Socialdemokratisk politik för föreningslokaler och föreningslivets utveckling. Socialdemokraterna i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialdemokratisk politik för föreningslokaler och föreningslivets utveckling. Socialdemokraterna i Stockholm"

Transkript

1 Socialdemokratisk politik för föreningslokaler och föreningslivets utveckling Socialdemokraterna i Stockholm

2 Program antaget av Stockholms arbetarekommuns representantskap Inledning Uppdrag Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2008 behandlade bland annat en motion om samlingslokaler i Stockholm. Motionen, styrelsens utlåtande samt beslutet finns som bilaga 1. Årsmötet beslöt att uppdra åt styrelsen att utarbeta ett principprogram för föreningslokaler samt föreningslivets utveckling. Styrelsen gav en arbetsgrupp i uppdrag att arbeta fram programmet till hösten Karin Gustafsson utsågs till ordförande, Bosse Andersson, Maria Palme, Lars Sundberg till ledamöter samt Gunnar Sandell till sekreterare. Gruppen har skrivit denna rapport som avslutas med ett antal förslag om Socialdemokraterna i Stockholms fortsatta politik inom detta område. Gruppen har haft möten med föreningar, Idrottsförvaltningen m fl.. Vi har haft ett klotterplank vid Arbetarekommunens årsmöte I AK-cirkuläret december 2009 har vi inbjudit till synpunkter, vi har inte fått några. Trots detta anser vi att alla kontakter gett många goda bidrag i vårt arbete. Bakgrund Föreningslivet viktigt för utveckling, bättre livskvalitet Föreningslivet ser vi som en synnerligen viktig kraft för utveckling, för en bättre livskvalitet för oss Stockholmare. Föreningarna gör mycket viktiga insatser inom demokrati jämlikhet delaktighet. Gruppen har vänt och vridit på många olika föreningsverksamheter, oavsett om det gäller kultur, idrott, politik, integration eller samhällsfrågor i övrigt. Vi har dock medvetet avstått från att ge oss in i diskussionerna om arenafrågorna - det gör andra mycket bättre. Vi har fokuserat på Stockholms lokalt verksamma föreningar. Vi har utöver den traditionella föreningsverksamheten sett en växande, spännande, omväxlande verksamhet i form av spontant sammansatta grupper med fokus på viss fråga. Ett exempel är tygstyckena i fönster och på balkonger kring Odenplan. De signalerade att den boende inte ville att en stor galleria skulle byggas vid Odenplan, det har till och med gett ett nytt ord skynka! Ett annat exempel är motståndet mot föreslet till ny lag om FRA. Vi tror att dessa enfrågegrupper kommer att växa i antal och betydelse. Det är positivt att engagerade människor ser, och tar, möjligheten att påverka och agera gemensamt. Det skapar opinionsyttringar som märks. Det ger möjligheter för fortsatt engagemang i gruppen, i andra sammanhang. Det kan även leda till nya föreningar. Vi konstaterar att människors gemenskap, önskan att vara i ett socialt sammanhang, är avgörande för ett sammanhållet, fungerande samhälle. Utanförskap och maktlöshet är tungt vägande orsaker till dålig hälsa. Socialdemokraterna ska medverka till och skapa förutsättningar för gemenskap, för

3 att aktivera invånarna. Föreningar med medlemmar med olika bakgrund kön, klass, etnicitet ger goda förutsättningar för att utveckla vårt Stockholm. Det ger även förutsättningar för ökad rättvisa och solidaritet, för bättre folkhälsa. Vi socialdemokrater ser föreningslivet som en mycket viktig del i utvecklingen av ett demokratiskt Stockholm. Det bygger det sociala kitt som håller oss samman och ger gemenskap i vårt samhälle. Stockholms föreningslivs utveckling Föreningslivet förändras ständigt delvis beroende av människors intressen och prioriteringar. Delvis beroende på att olika politiska majoriteter förändrar förutsättningarna. Från förhållandevis gynnsamma villkor till de mer restriktiva som gäller idag. Försämringarna har gällt ekonomiska bidrag samt lokaler och kostnaderna för dessa. Vidare har synen på föreningsverksamheten förändrats genom den nuvarande majoritetens uppfattning att vuxnas kultur- och fritidsintressen inte ska stödjas med skattemedel. Vi socialdemokrater har en annan syn. Stadsdelsområdet Farsta ett exempel Gruppen vill belysa hur det ser ut i ett stadsdelsområde. I Farsta-området bor invånare i 10 stadsdelar. I området finns Farsta föreningsråd med 85 föreningar. Medlemmarna samlas i sina föreningar med många olika motiv bl a för att träffa andra, för att utveckla sitt intresse. Viktiga resurser för föreningarna är lokalerna i Farsta gård - en 1600-talsgård vackert belägen vid Magelungens strand nära Farsta centrum. Vidare de träfflokaler Hyresgästföreningen disponerar, inte minst den stora Kastanjegården. Söderledskyrkan har gratis utlåning av ett antal bra möteslokaler. Det finns 10 kommunala grundskolor samt 5 privat drivna skolor. Det finns ett kommunalt drivet Farsta gymnasium med 2 aulor. Staden har bibliotek i Farsta, Sköndal och Gubbängen. Stadens Kulturskola har i Farsta en stor och välutrustad teaterlokal som även används av Kulturföreningen Kaffe som visar film där en gång i månaden. Stadens ungdomslokaler t ex Tuben vid Farsta centrum används av många musik- o dansföreningar. Stadens idrottsplatser den största Farsta IP, samt sim/idrottshallen i Farsta - är viktiga för motion och för idrottsföreningarna. Centrumkyrkan i Farsta centrum har en bra träfflokal. Det finns mycket grön natur, två sjöar, promenadvägar, en hälsostig vilka också används som träffpunkter. Föreningarna i området har dock länge diskuterat lokalbristen som ett stort problem för sina verksamheter. Skolornas lokaler är inte tillgängliga för föreningarna trots tidigare beslut i SDN Farsta. Gruppen konstaterar att det finns många aktiva i föreningarna, att staden äger mycket lokaler i området men att det brister i tillgängligheten! Liknande förhållanden ser vi i alla stadsdelsområden. Arbetarrörelsen - Folkets Hus När den fackliga och politiska arbetarrörelsen startade och utvecklades blev det problem då medlemmarna skulle samlas till möten eftersom man inte fick tillgång till de lokaler om fanns. Behovet av lokaler var stort och för att lösa det ville man helst skaffa egna lokaler. Att inte hyra ut

4 lokaler till arbetarna och deras föreningar var ett sätt att stoppa det fria ordet och försvåra arbetarrörelsens strävanden efter frihet och demokrati. Detta blev starten för Folkets hus. I Kristianstad förvärvades det första huset. Det första huset byggdes i Malmö. Sedan spreds Folkets hus från söder och norrut i landet. Folket hus idéernas förverkligande var ett viktigt steg på vägen mot jämlikhet och demokrati hade över tjugo folketshusföreningar bildats i landet. Framför allt i större industrisamhällen, där behovet av möteslokaler var stort p.g.a. snabb utveckling av den fackliga verksamheten. Byggandet finansierades bl. a genom andelsteckning, banklån, bidrag i olika former, garantiföreningar och inte minst gratis arbetskraft. För att finansiera driften av lokalerna förekom nöjesverksamhet i stor omfattning. Dansen var i början det dominerande inslaget, sedan kom teatern och bion. När publikunderlaget svek genom urbaniseringen kom många Folkets hus att endast omfatta lokaluthyrning. Visst stöd fick Folkets Hus genom offentliga satsningar på ungdomsverksamhet i husen. I samlingslokalutredningen 1968 slogs för första gången fast att förvaltningen av samlingslokaler i första hand skulle skötas av föreningar. Det kommunala engagemanget ökade. Kulturen fick ökat utrymme och föreningarna rekommenderades t ex att placera konst i lokalerna. Arbetarrörelsen fortsatte att växa och i takt med det förändrades också kraven. Många av husens självklara hyresgäster lämnade Folkets Hus till förmån för egna lokaler. Under 1970 och 1980-talet tillkom ett antal Folkets hus i städernas förorter. I Stockholm finns nu följande Folkets Hus: Bagarmossens Folkets Hus Gershedens Folkets Hus (Skansen) Hässelby Villastads Folkets Hus Järva Folkets Park Medborgarhuset Trappan Nya Rågsved Folkets Hus Rinkeby Folkets Hus Spånga Folkets Hus Årsta Folkets Hus Älvsjö Byggnadsförening. Hur har rörelsen utvecklats? Den demokratiska arbetarerörelsens grogrund var och är förenklat: 1. Människors behov behövde tillfredställas, faktiska problem behövde lösas och önskemål om ett lättare och bättre vardags- och arbetsliv tillgodoses. Från denna grogrund växte det fram olika idéer, intressen och aktiviteter. 2. Människor hade också erfarenhet av, och hade genom historien lärt sig, att om många hjälper varandra kan behov tillfredställas, problem lösas och livet underlättas och förbättras. De kunde erövra själv- och medbestämmande, makt och frihet.

5 3. Det fanns en ny social bas lönearbetare - som tillsammans med nya idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet, trygghet och demokrati såg framtidens samhälle. Ett samhälle som förverkligar lönearbetarnas ambitioner samt de nya idéerna. Framstegstron växte sig starkare och starkare mitt i allt elände. Den byggde på eget arbete, inget fick man till skänks från ovan, det hade man lärt. Under talet började arbetare och andra grupper organisera egna självhjälpsföreningar (Akassa, begravningskassa, sjukkassa mm) och fackföreningar, men också kooperativa lösningar och olika bildningsprojekt. Partiföreningar, Konsum, ABF växte successivt fram. Kooperationen ansågs av många som ett tredje fält i arbetarerörelsen. Inspiration hämtades från ett livligt utbyte med andra länders arbetarerörelser och socialdemokrater, vilket framgår t ex i Hjalmar Brantings Socialdemokratins århundrade. I början av 1900-talet skedde en kraftig utveckling i folkrörelserna. Samverkan inom arbetarerörelsen var omfattande mellan t ex Socialdemokraterna, ABF, SSU-ungdomsförbundet, Folkets Hus, Folkets Park, hyresgäströrelsen. Samverkan med idrottsrörelsen var ansträngd i början av 1900-talet, nu har det utvecklats till att vara avspänd och främjande. Ett försök gjordes att starta arbetarnas idrottsförbund, vilket inte lyckades. Från den politiska demokratins genombrott och mångas medverkan i olika politiska beslutsorgan skedde en partiell kommunalisering och nationalisering av de olika rörelsernas verksamheter. Men samtidigt har det startats många föreningar utifrån nya behov, problem och önskemål, liksom idéer, intressen och aktiviteter. En del producerar service. En del producerar påverkansarbete. En del producerar normer och regler - kollektivavtal, hyresavtal. Föreningslivet samt frivilligorganisationer har som tidigare behov av ideella krafter, lokaler, pengar som smörjmedel, viss bemanning och partners. Fortfarande är det behov som behöver tillfredställas, problem som behöver lösas som är grogrunden, men den sociala basen och den sociokulturella miljön är förändrad och förändras alltjämt. Hur är det i Hyresgästföreningen? Bostaden är en central del i varje människas liv. Den ska vara platsen för vila, fritid, kärlek och omsorg. D.v.s. en plats som har stor betydelse för vår livskvalitet. Därmed är boendet viktigt för hela samhället. Hur vi bor har stor betydelse för välfärden och en långsiktig, hållbar utveckling. Hyresgästföreningen bildades i början av förra seklet då många människor flyttade in till städerna i och med industrialismen. Bostäder var en bristvara och många bodde trångt i dåliga bostäder. Hyresgästföreningen i Stockholm har idag ca medlemmar. Hyresgästföreningen arbetar för att alla hyresgäster ska bo tryggt med inflytande och gemenskap. Föreningen påverkar hyror och boendevillkor och ger medlemmarna stöd i relationen med hyresvärden och bildar opinion för ett bra boende. Föreningen agerar för att ta till vara hyresgästernas intressen här och nu, men har även ett långsiktigt perspektiv. Det återspeglas i vision: ''Alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad en god bostad En god bostad är ett hem du trivs i och som är tryggt. En god bostad är frisk, vacker och praktisk. Den är anpassad till dina individuella behov. Där riskerar du inte att utsättas för hyresvär-

6 dens godtycke, eller att förlora rätten att bo. Där har du och de andra hyresgästerna en trivsam gemensam miljö med bra service. Där är boendet integrerat och fungerar väl du möter naturligt människor med olika social, ekonomisk, etnisk och religiös bakgrund. till en rimlig kostnad. En förutsättning för att alla ska ha ett bra boende är att det finns bostäder till rimliga kostnader. Med en rimlig kostnad menar hyresgäströrelsen att du ska betala en hyra som motsvarar standarden, kvaliteten och servicen. Ett redskap för hyresgästerna är tillgången till lokaler där man kan träffas för att bedriva lokalt arbete med andra hyresgäster. I lokalerna pågår allt från läxläsning till pingisturneringar. Hittills har tillgången på lokaler varit relativt god men nu när utförsäljningen sker försvinner också lokalerna. I 8 fall av 10 tappar hyresgästerna tillgång till lokaler vid omvandling till bostadsrätt. För att föreningarna ska fungera är det synnerligen viktigt att alla hyresvärdar medverkar till lokaler i fastigheterna. Vilka anläggningar och verksamheter vill stockholmarna ha? Idrottsförvaltningen gjorde i juni 2008 en undersökning om vad de vuxna stockholmarna vill att staden ska satsa på, fram till 2013, de viktigaste svaren: Friluftsområde 34 % Simhall/äventyrsbad 28 % Utomhusbad 27 % Motionsspår/skidspår 24 % Sporthall bollsporter 15 % Fotbollsplan 15 % Lokal yoga, meditation 12 % Kvinnorna vill att staden prioriterar satsningar på utomhusbad, lokaler för yoga, meditation, dans. Männen vill att staden prioriterar satsningar på fotbollsplaner och sporthallar för bollsporter. Är vi ensamma behöver vi föreningar? Sverige hör till de länder som har störst andel ensamboende - nästan 24 procent av alla vuxna mellan år levde 2005 i ensamhushåll. Andelen ensamhushåll är något högre i storstadsregionerna än i övriga landet: 27 procent i Stockholmsregionen, 26 procent i Göteborg. Andelen ensamstående är hög bland de riktigt gamla som oftast är änkor. Andra har valt att leva ensamma och har också de ekonomiska förutsättningarna att göra det, något som inte är självklart i alla samhällen. En studie som Centrum för folkhälsa genomförde 2006 i Stockholms län visar samma generella bild men även spridningen mellan olika områden i länet. De områden som har störst andel ensamboende är Kungsholmen, Liljeholmen, Vantör och Hägersten, dvs. områden som ligger relativt centralt i regionen, medan låg andel ensamhushåll finns i Nykvarn, Ekerö, Värmdö, Vallentuna och Österåker. Variationerna i hushållsstorlek mellan mångkulturellt präglade områden är även stora: Kista har en relativt hög andel ensamhushåll medan Spånga Tensta och Rinkeby har låga. Det finns en felaktig föreställning om att de ensamboende också är ensamma. Nästan tre fjärdedelar av storstockholmarna (74 procent) träffar anhöriga och 9 av 10 har regelbundna telefonkontakter med

7 anhöriga. Bara 6 procent uppger att de besväras av ensamhet. I Rinkeby uppger emellertid hela 22 procent att de besväras av ensamhet och även i Enskede Årsta och Kista rapporteras relativt höga tal (11 resp 13 procent). Centrum för folkhälsa har också ställt frågor om vi ställer upp för andra. 9 procent har någon sjuk eller gammal närstående som de hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar (högsta andelar i Danderyd, Östermalm och Farsta mer än 11 procent). Relativt få uppger att de inte får hjälp vid sjukdom (9 procent). Relativt få, 12 procent i länet, uppger att de inte har någon eller några personer som kan ge dem ett personligt stöd för att klara av personliga problem eller kriser i livet. Här redovisas påtagligt höga siffror för Rinkeby (27 procent) och Kista (19 procent). En majoritet, 59 procent, uppger att de under de senaste månaderna mer eller mindre regelbundet deltagit i aktiviteter som sport, musik/teater, studiecirkel, religiös sammankomst, sångkör, syförening, politisk eller annan föreningsverksamhet tillsammans med flera andra. Höga siffror, mer än 65 procent, redovisas för Östermalm, Lidingö, Danderyd, Norrmalm och Kungsholmen. Lägst deltagande redovisas för Rinkeby (42 procent), Skärholmen (51 procent), Vantör (52 procent) och Kista (52 procent). Det finns inget egentligt belägg för den ganska spridda föreställningen att förorterna har ett sjudande men från övriga Stockholm avskilt socialt liv. Egentligen är det inte så konstigt. Invandrade är inte på något sätt ett enhetligt begrepp. I till exempel Rinkeby finns människor från ett 70-tal länder och där talas lika många språk. Den största gruppen Rinkebybor kommer från Turkiet och den näst största från Somalia. En känsla av gemenskap dem emellan, baserad på någon slags invandrarskap, är inte självklar. Exempel på överbryggande nätverk är gruppen bakom rinkeby.nu, livaktiga idrottsföreningar, företagarföreningen, Folkets Hus och Café Respekt. Det är inte en slump att det är till Rinkeby gymnasium som nobelpristagarna i litteratur årligen kommer. Vi vill även peka på samband med och förändringar förklarade av Maslows behovstrappa/hierarki. De fem behoven är enligt Maslow 1. kroppsliga behov 2. behov av trygghet 3. behov av gemenskap och tillgivenhet 4. behov av uppskattning 5. behov av självförverkligande Maslow själv definierade dessa behov i en sorts successiv hierarki, men inte i någon tydlig trappa. Flera behov finns samtidigt, enligt Maslow, men individen prioriterar något av dem. Sociala kontakter på fritiden Statens folkhälsoinstitut har föreslagit en rad indikatorer för delaktighet och inflytande i samhället: - valdeltagande, - jämindex (ett index som visar hur jämställda invånarna i en kommun är i jämförelse med andra kommuner), - självupplevd diskriminering samt - deltagande i kulturell och social verksamhet.

8 Centrum för folkhälsa har i Folkhälsoenkät 2006 undersökt i vilken utsträckning länets invånare deltar i kulturella och sociala aktiviteter (sport, musik/teater, studiecirkel, religiös sammankomst, sångkör, syförening, politisk eller annan föreningsverksamhet). Här uppger över hälften av både kvinnor och män att de regelbundet under de senaste 12 månaderna deltagit i aktiviteter tillsammans med andra! Yngre män har en hög aktivitetsgrad, närmare 42 procent deltar i aktiviteter flera gånger i veckan, mot 26 procent för jämnåriga kvinnor. Bland kvinnor är det en stor andel i samtliga åldersgrupper som anger att de mer sällan än någon gång per månad deltar i sociala aktiviteter. Deltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund, både för män och kvinnor. Frågan om föreningslivets betydelse har diskuterats mycket i relation till frågan hur socialt kapital byggs. Vilket är hönan och vilket är ägget? Är ett aktivt föreningsliv en förutsättning för socialt kapital och i förlängningen tilltro till andra människor och en vital demokrati? Eller gynnas utvecklingen av ett aktivt föreningsliv av väl fungerande offentliga institutioner? Sverige ligger i topp i internationella jämförelser när det gäller antal föreningar och medlemskap i föreningar men samtidigt visar en rad studier att det traditionella föreningslivet i Sverige är på tillbakagång. Andra studier indikerar att aktiviteterna snarare ändrat karaktär och långvariga medlemskap har ersatts av ad hoc-engagemang. Föreningslivet fungerar oftast inte som ett komplement för dem som inte har tillträde till andra arenor, utan snarare som ytterligare en arena för den som redan har förutsättningar att få inflytande på andra arenor. Det bör dock betonas att skillnaderna mellan aktiva och passiva är mindre i Sverige än i övriga länder. Stockholmarna vill ha ett starkt föreningsliv, vad krävs för detta? Medlemmarna viktigast Det viktigaste är medlemmar! Helst aktiva och intresserade medlemmar, men minst medlemmar som stödjer föreningen med att betala medlemsavgift. Stockholmarna är med i många föreningar. Vi deltar dock oftast endast vid något enstaka tillfälle per år i verksamheten. Mycket få är villiga

9 att engagera sig ofta. Viktigt att alla kan delta oberoende av kön, etnicitet, klass. Föreningarnas stöd ska utformas så att många blir aktiva, så att mångfald främjas. Idrotten är mycket dominerande tills vi blir 40 år. Vi är aktiva i olika föreningar beroende på intresse många nya föreningar, nätverk, mötesplatser växer fram. Invånarna är alltså förhållandevis aktiva i samhällslivet. Det finns problem var fjärde är passiv och står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Vi ska arbeta för att det blir färre! Den som tjänar mer är också mer aktiv. De med låg utbildningsnivå är mer passiva. De ser mer på TV. Enligt demokratiutredningen är det i första hand tre grupper vars deltagande, inflytande och delaktighet måste öka: ungdomar, långtidsarbetslösa personer med utländsk bakgrund. Svårigheterna att rekrytera och engagera medlemmar har ökat. En tänkbar orsak kan enligt SCB vara föreningarnas arbetsformer. Föreningslivet har gått mot en ökad centralisering. Det lokala föreningslivet kommer i skymundan för mer centrala utspel. Lokalt saknas inflytande över och kontakt med det mediefixerade nationella ledarskapet. Det finns en tendens mot ökad professionalisering, verksamheten sköts mer av anställda. De flesta vill känna att de bidrar med något i föreningsarbetet, att engagemanget och tiden ger något tillbaka. Det ska vara kul att vara med, viktigt känna glädje i engagemanget! Uppdraget - meningen med föreningen Meningen med föreningen är viktigt. Har du fått ett uppdrag är detta ännu viktigare. Hur fungerar det, är målet/uppdraget viktigast eller tar administrationen över? Socialdemokraterna ska stödja bildandet av nya föreningar med olika uppdrag mål. Vi vill särskilt arbeta för att de grupper Demokratiutredningen pekade på ungdomar; långtidsarbetslösa; personer med utländsk bakgrund samt att alla oberoende av klass och kön ska få tillgång till gemenskapen och utvecklingsmöjligheterna i föreningar. Vi vill ha många föreningar att bli medlem i. Detta ökar samhällsintresset, engagemanget, ger större möjligheter dela ansvaret för vårt samhälle. De nya möjligheterna att informera och kommunicera genom internet, bloggar, e-post är viktiga i utvecklingen av föreningslivet. Föreningslivet måste utvecklas, det ska verka i dagens samhälle! God ekonomi Resurser i form av pengar för att driva verksamheten, för att betala för lokaler, medverkande med mera är andra viktiga förutsättningar. Medlemsavgifterna bör vara en avgörande del av föreningens finansiering. Många styrelser ägnar mycket stor del av sin tid åt att söka bidrag från olika håll för att förbättra förutsättningarna för sin förening. Vi bör se över hur bidragen kan göras enklare för föreningarna. Det bör finnas grundbidrag för aktiva föreningar så att inte bidragsgivarna styr vad föreningarna ska ägna sig åt. Föreningarna ska vara självständiga oberoende av olika maktgrupper utanför föreningen. Verksamheten ska vara fri och frivillig.

10 Föreningarnas ekonomiska redovisning och hantering samt meningen med föreningen ska dock bedömas innan bidrag ur vår gemensamma kassa i stat, kommun eller landsting betalas ut. Detta för att inte betala bidrag till organisationer med antidemokratiska mål. Lokaler Alla föreningar behöver lokaler att vara i. En del kräver särskilt utrustade lokaler t ex idrottsföreningarna. För de flesta krävs stol, bord, AV-hjälpmedel samt möjligheter servera enklare förtäring. Vi alla invånare i Stockholms stad äger via olika bolag och förvaltningar många kvadratmeter lokaler med goda lägen i hela staden. Staden disponerar över många lokaler i skolor, äldreboenden, förvaltningslokaler, de egna hyresbolagens fastigheter. Dessa ska även användas för föreningarnas verksamhet. De föreningar som är anmälda till stadsdelsnämndens föreningsregister (se nedan) bör disponera lokaler gratis. Bokning ska ske via en för staden gemensam webbaserad bokningsservice. Skolorna ska naturligtvis i första hand vara en plats för lärande. Dessutom ska de vara en plats, ett torg, för invånarna i närområdet. Många skolor har lokaler som inte används mer än mycket liten del av dygnet. En del används inte alls då den kommunala skolan krympt då elevunderlaget minskat. Skolans lokaler är en mycket viktig resurs för föreningslivet! För att de ska kunna användas krävs ett bra samarbete mellan skolan och föreningslivet. Det krävs möblering som passar föreningarna. Det är en fördel om en viss del av skolan kan avdelas för föreningarna så att kontakter mellan föreningarna främjas genom att medlemmarna stöter på varandra. En lokalisering i skolan bör f ö även främja att fler vuxna finns i skolan vilket är ett annat viktigt mål för oss. Gruppen vill även utveckla allmänna samlingslokaler, inte särskilda lokaler för varje förening. Detta främjar möten över föreningsgränserna. Det kostar mindre av våra gemensamma pengar. Stadsdelsnämnderna ska vara mycket uppmärksamma på utvecklingen så att det alltid finns lokaler för föreningarnas verksamhet. Det får inte bli så att någon förening inte kan utvecklas då lokaler saknas. Staden ska i exploateringsavtal för bostäder och centrumanläggningar kräva att byggbolagen ordnar med möteslokaler som ställs till föreningslivets förfogande, finansieras av gemensamma pengar. Staden bör även kräva att centrumanläggningar o dyl är tillgängliga för föreningarna för information. Stadsdelsnämnderna ska få i uppdrag att varje år inventera lokalbehoven inom sitt område och om lokaler saknas se till att sådana ställs till föreningslivets förfogande. Uppföljning ska ske genom analys av bokningarna via det gemensamma systemet samt kontakter med föreningarna. Kunniga medlemmar Föreningarna behöver kunniga medlemmar för att utveckla verksamheten, för att arbeta mot målet. Vi bör bl a via våra representanter i ABF Stockholm verka för en bra föreningsutbildning, för erfarenhetsutbyte mellan föreningarna. En viktig fråga att arbeta med inom föreningen är avvägningar mellan medlemmarna, styrelsen och ev. anställda. Medlemmarna ska ha kontrollen över verksamheten, bestämma i alla viktigare frågor. Styrelsen ska bereda och verkställa medlemmarnas beslut. Anställda ska medverka i arbe-

11 tet med beredning och verkställighet. Medlemmarna kan delegera beslutsrätt till styrelse o/e anställda. Tiden är avgörande för stockholmarnas möjligheter att engagera sig i föreningar. Hur mycket tid du har möjlighet att disponera fritt beror på din totala livssituation. Du kanske arbetar mycket en period, studerar, har små barn, sjuka föräldrar. Vi bör via våra fullmäktigegrupper verka för att föreningarna blir en ännu viktigare del i beredningen av olika frågor inför beslut i riksdagen, landstinget och staden. Detta förbättrar föreningarnas verksamhet, utvecklar kunskapen hos medlemmarna samt ger våra förtroendevalda bättre underlag för beslut. Påverkan - agitation De flesta föreningar har som en del av sin verksamhet att påverka övriga invånare, politiskt förtroendevalda, andra organisationer. För detta krävs intresserade medlemmar, kunskaper om retorik, dialog, webb samt ekonomiska resurser. En del av agitationen är att intressera flera för att bli medlemmar i föreningen. Det sker i första hand genom att verksamheten är bra, ger resultat och att medlemmarna berättar om detta samt att det finns informationsmaterial bland annat på Internet. Vi föreslår att alla stadsdelsnämnder ska ha ett föreningsregister på Internet dit alla föreningar som vill ska kunna anmäla sig och få en informationssida, med hänvisning till eventuella egna webbsidor. På detta sätt kan invånarna enkelt hitta en förening i närområdet som arbetar inom det område som intresserar. Förslag till Socialdemokraternas politik. Vad behövs för framtidens mötes- och föreningsliv? Utvecklat föreningsliv, viktigt stöd till demokratin! Socialdemokraterna ska stödja ett aktivt, mångsidigt föreningsliv. Detta genom utbildning, ledarutveckling, lokaler, bidrag, samverkan, administrativt datorstöd. Vi vill även stödja fria, tillfälliga grupper så att även de ges goda arbetsförutsättningar och utvecklas. Stadsdelsnämnderna ska ha ett register på hemsidan över alla föreningar som finns inom deras område. Detta register ska vara tillgängligt för alla invånare i staden via hemsidan stockholm. se. Nämnderna ska skicka ett välkomstpaket till alla nyinflyttade så att de snabbt och enkelt får information om service samt om föreningar inom området, via registret på hemsidan..

12 Stöd för utveckling Socialdemokraterna ska utveckla ett nytt system för bidrag till föreningarna. De ska få ett grundbidrag samt stöd per medlem, för att premiera medlemsantalet. Systemet ska vara enkelt för föreningarna samt enkelt att administrera. Stadsdelsnämnderna ansvarar för bidragen. Det ska finnas en enhetlig grund för hela Stockholm. Systemet ska ses i kombination med förslag om lokaler enligt följande punkt. Socialdemokraterna ska utveckla Kulturnämndens bidrag En snabb slant så att fler, även vuxna, enkelt ska kunna få del av ett mindre bidrag, ca 5 000, för att genomföra en aktivitet. Stadsdelsnämnderna ansvarar för detta bidrag, inom en centralt beslutad riktlinje och ram. Lokaler Socialdemokraterna ska trygga, utveckla och förnya samlingslokalutbudet som utgör viktig infrastruktur och grund för möten och fördjupad demokrati. Socialdemokraterna ska arbeta så att alla föreningar får tillgång till avgiftsfria lokaler. I första hand ska lokaler i skolorna (ej klassrum) och äldreboende användas. Svenska kyrkans lokaler samt övriga lokaler finansierade med offentliga medel ska så långt möjligt komplettera. Det ska finnas bra och lätt tillgängliga lokaler i varje stadsdelsområde. Varje stadsdelsnämnd ska inventera vilka lokaler stadens olika bolag och förvaltningar disponerar inom nämndens område. Nämnden ska sedan, tillsammans med idrottsnämnden, se till att lokaler finns för de behov föreningarna har. I denna genomgång ska även ingå lokaler till vilka stöd redan utgår från staden t ex teaterlokaler och andra lokaler. Vidare ska respektive förvaltning ges i uppdrag att aktivt fylla lokalerna med verksamhet. Det är särskilt angeläget att tillhandahålla lämpliga lokaler för fest och möten för ungdomar, t ex fritidsgårdarna. Ungdomarna har få alternativ i dag. Socialdemokraterna ska slå vakt om Hyresgästföreningens många lokaler i de allmännyttiga bolagens fastigheter i hela staden. Exploateringsnämnden ska ställa krav på alla som vill bygga bostäder i staden att tillhandahålla lokaler för de boende. Lokalstöd ska utformas så att även privata fastighetsägare blir intresserade upplåta lokaler åt föreningar. Massor av kontor och butiker tomställs nu i krisens spår och fler lär det bli. Låt staden hyra dem som är lämpliga för föreningar, ungdomsreplokaler o dyl. Alla duger inte men många är mycket användbara! Lätt att använda lokalerna Socialdemokraterna ska verka för enkel tillgång till lokalerna genom t ex kort för att komma in, liknande systemet som finns i idrottslokalerna. Bokningssystemet ska vara tillgängligt på Internet, samt via telefon. Lokalerna ska underhållas så att de är välkomnande för alla deltagare. Det ska finnas tydlig information om vilken utrustning som finns i lokalerna. Alla grupper ska kunna boka lokalerna enkelt, det ska inte behövas organisationsnummer. Dock viktigt att veta vem som är ansvarig för verksamheten och lokalen om något oförutsett händer.

13 Alla lokaler ska ha ronderande vaktmästare så att service och hjälp kan erbjudas. Virtuella möten Socialdemokraterna ska stödja användningen av de nya verktygen för möten, för utveckling. Det ska finnas gott om datorer på biblioteken samt på alla förvaltningar vilka invånarna fritt kan använda. Utbildning och program för att stödja detta ska staden ta fram och ställa till invånarnas förfogande. Det kan också öka den viktiga kommunikationen mellan invånarna och våra förtroendevalda samt stadens anställda. Spontana möten Socialdemokraterna ska stödja nya, kanske tillfälliga opinionsgrupper. De ska lätt, snabbt och billigt få tillgång till lokaler för t ex spontana möten. Detta kan kräva flera lokaler, Stadsdelsnämnderna ska se till att det fungerar. Drop in lokaler Socialdemokraterna vill ha fler lokaler som vanliga icke organiserade kan hyra enkelt och billigt för att pröva på en viss sport, för att samlas kring en viss fråga. Det är också viktigt med kulturlokaler såsom replokaler för musik- och teatergrupper. Det skapar förutsättningar för spontanitet i ett rikt kulturliv Tillgängliga lokaler Socialdemokraterna vill att alla ska vara med. Lokalerna ska vara anpassade för funktionshindrade. Det är även viktigt att alla vet hur lokalerna kan bokas samt var de finns, information ska finnas på olika språk minst samma som valinformationen. Alla ska kunna delta, passa in utan att anpassa sig! För att t ex ungar ska kunna delta i fotboll krävs ibland biltransporter. Alla ska kunna vara med oberoende av om föräldrarna har tillgång till bil. Föreningen ska kunna hyra bil eller låna en ur en bilpool som bör finns i varje stadsdelsområde. Motsvarande gäller vid andra aktiviteter. Utbildning ger kunniga medlemmar Socialdemokraterna ska besluta om resurser så att ABF och Kulturnämnden m fl kan ge föreningarna bra utbildningar för utveckling, ledare, opinionsbildning. Enkel administration för föreningarna Socialdemokraterna ska förenkla för föreningarna genom att idrottsnämnden erbjuder ett avgiftsfritt, webbaserat administrativt system för medlemsregister, bokföring och kommunikation. Ett sätt att administrera föreningsservice av olika slag kan vara genom så kallade föreningsråd eller andra former av föreningssamverkan, där demokratisk styrning av resurserna kan tillämpas.

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-07-05 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-08-28 Förslag till

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (7) 2015-05-17 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-06-11 Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia Järvalyftet Vision Järva 2030 Capital of Scandinavia Järvafältet 1939 Sida 2 Sida 3 Höga ambitioner då En intensiv, koncentrerad och rikt sammansatt miljö - - - som lägger något av stenstadens intensitet,

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 Stockholm Sveriges huvudstad 847 073 invånare Staden har c:a 42 000 anställda 14 stadsdelsnämder 16 facknämnder 16 bolagstyrelser

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Jobbtorg för unga. Thomas Lundberg. utvecklingschef

Jobbtorg för unga. Thomas Lundberg. utvecklingschef Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2015-05-07 Handläggare Linda Truvered Telefon: 08-508 35 804 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 maj 2015 Ärende

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor.

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor. Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2014 1. Tensta kvinno- och tjejjour Föreningens verksamhet riktar sig till kvinnor och flickor som är eller har varit utsatta för våld. Målet

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET. Förskolepeng för kommunala förskolor och familj e- daghem

STADSLEDNINGSKONTORET. Förskolepeng för kommunala förskolor och familj e- daghem STADSLEDNINGSKONTORET BILAGA 1 FINANSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-02-22 Handläggare: Anders Nilfjord Telefon: 508 29 288 Till Kommunfullmäktige Förskolepeng för kommunala förskolor och familj e- daghem Stadsledningskontorets

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2012 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm 20 april 2009 Beslut i kommunfullmäktige Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm 2009-2012 med stadsdelens perspektiv Avsikten med planen

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Motion om översyn av bidrag till föreningar

Motion om översyn av bidrag till föreningar 2010 05 31 84 206 Kommunstyrelsen 2011 08 15 162 354 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 120 238 Dnr 10.356 008 majkf25 Motion om översyn av bidrag till föreningar Bilaga: Bestämmelser om bidrag till

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Kristianstad Arbetarekommun. Fastställd på medlemsmöte Inledning

Verksamhetsplan 2017 Kristianstad Arbetarekommun. Fastställd på medlemsmöte Inledning Verksamhetsplan 2017 Kristianstad Arbetarekommun Fastställd på medlemsmöte 2016-12-19 Inledning I vår kommun är alla välkomna och här sätter vi människan främst. Vi lever i en föränderlig värld där tidigare

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret Medborgarundersökning Östermalm Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Svarsfrekvens per stadsdel Resultat Andel nöjda per fråga Resultat per fråga och skalsteg över tid

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Vision Stockholms stads Representantskaps. Årsmöte

Vision Stockholms stads Representantskaps. Årsmöte 1 Vision Stockholms stads Representantskaps Årsmöte 20160315 2 Visions organisation Visions medlemmar Visions lokala avdelningar och klubbar Förbundsmöte Förbundsstyrelsen Vision Stockholms stad avd 300

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ledamot i avdelningsstyrelse

Ledamot i avdelningsstyrelse Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia

Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia Vision 2040 Ett Stockholm för alla The Capital of Scandinavia Vision 2040 Ett Stockholm för alla Stockholm är en attraktiv stad. Det är en av Europas snabbast växande städer och kommer att vara en miljonstad

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Föreningsbidrag sammanställning av inkomna ansökningar

Föreningsbidrag sammanställning av inkomna ansökningar Föreningsbidrag 2016 - sammanställning av inkomna ansökningar Nedan presenteras samtliga föreningar som har ansökt om föreningsbidrag för verksamhetsåret 2016. Först listas de 22 föreningar som föreslås

Läs mer

Förslag till beslut om verksamhetsövergång av samlingslokalen Alviks medborgarhus till föreningsdrift

Förslag till beslut om verksamhetsövergång av samlingslokalen Alviks medborgarhus till föreningsdrift KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA ST ABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-03-21 Handläggare: Johanna Karlsson Telefon: 08 508 31 937 Till Kulturnämnden KuN 2013-04-16 Nr 12 Förslag till beslut om verksamhetsövergång

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI KIRUNA KIRUNA Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 Här vill vi leva våra liv! Ett ovanligt parti för vanliga människor 1 KIRUNA NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI Vårt partis

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun

Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun Bidragsregler för föreningar i Färgelanda kommun Nya bidragsregler från 2015-01-01 (antagna av kommunfullmäktige 2014-09-03, 125) INNEHÅLL Allmänna bestämmelser Ansökan om registrering Ansökan om kommunala

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer