Anvisningar. för uppsatsskrivning i socialantropologi vid Högskolan Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anvisningar. för uppsatsskrivning i socialantropologi vid Högskolan Dalarna"

Transkript

1 Anvisningar för uppsatsskrivning i socialantropologi vid Högskolan Dalarna Sammanställda av Tove Holmqvist (efter diverse muntliga och skriftliga förlagor) Version nr 1 Februari 2004

2 Innehåll 1. Allmänna kommentarer Vetenskaplig text vad är det? Uppsats baserad på litteraturstudier eller på fältarbete? 2 2. Arbetets gång Ämnesval Litteratursökning Litteraturstudier Skrivprocessen Det första utkastet Ventilering Bedömning Ditt ansvar och handledarens 7 3. Struktur Uppsats Avsnitt Stycke Mening Formalia Allmänt Noter och referenser Citat Referenslista Stil Personlighet Precision, akribi (vetenskaplig noggrannhet) Täthet (koncentration) Begriplighet Argumentation uppsatsens logiska uppbyggnad Till sist Lästips 17 Exempel på titelsida 18 Exempel på olika sätt att formulera ett problem och vilken sorts analys frågan genererar 19 Slutkommentarer 19 1

3 1. Allmänna kommentarer Att skriva är en grundläggande del av all vetenskaplig verksamhet. Att skriva en uppsats i socialantropologi är att delta i vad Bronislaw Malinowski kallade the long conversation, vilket för honom var essensen av det antropologiska sökandet. Uppsatsskrivandet är ett utmärkt sätt att skapa ett eget förhållande till antropologin och det antropologiska tänkandet. Skrivprocessen är värdefull och spännande, oftast svår men givande, och den innehåller många delar. Det gäller till att börja med att kunna formulera en ur antropologisk synvinkel bra fråga om något du finner intressant, aktuellt, viktigt, besvärligt, skrämmande m m. Det gäller vidare att kunna finna relevant litteratur, och att kunna hantera den d v s att kunna sammanfatta, analysera och kritisera de svar eller infallsvinklar författarna har föreslagit eller peka på de luckor i författarnas resonemang som du hittar. Till sist kommer du ha en text där du försökt besvara den fråga du formulerade i början. Detta arbete kommer i sin tur leda till nya frågor och på så sätt fortsätter det antropologiska samtalet. Välkommen! 1.1 Vetenskaplig text vad är det? Målet med att skriva en uppsats i socialantropologi är att på begränsad tid åstadkomma en sammanhängande vetenskaplig text om ett väl avgränsat ämne. Man kan diskutera vad en vetenskaplig text är en definition lyder en text som argumenterar för sin slutsats (Rienecker & Jörgensen 2002:105). För den historiskt intresserade kan ett annat, klassiskt rättesnöre vara tänkvärt, nämligen trivium (lat. vägskäl, där tre vägar möts). Enligt detta bör en vetenskaplig text ta hänsyn till grammatik, d v s tankens form, retorik, d v s konsten att övertyga och dialektik, d v s logiken att argumentera för och emot, att sätta något i motsats till något annat. Följande riktmärken för textens utformning torde vara nödvändiga att beakta för att den ska anses vara vetenskaplig: Analytisk (kritisk klarhet, visad förmåga att bearbeta texter) Objektiv (i möjligaste mån ge en rättvis presentation av texter) Arbetsgången ska kunna rekonstrueras Källor ska redovisas Ett bra sätt att skaffa sig en uppfattning om hur en uppsats i socialantropologi bör se ut är att 1) läsa andra studenters uppsatser från tidigare år (ett urval förvaras hos den ämnesansvarige), 2) studera några antropologiska artiklar du läst och tyckt särskilt bra/illa om. Skärskåda dem, försök bryta ner strukturen i dem för att få klart för dig varför de är bra/dåliga. På köpet får du också gratis information om formalia m m. 1.2 Uppsats baserad på litteraturstudier eller på fältarbete? Generellt rekommenderar vi inte att du skriver en uppsats byggd på ett mindre fältarbete, i synnerhet inte på A- eller B-nivå. Detta är emellertid något du bör diskutera med din handledare. Dels beror denna rekommendation på att en aldrig så noga planerad fältuppgift tenderar att förlänga uppsatsarbetet, dels på att fältarbetet ställer nya krav på dig som student. Om du genomför en fältuppgift bör uppsatsen framför allt vara en redovisning av detta fältarbete. Det innebär att du först måste läsa in en mängd litteratur, både om ämnet och om metod. Därefter ska du genomföra själva fältuppgiften, som bör pågå minst två veckor för att vara meningsfull. När arbetet är slutfört kommer du att ha en mängd anteckningar och etnografiskt material av annat slag, vilket ska bearbetas. Materialet styr i sin tur hur du skriver din uppsats. Kanske du måste ändra din frågeställning så pass mycket att du därefter också måste läsa in helt ny litteratur. Etnografiskt arbete tenderar att föra forskaren in på helt nya 2

4 och okända banor. Spännande visserligen, men det är inte säkert att det låter sig förenas med studielån och terminstider. Dock bör det betonas att det beror på vilket ämne du väljer, vad du tidigare skrivit om osv. Att delvis använda sig av intervjuer för att illustrera någon teoretiskt poäng är däremot en helt annan och betydligt enklare sak att hantera i en uppsats. Dessa anvisningar är utarbetade med utgångspunkt i arbetet med en uppsats som bygger på litteraturstudier. 2. Arbetets gång 2.1 Ämnesval Det första du ställs inför är att välja ett ämne och så småningom att formulera en lämplig frågeställning. Här finns några saker som är viktiga att tänka på och den första är just att ha i åtanke att tiden för uppsatsskrivandet är begränsad. På den relativt korta tid det handlar om är det viktigt att du försöker avgränsa den uppgift du tar dig an. Det gäller därför att fundera noggrant och välja ett ämne som du själv är intresserad av eller får tips om av handledare (ett ämne kan ofta bli intressant när man väl fördjupar sig i det), är antropologiskt (d v s ett problem som går att formulera på ett antropologiskt intressant sätt obs här kan handledaren med fördel hjälpa dig), det finns lämplig litteratur om (men helst inte oändliga mängder) inte redan anses vara färdigdiskuterat inom ämnet (såvida du inte lyckas hitta en alldeles egen och ny infallsvinkel på ämnet). Hur du formulerar ditt ämne får konsekvenser för uppsatsens struktur. Du måste nämligen formulera en frågeställning som går att besvara med den analysmetod du har i åtanke. Ett exempel: Ofta vill man som nybörjare generalisera så mycket som möjligt men för att kunna uttala sig om alla objekt inom en bestämd kategori måste man använda en metod som möjliggör detta, en kvantitativ undersökning (som i regel kräver statistisk bearbetning). Kvantitativa metoder är bra om man formulerar frågor av typen Hur vanligt är det, Hur många. Inom antropologin är kvalitativa metoder vanligare. De inriktar sig på kvaliteter eller egenskaper hos det man undersöker och de frågor man ställer har snarare formen Varför är eller Hur kan man förstå. Handledaren hjälper dig förstås med formuleringen av ämne och frågeställning. Dock kan det vara lämpligt att läsa mer på egen hand, t ex i Att skriva en bra uppsats (Rienecker & Jörgensen 2002) eller i Tolkning och reflektion (Alvesson & Sköldberg 1994). Flera exempel på hur du kan formulera ett problem och den analys just den valda formuleringen lämpar sig för finns på sid 19. i 2.2 Litteratursökning I regel erbjuds studenterna varje termin en lektion med en bibliotekarie i litteratursökning. Om du missat detta tillfälle kan du själv kontakta biblioteket och be om hjälp med hur olika sökningar tekniskt går till. 3

5 Din handledare kommer förstås att hjälpa dig att komma igång. Hur mycket hjälp du kan få av handledaren beror dock på ditt val av ämne. Du måste vara beredd att sköta mycket av litteratursökningen på egen hand. Ett bra tips här är att söka i olika intressanta artiklar du hittar i facktidskrifter för att hitta referenser. Du kan också söka i kurslitteraturens referenser eller förstås i intressanta böcker du själv letar upp. Det här kan ta lite tid men efter ett tag kommer du att känna igen flera av referenserna. Då kan du också känna dig någorlunda säker på att du börjat få ett visst grepp om ditt ämne. 2.3 Litteraturstudier Börja med att läsa extensivt och gör anteckningar om varje referens, såvida du inte upptäcker att referensen är helt fel (inte handlar om det du trodde t ex). Tro inte vilket är lätt hänt när man är helt inne i sin läsning att du kommer ihåg var du läst ett spännande resonemang, citat eller annan information. Det kommer bara att leda till ett tålamodskrävande extraarbete så småningom. Skriv alltså upp varifrån informationen kommer. Lämpligt att anteckna är källans titel (se också vidare under 4. Formalia vilka uppgifter som bör vara med) vad artikeln/kapitlet/boken handlar om (i korthet) vilka huvudargumenten är lämpliga citat (glöm inte att skriva upp sidangivelse) 2.4 Skrivprocessen Det är väldigt olika hur lätt eller svårt man har för att gå från tanke till handling. En del läser mycket och går liksom och ruvar på materialet, tänker ut formuleringar i huvudet o s v innan de kommer till skott. Andra drabbas av skrivkramp rakt av. Somliga läser mindre och börjar nästan genast skriva parallellt med fortsatt läsande. Det går inte att ge något generellt råd om detta annat än att det är viktigt att så fort som möjligt komma igång med själva skrivandet. I början behöver man inte heller tänka så mycket på kvaliteten i det som skrivs. Huvudsaken är att komma igång. Det är bara att inse att de formuleringar man bär omkring i huvudet sällan motsvaras av det som hamras fram på datorn. Och det är viktigt att inse att det är det som finns i datorn som är det viktiga, det faktiska resultatet av den analytiska processen. Gå igenom anteckningarna noggrant och välj vilka texter du behöver läsa mer intensivt. Dessa texter får du vara beredd att lägga ner mer jobb på att analysera och förmodligen får du gå tillbaka till dem flera gånger under arbetsprocessens gång. Det brukar vara så när man läst en hel mängd litteratur börjar man se sitt material på ett annat sätt och behöver då gå tillbaka till redan läst litteratur. Kanske leder detta till att du får revidera din frågeställning, kanske bara att du inser att källan är rikare/fattigare än du tror. Några frågor du kan ställa innan du börjar skriva eller alldeles i början av skrivprocessen är: Vad vill jag med uppsatsen? Vad behöver jag för att kunna visa detta? Genom att besvara dem har du början till en struktur i uppsatsen, d v s du har börjat bygga upp ett argument. Om det är möjligt kan du i detta skede göra en preliminär disposition/ innehållsförteckning. Vänta annars med detta. Det går också att börja mer planlöst, ta fasta på 4

6 något du redan nu tycker dig kunna formulera och fortsätt därifrån. Det viktiga är att hålla igång skrivandet, annars blir det i regel bara svårare och svårare. Ett råd är på sin plats: Ge inte upp om det känns motigt. Dels känns det annorlunda en annan dag, dels kan man motverka känslorna en aning genom att intala sig att skrivandet faktiskt inte bara handlar om inspiration utan i hög grad är ett hantverk. För så är det man kan träna sig till att producera en viss mängd text utan att man känner för det hela. Envishet är en dygd i skrivsammanhang. Försök att göra en tidsplan och håll dig till den så gott det går. Bestäm dig t ex för att skriva en eller ett par timmar om dagen, oavsett hur mycket du faktiskt producerar under den tiden eller sikta på att skriva en sida text om dagen, oavsett kvalitet (den kan du tänka på i ett senare skede). Huvudsaken är att du arbetar idogt. Du får sannolikt räkna med att skrivprocessen går upp och ner. Det är få människor förunnat att börja på A och fortsätta i rak följd till Ö. Ibland kan det också vara bättre att koppla bort uppsatsarbetet en stund och gå ut och promenera, shoppa eller titta på teve. Du kan också använda dina studiekamrater som bollplank för idéer eller korta textbitar du har. En givande diskussion i ett läge när det känns motigt kan vara oerhört kreativt. Så småningom kommer texten att börja växa fram. Det kan då vara lämpligt att stanna upp och tänka efter i syfte att förhindra alltför mycket onödigt arbete. Kontrollera t ex att du inte skrivit alltför mycket om en källa jämfört med en annan eller upptäck att du bör skriva mer om något än vad du hittills gjort. Det går förstås inte att förhindra allt onödigt arbete. Du kommer att behöva redigera bort en hel del av det du (mödosamt) fått fram, liksom du kommer att behöva skriva nytt när handledaren sagt sitt. En del väntar med all redigering tills själva texten känns färdig (i ett första utkast). Det är helt ok. Här får man försöka känna sig fram vad som är bäst för en själv. Ställ in dig på att du kommer att behöva revidera din disposition under skrivandets gång. Likaså kommer du att behöva skriva om din inledning, förmodligen ett flertal gånger. Om det går trögt att skriva om det du tänkt kan du försöka med en annan bit det brukar finnas rätt gott om lösa bitar att ta itu med. Förr eller senare blir du dock tvungen att ta itu också med de trögaste avsnitten. Kanske behöver du lämna något avsnitt av texten till din handledare innan hela ditt första utkast är färdigt. Tänk då på att inte lämna in något som du redan dagen efter kastar dig över igen och skriver om. Handledaren har begränsad tid för läsning, vilket kan vara bra för dig att tänka på. Detta leder automatiskt över till nästa punkt: det färdiga första utkastet. 2.5 Det första utkastet När ditt utkast börjar bli färdigt är det hög tid att kontrollera texten ordentligt med avseende på följande Struktur (se längre fram i texten under punkt 3.) Formalia (se längre fram i texten under punkt 4.) Stil (se längre fram i texten under punkt 5.) Layout Stavning Lämna inte in ett utkast för bedömning som du inte gått igenom ordentligt. Tänk på att läsaren, oavsett om det är en studiekamrat, släkting eller handledaren, reagerar negativt på en 5

7 slarvig text. Det lönar sig alltså att presentera texten så läsarvänligt som möjligt. Det är en myt att utseendet på en text inte betyder något utan att det bara är själva innehållet som är det intressanta. Läsbarheten är oerhört viktig för hur vi som läsare uppfattar en text. Därmed inte sagt att innehållet är oviktigt. Absolut inte, det är förstås själva innehållet som bedöms. Men formen är viktig för att läsaren ska kunna tillgodogöra sig innehållet på bästa sätt. Kör därför alltid stavningskontroll på din text, se över rubriker, referenser m m. När detta är gjort kan du lämna ifrån dig ett första utkast. Räkna med att det tar ett tag innan du kan få handledarens kommentarer. Det kan hända att handledaren bedömer att ditt utkast efter smärre justeringar håller för att presenteras vid en formell ventilering. Men det kan också hända att ett mer eller mindre omfattande redigeringsarbete väntar. Var därför noga med att försöka hålla överenskomna inlämningstider. Handledaren ger klartecken för ventilering när ditt utkast håller måttet. 2.6 Ventilering (obs se vidare särskild instruktion) Uppsatsen ska alltså ventileras på ett seminarium innan den slutgiltigt betygssätts. Ventileringen på sammanlagt minuter går till så att en i gruppen får opponera på en annans uppsats. Det innebär att alla kommer att få opponera på en text och försvara sin egen text. Att opponera på en text är en bra träning i konsten att ge och ta emot kritik. Det är alltså inte meningen att oppositionen ska handla om att kritisera sönder en kurskamrats text, utan opponenten bör ta upp förtjänsterna med texten och i en diskussion med författaren ta upp sådant han eller hon finner problematiskt. Oppositionen bör ha följande form: respondenten (författaren) får om han/hon vill inleda med att ta upp eventuella kvarstående oklarheter, tydliga skriv/tryckfel m.m. (högst någon minut) opponenten sammanfattar uppsatsens innehåll (ca 5 min), respondenten får därefter kort kommentera sammanfattningen (högst någon minut), därefter följer en diskussion som opponenten initierar om problem och invändningar, alltså vad som skulle kunna utvecklas och varför (ca 20 min). Slutligen kan övriga seminariedeltagare kommentera uppsatsen (5-10 min). Respondentens uppgift blir att bemöta och klargöra de kritikpunkter opponenten väljer att ta upp. Handledaren är ordförande vid seminariet. Efter ventileringen har du möjlighet att ta hänsyn till de kommentarer du fått vid seminariet. Det gäller såväl skrivfel, formalia m m som vissa innehållsliga klargöranden. Den rättade (slutgiltiga) versionen ska därefter lämnas in för arkivering till kursadministratören i tre exemplar. Obs att det är den slutgiltiga versionen som bedöms men detta innebär inte att du kan komma med en i det närmaste ny version som slutversion. Vi talar alltså om en lätt reviderad version av den uppsats som ventilerats, inte om en ny uppsats. 2.7 Bedömning Bedömningen av uppsatsen görs med hänsyn till följande: Språk Struktur Argumentation Formalia (om du är nybörjare, d v s på A- eller B-nivå sker bedömningen av detta mindre strängt än om du skriver en C- eller D-uppsats). 6

8 Detta innebär att examinatorn tittar på sådant som: Analytisk förmåga (hur du resonerat kring litteratur, metod och genomförande) Bearbetning av fältuppgiften och dess resultat (hur du genomfört uppgiften och analyserat dess resultat). Obs! att denna punkt ej gäller en uppsats som baseras helt och hållet på litteraturstudier Disposition och genomförande (av helheten, hur eventuella etnografiska anteckningar och analys ges ett sammanhang). 2.8 Ditt ansvar och handledarens Att skriva en uppsats är ett självständigt arbete med stort ansvar. Det är du och ingen annan som ska skriva uppsatsen. Handledaren är enbart ett stöd i denna process. Detta ansvar kan till en början kännas ovant för dig som student, men du kommer förhoppningsvis snart att hitta ett förhållningssätt i ditt arbete. Detta inkluderar också din relation till handledaren. Valet av handledare kan du inte alltid styra, det beror på tillgängliga resurser men det är aldrig fel att själv föreslå någon. Därefter är det upp till den kursansvarige att bestämma. I ditt ansvar ingår att det är du som får ta initiativ till kontakter med handledaren. Det här är viktigt att komma ihåg, eftersom det som student ibland är lätt att tappa orken och känna sig övergiven, att ingen finns där att tala med när det behövs. Ta alltså kontakt med din handledare vid behov. Han eller hon säger ifrån om det behövs kanske är tidpunkten fel eller problemet omöjligt att lösa just då. För det mesta ordnar det sig. Om du skulle få problem i din kontakt med handledaren, ta då kontakt med den ämnesansvarige som får hjälpa till att lösa problemet eller utse en ny handledare. Handledarens uppgift är som sagt att vara ett stöd för dig i skrivprocessen och ett bollplank för dina idéer. Men glöm inte att det är du själv som måste utföra själva arbetet. Den tid handledaren har för just din uppsats är begränsad till ett visst antal timmar per termin och student. Efter två terminer är det inte ens säkert att du kan räkna med samma handledare igen, även om det kan vara klokt att först söka kontakt med denne igen. Om du dessutom tidigare använt din del av handledningstimmarna kan det blir svårt att över huvud taget ordna med ny handledningstid till dig. I så fall kan det bli fråga om att du bara får lämna in ett så gott som färdigt utkast för bedömning. I handledarens uppgifter ingår att ge råd om problemformulering, litteratur, metod och annan ämnesmässigt relevant information. Vidare ingår att när ditt arbete börjar ta form ge råd om själva framställningen och dess vetenskaplighet (uppläggning, argumentation, formalia m m). Slutligen ingår att bedöma om och när uppsatsen är klar för ventilering, d v s när den kan sägas uppfylla gängse inomvetenskapliga krav på den aktuella nivån. 7

9 3. Struktur Ovan nämndes betydelsen av läsbarheten hos uppsatsen (se under 2.5 Det första utkastet). I detta ingår att uppsatsen bör ha en väl uppbyggd struktur. Dels underlättar den ditt eget arbete, dels läsarens. Strukturen är ett hjälpmedel för att ta sig igenom en text om ett komplicerat och för läsaren kanske okänt område. Strukturen bör vara så enkel som möjligt. Vetenskaplig text betyder inte onödigt tillkrånglad text, vilket man ibland kan få intrycket av. Ha därför läsaren i åtanke när du skriver din text. Ju mer du själv läser om ditt ämne, desto lättare blir det för dig att hänga med även i ganska krångliga resonemang. Detta gäller inte för läsaren, som kanske bara är flyktigt bekant med just ditt ämne. Försök alltså vara pedagogisk, hellre övertydlig än otydlig och vag. Läsaren behöver all hjälp hon/han kan få med läsningen, så att hon/han inte somnar vid läsningen eller börjar tänka på annat. Inte ens ett spännande ämne som presenteras på ett rörigt och luddigt sätt förmår fånga läsarens intresse en längre stund. 3.1 Uppsats Den yttre strukturen för uppsatsen bör följa denna mall Titelblad (obs se exempel sid 18) Ev. kort sammanfattning på ca 12 rader Ev. tack till personer som hjälpt en med information eller annat väsentligt för att uppsatsen har kunnat genomföras Innehållsförteckning Ev. förteckning över figurer, tabeller m m Brödtext Ev. bilagor Referenser Ett lämpligt riktmått här är att tänka sig att ca tre fjärdedelar av uppsatsen består av brödtext och en fjärdedel av introduktion och slutsatser Titel Bör uttrycka vad uppsatsen handlar om och väcka läsarens intresse. Det går an att välja en klatschig huvudtitel om du därefter har en mer förklarande undertitel. Försök att inte ha en för lång titel Innehållsförteckning Undvik alltför många och krångliga underrubriker. Överarbeta inte denna del, det krånglar bara till uppsatsens struktur. Men var noggrann och kontrollera att den stämmer med din senaste version av texten. I övrigt kan hänvisas till böcker du själv läst och som du tycker har en bra och överskådlig innehållsförteckning. Det finns också böcker som tar upp hur man skriver innehållsförteckningar Brödtext Den sammanhängande texten i uppsatsen brödtexten bör innehålla ungefär följande avsnitt: inledning, teoretisk diskussion, sammanfattning och 8

10 slutsatser. Tänk på att disponera din text på lämpligt sätt. Tyngdpunkten i uppsatsen ska ligga på den teoretiska diskussionen. En del av uppsatsen kommer att bestå av att du refererar den litteratur du läst men tänk på att det är din analys och tolkning av på vilket sätt litteraturen belyser din frågeställning som är det väsentliga i uppsatsen. Inledningen bör väcka läsarens intresse och ge en kort introduktion till själva ämnet. I den bör du formulera syfte/målsättning (en problemformulering som omvandlats till en deklaration rörande målet med uppsatsen) problemställning (beskrivningen av det sammanhang kontext problemet eller problemen du vill belysa i uppsatsen ingår i) ii problemställningens relevans inom antropologin arbetssätt/metod kort disposition (vad uppsatsen innehåller) ev. resultat Den teoretiska diskussionen beskriver i regel problemställningens kontext: din lite noggrannare problemställning, presentation av ditt empiriska material din etnografi (om du har eget insamlat material), annars presentation av vad olika författare sagt om ämnet (kritiskt referat av den litteratur du läst och funnit användbar) och din analys/diskussion av texterna. För att redogöra för denna kontext bör du försöka gå så systematiskt tillväga som du bara kan i din teoretiska diskussion. Kom ihåg: ställ hela tiden frågor till den text du läser för att få syn på styrkan/svagheten i den. Följande noggranna genomgång av hur ett kritiskt referat av olika texter kan se ut kan vara till hjälp. Men glöm inte att det kritiska referatet därefter måste skrivas om till en text som passar i uppsatsen som helhet. a) Din uppgift: Ange i några meningar vilka frågor/problem/syften respektive författare säger sig vilja belysa eller diskutera. Ditt tillvägagångssätt: Kontrollera för dig själv att författaren verkligen genomför det han eller hon påstår att han eller hon ska göra (hur syfte och analys överensstämmer). Om någon annan fråga/problem/syfte dyker upp, se till att ta hänsyn till det i din egen redogörelse för författarens frågeställning. b) Din uppgift: Ange kortfattat vilken empiri/data/etnografi respektive författare använder för att belysa sin frågeställning. Ange vilka centrala teman författaren tar upp. Ditt tillvägagångssätt: Notera för dig själv om du tycker att något tema eller någon empiri saknas och infoga eventuellt detta i din egen uppsatstext. c) Din uppgift: Redogör för de metoder respektive författare har använt för att samla in sina data. Ditt tillvägagångssätt: Ta ställning till om metoden och författarens diskussion kring detta varit tillräcklig. d) Din uppgift: Redogör för hur respektive författare analyserar sina data (några huvudsakliga områden). Ditt tillvägagångssätt: Tänk över följande frågor: Hur stämmer etnografi och analys överens? Vilka modeller används (emiska, etiska)? Hur ser argumentationen ut? (Gör en värdering av detta vad är bra, dåligt, vad saknas.) 9

11 e) Din uppgift: Sammanfatta vad den övergripande tolkningen/diskussionen går ut på i respektive författares bidrag. Ditt tillvägagångssätt: Tänk över följande frågor: Är tolkningen baserad på de data som presenteras? På den analys som presenteras? Är analysen ett svar på den fråga som författaren angett i början av texten? Hur relaterar författaren till annan relevant forskning i sin text? Hur ställer du dig till författarens argumentation (vad är bra, vad kunde ha utvecklats)? Tänk dock på att det kritiska referatet och din analys av texterna (alltså den teoretiska diskussionen) inte får vara för detaljerad, utan den bör uppehålla sig vid varje text i dess helhet. Det innebär att du sannolikt först får skriva mer detaljerat för dig själv om varje text du tar upp, innan du redigerar ner detta till en mer hanterbar del av den slutliga brödtexten. Sammanfattningen bör knyta ihop trådarna i din text. Obs att det inte alltid är nödvändigt med en separat sammanfattning om du redan skrivit en tillräckligt klargörande diskussion av texterna. För det mesta är det dock bra att till första utkastet skriva en sammanfattning, inte minst för dig själv. Ofta är det då man till fullo förstår vad man hållit på med de senaste månaderna. Slutsatser. Här redovisar du svaren på de frågor du formulerade i syftet. Obs att inget nytt får dyka upp här, d v s du får inte införa nya resonemang eller referenser. Detta är mycket viktigt. Vid det här laget ska ditt arbete vara gjort och i slutsatsen hjälper du läsaren att förstå dina viktigaste resultat. Däremot kan du formulera dig lite annorlunda här än tidigare i texten. Referenser. Här ska samtliga referenser du använt dig av vara med och ingenting annat. Även om du känt dig särskilt inspirerad av en speciell bok som du inte direkt refererar, citerar eller på annat vis omnämner får den inte vara med i referenslistan. Indirekta referenser när t ex Foucault citeras i Butlers bok kan vara lite knepiga (se vidare under 4. Formalia). 3.2 Avsnitt Brödtexten bör delas upp i olika avsnitt. Varje avsnitt bör ha en inledning där huvudtanken med avsnittet presenteras, den röda tråden, som du därefter följer i avsnittet. Tänk på dispositionen här: det är viktigt att just lyfta fram huvudtanken, poängen. Ibland när man skriver känns det som om man upprepar sig och att alla har väl redan fattat det här. Glöm det. Så är det sällan. Snarare är det så att läsaren behöver små repetitioner under läsningen och avsnittet fyller just en sådan funktion genom att ge läsaren en möjlighet att komma ihåg det väsentliga. Var alltså inte rädd för upprepningar. Det värsta som kan hända är att handledaren i sista vändan påpekar att vissa upprepningar kan strykas utan att läsvärdet försämras. Avsnittet bör ha en avslutning, en sammanfattning av resultaten i detta avsnitt och en smidig övergång till nästa avsnitt. Samma sak här tänk på att du faktiskt hjälper läsaren, inte att du är tjatig. Dessutom ser du till att ha läsaren på din sida du hjälper henne/honom att hänga med också i nästa avsnitt, att bli nyfiken på det. 3.3 Stycke Ett stycke är en del av ett avsnitt och består av en följd av sammanhängande meningar som handlar om en och samma tankegång. När du börjar ett nytt stycke ska detta tydligt framgå. Använd därför ett indrag på 0,5 cm på första raden eller använd en blankrad mellan styckena 10

12 i så fall utan indrag på första raden. Ett stycke bör inte vara för kort, det ser slarvigt ut och fyller ingen vettig funktion. Det kan ge läsaren intryck av att du inte riktigt vet vad du vill säga eller att du snarare skriver ett reportage tänkt för en dagstidning med smala spalter. Där kan ett stycke ibland bestå av en enda mening för läsbarhetens skull. Men stycket bör heller inte vara extremt långt. På en vanlig A4-sida kan man ha som riktmärke minst 2-3 stycken. Det är lämpligt att börja ett nytt stycke när man kommer in på en ny tankegång eller byter perspektiv jämför med att man ju faktiskt hämtar andan också i ett samtal. 3.4 Mening Tänk på att använda korta meningar. Bryt hellre upp en mening som drar ut över fler än 3-4 rader. Det underlättar både för dig själv och för läsaren. Det är mycket lättare att göra sig skyldig till syftningsfel, meningsbyggnadsfel eller andra grammatiska fel om meningen är lång. Däremot är det viktigt att meningen är fullständig, telegramaktiga meningar är ingen fröjd för ögat eller hjärnan heller. Läsaren ska t ex inte behöva undra en lång stund vem (vilket subjekt) som åsyftas i en mening, inte heller vem som tänkt vad om vem. Repetera hellre en författares namn det kan man ändra senare. Huvudsaken är klarhet. Ett annat råd är att akta sig för alltför många passivkonstruktioner. Ett exempel: Artikeln Tjock beskrivning, som argumenterar för att antropologin är en tolkande vetenskap, skrevs 1973 av antropologen Clifford Geertz. Det är ofta bättre, d v s mer lättläst/rakt på sak, att skriva i aktiv form: Antropologen Clifford Geertz skrev 1973 artikeln Tjock beskrivning, som argumenterar för att antropologin är en tolkande vetenskap. Detta gäller i synnerhet om meningen är lång. Här kan det vara lärorikt att läsa några engelska texter, eftersom de sällan använder de passivkonstruktioner som är så vanliga i svenska texter. 11

13 4. Formalia 4.1 Allmänt Uppsatsens längd varierar på olika nivåer. På B-nivå bör uppsatsen vara på ca 15 sidor, på C- nivå ca sidor och på D-nivå ca sidor. Variationer kan tillåtas och bedöms från fall till fall. En alltför lång uppsats måste dock redigeras ner till ett hanterligt format. I regel är en uppsats som bygger på egen insamlad etnografi (intervjuer, deltagande observation m m) längre än en uppsats baserad på litteraturstudier. Uppsatsen kan med fördel skrivas med typsnittet Times New Roman (men detta är inget absolut krav). Använd 12 punkter för brödtexten och 1,5 raders avstånd. Låt marginalerna vara standard (i regel 2,5 cm runtom). 4.2 Noter och referenser Det förekommer en rad olika not- och referenssystem bland humanister och samhällsvetare. Två av de vanligaste är Oxford och Harvard. Socialantropologer följer oftast ett modifierat Harvardsystem. Det innebär i praktiken följande: Noter kan du med fördel ha längst ner på sidan. Obs att i antropologi används inte noterna enbart för att lämna en referens till källan utan noten handlar snarare om en utvikning från huvudtexten som inte riktigt passar in i den löpande texten (= stör läsarens koncentration för mycket). Referenser i brödtexten är delvis fråga om tycke och smak, vilket gör det svårt att formulera generella regler. En tumregel är dock att allt som inte är egna tankegångar bör beläggas. Men denna regel ska inte följas in absurdum. Man måste förutsätta att exempelvis kända årtal t ex Amerikas upptäckt 1492 inte behöver beläggas. Efter direkta citat ur böcker eller från intervjuer (angivna med ) ska man dock alltid ha en referens. Efter faktauppgifter förväntar man sig som läsare i regel en referens (se dock exemplet med Amerika ovan). Detsamma gäller efter ett påstående, i synnerhet om det kan uppfattas som kontroversiellt. Även om man inte direkt citerar en författare, utan skriver med egna ord om en tanke man tagit till sig hos en viss författare, bör man referera till denne. Med tanke på att det är svårt att i efterhand komma ihåg exakt var man läste något kan det dock, om man är osäker, vara bra att överdriva refererandet i ett första utkast. I referensen ska författarens namn, bokens/artikelns årtal samt sida anges. Sidangivelsen är viktig för att läsaren vid behov ska kunna kontrollera referensen. Undantag är om referensen är mycket generell, t ex Strukturfunktionalismen tar fasta på samhällets struktur, eller handlar om huvudargumentet i en hel bok. Här kan det räcka med namnet på källan och årtalet. Här följer några exempel på olika slags referenser med kommentarer som förhoppningsvis kan vara till hjälp: Weiners (1999) analys av kvinnornas betydelse i det komplexa utbytessystemet av varor och tjänster på Trobrianderna är ett exempel på en teoretiskt viktig omtolkning av en antropologisk klassiker. Här gäller referensen hela Weiners bok, inte en speciell sida eller ett speciellt kapitel. Årtalet följer direkt efter författarens namn. 12

14 Weiner (1999:15) menar att trobriandkvinnornas bananbladskjolar fyller en liknande funktion som trobriandmännens armband eller halsband. I detta exempel framgår kopplingen mellan författare och källa genast, vilket är en fördel ur läsbarhetssynpunkt. Läsaren kan dock få en känsla av att författaren särskilt vill framhäva just denna sida i boken. (Obs står det 15f eller 15ff efter sidangivelsen innebär det att resonemanget fortsätter på sidan efter (f) eller över flera sidor (ff). Vid fler än tre sidor är det bättre att skriva i referensen.) Weiner menar att trobriandkvinnornas bananbladskjolar fyller en liknande funktion som trobriandmännens armband eller halsband (1999:15). Detta exempel förutsätter att meningen inte är för lång och att man inte hoppar för mycket mellan olika referenser d v s att läsaren direkt förstår att det är Weiner som refereras. Om meningen är lång eller sammanhanget på annat sätt är oklart bör man istället skriva: Weiner menar att trobriandkvinnornas bananbladskjolar fyller en liknande funktion som trobriandmännens armband eller halsband i den s k kularingen och vid andra starkt symbolladdade utbyten (Weiner 1999:15). Indirekta referenser kan, som tidigare nämnts, vara knepiga. Ibland läser man om någon tänkare i en artikel utan att själv ha tillgång till ursprungskällan. Ett exempel: Jag utgår ifrån Beauvoirs berömda tes i Det andra könet, att kvinnan alltid definieras som den andra i förhållande till mannen = normen. Här kan man antingen själv leta upp källan (Det andra könet) och använda den och anpassa sin egen text till detta eller så får man skriva ungefär så här: Enligt Simone de Beauvoir (Moi 1989: 25) är mannen norm i västerländskt tänkande och kvinnan definieras som den andra, alltså i förhållande till normen. Ett annat exempel: According to Foucault, sexuality appears rather as an especially dense transfer point for relations of power (1998:103). Det bästa är att i detta fall själv leta upp Foucaultreferensen inte bara för att vara säker på att källan citerats riktigt utan kanske också för att bättre begripa vad Foucault menar. Annars får man skriva av citatet (ovan utmärkt med ) och ange i referensen (Foucault, citerad i Jones 2000:10). Det är också möjligt att skriva Foucault menar att sexualitet o s v (Jones 2000: 10). Indirekta referenser tas upp i referenslistan under den författare du faktiskt använt dig av. Alltså: du får inte skriva upp Foucaultboken om du faktiskt inte läst den direkt, utan bara läst om den i annan text. Det är denna andra text sekundärkällan som i så fall ska finnas med i din referenslista. Andra knepigheter med referenser kan vara upprepningar (när man använder samma källa flera gånger) och jämförelser (när man vet att någon annan än den man citerar uttrycker en liknande tankegång). 13

15 Det ser fult ut att upprepa källan alltför många gånger. Här måste man lösa problemet på lite olika sätt beroende på sammanhanget. Om hela stycket i princip bygger på en och samma källa kan man ha referensen sist, men då får stycket inte vara för långt eller innehålla ytterligare en källa. Vid osäkerhet kan man variera sig lite och försöka använda brödtexten på ett sätt som gör referensen tydlig. Om man angett en källa, säg Svensson 1975, kan man därefter referera till Svensson (a.a.:15) eller (a.a.:20). Detta står för anfört arbete med olika sidangivelser efteråt. Istället för a.a. kan man skriva ibid. som står för samma sak (fast på latin). Blanda dock inte dessa olika sätt att referera utan välj ett av dem. Obs dock att så fort en ytterligare källa smugit sig in måste källan Svensson 1975 anges på nytt. Detta gäller också om källan är ett annat av Svenssons alster, t ex med årtalet Jämförelser kan göras på olika sätt. Beroende på vad som passar bäst kan man följa något av dessa exempel: (Svensson 1975; se också Johansson 1980) (Svensson 1975; jfr Johansson 1980 och Andersson 1990) 4.3 Citat Korta citat, en eller två kortare meningar, kan stå i brödtexten med vanliga citationstecken. I alla andra fall bör citatet stå som ett eget stycke utan citationstecken, gärna med indrag över hela stycket och med något mindre storlek (10 pkt Times går bra se exemplen ovan). Tänk på att aldrig lita på att citatet talar för sig själv, vilket är ett mycket vanligt nybörjarfel. Man tror att det som man själv helt inne i ämnet funnit så välformulerat är glasklart också för läsaren som inte är inne i ämnet. Inget är mer felaktigt. Läsaren uppfattar ofta citatet som ett mer eller mindre begripligt avbrott i den sammanhängande texten. I värsta fall stör det hela koncentrationen. Tänk därför noga igenom varför du vill använda ett citat istället för att använda dina egna ord i texten. Använd m a o citat med måtta och förklara dem alltid. Ibland är det bättre att göra detta kort innan citatet kommer men ofta passar den längre förklaringen bättre efter. Ett undantag rör citat som inleder ett avsnitt i uppsatsen eller hela uppsatsen. De behöver inte alltid förklaras men bör ha en klar anknytning till vad som tas upp i brödtexten. 4.4 Referenslista För den som vill vara helt säker på sin sak rekommenderas någon bok eller webbsida som tar upp de olika modeller för referenser som finns. Här är konsekvens viktigare än att man följer en bestämd modell. Följande uppgifter tycker vi bör framgå: Författarens efternamn och förnamn (helst inte bara initialen) Utgivningsår (ej årtal för nya tryckningar av samma upplaga) Uppgift om eventuell redaktör Bokens titel (kursiverad), gärna undertiteln också. Rör det sig om en artikel eller ett kapitel i en bok bör titeln skrivas med citationstecken. Om det är ett kapitel från en bok eller en artikel ur en antologi eller tidskrift ska titeln på boken/tidskriften också med samt eventuell redaktör (om bok). Upplaga (om det rör sig om en reviderad utgåva) Sist ska förlagsort (ej tryckort) och förlag anges för böcker. 14

16 En fullständig referens i litteraturlistan kan alltså se ut på följande sätt: (bok) Martin, Emily (2001). The woman in the body: A cultural analysis of reproduction. (Revised edition.) Boston, Mass.: Beacon Press. (artikel) Bengtsson, Britta (1995). Om arga kvinnor på film. Filmhäftet 3(2): står för volym (årgång), 2 för nummer det året, det som står efter kolon är sidnumren. (kapitel i antologi) Carlsson, Ulla (2000). Videovåld ett överdrivet hot. Ur: B. Ohlson, red.: Massmedier i dagens Sverige. Göteborg: Daidalos. Sid (bokkapitel, samma författare) (Internet) Svensson, Kajsa (2003). En dag i Nya Guineas djungel. Ur: Lek med bubblor antropologiska insikter. Stockholm: Norstedts. Sid Ange om möjligt namn på författare, titel, datum (när texten är skriven eller uppdaterad), var den är publicerad (om t ex en bok eller artikel från tidskrift), URL, dokumentets webbadress och datum för din utskrift (spar utskriften). Placera helst referensen under författarnamnet och ange att källan är elektronisk. Ex: Lacy, Willard (2002). An introduction to geology and hard rock mining. Rocky Mountain Mineral Law foundation. Science and Technology Series. URL: ( ) Eventuella bilagor placeras före referenslistan: appendix, figurer, tabeller, bilder eller annat. 15

17 5. Stil 5.1 Personlighet Var och en har sin personliga skrivstil som bör få synas i en antropologisk uppsats. Den skapar ofta en viss närvaro i texten och ger läsaren en känsla av att det är en människa som skrivit texten och inte en robot. Det är i regel dumt att försöka skriva på ett sätt som man tror är mer vetenskapligt, t ex på ett överdrivet formellt sätt, genom att välja så komplicerade ord som möjligt, att peta in alltför många ord i meningarna. Försök alltså att vara dig själv så mycket som möjligt när du skriver. Tydlighet och enkelhet är nyckelord här. Obs att detta råd däremot inte innebär att du kan skriva slarvigt, talspråksaktigt, upprepa dig för mycket (sök hellre en synonym) eller vara svävande och otydlig. Några vanliga nybörjarfel är att man inte riktigt vågar stå för det man skriver och därför försöker gardera sig genom att använda ord som väldigt vanligt (bättre att skriva vanligt), kvinnor gör ofta si, män ofta så (bättre att ta bort ofta och skriva ut sitt påstående är man osäker på påståendet är det kanske bättre att inte ta med det alls än att försöka gardera sig genom ett ofta ). Om man garderar sig alltför mycket i en text har man till sist inte sagt någonting alls. Obs dock att man ibland måste gardera sig, vid oklarheter eller uppenbart mångtydiga påståenden. Motsatsen att låta tvärsäker när man inte alls är det är lika illa som att vara alltför vag. Nagelfar din text och rensa bort onödiga ord men glöm alltså inte att du kanske här och där bör lägga in ett garderande ord. 5.2 Precision, akribi (vetenskaplig noggrannhet) Använd helst begrepp som är entydiga. I annat fall bör du definiera termen första gången du använder den. Använd därefter begreppet konsekvent eller definiera en ny innebörd. Undvik man eller många som referens (se ovan om att gardera sig). Försök att tydligt ange vem som påstår/anser något. 5.3 Täthet (koncentration) Försök att undvika alltför många utvikningar i texten. Med andra ord: håll dig till saken! Vissa utvikningar som du bara inte kan låta bli att ha med kan kanske läggas i en not istället för i brödtexten. (När texten väl hamnat i en not händer det att man ser att uppsatsen klarar sig utan den helt.) Försök att hitta det mest effektiva sättet att få fram det du vill. Ofta handlar det om att korta ner texten och stryka onödiga ord (se ovan om att gardera sig). Ibland är det förstås tvärtom, att du behöver bygga ut en alltför knapphändig formulering och lägga till några fler förklarande meningar. 5.4 Begriplighet När detta är sagt kommer genast en brasklapp. En text som är alltför precist utformad och alltför koncentrerad tröttar lätt ut läsaren. En lång text som en uppsats behöver vara omväxlande. Försök alltså varva teoretiskt knepigare resonemang med mer lättlästa textbitar. Kanske kan du lägga in en kort övergång eller en kortare sammanfattning här och där, så att läsaren får en chans att återhämta sig. 16

18 5.5 Argumentation uppsatsens logiska uppbyggnad När uppsatsen känns klar och kanske fått vila några dagar är det dags att kasta sig över den igen och lusläsa den. Gå igenom alltsammans med följande frågor framför dig: Har jag lyckats uttrycka det jag vill säga i meningen/stycket/avsnittet? Följer meningen logiskt på den förra och leder den logiskt fram till nästa? Finns det en logisk följd i meningarna/styckena/avsnitten (genom hela texten)? Är alla resonemang verkligen relevanta för uppsatsens övergripande syfte och frågeställning? Med andra ord kontrollera att du har besvarat dina frågor på ett klart och koncist sätt. Det kan hända att du i detta läge väljer att justera ditt syfte och din frågeställning, därför att du upptäcker att uppsatsen innehåller för mycket material som inte är helt relevant för den problemställning du formulerat. Förmodligen måste du då också skriva om delar av inledningen. Det kan vara värt att göra detta extraarbete, eftersom logiken i uppsatsen är viktig. 6. Till sist Om du upptäcker att du driver en eller några teser i hela uppsatsen och endast förlitar dig på argument för dessa utan att alls ta upp argument mot, bör du kanske försöka hitta några sådana. Annars gör du arbetet lite väl enkelt för opponenten. Dessutom är det en aning intellektuellt ohederligt att bara redogöra för argument som stöder den egna tesen. Det är trots allt detta spel med olika argument för och emot som driver det vetenskapliga arbetet framåt. Detta är inte detsamma som att du ängsligt måste skriva å ena sidan, å andra sidan hela tiden. Tvärtom. Om du är övertygad om några tesers överlägsenhet, så bör du försöka visa detta genom att kritisera argumenten emot och på detta vis övertyga läsaren om dina tesers överlägsenhet. Obs att det inte räcker med att påstå tesernas överlägsenhet, utan det bör visas. 7. Lästips Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, Arne och Josephson, Olle (1996). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur. Rienecker, Lotte och Jörgensen, Peter Stray (2002). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. 17

19 Högskolan Dalarna Institutionen för kultur, media, data Socialantropologi [B, C, D,?] Titel Undertitel Författarens namn Handledare: xx Vår/höstterminen -0x 18

20 Exempel på olika sätt att formulera ett problem och vilken sorts analys frågan genererar. As a writer, you can begin by asking yourself questions and then answering them. Your answers will bring your subject into focus and provide you with the material to develop your topic. Here are twenty questions or thought starters that present ways of observing or thinking about your topic. Each question generates the type of essay listed in parentheses after the question. 1. What does X mean? (Definition) 2. What are the various features of X? (Description) 3. What are the component parts of X? (Simple Analysis) 4. How is X made or done? (Process Analysis) 5. How should X be made or done? (Directional Analysis) 6. What is the essential function of X? (Functional Analysis) 7. What are the causes of X? (Causal Analysis) 8. What are the consequences of X? (Causal Analysis) 9. What are the types of X? (Classification) 10. How is X like or unlike Y? (Comparison) 11. What is the present status of X? (Comparison) 12. What is the significance of X? (Interpretation) 13. What are the facts about X? (Reportage) 14. How did X happen? (Narration) 15. What kind of person is X? (Characterization/Profile) 16. What is my personal response to X? (Reflection) 17. What is my memory of X? (Reminiscence) 18. What is the value of X? (Evaluation) 19. What are the essential major points or features of X? (Summary) 20. What case can be made for or against X? (Persuasion) (Adapted from Jacqueline Berke's Twenty Questions for the Writer) This page is located at Copyright by OWL at Purdue University and Purdue University. All rights reserved. Use of this site, including printing and distributing our handouts, constitutes acceptance of our terms and conditions of fair use, available at Slutkommentarer i Innan vi helt lämnar detta komplicerade ämne kan det behövas en utvikning av vetenskaps- och kunskapsteoretisk karaktär. Ju mer man fördjupar sig i ett ämne desto tydligare inser man vilka förtjänster och begränsningar ämnets tradition bjuder på. I ämnets tradition finns både teorier, begrepp, problem och metoder. Först när man förstått hur ämnets tradition ser ut kan man på ett auktoritativt sätt förhålla sig till den, vare sig man väljer att följa den eller att ifrågasätta den. Detta innebär att en uppsatsskrivande student på C- eller D-nivå förväntas ha en mer reflekterande hållning till ämnets tradition än en student som befinner sig på A- eller B-nivå. En fördel med antropologins kvalitativa metoder och den kunskap de genererar är just att man kan gå på djupet med sitt ämne, vända ut och in på några specifika fall och därigenom komma fram till tänkvärda slutsatser. En begränsning är att det är svårare att (som i exemplet ovan) generalisera inom 19

21 den antropologiska traditionen, såvida man inte kombinerar kvalitativ och kvantitativ metod. Eller snarare kan man säga att det inom antropologin handlar om att göra ett annat slags generaliseringar, än de som kvantitativa metoder lånar sig till. Du kommer, som sagt (se ovan), inte att kunna besvara frågan om hur vanligt det är med exempelvis användandet av slöja bland kvinnorna i en marockansk by, med mindre än att du själv faktiskt räknar efter (= använder kvantitativ metod) hur många kvinnor som använder slöja, vid vilka tillfällen m m (eller refererar till litteratur där någon just gjort detta). Detta kan du förstås göra. Och har du tillräckligt med liknande material, som bygger på kvantitativa data, om hela Nordafrika kan du generalisera på följande sätt. I Nordafrika använder majoriteten av kvinnor (mellan 70 och 85 %) dagligen slöja [och så anger du noggrant dina källor]. Obs att detta är ett mycket tidsödande sätt att arbeta på. Det krävs ett omfattande statistiskt underlag för att kunna göra en sådan generalisering om hela Nordafrika (ja, det är faktiskt tidsödande att sammanställa ett statistiskt tillförlitligt material i en enda mindre by också). Den väsentliga frågan här är på vilket sätt denna generalisering ökar vår kunskap om kvinnors slöjbärande i nordafrikanska länder. Vet vi mer om nordafrikanska kvinnor efter att ha läst detta eller inte? Eller behöver vi en tolkning av siffrorna för att bättre förstå kvinnors slöjbärande? Antropologer arbetar sällan på detta sätt (möjligen med undantag av den lilla byn). Men ibland kan den sortens systematiska iakttagelser (egna och andras) och lyhörda lyssnande, som utgör grunden för långvariga fältarbeten (= kvalitativ metod) ändå användas för att generalisera till andra platser än vår fiktiva marockanska by. Låt oss säga att du själv gör fältarbete i denna by och där gör vissa iakttagelser om det kvinnliga slöjbärandet. Du läser därefter en mängd annan litteratur där författarna gjort liknande iakttagelser. Plötsligt slår det dig att dina egna och de andras iakttagelser stödjer påståendet att kvinnornas bruk av slöja tenderar att bli vanligare under vissa religiösa helger eller vid perioder av ökande fundamentalism eller något helt annat. Du kan då försöka dig på att göra en generalisering om detta, som också sträcker sig utanför just denna by. Du kan formulera dig ungefär på följande sätt. Under liknande betingelser som jag själv funnit i byn x [här anges vilka betingelser du syftar på], och som i litteraturen (se A, B, C) anges som vanligt förekommande i Nordafrika under snarlika förhållanden, tenderar majoriteten av vuxna kvinnor att bära slöja. Om denna generalisering kommer att anses giltig eller inte av läsaren har att göra med tyngden i din argumentation, alltså att du lyckats visa att detta är en rimlig tolkning. För att sammanfatta denna utvikning kan man säga att det skett en utveckling inom antropologin från att söka samla in mer och mer data, och på så sätt förvänta sig ökad kunskap, till att skapa ökad kunskap genom att tolka redan tillgängliga data på ett djupare plan. Att veta att mellan 70 och 85 % av kvinnorna använder slöja är en sak. Att veta under vilka förhållanden kvinnor använder slöja är en annan. Synen på kunskap är en viktig del av ett ämnes tradition, och antropologin har utvecklats från en mer positivistisk kunskapssyn till en mer hermeneutisk. ii Se också under 2.1 Ämnesval. 20

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Akademiskt skrivande I

Akademiskt skrivande I Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg 1 (5) Modevetenskap II Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista Kursansvarig: Louise Wallenberg Kursens innehåll och syften Kursen i vetenskapligt skrivande ger dig övning

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg

Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg mmg@hig.se Övergripande mål med texten: att förmedla kunskap på ett tydligt, logiskt, sakligt, precist och effektivt sätt. Hitta dina

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Reviderad 2008-09-11 Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl 11.00 (Se schema) Hjärtligt välkommen

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

FORMALIA EXAMENSARBETE

FORMALIA EXAMENSARBETE FORMALIA EXAMENSARBETE - FÖR UTBILDNINGAR VID NORRLANDS YRKESHÖGSKOLA Skolgatan 52 903 27 Umeå Tel: 090-77 86 00 www.nyhs.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KÄLLHÄNVISNING/FOTNOTER... 3 2. KÄLLFÖRTECKNING... 3

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2015 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1. INTRODUKTION tisdag 20 januari kl. 13-15 i sal 328. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8 REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng)

En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng) En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng) En övning i vetenskaplig arbete Den skriftliga uppgiften du ska göra är en övning i vetenskapligt författande

Läs mer

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik Guide till skrivande Vi har märkt under många års erfarenhet av studenters skrivande att skrivprocessen för många är något svårt och därmed något man kanske tvekar inför. Vi har sett att många studenter

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet Grunder i akademiskt skrivande (ej poänggivande) Lärandemål: Studenten ska efter aktivt deltagande kunna: Kunskap och förståelse Visa grundläggande insikter i skillnader mellan informellt och formellt

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Schema för uppsatskursen version 3, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund &

Schema för uppsatskursen version 3, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund & 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet IH 3000 Kandidatkursen ht 2018 3003, Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 3, 2018-06-18 Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund elisabeth.mansen@idehist.su.se

Läs mer

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: KN - Seminarium VT 2006 Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: http://www.abo.fi/~mwalden/exfortsemi06.html Kort om kursen Mål: Öva muntlig och skriftlig framställning

Läs mer

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012 Svensk och internationell skogspolitik 7,5 hp, våren 2012 Att skriva och opponera Camilla Widmark, Inst. för Skogsekonomi 29 mars, 13-14 Att skriva uppsats Hur underlätta skrivprocessen? 1 Vad ska vi prata

Läs mer

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande 24.11-08 Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling,

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Uppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen

Uppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen Uppgiften Tema Medvetandefilosofi (FTEA12:5) Föreläsning 4: Uppsatsskrivande - Att redogöra för det problem som diskuteras i två artiklar, de uppfattningar som försvaras där, tydliggöra de argument som

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30, 2015-01-26 Introduktion

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet

EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet Rolf Zale Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap rolf.zale@emg.umu.se Grundsyn Under examensarbetet ska studenten koncentrera sig på uppgiften

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2014 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 2014-09-03 1. INTRODUKTION onsdag 3 september kl. 13-15 i sal 300. Uppsatsen är terminens stora

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska

Läs mer

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier! Guide Studieteknik Tips för lättare studier! 1 Läs- och anteckningsteknik Att läsa och att anteckna Det finns goda skäl till att göra anteckningar när du läser en text, lyssnar på en föreläsning, förbereder

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång

Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång SAMMANFATTA: i en enhetlig (i sht kortfattad o. översiktlig) framställning redogöra för (vissa företeelser, åsikter, intryck o dyl.) och det väsentliga av

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför

Läs mer

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Förarbete forskningsprocessen Förarbetet bör vara helt avklarat

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer