FÖRSLAG FÖR EN EFFEKTIVARE ARBETS- MARKNADSPOLITIK VITBOK

Transkript

1 FÖRSLAG FÖR EN EFFEKTIVARE ARBETS- MARKNADSPOLITIK VITBOK

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD-ORD... 3 DEL 1 SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER...6 LÄGET PÅ SVENSK ARBETSMARKNAD...6 SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK EXEMPEL PÅ ARBETSMARKNADSPOLITISKA SYSTEM I ANDRA LÄNDER DEL 2 LERNIAS LÖSNING KOMPETENSPARTNER FÖR INDIVID OCH ARBETSGIVARE...18 UPPDRAG OCH MÅL...18 ORGANISATION...20 KOMPETENSVÄRDEKEDJAN...22 DEL 3 7 FÖRSLAG FÖR EN EFFEKTIVARE ARBETSMARKNADSPOLITIK AVSLUTNINGSVIS REFERENSER... 34

3 3 VD-ORD HELENA SKÅNTORP VD och Koncernchef Lernia AB Som en ledande kompetenspartner för både individen och arbetsgivaren vill Lernia bidra till en fördjupad diskussion kring hur vi på ett mer effektivt sätt kan nå målet om full sysselsättning. I din hand håller du därför en vitbok där vi ger vår syn på utmaningar och lösningar på det arbetsmarknadspolitiska området. Min förhoppning är att den ska ge inspiration till vidare diskussion och en reell förändring i hur vi som samhälle hjälper människor från utanförskap till egenförsörjning.

4 4 Vi på Lernia ser två stora problem på den svenska arbetsmarknaden: En hög ihållande arbetslöshet och en försämrad matchning. Samtidigt som arbetslösheten är hög finns brist på rätt utbildad personal inom flera branscher och yrken. Detta innebär en reell risk för både privat och offentlig sektor i Sverige. Denna utveckling har blivit speciellt tydlig de senaste åren, då kraven på utbildning för arbete har ökat kraftigt. Utvecklingen bekräftas av organisationer som Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. I Arbetsförmedlingens senaste Arbetsmarknadsrapport lyfts det också fram att det blir allt svårare att matcha arbetslösa till lediga jobb då kategorin långtidsarbetslösa ökar och det bland den gruppen oftare saknas den kompetens som behövs. Att minska arbetslösheten är en av samhällets största utmaningar. Trycket på ansvariga politiker att tackla den utmaningen har ökat och de har fått utstå hård kritik för vad som upplevs vara en brist på initiativtagande inom arbetsmarknadspolitiken. Samtliga riksdagspartier anser att nuvarande system måste förändras och många förslag om åtgärder som syftar till att skapa fler jobb och få fler i arbete har presenterats. Vid en översyn av dessa framgår det dock inte tydligt hur dessa åtgärder ska förändra systemet och få fler i arbete. Det är inte enbart mer pengar eller nya specifika arbetsmarknadsprogram som kommer utgöra lösningen. Vi tror istället att det finns en orealiserad potential att sänka arbetslösheten genom att utveckla bättre matchning. För att komma åt den potentialen behövs ett nytänk kring hur arbetsmarknadspolitiken förs bort från nuvarande myndighetsfokus till ett individfokus. I frågor som gäller hur denna omställning ska gå till har Lernia erfarenheter och kunskaper som vi menar är centrala. Resan till egen försörjning ser olika ut för alla människor och vi försöker därför på bästa möjliga sätt anpassa vårt erbjudande för att passa både individens enskilda behov och arbetsgivares behov av kompetens. Vi är övertygade om att man måste se till helheten för att få människor i varaktig anställning. Lernia är idag det enda företag som har verksamhet inom hela kompetenskedjan och är därmed också det enda företag som erbjuder individer hjälp i alla delar från utanförskap till egenförsörjning. Många av de utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som finns idag är separerade i både beslutsfattande och budget, vilket motverkar innovation och målstyrning. För att fler ska komma i varaktig anställning behövs ett nytänkande i svensk arbetsmarknadspolitik.

5 5 I vitboken har vi formulerat ett antal förslag på hur svensk arbetsmarknadspolitik kan bli mer effektiv: Satsa på snabbare utbildnings- och omställningsinsatser för att fler ska få arbete Satsa på arbetsmarknadsinsatser som matchar konjunkturläget Ta ett helhetsgrepp om arbetsmarknadspolitiken med fokus på individen Fokusera också på personer nära arbetsmarknaden Skapa förutsättningar för att göra bemanningsverksamheten till en självklar del av en väl fungerande arbetsmarknad Upphandla på resultat istället för pris Ge möjligheter till valfrihet för den enskilde, men begränsa den fria aktörsetableringen Ovan förslag kan du läsa mer om längre fram. Trevlig läsning! HELENA SKÅNTORP VD och Koncernchef, Lernia AB

6 6 SVENSK ARBETSMARKNADS- POLITIK UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER Del 1 Nedan följer en redogörelse av läget på svensk arbetsmarknad samt en beskrivning av centrala aktörers roll. Vidare beskrivs läget på svensk arbetsmarknad och Lernias syn på svensk arbetsmarknadspolitik. LÄGET PÅ SVENSK ARBETSMARKNAD A. ARBETSLÖSHET 12 Andel av arbetskraften, procent År Figur 2: Arbetslöshet andel av arbetskraften. Källa: SCB AKU

7 7 Sedan krisen under 1990-talet har arbetslösheten i Sverige parkerat på en väsentligt högre nivå än tidigare. Arbetslösheten uppgick under 2013 till i genomsnitt 8 procent, vilket motsvarar ungefär människor. 1 Även om den totala arbetslösheten i Sverige ligger under EU-snittet (12,4 procent) är den betydligt högre än i många andra jämförbara länder, såsom Norge (3,2 procent), Nederländerna (5,3 procent) och Tyskland (5,5 procent). 2 Tre särskilt problematiska tendenser är den växande ungdomsarbetslösheten, skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan inrikes- och utrikesfödda samt den allt mer utbredda långtidsarbetslösheten. UNGDOMSARBETSLÖSHET Andel av arbetskraften år, procent jan-01 sep-02 maj-04 jan-06 sep-07 maj-09 jan-11 sep-12 Månad Procent Procent, säsongsrensat Figur 3: Ungdomsarbetslöshet andel av arbetskraften, år. Källa: SCB AKU Ungdomsarbetslösheten har under hela 2000-talet legat på relativt höga nivåer. Sverige har idag en ungdomsarbetslöshet på nära 24 procent (ett genomsnitt på 23,6 procent under 2013) 3, vilket är betydligt högre än i många jämförbara länder. Motsvarande siffra i Tyskland i slutet av 2013 var 7,8 procent och i Norge 9,6 procent. 4 Den svenska ungdomsarbetslösheten ligger också strax över EU snittet, som är knappt 23 procent. 5 Den varaktigt höga ungdomsarbetslösheten kan få betydande konsekvenser, då svårigheten att komma in i arbetslivet tilltar med tiden i arbetslöshet. 1 SCB, Arbetskraftsundersökningarna Eurostat, Employment and unemployment (Labour Force Survey) 3 SCB, Arbetskraftsundersökningarna Ekonomifakta, Ungdomsarbetslöshet internationellt 5 Eurostat, Employment and unemployment (Labour Force Survey) Mätmetoderna för ungdomsarbetslöshet skiljer sig något länder emellan, men den mätmetod som används av Statistiska centralbyrån (SCB) bygger på en internationell överenskommelse, utarbetad av FN-organet International Labour Organisation (ILO), om hur ungdomsarbetslösheten ska beräknas. Siffrorna är därmed internationellt jämförbara.

8 Procent Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor Figur 4: Andel förvärvsarbetande i befolkningen, år, inrikes och utrikes födda kvinnor och män. År Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB Arbetslösheten är högre för utrikes födda än för inrikes födda. För utrikes födda uppgick arbetslösheten i genomsnitt till 16,2 procent under Bland inrikes födda var arbetslösheten 6,3 procent. Förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen förvärvsarbetande i befolkningen, är också betydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda, och har så varit sedan SCB:s mätningar startade År 2011 förvärvsarbetade 82 procent av de inrikes födda men enbart 57 procent av de utrikes födda i åldrarna år. 6 En bidragande faktor till detta är att etableringstiden, det vill säga den tid det tar för nyanlända att komma i egenförsörjning, i många fall är väldigt lång. Det finns inga exakta siffor, men mediantiden för etablering på arbetsmarknaden har tidigare sagts vara mellan sju till nio år. LÅNGTIDSARBETSLÖSHET Andel av arbetslösa år, procent feb-06 maj-07 aug-08 nov-09 feb-11 maj-12 aug-13 Månad Figur 5: Andel av arbetslösa, år, som är långtidsarbetslösa. Källa: SCB AKU samt beräkningar av Ekonomifakta 6 SCB, Integration - En beskrivning av läget i Sverige

9 9 En person räknas som långtidsarbetslös om han eller hon har varit arbetslös kontinuerligt under mer än sex månader. Långtidsarbetslösheten har ökat efter finanskrisen och ligger idag på ungefär 30 procent av de arbetslösa. 7 Långtidsarbetslösheten har dessutom nästan fördubblats för ungdomsgruppen efter finanskrisen. 8 B. KOMPETENSMATCHNING Samtidigt som arbetslösheten är hög föreligger, till synes paradoxalt, en brist på rätt utbildad personal inom flera branscher och yrken. Under det fjärde kvartalet 2013 var av de lediga jobben inom privat sektor vakanser, det vill säga brist på arbetskraft. Det motsvarar 0,5 vakanser per 100 anställda. Detta innebär att antalet arbetslösa under perioden hade kunnat minska med fyra procent med bättre prognostisering och rätt utbildningsinsatser. 9 Motsvarande siffra inom branschen Informationsoch kommunikationsföretag är 1,3 vakanser per 100 anställda. Där är alltså arbetsbristen särskilt akut. 10 sämre under perioden än vad som tidigare varit fallet. 11 Även Arbetsförmedlingen har pekat ut lågt arbetskraftsdeltagande och brist på arbetskraft med rätt kompetens som stora utmaningar de kommande fem-tio åren. Huvudanledningarna till detta är stora pensionsavgångar i kombination med att det utbildas för få. 12 Idag kräver dessutom de flesta bristyrken någon form av vidareutbildning, utöver gymnasiekompetens. Samtidigt som arbetslösheten är hög föreligger, till synes paradoxalt, en brist på rätt utbildad personal inom flera branscher och yrken. Mycket talar för att den snabbt stigande efterfrågan på högutbildad arbetskraft i Sverige inte har matchats med en tillräckligt snabb ökning av utbudet av sådan arbetskraft. Beräkningar från Konjunkturinstitutet visar att matchningen på arbetsmarknaden i Sverige försämrades markant 2008 och att den i genomsnitt har varit 7 SCB, Arbetskraftsundersökningarna Ekonomifakta, Långtidsarbetslöshet 9 SCB, AKU, 10 SCB, Konjunkturstatistik över vakanser, resultat från 4:e kvartalet Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten Arbetsförmedlingen, Var finns jobben?

10 10 Detta är en märkbar trend även internationellt. Enligt en studie av OECD har det i ekonomiskt utvecklade länder skett en stadig och långsiktig utveckling mot allt högre kompetensnivåer inom arbetskraften och andelen högutbildad arbetskraft har ökat inom de flesta branscher. 13 Studien visar att andelen högkvalificerade tjänstemannajobb har ökat till mellan 30 och 40 procent i de anglosaxiska såväl som i de nordiska länderna, från att ha legat på andelar på 7-15 procent under 1960-talet. Kraven på utbildning för att få ett jobb har också ökat och det har skett ett skifte mellan okvalificerade jobb och jobb som kräver utbildning. 14 I en sammanställning av Thålin, av utvecklingen av genomsnittliga utbildningskrav för män i arbete från 1970-talet till 1990, uppvisar alla länder en entydig trend. Enligt studien har det generella utbildningskravet utöver grundskola ökat från 1,8 till 3,1 år mellan 1974 och 2000 i Sverige. Jobb utan utbildningskrav utöver grundskola har samtidigt sjunkit från cirka 50 procent till precis över 25 procent. Allt fler satsar också på att läsa vidare efter grundskolan och högskoleväsendet har expanderat. 15 Dock så matchas valet av utbildningar och deras inriktning för dåligt med arbetsmarknadens efterfrågan. FÖRÄNDRING I UTBILDNINGSKRAV FÖR ARBETE 4 Utbildningsår efter grundskola 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Frankrike Tyskland Irland Nederländerna Sverige Storbritannien USA 70-tal 80-tal 90-tal Figur 6: Förändring i utbildningskrav för arbete, från 70-tal till 90-tal. Källa: Thålin (2007) Det finns flera anledningar till denna utveckling. De huvudsakliga skälen är tekniska framsteg och ökad specialisering, med ökad fragmentering av produktionen och outsourcing i världen. 16 Kraven på utbildning för att få ett jobb har också ökat Hanel, M, Se bland annat Le Grand C. et al och Tåhlin M, Lindberg, H Korpi, T. & Thålin M, 2006.

11 11 SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK I. ARBETSMARKNADS- POLITIKENS MÅL I budgetpropositionen för 2014 skriver Alliansregeringen att arbetsmarknadspolitiken ska verka för att: förbättra matchningen mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt I enlighet med Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska statens arbetsmarknadspolitiska verksamhet bedrivas i form av platsförmedling, vägledning, arbetsmarknadspolitiska program, arbetsplatsintroduktion, arbetslivsinriktad rehabilitering, verksamhet för unga med funktionshinder samt insatser för vissa nyanlända invandrare. Verksamheten omfattar även frågor om vissa anställningsfrämjande åtgärder, arbetstillstånd och arbetslöshetsförsäkringen. Idag utgörs det statliga offentliga åtagandet under området i stor utsträckning av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten vid Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen. II. CENTRALA AKTÖRER I SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK A. ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedlingen svarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Detta innebär att Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för matchningen i Sverige. Regeringen utfärdar i slutet av varje år ett regleringsbrev som innehåller de övergripande målen och prioriteringarna för verksamheten. Samtliga riksdagspartier anser att Arbetsförmedlingen inte lyckats med sitt uppdrag och att det nuvarande arbetsförmedlingssystemet bör förändras. Arbetsförmedlingen finansieras genom anslag från staten och beslutas av riksdagen. Dessa anslag har ökat rejält de senaste åren år 2014 var anslag och andra tillgängliga medel totalt drygt 72 miljarder kronor att jämföra med runt 60 miljarder år 2010.

12 12 Arbetsförmedlingen har sedan länge uppvisat en låg effektivitet. I en rapport publicerad av Riksrevisionen redan 2006 konstaterades att Arbetsförmedlingens förmåga att matcha arbetssökande med lediga jobb minskar och att det finns stora skillnader i effektivitet mellan enskilda arbetsförmedlingar. 17 Enligt beräkningar gjorda av Svenskt Näringsliv förmedlas knappt ett jobb per månad per arbetsförmedlare. 18 Även Arbetsförmedlingens egna Arbetsmarknadsrapport för 2014 säger att det blivit svårare att matcha arbetslösa till lediga jobb. Detta beroende på att allt fler inskrivna befinner sig långt från arbetsmarknaden. 19 Samtliga riksdagspartier anser att Arbetsförmedlingen misslyckas med sitt uppdrag och att det nuvarande systemet för arbetsförmedling bör förändras. Uppfattningen om hur och i vilken grad denna förändring ska ske skiljer sig partierna emellan. Centerpartiet har exempelvis föreslagit en privatisering av Arbetsförmedlingens verksamhet, det vill säga att fler aktörer än Arbetsförmedlingen ska kunna förmedla jobb genom ett valfrihetssystem för den arbetssökande. Även Miljöpartiet har varit öppet för att undersöka denna möjlighet. Socialdemokraterna och Moderaterna har tidigare varit emot en privatisering av verksamheten. I samband med presentationen av budgetpropositionen för 2014 aviserade Alliansregeringen att de planerade att göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Syftet var att säkerställa att arbetsförmedlingen på bästa sätt bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bland annat genom en förbättrad matchning. Utredningen tillsattes i februari 2014 och ska i korthet, utifrån de senaste årens reformer och förändringar på arbetsmarknaden, analysera myndighetens förutsättningar att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Utredningen ska bland annat titta på Arbetsförmedlingens effektivitet och uppföljning av arbetet samt undersöka hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov föreslå förändringar i användandet av dessa. Möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning ska belysas. Förslag om hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa incitament för kompletterande aktörer att på ett effektivt sätt bidra till fungerande stödinsatser och effektiv matchning ska läggas fram. Utredningen ska presentera sitt betänkande den 15 januari Riksrevisionen, Den offentliga arbetsförmedlingen 2006:22 18 Svenskt Näringsliv, Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen 19 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2014

13 B. LEVERANTÖRER AV EXTERNA ARBETSMARKNADSTJÄNSTER Arbetsförmedlingen har sedan 2007 haft regeringens uppdrag att använda kompletterande aktörer som en del av sitt tjänsteutbud. Syftet med samarbete med kompletterande aktörer är att förbättra matchningen och motverka utanförskap på arbetsmarknaden, ge möjlighet till individuellt anpassade tjänster och service samt att låta arbetssökande få del av andra aktörers kunskap och erfarenhet genom att bredda utbudet av förmedlingstjänster. I juni 2013 deltog nästan personer i aktiviteter organiserade av kompletterande aktörer. 20 I dagsläget finns flest deltagare i tjänsten Etableringslots som riktar sig mot nyanlända. Därefter följer tjänsten Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen upphandlar tjänster från kompletterande aktörer genom lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV) beroende på vilken tjänst det är. En upphandling inom ramen för LOU innebär att den leverantör som lämnat det mest förmånliga anbudet vinner, och får därmed monopol på att leverera den specifika tjänsten tills dess att kontraktet går ut, medan en upphandling enligt LOV innebär att Arbetsförmedlingen löpande tecknar avtal med samtliga aktörer som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Arbetsförmedlingen hade under år 2012 avtal med 796 unika kompletterande aktörer, varav 767 leverantörer var upphandlade enligt LOV Arbetsförmedlingen, Sex år med kompletterande aktörer - Arbetsförmedlingens erfarenheter och utmaningar 21 Konkurrensverket, Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen 22 Coach över tröskeln var en försöksverksamhet. Verksamheten löpte ut vid årsskiftet 2013 Det finns fyra tjänster som är upphandlade enligt LOV: Etableringslots, jobbcoachning, sysselsättningsplatser samt Coach över tröskeln (stöd till långtidsarbetslösa, med en jobbcoach som följer med den arbetslöse till praktikplatsen). 22 Det är obligatoriskt för Arbetsförmedlingen med valfrihetssystem för Etableringslots övriga tre tjänster kan även upphandlas inom ramen för LOU. Arbetsförmedlingens upphandlingar av kompletterande aktörer har mötts av tydlig kritik de senaste åren, både från aktörerna själva och från de individer som använt sig av tjänsterna. Exempel på kritik är att priset snarare än kvaliteten varit avgörande för vem som blivit upphandlad, bristande kontroll och oklara spelregler. En av målsättningarna med översynen av Arbetsförmedlingen är att kunna rensa upp bland oseriösa aktörer och, om möjligt, skapa en förbättrad syn på kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen. 13

14 14 C. FACKFÖRBUND I Sverige ingår de flesta fackförbund i något av de tre fackliga centralorganisationerna. Förbunden inom LO organiserar arbetare, förbunden inom TCO tjänstemän och förbunden inom Saco akademiker. I en internationell jämförelse är den fackliga organisationsgraden, andelen av de anställda som är medlemmar i ett fackförbund, hög i Sverige. Det har dock skett en betydande minskning i facklig anslutning de senaste åren. På den svenska arbetsmarknaden som helhet var organisationsgraden år 2010 drygt 70 procent, att jämföra med 90-talets organisationsgrad som var på över 80 procent (år procent). 23 Från fackligt håll finns ibland en osäkerhet gällande anställningstryggheten och villkoren för inhyrd personal, det vill säga bemanningsanställda. I en undersökning av arbetsgivare som hyrt eller försökt hyra in personal gjord av Bemanningsföretagen 24 svarar 30 procent att de upplevt hinder när de hyrt in eller försökt hyra in personal. Det vanligaste hindret som arbetsgivarna upplevt är motstånd från fackföreningar, vilket 14 procent svarar. D. KOMMUNER Kommunal vuxenutbildning, Komvux och Svenska för invandrare, SFI är kommunala verksamheter. Kommunerna kan välja att driva dessa i egen regi eller välja att lägga ut driftsansvaret på en annan aktör antingen genom offentlig upphandling eller genom valfrihetssystem. Dessa upphandlingar dras med liknande problem som Arbetsförmedlingens upphandlingar det vill säga pris före kvalitet och dålig uppföljning. Det råder också olika uppfattningar både mellan och inom kommuner kring vad som är tillåtet när det gäller upphandlingar. Detta gör att metodik, kvalitet och innehåll spretar mycket över landet. Särskilt problematisk är utvecklingen inom SFI. Enligt betänkande av SFI-utredningen innebär det osäkra läget att de flesta som lägger ut verksamheten på enskilda utbildningsanordnare tar det säkra för det osäkra och håller sig till ett strikt upphandlingsförfarande enligt LOU. I betänkandet föreslås ett utökat valfrihetssystem inom både SFI och komvuxverksamheten, där varje individ får en SFI-peng och själv kan välja den utförare som bäst passar dem. 25 E. ARBETSGIVARE Privata och offentliga arbetsgivare köper tjänster som bemanning, företagsutbildningar samt Jobbcoachning och karriärväxlingstjänster. Det finns ett mervärde i att privata inköpare av den här typen av tjänster i ännu högre utsträckning tar hänsyn till kvalitativa aspekter som till exempel att leverantören garanterar schyssta arbetsvillkor och klarar av att leverera det resultat man utlovat. 23 Kjellberg, A Bemanningsföretagen, Personalinhyrning i Sverige 25 SOU 2013:76 Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och individanpassning.

15 15 III. SVENSK ARBETSMARKNADS- POLITISK DEBATT IDAG Under mandatperioderna och har regeringen valt att rikta huvuddelen av sina arbetsmarknadspolitiska insatser mot långtidsarbetslösa och andra grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Denna grupp har ansetts ha störst behov. Bland satsningarna för att minska långtidsarbetslösheten kan nämnas Jobb- och utvecklingsgarantin. Om sökande fortfarande är arbetslös efter totalt 450 ersättningsdagar så får vederbörande gå med i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3, även kallad sysselsättningsfasen, där individen erbjuds varaktig samhällsnyttig aktivitet som inte konkurrerar med ordinarie jobb. En annan viktig del i regeringens åtgärder att minska långtidsarbetslösheten är Nystartsjobb, en satsning som syftar till att få fler i arbete genom att stimulera arbetsgivare att anställa personer som har stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Liksom Alliansen fokuserar Socialdemokraterna sina åtgärder på långtidsarbetslösheten, men de föreslår även andra utbildningssatsningar och satsningar på ungdomsarbetslösa som inte står lika långt utanför arbetsmarknaden. Frågan om Sveriges ungdomsarbetslöshet har varit i särskilt politiskt fokus. Många av satsningarna som genomfördes av den sittande regeringen har genomförts inom ramen för Jobbgaranti för ungdomar, ett paraplyprogram för ungdomar mellan år som är arbetslösa och som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen under en period om sammanlagt tre månader. Alliansregeringen har dessutom infört sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år i syfte att få fler ungdomar i arbete. Flertalet föreslagna åtgärder från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet inkluderar utbildning i någon form, både grundutbildning, omskolning och vidareutbildning. Socialdemokraterna har till exempel föreslagit en 90-dagarsgaranti (även kallad Ungdomsgaranti) som innebär att ingen ungdom ska vara arbetslös längre än nittio dagar. Efter denna period ska en ung arbetslös vara berättigad till åtgärder som utbildningskontrakt och yrkesutbildningar. Miljöpartiet vill ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att tillsammans med kommunerna bedriva uppsökande verksamhet med syfte att stödja arbetslösa upp till 25 år utan gymnasiekompetens som vill komma in i aktivt arbetssökande eller studier. Insatserna kan handla om exempelvis handledning, projektverksamhet och hjälp att starta företag.

16 16 EXEMPEL PÅ ARBETSMARKNADS- POLITISKA SYSTEM I ANDRA LÄNDER I debatten brukar både Australien och Storbritannien lyftas fram som framgångsrika arbetsmarknadspolitiska system, i vilka externa leverantörer av arbetsmarknadstjänster spelar en central roll Bemanningsföretagen, Dags för jobbpeng

17 17 A DEN AUSTRALIENSISKA MODELLEN I Australien infördes redan på 1990-talet ett system där individen själv fick välja arbetsförmedlare eller jobbcoach. I systemet är arbetsförmedlingen inte ett statligt monopol, utan varje arbetssökande får en jobbpeng, som bestäms utifrån hur svårt det bedöms vara att stödja den enskilde till att komma i egenförsörjning. Denna jobbpeng kan sedan användas för att välja privat arbetsförmedling från en lista av godkända förmedlingar. Förmedlingsföretagen söker uppdragen via en statligt reglerad upphandling där servicenivån är bestämd av staten. Ett väl utarbetat system för utvärdering finns också på plats. Resultaten har varit mycket goda. Systemet, inklusive en aktivering av jobbsökande som det inneburit, har bidragit till en halvering av arbetslösheten i landet. 27 B DEN BRITTISKA MODELLEN Storbritannien har sedan 2011 en arbetsmarknadspolitisk modell med upphandling i flera led. Den ansvariga myndigheten, Department for Work and Pensions (DWP), har avtal med 18 större privata aktörer, som i sin tur upphandlar en stor del av de tjänster de levererar från underleverantörer. DWP har utarbetat specifika krav som leverantörerna måste uppfylla för att få bedriva sin verksamhet. Myndigheten räknar med att de privata leverantörer man har skrivit kontrakt med levererar 43 procent av samtliga tjänster själva samt upphandlar 18,3 procent av tjänsterna av non-profitorganisationer, 30 procent av vinstdrivande företag och 8,5 procent av offentliga organisationer OECD, Activating Jobseekers: How Australia Does It 28 Bemanningsföretagen, Dags för jobbpeng

18 18 LERNIAS LÖSNING KOMPETENSPARTNER FÖR INDIVID OCH ARBETSGIVARE Del 2 Lernia är ett affärsmässigt drivet företag i statlig ägo vars eventuella utdelning bidrar till statskassan. Lernia bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom att vi med effektiva processer får fler individer i egenförsörjning. Det skapar värde för våra kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort. Vi på Lernia anser att vi har ett samhällsnyttigt uppdrag eftersom vår verksamhet har effekter för samhället i stort. Ett begrepp som beskriver Lernias uppdrag är att vi är en kompetenspartner både för individer och arbetsgivare. Detta innefattar en mängd perspektiv. För företag och organisationer handlar kompetensförsörjning om flexibilitet att kunna matcha utbud med efterfrågan. För individen innebär det att Lernia stöttar dem i arbetslivets alla skeden, från nyinskriven på Arbetsförmedlingen till varaktig egenförsörjning. Och för samhället innebär det att fler människor kan bidra med skatteintäkter samtidigt som samhällets kostnader i form av utebliven skatt och belastning på olika typer av försörjningsstöd minskar. Vårt viktigaste mål är att öka andelen människor i egenförsörjning. Under 2013 utbildade vi personer, coachade personer till nytt jobb samtidigt som vi hyrde ut bemanningskonsulter, varav var nyanställda. Vårt viktigaste mål är att öka andelen människor i egenförsörjning.

19 19 LERNIA 100 ÅR AV KOMPETENSFÖRSÖRJNING Lernia är det företag som har längst erfarenhet av matchning och utbildningar för arbetsmarknadens behov. Fröet till Lernia såddes redan under 1920-talet, med statliga omskolningskurser för arbetslösa och senare arbetsmarknadsutbildningar, AMU. Redan då var målsättningen att människor som stod utanför arbetsmarknaden skulle ges möjlighet att utveckla sin kompetens och matchas till nytt arbete. Den 1 januari 1986 bildades från AMU den statliga myndigheten AMUgruppen med uppdrag att anordna arbetsmarknadsutbildning åt dåvarande Arbetsmarknadsverket samt övriga uppdragsgivare som till exempel företag och kommuner. År 1993 ombildades myndigheten till ett statligt ägt aktiebolag och fick då namnet AmuGruppen AB startade bemanningsverksamheten vilket lade grunden till det stora nätverk Lernia idag har hos näringslivet. År 2000 bytte företaget namn till Lernia AB. Det har hänt mycket sedan dess: konjunkturtoppar- och dalar har avlöst varandra, olika branscher och yrken har vuxit fram och försvunnit. Det som är bestående är utmaningen att ständigt förbättra matchningen mellan människors kompetens och företagens behov.

20 20 ORGANISATION Lernia är en av Sveriges ledande kompetenspartner inom områdena utbildning, bemanning och omställning och finns representerat på fler än 100 orter i landet. Sedan den 1 januari 2013 är Lernia organiserat i fem divisioner som bedriver verksamheter inom dessa tre områden. Lernias utbildningsverksamhet består av divisionerna Arbetsmarknadstjänster och Vuxenutbildning, omställningsverksamheten av divisionen Karriärväxling och bemanningsverksamheten av divisionerna Bemanning Tjänsteman och Bemanning Yrkesarbetare. AFFÄRSSTÖD Koncernchef & VD Ledning & Juridik Marknad, Försäljning, Affärsutveckling Vuxenutbildning Arbetsmarknadstjänster Karriärväxling Tjänstemän Yrkesarbetare Ekonomi HR Operativ Effektivitet Utbildning Omställning Bemanning

21 21 Hej! Vet du att Lernia finns på fler än 100 orter?

22 22 KOMPETENSVÄRDEKEDJAN På Lernia är vi medvetna om att alla människors resa ser olika ut och försöker på bästa möjliga sätt anpassa vårt erbjudande till individens behov och möjligheter. Ofta står de inför betydande omställningar, både önskade och oönskade. Det kan handla om individer som för tillfället står utanför arbetsmarknaden, vill stärka sin kompetens eller påverkas av organisationsförändringar och därför behöver ställa om till en ny roll eller hitta ett annat arbete. VAD LERNIA ERBJUDER FÖR INDIVIDENS KOMPETENSBEHOV Stöd vid uppsägning Söker utbildning Söker arbete Ny i Sverige Stöd vid förändring Omställning Arbetsväxling Yrkesutbildning Rekrytering Inhyrning Yrkesutbildning Yrkeshögskola Komvux Arbetsmarknadsutbildning Vägledning Rekrytering Inhyrning Jobbcoach Arbetsmarknadsutbildning SFI Etableringslots Jobbmatchning Validering Rekryteringsutbildning Arbetsmarknadsutbildning Karriärcoach Praktik Inhyrning Jobbcoach VAD LERNIA ERBJUDER FÖR ARBETSGIVARENS KOMPETENSBEHOV Växla personal Minska personal Öka personal Utveckla personal Bredda kompetensbasen (Hållbarhet & mångfald) Företagsutbildning Arbetsväxling Karriärväxling Yrkesutbildning Omställning Omställning Arbetsväxling Karriärväxling Yrkesutbildning Inhyrning Rekrytering Inhyrning Rekryteringsutbildning Rekryteringspraktik Yrkesutbildning Företagsutbildning Yrkesutbildning Rekryteringsutbildning Karriärväxling Anpassad utbildning SFI Yrkeshögskola Arbetsmarknadsutbildning Yrkesutbildning Komvux Figur 7: Lernia som kompetenspartner för individer och arbetsgivare

23 23 Lernia fungerar som en ledande kompetenspartner för både individen och arbetsgivaren. För individen handlar det om en resa från nyinskriven till egenförsörjning och kompetensutveckling. Alla individer har en egen förmåga men i olika stadier eller situationer kan det behövas stöd för att den förmågan ska kunna komma individ och samhälle till nytta. För arbetsgivarna fungerar Lernia som en ledande kompetenspartner och som en expert på lösningar för att möta företags och organisationers kompetensutmaningar. Individerna, situationerna och behoven är olika. Men både individerna och arbetsgivare har en sak gemensamt de står inför en förändring. I den processen kan Lernia göra stor skillnad. Genom att erbjuda tjänster inom utbildning, bemanning och omställning kan vi anpassa vårt erbjudande till både individens och kundens behov och möjligheter. Vi har valt att beskriva en individs väg till egenförsörjning genom det vi kallar en Kompetensvärdekedja. En illustration av Kompetensvärdekedjan kan ses i nedan figur. KOMPETENSVÄRDEKEDJA INDIVIDENS BEHOV ARBETSGIVARENS BEHOV Etableringsstöd Grundläggande utbildning Yrkesorienterad utbildning Kompetensförmedling Kompetensförändring Coachtjänster Etableringslots Svenska för invandrare, SFI Förberedande utbildning (AF) Grundvux Yrkesvux Arbetsmarknadsutbildning Yrkeshögskola Personalutbildningar Rekrytering Inhyrning Praktik Omställning Arbetsväxling Personalutbildning Figur 8: Lernias roll inom kompetensvärdekedjan Det är viktigt att komma ihåg att de olika delarna i kedjan är länkade till varandra. Detta innebär att flera länkar kan vara aktiva samtidigt. Till exempel kan SFI-utbildning även ha inslag av yrkesorienterad utbildning och vid en ökad efterfrågan hos ett företag kan SFI kopplas in som en tjänst för att snabbt kunna öka personalstyrkan.

24 24 Kompetensvärdekedjan beskriver individens väg från arbetssökande till egenförsörjning och kompetensutveckling, och knyter an till arbetsgivarens kompetensbehov. Varje division inom Lernia erbjuder tjänster i ett eller flera steg i kompetensvärdekedjan. Sammantaget hjälper våra tjänster individer och kunder inom det privata näringslivet och den offentliga sektorn att stärka sin konkurrenskraft, vilket i sin tur bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad och en ökad integration. De individer och arbetsgivare som utgör den svenska arbetsmarknaden har olika utmaningar tack vare Lernias breda tjänsteutbud kan vi möta dessa behov. Genom Lernias grundutbildningsprogram och SFI-kurser får människor möjlighet att tillgodogöra sig en basutbildning som hjälper dem att närma sig arbetsmarknaden. Med dessa kunskaper på plats kan våra elever sedan söka sig till yrkesorienterade utbildningar, som är skräddarsydda för arbetslivet. Bemanningsbranschen ger många en start i arbetslivet. I Lernias årliga medarbetarundersökning bland bemanningskonsulter för 2013 svarade mer än var fjärde konsult att de var arbetslösa/arbetssökande innan de anställdes av Lernia. Chansen att möta olika arbetsplatser leder även till bättre karriärmöjligheter långsiktigt. Människor som behöver vidareutbilda sig, antingen inom företaget eller för att få ett nytt jobb, har möjlighet att genomgå en av våra karriärväxlingstjänster. Via Lernia får arbetsgivaren hjälp med kompetensförmedling och kompetensförändring vid behov av utbildning eller omställning.

25 Del FÖRSLAG FÖR EN EFFEKTIVARE ARBETSMARKNADSPOLITIK En hög arbetslöshet är ett stort samhällsproblem av flera skäl. För det första medför det en förlust för den vederbörande då hen inte ges möjlighet att fullt ut bidra i samhället. För det andra går samhället miste om den produktion som arbetslösa personer skulle kunna bidra med samtidigt som samhället måste bidra ekonomiskt till deras försörjning. Detta är speciellt allvarligt med tanke på de utmaningar som en åldrande befolkning medför. Sammantaget har arbetskraftsutbudet ökat markant sedan Nu är det dags att effektivisera de arbetsmarknadspolitiska insatserna och förbättra matchningen. Även efterfrågan på arbete måste öka. Det viktigaste för att sänka arbetslösheten är växande företag med tillgång till rätt arbetskraft. Den svenska arbetsmarknaden genomgår en strukturomvandling. Samtidigt som arbetslösheten är hög föreligger det paradoxalt nog en brist på rätt utbildad personal inom flera branscher och yrken. Människor utan adekvat utbildning hamnar allt längre bort från arbetsmarknaden i takt med att utbildningskraven ökar. Mycket talar alltså för att den svenska arbetsmarknaden inte anpassat sig tillräckligt snabbt till den kraftigt ökade efterfrågan på arbetskraft inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn i Sverige, vilket har lett till de ökade matchningsproblemen. 29 Därmed finns alltså en ännu orealiserad möjlighet att sänka arbetslösheten genom bättre matchning byggd på individanpassade helhetslösningar. För att komma åt den potentialen behövs en omstrukturering av den svenska arbetsmarknadspolitiken. Nedan presenteras ett antal förslag om hur svensk arbetsmarknadspolitik skulle kunna bli mer effektiv: I. STÄLL OM SVENSK ARBETSMARKNADSPOLITIK FRÅN ETT SYSTEMFOKUS TILL ETT INDIVIDFOKUS Svensk arbetsmarknadspolitik förs i stuprör, med flera olika departement, myndigheter, organisationer och privata aktörer som ansvarar för individens resa till egenförsörjning på både statlig nivå och lokal nivå. 29 Almega, Konjunkturrapport långdragen återhämtning

26 26 För att kunna öka matchningspotentialen och få fler människor i arbete krävs ett helhetsgrepp inom svensk arbetsmarknadspolitik, med ett system som tillåter samarbete mellan dessa aktörer och gör det möjligt att bygga integrerade kedjor mellan integrations-, utbildningsoch arbetsmarknadsinsatser. Skilda budgetposter, uppdrag eller styrningsprocesser får inte hindra en människas väg till arbete. Samarbetet Lernia har en djup kunskap om arbetsmarknaden och ett brett nätverk inom näringslivet och bland offentliga aktörer. mellan stat, Försäkringskassa, vård, kommun, Arbetsförmedling, det lokala näringslivet, fackföreningar och leverantörer av utbildnings-, bemannings- och omställningstjänster måste öka. För att kunna uppnå detta krävs ett mer flexibelt finansieringssystem för arbetsmarknadspolitiken. Dagens stuprörspolitik där olika institutioner har olika budgetar för olika delar av arbetsmarknadspolitiken fungerar dåligt för att få människor i arbete. Genom att till exempel skapa samfinansieringslösningar mellan aktörerna på svensk arbetsmarknad skulle fler individer kunna komma i varaktig anställning. En central aspekt i att få människor i egenförsörjning är att se till individens kompetensbehov, och anpassa åtgärderna efter det på ett sätt så att det matchar arbetsgivares behov. Vi är övertygade om att generiska programåtgärder och tillskjutna medel inte räcker för att få människor i varaktig anställning. Om arbetsmarknadsåtgärder ska få effekt och få fler individer i egenförsörjning behövs ett nytänkande kring hur arbetsmarknadspolitiken förs från generiska programåtgärder till individuellt anpassade åtgärder. Lernia har en djup kunskap om arbetsmarknaden och ett brett nätverk inom näringslivet och bland offentliga aktörer. Genom att vi konstruerar en plan anpassad efter individens kompetensbehov kan vi, via utbildning och omställningsstöd, matcha individens unika förutsättningar med de kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden. På så sätt skapar vi fler vägar till egenförsörjning. II. ARBETSMARKNADS- INSATSERNA MÅSTE MATCHA KONJUNKTURLÄGET Svensk arbetsmarknadspolitik går i otakt med tiden, med arbetsmarknadsinsatser som i många fall inte är optimerade för det rådande konjunkturläget. Det krävs en större flexibilitet med både kortare utbildningsinsatser och längre grundutbildningar för att sluta rekryteringsgapet och främja snabb omställning på arbetsmarknaden.

27 27

28 28 Under lågkonjunkturer går ofta majoriteten av de arbetsmarknadspolitiska insatserna till arbetsmarknadsutbildningar, som syftar till att snabbt göra människor redo för arbetsmarknaden. Problemet är dock inte att människor har fel kompetens, utan att det finns för få jobb. Det borde även från statens sida satsas på att bygga upp baskompetenser, till exempel gymnasiebehörighet, under lågkonjunkturer då det faktiskt finns tid. Under högkonjunkturer, när efterfrågan på arbetskraft ökar och det krävs åtgärder som snabbt gör att individer kan ändra kompetens, är det Lernias erfarenhet att staten minskar resurserna för arbetsmarknadsutbildningar. Istället går majoriteten av satsningarna till att bygga upp baskompetenser, vilket tar mycket längre tid. Oavsett konjunkturläge bör det också alltid finnas resurser för längre yrkesutbildningar, med syftet att anpassa arbetskraften till strukturomvandlingar. III. FOKUSERA PÅ PERSONER NÄRA ARBETSMARKNADEN För att öka matchningspotentialen så att företagen får chans att växa, och arbetslösa en möjlighet att hitta rätt jobb efter kompetens, måste vi tänka om när det gäller inriktningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Majoriteten av dagens arbetsmarknadspolitiska insatser riktas mot långtidsarbetslösa och andra grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden de som anses ha störst behov. Ett sådant ensidigt fokus på människor långt ifrån arbetsmarknaden är inte en effektiv arbetsmarknadspolitik. De resurser och insatser som krävs för att bistå en person i långtidsarbetslöshet att ta sig till egenförsörjning överstiger vida resurserna som krävs om insatserna sker på ett tidigt stadium. Att inte fokusera mer på att förhindra att människor hamnar i långtidsarbetslöshet innebär därmed ett slöseri med skattemedel i dubbel bemärkelse dels för att det är billigare med tidigare insatser och dels för att människor då kommer i arbete snabbare. Majoriteten av dagens arbetsmarknadspolitiska insatser riktas mot långtidsarbetslösa... En jämnare balans av insatser i arbetsmarknadspolitiken från ett ensidigt fokus på människor långt bort från arbetsmarknaden till ett ökat fokus på individer närmare arbetsmarknaden skulle ge ett långsiktigt bättre resultat när det gäller att få ner arbetslösheten. Dagens prioriteringar innebär att vi tappar människor som ligger närmare arbetsmarknaden, och att vi i onödan skapar nya långtidsarbetslösa. Det bästa sättet att förhindra långtidsarbetslöshet är att förhindra att människor blir långtidsarbetslösa. Med enklare

29 29 och snabbare åtgärder för dem som befinner sig närmare jobb skapas också en bättre dynamik på arbetsmarknaden. Med detta sagt så ska det naturligtvis även finnas väl genomtänkta och fungerande stöd för de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. IV. SNABBARE UTBILDNINGS- OCH OMSTÄLLNINGSINSATSER KRÄVS FÖR ATT FÖRHINDRA LÅNGTIDSARBETSLÖSHET Utbildning är den springande punkten i att få människor i egenförsörjning. Tröskeln till arbetsmarknaden har blivit högre och idag står vi i en situation där arbetsgivarnas krav på utbildning hela tiden ökar, men där det inte finns några åtgärder för att vuxna snabbt ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Det enda som finns är längre utbildningar. Det krävs även snabbare insatser att bara kunna erbjuda längre yrkesutbildningar på 40 veckor sluter inte det existerande kompetensgapet. Vi som tillhandahåller lösningar ska inte behöva vänta med att erbjuda utbildnings- och omställningsinsatser. Varje dag en person går arbetslös är slöseri med samhällsresurser och människors potential. I dagens a-kassesystem tillåts först utbildningsinsatser efter 180 dagar i arbetslöshet. Det tycker vi är fel. En arbetslös bör kunna få a-kasseersättning parallellt med utbildning från den första dagen av arbetslöshet istället för från 180:e dagen. För individen skulle detta vara en möjlighet att påbörja en längre utbildning, utan dröjsmål. Att tillåta utbildningsinsatser direkt möjliggör också en snabbare omställning för att anpassa arbetskraftutbudet till strukturomvandlingar. V. BEMANNINGSVERKSAMHET ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN VÄL FUNGERANDE ARBETSMARKNAD Vi är övertygande om att bemanning är en självklar del av en väl fungerande arbetsmarknad och en avgörande del i att klara av Sveriges behov av omställning och förbättrad matchning. I en allt mer flexibel omvärld, där efterfrågan skiftar beroende på trender, ekonomi och teknikutveckling, är det viktigare än någonsin att få tillgång till rätt kompetens vid rätt tillfälle I dagens a-kassasystem tillåts först utbildningsinsatser efter 180 dagar i arbetslöshet. Det tycker vi är fel. flexibilitet vad gäller resurser och kompetens, både för företag, offentliga aktörer och för individer. För företag är bemanningsanställningar nödvändiga för att utjämna konsumtions- och efterfrågetoppar. Inom det offentliga innebär bemanningsföretag till exempel att man inom vård och omsorg kan hyra in läkare och sjuksköterskor vid behov.

30 30 Vi på Lernia tror även att bemanningsanställningar är en viktig länk för att få människor i egenförsörjning. För individen innebär en bemanningsanställning möjligheten att få prova på olika arbetsuppgifter och roller, beroende på bakgrund, målsättningar och ort. De nätverk bemanningsanställda skapar genom att möta olika arbetsplatser leder också till bättre karriärmöjligheter. Ofta fungerar bemanningsbranschen som en inkörsport till arbetslivet och är även en bransch med stor erfarenhet av att introducera unga och utlandsfödda. Bemanningsanställningar är riktiga jobb till marknadsmässiga löner. Det finns en skepsis till bemanningsanställningar, som upplevs vara otryggare eller sämre än andra typer av anställningar. Avtalsmässigt sett är dock en bemanningsanställning lika trygg som någon annan anställning och tillsvidareanställningar är regel i bemanningsbranschen. Seriösa bemanningsföretag har kollektivavtal och samma arbetsvillkor som alla andra arbetsplatser. På Lernia fungerar bemanningsdelen som länken mellan utbildning och arbetsmarknad. Genom de företagskontakter vi knyter i bemanningsdelen kan vi förutse framtida kompetensbehov och anpassa våra utbildningar efter det. VI. ARBETSMARKNADSINSATSER MÅSTE MÄTAS PÅ RESULTAT OM DE SKA GE RESULTAT För att arbetsmarknadsinsatser ska ha den effekt som samhället förväntar sig krävs tuffare resultatkrav och tydligare uppföljning av kompletterande aktörer. Ersättningen till de kompletterande aktörerna bör anpassas efter hur svårt det bedöms vara att hjälpa en individ vidare till egenförsörjning. Idag är upphandlingssystemet väldigt binärt och fokuserar nästan enbart på pris. Eftersom det ofta inte sker någon tydlig uppföljning är det möjligt för aktörer att pressa sina priser så lågt att de omöjligt kommer kunna leverera i enlighet med de resultatkrav de upphandlats för. På grund av bristande uppföljning kommer många leverantörer undan med att inte leverera vad de lovat. Brister i upphandlingar drabbar både samhället och den enskilde individen. Seriösa bemanningsföretag har kollektivavtal, och samma arbetsvillkor som alla andra arbetsplatser.

31 31

32 32 Det måste finnas utrymme för att analysera och utvärdera resultat i insatserna till de arbetslösa, och inte enbart basera ersättningsnivåer på pris och inputfaktorer. En skärpning av resultatkrav och uppföljningar är avgörande för att människor ska få den service de förtjänar. Vi tror också att detta i förlängningen kommer leda till en utveckling av fler innovativa kvalitetstjänster inom arbetsmarknadsområdet. Speciellt problematiskt i sammanhanget är Arbetsförmedlingens upphandlingar, då myndighetens detaljstyrning ofta skapar stelbenta upphandlingsförfaranden utan utrymme för någon form av innovation. Arbetsförmedlingen skulle nå bättre resultat om man gav sina regionala och lokala kontor större mandat att via innovativa samarbeten med leverantörer skräddarsy lösningar för just deras arbetssökandes behov. Vi tror nämligen att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen spelar en viktig roll i svensk arbetsmarknadspolitik och att dessa skulle kunna ta en ännu större roll i att hjälpa den arbetssökande att komma i egenförsörjning. Enligt en studie av Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, krävs det mer fokus på praktik och konkret hjälp med att söka arbete. 30 I detta skulle kompletterande aktörer kunna hjälpa till. VII. VALFRIHET FÖR DEN ENSKILDE, MEN BEGRÄNSA ANTALET AKTÖRER Valfrihetssystem bör användas i högre utsträckning inom SFI, Etableringslotsar, vuxen- och arbetsmarknadsutbildning. När Lagen om offentlig upphandling, LOU, används skapas lokala monopol under tiden avtalen gäller, vilket motverkar kvalitetsutveckling och innovation i systemen. Valfrihet för individen är bra och viktigt att utveckla vidare. Men det har funnits alltför många utförare att välja mellan. I vissa kommuner med valfrihetssystem kan individen idag välja mellan ett hundratal till synes likartade aktörer för exempelvis Etableringslots. Mängden aktörer försvårar en konsekvent uppföljning. Detta tillsammans med att många kommuner och Arbetsförmedlingen saknat de resurser och verktyg som behövts för kontroll har medfört att oseriösa aktörer kunnat etablera sig. Antalet valmöjligheter måste begränsas genom att höja resultat- och kvalitetskraven. Kommunen och Arbetsförmedling måste också få mandat att vägleda kunden när de ska göra sina val. 30 IFAU, Jobb- och utvecklingsgarantin Vilka deltar, vad gör de och vart leder det?

33 AVSLUTNINGSVIS 33 Arbetslösheten är Sveriges viktigaste utmaning. Samtidigt som den ger stora negativa konsekvenser på individnivå är arbetslösheten långsiktigt skadlig för svensk välfärd och tillväxt. Lernia har i denna vitbok formulerat ett antal förslag på hur svensk arbetsmarknadspolitik kan bli mer effektiv och på så sätt få fler i varaktig anställning. Vi menar att de viktigaste åtgärderna för att minska arbetslösheten och få en mer effektiv matchning är att: Våga gå från ett systemfokus till ett individfokus i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna Göra det möjligt för aktörer att erbjuda fullt integrerade lösningar, som kombinerar både integrations-, utbildningsoch arbetsmarknadsinsatser Se över upphandlingsförfaranden för arbetsmarknads- och utbildningstjänster och de uppföljningssystem som idag finns på plats Det finns en bred enighet i att nuvarande system måste förändras och många förslag om åtgärder som syftar till att skapa fler jobb och få fler i arbete. Likväl är arbetslöshetssiffrorna fortsatt höga samtidigt som matchningen försämras. Vi är Vi ser denna vitbok som startskottet på en fördjupad dialog... övertygade om att blockeringen ligger i hur dagens arbetsmarknadspolitik är utformad. Externa leverantörer av arbetsmarknadstjänster, som Lernia, spelar en central roll i ett framgångsrikt system för att hjälpa människor till egenförsörjning. För att detta ska bli verklighet krävs ett system som tar tillvara på det djupa kunnande och det breda nätverk som dessa leverantörer innehar. Lernia är idag en högt värderad kompetenspartner till både individer och arbetsgivare. Den kompetensen är något som vi även gärna vill dela med oss av till det offentliga och till våra politiker. Vi ser denna vitbok som startskottet på en fördjupad dialog om hur vi kan bygga ett effektivt system för att stödja människor att komma i egenförsörjning.