådet och de sakkunniga har också aktivt diskuterat, tagit ställning och samtidigt förbundit sig att främja gemensamma mål. Ett tack till alla medlemmar för det. En av rådets särskilda uppgifter är att årligen lämna en rapport till regeringen om informationssamhällsutvecklingen i landet. Denna rapport är den första rapporten av rådet för informationssamhället. Avsikten är att rapporten skall ge en allmän överblick av informationssamhällsutvecklingen i Finland och av utmaningarna för informationssamhället och skissera upp de åtgärder som behövs för att svara på utmaningarna. Utöver den samlade utvecklingen av informationssamhället presenteras bl.a. med hjälp av kompletterande statistiska uppgifter hur målen för ett av regeringens politikprogram, informationssamhällsprogrammet, har uppnåtts. För rapporten har sektionerna vid rådet för informationssamhället sammanställt översikter över sju olika delområden. De kommenterande inläggen i början har skrivits av koncernchef Matti Lehti, riksdagsledamot Tarja Cronberg och forskare Teppo Turkki. Rapporten har redigerats av forskningschef Antti Kasvio och projektsekreterare Hanna Liikala vid Institutionen för samhällsvetenskaper vid Tammerfors universitet. Från sekretariatet för rådet för informationssamhället har planerare Päivi Mutanen-Pirttilä och generalsekreterare Katrina Harjuhahto-Madetoja deltagit i redigeringen av rapporten. Ett tack för ett förtjänstfullt arbete riktas till alla som varit med om att utforma rapporten. MATTI VANHANEN statsminister ordförande för rådet för informationssamhället 1) Uppgifter om sammansättningen för rådet för informationssamhället och ytterligare information om verksamheten:

4 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället INNEHÅLL Förord... 4 Inledning... 6 KOMMENTERANDE INLÄGG Matti Lehti Informationssamhällsutvecklingen och Finlands konkurrenskraft Tarja Cronberg Ensam i informationssamhället Teppo Turkki Informationssamhällets asiatiska pionjärer SPECIFICERING AV OLIKA DELOMRÅDEN I INFORMATIONSSAMHÄLLET Övergång till elektronisk affärsverksamhet Datakommunikation och digital televisionsverksamhet Arbetslivet från informationssamhälle till innovationssamhälle Elektronisk förvaltnig Data- och kommunikationsteknik inom social- och hälsovården Utbildning, Forskning och produktutveckling Medborgarfärdigheter i ett livskraftigt medborgarsamhälle Sammandrag BILAGA 1: Mätning av realiseringen av effektmålen för informationssamhällsprogrammet BILAGA 2: Påbörjade eller föreslagna lagstiftningsprojekt som gäller informationssamhället...107

5 6 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Inledning I dagens värld åstadkommer datoriseringen stora förändringar inom ekonomin, i samhället och i människornas dagliga liv. Finland har intensivt varit med om att starta utvecklingen, och på 1990-talet gjorde vårt land ett anslående genombrott in i det främsta internationella ledet för informationssamhället. Nokias och hela telekommunikationsklustrets kraftiga tillväxt har varit den huvudsakliga drivkraften bakom förändringen, men i bakgrunden finns också långsiktiga satsningar på kunskap och kunnande, den offentliga sektorns insatser och medborgarnas aktiva intresse för ny data- och kommunikationsteknik. Från omvälvning till vardag Under det förra årtiondet bidrog expansionen inom informationsindustrin till en kraftig ekonomisk tillväxt i Finland, och vårt land hörde till de främsta vid vissa internationella jämförelser av konkurrenskraften. Det väckte särskild uppmärksamhet att Finland lyckades bygga upp en dynamisk ny ekonomi utan att avstå från sina grundläggande egenskaper som ett i socialt hänseende jämförelsevis enhetligt nordiskt välfärdssamhälle. Finland har därmed tillhandahållit ett tydligt alternativ till det ensidigt marknadsdrivna sätt på vilket utvecklingen av informationssamhället har förts vidare i de trakter där den digitala omvälvningen fått sin början, dvs. i Silicon Valley i Kalifornien. Trots det starka utgångsläget har man också i Finland under den senaste tiden tvingats konstatera att den datatekniska utvecklingen inte garanterar att vårt land i jämn takt avancerar mot ökat välstånd. I stället måste man bereda sig på olika slags överraskningar och diskontinuiteter i utvecklingen. Grunden för Finlands ekonomi har alltjämt kvarstått som stark och expansionsduglig, men de framtida utvecklingsmöjligheterna begränsas av bl.a. den snabba förändringen i befolkningens åldersstruktur, den förhållandevis långsamma tillväxten i euroområdet och de växande utmaningarna i den internationella konkurrensmiljön. När omständigheterna har förändrats har också vissa svagheter inom arbetet för att bygga upp det finländska informationssamhället uppmärksammats exempelvis disproportionen mellan framställningen och utnyttjandet av datateknik. Finland hör dock fortfarande till de högst utvecklade informationssamhällena i världen, och den senaste tiden har Finland vunnit speciellt erkännande från OECD för de goda inlärningsresultaten i skolorna. Ett uttryck för utvecklingstempot i Finland är t.ex. att antalet bredbandsförbindelser har mer än fördubblats under en tidsperiod på ungefär ett år. Också den elektroniska marknaden växer kraftigt och har till och med överskridit prognoserna för 2000-talet. Användningen av Internet har ökat i jämn takt inom olika åldersgrupper och nätet används på ett allt mångsidigare sätt. Exempelvis finländska företag använder i dagens läge aktivt nätet för att kommunicera med olika myndigheter. Datoriseringen fortsätter Trots att genombrottet för den digitala omvälvningen redan är förbi fortsätter den intensiva datoriseringen, och det är sannolikt att de största förändringarna ännu inte har skett. I industriländerna blir mobiltelefoner, datorer och Internet en organisk del av de normala dagliga rutinerna för en övervägande del av människorna, och tonvikten i användningen riktas till allt mera avancerade tekniker och tillämpningar. De digitala anordningarnas förmåga att hantera och överföra data ökar ytterligare vid övergången från en generation till en annan och medborgarna möter i sin vardag en växande mängd datateknik som är allt intelligentare och diskret och som står till förfogande på ett naturligt sätt. Utvecklingen innebär att data- och kommunikationsteknologin på ett allt naturligare sätt inlemmas i medborgarnas aktiviteter. För närvarande sprids mobiltelefonerna snabbt framför allt i utvecklingsländerna och länderna med en övergångsekonomi. Spridningen är trots allt bara ett av stegen i den omfattande process för att sätta resurserna i rörelse som framskrider i många snabbt växande folkrika utvecklingsländer. Efterhand som

6 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället människorna får kännedom om det moderna livet försöker de bli delaktiga av dess möjligheter. Trots att oron för att arbetsplatserna förflyttas från industriländerna till områden med en lägre kostnadsnivå har blivit det synligaste uttrycket för denna utveckling, innebär den pågående förändringen en betydande tillväxtimpuls för hela världsekonomin. Det gagnar också industriländerna att tillväxten blir snabbare men endast om den är förenad med möjligheter att kontrollera de tillhörande problemen i fråga om tillräckliga naturresurser och en hållbar miljö. INLEDNING Ökad kunskap är nyckeln till utveckling Den senaste tiden har vissa ekonomiska experter betonat kunskapens stora betydelse som en faktor som påverkar tillväxten och produktivitetsutvecklingen för moderna ekonomier. Också när man talar om informationssamhället lönar det sig att huvudsakligen uppmärksamma datoriseringens roll som den faktor som gör det möjligt att använda stora mängder information. Det är just den egenskapen som gjort att den datatekniska omvälvningen har banat och antagligen också i fortsättningen kommer att bana väg för många andra vetenskapliga och teknologiska genombrott. Det finns inte någon absolut övre gräns för de möjligheter att höja produktiviteten som kunskapen öppnar, och också för industriländerna gäller att de bara har nått de första trappstegen på vägen mot kunskapsbaserad tillväxt. Problemen i världen på sistone visar å andra sidan att dagens samhällen inte lyckas speciellt bra med att kontrollera sin verksamhet eller konflikterna i samband med den. I ett samhälle som uppdelats på ett djupgående sätt kan människorna inte alltid veta om ny information produceras för deras bästa eller för att användas mot dem. Linjen för Finlands regering Finlands regering har för sin del förbundit sig att aktivt och långsiktigt föra informationssamhället framåt. Arbetet gick helt tydligt in i en ny fas våren 2003, då regeringen började fullgöra en ny typ av tväradministrativa politikprogram inom områden som fastställts som centrala med tanke på regeringens målsättningar. I det sammanhanget bestämdes att uppgiften att föra informationssamhället framåt skulle upptas som tema för ett politikprogram som statsministern själv skulle leda. Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall förbättra konkurrenskraften och produktiviteten, den sociala och regionala jämlikheten samt medborgarnas välstånd och livskvalitet genom att data- och kommunikationsteknik utnyttjas i hela samhället. Programmet syftar också till att Finland skall behålla sin ställning som en av de ledande producenterna och användarna av dataoch kommunikationsteknologi. Programmet gör det möjligt att bättre än förut samordna det arbete för främjande av informationssamhället som utförs inom olika förvaltningsområden. Samtidigt är avsikten också att aktivt samarbeta med olika nationella och internationella aktörer. Informationssamhällsprogrammet leds och samordnas av en ministergrupp under statsministerns ledning. Arbetsgruppen biträds av en programdirektör som är stationerad vid statsrådets kansli. Programmet består att åtta delområden, som fokuserar datakommunikationsförbindelser och digital televisionsverksamhet, medborgarnas beredskap att reda sig i informationssamhället och effektiverad användning av informationssamhällets tjänster, utbildning, arbetsliv, forskning och produktutveckling, elektronisk kommunikation inom den offentliga förvaltningen, utveckling av social- och hälsovården med informationssamhällets metoder, övergång till elektronisk affärsverksamhet samt elektroniskt innehåll och elektroniska tjänster, statens egen informationsförvaltning och lagstiftningsåtgärder som är centrala för utvecklingen av informationssamhället. Huvudlinjerna för informationssamhällsprogrammet har angetts i regeringens strategidokument. I den plan för genomförande av programmet som godkändes i april 2004 fastställdes konkret vilka projekt som skall genomföras inom de olika delområdena och de parter som ansvarar för genomförandet av projekten. Den ministergrupp som övervakar verkställigheten av programmet har utifrån diskussioner om programmets prioriteringar gått in för fem allmänna prioriteter: 1) horisontellt och vertikalt samarbete, 2) utveckling av serviceproduktionen med hjälp av ny data- och kommunikationsteknik, 3) utbildning och kompetens i fråga om informationssamhället, 4) datakommunikations-

7 8 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 förbindelser och 5) lagstiftning och omvärlden. När ministergruppen fastställde prioriteterna betonade den dock att alla projekt inom informationssamhällsprogrammet bör framskrida i normal takt enligt tidsschemat och att fler nya utspel kommer att göras under regeringsperioden. Programmet inriktar sig uttryckligen på praktisk verksamhet, och i enlighet med den linjen har regeringen börjat följa och belöna bästa praxis inom olika delområden. Första pris för bästa praxis som främjar vardagen i informationssamhället utdelades första gången i november Priset gick då till Plusdial Oy för den mobilbiljettjänst som bolaget har utvecklat. Mobilbiljetten används inom kollektivtrafiken i Helsingforsregionen, och tjänsten har väckt stort intresse också på det internationella planet. Dessutom belönades många andra former av god praxis, och nya pris utdelas nästa gång år Programmålen följs årligen i ljuset av variabler som beskriver den nationella och internationella informationssamhällsutvecklingen. Rådet för informationssamhället har förbundit sig att sammanställa en årlig rapport om utvecklingen av det finländska informationssamhället. Europeisk och internationell dimension Vid sidan om att bygga upp informationssamhället på det nationella planet deltar Finland aktivt i det arbete som utförs inom Europeiska unionen och som syftar till att främja informationssamhällsutvecklingen i Europa. Finland strävar för sin del efter att uppnå målen för programmet eeurope 2005 och deltar intensivt i planeringen av de fortsatta programfaserna. Speciellt aktuella är de insatser som siktar till att förbättra datasäkerheten, göra bredbandsförbindelser tillgängliga för alla européer till ett överkomligt pris, utveckla europeisk innehållsproduktion, utveckla elektronisk förvaltning och ta i bruk nästa generations Internet. IST-programmet, som syftar till att bygga upp ett informationssamhälle som utgår från användarna, är det centralaste av de europeiska forskningsprogrammen. Finland deltar i utformningen av innehållet i och målen för programmet, och finländska forskningsgrupper och företag har aktivt deltagit i det praktiska fullföljandet. Den senaste tiden har tonvikten i programmet allt mera börjat förskjutas i riktning mot smarta tillämpningar inbäddade i människornas dagliga livsmiljö. Vid sidan om dessa konkreta insatser förs det inom Europeiska unionen livliga diskussioner om behoven av att förnya de europeiska samhällena och om inrättandet av ett gemensamt europeiskt forskningsområde. Enligt Finland är aktiva framsteg på dessa områden en nödvändig förutsättning för att det även i praktiken skall vara möjligt att uppnå den målsättning som antogs i Lissabon och enligt vilken Europa skall omvandlas till den konkurrenskraftigaste ekonomin i världen fram till Under den senaste tiden har informationssamhällsutvecklingen lyfts fram som ett viktigt tema inom både FN:s verksamhet och i Finlands biståndspolitik. Tillsammans med de övriga EU-länderna deltar Finland aktivt i förberedelserna inför det världstoppmöte för informationssamhället som arrangeras i Tunisien i november Rapportens karaktär Det viktigaste syftet med den rapport av rådet för informationssamhället som nu publiceras är att analysera informationssamhällsutvecklingen i Finland i relation till de utvecklingstrender som konstateras i andra delar av världen och att genom olika åtgärdsförslag ge vägkost för att rikta den framtida utvecklingen. Avsikten är således inte enbart att presentera informationssamhällsprogrammet och dess framskridande eller att rapportera om verksamheten vid rådet för informationssamhället eller dess sektioner. I samband med analysen har strävan trots allt varit att ta hänsyn till de delar av informationssamhällsutvecklingen som regeringen sett som viktiga i sina strategiska val. Regeringen har också fått rapporter om vissa centrala frågor inom området från annat håll. Exempelvis den nationella delegationen för datasäkerhetsärenden publicerade sin rapport den 14 december Denna rapport är rådets första publikation om den samlade utvecklingen, och därför betonas framför allt en analys av nuläget i det finländska informationssamhället och de framtida målsättningarna. I den andra rapporten, som publiceras 2006, kommer tonvikten att vila på uppföljning av den utveckling som ägt rum. Den tredje rapporten, som publiceras 2007, tar däremot fasta på slutledninga-

8 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället rna av programmet och på rekommendationer för den fortsatta verksamheten. Rapporten är inte avsedd enbart för experter, utan den riktar sig till alla aktörer som är intresserade av informationssamhället och arbetet för att föra utvecklingen av informationssamhället vidare. Rapporten innehåller kommenterande inlägg som begärts av tre aktörer utanför rådet. Inläggen har skrivits av koncernchefen för TietoEnator Matti Lehti, riksdagsledamot Tarja Cronberg, som länge varit verksam i olika uppgifter för att utveckla informationssamhället, och forskare Teppo Turkki, som arbetar vid universitetet Waseda i Japan. De ombads uttryckligen komma med personliga inlägg som öppnar nya perspektiv på diskussionen om det finländska informationssamhället. De sju kapitlen efter inläggen har sammanställts av sektionerna vid rådet för informationssamhället. I kapitlen beskrivs ur respektive ansvarsområdes synvinkel nuläget inom informationssamhällsutvecklingen i Finland, skisseras det önskade framtida tillståndet upp och presenteras åtgärdsförslag för hur det målsatta tillståndet skall nås. Textavsnittet i rapporten avslutas med ett kapitel med slutledningar, vilket innehåller ett sammandrag av de åtgärder som styr informationssamhällsutvecklingen. Som bilagor ingår statistiska uppgifter om realiseringen av programmets effektmål och en förteckning över lagstiftningsprojekt som gäller informationssamhället. Vi hoppas att rapporten skall vara ett essentiellt och konstruktivt tillskott till diskussionen om det finländska informationssamhället i en tid då själva informationssamhällsidén delvis måste omdefinieras. Analyserna i rapporten ger vid handen att det finländska arbetet för att bygga upp informationssamhället för närvarande framskrider aktivt på olika fronter. Samtidigt är också utmaningarna enorma. Frågan om hur det finländska samhället i fortsättningen skall kunna stärka sin innovativitet ser ut att framstå som en väsentlig faktor. Det handlar då inte bara om hur man skall utveckla och ta i bruk ny datateknik, utan också om hur det finländska samhället och de olika delområdena för verksamheten i samhället själva förmår förnya sig. INLEDNING

9 10 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Informationssamhällsutvecklingen och Finlands konkurrenskraft MATTI LEHTI Det tioåriga inledande skedet för Internet har gett oss ett förhållandevis tydligt scenario för hur utvecklingen av informationssamhället kommer att framskrida och hurdana förändringar utvecklingen medför för det finländska samhället. Digitaliseringen är den viktigaste drivande kraften i utvecklingen, dvs. att produkter och tjänster som kodifieras till ettor och nollor överförs till datanäten. Via nätet får kunderna sina produkter och tjänster till ett förmånligare pris, snabbare, säkrare och miljövänligare än via traditionella produktions- och distributionssätt exempelvis landsvägstransporter. Utmaningar för konkurrenskraften Digitaliseringens konsekvenser för konkurrenskraften märks huvudsakligen på två sätt. Digitaliseringen höjer produktiviteten inom alla sektorer i samhället och erbjuder nya förtjänstmöjligheter för dem som tillhandahåller nätbaserade produkter och tjänster. Det snabba införandet av nya produktivitetsinstrument och de globala marknadsandelar som företagen når när det gäller digitala produkter och tjänster hör till de viktigaste mätarna av konkurrenskraften för informationssamhällsutvecklingen. Digitaliseringen framskrider i snabb takt i Finland, men så förhåller det sig också i andra länder. Avgörande för Finland är att förändringen är snabbare och går djupare än i andra samhällsekonomier. För att trygga kontinuiteten i utvecklingen behövs det allt billigare mikroprocesser, enklare användargränssnitt, bredare band för dataöverföring och förmånligare datakommunikationskostnader, men framför allt mera avancerade produkter och tjänster som lämpar sig för nätet. När det gäller prisutvecklingen för mikroprocessorer är vi i Finland helt beroende av tillverkningen utomlands. Priserna fortsätter att sjunka när produktionsvolymerna ökar. Antalet mikroprocessorer som kommunicerar med varandra kommer att överstiga jordens folkmängd inom cirka tio år. Det väsentliga för Finland är att bärbara fickterminaler som använder radioteknologi håller på att bli den viktigaste terminalenheten för uppkoppling till nätet och att Finland hör till de främsta länderna i världen också när det gäller utvecklingen av användargränssnittet för dessa enheter. Det är vi själva som till största delen svarar för byggandet av nationella datakommunikationsnät och för utvecklingen av kostnaderna för datakommunikation, och framskridandet i fråga om dessa beror delvis av åtgärderna från det allmännas sida. Den mellanrapport om genomförandet av den nationella bredbandsstrategi som kommunikationsministeriet publicerade i december 2004 innehåller ett förtjänstfullt åtgärdsprogram, som dock knappast, inte ens om det fullföljs, kommer att stärka den nationella konkurrenskraften. För faktiska konkurrensfördelar i den internationella konkurrensen förutsätts ännu snabbare egna investeringar från den offentliga sektorns sida och ekonomiska stimulansåtgärder för att uppmuntra utvecklingen inom den privata sektorn. Omvälvning inom servicebranscherna Under de närmaste åren påverkas utvecklingen i det finländska samhället och konkurrenskraften inte bara av digitaliseringen utan också av den snabbt stigande kompetensnivån i de ekonomier som är stadda i utveckling. De två förändringsströmningarna förenas i ett världsomspännande datanät, och deras verkningar riktas framför allt till de mest arbetskraftsdominerade branscherna i samhället, dvs. servicesektorn. Utvecklingen för med sig omfattande automati-

10 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället sering och en omfördelning av kunskapsintensivt servicearbete mellan de utvecklade länderna och de ekonomier som utvecklas. Som ett resultat av serviceautomationen differentieras det kunskapsintensiva servicearbetet i självbetjäning för kunderna, i uppgifter som sköts av serverprogram och terminalenheter och i bakgrundsarbete för underhåll och stöd. Tack vare världsomspännande nät kan bakgrundsarbetet utföras på samma villkor nästan var som helst. I fortsättningen produceras kunskapsintensiva tjänster delvis i närheten av kunden, delvis rentav mycket långt borta i sådana områden där produktionen är förmånligast. Det betyder att befolkningen i de ekonomier som utvecklas kan delta i de utvecklade ländernas serviceproduktion utan att flytta bort från sitt hemland. Samtidigt börjar industrialiseringen inom servicesektorn allt mera påminna om den industriella automatiseringen och internationaliseringen under det förra århundradet. När det gäller bakgrundstjänster som rör sig fritt på nätet är företagens specialisering en lika viktig konkurrensfaktor som inom den tillverkande industrin. De betydelsefullaste skillnaderna uppkommer i kapitalbehoven och i betydelsen av geografiska avstånd. Inom den fysiska varuproduktionen riktas kapitalinvesteringarna till produktionsanordningar, och transportavstånden till huvudmarknaden är en central faktor som påverkar konkurrenskraften. Tonvikten för investeringar i kunskapsintensiv serviceproduktion vilar på ökad kompetens och hjärnkapacitet, och transportavstånden har knappast alls någon betydelse när produkter och tjänster distribueras med ljusets hastighet. I likhet med den industriella automationen medför serviceautomationen stora produktionshopp, större förmögenhet och kortare arbetstider. I stället för kollektivt ändrade arbetstider förkortas arbetstiderna dock mycket individuellt. Enligt en försiktig bedömning kommer automatiseringen av kunskapsintensiva serviceuppgifter i Finland att frigöra ca 10 procent av arbetsplatserna inom servicesektorn, dvs arbetsplatser, före utgången av nästa årtionde. Antalet motsvarar ungefär den förestående minskningen av arbetskraften på grund av pensionering på 2010-talet. De största förändringsutmaningarna beträffande digitaliseringen och den nya internationella arbetsfördelningen riktas till företag inom de kunskapsintensivaste servicebranscherna, såsom finanssektorn, datakommunikationssektorn, underhållningsbranschen och mediebranschen. Konkurrensen tvingar företagsfältet till djupgående förändringar, och det är bara de kunnigaste aktörerna och de aktörer som bäst klarar av att förnya sig som kommer att finnas kvar på fältet efter de stora ändringsvågorna. Det finns dock inte någon bransch som kan stå helt oberörd av verkningarna. Inom den offentliga sektorn riktas det största trycket till kunskapsintensiva kommunikationstjänster och till hälso- och sjukvården. Där det inte finns någon konkurrens, måste förändringarna initieras inifrån. KOMMENTERANDE INLÄGG Förutsättningar för framgång för Finland Informationssamhällsutvecklingen hittills i Finland och de framtida förutsättningarna för framgång för vårt land kan betygsättas som medelmåttiga eller goda. Finland har lyckats hänga med i den internationella informationssamhällsutvecklingen, men vårt land har inte vunnit några betydande konkurrensfördelar. Det finns förutsättningar för någonting bättre, och frågan om hur vi klarar oss avgörs inom de följande 15 åren. Fram till 2020 finns alla kunskapsintensiva produkter och tjänster på nätet, en landsomfattande infrastruktur har byggts upp och medborgarna har förberetts för att använda nättjänster. Den ställning som Finland då kommer att ha som exportör av kunnande och kunskapsintensiva tjänster beror framför allt av företagens innovationsförmåga och förmåga till förnyelse. Till skillnad från situationen under det förra århundradet gagnar närings-, utbildnings-, kapital- och till och med åldersstrukturen i det finländska samhället möjligheterna att anpassa sig till de framtida förändringarna. Den offentliga sektorn bör för sin del visa innovativitet och förmåga till förnyelse när det gäller att ta i bruk nya produktivitetsinstrument. Samtidigt bör den utforma incitament för tillväxt och förnyelse inom den privata sektorn med hjälp av utbildnings- och innovationssystemet, arbetsmarknadssystemet och systemet för social trygghet samt med hjälp av beskattningssystemet. Näringspolitiken i Finland bör snabbare än konkurrentländerna kunna anpassa sig till ett nytt slags förbund i fråga om tjänster och teknologi. Samtidigt bör samhällets resurser omfördelas så att de kan användas för att stödja uppkomsten av nya nätbaserade serviceprodukter och arbetsplatser. Skribenten är koncernchef för TietoEnator Oyj och kansler vid Helsingfors handelshögskola från ingången av 2005.

11 12 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Ensam i informationssamhället TARJA CRONBERG I synnerhet i Finland har informationssamhällsutvecklingen gällt utveckling av mobiltelefoner, Internet och bredband. Informationssamhällets framskridande har uppmätts med antalet datoranvändare och den tekniska hastigheten. Själva människan har lämnats därhän. Medborgarna har blivit användare som skall skaffa sig behövlig information och ta tekniken i bruk. Den offentliga sektorns uppgift har varit att stödja utvecklingen genom att överföra sina tjänster till nätet. Också när det gäller demokratin går utvecklingen i riktning mot röstningsmaskiner. Ensamhet som ett problem Det är paradoxalt att människorna blir ensammare samtidigt som antalet mobiltelefoner ökar. Mannerheims Barnskyddsförbund utförde nyligen en utredning där det konstaterades att barnen är ensamma och längtar efter en närvarande vuxen som inte hela tiden är upptagen med andra uppgifter. Vanhustyön tuki har konstaterat att ensamheten är ett problem för de äldre i synnerhet när hälsan försämras. Förutom barn och äldre upplever också medelålders personer som bor ensamma ensamhet i ett samhälle som domineras av familjecentrering. Familjemedlemskap råder dock inte nödvändigtvis bot på ensamheten; det finns en starkt framtonande bild av uppväxande barn som tillbringar tiden ensamma i sitt rum och surfar på nätet. Samtidigt blir föräldrarna slutkörda när tempot i arbetslivet fortsätter att accelerera. I dag ökar de psykiska problemen inom alla åldersklasser. Alkoholkonsumtionen ökar, och dess skadliga hälsoeffekter ökar och förvärras också i snabb takt. Hälsovårdsutgifterna ökar explosionsartat. Familjevåldet utgör en del av vardagen, och människorna känner sig allt otryggare hemma och i samhället. Varför blev Finland inte det sociala informationssamhällets drömland som Pekka Himanen och Manuel Castells förutspådde i sin bok? Informationssamhällets tre faser Informationssamhällets utveckling kan beskrivas med hjälp av tre faser. Den första fasen gäller tillgången på teknik och de befintliga nätverken. Inte heller telefonen hade någon betydelse förrän också andra skaffade sig en sådan. Detsamma gäller naturligtvis för Internet. Dess maskiner och anordningar kan användas som inträdesbiljett till informationssamhället för att man inte skall falla utanför redan under det inledande skedet. Den andra fasen hänför sig till kompetens och kunskap om möjligheterna att använda maskinerna. Det är viktigt att behärska inte bara utrustningen utan också de färdigheter som behövs i arbetslivet i informationssamhället. Den som känner till reglerna och kan röra sig på både kunskapens motorvägar och små gångstigar kan säga att han eller hon har körkort för informationssamhället. Den tredje och viktigaste utvecklingsfasen är medlemskortsfasen, medlemskap i gemenskapen i informationssamhället. Här avses upplevelsen av att höra hemma någonstans och att bygga upp en framtid tillsammans med andra.

12 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället Den sociala gemenskapens betydelse Utvecklingen av den sociala gemenskapen har till stor del glömts bort i arbetet för att utveckla informationssamhället. Det här gäller särskilt Finland. Finländarna är teknologioptimister; vi tar gärna i bruk ny teknologi, utan att ifrågasätta den. De bortglömda frågorna om teknikens egentliga användningsändamål avspeglas nu till och med i Nokias utveckling. Finland klarar sig inte längre lika bra ute i världen, eftersom vi i viss bemärkelse har begränsad förmåga att gestalta det liv där tekniken skall användas. I de traditionella jordbrukssamhällena fick människorna rötter via bygemenskapen, som också skapade samhörighet mellan människorna. I industrisamhället förankrade arbetsgemenskapen människorna i samhället och engagerade alla i utvecklingen av välfärdssamhället. Alvin Toffler framförde i sin vision i början av 1980-talet att den sociala gemenskapen i informationssamhället skulle komma att utvecklas uttryckligen i hemmen och närmiljön. Hans tanke var att lokalsamhällena skulle blomstra upp på ett aldrig skådat sätt när människorna i allt större utsträckning börjar arbeta hemma. Lokalsamhällena skulle kunna avgränsas fysiskt på samma sätt som bygemenskaperna på sin tid kunde avgränsas i jordbrukssamhället. Samtidigt skulle lokalsamhällena trots allt präglas av tilltagande internationalism och kulturell mångfald. Den växande ensamheten i det moderna samhället bevisar att åtminstone Alvin Tofflers vision inte håller på att gå i uppfyllelse. I Finland finns det personer som bor ensamma, dvs. nästan en femtedel av hela befolkningen i vårt land. Om ensamstående föräldrar och andra som inte lever i ett parförhållande medräknas, närmar sig antalet personer som bor ensamma 1,5 miljoner. Det finns inte heller några tecken på renässans för lokalsamhällena. Man håller tvärtom på att stänga de gemensamma lokaler som finns, t.ex. byskolor, närbibliotek och ungdomslokaler. KOMMENTERANDE INLÄGG Medlemskort för informationssamhället Vi har inte något medlemskort för informationssamhället, dvs. vi har inga sådana närliggande sammanslutningar som vi kunde känna att vi tillhör. Det räcker inte med virtuella gemenskaper, chattgrupper och diskussionsspalter, utan människan behöver också fysisk närhet. Under den här fasen för informationssamhället bör man därför satsa alla tänkbara resurser på att utveckla gemenskaperna i stället för att satsa på teknologin. Såväl gemensamma utrymmen som föreningar, ungdomsverksamhet och kultur bör stödjas. Det behövs också mera stöd och träning än för närvarande i fråga om att bry sig, kommunicera och leva tillsammans. Biblioteken är speciellt viktiga. De är genuina rum i informationssamhället, vilkas betydelse har glömts bort i teknologiruset under den senaste tiden. I biblioteken hjälper yrkesmänniskor oss att få tillgång till information, men vi möter också andra människor. Det är verkligen anmärkningsvärt att när dörrarna till biblioteket i en liten stad i Norra Karelen öppnar klockan elva står ett femtiotal människor i kö för att komma in. I informationssamhället är biblioteket ett öppet rum med låg tröskel. Biblioteken utför ett viktigt socialt arbete för att förebygga ensamhet, och arbetet når också ungdomarna. Det är just biblioteken som möjliggör allas delaktighet i informationssamhället. Det är därför speciellt viktigt för den framtida utvecklingen av informationssamhället att biblioteken finns nära alla människor och att det vid biblioteken utöver maskiner och utrustning för informationssamhället också finns yrkeskunniga handledare. Framför allt bör biblioteken vara öppna när människorna behöver dem. Skribenten är riksdagsledamot och både teknologie doktor och ekonomie doktor. Hon har tidigare arbetat som bl.a. FN-expert, forskningschef vid Byggforskningsinstitutet i Danmark, biträdande professor vid Danmarks tekniska högskola, landskapsdirektör för Norra Karelens förbund och chef för Fredsforskningsinstitutet i Köpenhamn.

13 14 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Informationssamhällets asiatiska pionjärer TEPPO TURKKI Japans och Sydkoreas gestaltning av utvecklingen av informationssamhället är mera övergripande, dynamiskare och mera omfattande än den finländska diskussionen. I båda länderna har man snabbt vaknat till insikt om och identifierat de sociala och samhälleliga förändringar samt de förändringar i kommunikationen mellan människor som den digitala tekniken för med sig. Samtidigt förstår man i båda länderna att den marknad för ny utrustning och nya tjänster som föds i och med den teknologiska konvergensen kommer att byggas upp som en central del av den konkurrenskraft som uppnås med den nationella informationssamhällspolitiken. I Japan och Sydkorea ser man tydligt att såväl i staternas och företagens som i individernas liv är möjligheterna att lyckas allt mera beroende av de berördas förmåga att behärska ny teknologi och av färdigheterna att kommunicera och utveckla sin omgivning. Ny teknologi, utnyttjandet av den och en allmännare utveckling av informationssamhället utgör därmed i Asien en allt viktigare del av kärnan i den politik som regeringarna bedriver. På väg mot överallt förekommande datorisering För de asiatiska länderna innebär informationssamhällsutvecklingen en möjlighet att klara sig i den globala ekonomin och en stig till att produktifiera nya innovationer. I synnerhet i Japan förstår man att kunskapsbaserad ekonomi och ny digital teknik också är innovationsekonomi. För att kunna kontrollera den pågående omvälvningen, som tar sig uttryck i samtidiga förändringar av de sociala, ekonomiska och teknologiska systemen, har Japan och Sydkorea utvecklat en omfattande och integrerad handlingsmodell för s.k. överallt förekommande (ubiquitous) tjänster. I Japan talar man om en U- samhällsstrategi som siktar till närvarande intelligens, medan man i Sydkorea har utformat en egen modell som benämns IT839-strategin. Siffrorna syftar på åtta nya tjänster som främjar strategin, tre mål för att utveckla infrastrukturen och nio nya produktkoncept inom IT-branschen, vilka möjliggörs av den nya infrastrukturen. I det samhälle med närvarande intelligens som skisseras upp i båda programmen har olika datatekniska tjänster och nät integrerats så att offentliga tjänster, kommunikation i arbetslivet och transaktioner liksom underhållning för enskilda medborgare, deras informationshantering och deras inbördes kommunikation rör sig smidigt på och mellan olika nät och plattformer. I ett samhälle med närvarande intelligens är det viktigt att producera betydelser och att kommunicera. Andra centrala begrepp är datasäkerhet, kund- och användarorientering och kompetenssystem. Graden av framskridande beror på perspektivet Nuläget för informationssamhällsutvecklingen i Japan och Sydkorea ser något annorlunda ut om vi skärskådar situationen ur perspektivet för medborgarsamhället och de offentliga myndighetstjänsterna i stället för ur ett marknadslägesperspektiv.

14 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället I Sydkorea har det länge rått en stark nationell konsensus om en övergång via snabb utveckling till världens ledande informationssamhälle. Sydkoreanerna har som medborgare förbundit sig att stödja utvecklingen av sitt samhälle, och de vill höja Sydkoreas datatekniska konkurrenskraft. De ser utvecklingen som ett led i sina framtida fördelar. Informationssamhällsutvecklingen i Japan tycktes däremot köra fast i fjol i hög grad därför att den strategi för e-japan som regeringen hade utformat kolliderade med ett kraftigt motstånd från medborgarnas sida. Motståndet hänför sig till den centraliserade myndighetsdatabas som byggts upp som kärnan i det japanska informationssamhället och till verksamheten med webbportalen Juki Net. Problemen med den japanska e-strategin Den praktiska tillämpningen av e-strategin för Japan har begränsats av att de japanska myndigheterna inte har förfogat över en elektronisk identitetsnyckel eller personbeteckning eller socialskyddssignum enligt modellen i Finland eller USA. En sådan nyckel måste utvecklas i snabb takt, och myndigheterna har nu redan i ett års tid tillhandahållit medborgarna ett elvasiffrigt elektroniskt identitetskort. För två år sedan fick dock det elektroniska identitetskortet och serviceportalen Juki Net skarp kritik av medierna och också av medborgaraktivister. I landet har det hela tiden funnits starka rädslor beträffande datasäkerheten och starka misstankar om att den elektroniska informationen missbrukas. De som byggt upp informationssamhället tycks ha saknat beröring med japanernas djupaste antaganden, rädslor eller det politiska tänkandet i fråga om medborgarnas dataskydd. Den japanska regeringens information om kortet och serviceportalen Juki Net har i första hand varit teknisk och otillräcklig. Strategin för genomförandet av revideringarna har letts uppifrån, varit tjänstemannadominerad och präglats av mycket teoretisk retorik. I japanernas ögon förefaller informationssamhället på något sätt avlägset, mindre konkret och, trots den utlovade effektiviteten, som en politisk vision som eventuellt försöker ändra den dagliga livsföringen alltför radikalt. Hösten 2004 hade uppskattningsvis bara ungefär en halv procent av japanerna skaffat sig ett elektroniskt identitetskort och med hjälp av det registrerat sig som användare av Juki Net. Hela 99,5 procent av japanerna står därmed fortfarande utanför systemet, antingen passivt eller som en aktiv åsiktsyttring. KOMMENTERANDE INLÄGG Sydkorea avancerar Sydkorea kan för närvarande kanske betraktas som den stat i världen som nått längst i utvecklingen, i synnerhet om vi fäster avseende vid den elektroniska kommunikationen, datasäkerheten och medborgarnas elektroniska dialog med myndigheter och olika kommersiella tjänster. Det kan därför antas att Sydkorea kommer att vara den första stat som når en sådan samhällelig och datateknisk utvecklingsnivå som karaktäriseras av trådlös närvarande intelligens och en omfattande kultur för användning av informationssamhällets tjänster som medborgarna behärskar. Finlands ställning? En jämförelse av Finlands och Asiens strukturella och lagstiftningsmässiga förutsättningar att avancera i informationssamhällsutvecklingen visar att Finland fortfarande tycks ha en viss slagkraft framför allt i förhållande till Japan. Till Finlands viktigaste styrkefaktorer hör att förvaltningen och de offentliga tjänsterna fungerar, att medborgarna har förtroende för myndigheterna, att teknologikompetensen är hög, att landet har en välutvecklad digital infrastruktur samt att de lagstiftningsmässiga och strukturella förhållandena är gynnsamma för reformarbetet. Japans speciella styrkefaktor är att myndigheterna intensivt ägnar sig åt att utveckla informationssamhället och att den strategi om vilken en gång överenskommits genomförs målmedvetet. Den kanske viktigaste utmaningen för Finland består i hur vi lyckas stärka och försnabba vår kultur för beslutsfattande. Skribenten är gästforskare vid Waseda universitet i Japan. Han har tidigare arbetet bl.a. som journalist och konsult för ledningen för Elisa Abp.

15 En liten Makaoköpare på 1960-talet. Fotograf: Ensio Kauppila Vapriikkis bildarkiv

16 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället Övergång till elektronisk affärsverksamhet SEKTIONEN FÖR ELEKTRONISK AFFÄRS- VERSAMHET, ELEKTRONISKA TJÄNSTER - OCH ELEKTRONISKT INNEHÅLL Den snabba data- och kommunikationstekniska utvecklingen och den ökade datoriseringen inom affärsverksamheten har tillfört diskussionerna begreppet elektronisk affärsverksamhet, som är ett vidare begrepp än elektronisk handel. Problemet med det nya begreppet är trots allt att det väcker en föreställning om ett område för affärsverksamheten som är avskilt från företagets huvudsakliga eller traditionella affärsverksamhet. I stället för elektronisk affärsverksamhet är det därför kanske mera träffande att tala om en övergång till elektronisk affärsverksamhet. Förhållandet mellan data- och kommunikationsteknologi och affärsverksamhet har utforskats redan i flera års tid. Ett lovande, men samtidigt krävande angreppssätt går ut på att skärskåda förhållandet som en dialog mellan affärsverksamheten och data- och kommunikationsteknologin, där vardera partens utveckling och möjligheter jämförs parallellt. Man kan då The Rasmus gör en video. Playground Music Scandinavia tala om kompetenbaserad affärsverksamhet, där det handlar om att koncentrera sig på att utveckla det egna och partnernätverkets kunnande, att införa nya modeller för affärsverksamheten och att producera mervärde genom att utnyttja de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Till en början har övergången till elektronisk affärsverksamhet präglats av att den har varit teknologidriven: huvudvikten har fästs vid att bygga upp den elektroniska infrastrukturen, att skaffa ny utrustning och att elektronisera olika processer framför allt i kundgränssnittet. Från det har man småningom övergått till elektroniska produkter, servicedominans i fråga om dem samt allt mera innehållsbetonad teknologi. Samtidigt har man gått allt längre i riktning mot en övergång till elektronisk organisering av affärsverksamheten. När det gäller utmaningarna för ledarskapet har man avancerat från enskilda elektroniska processer till elektroniskt umgänge mellan företagen. I dagens läge förutsätts att investeringarna i anslutning till övergången till elektronisk verksamhet, i likhet med alla andra investeringar, skall bringa nytta som motsvarar insatserna, t.ex. i form av effektivare och lönsammare verksamhet med bättre service. Nuläget för övergången till elektronisk affärsverksamhet i Finland Nuläget för övergången till elektronisk affärsverksamhet kan granskas genom att tre förändringskrafter analyseras: (i) den teknologiska utvecklingen, (ii) affärsverksamhetens utveckling och (iii) organisationens mognad att börja tillämpa praxis för elektronisk affärsverksamhet. Den sistnämnda inrymmer också organisationens uppfattning av sina möjligheter att dra nytta av den elektroniska affärsverksamheten (se figur 1). Den snabba data- och kommunikationstekniska utvecklingen har gett upphov till en informationssamhällsomvälvning i vars framfart företagen, hela sektorer och den offentliga sektorn aktivt söker nya verksamhetssätt. Sådana nya företeelser som elektronisk marknad, mobila tillämpningar och interaktiv television förändrar företagens omvärld på ett radikalt sätt, samtidigt som de öppnar

17 18 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 olika slags utmaningar och möjligheter för företagens affärsverksamhet. Den snabba prisnedgången för IT-utrustning och utrustningens minskade storlek öppnar nya typer av tillämpningsområden. Samtidigt kan det uppkomma nya områden för affärsverksamhet. Ett företags möjligheter att utvecklas i sin affärsverksamhet beror i väsentlig grad av dess omvärld och konkurrensmiljö. Förändrade konkurrensförhållanden kan förutsätta att t.ex. produktionen, kundfunktionerna, logistiken, produktutvecklingen eller någon annan viktig verksamhet omorganiseras. Affärsverksamheten organiseras inte längre bara kring tillverkningen av bestämda produkter, utan en allt viktigare del av affärsverksamheten inriktas på att producera mervärdestjänster i anslutning till produkterna och att förmedla andra företags kompetens till de egna kunderna. Figur 1. Förändringskrafter som påverkar övergången till elektronisk affärsverksamhet Affärsverksamhetens utveckling Mognad Potential Teknologisk utveckling Figur 2. Omvärlden vid övergång till elektronisk affärsverksamhet Tillväxt Lönsamhet Användarnas önskemål och behov Nya produkter och tjänster Nya processer Nya sätt att verka Förändringar och effektivisering av verksamhetsprocesserna Konkurrenstryck, sparbehov Teknologisk utveckling I figur 2 åskådliggörs förändringskrafter som styr i riktning mot en övergång till elektroniska affärsfunktioner. Utgångspunkten i figuren är att företag som strävar efter tillväxt och lönsam verksamhet blir tvungna att effektivisera och ändra sina verksamhetsprocesser under konkurrenstrycket. Den datatekniska utvecklingen tillhandahåller ständigt allt bättre möjligheter till detta. Företaget tvingas prioritera kundernas behov och deras vilja, som ibland förefaller irrationell, att få nya produkter och tjänster till sitt förfogande. För utveckling av produkter och tjänster förutsätts att ny teknologi utnyttjas effektivt, men samtidigt måste företagen vara beredda att ändra sina verksamhetsprocesser och utveckla sina verksamhetssätt. Övergång till elektronisk infrastruktur Övergången till elektronisk affärsverksamhet i företagen startade på 1960-talet när storföretagen började använda datorer för att automatisera kontorsarbetet vid stora administrativa enheter, såsom löneräkning och bokföring. Till en början fästes uppmärksamheten dock mera vid själva maskinernas funktion än vid utvecklingen av de processer som de automatiserade. De minidatorer (mini computers) som dök upp under det följande årtiondet och i synnerhet de persondatorer (personal computers, pc) som började säljas på 1980-talet innebar att utnyttjandet av datatekniken ökade enormt. När datorerna blev billigare, mindre, funktionssäkrare och lättare att använda blev det möjligt att dra nytta av utrustningen inom allt fler nya tillämpningsområden, och snart spred de sig till

18 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället alla delar av organisationerna. När datorerna och metoderna för programproduktion förbättrades främjades också utvecklingen av färdiga program som lanserades på marknaden. Tidigare hade varje tillämpning (program) konstruerats särskilt för enskilda organisationers behov. Den snabba data- och kommunikationstekniska utvecklingen på 1990-talet förde med sig ett växande antal nya tillämpningsområden för att effektivisera företagsverksamheten. Utvecklingen av datanäten har möjliggjort kommunikation mellan systemen, och i och med Internet har kommunikationen blivit kostnadseffektiv, till och med oberoende av avståndet. Samtidigt har tillämpningarna övergått till en större integration, och i stället för system för olika funktioner har det konstruerats övergripande system för styrning av verksamheten. I och med datanäten har det också uppkommit nya modeller för programaffärsverksamhet, såsom hyrning av program via Internet (Application Service Provisioning, ASP). De system som företagen använder sammanställs för närvarande i tilltagande grad av programkomponenter från flera olika tjänsteleverantörer. Ambitionen är att helheten så väl som möjligt skall svara mot användarens behov. När bärbara datorer lanserades på marknaden blev det möjligt att arbeta också någon annanstans än på arbetsplatserna. Trådlösa nät och mobila tillämpningar håller småningom på att frigöra även användningen av informationssystem från den tidigare bundenheten vid en viss plats. Samtidigt har informationssystemen trängt in på alla områden i livet, åtminstone i form av inbyggda system, eftersom allt fler anordningar som används i det dagliga livet datoriseras. ÖVERGÅNG ELEKTRONISK AFFÄRSVERKSAMHET Figur 3. Användning av informationsteknik i finländska företag våren 2004 enligt företagsstorlek Dator Internet Lokalt nät (LAN) Ingångssidor Bredband Intranät Extranät EDI* Internetköp* Internetförsäljning* Källa: Statistikcentralen (indikatorer markerade med * gäller år 2003) 5 9 personer personer personer personer 100+ personer

19 20 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället 2005 Internationellt sett har verktygen för elektronisk affärsverksamhet en god spridning i företagen i Finland. Enligt Statistikcentralen hade ca 94 procent av de finländska företagen med minst fem anställda Internetförbindelse våren 2004 och i 64 procent av företagen var förbindelsen bredbandig. Av företagen hade 62 procent egna välkomstsidor, vilket visar att det finns ett tydligt intresse för möjligheterna med elektronisk affärsverksamhet. När det gäller infrastrukturen har en stor del av de finländska företagen således möjligheter att övergå till elektronisk affärsverksamhet via Internet (figur 3). Medan elektronisk dataöverföring mellan företag tidigare var möjlig endast för stora företag på grund av dyra EDI-lösningar och slutna nät, innebär den allt större utbredningen av Internet att även små företag kan övergå till elektroniska affärsfunktioner till mycket lägre kostnader än tidigare. Elektronisk handel via Internet har ökat snabbt under de senaste åren. Enligt bedömningar på basis av Statistikcentralens enkätundersökningar uppgick de beställningar som finländska företag med minst fem anställda gjorde via Internet till 10 miljarder euro år Två tredjedelar av Internetförsäljningen ägde rum inom industrin, en tredjedel inom servicesektorn. Beloppet av konsumenternas köp via nätet år 2004 beräknas redan överstiga 2 miljarder euro, vilket också det är det dubbla jämfört med året innan. Merparten av den elektroniska handeln handlar om affärer mellan företag. Den interna integreringen av företagens affärsprocesser avancerar vanligen snabbare än företagens integrering i kundernas eller huvudmännens informationssystem. Det här framgår bl.a. av figur 4, där frågan granskas enligt företagsstorleken. Den jämförande undersökningen baserar sig på EU-kommissionens utredning om användningen av informations- och kommunikationsteknik i företagen 2003 och på Eurostats uppgifter. Inkompatibla program och system och avsaknaden av gemensamma standarder utgör de största hindren för integrering av företagens interna affärsprocesser och för en övergång till elektroniska processer mellan företagen. Det allmänna spelar en betydande roll när det gäller att utveckla standarder som stöder i synnerhet små och medelstora företag och som främjar samarbetet mellan olika sektorer. Datanäten erbjuder en mångfald av distributionskanaler för det växande digitala innehållet. Mobilnäten och den digitala televisionen är exempel på nya distributionskanaler. Båda fick ursprungligen sin start på konsumentmarknaden, men de har småningom brett ut sig även till företagssektorn. Mobiltelefonerna har ända från första början haft en stor utbredning i Finland (i dag över 90 procent) och nya tjänster har tagits i bruk synnerligen fördomsfritt. Landet var i ett tidigt skede i färd med att digitalisera televisionsverksamheten, men i vårt glesbebyggda land har det varit en rätt stor utmaning att bygga upp en ny distributionsinfrastruktur och att få ut lämplig terminalutrustning på konsumentmarknaden. Affärsverksamheten i anslutning till digital-tv håller därmed bara på att komma i gång. Det förväntas dock att den kommer att växa ganska snabbt och att den inom den närmaste framtiden kommer att utvidga televisionens möjligheter som distributionskanal även till företagssektorn. Ett hot mot en snabb utveckling av den digitala televisionsverksamheten är att de interaktiva egenskaperna eventuellt blir en teknologi för en snäv grupp av aktörer. Användarunderlaget räcker då inte till för en ny marknad inom konsumentsektorn eller för faktisk användbarhet inom företagssektorn. Befolkningsregistercentralens elektroniska identitetskort (EID), som var tänkt som en genombrytande tillämpning för elektronisk identifiering av medborgarna, har inte vunnit terräng enligt planerna eller förhoppningarna. Hittills har endast EID-kort delats ut. Skulle elektroniska personcertifikat snabbt vinna terräng, kommer tillförlitligheten och användbarheten för elektronisk kommunikation och elektronisk handel att främjas markant inom både konsument- och företagssektorn. Samtidigt sporras både aktörer inom den offentliga sektorn och företag till att utveckla och tillhandahålla nya tjänster för ett tillräckligt brett användarunderlag (kritisk massa). Det förutsätts dock specialinsatser för att den kritiska massan skall kunna nås snabbt. Övergång till elektronisk affärsverksamhet Med övergång till elektronisk affärsverksamhet avses förutom övergång till olika elektroniska funktioner och processer i företagen även övergång till elektroniska produkter (produktion av tjänster och innehåll) samt övergång till elek-

20 rapport till regeringen av rådet för informationssamhället troniska kundgränssnitt och nätverk av kundgränssnitt. På den allra senaste tiden har övergången till elektronisk verksamhet åstadkommit stora förändringar i affärsprocesserna för många företag som är verksamma inom traditionella branscher. Ett företag inom konfektionsindustrin hade tidigare planerat, sålt, tillverkat, lagrat och själv levererat sina produkter till en bred kundkrets runtom i Finland. För närvarande har det internationella företaget en försäljningschef i Finland. Försäljningschefen träffar regelbundet några gånger per år tre till fem köpare från en stor distributionskedja. Köparna får en datorpresentation av skisserna till modellerna för nästa säsong, och tillsammans med köparna planeras kläder som svarar mot kundernas behov. Skisserna med behövliga ändringar sänds till ett företag som designar kläder som underleverantör. Utifrån de färdiga skisserna låter företaget tillverka kläderna via nätverk av underleverantörer i Fjärran Östern och Baltikum. Distributionen sköts tillsammans med speditionsbolag, som ansvarar för mellanlagringen. ÖVERGÅNG TILL ELEKTRONISK AFFÄRSVERKSAMHET Övergången till elektronisk affärsverksamhet har gjort det svårare att uppfatta företagens affärsmodeller och deras intjäningslogik. Den klassiska beskrivningen av företagets affärsmodell baserar sig på förenligheten för tre delområden Figur 4. Förekomsten av intern (övre) och extern (nedre) integrering av företagens beställningsoch inköpssystem i Finland och vissa konkurrentländer inom sju sektorer specificerad enligt företagsstorlek. Andel av företag vilkas beställnings- och inköpssystem har kombinerats med företagets interna system 100% personer personer 250+ personer Andel av företag vilkas beställnings- och inköpssystem har kombinerats med leverantörernas eller kundernas system 100% personer personer 250+ personer Finland Sverige Danmark Norge Österrike Belgien Källa: OECD Information Technology Outlook 2004, s. 127

Tävlingen Statsministerns bästa praxis

Tävlingen Statsministerns bästa praxis Tävlingsanvisningar 10.1.2006 Tävlingen Statsministerns bästa praxis Ett informationssamhälle för hela folket och statsministerns pris för bästa praxis Med informationssamhällsprogrammet vill regeringen

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Främjandet av digitaliseringen är ett av de centrala målen i regeringsprogrammet. Syftet med spetsprojektet för skapande av en tillväxtmiljö

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället 1 Kommunernas uppgifter efter reformen v [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma 2 Sammanfattning Kommunen är en central aktör

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 2 1 Inledning Informations- och kommunikationstekniken spelar en allt större roll i medborgarnas och företagens

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd Bo Dahlbom Professor vid IT-universitetet i Göteborg Forskningschef på Interactive Institute Medlem av Regeringens IT-råd Makten över framtiden, Liber 2003 Sveriges framtid, Liber 2007 www.viktoria.se/dahlbom

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Korporationernas tid är förbi I Finland finns 90 000 arbetsgivarföretag: DET NORMALBINDANDE FÄLTET Cirka 20 000 företag Hör till arbetsgivarförbund Kan påverka

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors Arbetslivet förnyas Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors 9.6.2015 Det finländska arbetslivet BÄST I EUROPA 2020 Strategin för utveckling av arbetslivet Inskrivet i regeringsprogrammet

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Front Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip.

Front Advokater. Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken. Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip. Front Advokater Stadsnät för Sverige in i framtiden i juridiken och praktiken Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Amir Daneshpip 22 mars 2017 En kort tillbakablick 90-talet den digitala revolutionens

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården Iakttagelser, slutsatser och fortsatta åtgärder

Utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården Iakttagelser, slutsatser och fortsatta åtgärder Utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården Iakttagelser, slutsatser och fortsatta åtgärder Eeva Linkama Delegationen för skärgårdstrafik 3.11.2015 Utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården vad är

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive De sista 5 åren med Internet Bloggar, Facebook, Twitter Google,

Läs mer

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Kommunikationsministeriet främjar befolkningens välfärd och näringslivets konkurrenskraft. Välfärd och konkurrenskraft genom goda förbindelser

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets strategi 2017 Konstuniversitetets strategi 2020 Konstuniversitetets strategi 20172020 KONST- UNIVERSITETETS UPPGIFT Konstuniversitetets strategi 20172020 / Konstuniversitetets uppgift Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin

Läs mer

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Nordtek 12.6.2006 Direktör Pekka Pokela Finlands Näringsliv EK Finska val i 1980s: KONKURRENS SAMARBETE 2(14) Finansiering som

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer