Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011
|
|
- Linda Berglund
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 1, 2011 Patienter med diagnos
2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen Täckningsgrad Diagnos. 6 3 Specifik utredning Genetisk analys Genetiska avvikelser Tidigare sjukdomar 10 5 Status vid diagnostillfället Liquorundersökning Bulkig sjukdom Prov till biobank WHO-status Remissionssyftande behandling 14 7 Riskstratifiering 15 8 Överlevnad 15 9 Sammanfattning ock kommentarer 19 2
3 1 Inledning Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en ovanlig blodsjukdom hos vuxna med en incidens på 0,5/ invånare och år. Sjukdomen indelas i flera undergrupper och behandlingen har med åren blivit allt mer anpassad efter undergrupp. Rapportering av ALL skedde under åren gemensamt med Akut myeloisk leukemi först i Nationellt Register för akut leukemi hos vuxna (NRALV) och sedan i Blodcancerregistret. ALL-registret utgör nu ett delregister i Blodcancerregistret som ingår i det webbaserade INCAregistret. I samband med att ALL blev ett eget kvalitetsregister från 2007 utökades registreringen för att i registret inte bara kunna särskilja de olika undergrupperna utan också identifiera högrisk respektive standardrisksjukdom. Detta har stor betydelse då behandling och prognos är beroende av undergrupp och risktillhörighet och därför väsentligt att veta vid utvärdering av given terapi. Svenska ALL-gruppen har funnits sedan 1984 och Vårdprogram/Nationella riktlinjer har funnits sedan Målsättning Att garantera vuxna patienter med ALL en optimal utredning och behandling med hänsyn till immunfenotyp och förekomst av riskfaktorer för återfall Att kvalitetssäkra behandlingen genom möjlighet till uppföljning av utrednings- och behandlingsresultat enligt riktlinjerna Att med utgångspunkt från kvalitetsregistrets data förändra och förbättra behandlingen Att uppnå en nationell bas för att kunna bedriva studier hos vuxna patienter med ALL Att med en nationell grupp etablera förutsättningar för att ingå i ett internationellt nätverk för ALL hos vuxna Organisation En arbetsgrupp i diagnosgruppen har ansvarat för utarbetandet av registret. Godkännande har efter diskussion skett vid diagnosgruppens möten. Vid Onkologiskt Centrum i Södra Regionen finns det nationella stödteamet som samordnar arbetet mellan regionernas Onkologiska centra. I varje region finns en representant ur diagnosgruppen utsedd som kontaktperson gentemot regionalt Onkologiskt centrum. Registerhållare och regionalt ansvarig för Södra Regionen är Karin Karlsson. Nationella styrgruppen består också av ordförande Helene Hallböök och ledamöter: Alicja Markuszewska, Maria Åström, Hans Hägglund, Per Bernell, Lucia Ahlberg, Erik Hulegårdh, Tomas Ahlgren. Registret omfattar alla fall av Akut lymfatisk leukemi hos vuxna som diagnostiserats från 2007 och anmälts i INCA. Rapportering består i en anmälan med basdata från diagnostillfället, en behandlingsblankett, en uppföljningsblankett samt i förekommande fall en transplantationsblankett. 3
4 Denna rapport Rapporten omfattar ett datauttag från kvalitetsregistret av anmälningsblanketten på patienter med diagnos under åren Överlevnad är beräknad från ett uttag ur befolkningsregistret i april Rapporten är sammanställd av Ann-Sofi Hörstedt och Karin Karlsson och godkänd av diagnosgruppen. Vi tackar alla som bidragit till registreringen. Statistiska metoder Största delen av materialet är sammanfattat med hjälp av deskriptiv statistik. Överlevnadskurvorna är av Kaplan-Meier-typ och på detta sätt är censureringen hanterad. 2 Populationen Materialet i denna rapport grundar sig på ett datauttag från ALL-registret från åren 2007 till Totalt finns det 144 registrerade patienter och 64 % av dem har behandlings- och uppföljningsdata inrapporterade (Figur 1). Denna rapport fokuserar på data från anmälningsblanketten. Incidensen för ALL är 0,5/ invånare och år. Figur 1: Registrerade anmälnings-, behandlings- och uppföljningsblanketter 2.1 Täckningsgrad Täckningsgraden beskriver antalet registrerade patienter i ALL-registret i förhållande till antalet i Cancerregistret. För patienter diagnostiserade med ALL åren är täckningsgraden tabellerad per sjukvårdsregion och totalt i Tabell 1. Den totala täckningsgraden är 97 %. 4
5 Närmare två tredjedelar av fallen återfinns i de tätast befolkade regionerna (Stockholm/Gotland, Uppsala/Örebro och Syd) med en befolkning på 1,7-1,9 miljoner i varje region. 15 % av fallen finns i Väst, 11 % i Sydöstra regionen och 10 % i Norr med 1,7, 1 och 0,9 miljoner invånare i respektive. Antalet fall följer ganska väl storleken på befolkningarna i regionen och medianåldern är år i alla regioner utom Norr där de 15 patienterna har en medianålder på 63 år (Tabell 3). 56 % av patienterna är män och 44 % kvinnor med en total medianålder vid diagnos på 52 år där yngsta patienten är 17 och äldsta 87 år. Medianåldern för männen är 48 år och 59 för kvinnorna (Tabell 2). Åldersfördelningen grupperad i 10-årsintervall visas i Figur 2. 5
6 Figur 2: Åldersgruppfördelning vid diagnos 2.2 Diagnos Benmärg och blod är diagnosgrundande i majoriteten av fallen. Figur 3 visar fördelningen av diagnosgrundande vävnad. 6
7 Figur 3: Diagnosunderlag Immunfenotypning är avgörande för att kunna ställa diagnosen ALL. Metod för immunfenotypning framgår av Figur 4. Vanligast är flödescytometri (61 %) och en kombination av flödescytometri och immunohistokemi använd för en tredjedel. Figur 4: Metod för immunfenotypning 7
8 ALL indelas med ledning av immunfenotypningen i B cell prekursor ALL (BCP ALL), T ALL samt Burkitt leukemi. BCP ALL innefattar i registret SNOMED koderna för prekursor B lymfoblast leukemi samt akut lymfatisk leukemi, B-cellstyp; T ALL innefattar prekursor T lymfoblast leukemi samt akut lymfatisk leukemi, T-cellstyp. Pre lymfatisk leukemi UNS används för ospecificerade fall. Totalt har 108 patienter (75 %) BCP ALL, 22 (15 %) T ALL, 12 (8 %) Burkitt och 2 (1 %) UNS. Fördelningen per åldersgrupp ses i Tabell 4. 8
9 3 Specifik utredning 3.1 Genetisk analys Genetisk analys anges vara utförd hos 133 (92 %) av patienterna, ej utförd hos 10 (7 %) och för en av patienterna saknas registrering på frågan om genetisk analys är utförd. Vilka metoder som använts för de 133 patienterna: cytogenetik(karyotyp), FISH eller molekylär analys framgår av Tabell Genetiska avvikelser Endast ett fåtal genetiska avvikelser som är riskklassificerande har identifierats vid vuxen ALL. I registret efterfrågas om cytogenetiska avvikelser detekterats och de avvikelser som medför högrisksjukdom (t(9;22) och t(4;11)) efterfrågas specifikt. Hos de 133 patienter där gentisk analys är gjord har cytogenetisk avvikelse påvisats i 71 (53 %) fall, ingen avvikelse i 49 (37 %) fall och inget svar finns registrerat i 13 (10 %) fall. Philadelphiapositiv (Ph+) ALL med den genetiska avvikelsen t(9;22) sågs hos 31 av patienterna, varav 30 hade BCP ALL och en T ALL. Av de 31 patienterna hade 13 p190 och 2 p210. Figur 5 visar förekomsten av Ph+ ALL vid BCP ALL i olika åldersgrupper. 9
10 Figur 5: Patienter med BCP ALL per åldersgrupp och Ph-status 4 Tidigare sjukdomar Mellan 6 och 7 % av patienterna har fått cytostatika och/eller strålbehandling innan ALLdiagnos och fyra procent anges ha haft en tidigare hematologisk sjukdom (Tabell 7 och 8). 10
11 5 Status vid diagnostillfälle Beskrivande statistik för lab-värden finns i Tabell 9. LPK-värdet vid diagnos används vid riskklassificering av ALL. Högrisksjukdom föreligger hos BCP ALL vid LPK över 30 x 10 9 /L och vid T ALL om värdet överstiger 100 x 10 9 /L. I Figur 6 och 7 visas fördelningen av LPK hos patienter med BCP respektive T ALL. En knapp femtedel (18 %) av T ALL och en fjärdedel av BCP ALL har högrisksjukdom baserat på enbart LPK-värde. LPK-värde mellan 1 och under 10 x 10 9 /L föreligger hos 44 % av patienterna vid diagnos. Figur 6: Uppmätt leukocyttal hos patienter med BCP ALL 11
12 Figur 7: Uppmätt leukocyttal hos patienter med T ALL 5.1 Liquorundersökning Liqourundersökning är väsentligt att utföra vid diagnos då påvisande av CNS-leukemi leder till intensifierad behandling. Undersökningen är utförd hos 79 % av patienterna och 4 % av dessa har CNS-leukemi. Att en femtedel av patienterna ej undersökts (liquorundersökning angiven ej utförd eller uppgift saknas) vid diagnos är anmärkningsvärt. I Tabell 10 ses om undersökning är utförd och utfall av undersökningen i de olika subgrupperna. Totalt har fem patienter CNSengagemang vid diagnos varför frekvens av CNS-engagemang vid de olika sjukdomsgrupperna bör tolkas med stor försiktigthet. För de 29 patienter där liquorundersökningen ej är utförd och en patient där uppgift saknas finns åldern och kön tabellerade i Tabell
13 5.2 Bulkig sjukdom Bulkig sjukdom rapporteras förekomma i 6 %. Tabell 12 visar fördelningen av bulkig sjukdom i de olika undergrupperna. T ALL har den högsta frekvensen där 29 % av patienterna rapporterats ha bulkig sjukdom. 5.3 Prov till biobank Andel prov som skickats till biobank framgår av Tabell WHO-status Uppskattat WHO performance status vid diagnostillfället visas i Figur 8. Majoriteten av patienterna har ett gott funktionsstatus. 13
14 Figur 8: Fördelningen av WHO-performance status 6 Remissionssyftande behandling Behandling syftade till komplett remission planerades vid diagnostillfället för 88 % av patienterna (Figur 9). Medianåldern för de patienter som primärt inte planerades för remissionssyftande behandling var 76 år (52-87). Figur 9: Behandling syftande till komplett remission vid diagnostillfället 14
15 7 Riskstratifiering Etablerade riskfaktorer identifierbara vid diagnos av ALL är högt antal vita blodkroppar, för BCP ALL 30 x10 9 /L och T ALL 100 x 10 9 /L och för BCP ALL de genetiska avvikelserna t(9;22) samt t(4;11). Patienter med dessa riskfaktorer klassas som högrisk övriga som standardrisk. Risk- och åldersfördelning visas i Figur 10. Figur 10: Riskstatus per åldersgrupp 8 Överlevnad Överlevnadsdata för ALL är uttagna under april månad år 2011 och finns för 143 av de 144 diagnostiserade patienterna. Medianuppföljning, vid tidpunkt för insamlandet av vitaldata, för icke avlidna patienter är ungefär 2,5 år och överlevnaden 2 år efter diagnos är 59 % (Figur 11). 15
16 Figur 11: Överlevnadskurva med 95 %-igt konfidensintervall Överlevnaden efter åldersgrupp visas i Figur 12. Jämförelse med 2-års överlevnad från tidigare registerdata visas i Tabell 14. Figur 12: Överlevnadskurvor för åldersgrupperna <30, och >60 år 16
17 Överlevnad efter undergrupp (immunfenotyp) av ALL syns i Figur 13. Figur 13: Överlevnadskurvor efter undergrupp av ALL I Figur 14 visas överlevnaden efter undergrupp (immunfenotyp) av ALL för patienter yngre än 60 år. 17
18 Figur 14: Överlevnadskurvor efter undergrupp av ALL för patienter under 60 år Överlevnaden för patienter med högrisk respektive standardrisk baserat på LPK-värde och cytogenetik visas i Figur 15. Figur 15: Överlevnadskurvor för ALL-patienter uppdelat på högrisk respektive standardrisk 18
19 Överlevnad för BCP ALL uppdelat efter Philadelphia-status visas i Figur 16. Figur 16: Överlevnadskurvor för patienter med BCP ALL uppdelat på Philadelphia-status 9 Sammanfattning och kommentarer Även med en mer omfattande rapportering har registret en fortsatt hög täckningsgrad. Med de variabler som tillagts ges möjlighet att få en bild över hur immunfenotyp och riskfaktorer fördelar sig i ett populationsbaserat material. Kvalitetsparametrar som immunfenotypning och genetisk analys är utfört i 99 % respektive 92 %. Immunfenotypning utförs hos en tredjedel både med flödescytometri och immunhistokemi och rationaliteten i detta kan ifrågasättas. Genetisk undersökning har begränsat värde hos patienter där behandlingsintentionen redan från början är palliativ vilket är den troligaste orsaken till att frekvensen för denna kvalitetsparameter ligger lägre. Som förväntat har T-ALL den lägsta medianåldern. Andelen Ph+ leukemi hos äldre är något lägre än de 50% som kan ses rapporterat i litteraturen. Burkitt leukemi förekommer främst i de övre åldersgrupperna. Dödligheten är hög avspeglande att de intensiva behandlingsprotokoll som finns idag ej är lämpade för denna åldersgrupp. Siffrorna får tas med en viss reservation då det än så länge rör sig om ett begränsat antal patienter. Förekomst av CNS-leukemi vid diagnos har betydelse för behandlingsstrategi. För en femtedel av patienterna anges denna undersökning ej var utförd vilket kräver en närmare analys. Åldersfördelningen i de olika regionerna är skev med där lägst medianålder (48 år) ses i SGregionen och högst (63 år) i Norra regionen. Då det endast finns 15 patienter i region Norr är den höga medianåldern sannolikt en effekt av slumpvariation. 19
20 Tvåårsöverlevnaden för samtliga patienter ligger på knappt 60 % vilket är en förbättring jämfört med tidigare. Förändringen tycks slå igenom i samtliga åldersgrupper (<30 år, år samt > 60 år). Vid kommande analyser kommer en jämförelse mellan tidsperioderna kunna göras gällande femårsöverlevnad, vilket kommer att vara ett än bättre mått på behandlingseffektivitet och chans till bot för patienterna. ALL behandlingen har under 2000-talet genomgått flera förändringar. Historiskt sett har Philadelphiapositiv leukemi haft en mycket dålig prognos med överlevnad på <10 % vid behandling med kemoterapi och 30(-50) % efter allogen stamcellstransplantation. I detta material är tvåårsöverlevnaden 60 % och därmed på samma nivå som Philadelphianegativ leukemi. De förbättrade resultaten speglar betydelsen av behandling med tyrosinkinashämmare och hög frekvens allogen stamcellstransplantation i denna grupp. Någon skillnad i överlevnad för Ph+ respektive Ph- leukemi föreligger inte vid denna begränsade uppföljning. För yngre patienter har under den aktuella tidsperioden behandling getts enligt barnprotokoll i samarbete med den NOPHO. De primära resultaten ser lovande ut men uppföljningstiden är kort och ytterligare observation krävs innan några säkra slutsatser kan dras. Överlevnaden för patienter med Burkittleukemi ter sig sämre än förväntat. Hänsyn måste tas till den höga medianåldern och svårigheten att då driva intensivbehandling. Tre av fyra patienter under 60 år lever medan endast en patient av sju äldre än 60 år lever. Patienter med högriskleukemi har vid 2-års uppföljning samma överlevnad som patienterna med standardrisk. Fortsatt arbete Under hösten 2011 planeras analys av data på behandlingsblanketten och ställningstagande till revidering av variablerna. Registergruppen har som målsättning är att initiera patientrapporterade data gällande i första hand livskvalitet. 20
Blodcancerregistret. Nationellt register för. akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 2, 2013
Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 2, 2013 Patienter med diagnos 2007-2012 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 6 2.1 Täckningsgrad..........................
Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5 Patienter med diagnos 1997-September 2005 Uppföljning till Juni 2007 Rapport Februari 2008
Svensk Förening för Hematologi Sveriges Onkologiska Centra Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5 Patienter med diagnos 1997-September 2005 Uppföljning till Juni 2007 Rapport Februari
Nationellt register för. akut myeloisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 7, 2011
Nationellt register för akut myeloisk leukemi hos vuxna Rapport nr 7, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 5 2.1 Blodcancerregistret........................ 5 2.2
Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna
Svensk Förening för Hematologi Sveriges Onkologiska Centra Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5, maj 2008 Patienter med diagnos jan 1997 - sept 2005 Uppföljning till juni 2007 Onkologiskt
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT LYMFATISK LEUKEMI
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT LYMFATISK LEUKEMI INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av akut lymfatisk leukemi hos vuxna... 3 Inklusionskriterier... 3 SNOMED... 3 Registrering...
Nationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister för Hjärntumörer NATIONELL RAPPORT 1999-213 Nationella registergruppen för Hjärntumörer Regionalt Cancercentrum Norr Norrlands Universitetssjukhus, Regionalt Cancercentrum
Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Hege Garelius Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Nationellt register för. akut myeloisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 8, 2014
Nationellt register för akut myeloisk leukemi hos vuxna Rapport nr 8, 2014 Patienter med diagnos 2007-2012 Innehåll 1 Inledning 2 2 Sammanfattning 5 3 Populationen 8 3.1 Blodcancerregistret........................
Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Processägare Herman Nilsson-Ehle Februari 2017 Innehållsförteckning
Nationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister för Hjärntumörer NATIONELL RAPPORT 1999-211 Nationella registergruppen för Hjärntumörer Regionalt Cancercentrum Norr Norrlands Universitetssjukhus, Regionalt Cancercentrum
Blodcancerregistret. Nationellt register för myelom. Rapport nr 2, 2011
Blodcancerregistret Nationellt register för myelom Rapport nr 2, 2011 Patienter diagnostiserade 2008 2009 2 Bakgrund Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen med en incidens i
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, augusti 2015 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15
Blodcancerregistret. Nationellt register för myelom. Rapport nr 1, 2010
Blodcancerregistret Nationellt register för myelom Rapport nr 1, 2010 Patienter diagnostiserade 1 januari 31 december 2008 2 Bakgrund Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 2.0 Datum 2015-03-21 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Funktioner kring nationella kvalitetsregister
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig
Löften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 5 Alla cancerpatienter
Löften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Rapport från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Juni 2014 Regionalt cancercentrum,
Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi
Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi Detta dokument är en reviderad version av det dokument med samma namn som antogs av årsmötet för Svensk Förening för Hematologi
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT MYELOISK LEUKEMI
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT MYELOISK LEUKEMI INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av akut myeloisk leukemi hos vuxna... 3 Inklusionskriterier... 3 SNOMED... 3 Registrering...
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund
Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen
- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer
Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella
Huvud- och Halscancer
Huvud- och Halscancer Årsrapport från Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer 2013 (Swedish head and neck cancer register, SweHNCR) September 2014 Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2009-2010 Dec 2012 alt cancercentrum, Uppsala Örebro
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, april 2013 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15
Nationella riktlinjer för behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos vuxna patienter VALL (NR) 1303 Version 130415
Nationella riktlinjer för behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos vuxna patienter VALL (NR) 1303 Version 130415 uppdateras senast mars 2016 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SVENSKA VUXEN ALL GRUPPEN SVALL...
Löften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Akut myeloisk leukemi (AML)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Akut myeloisk leukemi (AML) Kvalitetsrapport från Nationella AML-registret för diagnosår 1997-2014 2 September 2016 Innehållsförteckning
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Rapport från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2014 Dec 2016 Regionalt cancercentrum,
Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 1.0 Datum 2014-03-13 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och
Löften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Strategi och styrdokument för nationellt kvalitetsregister för Blodcancer Version 3
Strategi och styrdokument för nationellt kvalitetsregister för Blodcancer Version 3 VERSIONSHANTERING Version/Datum Författare Beskrivning av förändring Godkänt av styrgrupp 1/2008-04-21 2/2011-06-30 3/
Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Sista ansökningsdagen 15 september 2015
Sista ansökningsdagen 15 september 2015 Ansökan om forskningsanslag Ansökan insändes i 1 underskrivet original till Blodcancerfondens kansli, Box 1386, 172 27 Sundbyberg Samt via e-mail i pdf-format till
VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER!
32013 VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! Aktuell statistik för delregistren, en nyhetsrapport från vår ordförande och några vanliga frågor och svar. Detta kan du läsa i tredje numret av Gyncanytt. Det talas
Kronisk myeloisk leukemi (KML)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kvalitetsrapport från Nationella KML-registret för diagnosår 2014 November 2015 Regionalt cancercentrum,
STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården
STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 Göteborg
Myelom Nationell rapport för anmälningar 2008-2011 och ett-års uppföljning av 2008-2010 från Nationellt kvalitetsregister för myelom Rapport nr 3, 2013 April 2013 Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska
Cancer i Sydöstra Sverige
FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581
Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten
Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991
Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter
Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02
Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än
Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 6 Patienter med diagnos Uppföljning till December 2008 Rapport Februari 2010
Svensk Förening för Hematologi Sveriges Onkologiska Centra Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 6 Patienter med diagnos 1997-2006 Uppföljning till December 2008 Rapport Februari 2010 Innehåll
INCA ANVÄNDARHANDBOK FÖR INRAPPORTÖR Patientöversikt Lungcancer
INCA ANVÄNDARHANDBOK FÖR INRAPPORTÖR Patientöversikt Lungcancer 2016-11-01 Utarbetad av: Karin Olsson och Anna Gustafsson RCC Uppsala Örebro November 2016 Innehållsförteckning Inledning... 4 Förutsättningar
Kvalitetsutskottets rekommendation om fortsatt arbete inom kvalitetsregisterområdet
Resurser för kvalitetsregisterarbete och kliniska läkemedelsstudier vid hematologiska enheter i Sverige 21 rapport utifrån en enkät från Kvalitetsutskottet, SFH Sammanfattning Vid landets hematologiska
MATSTRUPE- OCH MAGSÄCKSCANCER Dalarnas län
Standardiserat vårdförlopp Kvalitetsregister 26 mars 2015 Kortare väntetider i cancervården i Uppsala-Örebroregionen - regionalt kvalitetsregisterunderlag för standardiserade vårdförlopp MATSTRUPE- OCH
Löften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 LÖFTE 1... 6 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom
Kvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003
Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Beställningsadress: Regionala tumörregistret Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Tel 046-17
Kronisk myeloisk leukemi (KML)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kvalitetsrapport från Nationella KML-registret för diagnosår 2012 September 2013 Regionalt cancercentrum,
Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna
Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se
Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar
Översikt malign hematologi Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar 2013-11-05 Grundprinciper Klonalitet Ursprungscell Allvarlighetsgrad Lokal Lena von Bahr 4 april 2016 2 Grundprinciper Klonalitet Akut myeloid
Varför satsa på klinisk forskning?
Varför satsa på klinisk forskning? Forskningens dag Falun 2017-10-18 Gunilla Enblad Ur Olle Stendahls utredning 2009: Vad är klinisk forskning? Den definition som utredningen utgår från är att klinisk
Akut leukemi. Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Akut leukemi Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Maj 2016 Versionshantering
Vi finns för att cancer finns
2017-08-31 Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Vi finns för att cancer finns Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av cancerfall per år är
Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset. Hematologi 2015-04-22
Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Hematologi 2015-04-22 AML - Akut Myeloisk Leukemi Bakgrund Förvärvad genetisk skada i blodbildande stamceller eller
Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom
NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är
Årsrapport 2012 för RMPG Hematologi
Årsrapport 2012 för RMPG Hematologi Linköping 130327 I gruppen deltar: Öl Niklas Theorin, Norrköping; öl Anders Johnsson, Motala; öl Jonas Alsenhed, Västervik; öl Petra Hinnen, Oskarshamn; öl Johan Häggström,
T-cellslymfom. - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret. Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar
T-cellslymfom - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar Disposition Svenska lyfomregitret översikt T-cellslymfom kort
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Västra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Akut myeloisk leukemi (AML) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Akut myeloisk leukemi (AML) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.
Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOMAPPING GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. ULF STRÖMBERG, SAHLGRENSKA ANDERS HOLMÉN F&U REGION HALLAND MEF
Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden
Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk
Myeloproliferativa neoplasier (MPN)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myeloproliferativa neoplasier (MPN) Nationell rapport Diagnosår 28 212 Februari 214 Versionshantering Datum Beskrivning av
Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder
Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.
Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har
Blodcancerregistret, NKR14-147
Blodcancerregistret, NKR14-147 Blodcancerregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att
Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Svante Bergdahl Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp
Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Gallvägscancer inklusive gallblåsa Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer inklusive intraheptisk gallgångscancer Myelom Äggstockscancer Pankreascancer
Vårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Nationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister för Hjärntumörer NATIONELL RAPPORT 1999-212 Nationella registergruppen för Hjärntumörer Regionalt Cancercentrum Norr Norrlands Universitetssjukhus, Regionalt Cancercentrum
Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?
Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,
STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer
STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).
diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Lågmaligna lymfom diagnostik Stefan Jacobsson Stefan Jacobsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Åldersstandardiserad incidens för malignt lymfom undantaget Hodgkins lymfom, i regionen 1971 2000 Fördelning
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.
Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet
Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL
Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostataoch Lungcancer Etapp 1 Rapport 2008-05-26 Rapporten omfattar Rapport 2007-11-20 Kolon-, Rektal-, Bröst och
Akut myeloisk leukemi (AML)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Akut myeloisk leukemi (AML) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09
Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Välkomna till en presentation av RiksSår!
Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta
Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.
Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra