Bränningen. Välkommen till Fiskaremuséet Gäddan på 1:a Advent. Nummer

Transkript

1 Bränningen Medlemsblad för Söderhamns Kust- och skärgårdsförening Nummer Välkommen till Fiskaremuséet Gäddan på 1:a Advent Konst och bildutställning, glögg, kaffe med dopp, lotterier, vykortsförsäljning mm.

2 Bilden tagen på Sotarafton i Trollharen Olle Berglund Olle hade alltid många järn i elden, en föreningsmänniska med hjärtat i hembygden. Kusten och skärgården betydde mycket för honom, det visar inte minst engagemanget i Kust och Skärgårdsföreningen och Fiskaresociteten (som för Olle var samma förening men med lite olika inriktning). Olle var en av eldsjälarna när vi i mitten av 90-talet fick möjlighet att köpa Gäddan 4. När Fiskarebostaden var klar blev det en av Olles ögonstenar. Där guidade han både skolklasser och vuxna, han kunde berätta om tider som flytt på ett levande och engagerande sätt. Hans historiska intresse och kunskapstörst gjorde att han hade en enorm kunskapsbank att ösa ur och som han välvilligt delade med sig av. Vi sörjer och saknar vår vän Olle, som var hedersordförande i Söderhamns Kust och Skärgårdsförening och sekreterare i Söderhamns Fiskaresocitet fram till sin bortgång den 12 augusti Vi är tacksamma för att vi fått ta del av hans tid och kunnande. Barbro Olsson Sidan 2

3 Fira 1:a Advent på Gäddan Glögg, konstutställning, gamla bilder och adventskaffe i Fiskarebostaden på Hambreusgatan Fiskarbostaden Söndagen den 30 Nov Sidan 3

4 Informationstavlan är nu på plats Den 30 okt kl 0930 avtäcktes informationstavlan vid Svartsundet. Kommunalrådet Lennart Olsson tackade för Kust & Skärgårdsförenings enorma arbete trots problem med avsaknad av en budget lyckats fullgöra projektet. 4 år och 7 mån. Torbjörn Andersson och Anders Persson avtäckte tavlan inför ett 30-tal morgonkulna personer. Sidan 4

5 Måndagkvällar på Gäddan På måndagkvällarna träffas ett antal entusiaster för Fiskaremuséet för arbete och studier. För det mesta är det styrelsefolk som är med, men en och annan medlem slinker också in. Vi välkomnar flera till dessa kvällar. Vi håller på mellan 1730 och 1930, och förutom arbete och studier så dricker vi kaffe och funderar över livets hemligheter. Vi gör uppehåll efter 1:a advent och startar igen den 12 jan Du tittar väl in på vår hemsida då och då. Vi har organiserat om sidorna och hoppas att sidorna skall bli mer lättlästa och att det också skall bli lättare att hålla sidorna väl uppdaterade. Framförallt är det sidorna som handlar om Fiskarebostaden, Svartsundsrännan och Rapporter som fått ny layout. Vi välkomnar som alltid, bilder och händelser från läsarna. Utan era inslag blir hemsidan lätt inaktuell. Hjälp oss att vara aktuella och intressanta! Länken till Forsmarks mätstation kan du hitta på vår hemsida. Så här snabbt skönk vattenståndet mellan den 31/10 och 1/11. Sidan 5

6 NÄR ÄLVEN VAR LEVANDE Om flottningen i Ljusnan Floden Ljusnan börjar sitt flöde i närheten av det berömda Flatruet i landskapet Härjedalens nordvästra hörn. Följaktligen heter orten Ljusnedal. Ljusnan slingrar sig sedan sydväst neröver mot kusten genom Sveg - Ljusdal - Bollnäs och mynnar sedan ut i havet vid Ljusne i landskapet Hälsingland. Hur började flottningen i Ljusnan? Fram till mitten av 1800 talet hade Hälsingland och Härjedalens skogar inget större ekonomiskt värde. Skog fanns i överflöd. I början av 1800 talet sågades virket med små vattenkraftsdrivna så kallade sågkvarnar. De hade bara ett handsmitt grovt blad som åstadkom lika mycket sågspån som bräder. Men med ångmaskinens intåg blev skogen med en gång eftertraktad och värdefull råvara. I England växte städer och industrier upp med rekordfart och blev ett viktigt exportland av bräder från den svenska skogen. Med ångmaskiner i fraktbåtarna blev den långa frakten till England inte något större hinder. Ångkraften gjorde att ett stort antal sågverk kunde byggas nära kusten och exportmarknaden. En ångsåg anlades vid Ljusnans utlopp redan Ett första försök till flottning av timret gjordes redan 1849 från urskogarna omkring Hamra och Fågelsjö i närheten av Sveg, men älven var alltför stenig och strid för att timret skulle kunna flottas ner till sågverken. Men med statens hjälp kunde älven rensas från sten och andra hinder. Älvens botten jämnades till och stenkistor byggdes för att hindra vattnets framfart som kunde styra vattenfåran dit man ville. Ett flottningsbolag bildades år 1869 som skulle svara för flottningen längs älven. Sågverken längs kusten växte med en väldig hastighet som öppnade oanade möjligheter för orterna kring kusten att växa med en oerhörd kraft. Söderhamn och Ljusne blev snabbt världens näst största exporthamnar för sågade trävaror. Andra skogsindustrier anlades i närheten. Sveriges första cellulosaindustri anläggs vid Bergvik år Många av dem som arbetade inom flottningen var småbrukare och bodde i mindre byar efter älven. De var beroende av den arbetsstruktur som den dåtida skogshanteringen erbjöd. På vintern arbetade de i skogen, på våren, fram till midsommar, hade de flottningen, och resten av sommaren ägnade de åt det egna jordbruket. Sidan 6

7 Flottningsepokens facit är utan tvekan imponerande och dess betydelse för uppbyggnaden av den svenska skogsindustrin, indirekt för landets välstånd, kan inte underskattas. Ända fram till 1950-talet utgjorde Ljusnan med dess biflöden ett stort transportnät med fraktande av timret från skogarna ner till industrierna vid kusten. Då kom de nya moderna maskinerna som gjorde det möjligt att starta en omfattande utbyggnad av skogsvägnätet, vilket innebar att allt mer timmer kunde köras ut ur skogen med lastbil. I och med detta var flottningens dagar räknade. Den ena biflottleden efter den andra lades sedan ner i rask takt så efter en tid var bara huvudfåran i Ljusnan kvar. Så den 18 maj 1967, mitt under pågående flottning, fick dåvarande flottningschefen Erik Tigerström ett meddelande per telefon från flottningsföreningens styrelse att flottningen skulle läggas ner. Många hade till en början svårt att förstå hur en verksamhet som man levt så nära inpå och som kändes som en del av bygden så plötsligt kunde försvinna. Flottningens historia i Ljusnan och dess biflöden är dock borta. Storbrötar, stockar som dansat nerför forsarna, skådespelet, romantiken, flottaryrkets hårda slit har blivit nostalgi och historia. Johnny Andersson som vanligt i fiskarta- var han befinner sig. Johnny är gen, oavsett Sidan 7

8 Galleri Gäddan En nyhet sommaren 2008 var att Gäddans öppethållande ändrades till att vara mellan torsdagar i Juli. Skärgårdskonstnärerna Jan Bergström, Elsie Tapper, Eilert Andersson och Göran Strandow ställde upp var sin torsdag. På stan hade vi en båt där två st delade ut broschyrer från kl 1200 för att locka folk till Gäddan. Vi fick låna segel av Bosse Berglund. Denna båt har Bosse seglat runt bottenviken med, dock hade han ett annat segel då. På Gäddan fanns två värdar förutom konstnärerna. En av dem syns på bilden Johnny Andersson. På bilden längst ner ser vi Göran Strandow framför några av sina alster. Försöket slog väl ut. Vi fick c:a 230 besökare vilket är betydligt fler än tidigare somrar. Varje konstnär skänkte också vart sitt motiv till ett vykort som vi tryckt. På baksidan finns även deras egna personliga fiskerecept. Vykorten finns till försäljning och kostar 10 kr st. Hur det blir sommaren 2009 är ej bestämt. Idéer bollas fram och tillbaka. Vi får återkomma till våren med förslag Passa på och kom med era idéer. Vi tar tacksamt emot. Lennart Andersson Sidan 8

9 WIXNER ENTREPRENAD AB Stora som små projekt till fasta priser VA-arbeten Trekammarbrunn Dränering Dikesrensning Rivning Schakt för husgrunder Vägrenhållning Planering Dikesrensning Plattläggning Wixner Entreprenad i Söderhamn AB Kungsgatan Söderhamn Tel: , Fax: claes.wixner@wixnerentreprenad.se Efterlysning År 2011 firar SMS 100-år, SMS efterlyser bilder, skrifter m.m. som kan spegla SMS:s historia. Har du något som du tror kan passa, maila till jubileum@smssoderhamn.se eller ring: Sven Andersson eller Hans Fryklund Sidan 9

10 Lars Brolin och Dibis. Lars Brolin FOTO: Sture Claesson Lars Brolin är, som Bränningens läsare säkert vet, kunnig och intresserad av allt som har med sjöfart och båtar att göra. Lars har ett stort bildarkiv efter släkten Brolin, men han har också fotograferat själv en hel del. Det har blivit några negativalbum med i huvudsak marina motiv men även dokumentation av människor och miljöer som Lars mött i vardagen. En del av Lars bilder finns nu på Dibis.se på nätet och fler kommer det att bli. Lars hjälper också till med att registrera egna och andras bilder på Dibis, d.v.s. skriva in vad bilderna föreställer. Det är ett tidskrävande arbete, men nödvändigt för att göra bilderna full rättvisa. Många personer runt om i kommunen hjälper till med detta, var och en på sitt håll, men det finns plats för fler. Är du intresserad så hör av dig till Dibis. Einar Dahlberg från Sandviksudden har varit över med ekan till Stugsund och köpt tidning samt tagit med några vedknubbar till vedspisen. Sidan 10

11 Anna Engstrand går in till Ströms Livsmedelsaffär på Strandgatan i Stugsund. Anna har tidigare jobbat som skeppshandlare. En historia om Anna, som jag hörde på Brolins Skeppsmäklerikontor: Anna var på väg ombord i en kolbåt, då hon springer ihop med stuveriförman Helmer Pettersson (även kallad Järnhelmer). Anna frågar, - Säg, förman Pettersson, vad heter skepparn på kolbåten? Helmer svarar, - Det ger jag faan i, bara vi får en sup när vi är klara. Det blev svaret. Två norrmän var ute och fiskade. De fick ovanligt mycket fisk, så den ene föreslog: - Vi gör ett märke i ekan, så vet vi var vi skall fiska nästa gång! - Är du inte klok? Vi får säkert inte hyra samma eka nästa gång. Vegard sitter och läser tidningen och utropar plötsligt: - Varje år används mårdar till att göra penslar. - Ja, säger Mette, det är otroligt vad djur är läraktiga Gunwald till Liv: - Vad heter din hund? - Det har jag ingen aning om. - Hur kommer det sej? - Han har inte berättat det Sidan 11

12 Muséerundan Under hösten har några i styrelsen varit på studiebesök på en rad olika Fiske och båtmuseum. Vi har besökt Sjöfartsmuséet i Umeå (På Gamlia) Holmöns Båtmuseum (Helt fantastiskt vilka samlingar). Bilden längst ner till vänster visar en av lokalerna. Vi har också besökt Borka Båtmuseum och Enångers fiskarebostad, ganska lik vår egen. Vi skall nu under vintern i studiecirkelns form försöka ordna upp vår egen lokal så att den blir så informativ som möjligt. Jag hoppas vi blir många som kan jobba med detta så att vi till våren har en komplett och färdigt museum. Välkomna med idéer och uppslag. Lennart A Sidan 12

13 Finlandsresan Jag fick möjlighet att följa med till ett ESIN-möte i Finlands södra skärgård, även kallat Åboland. ESIN är förkortning för European Small Islands Network. De hade sitt årsmöte i Kasnäs. Deltagarna kom från Grekland, Italien, Frankrike, Irland, Skottland, Danmark, Finland, Estland och Sverige. Förutom diskussioner om Europeiska frågor om de små öarnas existens, hölls val, ekonomisk redovisning mm. Några framtidsfrågor diskuterades också. Vi hade också en dag med studiebesök på öarna Hitis, Rosala och Vänö. Små öar men med många fast boende. På ön fanns en fungerande skola med 6 elever på mellanstadiet och 5 elever på lågstadiet. Den största turistsatsningen var i en magnifik Vikingaby, med plats för skolklasser. Lennart A Överst : Logi i Vikingastil. Taxibåtar trafikerar öarna. Bilden nederst är ett trafikhinder. Kor i gips. Sidan 13

14 Märkliga byggnader På Holmöarna finns det flera fyrar kvar.. Den vänstra är Berguddens fyr och har ordinarie utrustning kvar. Den högra känner ni igen som Hällgrundets fyr. Byggnaden nederst är Holmöns Båtmuseum, byggd som ett Sjömärke. Sidan 14

15 Söderhamns Kust och skärgårdsförening Ordförande Lennart Andersson , , Kassör Barbro Olsson , , Sekreterare Hans Fryklund , , Övriga styrelsemedlemmar Astrid Forslund, Björn Eriksson, Bengt Hedman, Johnny Andersson, Björn Larsson, S-G Johansson: Suppl: Stig Berglund, Arne Johansson, Sören Valdehav, Stig Hedman Redaktion Bränningen Lennart Andersson, Sture Claesson, Hans Fryklund Hemsidor Sidan 15

16 Adressetikett B Porto Avsändare Söderhamns Kust & Skärgårdsförening c/o Barbro Olsson Gästrikevägen SÖDERHAMN Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften?. Barbro vår kassör har på din adressetikett ritat ett kryss om du inte har betalt! Vill du vara kvar som medlem och stödja vår verksamhet bör du betala in avgiften. Vid årsskiftet stryker vi alla som ej har betalt! Tack för ditt bidrag! Styrelsen Bg Medlemsavgiften är 150:- Sidan 16