Vad hände sedan? En utvärdering av ungdomstraineeanställningar i Ljungby kommun. Ronnie Wallin Anna Öhman

Transkript

1 Vad hände sedan? En utvärdering av ungdomstraineeanställningar i Ljungby kommun Ronnie Wallin Anna Öhman

2 Sammanfattning Ljungby kommun anställde under stycken ungdomstraineer i sex månader. Målgruppen var arbetslösa ungdomar upp till 25 år, bosatta i Ljungby kommun. Syftet med ungdomstraineeanställningarna var bland annat att skapa fler arbeten för unga arbetslösa och förbättra deras anställningsbarhet. Dessutom var tanken att män skulle få möjlighet att pröva traditionellt kvinnliga yrken och vice versa. Vårt uppdrag har varit att göra en uppföljning av Ljungby kommuns satsning på ungdomstraineer. I vår uppföljning har vi valt att fokusera på följande områden: Har ungdomstraineeprojektet lett till att minska antalet ungdomsarbetslösa? Har intresset för att arbeta inom kommunal verksamhet ökat hos deltagarna? Vad har deltagarna för uppfattning om satsningen? Har intresset för att arbeta inom vård och omsorg ökat hos de män som hade sin traineeperiod förlagd inom detta område? Av de 94 personer som deltog i projektet valde vi att fokusera på de 29 personer som hade sin anställning på socialförvaltningen. Av dessa var 13 män och 16 kvinnor. Av tidsskäl var vi tvungna att avgränsa oss. Vi avgränsade oss till de traineer som var anställda inom socialförvaltningen av två skäl: Ur ett rekryteringsperspektiv var det intressant att se om traineesatsningen bidrog till ett ökat intresse för vård och omsorg, särskilt med tanke på de stora pensionsavgångar som väntar. Dessutom ville vi veta om de män som arbetade inom traditionellt kvinnliga yrken blev mer benägna att söka jobb inom vård och omsorg. Under en femveckorsperiod genomförde vi 22 telefonintervjuer, svarsfrekvensen uppgick därmed till 76 %. Vad gäller upplägget av intervjuerna bestämde vi frågorna före intervjun och ställde dem i en förutbestämd ordning. I vår undersökning redovisar vi ett antal slutsatser: Antalet arbetslösa bland de personer som vi har intervjuat är färre än före projektets start. Tidigare var alla arbetssökande men när intervjuerna gjordes var det bara tre stycken som kvarstod i arbetslöshet. Även om det är svårt att ange traineeprojektet som enda orsak till detta visar vår undersökning i alla fall att ungdomarna upplever att de har haft stor nytta av projektet, till exempel genom att deras anställningsbarhet har ökat. Traineerna uppger att deras intresse för att arbeta inom kommunal sektor har ökat. Detta gäller även intresset för att arbeta inom vård och omsorg. Nästan alla som har deltagit i vår undersökning har en väldigt välvillig inställning till kommunala jobb. Vi anser att deras deltagande i projektet har bidragit till detta. Nästan samtliga traineedeltagare har varit nöjda med Ljungby kommun som arbetsgivare. Det deltagarna inte varit nöjda med är av praktisk karaktär, såsom information om LAS-regler, lön och löneutbetalningar. Vad gäller själva projektet är samtliga svarande positiva till satsningen och att kommunen borde genomföra liknande projekt oftare. Fler än hälften av männen anser att traineeprojektet har påverkat dem att söka jobb inom vård och omsorg i större utsträckning än tidigare. Med tanke på hur stor andel män som blivit påverkade av projektet drar vi slutsatsen att detta kan vara en väg att gå för att öka mäns intresse för arbete inom vård och omsorg. 2

3 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Avgränsning... 5 Kategorisering av yrken... 6 Metod... 7 Resultat och analys... 8 Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer för liknande projekt Bilaga - frågorna vi ställde till traineerna

4 Inledning och bakgrund Ljungby kommun anställde under stycken ungdomstraineer i sex månader. Målgruppen var arbetslösa ungdomar upp till 25 år, bosatta i Ljungby kommun. Syftet med ungdomstraineeanställningarna var att: Skapa fler arbeten för unga arbetslösa Genom arbetslivserfarenhet och kompetensökning förbättra anställningsbarheten Öka kännedomen och intresset för framtida arbete inom kommunsektorn Flytta över kostnader från försörjningsstöd till lön för utfört arbete Förbättra de ungas hälsa genom arbete och egen försörjning Ge män möjlighet att pröva traditionellt kvinnliga yrken och vice versa. 1 Cirka 240 ungdomar sökte de 100 ledigförklarade ungdomstraineeanställningarna som fanns inom nästan alla kommunens verksamhetsområden. Totalt fick 94 ungdomar en traineeplats. 2 Anställningsformen för traineerna var allmän visstidsanställning under sex månader med en månadslön som följde Kommunals centralt framförhandlade lägstalön, kr. Arbetstiden var i normalfallet heltid. Traineerna omfattades av gällande kollektivavtal, allmänna bestämmelser och av lagen om anställningsskydd. Den traineeanställde hade således samma förmåner och skyldigheter som övriga medarbetare. 3 Den traineeanställde hade, efter samråd med aktuell chef, möjlighet att lämna traineeanställningen under kortare eller längre tid för annat arbete eller vikariat som hon/han blivit erbjuden. Anställningstiden sex månader behövde inte nödvändigtvis vara i en följd, men den skulle vara förlagd under 2010 och uppdelad på högst två perioder. Traineerna fick under sin anställning möjlighet till kompetensutveckling inom exempelvis ämnesundervisning, konsumenträtt, hushållsekonomi, arbetsrätt, information om kommunal verksamhet, facklig utbildning, yrkesspecifik utbildning och jobbsökaraktiviteter. Kommunledningskontoret ansvarade för planering och genomförande av kompetensutvecklingen samt att den traineeanställdes önskemål och behov så långt som möjligt tillgodosågs. 4 Ljungby kommuns ekonomiska åtagande för ungdomstraineeprojektet var cirka 12 miljoner kronor. 5 För att utvärdera projektet utformade Ljungby kommun en enkät för att ta reda vad traineerna tyckte om sin anställningsperiod; Avgångsenkät för ungdomstrainee Denna enkät skulle delas ut av varje handledare i samband med att ungdomstraineerna avslutade sin tjänstgöring. Handledarna skulle också se till att enkäten fylldes i. Detta tillvägagångssätt fungerade dock dåligt och två påminnelser som skickades ut höjde inte svarsfrekvensen i någon större utsträckning. Av 94 traineer svarade endast 35 stycken på enkäten och svarsfrekvensen blev därför låg (37 %). 6 1 Projektdirektiv Hur gick det sedan? Utvärdering av ungdomstraineeanställningar i Ljungby kommun. 2 Ibid. 3 Uppdragsbeskrivning 100 ungdomstraineeanställning för arbetslösa 4 Ibid. 5 Projektdirektiv Hur gick det sedan? Utvärdering av ungdomstraineeanställningar i Ljungby kommun. 6 Rapport Sammanställning av utvärdering från ungdomstrainee

5 Syfte och frågeställningar Syftet med vår undersökning har varit att göra en uppföljning av Ljungby kommuns satsning på ungdomstraineer som genomfördes under Eftersom svarsfrekvensen på den enkät som kommunen delade ut till projektdeltagarna var låg var vår intention med undersökningen att ge mer kunskap kring satsningens resultat. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Har ungdomstraineeprojektet lett till att minska antalet ungdomsarbetslösa? Har intresset för att arbeta inom kommunal verksamhet ökat hos deltagarna? Vad har deltagarna för uppfattning om satsningen? Har intresset för att arbeta inom vård och omsorg ökat hos de män som hade sin traineeperiod förlagd inom detta område? Avgränsning Av de 94 personer som deltog i projektet valde vi att koncentrera oss på de 29 personer som hade sin anställning på socialförvaltningen. Av dessa var 13 män och 16 kvinnor. Vi valde att avgränsa oss till att intervjua traineer från socialförvaltningen av olika anledningar. Dels insåg vi att vi var tvungna att göra avgränsningen av tidsskäl. Vi skulle helt enkelt inte hinna intervjua 94 ungdomstraineer, sammanställa intervjuerna och analysera resultatet inom den tidsram vi hade att rätta oss efter. Dels kom vi efter diskussioner med projektbeställarna fram till att det är mest intressant att följa upp de traineer som arbetade inom socialförvaltningen med tanke på kommande pensionsavgångar där och det rekryteringsbehov som blir följden. Cirka 23 % av arbetstagarna på socialförvaltningen beräknas gå i pension fram till Det är ur ett rekryteringsperspektiv därför intressant att se om traineesatsningen kan ha bidragit med ett ökat intresse för att arbeta inom vård och omsorg. Det sista skälet till avgränsningen är att könsfördelningen bland traineerna på socialförvaltningen var relativt jämn och både vi och beställarna fann det intressant att granska om de män som arbetade där har blivit mer benägna att söka jobb inom vård och omsorg i framtiden. Vårt uppdrag med projektet har alltså varit att se vad som hände sedan med ungdomstraineerna. För att på ett bra sätt kunna följa upp projektet har vi utgått från målsättningarna med projektet och avgränsat oss till att undersöka de tre mål som vi tillsammans med beställarna ansåg var möjliga att följa upp: genom arbetslivserfarenhet och kompetensökning förbättra anställningsbarheten öka kännedomen och intresset för framtida arbete inom kommunsektorn ge män möjlighet att pröva traditionellt kvinnliga yrken och vice versa. Övriga målsättningar valde vi bort av olika skäl: Målet att skapa fler arbetstillfällen uppfyllde kommunen direkt genom att tillsätta traineetjänsterna. Även målet att flytta över kostnader från försörjningsstöd till lön för utfört arbete uppfyllde kommunen genom själva satsningen. Den sista målsättningen, att förbättra de ungas hälsa, gick inte att mäta i denna undersökning då vi inte hade några tidigare hälsotal att jämföra med. 7 Rapport Personalekonomisk redovisning 10, Prognos för pensionsavgångar

6 Kategorisering av yrken För att kunna undersöka om männen i projektet har getts möjlighet att pröva traditionellt kvinnliga yrken och vice versa måste vi först redogöra för könsfördelningen inom de yrken som deltagarna i vår studie har valt. Statistik om könsfördelningen inom olika yrkesgrupper finns sammanställd i Standard för Svensk YrkesKlassificering, SSYK. SSYK är framförallt framtagen för att klassificera personer efter det arbete de utför i 355 olika yrken. Klassificeringen används bland annat i den officiella statistiken, till exempel i Statistiska Centralbyråns löpande arbetskraftsundersökningar. 8 Grundläggande för indelningen är dels typ av arbete, det vill säga de uppgifter som utförs eller ska utföras av en person, dels de kvalifikationer som normalt krävs för att utföra detta arbete. 9 Den typ av administrativt arbete som traineerna i vår undersökning har utfört kategoriseras enligt SSYK som administrativ assistent- och/eller kontorssekreterarsysslor. Administrativa assistentsysslor kan innebära alltifrån sammanställning av beslutsunderlag till kursplanering. Till kontorssekreteraruppgifter räknas alltifrån dataregistrering till framplockande av diverse handlingar. De traineer som har arbetat inom vad vi i uppsatsen kallar vård och omsorg har haft arbetsuppgifter som motsvarar de uppgifter som i SSYK-klassificeringen finns med inom gruppen undersköterskor, sjukvårdsbiträde med flera. Könsfördelningen inom samtliga dessa grupper är ojämn och domineras av kvinnor. De traineer som har arbetat som vaktmästare eller inom teknikområdet räknas som fastighetsskötare och mekaniker enligt yrkesklassificeringen. Fastighetsskötaruppgifter kan innebära alltifrån skötsel och underhåll av fastigheter till service åt de boende. Till mekanikeruppgifterna räknas till exempel att justera och reparera hjälpmedel och utrustning. Könsfördelningen i dessa båda grupper är ojämn och domineras av män SCB, På tal om kvinnor och män Statistiken baseras på samtliga anställda i åldern år. Yrkena har klassificerats enligt Standard för Svensk yrkesklassificering, SSYK aspx SCB, På tal om kvinnor och män

7 Metod I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod och genomfört en intervjustudie per telefon. Syftet med att intervjua personerna är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, till exempel den intervjuades uppfattningar om något fenomen. 11 I vårt fall har vi velat få reda på de intervjuades uppfattning om traineeprojektet och de intervjuades ställning på arbetsmarknaden sedan traineeperioden. Det bör nämnas att en kvalitativ intervju aldrig kan ge sanna svar på de frågor som ställs utan det handlar hela tiden om uppfattningar och tolkningar. 12 Dessutom kan bara det faktum att vi ringer upp och ställer frågor göra att respondenternas svar påverkas åt ett visst håll, beroende på att respondenterna, medvetet eller omedvetet, förstår vad de förväntas svara. En viss intervjuareffekt 13 kan alltså finnas i denna metod som kan påverka de svar som ges. Om vi istället haft en mer kvantitativ ansats och exempelvis skickat en enkät där man fick gradera upplevelsen hade detta förmodligen gett en bättre mätbarhet och ett mer lätthanterligt material. Denna metod hade dock i större utsträckning uteslutit följdfrågor och hade också blivit mer statisk på grund av frågornas karaktär. Intervjuerna har varat i cirka tio minuter per respondent. Vi genomförde intervjuerna på varsitt håll och vi har gjort ungefär hälften av intervjuerna var. Genom detta ställningstagande har samtalen förmodligen blivit mer avspända än om vi hade varit två som pratade och lyssnade via högtalartelefon. En annan anledning till detta val var helt enkelt att minska tidsåtgången. Av de frågor vi använde oss av var flertalet slutna vilket innebär att de kan besvaras med ja eller nej. För att få mer utförliga svar valde vi därför att använda oss av följdfrågor med mer öppen karaktär som Varför?, Varför inte?, Hur? och liknande. Vi har även använt några frågor som är öppna från början och till dessa har vi inte använt oss av nyss nämnda typ av följdfrågor, helt enkelt för att det inte behövs. Vad gäller upplägget av intervjun i övrigt bestämde vi frågorna före intervjun och hade dem i en särskild ordning som vi följde för samtliga respondenter. Intervjuerna kan alltså sammanfattas som standardiserade med flertalet strukturerade frågor. Kopplat till dessa har vi ställt ostrukturerade följdfrågor. 14 I undersökningen har det förekommit ett visst bortfall trots att vi har vi har gjort många försök att nå respondenterna. Vi valde ett visst slutdatum för intervjuerna och de respondenter vi inte hade lyckats nå detta datum valde vi att sluta försöka ringa. Under uppringningsperioden (cirka sex veckor) har vi gjort minst fem försök att försöka nå varje respondent och vi har ringt vid olika tider och från olika nummer. Av 29 stycken möjliga respondenter har vi fått tag i 22 och svarsfrekvensen är därmed cirka 76 procent. Svarsfrekvensen är godkänd men eftersom sju personer inte gick att nå måste man ändå vara försiktig med att dra allt för långtgående slutsatser. Skulle det visa sig att samtliga personer, som inte har gått att få tag på, tycker likadant om till exempel effekterna av traineeprojektet skulle detta givetvis ge ett starkt genomslag i vår undersökning. 11 Patel & Davidsson Forskningsmetodikens grunder 2003 sid Ibid 13 Patel & Davidsson 2003, sid Ibid, sid 72 7

8 Resultat och analys I avsnittet redovisas en sammanställning av de intervjuer som studien baseras på, samt en efterföljande analys av svaren på respektive fråga. Som vi har nämnt tidigare är undersökningen grundad på de 22 intervjuer vi har gjort med de deltagare från ungdomstraineeprogrammet som har haft sin anställning inom socialförvaltningen. Intervjuerna har genomförts via telefon med förutbestämda frågor där samtliga frågor haft koppling till projektets huvudsyfte; att förbättra de unga arbetslösas situation på arbetsmarknaden i Ljungby. För att tydliggöra kopplingen mellan intervjusvar och analys presenteras analysen i direkt anslutning till resultatet på respektive fråga. Fråga 1 Hur gick det till när du sökte traineetjänst inom vård och omsorg? Varför valde du just det området? Vad gjorde du när du var trainee? Deltagarna fick välja fem stycken olika typer av arbeten och prioriterade bland dessa. Av de 22 intervjuade arbetade nio kvinnor och fyra män inom vård och omsorg. Tre kvinnor och sex män arbetade inom administration och service 15. Av de sex männen var hälften verksamma inom vaktmästeri och teknik. Av de kvinnor som jobbade inom vård och omsorg uppgav fyra stycken att de valde området på grund av tidigare erfarenhet därifrån. Tre stycken gjorde valet utifrån intresse för vård och en person ville ha ett jobb. En kvinna uppgav ingen anledning. Av de kvinnor som jobbade med administration eller annan service var det endast en som svarade att hon ville prova något nytt. Tre stycken uppgav ingen anledning. Av de män som jobbade inom vård och omsorg uppgav en person att han valde området på grund av tidigare erfarenhet därifrån. En man gjorde valet utifrån intresse för vård och en upplevde att han hade störst chans att få jobb i sektorn på grund av bristen på män. En man uppgav ingen anledning. Av de män som jobbade med administration eller annan service var tre stycken intresserade av detta område. En man upplevde inte att han gjorde ett aktivt val. Två stycken uppgav ingen anledning. Syftet med denna fråga var att få svar på hur ansökningen till traineetjänsterna gick till och vad de hade för arbetsuppgifter under sin anställning. Vi ville också ta reda på om deltagarna gjorde något aktivt val för att hamna inom vård och omsorg och i så fall hur de motiverade detta. Anledningen till att vi ville veta detta var för att vi vill se hur intresset var bland män att arbeta inom vård och omsorg innan traineeprojektet inleddes eftersom ett av traineeprojektets syften var att ge män möjlighet att pröva traditionellt kvinnliga yrken och vice versa. 15 I studien innebär begreppet arbete inom administration och service att personerna har arbetat inom administration eller med vaktmästeri/teknik enligt SSYK. 8

9 De svar vi har fått visar att majoriteten av männen har arbetat inom administration och service medan majoriteten av kvinnorna har arbetat inom vård. När deltagarna i projektet har valt mellan olika typer av arbeten har 60 procent av männen valt administration och service medan 25 procent av kvinnorna har gjort detta val. Således har 75 % av kvinnorna och 40 % av männen valt att arbeta med vård. Med tanke på underlaget kan vi konstatera att det är många män som har valt att arbeta med vård i förhållande till hur kvinnodominerat området är i övrigt. Männen agerar med andra ord mönsterbrytande. När vi ser på kvinnorna väljer dessa att arbeta inom traditionellt kvinnodominerade områden. Ingen kvinna vi har intervjuat har valt vaktmästeri/teknik. I övrigt kan vi konstatera att socialförvaltningen inte gjorde några aktiva åtgärder för att få in män inom traditionellt kvinnliga yrken eller vice versa utan cheferna valde fritt mellan de personer som hade sökt de aktuella tjänsterna. 16 Fråga 2 Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag? Sex stycken av kvinnorna arbetar, fyra stycken studerar och två är arbetssökande. Av männen är det åtta stycken som arbetar, en som studerar och en är arbetssökande. Av de nio kvinnor som hade sin traineeanställning inom vård och omsorg arbetar fyra stycken kvar i denna sektor, två stycken är arbetssökande, två studerar och en jobbar i annan sektor. Av de tre kvinnor som arbetade inom administration och annan service är det två som studerar och en som arbetar i annan sektor. Av de fyra män som hade sin traineeanställning inom vård och omsorg är en kvar i denna sektor, en är arbetssökande, en studerar och en jobbar i annan sektor. Av de sex män som arbetade inom administration och service arbetar samtliga i annan sektor. Denna fråga tillsammans med frågorna 3-5 samt 8-9 har vi använt oss av för att få svar på om ungdomstraineeprojekt har lett till att minska antalet ungdomsarbetslösa och för att få en bild av nyttan med satsningen. Målsättningen med dessa sex frågor har med andra ord varit att försöka besvara om ungdomarna har fått en ökad kompetens och blivit mer anställningsbara samt om projektet har påverkat dem i sina val av arbete/studier. Samtliga ungdomstraineer vi har intervjuat var arbetssökande vid projektets start (någon av de intervjuade hade en timanställning men var i övrigt arbetslösa). Vid tiden för våra samtal med dem återstod endast tre stycken som arbetssökande, fem stycken studerade och resten arbetade. Det är positivt att se att det är så få som kvarstår i arbetslöshet men det är lite vanskligt att enbart ange traineeprojektet som förklaring till detta, vi vet inte hur situationen hade varit annars. Svaren på denna fråga gör dock att vi drar slutsatsen att ungdomarna har haft stor nytta av att delta i projektet, inte minst när det gäller att öka sin anställningsbarhet. Med tanke på framtida pensionsavgångar är det en intressant iakttagelse att cirka fyrtio procent av de personer som arbetade inom vården under projekttiden arbetade kvar där under perioden vi 16 Mikael Johansson, tf verksamhetschef

10 gjorde intervjuerna. För att få ungdomar intresserade av att arbeta inom vård och omsorg och för att se vilken kompetens de besitter som kan vara till nytta för Ljungby kommun, är fler sådana här satsningar kanske vad som behövs för att lyckas rekrytera till vården i framtiden. Fråga 3 Har dina studier anknytning till din traineeanställning? På vilket sätt? Vid tiden för undersökningen var det fyra kvinnor som studerade. Av dessa uppgav tre stycken att traineeanställningen påverkade valet av studier. Samtliga ansåg att traineeperioden gav ett ökat intresse för att vidareutbilda sig inom det område de arbetade. Mannen uppgav däremot ingen koppling. Vi kan konstatera att kvinnornas studieval har påverkats av traineeperioden i hög utsträckning. Av männen är det bara en som har valt att studera vilket möjligen säger något om traditionerna när det gäller mäns och kvinnors val mellan att arbeta kvar på hemorten eller studera vidare. Med tanke på Ljungbys många industriföretag och att det är betydligt vanligare med manliga montörer och maskinoperatörer inom denna sektor 17 är det inte otroligt att detta lyser igenom även i vår studie. Dessa yrken kräver oftast inte någon vidareutbildning efter gymnasiet och eftersom det traditionellt sett är män som innehar dessa jobb kanske inte männen i vår studie har ansett sig vara i behov av högre studier, åtminstone inte direkt efter traineeperioden. Få kvinnor väljer att arbeta som montörer och maskinoperatörer. På grund av detta kanske det kan vara ett rimligare val för kvinnorna i vår undersökning att studera vidare istället. Svaren på fråga 2 visar också att flera av männen har hamnat inom industrisektorn medan ingen kvinna har gjort samma val. Fråga 4 Har din traineeperiod påverkat ditt val av arbete? Hur i så fall? Av de sex kvinnorna som arbetar upplever fyra stycken att traineeperioden inte har påverkat deras val av arbete och två att det har gjort det. De två sistnämnda upplevde att erfarenheten från anställningen gav ett ökat intresse av fortsatt arbete inom området. De två övriga tillfrågade är arbetssökande och har därför inte kunnat svara på denna fråga på ett relevant sätt. Av de åtta männen som arbetar (en person är arbetssökande) ansåg fem stycken att traineeperioden inte har påverkat deras val och en att det har gjort det. Denna person fick kännedom om möjligheten till jobb inom en specifik verksamhet som han inte kände till tidigare. Av de två återstående svarade en att traineetjänsten hjälpte honom in på arbetsmarknaden men inte just till vården. Den andre uppgav att arbetet inom vården påverkade honom att vilja jobba med människor framöver men han gör inte det idag. Vi kan se att traineeperioden har haft en viss effekt då över 20 procent har påverkats av perioden i sitt yrkesval när de har börjat arbeta efter traineeanställningens slut. Dessutom har en 17 SCB anställda år med arbetsplats i regionen efter kommun, yrke, näringsgren och kön,

11 person blivit inspirerad till att vilja arbeta med människor även om han inte gör det idag och en person blev hjälpt in på arbetsmarknaden av att vara med i projektet. Vi kan därmed dra slutsatsen att även när det gäller hur de intervjuade har valt arbete efter traineeperiodens slut har projektet påverkat till viss del. Fråga 5 Har du gjort något annat än det du gör idag sedan din traineeanställning? Ingen av de intervjuade har varit arbetssökande under hela perioden från traineeanställningens avslutning fram till intervjutillfället. Av kvinnorna har nio stycken av tolv arbetat inom vård och omsorg i olika stor utsträckning under perioden. Bland männen är motsvarande siffra tre av tio. Några har uppgett att de periodvis har varit arbetssökande och några har haft arbete eller studerat under hela perioden. Eftersom vi inte har bett dem precisera under vilka perioder de har gjort vad kan vi dock inte svara exakt på hur stora dessa grupper är. När det gäller antalet studerande har sju kvinnor och två män svarat att de har studerat eller fortfarande gör det, i någon form, under den period vi har frågat om. Antalet som studerar idag redovisas under fråga 2. Vi ser det som positivt att ingen av de intervjuade har varit arbetssökande hela tiden efter traineeprojektets slut. Slår vi ihop detta resultat med hur få som är arbetssökande idag, som vi redovisar i fråga 2, stärks slutsatsen att projektet har lett till en ökad anställningsbarhet. Vi noterar också att många av kvinnorna har arbetat inom vård och omsorg under den period vi har frågat om men även några av männen har gjort det. Fråga 6 Har du sökt jobb inom kommunal verksamhet sedan traineeperioden? Av kvinnorna har tio stycken av tolv sökt jobb inom kommunal verksamhet. Av dessa har åtta stycken sökt jobb inom vård och omsorg. Av männen har fyra stycken av tio sökt kommunala arbeten. Av dessa fyra har två stycken sökt arbeten inom vården. Fråga 6 tillsammans med fråga 7, 10 och 12 har vi använt oss av för att försöka besvara frågeställningen om traineerna intresse för att arbeta kommunalt har ökat. Ett sätt att öka intresset kan vara att öka kunskapen om kommunens olika yrken och därför ville vi undersöka även denna aspekt. Målsättningen med dessa fyra frågor var dessutom att få en bild av huruvida intresset av att arbeta inom vård och omsorg har ökat hos de män som gavs möjlighet att verka inom detta område. Svaren på fråga 6 tolkar vi som positiva utifrån ett kommunperspektiv. Vi vet i och för sig inte hur mycket förkunskaper om kommunalt arbete ungdomstraineerna hade eller om de har sökt många kommunala jobb tidigare. Men att så många som 14 av 22 (cirka 64 procent) har sökt sig till kommunsektorn efter traineeperioden kan tyda på ett relativt starkt intresse för denna sektor. Att dra slutsatsen att tiden som trainee har ökat detta intresse borde inte vara 11

12 helt taget ur luften. Vi kan dock konstatera att männens intresse för att söka kommunala jobb inte är lika starkt som kvinnornas. En rimlig förklaring till detta kan vara, som vi också är inne på i fråga 3, att det i Ljungby med omnejd finns många industriföretag. Män kanske söker sig i större utsträckning än kvinnor till de yrken som är vanliga på den typen av företag istället för att söka sig till kommunsektorn. Kvinnor tenderar att göra motsatsen. Traineeprojektet tycks inte ha förändrat detta förhållande anmärkningsvärt mycket bland de personer vi har intervjuat. Fråga 7 Har din traineerfarenhet påverkat dig att söka jobb inom vård och omsorg? Av kvinnorna svarar sex stycken att de inte har påverkats av traineerfarenheten att söka jobb inom vård och omsorg. Fem stycken svarar att det har påverkat och en person anser sig delvis påverkad av erfarenheten. Av männen är det fem stycken som anser att deras intresse av att söka jobb inom vård och omsorg har ökat. Fyra stycken uppger att de inte har påverkats i den riktningen. En person anser sig delvis påverkad. Sex av tio män har påverkats, åtminstone i viss mån. Att 60 procent av männen har påverkats är en förhållandevis hög siffra, särskilt med tanke på hur stor andel män som jobbar inom området normalt sett. Detta är en intressant iakttagelse att fundera vidare kring när det gäller att öka mäns intresse för arbete inom vård och omsorg. Av kvinnorna har hälften påverkats i någon mån och andra hälften har inte påverkats. Sammantaget har alltså 55 procent av de tillfrågade uppgivit att de har blivit påverkade att söka arbete inom vård och omsorg, åtminstone till vis del, när de har fått prova på att arbeta inom området. Slutsatsen att det kan vara värt att låta ungdomar prova på att arbeta i denna sektor kan vara viktig att ha med sig, särskilt med tanke på det framtida behovet av nyrekrytering. Fråga 8 Upplever du att du har haft någon nytta av din traineeanställning när du har sökt arbete eller börjat studera? Av kvinnorna är det nio stycken som upplever att de har haft nytta av anställningen medan tre stycken inte har den upplevelsen. Av männen är det sju stycken som upplever att traineeanställningen har påverkat positivt när de har sökt arbete eller börjat studera. Två stycken tycker att de har haft en viss nytta av anställningen och en person anser att han inte har haft någon nytta av den. När det gäller hur traineeanställningen har upplevts som nyttig i jobbsökar- eller studerandesammanhang nämns bland annat att det är bra att ha med på sitt cv och att det har utvecklat dem som personer. Andra orsaker som nämns är en ökad erfarenhet och att man har fått in en fot i arbetslivet. 12

13 Det vi kan konstatera utifrån svaren på denna fråga är att en relativt stor majoritet av deltagarna (82 %) tycker att traineeanställningen har varit till nytta eller viss nytta för dem när det gäller arbetsansökningar eller när det gäller att påbörja studier. Bland svaren på frågorna märker vi, som vi också är inne på ovan, att den största nyttan har deltagarna haft av att ha med perioden på sitt cv och att det har lett till personlig utveckling. Bland svaren märks också att de intervjuade har lärt sig mycket, att de har uppskattat satsningen på dem och att de är positivt inställda till att få visa vad de går för. Dessa faktorer ihop med de svar som ges på fråga 2, att betydligt färre är arbetssökande, borde kunna ses som tecken på att deras anställningsbarhet har ökat. I varje fall går det att med relativt god säkerhet konstatera att deltagarna i hög grad har påverkats i positiv riktning av traineeperioden. Fråga 9 Har traineeperioden gett dig nya kontakter som du har använt/upplever att du kan få användning av i arbetslivet? Sex av kvinnorna anser att traineeperioden har gett dem nya kontakter som de har eller kommer att ha nytta av. Övriga tycker att så inte är fallet. Av männen är det åtta stycken som har uppgett att de har fått kontakter som de kan få användning för medan två inte anser det. De som upplever sig ha haft nytta av kontakterna har främst uppgett att de använt arbetsledare/chefer som referens när de sökt andra arbeten. De flesta eller cirka 64 % av de tillfrågade anser att de, genom att de har fått nya kontakter, har haft nytta av eller kommer att ha nytta av traineeperioden. Merparten av de personer som upplever att de har haft nytta eller kommer att ha nytta av kontakterna anger att de har fått referenser i och med sitt deltagande i projektet. Att de flesta intervjuade upplever att deras kontaktnät har ökat är positivt och leder i sin tur förmodligen till att det är lättare för dem att bli anställda. Att de, vilket vi såg i fråga 2, har arbeten i betydligt högre utsträckning idag än före traineeperioden ger ytterligare tyngd till detta påstående. Fråga 10 Lärde du dig något om andra yrken inom Ljungby kommun? I så fall, har du haft någon nytta av den kunskapen? Tio personer anser att de inte lärde sig något om andra yrken. Åtta personer uppger att de fått ökad kunskap medan fyra uppger en viss ökad kunskap. Två kunde inte svara på frågan. Av de åtta personer som upplever att de har fått ökad kunskap om andra yrken är det två som svarar att de har haft nytta av kunskapen. Övriga sex personer svarar att de inte har haft någon större nytta eller någon nytta alls. 13

14 Tolv personer, eller strax över 50 % upplever att de har lärt sig något (dessa har svarat att de har fått en ökad kunskap eller en viss ökad kunskap) om andra yrken. Av de åtta som upplever att de har fått en ökad kunskap är det dock bara en fjärdedel som tycker att de har haft nytta av denna kunskap. Slutsatsen vi kan dra i och med dessa svar är med andra ord att en majoritet av de tillfrågade har lärt sig åtminstone något om andra yrken men det är väldigt få som upplever att de har haft någon nytta av detta. Eftersom en stor majoritet ändå kan tänka sig att arbeta inom Ljungby kommun eller någon annan kommun i framtiden kanske detta konstaterande är av mindre betydelse. Vi anser att kunskap om kommunens olika yrken är nyttigt oavsett om upplevelsen av nytta känns liten för deltagarna i dagsläget. Inför liknande projekt i framtiden kan det dock vara bra att fundera på om det kan vara värt att lära deltagarna mer om andra kommunala sektorer. Det är också värt att fundera på hur man ska arbeta för att den ökade lärdomen ska vara till mer upplevd nytta för de personer som deltar. Exempelvis kan deltagarna få arbeta inom mer än ett område om en liknande satsning görs igen. En fördel med detta är att kunskaperna inom fler områden ökar och detta kanske gör att fler upplever att de får prova att arbeta inom något de har nytta av i framtiden. Nackdelen med att deltagarna får arbeta inom fler områden är möjligen att de inte tillskansar sig lika djupa kunskaper inom ett specifikt område. Fråga 11 Vad anser du om Ljungby kommun som arbetsgivare? 17 personer tycker att Ljungby kommun är en bra arbetsgivare, fyra personer har vissa synpunkter men sammantaget tycker de att kommunen är en ok arbetsgivare. En person är negativ. Även om traineerna sammantaget är nöjda med Ljungby kommun som arbetsgivare finns det vissa synpunkter som har framkommit i intervjuerna gällande kommunens hantering av LAS-regler, lön och löneutbetalningar. Fråga 11 och 13 är ställda för att vi ska få en uppfattning om hur ungdomstraineerna har upplevt satsningen, hur de har trivts och vad som har varit bra och dåligt med projektet. Vi ville också få svar på frågan om hur ungdomarna har uppfattat Ljungby kommun som arbetsgivare. Svaren på dessa frågor kan ge Ljungby kommun vägledning kring hur liknande projekt kan hanteras i framtiden. De intervjuades svar på denna fråga visar att nästan samtliga ungdomstraineer (21 av 22) har varit nöjda med kommunen som arbetsgivare, även om några stycken har haft vissa synpunkter. Endast en person är negativt inställd till Ljungby kommun som arbetsgivare. Att så många är nöjda borde betyda att Ljungby kommun är en mer tänkbar arbetsgivare för de intervjuade efter traineeperioden än vad kommunen var före perioden. De få saker som de intervjuade har klagat på är mer praktiska saker. Att vara ännu mer noggrann med löneutbetalningar och liknande i projekt av detta slag är en lärdom Ljungby kommun kan dra för att öka förtroendet för kommunen som arbetsgivare ännu mer. 14

15 Fråga 12 Kan du tänka dig att jobba inom Ljungby kommun eller någon annan kommun i framtiden? Varför, varför inte? Av de 22 svarande uppger 19 stycken att de kan tänka sig att jobba kommunalt i framtiden. En person vill inte jobba i Ljungby då hon inte vill bo här, men kan möjligen tänka sig att arbeta i en annan kommun. Två personer har inte kunna svara på frågan. De tillfrågade uppger många olika anledningar till varför de kan tänka sig kommunala anställningar. Många är inne på att Ljungby kommun är en bra arbetsgivare och att de trivdes med att arbeta för kommunen, några vill gärna jobba med omsorg och ytterligare ett par stycken nämnde att arbetskamraterna var trevliga. Svaren på denna fråga visar ganska klart att de tillfrågade mycket väl skulle kunna tänka sig att arbeta inom kommunal sektor framöver. Att traineeperioden har fått deltagarna i studien att vara mer välvilligt inställda till kommunjobb är en slutsats som vi anser oss ha fog för. Att många är inne på att Ljungby kommun är en bra arbetsgivare och att det var trevliga arbetskamrater som svar på varför de kan tänka sig att jobba på Ljungby kommun i framtiden tyder också på att de intervjuade har trivts och känt sig väl mottagna under traineeperioden. Även detta tolkar vi som ett kvitto på att projektet har genomförts på ett tillfredsställande vis. Fråga 13 Slutligen, om du skulle sammanfatta, hur upplevde du din traineeanställning? Samtliga svarande är positiva till traineeperioden. De flesta svarar att det har varit lärorikt, positivt och givande. Flera påpekar att det har varit en bra ingång till arbetsmarknaden och även att det har varit nyttigt att lära sig att ta ansvar nämns bland svaren. Enligt de tillfrågade i vår studie har ungdomstraineeprojektet varit väldigt lyckat. Ingen har något att klaga på när det gäller projektet utan snarare anser deltagarna att denna typ av satsningar borde ske oftare. Vi kan inte dra någon annan slutsats utifrån dessa svar än att ungdomarna vi har pratat med är väldigt nöjda med sina respektive traineeanställningar. Deltagarna är nöjda med projektet och det stora flertalet är inte kvar i arbetsmarknadsåtgärder längre utan arbetar eller studerar istället. Vår sammanfattande slutsats är med andra ord att projektet har varit lyckat utifrån de flesta av de syften Ljungby kommun hade. Eftersom vi enbart har intervjuat de personer som var anställda på socialförvaltningen gäller dock vår slutsats endast denna förvaltnings del av satsningen. Slutsatsen går därför inte att applicera på övriga förvaltningar utan att vidare studier görs. 15

16 Slutsatser och rekommendationer Kopplat till de frågeställningar vi har i undersökningen redovisar vi nedan ett antal slutsatser som vi drar utifrån de svar vi har fått från de intervjuade. Vi lämnar även rekommendationer inför liknande projekt. Slutsatser Antalet arbetslösa bland de personer som vi har intervjuat är färre än före projektets start. Tidigare var alla arbetssökande men när intervjuerna gjordes var det bara tre stycken som kvarstod i arbetslöshet. Det är svårt att veta om det är traineeprojektet som är orsaken till att så många antingen arbetar eller studerar nu men ungdomarna upplever att de har haft stor nytta av projektet, till exempel genom att deras anställningsbarhet har ökat. Utifrån de svar vi har fått drar vi slutsatsen att traineeanställningen har ökat intresset för att arbeta inom kommunal sektor. Även intresset för att arbeta inom vård och omsorg har ökat. Nästan alla som har deltagit i vår undersökning har en väldigt välvillig inställning till kommunala jobb. Vi anser att deras deltagande i projektet har bidragit till detta. Nästan samtliga har varit nöjda med Ljungby kommun som arbetsgivare. Det deltagarna inte varit nöjda med är av praktisk karaktär, såsom information om LAS-regler, lön och löneutbetalningar. Vad gäller själva projektet är samtliga svarande positiva till satsningen och att kommunen borde genomföra liknande projekt oftare. Fler än hälften av männen anser att traineeprojektet har påverkat dem att söka jobb inom vård och omsorg i större utsträckning än tidigare. Med tanke på hur stor andel män som blivit påverkade av projektet drar vi slutsatsen att detta kan vara en väg att gå för att öka mäns intresse för arbete inom vård och omsorg. Rekommendationer för liknande projekt Med tanke på projektets lyckade resultat bland de intervjuade i denna undersökning kan det finnas anledning till att initiera liknande projekt i framtiden. Utifrån vad vi sett i vår undersökning kan det i så fall vara värt att ta hänsyn till de områden vi har upptäckt som kan göras ännu bättre. I vår undersökning har det visat sig att få av deltagarna upplever att de fått kunskap om andra yrken inom Ljungby kommun och fått nytta av den kunskapen. Ökade kunskaper om vad olika yrken innebär kan leda till att de potentiella medarbetarna hittar ett område som de vill arbeta inom i framtiden. Dessutom kan det leda till att kommunen förbättrar sin möjlighet till rekrytering. Syftet med ungdomstraineeprojektetet kanske inte var att ungdomarna skulle få prova på olika områden i just detta fall men i ett framtida projekt kan man fundera över om det är lämpligt att deltagarna får prova på mer än ett arbetsområde. En av målsättningarna med traineeprojektet var att ge män möjlighet att pröva traditionellt kvinnliga yrken och tvärtom. I vår undersökning har det visat sig att ungdomstraineerna inom socialförvaltningen har fått arbeta inom de områden de har valt i första hand. Visserligen har 16

17 männen brutit mönstret med sina val men för att få ännu fler att arbeta inom otraditionella yrkesområden kan en mer direkt styrning av vem som ska arbeta var vara användbar. När det gäller uppföljning av projekt av denna karaktär rekommenderar vi Ljungby kommun att ha en tydligare strategi nästa gång. Uppenbarligen ansåg inte särskilt många att det var viktigt att fylla i utvärderingen som delades ut. För att få en mer utförlig bild av hur projekt har upplevts av de inblandade bör vikten av att eventuella enkäter fylls i, i framtiden, förtydligas i projektplanen för samtliga involverade. För att få projekt utvärderade på ett ännu bättre sätt bör tid och andra resurser avsättas redan från början för en mer omfattande undersökning med till exempel intervjuer med de berörda efter projektets slut. Nyttan av en ordentlig utvärdering av projekt i denna storleksordning kan inte överskattas och därför är det väldigt viktigt att en ordentlig uppföljning görs. Satsningen på ungdomstraineer har inom organisationen upplevts som lyckad men för att kunna dra några användbara slutsatser om att så är fallet krävs välgrundade kunskaper om hur det i själva verket har gått. Denna typ av välgrundade kunskaper är också av avgörande karaktär för att kunna fatta beslut om liknande projekt är värda att sjösätta i framtiden, vad som bör förbättras ifall man ska göra liknande satsningar och vilka framgångsfaktorer som har funnits i den satsning som redan är gjord. Sammanfattningsvis kan vi utifrån de slutsatser vi drar rekommendera liknande satsningar i framtiden. Vinsterna med att arbetssökande ungdomar får ett sammanhang och får visa vad de kan samtidigt som kommunen får viktigt arbete utfört och får marknadsföra sin verksamhet är stora. 17

18 Bilaga Frågorna vi ställde till traineerna 1. Hur gick det till när du sökte traineetjänst inom vård och omsorg? Varför valde du just det området? Vad gjorde du när du var trainee? 2. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag? 3. (Studerar) Har dina studier anknytning till din traineeanställning? På vilket sätt? 4. (Arbetar) Har din traineeperiod påverkat ditt val? Hur isf? 5. Har du gjort något annat (än det du gör idag) sedan din traineeanställning 2010? Vad? 6. Har du sökt jobb inom någon kommunal verksamhet sen traineeperioden? Om ja, varför? Var? Om nej, varför inte? 7. Har din trainee-erfarenhet påverkat dig att söka jobb inom vård och omsorg? 8. Upplever du att du har haft någon nytta av din traineeanställning när du har sökt arbete eller börjat studera? Om ja, isåfall hur? Om nej, varför inte? 9. Har traineeperioden gett dig nya kontakter som du har använt/upplever att du kan få användning för i arbetslivet? På vilket sätt? 10. Lärde du dig något om andra yrken inom Ljungby kommun? Isf, har du haft ngn nytta av den kunskapen? 11. Vad anser du om Ljungby kommun som arbetsgivare? 12. Kan du tänka dig att jobba inom Ljungby kommun eller någon annan kommun i framtiden? Varför, varför inte? 13. Slutligen, om du skulle sammanfatta, hur upplevde du din traineeanställning? 18