Graviditetsregistret, NKR14-177

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Graviditetsregistret, NKR14-177"

Transkript

1 Graviditetsregistret, NKR Graviditetsregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Varje år föds ca barn i Sverige. Mödra-, förlossnings- och nyföddhetsvården har sedan 1930-talet framgångsrikt bidragit till ett av världens bästa hälsoresultat för gravida kvinnor och deras barn. Under 2013 startade Graviditetsregistret som är en sammanslagning av kvalitetsregistren för mödrahälsovård (MHV-registret), fosterdiagnostik (PNQf) och förlossningsvård (PNQo). MHV-registret har funnits sedan 1999 och PNQf sedan Syftet med Graviditetsregistret är att öka kvalitén inom hela vårdkedjan för både moder och barn genom att kvalitetssäkra de metoder som används inom vården, skapa ett underlag för evidensbaserad sjukvård och möjliggöra forskning och utvecklingsarbete. Viktiga processmått för Graviditetsregistret är alkoholscreening med AUDIT (självskattningsformulär), identifiering av graviditetsdiabetes, fosterdiagnostik (KUB [Kombinerat Ultraljud och Blodprov] och screening för medfödda missbildningar), bedömning av fostertillväxt, uppföljning av fosterövervakning och stimulering av förlossningsarbetet och det nyfödda barnets vitalitet. Viktiga resultatmått innefattar resultat av rökprevention och andel upptäckta barn med tillväxthämning inom mödrahälsovård, andel graviditeter som avbryts pga. fosterskada, sensitivitet och falskt positiva fall vid diagnostik av kromosomavvikelser, prediktion av förlossningsdatum och intrauterin tillväxtretardation samt genetisk fosterskada. Andel förlossningar med komplikation, intrauterin fosterdöd efter graviditetsvecka 22, patienttillfredsställelse över vård och åtgärder under mödra-, förlossnings och nyföddhetstiden. Graviditetsregistret kommer att nå en hög täckningsgrad eftersom vi inhämtar data från ett standardiserat, elektroniskt journalsystem vilket omfattar de flesta gravida kvinnor som skrivs in vid mödrahälsovård. Sedan 2013 inkluderas graviditeter och förlossningar inom Stockholm-Gotland i det nya Graviditetsregistret och från 2014 kommer det utökas till full nationell täckning. Inom fosterdiagnostik används ett riskberäkningsprogram med beslutsstöd och kvalitetssäkring (del av registret) för KUB vid en majoritet av landstingen i Sverige. Inom Graviditetsregistret kommer arbetsgrupperna för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossningsvård att genomföra analyser av insamlade data och resultaten publiceras via internet och i årsrapport. En "on-line" funktion med återkoppling av data på enhets- och användarnivå har utvecklats för mödrahälsovård och fosterdiagnostik och är under utveckling för förlossningsvård. Varje användare kan se sina egna resultat och jämföra med måldata och genomsnittsvärden för landsting och riket. Graviditetsregistret kommer, efter etikkommittégodkännande, att länka information till MFR, SCB, Q-IVF och PNQn för validering av data och forskning. Exempel på förbättringar inom vårdkedjan är: rök- och snusprevention inom mödrahälsovården, precision inom fosterdiagnostik, och en minskad andel förlossningar med suboptimal vård som leder till syrebrist. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Det nya sammanslagna Graviditetsregistret har för närvarande certifieringsnivå 3, och siktar på certifieringsnivå 2, under 2014/2015 och nivå 1 från Anledningarna till att vi så snabbt strävar mot nivå 1 är att vi idag är en sammanslagning av två redan uppstartade kvalitetsregister (MHV och Fosterdiagnostik) med hög nationell täckningsgrad och upparbetad organisation. Detta gör vi under de närmaste åren för att nå en högre certifieringsnivå:

2 Vi satsar fullt ut på elektronisk överföring från våra journaldatasystem (Obstetrix, Partus och Cosmic Birth) som täcker samtliga verksamheter inom graviditet- förlossning och nyföddhetsvård. Vi strävar efter att databasen uppdateras varje dygn och därmed finns det möjlighet till snabb återkoppling till verksamheterna och möjlighet till uppföljning av kvalitetsarbetet. Medarbetare och verksamhetsansvariga ska via säker autenticering kunna få direkt access till den egna verksamhetens resultat. Möjlighet ska finnas att jämföra sig mot andra enheter inom egna landstinget, mödrahälsovårdsområdet och nationellt. Rapportfunktionen ska ge standardrapporter och även möjlighet att skräddarsy rapporter efter egna önskemål. Vi arbetar nu med att inhämta PROM/PREM från hela vårdkedjan och de tas fram i samarbete med verksamheterna för att direkt kunna användas för uppföljning av kvalitetsarbetet inom vården. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Uppstart av Graviditetsregistret med stadgar, styrgrupp och operativ projektgrupp liksom start av arbetsgrupper som företräder de tre delregistren. Dataöverföring från Obstetrix med 92 % andel av förlossningar i Sverige. Förstudie inom SLL och Siemens inför överföring av data. Utarbetande av tjänstekontrakt för överföring av data via konsultföretaget Mawell. Framtagande av PROM/PREM och process för dess implementering i samarbete med nationellt PROM-center i Linköping. Framställande av gemensam patientinformation inom hela vårdkedjan. Framställande av krav för upphandling av IT-applikation. Uppstart av datainsamling via Obstetrix inom Stockholm-Gotland från 1 januari Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Fortsatt arbete med överföring av standardiserad data från våra tre journalsystem. Uppstart av vår nya IT-applikation för Graviditetsregistret. Framtagande av teknisk lösning för inhämtning av PROM/PREM inom vårdkedjan. Arbetet med vår rapportfunktion för Graviditetsregistret. Involvering av verksamheterna i förbättringsarbete baserat på Graviditetsregistret. Ökad patientmedverkan i registret genom arbetet med PROM/PREM och de utdata och information som de gravida kvinnorna vill ha från Graviditetsregistret. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Ja Beskriv aktiviteterna samt resultat Graviditetsregistret har under 2012 erhållit extra anslag för utformandet av tjänstekontrakt för elektronisk överföring av data från journalsystemet Obstetrix. Medlen har vi erhållit efter att vi tagit fram en förstudie från konsultföretaget Mawell. Arbetet är nu upphandlat och i full gång sedan maj månad Mawell tar fram lämpliga tjänstekontrakt enligt den Nationella Tjänsteplattformen. Dessa tjänstekontrakt anpassas generiskt enligt den modell som SKL med Åke Nilsson och Staffan Winter rekommenderat. Tjänstekontrakten delas upp på exempelvis: lab, läkemedel, åtgärder, mätvärden, levnadsvanor, patientkontakter och observationer. När dessa kontrakt är färdiga under oktober

3 2013 kommer journalsystemet Obstetrix och därefter de två övriga journalsystemen Cosmic Birth och Partus att koppla dessa tjänstekontrakt till sina exportdatabaser för att data ska föras över till Graviditetsregistret. När Mawell levererat sista tjänstekontraktet kommer vi sända in en slutrapport till SKL. Graviditetsregistret har under september 2013 erhållit medel från kansliet för kvalitetsregister vid SKL för arbetet med att öka patientinvolveringen i registret. Dessa medel gäller en särskild satsning på att öka patientmedverkan i kvalitetsregister. Vi har erhållit medel för att ta fram lämpliga PROM och PREM för graviditetsregistret och där ingår både utformning av dessa frågor liksom den tekniska lösningen för projektet. I detta projekt kommer vi även att ta del av de gravida kvinnornas synpunkter och erfarenheter och målet är att öka engagemanget i registret. Vi har nu anställt en konsult via Kentor för att färdigställa arbetet i samarbete med PROM-center i Linköping och våra arbetsgrupper inom Graviditetsregistret. Vi kommer även att ta med patienter i utformningen av våra PROM/PREM och förslag på hur registret ska kunna kommunicera viktig information tillbaka till de gravida och deras partner. Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Graviditetsregistret Registrets kortnamn GREG Nummer 177 Startår 2011 Webbadress till registrets webbplats graviditetsregistret.se Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret olof.stephansson@ki.se Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Karolinska Universitetssjukhuset Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Daniel Håkansson Certifieringsnivå 3 Kategori Obstetrik och barn Kontaktperson Kerstin Petersson Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson kerstin.petersson@sodersjukhuset.se Kontaktuppgifter Förnamn Olof Efternamn Stephansson Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post olof.stephansson@ki.se Sjukhus/Vårdcentral Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Arbetsplats Enheten för klinisk epidemiologi, Inst Med Solna Adress T2 Postnummer Stad Stockholm Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen?

4 Graviditetsregistret avser att föra data över samtliga graviditeter, den fosterdiagnostiska metoden KUB och förlossningar samt BB-vård i Sverige. Under 2012 föddes barn (källa SCB). I landet finns 46 Kvinnokliniker vilka samtliga kommer att delta i det planerade obstetriska delregistret. Mödrahälsovård är till största delen organiserad inom primärvården. Alla landsting och så gott som alla enskilda verksamheter deltar i MHV-delregistret, som funnits sedan fanns ca 570 barnmorskemottagningar/mvc innefattande både offentlig och privat vård och ca 2000 verksamma barnmorskor/enskilda användare av MHV-registret. I fosterdiagnostik-delregistret deltog 28 enheter vid vilka man registrerade KUB-undersökningar under Detta innebär att cirka 25 % av landets gravida undersöks med KUB via fosterdiagnostik-delregistrets beslutstödsprogram under sin graviditet. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Mödrahälsovårdens stora uppdrag förutom den medicinska graviditetsövervakningen är ett förebyggande folkhälsoarbete med fokus på olika livsstilsfrågor som tobak, alkohol, kost och motion. Att beräkna samhällsekonomiska kostnader/vinster av ett sådant arbete är komplicerat. Ersättningen år 2011 inom SLL för en normal graviditet var ca kr vilket motsvarar 750 miljoner SEK/år i Sverige. Ersättningen för en KUB-undersökning är 1200 kr vilket motsvarar ca 31 miljoner/år i Sverige. För 2007 gällde följande beräkningar för förlossningsvården: Med ca förlossningar per år blir genomsnittskostnaden ca kr per förlossning vilket motsvarar 4,2 miljarder SEK/år (Kostnader för eftervård och neonatalvård är inte inräknade)*. *Källa: Kejsarsnitt. Arbets- och Referensgruppen för Perinatologi, Nr 65, 2010, SFOG. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Vårdkedjan börjar i tidig graviditet vid inskrivning till barnmorskemottagning där kvinnan följs under graviditeten. De flesta genomgår fosterdiagnostisk undersökning med ultraljud, och sedan följer förlossning och BB-vård och vårdkedjan avslutas vid återbesöket för efterkontroll på barnmorskemottagningen. Nästan alla gravida kvinnor i Sverige är inskrivna inom mödrahälsovård (99 %) och de allra flesta kvinnor väljer att föda barn på sjukhus. I Sverige är det endast ett fåtal kvinnor som aktivt väljer att föda barn i hemmet. Det sammanslagna Graviditetsregistret blir ett populationsbaserat register som kommer att samla data över så gott som alla graviditeter där kvinnan är inskriven inom mödravård, inkluderat de graviditeter som avslutats med sent missfall eller avbrytande p.g.a. fosterskada. Därmed registreras de flesta förlossningar och majoriteten av de KUB-undersökningar som genomförs i landet. Registret kommer sannolikt också att kunna inkludera data över kvinnor som valt att föda barn hemma. Ett sammanhållet register för hela vårdkedjan ger en möjlighet att spegla den gravida kvinnans väg genom vården. Den gravida populationen i Sverige förändras kontinuerligt: med en ökande andel som är födda utanför Sverige, är överviktiga, äldre eller där graviditeten är ett resultat av assisterad befruktning. Alla dessa faktorer kan innebära ökade risker för mor och barn. Samtidigt införs nya metoder för screening, behandling och övervakning av gravida kvinnor och deras barn. Idag finns en standardiserad mödravårds-, förlossnings- och barnjournal utarbetad av Socialstyrelsen och företrädare för professionerna inom vårdkedjan. De olika verksamheterna kan genom ett sammanhållet register få en ökad information från de andra delarna i vårdkedjan. Graviditetsregistret kommer att erbjuda snabb återkoppling vid kvalitets- och förbättringsarbete med jämförelser på nationell, regional och enhetsnivå. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in?

5 Kvaliteten i mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossningsvård är av avgörande betydelse för både moder och barn vad gäller graviditetsutfall, mortalitet och morbiditet. Den vetenskapliga litteraturen idag visar tydligt graviditetens betydelse för den framtida hälsan hos kvinnan och hennes barn i ett livstidsperspektiv. Det finns i Sverige stora olikheter både organisatoriskt och storleksmässigt inom vårdkedjan. För mödrahälsovård finns nationella riktlinjer "Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa" 2008 utarbetade av professionen via SFOG och SBF. I Sverige har sedan 30 år tillbaka fostervattenprov använts för diagnos av kromosomavvikelser hos barnet. Med kvinnans stigande ålder ökar sannolikheten att fostret har en kromosomavvikelse, vanligast är Downs syndrom. Då fostervattenprov introducerades utgjorde "riskgruppen" kvinnor över 35 år. Åldern för förstföderskor har under de senaste 30 åren stigit och idag är var femte födande kvinna över 35 år. Bättre sätt än moderns ålder att identifiera kvinnor med ökad sannolikhet att föda barn med kromosomavvikelse har utvecklats. Den idag bästa metoden (evidensgrad 1, SBU-rapport) är Kombinerat Ultraljud och Biokemi, KUB. Det finns ett stort behov av nationell kvalitetssäkring av de fosterdiagnostiska metoder som används idag och vid införandet av nya metoder som icke-invasiv genetisk fosterdiagnostik. Inom förlossningsvården startade 2008 projektet Säker förlossningsvård med syfte att minska förlossningsskador på barn, i första hand CP-skador på grund av undvikbar syrebrist i samband med förlossningen. I projektet identifierades ett flertal riskområden och ett behov av att arbeta efter evidensbaserad kunskap. Projektet innefattade samtliga landets förlossningskliniker med självvärdering, revisorsbesök (läkare och barnmorska), återföringsrapport, åtgärder och uppföljning, samt nationellt riktlinjearbete. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Det övergripande syftet med det sammanhållna Graviditetsregistret är att höja kvaliteten i svensk mödra- och förlossningsvård samt för de fosterdiagnostiska undersökningarna. Registerarbetet kommer att utgöra ett underlag för likvärdig vård för den gravida kvinnan (och hennes partner), att vara ett effektivt instrument för uppföljning och utvärdering av verksamheter, att möjliggöra utvecklingsarbete och kvalitetssäkring inom respektive verksamhet över hela vårdkedjan. Syftet med Graviditetsregistret är även att kunna belysa skillnader och likheter på nationell, regional och enhetsnivå avseende vård och resultat. Registret kommer att hålla en mycket hög standard och datakvalitet så att registerdata ska kunna användas för forskning på internationell nivå och på så sätt kunna ge underlag för evidensbaserad sjukvård. För MHV används idag registret i hög grad vid utvärdering av olika insatser vad gäller det förebyggande folkhälsoarbetet. En komplicerande "riskfaktor" under graviditet-förlossning och vid ultraljudsundersökning är om kvinnan har högt BMI. Registerdata används vid utvärdering av intervention under graviditet gällande kostrådgivning och erbjudande om aktiviteter som t ex. vattengymnastik. Registret har även bidragit i Öppna Jämförelser med uppgifter som speglar det alkoholpreventiva arbetet och i vilken mån verksamheter använder sig av självskattningsformuläret "AUDIT". AUDIT rekommenderas i de nationella riktlinjerna för MHV. Internationella och svenska erfarenheter visar att kvaliteten inom fosterdiagnostisk verksamhet försämras över tid utan en fortgående kvalitetssäkring. Syftet är därför också att skapa möjligheter för deltagande enheter att följa och jämföra sina egna resultat över tid - såväl på enhets- som individnivå, vilket är nödvändigt för att förbättra kvaliteten inom fosterdiagnostisk vård. Patientgruppen, gravida kvinnor, är en mycket aktiv patientgrupp och en sammanslagning av registren kommer att underlätta gemensamma resurser för involvering av patientgruppen i kvalitetsarbetet. Kvalitetsregistret Swedeheart är idag världsledande i att generera underlag för evidensbaserad infarktvård. Vår ambition är att interventioner idag inom mödra- och förlossningsvård ska kunna nå betydligt högre grad av evidens genom Graviditetsregistret. Beskriv avgränsning till närliggande register Graviditetsregistret speglar vårdkedjan graviditet, fosterdiagnostik, förlossning, och eftervård. Graviditetsregistret samarbetar nu med det nystartade Bristningsregistret som följer upp kvinnor med förlossningsskador. Bristningsregistret är en del av Gynopregistret och har nu påbörjat arbetet med att identifiera kvinnor med förlossningsskador i samarbete med Graviditetsregistret. Övriga närliggande register är kvalitetsregistret för assisterad befruktning (Q-IVF) och perinatalt kvalitetsregister för neonatologi (PNQn). Man räknar med att drygt ca 3% av alla graviditeter i Sverige tillkommit med hjälp av IVF och att ca 10% av alla barn som föds vårdas på en neonatalavdelning. I PNQn registreras barn som fötts med missbildningar och medfödda syndrom vilket möjliggör kvalitetssäkring av de rutinmässiga ultraljudsundersökningarna som utförs på samtliga gravida. Vi har även initierat ett samarbete gällande länkning av data från Barnhjärtregistret Swedcon i Göteborg. I detta register registreras

6 samtliga nyfödda barn vid de två barnhjärtkirurgiska centra som finns i landet samt även uppgifter på de icke-opererade fallen som ses vid de olika barnkardiologiska mottagningarna. Det finns ett stort intresse för utbyggt och nära samarbete mellan företrädare från Swedcon & PNQf. Graviditetsregistret kommer kunna kvalitetssäkra den prenatala diagnostiken gällande kongenitala hjärtfel i landet. Både Q-IVF och PNQn är starkt involverade i det arbete som genomförs för att samordna registren i denna vårdkedja. Även om dessa två register i nuläget valt att inte gå med i Graviditetsregistret så kommer ett omfattande samarbete med dataöverföring, kvalitetsarbete och forskning att utökas under det närmaste året. Registerhållarna för Bristningsregistret, Q-IVF och PNQn sitter med som adjungerade medlemmar av Graviditetsregistrets styrgrupp. Ett nytt kvalitetsregister för barnhälsovården är under uppbyggnad vilket kommer innebära stora möjligheter för längre uppföljning av barnen. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Integreringen av kvalitetsregistren för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och obstetrik i det nya Graviditetsregistret kommer leda till ökade möjligheter till samordning av kvalitetsarbetet, minskad dubbelregistrering och snabbare återkoppling för verksamheterna inom vårdkedjan. Vi kommer dessutom att ha en gemensam funktion för uppföljning av PROM och PREM och därmed kunna involvera patienterna i det nya Graviditetsregistret. Genom en ny gemensam IT-applikation och databas och satsningen på elektronisk överföring av data från våra journalsystem öppnar vi för helt nya möjligheter för verksamheternas kvalitets- och utvecklingsarbete. I den gemensamma applikationen kan uppgifter från olika vårdgivare, journalsystem och delar av vårdkedjan registreras och jämföras. Samverkan kommer även att ske med Bristningsregistret, Q-IVF samt PNQn genom kunskaps- och datautbyte. Övriga register inom vårdkedjan graviditet, -förlossning-nyföddhet- och barnvård är: Perinatal Revision Syd (PRS) - perinatalt register i södra regionen IUFD - regionalt SLL register för intrauterint döda barn Gravimm - regionalt SLL register för immuniserade mödrar Fosterterapiregistret ROP - nationellt register avseende retinaskador på prematurer BPD - nationellt register för bronkopulmonell dysplasi Swedcon - nationellt register för kongenitala missbildningar Nationellt register för barnkirurgi Regionalt SLL-register för autism Beskriv även annan relevant samverkan Graviditetsregistret samarbetar med Socialstyrelsen och Medicinska Födelseregistret. Vi arbetar nu med att påbörja en revision av vår mödrahälsovårds- och förlossningsjournal. I det arbetet ingår även samverkan med SFOG och SBF liksom arbetsgrupper för mödrahälsovård, neonatalvård och perinatologi. Graviditetsregistret samverkar även med Socialstyrelsen och SBF i projektet kring livsstilsfaktorer. Vidare finns ett tätt samarbete med Nationella Kundgruppen för Obstetrix som är en samverkan mellan de landsting som idag använder det dominerande journalsystemet Obstetrix som omfattar ca 92 % av andelen förlossningar i Sverige. I nuläget finns ingen samverkan med näringslivet men vi kommer att ha en mycket god struktur och data för uppföljning av exempelvis läkemedel under graviditet och amning och risk för moder och barn. Medicinska produkter som används eller införs inom förlossningssjukvården kommer vi att kunna följa och utvärdera. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr Värde Nej Nej Faktisk anslutning/samverkan Faktisk anslutning/samverkan Nej

7 RC Sydost Regionalt cancer centrum Nej Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Graviditetsregistret har valt att samarbeta med både QRC Stockholm och UCR i Uppsala. Mödrahälsovårdsregistret hade innan sammanslagningen ett nära samarbete med UCR, för utveckling av en ny applikation som togs i bruk i januari Det pågår fortsatt utvecklingsarbete av rapportfunktioner under MedSciNet AB är leverantör av delregistret för fosterdiagnostiks (tidigare PNQf:s) dataapplikation och är ett svenskt IT företag som specialiserat sig på att leverera datalösningar till medicinska register och studier över hela världen. Företaget har utvecklat datalösningar för ett stort antal andra nationella och internationella register. I slutet av 2013 kommer Graviditetsregistret att upphandla en gemensam IT-applikation som ska kunna stödja samtliga delar av registret. QRC Stockholm levererar här projektstöd och projektledning för den upphandling som nu påbörjas. QRC Stockholm projektleder även fusionen inom Graviditetsregistret och arbetet med dataöverföring och PROM/PREM. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Nej Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Olof Stephansson Docent Karolinska Universitetssjukhuset Läkare Kerstin Petersson Barnmorska, doktorand Södersjukhuset Barnmorska Ulf Högberg Professor Akademiska sjukhuset Läkare Peter Conner Med Dr Karolinska Universitetssjukhuset Läkare Harald Almström Med Dr BB Stockholm Läkare Ingela Wiklund Docent BB Stockholm Barnmorska Peter Malcus Docent KK Lund/Malmö Läkare Helena Fadl Med Dr Universitetssjukhuset Örebro Läkare Stellan Håkansson Docent Norrlands Universitetssjukhus Läkare Christina Bergh Professor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkare Gösta Hiller Med Dr QRC Stockholm Projektledare Eva Uustal Docent Universitetssjukhuset Linköping Läkare Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister

8 Graviditetsregistret är en sammanslagning av tre tidigare självständiga kvalitetsregister och vi kommer att behålla denna kompetens genom vårt arbete i en gemensam styrgrupp och tre arbetsgrupper (mödrahälsovård, fosterdiagnostik och obstetrik) där vi bevarar struktur och medlemmar från de tidigare styrgrupperna. Både delregistret för mödrahälsovård och delregistret för fosterdiagnostik är uppstartade sedan flera år och har en fungerande verksamhet. Förbättringsmetodik Styrgruppens och arbetsgruppernas kompetens för förbättringsmetodik är god, för MHV-delregistret är flera representanter verksamma som vårdutvecklare. Delregistret för fosterdiagnostik har ett pågående kvalitetsarbete med förbättringsmetodik för fosterdiagnostik med KUB. För Graviditetsregistret finns det ett stort och väl fungerande kvalitets- och förbättringsprojekt under benämningen 'Säker Förlossningsvård'. Inom styrgruppen finns medlemmar från de nationella förbunden SFOG och SBF. Biostatisk och epidemiologi Inom styrgruppen och arbetsgrupperna finns det unik kompetens inom biostatistik och epidemiologi med professorerna Sven Cnattingius, Ingrid Mogren, Ulf Högberg, Karin Källén, docenterna Olof Stephansson och Marie Lindkvist som bedriver forskning och kvalitetsarbete utifrån registerdata. Karin Källén, Karin Gottvall och Olof Stephansson är anställda inom Socialstyrelsen som experter för MFR inklusive rapporter kring assisterad befruktning i samarbete med Q-IVF. Relevanta kliniska ämnen Styr- och arbetsgrupperna för Reproduktionsregistret representerar erfarenhet från barnmorskans och läkarens arbete vid mödrahälsovårdscentral, fosterdiagnostiskt centra och förlossnings- samt nyföddhetsvård. De flesta arbetar kliniskt och med förbättringsarbete/forskning inom graviditet, fosterdiagnostik och förlossning. Professor Christina Bergh (Q-IVF) arbetar med assisterad befruktning och att docent Stellan Håkansson (PNQn) arbetar kliniskt som neonatolog och säkrar för hela vårdkedjan. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Graviditetsregistret utnyttjar kompetens från de tre tidigare självständiga kvalitetsregistren inom mödrahälsovård, fosterdiagnostik och obstetrik. Dessutom finns det till dessa register kunskap från QRC Stockholm, UCR och MedSciNet AB. Vi kommer ta hjälp från kvalitetsregistercentrum vad avser IT-lösningar, kvalitetsarbete, patientrelaterade data (PROM/PREM), folkhälsoarbete, liksom hälsoekonomi och biostatistik. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Graviditetsregistret är förankrat i Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) och Svenska Barnmorskeförbundet (SBF). Alla regioner finns representerade i styrgruppen och arbetsgrupperna. Inom SFOG och i samarbete med SBF finns arbetsgrupper (ARG-grupper) som exempelvis Perinatal-ARG, Ultra-ARG och MÖSAM där vi är representerade av medlemmar i styrgruppen och arbetsgrupperna. Flera av medlemmarna är verksamma vid Socialstyrelsen. Samtliga medicinska fakulteter finns representerade i Graviditetsregistrets styr- och arbetsgrupper. Även Barnmorskeutbildningen är representerad. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Nej Finns annan samverkan med patient/brukare Nej

9 Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Mödrars och deras partners delaktighet och medinflytande i mödra- och förlossningsvården är under stark utveckling. Inom vårdkedjan finns inga egentliga patient- eller brukarföreningar. Däremot finns det föreningar för de som fött dödfödda barn och föräldrar till barn med kroniska sjukdomar, medfödda missbildningar och kromosomrubbningar. I nuläget finns de inte representerade i styr- eller arbetsgrupper. Vi arbetar nu inom Graviditetsregistret inom ett projekt för att öka medverkan av mödrar och deras partners i registret och det kommer att ge oss kunskap och erfarenhet för att öka föräldrarnas medverkan i registret. Detta projekt kommer att samarbeta med det nationella projektet 'Min Journal på Nätet' som arbetar med att synliggöra bland annat mödravårdsjournalen under graviditeten. Graviditetsregistret har startat en websida där mödrarna och deras partners själva kan lära sig mer om registret och vårt viktiga kvalitetsarbete ( Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Inklusionskriterierna för Graviditetsregistret är att en kvinna är gravid och skriver in sig hos barnmorska inom mödrahälsovården. Inskrivningssamtalet hos barnmorskan är den tidpunkt då den gravida kvinnan informeras om deltagande i Graviditetsregistret i enlighet med Patientdatalagen. Därefter kommer det att finnas information om Graviditetsregistret på samtliga vårdenheter. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Täckningsgraden för Graviditetsregistret kan definieras för de kvinnor som skriver in sig inom mödravård och sedan föder ett levande eller dödfött barn efter graviditetsvecka 22. För dessa graviditeter har vi möjlighet att samköra Graviditetsregistrets data mot SCB och Medicinska Födelseregistrets uppgifter om antalet födda barn för att utvärdera täckningsgraden. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 85% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 641 st Hur många enheter deltar i registret? 584 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 85% Deltagande enheter

10 Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. När det gäller registreringar inom mödrahälsovård deltog under 2011 samtliga landsting, och 17 av 21 landsting hade en täckningsgrad överstigande 80 %. Örebro hade högst täckningsgrad med 100 %. Lägst täckningsgrad hade Dalarna och Södermanlands län Registreringen för fosterdiagnostik med KUB har en ökande täckningsgrad. Nyanslutna enheter sedan 2010 är Mamma Mia i Stockholm, Växjö, Skövde och Sundsvall. Östergötland och Småland har inte anslutit sig till registret. Norrbotten planerar för närvarande inte för att införa KUB-metoden. I Stockholm, Malmö och Göteborg finns några privata enheter som ej är anslutna liksom kvinnoklinikerna i Helsingborg, Kristianstad och Ystad. Den exakta volymen vid dessa enheter är inte känd eftersom undersökningarna endast registreras lokalt. Registrering av journaldata inom graviditet-mödrahälsovård-förlossning startade inom Stockholm-Gotland 1 januari Vi lagrar nu samtliga data registret kommer att använda i journalsystemet Obstetrix produktionsdatabas i väntan på att vi nu får en fungerande överföring via tjänstekontrakt i våra nystartade nationella system. Inom Stockholm-Gotland kan vi därmed visa full täckning för de anslutna förlossningsklinikerna eftersom de alla använder journalsystemet Obstetrix och vi baserar registret på elektronisk överföring av data. Graviditetsregistret kommer 1 januari 2014 påbörja motsvarande lagring av journaldata i övriga delar av Sverige och därmed kommer vi nå full täckning för de kvinnor som skriver in sig inom mödrahälsovård och föder sitt barn vid sjukhus (motsvarar ca 99 % av samtliga förlossningar). Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Åtgärder som kommer att vidtas för att öka täckningsgrad är: Användande av elektronisk överföring av data till registret där vi kommer utnyttja vår strukturerade mödrahälsovårds- förlossnings- och nyföddhetsjournal och att det idag finns endast tre journalsystem inom vårdkedjan. Nationell start 1 januari Upphandling av en gemensam IT-applikation som sammanför data från samtliga delar av Sverige till en gemensam databas. Eftersom vi nu gått samman mellan de tre tidigare självständiga registren kommer attraktionen för Graviditetsregistret och dess möjligheter till datauttag för kvalitets- och förbättringsarbete öka. Registret är dessutom förankrat över samtliga sjukvårdsregioner i Sverige vilket ökar möjlighet till en hög täckningsgrad. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Under genomfördes en validitetsstudie av data i Mödrahälsovårdsregistret. Syftet med studien var att: 1) Undersöka den interna validiteten i registerdata under en specificerad tid genom att jämföra journaldata gentemot registerdata (900 patientregistreringar granskades i 9 olika geografiska områden med 9 kvinnokliniker). 2) Identifiera eventuella systematiska källor till felaktigheter i registerdata. 3) Undersöka hur användargruppen barnmorskor använder registret i sitt dagliga arbete. 4) Undersöka vilka svårigheter som barnmorskor upplever vid användande av registret. 5) Undersöka hur och i vilken omfattning registret används för verksamhetsplanering och kvalitetsuppföljning. Studien visade att Mödrahälsovårdsregistret innehöll data av god kvalitet vilket innebär att rapporter genererade från delregistret mödrahälsovård ger ett tillfredställande och pålitligt underlag för värdering och beslut gällande mödrahälsovårdens verksamhet. I studien framkom också att det behövs mer information och utbildning om registret riktade till användarna för att ytterligare höja kvaliteten och för att stimulera till ökad användning av registret för uppföljning och utveckling av den egna verksamheten. För fosterdiagnostik med KUB är data från insamling i Stockholmsregionen sammanställda och publicerade i tidskriften Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica under Med KUB detekterades 90 % av foster med trisomi 21 och 85 % av övriga kromosomavvikelser (trisomi 13 och 18). En senare uppföljning av samma

11 enheter visade oförändrade resultat för perioden Eftersom insamling av obstetriska data startat 1 januari 2013 är det ännu inte aktuellt med undersökning av validitet och reliabilitet. Eftersom vi kommer använda oss av elektronisk överföring av data minimeras risken för överföringsfel och andra brister vid manuell inmatning av data. Genom samkörning med Socialstyrelsens hälsodataregister och SCB:s befolkningsregister kommer vi kunna validera data och mäta eventuella bortfall i registret. Vi kommer att kunna validera våra uppgifter från journalsystemen när det gäller diagnoser och åtgärder och även göra jämförelser mot data i Medicinska Födelseregistret. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Nej Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Kommentar till ovanstående frågor Det finns under 2012 ca 560 mödrahälsovårdsmottagningar, 46 förlossningskliniker och ca 35 fosterdiagnostiska mottagningar som utför KUB. I Graviditetsregistret (nuvarande delregister för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och obstetrik) deltar 550 barnmorskemottagningar, 7 förlossningskliniker och 27 fostermedicinska mottagningar. Antal registreringar per år : MHV; 2008: 80195, 2009: 0, 2010: 74910, 2011: 89313, 2012: och 2013: 76503* PNQf; 2008: 7114, 2009: 80195, 2010: 13447, 2011: 16940, 2012: och 2013: 26412* *fram till 20 september Graviditetsregistret startade sin elektroniska överföring 1 januari Gäller enbart för Stockholms Län och Gotland. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? I Graviditetsregistret registreras på individnivå: kvinnans ålder, civilstånd, utbildningsnivå, sysselsättning och födelseland. I delregistret för fosterdiagnostik registreras och tas hänsyn till om den gravida kvinnan har afrikanskt ursprung då dessa kvinnor har en annan metabolism av de biokemiska parametrarna (PAPP-A, b-hcg) som påverkar riskbedömningen vid KUB i första trimestern. För att karaktärisera deltagande enheter mäter delregistret antal undersökningar vid varje ultraljudsmottagning och hur många barnmorskor och läkare som arbetar vid respektive mottagning. I MHV-delregistret registreras uppgifter om de deltagande enheterna årligen avseende: 1) privat/offentlig verksamhet, 2) ingår mottagningen i en Familjecentral, 3) andra samverkanspartners, 4) antal inskrivna gravida/år, 5) antal Barnmorsketjänster, 6) vilka riktlinjer/pm som rör verksamheten och som är relevanta för registerdata. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått?

12 1. Screening för riskbruk/missbruk före graviditeten med särskilt mätinstrument (AUDIT). Alkohol och drogmissbruk är av avgörande betydelse för fostrets exposition av toxiska ämnen. Stödjande insatser kan implementeras vilket också förbättrar kvinnans egen hälsa. 2. Under 2013 har inom Graviditetsregistret skett intensivt utvecklingsarbete för att definiera PROM- & PREM-mått inom mödravård, fosterdiagnostik, förlossnings- och BB-vård. Detta kommer att implementeras och utvärderas i Graviditetsregistret under 2014 (se nedan). 3. Glukosbelastningsvärden (faste- och 2 timmarsvärde), samt insulinbehandling. Dessa processmått ger möjlighet för nationella likformiga kriterier av graviditetsdiabetes som är associerat med fetal morbiditet men är också en viktig markör för en ökad risk av diabetes mellitus typ 2 senare i livet. 4. Mätning av nackuppklarning (NUPP) med abdominellt ultraljud. För att kunna mäta denna nackspalt på ett säkert sätt med små intra- och inter- individuella variationer behövs specialtränade ultraljudsoperatörer med både teoretisk samt praktisk utbildning med tillgång till god ultraljudsapparatur. 5. Mätning i maternellt serum av de biokemiska riskmarkörerna graviditetshormonet B-hCG samt PAPP-A. Det är viktigt att proverna tas tidigt i graviditeten för att ge hög sensitivitet samt att dessa analyseras på ett laboratorium med god kvalitetskontroll med små variationer i mätningarna. 6. Mätning av biparietaldiameter (BPD) hos fostret med ultraljud har länge använts som en av de främsta variablerna för bestämning av graviditetslängd och därmed datum för beräknad förlossning. Säkerheten i mätningarna beror både på undersökarnas kompetens liksom vilka dateringsformler man använder. 7. Andel förlossningar som är igångsatta, på vilken indikation och med vilken metod som använts (läkemedel, ballong, amniotomi) inducerades 7.1 % av alla vaginala förlossningar vid enkelbörd, och 2011 var motsvarande siffra 13.7 %. 8. Förekomst av stimulering av värkarbete med oxytocin. Felaktig användning av oxytocin under förlossningen är en av de vanligaste orsakerna till syrebrist och risk för skada hos barnet. 9. Metoder för diagnostik av hotande syrebrist under födelsen samt födda barn med registrerade syra-bas-status i navelsträng. Dessa mätningar utgör förutsättningen för att minimera förlossningsrelaterade skador och bedöma barnets syra-bas-status vid födelsen. Andelen med avvikande mått utgör ett verktyg för obstetrikens kvalitetssäkringsarbete. 10. Förlossningssätt (kejsarsnitt, sugklocka resp. okomplicerad vaginal förlossning) och blödning vid förlossningen förlöstes 10.7 % av alla kvinnor i Sverige med kejsarsnitt, %. Kejsarsnittsfrekvensen varierade 2010 mellan olika landsting från 12.5 % till 23.2 %. Förekomsten av vaginala instrumentella förlossningar varierade 2011 mellan olika landsting från 5.5 % till 13.1 % (enligt Socialstyrelsens statistik som publicerades 2013). Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Andel spontana missfall före graviditetsvecka 22; andel intrauterin fosterdöd efter graviditetsvecka 22; andel graviditeter som avbryts pga. fosterskada samt typ av utförd fosterdiagnostik. 2. Avvikande fostertillväxt. Barn födda små för tiden (SGA), diagnostik av intrauterin tillväxthämning och intervention samt barn födda stora för tiden (LGA) med sammanhängande ökad fetal och maternell risk. 3. Andel mödrar förlossningsrädsla, intervention under graviditet och förlossning. Andel mödrar med negativ förlossningsupplevelse i relation till förlossningsvård, intervention och uppföljning. 4. Andel kvinnor som ammar 4 veckor efter förlossningen samt vårdrutiner som separation av mor och barn och tillmatning med ersättning efter förlossningen. Amning har flera fastställda, positiva effekter på barnets hälsa under pågående amningsperiod och senare i livet. 5. För KUB-testet är sensitivitet som anger hur säker metoden är att upptäcka graviditeter med kromosomavvikelser en viktig parameter. Den är beroende på kvaliteten på de genomförda ultraljudsundersökningarna och på de biokemiska analyserna. 6. Test positiva/falskt positiva vid KUB. Det är essentiellt att hålla antalet testpositiva kvinnor på en så låg nivå som möjligt med bibehållen hög sensitivitet. De flesta testpositiva kommer att utgöras av falskt positiva testresultat med normala graviditeter och svaret kan orsaka oro. 7. Missfall sekundärt till invasiv provtagning: Viktigt att mäta och monitorera antalet missfall sekundärt till invasiv provtagning som ett kvalitetsmått.

13 8. Kejsarsnittsnittsfrekvens enligt Robsonkriterier. Om kejsarsnittet sker akut eller planerat, i vilken graviditetsvecka, om det beror på att barnet ligger i sätesändläge, om kvinnan är först- eller omföderska och om orsaken beror på förlossningsrädsla. Dessa kriterier tar hänsyn till vilken orsak som ligger bakom kejsarsnittet och optimerar grad av intervention. 9. Andel sfinkterskador (grad 3- eller 4-bristningar hos modern) hos förstföderskor med spontan respektive instrumentell vaginal förlossning. Bäckenbottenskador; 1990 fick 2.9% av förstföderskorna allvarliga bristningar (grad 3-4), år %. Förekomsten av grad 3 och 4 bristningar hos förstföderskor varierade 2011 mellan landstingen, från 1.9% till 4.4% (Socialstyrelsens statistik publicerad 2013). 10. Andel födda barn med registrerat syra-bas-status med ph <7,05, <7,10 och < 7.20 (syrebrist) samt andel födda barn med Apgar <7 vid 5 minuters ålder. Systematisk uppföljning av den perinatala vården för asfyktiska barn innebär en fortlöpande kontroll-audit med kvalitetssäkringssäkring av Projekt Säker Förlossningsvårds rekommendationer för identifierade riskområden. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Planeras I nuläget innehåller Graviditetsregistret inte mått på patientens funktionsförmåga men ingår i vårt utvecklingsarbete för att ta fram lämpliga PROM-mått för vårdkedjan och i dessa ingår mått på patientens funktionsförmåga. Exempel på detta är om man efter förlossningen läcker urin, gas eller avföring. Dessutom kommer vi fråga de förlösta kvinnorna om de har smärtor och besvär efter sin förlossning. Förebyggande av postpartum blödning tillhör de mest evidensbaserade interventionerna inom förlossningsvården men förekomst av blodbrist efter förlossningen kan innebära betydande funktionsnedsättning. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Nej SF36/RAND 36 Nej Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag Kvinnan tillfrågas om "Självskattad hälsa" vid tre tillfällen; före graviditet, under graviditet och i samband med eftervårdsbesöket inom Mödrahälsovård. Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Planeras Eftersom de flesta kvinnor som föder barn i Sverige är friska och att det inte är en sjukdom vi följer i registret kan det vara svårt att använda exempelvis EQ-5D och SF36. Vi arbetar nu med PROM-center i Linköping för att under 2013 ha slutfört vilka variabler vi ska använda för PROM och hälsorelaterad livskvalitet. Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Planeras Smärta efter förlossning, urin- och avföringsinkontinens liksom funktionsförmåga. Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Planeras I vår nya elektroniska enkät planerar vi för PREM-frågor kring kvinnan och partnerns tillfredställelse med mödravård, fosterdiagnostik, förlossning och eftervård. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras

14 Vi arbetar nu igenom vilka PREM-mått vi ska använda i samarbete med PROM-center i Linköping. Vi gör nu detta i ett projekt som utgår från att öka de gravida kvinnornas delaktighet i registret. För prem utgår vi från de uppföljningsinstrument som idag finns inom vårdkedjan och då framför allt uppföljning av patienterfarenheter från förlossning och BB-tid. Annat patientrapporterat mått Ja idag Kvinnan tillfrågas om "Självskattad hälsa" vid tre tillfällen; före graviditet, under graviditet och i samband med eftervårdsbesöket inom Mödrahälsovård. Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? SFOG har utformat en webbaserad patientenkät (Quick Search) om kvinnans samlade uppfattning om den vård hon fått under förlossning och eftervård. Denna enkät är implementerad på 31 av landets 46 förlossningskliniker. Vi planerar att inkorporera dessa verktyg i Graviditetsregistret. Vi arbetar nu aktivt med att utveckla PROM/PREM-variabler som speglar hela vårdkedjan och tekniska lösningar för att inhämta informationen till vårdenheterna och kvalitetsregistret. Det nya Graviditetsregistret kommer härmed att kunna följa upp de viktiga insatser som görs för den gravida kvinnan och det nyfödda barnet. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Graviditetsregistret har för närvarande inte alla delar av IT-applikationen för gemensam datainsamling på plats. Däremot har vi sedan 1 januari 2013 påbörjat datainsamling inom hela Stockholm-Gotland regionen som nu lagras i journalsystemet Obstetrix produktionsdatas. Data kommer sedan när tekniken för överföring är testad och klar föras över till vår nya IT-applikation. Graviditetsregistret fortsätter att samla in data inom delregistren för mödrahälsovård och fosterdiagnostik enligt följande sätt: MHV; individdata inrapporteras av barnmorska via webformulär till registret. Inrapporteringen sker vid två tillfällen, dels vid inskrivning på barnmorskemottagningen/inom mödrahälsovård dels efter avslutad graviditet (senast 16 veckor efter förlossningen). Data över mödrahälsovårdens struktur och organisation insamlas under januari-februari årligen. För fosterdiagnostik med KUB matar ultraljudsoperatören in primära data i samband med undersökningen (webformulär). Laboratorieanalyser införs med automatik direkt ifrån de 6 biokemiska laboratorierna i landet som utför första trimester-biokemi. Patienter rapporterar själva graviditetsutfall via ett webformulär, som de kan logga in på med sitt personnummer och ett lösenord som genereras i samband med undersökningen. Datainsamling för de som ej matar in egna data kan ske via uthämtande av filer från förlossningsjournalprogram. Uppgifter från genetiska laboratorier avseende analysresultat för prover från fostervatten och moderkaka inhämtas idag manuellt när provsvaret anländer till provtagande enhet. Avseende födda barn med kromosomavvikelser måste data från genetiska laboratorier efterforskas och inmatas i efterhand. Delregistret för fosterdiagnostik använder sig av det datalager för journalsystemet Obstetrix som färdigställts under 2012 inom Stockholm/Gotland regionen och som sköts av SLL-IT. Data överförs sedan från datalagret till registret för de variabler som godkänts av vårdgivarna. Graviditetsregistret arbetar nu intensivt med elektronisk överföring av data via journalsystemen som innehåller information om graviditeter, fosterdiagnostik, förlossningar och nyfödda barn (Obstetrix, Partus och Cosmic). För den elektroniska datafångsten kommer vi utnyttja att vi har en standardiserad mödra-, fosterdiagnostik-, förlossnings-, och nyföddhetsjournal. Den standardiserade journalen används av samtliga vårdgivare i Sverige och den utvecklas och förbättras i samarbete mellan SFOG, Barnmorskeförbundet, Barnläkarföreningen och Socialstyrelsen. Sålunda samlas data från mor och barn från samtliga vårdkontakter som sker från inskrivning i mödrahälsovården tills att barnet skrivs ut från BB eller neonatalavdelning. Målet är att all information ska inhämtas via journalsystemet. Vi har kommit en bra bit i arbetet som innebär att vi ska utnyttja system för nationell överföring via tjänstekontrakt. Tjänstekontrakten utformas nu generiskt av konsultföretaget Mawell och under senare delen a 2013 kommer vi

15 använda den exportdatabas som används i Stockholm-Gotland för journalsystemet Obstetrix. Siemens har tagit fram denna exportdatabas i arbetet med 'Min Journal på Nätet' som är ett nationellt projekt vilket drivs av Socialdepartementet. Tanken är att all uppdatering i journalsystemen ska överföras till exportdatabasen som finns vid varje landstings installation. Via tjänstekontrakt kommer specificerad data överföras till Graviditetsregistret. Vi utformar nu Graviditetsregistrets arkitektur för dataöverföring i samarbete med kansliet för kvalitetsregister vid SKL. För de landsting som inte har Obstetrix (Uppsala, Värmland, Växjö och Norrbottens län) kommer vi parallellt att arbeta med motsvarande elektroniska överföring via de två övriga journalsystemen Cosmic Birth och Partus. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 95% Inom en vecka : 5% Inom en månad : 0% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Ovan nämnda andel för patienternas registrering gäller fosterdiagnostik. För mödrahälsovård finns inte denna uppgift. För delregistret för mödrahälsovård har vi registrerat data vid två tillfällen, efter inskrivningsbesöket i tidig graviditet och efter avslutad graviditet. Senast 16 veckor efter förlossningen. Data registreras även då graviditeten resulterat i ett tidigt missfall eller avbrytande pga. fosterskada. Information på strukturnivå avseende enskilda mottagningar inom mödrahälsovården insamlas av samordningsbarnmorska inom varje mödrahälsovårdsområde och inrapporteras till databasen cirka februari/mars avseende föregående helår. För delregistret för fosterdiagnostik samlar vi in och registrerar individrelaterade uppgifter via internet i databasen av patientansvarig barnmorska/läkare, när serumanalysen är klar (serumprov tas i graviditetsvecka 9-13), i samband med KUB-undersökningen (v11-13). Utfallsdata slutinsamlas vid kontakten med kvinnan efter hennes förlossning (uppföljning). Principen för datainhämtning är direktöverföring av data från journalsystemen till kvalitetsregistrets databas varje dygn. Kommentar till ovanstående frågor Graviditetsregistret har idag två leverantörer av IT-applikationer med UCR för mödrahälsovård och MedSciNet för fosterdiagnostik. En gemensam applikation för datafångst är vid tidpunkten för ansökan inte klar och arbetet och dess kostnader för uppstart och drift av applikationen ingår inte i denna ansökan. Efter att QRC Stockholm har färdigställt sitt ramavtal för upphandling av dessa tjänster under november 2013 kommer Graviditetsregistret att gå ut med sin upphandling. Vi har valt att invänta QRC Stockholms ramavtal eftersom vi måste ha en total öppenhet och insyn i upphandlingen av gemensam IT-applikation. Vi siktar på att ha ett avtal till stånd vid årsskiftet 2013/2014. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk.

16 Ja, omfattande översyn av variabler är planerade till Q och Q i samarbete med informatiker från konsultföretaget Mawell. Vi kommer även att se till att vi har motsvarande variabler som idag inhämtas till Medicinska Födelseregistret vid Socialstyrelsen. Härmed kommer vi kunna säkerställa att statistik är kompatibel med den som finns inom födelseregistret. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Graviditetsregistret kommer ge möjligheter till att analysera data för kvalitetsuppföljning, förbättringsverksamhet och forskning inom hela vårdkedjan graviditet, förlossning och nyföddhetsvård. Initialt kommer vi att fortsätta att använda de rapportverktyg som redan är i bruk inom delregistren för mödrahälsovård och fosterdiagnostik samtidigt som vi ytterligare förbättrar dessa funktioner. Elektronisk överföring av data direkt från journalsystemen ger möjlighet till analyser och uppföljning i det närmaste realtid. Data kommer att analyseras på aggregerad nivå med möjlighet för uppföljning av de egna resultaten jämfört med andra vårdgivare på lokal, landstings- och riksnivå. Vi vill också skapa möjlighet till registrering och analys av lokala data som ingår i en barnmorskemottagnings eller förlossningskliniks interna kvalitets- och förbättringsarbete. Här följer en kort presentation av den analys och presentation av registerdata som sker idag. För mödrahälsovård finns det en fungerande on-line-rapport vilket innebär att varje användare kan generera data avseende egen mottagning, verksamhetsområde, mödrahälsovårdsområde, landsting samt riksnivå. Rapporterna visar data på aggregerad nivå. Tidsperioder kan väljas (kalenderfunktion). Data kan presenteras utifrån olika optioner: exempelvis paritet, BMI, rökning, utbildningsnivå och tolkbehov. Frekvenstabeller, stapeldiagram och korstabeller är funktioner som fortsatt utvecklas för att öka lättillgängligheten för användarna. Data presenteras i form av en årsrapport för mödrahälsovårdsområde, landsting och riket. Fosterdiagnostikens webbaserade riskberäkningsalgoritm har varit i drift sedan 2006 och uppdateras fortlöpande gällande distributioner av utförda ultraljudsmätningar samt biokemiska analyser där man kan följa medianvärde liksom utfallsparametrar för att upptäcka kromosomavvikelser. Årligen sker sedan en återrapportering av den enskilda enheten samt precision vid ultraljudsmätningar. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Vid analyser av utfall och processer inom graviditet, förlossning och nyföddhetsvård är det centralt att kunna hantera case-mix och confounders. För att kunna ge en rättvisande bild av processmått och resultatmått krävs det att data är av god kvalitet utan slumpmässiga och systematiska mätfel och att vi verkligen registrerar de confounders eller störfaktorer som vi behöver i våra analyser. De viktigaste av dessa störfaktorer är moderns ålder, reproduktiv historia som tidigare missfall och graviditeter/barn med kromosomavvikelser, sociala faktorer som sammanboende, yrke och utbildningsnivå, men även livsstilvanor som BMI, rökning och alkoholintag. Vi måste dessutom känna till kvinnans tidigare sjukhistoria och nuvarande kroniska sjukdomar (t.ex. diabetes och hypertoni) som har en stark inverkan på graviditets- och förlossningsutfall. Vid presentation av data kan vi sedan välja att justera för dessa faktorer eller redovisa resultat stratifierat på till exempel först- och omföderskor eller bland normal- respektive överviktiga kvinnor. Vi har i vårt analysarbete möjlighet att utföra uni- och multivariat regressionsanalys för att kunna justera för confounders. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja

17 Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Ja Mellan landsting och region Svar: Ja Med bästa enheter Svar: Nej Kommentarer till ovanstående fråga Vi redovisar här resultaten för delregistret för mödrahälsovård. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Ja Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Nej Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Eftersom det rör sig om gravida kvinnor görs ingen könsuppdelning. Däremot redovisas vissa resultatmått uppdelat på födda pojkar och flickor. Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Nej Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? MHV-delregistret: Mödrahälsovårdens minsta enheter är barnmorskemottagningarna vilka uppgår till cirka 570 i Sverige. Dessa enheter har en mycket varierande storlek avseende antalet anställda barnmorskor och inskrivna gravida kvinnor. Redovisning sker på MHV-områdesnivå och den enskilda mottagningen har möjlighet att jämföra sina egna resultat med nivåerna mödrahälsovårdsområde, landsting och riket. Delregister för fosterdiagnostik och obstetrik planerar för öppen redovisning på kliniknivå men det kommer inte påbörjas före 2014 eftersom det måste förankras inom professionen. Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja

18 Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Nej Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Ja Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? För de två idag fungerande delregistren diskuteras resultat på möten gällande verksamhetsuppföljning för den egna verksamheten på lokal, regional och nationell nivå vid vetenskapliga möten och/eller nationella nätverksmöten och användarmöten för barnmorskor/läkare verksamma inom mödrahälsovård eller vid de fosterdiagnostiska enheterna. För mödrahälsovård diskuteras resultat på regelbundna möten för mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor på regional nivå och på de två årliga riksmötena. För fosterdiagnostik på användarmöten med administratörer vid samtliga deltagande enheter i landet och vid de två kontrolltillfällena då granskningskommittén bestående av barnmorskor och läkare granskar alla användares resultat för det senaste halvåret. På liknande sätt planeras för återföring av resultat för den obstetriska verksamheten. Vid en sammanslagning av de tre olika delregistren skapas en möjlighet att följa kvinnans väg genom vården och på så sätt spegla en vårdkedja där kontinuitet och samverkan mellan olika verksamheter är av stor vikt för att förebygga ohälsa både hos kvinnan och hos det väntade barnet. Genom ett sammanhållet register görs fler arenor tillgängliga där resultat kan presenteras och diskuteras. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Idag finns två fungerande delregister där återföring och analys sker på olika sätt utifrån de olika verksamheternas behov. Båda registren bygger på en webb-baserad manuell inmatning av data. De båda delregistren har utvecklade "On-line" rapportfunktioner vilka ger verksamheterna/de enskilda användarna möjlighet att ta fram data över den egna verksamheten, med möjlighet att jämföra egna data med resultat på olika nivåer som är något olika utformade utifrån de olika verksamheternas behov. För mödrahälsovården finns resultat presenterade på nivåerna 1) egen verksamhet, 2) MHV-område, 3) landsting, 4) riket. För mödrahälsovården publiceras resultat i årsrapport, resultat redovisas/diskuteras resultaten på årliga möten för mödrahälsovårdsöverläkare/vårdutvecklare. Resultat används också regionalt och lokalt i verksamhetsuppföljning och redovisas för beställare. För fosterdiagnostik finns resultat presenterade på nivåerna 1) egna verksamheten 2) genomsnittsvärden för riket. Inom styrgruppen utses årligen en nationell granskningskommitté bestående av läkare och barnmorskor, som ska granska användarnas distributioner av ultraljudsdata och laboratoriedata. Ansvaret att bilda en granskningskommitté roterar årligen mellan de olika regionerna. Det finns en framtagen metod för kvalitetsförbättring, optimering av den enskilda ultraljudsoperatörens teknik samt utfasning av personer eller enheter, som efter dessa åtgärder inte uppfyller kvalitetskraven. De sex olika laboratorierna i landet som utför de biokemiska analyserna har access till sina mätresultat på ett liknande sätt såsom med ultraljudsmätningarna. De kan jämföra medianvärden mellan olika laboratorier samt se skiftningar i medianvärden över tid. Delregistret för fosterdiagnostik kommer återföra information till samtliga vårdgivare inom vårdkedjan genom kvartals- och årsrapporter, samt online funktion för uttag av egna data fortlöpande när även de rutinmässiga ultraljudsundersökningarna - graviditetsdateringar och tillväxtkontroller inkluderas. Registret kommer att arbeta med en webbmodul för utdata där individuella kliniker ska kunna jämföra sina egna resultat och där vårdgivare på ett enkelt och strukturerat sätt kan få tag på den information som behövs för verksamhetsuppföljning. För "Graviditetsregistret" har vi skapat en hemsida som är öppen för allmänheten där vi kommer att lägga ut information, nyheter och delregistrens rapporter. Samtliga data kommer att redovisas på nationell, regional och kliniknivå. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat

19 På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. De enheter som är anslutna till delregistret fosterdiagnostik använder det för att följa sina resultat på såväl enhets-som individnivå. Resultaten kan jämföras online med genomsnittsdata samt med målvärden. Två gånger årligen sker genomgång individuellt med varje enskild ultraljudsoperatör både barnmorskor och läkare. Eventuella avvikelser diskuteras liksom förslag till förändringar. De operatörer som ej uppfyllt kvalitetskraven under den senaste perioden trots tidigare påpekanden och rekommendationer om ändrat arbetssätt bereds möjlighet till auskultationstjänstgöring på referenscentra. Över tid har vi sett att kvalitetskraven vad gäller ultraljudsmätningarna uppnås i väsentligen större utsträckning för de individer som tidigare haft avvikelser. Hela enheters data har också påverkats i positiv riktning, dvs. kvaliteten har tydligt förbättrats. Detta leder till att patienter vid den enheten erhåller en säkrare riskvärdering gällande kromosomavvikelse för sin individuella graviditet och en säkrare vård. Vid de biokemiska laboratorierna i landet som utför analyser i registrets program har skillnader i mätresultat noterats mellan de olika laboratorierna. Ett kvalitetssäkringsarbete pågår nu med jämförelser av prover mellan laboratorierna där vi noterat en förbättring av mätresultaten. Riktlinjer för svensk mödrahälsovård har publicerats i Rapport nr 59; 2008: Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa. Genom delregistret för mödrahälsovård erhålls en kartläggning över den lokala följsamheten till överenskomna riktlinjer för svensk mödrahälsovård och därmed också ett underlag för en diskussion om hur riktlinjerna bör revideras. Registret har bland annat gett underlag för diskussion kring definitionen av diagnosen graviditetsdiabetes samt i vilken grad mödrahälsovården identifierar foster med diagnosen SGA (small for gestational age). Data från registret ger således underlag för att kunna identifiera riskgrupper och därmed möjlighet till att kartlägga behov av riktade insatser för dessa grupper. Registret ger möjlighet att utvärdera kvinnor med t.ex. högt BMI eller höga AUDIT-poäng och eventuella skillnader i graviditetsutfall för dessa grupper och kan även studera om interventioner inom vården för önskvärd effekt. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Delregistret för mödrahälsovård har idag en dataapplikation som ger möjlighet för användare att på olika nivåer (med olika behörighetsnivå) erhålla en underlättad åtkomst till databasen och en snabb respons av systemet. Det betyder att användarna själva kan generera rapporter av olika variabler med områdes indelning (exempelvis enskild mottagning, enskilt verksamhetsområde, mödrahälsovårdsområde, län, region, nation) och valfri selektion av tidsperiod inom kort. Denna funktion innebär att användarna kommer att använda databasen i kraftigt ökad utsträckning jämfört med den tidigare webb-versionen. Således kan användarna erhålla en snabb återkoppling av frågeställningar som kan besvaras av delregistret för mödrahälsovård. Enskilda verksamheter men fram för allt ansvariga på nivån "MHV-område" använder i hög grad registret för kvalitetsuppföljning. MHV-område kan sägas motsvara de barnmorskemottagningar som finns inom en Kvinnokliniks geografiska område. Fosterdiagnostikdelregistret beskriver i avsnittet statistisk bearbetning och analys resultaten på både regional och nationell nivå gällande kvalitetssäkringsarbetet av både ultraljudsundersökningarna samt de biokemiska analyserna som ingår i registret. Registret kommer att historiskt utgöra ett stöd för utvärdering och uppföljning av nya arbetsmetoder på lokal, regional och nationell nivå. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? De nationella riktlinjerna 'Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa' (ARG-rapport nr 59, 2008) har framarbetats av intressegruppen för Mödrahälsovård inom SFOG (Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi) och samordningsbarnmorskorna inom SBF (Svenska Barnmorskeförbundet) i samarbete med mödrahälsovårdspsykologerna. Under 2013 påbörjades en uppdatering av detta dokument. Inom förlossningsvården är målsättningen att vården ska präglas av vetenskap, evidensbaserat synsätt och vara kvalitetssäkrad. De prioriterade förbättringsområdena inom förlossningsvården är patientsäkerheten (modern och barnet) samt moderns

20 och partners erfarenheter av vården. SFOG, Barnmorskeförbundet (SBF) och Socialstyrelsen utarbetade år 2001 ett State of the Art-dokument om handläggning av normal förlossning. Detta dokument återfinns idag endast på SFOGs hemsida. År 2007 startade Projekt Säker Förlossningsvård (PSF) i samarbete mellan SBF, SFOG, svensk Neonatalsektion (SNS) med stöd av Patientförsäkringen. Det centrala momentet i projektet har varit systematisk självvärdering av riskområden för förbättringsarbete med påföljande revision. Detta projekt har varit av betydande normerande karaktär. Förslag till lokala PM och rekommendationer, så kallade samlade erfarenheter, har utarbetats inom identifierade riskområden som telefonrådgivning, riskbedömning vid ankomsten till förlossningen, förlossningsövervakning, handläggning vid akuta och omedelbara kejsarsnitt samt assisterad förlossning och neonatal återupplivning (hjärt-lungräddning av det nyfödda barnet). För det särskilda riskområdet CTG-tolkning (metod för att registrera barnets hjärtaktivitet under förlossningen) har inom PSF nationella riktlinjer utgivits avseende normerande klassifikation och åtgärdsrekommendationer. Projektet kommer nu permanentas där framförallt följsamheten av riktlinjer kommer att följas. SFOG och SBF har tillsammans med SKL under 2010/2011 utformat nationella medicinska indikationer för åtgärd vid värksvaghet, där särskild vikt getts för övervakning om förlossningens progress och indikation för insättning av värkförstärkande läkemedel (oxytocin), samt kejsarsnitt på icke -medicinsk indikation. SFOG har genom sina arbets-och referensgrupper i decennier arbetat med konsensusdokument (AR-rapporter) där under senare år behandlingsrekommendationer inom förlossningsvården lyfts fram. SFOG och SBF stödjer benchmarking-arbete för klassifikation av förlossning enligt Robson-kriterier för att optimera val av förlossningssätt för moder och barn. Det är ett mycket aktivt nätverksarbete som idag omfattar 2/3 av landets kliniker, och som syftar till att kejsarsnitt ska göras på rätt indikationer. SFOG har under sista året påbörjat ett arbete med evidensbaserade rekommendationer för handläggning av obstetriska komplikationer som exempelvis blödning, havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och bristningar. SFOGs och SBFs hemsidor är fora för publikation av nationella riktlinjer, samlade erfarenheter och måldokument. SFOG har utformat en webbaserad patientenkät (Quick Search) om kvinnans samlade uppfattning om den vård hon fått under förlossning och eftervård. Denna enkät är implementerad på 31 av landets 46 förlossningskliniker. SFOG har tillsammans med SBF och SNS ett pågående riktlinjearbete för BB och eftervård. Inom fosterdiagnostiken finns riktlinjer för hur distributionerna av nackuppklarningsmätningar bör ligga liksom median-mom värden av de biokemiska serum parametrarna PAPP-A och fritt b-hcg. SFOG har även tagit fram kvalitetskrav för godkända distributioner av graviditetslängdsbedömningar, tillväxtkontroller med förlossning inom 2 dygn samt upptäckt av medfödda hjärtmissbildningar vid det rutinmässiga ultraljudet i vecka Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? I de nationella riktlinjerna för Mödrahälsovård "Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa" finns ett antal kvalitetsindikatorer för de olika uppdragen inom mödrahälsovård. Variabler som speglar de kvalitetsindikatorer som gäller vård av den gravida kvinnan finns med i mödrahälsovårds-delregistret. Kvalitetsindikatorerna för förlossningsvården är utformade för att succesivt kunna mäta implementationen och effekten av dessa riktlinjer. I fosterdiagnostik-delregistret finns variablerna nackuppklarning, fritt b-hcg, PAPP-A för KUB analyserna samt BPD, AD och FL (biparietaldiameter, abdominaldiameter, femurlängd) för graviditetsdateringar och viktskattningar med ultraljud. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? 1) Tidig identifiering av riskbeteende under graviditet avseende alkohol, tobak och droger. Ju tidigare detta uppmärksammas av vården desto större effekt på hälsan hos barnet. Barnmorska på MVC kan använda standardiserade variabler för rökning och snus och använda AUDIT-instrument för alkohol för att identifiera riskbeteende. 2) Screeningultraljud för att datera graviditet och upptäcka missbildningar utförs på de flesta gravida kvinnor i Sverige under graviditetsvecka Genom att använda data från dessa undersökningar och jämföra mot förlossningsutfall och förekomst av missbildningar som upptäcks första levnadsåret har vi en unik möjlighet att kvalitetssäkra de undersökningar som utförs varje år inom fosterdiagnostik. Sannolikt finns det stora variationer i kvaliteten som då kan åtgärdas genom utbildning och auskultation vid fostermedicinska enheter med högsta kvalitet på motsvarande sätt som delregistret för fosterdiagnostik ökat kvaliteten på KUB-undersökningen i Sverige. 3) Patientupplevd kvalitet i vården; en webbaserad enkät för mödrar i samband med utskrivningen efter förlossningen planeras. Till den lokala kliniken planeras fortlöpande avisering av kvinnor med uttalat negativ förlossningsupplevelse

Verksamhetsberättelse Graviditetsregistret 2014

Verksamhetsberättelse Graviditetsregistret 2014 Verksamhetsberättelse Graviditetsregistret 2014 Arbetet inom Graviditetsregistret under 2014 har ägnats åt att bygga upp vårt nya gemensamma register för de tre delregistren (Mödrahälsovård, Fosterdiagnostik

Läs mer

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret Olof Stephansson Ny vision och mål för GR Visionen för graviditetsregistret är att förbättra hälsa för mödrar och barn. Övergripande mål graviditetsregistret

Läs mer

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk

Läs mer

Nu är det realitet! Med hjälp av Graviditetsregistret förbättras hälsan för föräldrar och barn

Nu är det realitet! Med hjälp av Graviditetsregistret förbättras hälsan för föräldrar och barn Nu är det realitet! Med hjälp av Graviditetsregistret förbättras hälsan för föräldrar och barn Camilla Björk, VD MedSciNet Michaela Granfors, Överläkare, PhD, Vice registerhållare Graviditetsregistret

Läs mer

ANVISNING REGISTERPROFIL

ANVISNING REGISTERPROFIL 1 (14) 2018-05-01 ANVISNING REGISTERPROFIL 2 (14) FRÅGOR Lale Björne-Fergéus, lale.bjorne-fergeus@skl.se, 08-452 70 71 Kansliet för Nationella Kvalitetsregister 3 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Graviditetsregistret 2016

Verksamhetsberättelse Graviditetsregistret 2016 Verksamhetsberättelse Graviditetsregistret 2016 Arbetet inom Graviditetsregistret under 2016 har ägnats åt att bygga upp vårt nya gemensamma register för de tre delregistren (Mödrahälsovård, Fosterdiagnostik

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Validitetsstudien - 2011. Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson

Validitetsstudien - 2011. Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson Validitetsstudien - 2011 Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson Syftet med studien Att undersöka intern validitet i Mödrahälsovårdsregistret Att undersöka eventuella systematiska fel i inmatning Att undersöka

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande Masoumeh Rezapour svnuppsalaorebro.se NPO Kvinnosjukdomar och förlossning Bildades november 2017 Huvuduppdrag

Läs mer

23 Fosterdiagnostik RS160306

23 Fosterdiagnostik RS160306 23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Fosterdiagnostik du väljer själv! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har - oavsett ålder en viss risk att föda ett

Läs mer

Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn)

Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn) Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn), FAR14-079 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister

Läs mer

Användarmanual. Manuell registrering av data för Obstetrixanvändare graviditetsregistret.se

Användarmanual. Manuell registrering av data för Obstetrixanvändare graviditetsregistret.se Användarmanual Manuell registrering av data för Obstetrixanvändare graviditetsregistret.se Sid 2(6) Användarmanual Länk till Graviditetsregistret: graviditetsregistret.se På första sidan hittar du aktuell

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Rättspsykiatriskt kvalitetsregister

Rättspsykiatriskt kvalitetsregister Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, FAR14-101 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Rättspsykiatriskt kvalitetsregister Registrets

Läs mer

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017

Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017 2019-05-02 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Alice Wallin Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

PsoReg (Register för Systembehandling av

PsoReg (Register för Systembehandling av PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Senior alert, FAR14-118

Senior alert, FAR14-118 Senior alert, FAR14-118 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Senior alert Registrets kortnamn Nummer 118 Startår 2006 Webbadress

Läs mer

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister

Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister: Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Rutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för:

Rutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för: Innehållsansvarig: Emelie Ottosson ( emery1 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus)

Läs mer

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå

Läs mer

Information från förlossningen Maria Jonsson Docent Överläkare

Information från förlossningen Maria Jonsson Docent Överläkare Information från förlossningen Maria Jonsson Docent Överläkare Obstetrik Gemensamma mål. Fokusmål 2016/2017 Nya riktlinjer för intrapartal CTG-övervakning Frågor och funderingar från er? Gemensamma mål

Läs mer

Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD

Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD INTRAUTERIN FOSTERDÖD Karin Pettersson, Karolinska Universitetssjukhuset Intrauterin fosterdöd Definition sedan 080701; Ante- eller intrapartal död from 22+0 Incidens i Sverige ca 450 barn/år Utredning

Läs mer

Arbetsgrupper. Mödrahälsovård Ordförande Kerstin Petersson. Fosterdiagnostik Ordförande Peter Conner. Förlossning Ordförande Anna-Karin Wikström

Arbetsgrupper. Mödrahälsovård Ordförande Kerstin Petersson. Fosterdiagnostik Ordförande Peter Conner. Förlossning Ordförande Anna-Karin Wikström Årsrapport 2014 Arbetsgrupper Mödrahälsovård Ordförande Kerstin Petersson Karin Gottvall Annelie Ljunggren Ingrid Mogren Elisabeth Storck Lindholm Fosterdiagnostik Ordförande Peter Conner Peter Malcus

Läs mer

Styrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret

Styrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?

Läs mer

Ett år inom kvinnosjukvården 2017

Ett år inom kvinnosjukvården 2017 Ett år inom kvinnosjukvården 2017 107 311 Mottagningsbesök 15 487 883 Gynekologiska akutbesök Anställda 63% Andel patienter som får vård inom 90 dagar inom gynekologi 100% Andel patienter med cancerdiagnos

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:89 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:25 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om nya metoder för fosterdiagnostik av Downs syndrom Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Viktiga Gravida Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län 2017-2019 Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Annika Eckerlid Mödrahälsovårdsöverläkare Norra Kalmar Län Maria Maria är inte ensam

Läs mer

Årsrapport 2013 Graviditetsregistret

Årsrapport 2013 Graviditetsregistret GRAVIDITETSREGISTRETS ÅRSRAPPORT 2013 VERSION 2014-11-13 Årsrapport 2013 Graviditetsregistret Arbetsgrupper Mödrahälsovård Ordförande Kerstin Petersson Karin Gottvall Caroline Lilliecreutz Ingrid Mogren

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016

Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016 2018-01-17 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Daniel Sandström Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde

Läs mer

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN Den här broschyren är avsedd för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna tillsammans bekantar sig med broschyren. Att delta i fosterscreening är frivilligt. Fosterscreeningar GUIDE

Läs mer

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen RIKSHÖFT, FAR14-029 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2014 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Registrets syfte: Att ge barn med reumatisk sjukdom adekvat och jämlik utredning och behandling

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Auricula - Atrial fibriallation and Anticoagulation

Auricula - Atrial fibriallation and Anticoagulation Auricula - Atrial fibriallation and Anticoagulation registry, FAR14-108 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig bristningsregistret, Universitetssjukhuset Linköping REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Fosterdiagnostik MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Vad är fosterdiagnostik? Enligt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrift: Undersökning av foster för att Beräkna

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom

Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom, FAR14-013 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget?

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget? Mycket välkomna! 1 Program Om projektet Process och tidplan Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna Hur få största nytta av det regionala upplägget? Användningen av webbformuläret, instruktion

Läs mer

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017 Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017 Mia Barimani Leg. Barnmorska Med.dr. Ledamot i Svenska barnmorskeförbundet mia.barimani@barnmorskeforbundet.se Anna Vikström

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Nationella Kvalitetsregister

Nationella Kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Regionrapport 2014 Fostermedicin

Regionrapport 2014 Fostermedicin Regionrapport Fostermedicin Regionrapport Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård 29. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2012 5 Obstetrisk verksamhet 6 2012:22 Erbjuds

Läs mer

Nationell registerservice

Nationell registerservice Nationell registerservice Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och driva en nationell registerservice Syftet med detta är bl.a. att bidra till ökad kvalitet på data i de nationella

Läs mer

EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218

EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218 EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218 EndoVaskulär behandling Av Stroke Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare

Läs mer

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,

Läs mer

Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson

Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare 20-22 mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson Alla förändringar av fostrets aktivitet som den gravida kvinnan uppfattar som minskade fosterrörelser (minskad

Läs mer

811 - Kvinnosjukvård I 1

811 - Kvinnosjukvård I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Assisterat befruktning. Fastställ max 2 IVF alt 3 insemination. 811 Kvinnosjukvård I 1 skillnad Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning Nytt rangordningsförslag

Läs mer

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Introduktion Den regionala gruppen för preventiv kvinnohälsovård bildades i december 2008 med syftet att göra fördjupade analyser och arbeta fram förbättringsmöjligheter

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandling av kolorektal

Nationellt kvalitetsregister för behandling av kolorektal Nationellt kvalitetsregister för behandling av kolorektal cancer, FAR14-085 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2013 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009. I den separata årsrapporten redovisas

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2013 5 Obstetrisk verksamhet 6 2013:21 Erbjuds

Läs mer

Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador

Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador 2009-09-09 Dnr: 34-9389/2009 Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador Gäller från och med 9 september 2009 Senast reviderad 2010-02-16 Registret för övervakning av fosterskador

Läs mer

Användarmanual. Cosmic & Partus

Användarmanual. Cosmic & Partus Användarmanual Cosmic & Partus Innehåll Inloggning... 2 Bevakningslistan... 3 Hitta patienter med sparade registreringar (OK-OK)... 3 Hitta patienter som avslutats/bytt mottagning... 3 Filtrera i bevakningslistan...

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN

17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN 17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN 2017-1814 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1814 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-05-31

Läs mer

ANVISNING BUDGETÄSKANDE OCH PLANER FÖR KOMMANDE ÅR

ANVISNING BUDGETÄSKANDE OCH PLANER FÖR KOMMANDE ÅR 2018-08-21 ANVISNING BUDGETÄSKANDE OCH PLANER FÖR KOMMANDE ÅR Sista inlämningsdag 10 september 2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Direktiv för ansökan om medel för 2019... 3 Förutsättningar... 3

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31 anna.stalhammar@skane.se HANDLINGSPLAN Datum 2017-04-03 1 (9) Handlingsplan

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer