Socialdemokratisk politik för föreningslokaler och föreningslivets utveckling. Socialdemokraterna i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialdemokratisk politik för föreningslokaler och föreningslivets utveckling. Socialdemokraterna i Stockholm"

Transkript

1 Socialdemokratisk politik för föreningslokaler och föreningslivets utveckling Socialdemokraterna i Stockholm

2 Program antaget av Stockholms arbetarekommuns representantskap Inledning Uppdrag Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2008 behandlade bland annat en motion om samlingslokaler i Stockholm. Motionen, styrelsens utlåtande samt beslutet finns som bilaga 1. Årsmötet beslöt att uppdra åt styrelsen att utarbeta ett principprogram för föreningslokaler samt föreningslivets utveckling. Styrelsen gav en arbetsgrupp i uppdrag att arbeta fram programmet till hösten Karin Gustafsson utsågs till ordförande, Bosse Andersson, Maria Palme, Lars Sundberg till ledamöter samt Gunnar Sandell till sekreterare. Gruppen har skrivit denna rapport som avslutas med ett antal förslag om Socialdemokraterna i Stockholms fortsatta politik inom detta område. Gruppen har haft möten med föreningar, Idrottsförvaltningen m fl.. Vi har haft ett klotterplank vid Arbetarekommunens årsmöte I AK-cirkuläret december 2009 har vi inbjudit till synpunkter, vi har inte fått några. Trots detta anser vi att alla kontakter gett många goda bidrag i vårt arbete. Bakgrund Föreningslivet viktigt för utveckling, bättre livskvalitet Föreningslivet ser vi som en synnerligen viktig kraft för utveckling, för en bättre livskvalitet för oss Stockholmare. Föreningarna gör mycket viktiga insatser inom demokrati jämlikhet delaktighet. Gruppen har vänt och vridit på många olika föreningsverksamheter, oavsett om det gäller kultur, idrott, politik, integration eller samhällsfrågor i övrigt. Vi har dock medvetet avstått från att ge oss in i diskussionerna om arenafrågorna - det gör andra mycket bättre. Vi har fokuserat på Stockholms lokalt verksamma föreningar. Vi har utöver den traditionella föreningsverksamheten sett en växande, spännande, omväxlande verksamhet i form av spontant sammansatta grupper med fokus på viss fråga. Ett exempel är tygstyckena i fönster och på balkonger kring Odenplan. De signalerade att den boende inte ville att en stor galleria skulle byggas vid Odenplan, det har till och med gett ett nytt ord skynka! Ett annat exempel är motståndet mot föreslet till ny lag om FRA. Vi tror att dessa enfrågegrupper kommer att växa i antal och betydelse. Det är positivt att engagerade människor ser, och tar, möjligheten att påverka och agera gemensamt. Det skapar opinionsyttringar som märks. Det ger möjligheter för fortsatt engagemang i gruppen, i andra sammanhang. Det kan även leda till nya föreningar. Vi konstaterar att människors gemenskap, önskan att vara i ett socialt sammanhang, är avgörande för ett sammanhållet, fungerande samhälle. Utanförskap och maktlöshet är tungt vägande orsaker till dålig hälsa. Socialdemokraterna ska medverka till och skapa förutsättningar för gemenskap, för

3 att aktivera invånarna. Föreningar med medlemmar med olika bakgrund kön, klass, etnicitet ger goda förutsättningar för att utveckla vårt Stockholm. Det ger även förutsättningar för ökad rättvisa och solidaritet, för bättre folkhälsa. Vi socialdemokrater ser föreningslivet som en mycket viktig del i utvecklingen av ett demokratiskt Stockholm. Det bygger det sociala kitt som håller oss samman och ger gemenskap i vårt samhälle. Stockholms föreningslivs utveckling Föreningslivet förändras ständigt delvis beroende av människors intressen och prioriteringar. Delvis beroende på att olika politiska majoriteter förändrar förutsättningarna. Från förhållandevis gynnsamma villkor till de mer restriktiva som gäller idag. Försämringarna har gällt ekonomiska bidrag samt lokaler och kostnaderna för dessa. Vidare har synen på föreningsverksamheten förändrats genom den nuvarande majoritetens uppfattning att vuxnas kultur- och fritidsintressen inte ska stödjas med skattemedel. Vi socialdemokrater har en annan syn. Stadsdelsområdet Farsta ett exempel Gruppen vill belysa hur det ser ut i ett stadsdelsområde. I Farsta-området bor invånare i 10 stadsdelar. I området finns Farsta föreningsråd med 85 föreningar. Medlemmarna samlas i sina föreningar med många olika motiv bl a för att träffa andra, för att utveckla sitt intresse. Viktiga resurser för föreningarna är lokalerna i Farsta gård - en 1600-talsgård vackert belägen vid Magelungens strand nära Farsta centrum. Vidare de träfflokaler Hyresgästföreningen disponerar, inte minst den stora Kastanjegården. Söderledskyrkan har gratis utlåning av ett antal bra möteslokaler. Det finns 10 kommunala grundskolor samt 5 privat drivna skolor. Det finns ett kommunalt drivet Farsta gymnasium med 2 aulor. Staden har bibliotek i Farsta, Sköndal och Gubbängen. Stadens Kulturskola har i Farsta en stor och välutrustad teaterlokal som även används av Kulturföreningen Kaffe som visar film där en gång i månaden. Stadens ungdomslokaler t ex Tuben vid Farsta centrum används av många musik- o dansföreningar. Stadens idrottsplatser den största Farsta IP, samt sim/idrottshallen i Farsta - är viktiga för motion och för idrottsföreningarna. Centrumkyrkan i Farsta centrum har en bra träfflokal. Det finns mycket grön natur, två sjöar, promenadvägar, en hälsostig vilka också används som träffpunkter. Föreningarna i området har dock länge diskuterat lokalbristen som ett stort problem för sina verksamheter. Skolornas lokaler är inte tillgängliga för föreningarna trots tidigare beslut i SDN Farsta. Gruppen konstaterar att det finns många aktiva i föreningarna, att staden äger mycket lokaler i området men att det brister i tillgängligheten! Liknande förhållanden ser vi i alla stadsdelsområden. Arbetarrörelsen - Folkets Hus När den fackliga och politiska arbetarrörelsen startade och utvecklades blev det problem då medlemmarna skulle samlas till möten eftersom man inte fick tillgång till de lokaler om fanns. Behovet av lokaler var stort och för att lösa det ville man helst skaffa egna lokaler. Att inte hyra ut

4 lokaler till arbetarna och deras föreningar var ett sätt att stoppa det fria ordet och försvåra arbetarrörelsens strävanden efter frihet och demokrati. Detta blev starten för Folkets hus. I Kristianstad förvärvades det första huset. Det första huset byggdes i Malmö. Sedan spreds Folkets hus från söder och norrut i landet. Folket hus idéernas förverkligande var ett viktigt steg på vägen mot jämlikhet och demokrati hade över tjugo folketshusföreningar bildats i landet. Framför allt i större industrisamhällen, där behovet av möteslokaler var stort p.g.a. snabb utveckling av den fackliga verksamheten. Byggandet finansierades bl. a genom andelsteckning, banklån, bidrag i olika former, garantiföreningar och inte minst gratis arbetskraft. För att finansiera driften av lokalerna förekom nöjesverksamhet i stor omfattning. Dansen var i början det dominerande inslaget, sedan kom teatern och bion. När publikunderlaget svek genom urbaniseringen kom många Folkets hus att endast omfatta lokaluthyrning. Visst stöd fick Folkets Hus genom offentliga satsningar på ungdomsverksamhet i husen. I samlingslokalutredningen 1968 slogs för första gången fast att förvaltningen av samlingslokaler i första hand skulle skötas av föreningar. Det kommunala engagemanget ökade. Kulturen fick ökat utrymme och föreningarna rekommenderades t ex att placera konst i lokalerna. Arbetarrörelsen fortsatte att växa och i takt med det förändrades också kraven. Många av husens självklara hyresgäster lämnade Folkets Hus till förmån för egna lokaler. Under 1970 och 1980-talet tillkom ett antal Folkets hus i städernas förorter. I Stockholm finns nu följande Folkets Hus: Bagarmossens Folkets Hus Gershedens Folkets Hus (Skansen) Hässelby Villastads Folkets Hus Järva Folkets Park Medborgarhuset Trappan Nya Rågsved Folkets Hus Rinkeby Folkets Hus Spånga Folkets Hus Årsta Folkets Hus Älvsjö Byggnadsförening. Hur har rörelsen utvecklats? Den demokratiska arbetarerörelsens grogrund var och är förenklat: 1. Människors behov behövde tillfredställas, faktiska problem behövde lösas och önskemål om ett lättare och bättre vardags- och arbetsliv tillgodoses. Från denna grogrund växte det fram olika idéer, intressen och aktiviteter. 2. Människor hade också erfarenhet av, och hade genom historien lärt sig, att om många hjälper varandra kan behov tillfredställas, problem lösas och livet underlättas och förbättras. De kunde erövra själv- och medbestämmande, makt och frihet.

5 3. Det fanns en ny social bas lönearbetare - som tillsammans med nya idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet, trygghet och demokrati såg framtidens samhälle. Ett samhälle som förverkligar lönearbetarnas ambitioner samt de nya idéerna. Framstegstron växte sig starkare och starkare mitt i allt elände. Den byggde på eget arbete, inget fick man till skänks från ovan, det hade man lärt. Under talet började arbetare och andra grupper organisera egna självhjälpsföreningar (Akassa, begravningskassa, sjukkassa mm) och fackföreningar, men också kooperativa lösningar och olika bildningsprojekt. Partiföreningar, Konsum, ABF växte successivt fram. Kooperationen ansågs av många som ett tredje fält i arbetarerörelsen. Inspiration hämtades från ett livligt utbyte med andra länders arbetarerörelser och socialdemokrater, vilket framgår t ex i Hjalmar Brantings Socialdemokratins århundrade. I början av 1900-talet skedde en kraftig utveckling i folkrörelserna. Samverkan inom arbetarerörelsen var omfattande mellan t ex Socialdemokraterna, ABF, SSU-ungdomsförbundet, Folkets Hus, Folkets Park, hyresgäströrelsen. Samverkan med idrottsrörelsen var ansträngd i början av 1900-talet, nu har det utvecklats till att vara avspänd och främjande. Ett försök gjordes att starta arbetarnas idrottsförbund, vilket inte lyckades. Från den politiska demokratins genombrott och mångas medverkan i olika politiska beslutsorgan skedde en partiell kommunalisering och nationalisering av de olika rörelsernas verksamheter. Men samtidigt har det startats många föreningar utifrån nya behov, problem och önskemål, liksom idéer, intressen och aktiviteter. En del producerar service. En del producerar påverkansarbete. En del producerar normer och regler - kollektivavtal, hyresavtal. Föreningslivet samt frivilligorganisationer har som tidigare behov av ideella krafter, lokaler, pengar som smörjmedel, viss bemanning och partners. Fortfarande är det behov som behöver tillfredställas, problem som behöver lösas som är grogrunden, men den sociala basen och den sociokulturella miljön är förändrad och förändras alltjämt. Hur är det i Hyresgästföreningen? Bostaden är en central del i varje människas liv. Den ska vara platsen för vila, fritid, kärlek och omsorg. D.v.s. en plats som har stor betydelse för vår livskvalitet. Därmed är boendet viktigt för hela samhället. Hur vi bor har stor betydelse för välfärden och en långsiktig, hållbar utveckling. Hyresgästföreningen bildades i början av förra seklet då många människor flyttade in till städerna i och med industrialismen. Bostäder var en bristvara och många bodde trångt i dåliga bostäder. Hyresgästföreningen i Stockholm har idag ca medlemmar. Hyresgästföreningen arbetar för att alla hyresgäster ska bo tryggt med inflytande och gemenskap. Föreningen påverkar hyror och boendevillkor och ger medlemmarna stöd i relationen med hyresvärden och bildar opinion för ett bra boende. Föreningen agerar för att ta till vara hyresgästernas intressen här och nu, men har även ett långsiktigt perspektiv. Det återspeglas i vision: ''Alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad en god bostad En god bostad är ett hem du trivs i och som är tryggt. En god bostad är frisk, vacker och praktisk. Den är anpassad till dina individuella behov. Där riskerar du inte att utsättas för hyresvär-

6 dens godtycke, eller att förlora rätten att bo. Där har du och de andra hyresgästerna en trivsam gemensam miljö med bra service. Där är boendet integrerat och fungerar väl du möter naturligt människor med olika social, ekonomisk, etnisk och religiös bakgrund. till en rimlig kostnad. En förutsättning för att alla ska ha ett bra boende är att det finns bostäder till rimliga kostnader. Med en rimlig kostnad menar hyresgäströrelsen att du ska betala en hyra som motsvarar standarden, kvaliteten och servicen. Ett redskap för hyresgästerna är tillgången till lokaler där man kan träffas för att bedriva lokalt arbete med andra hyresgäster. I lokalerna pågår allt från läxläsning till pingisturneringar. Hittills har tillgången på lokaler varit relativt god men nu när utförsäljningen sker försvinner också lokalerna. I 8 fall av 10 tappar hyresgästerna tillgång till lokaler vid omvandling till bostadsrätt. För att föreningarna ska fungera är det synnerligen viktigt att alla hyresvärdar medverkar till lokaler i fastigheterna. Vilka anläggningar och verksamheter vill stockholmarna ha? Idrottsförvaltningen gjorde i juni 2008 en undersökning om vad de vuxna stockholmarna vill att staden ska satsa på, fram till 2013, de viktigaste svaren: Friluftsområde 34 % Simhall/äventyrsbad 28 % Utomhusbad 27 % Motionsspår/skidspår 24 % Sporthall bollsporter 15 % Fotbollsplan 15 % Lokal yoga, meditation 12 % Kvinnorna vill att staden prioriterar satsningar på utomhusbad, lokaler för yoga, meditation, dans. Männen vill att staden prioriterar satsningar på fotbollsplaner och sporthallar för bollsporter. Är vi ensamma behöver vi föreningar? Sverige hör till de länder som har störst andel ensamboende - nästan 24 procent av alla vuxna mellan år levde 2005 i ensamhushåll. Andelen ensamhushåll är något högre i storstadsregionerna än i övriga landet: 27 procent i Stockholmsregionen, 26 procent i Göteborg. Andelen ensamstående är hög bland de riktigt gamla som oftast är änkor. Andra har valt att leva ensamma och har också de ekonomiska förutsättningarna att göra det, något som inte är självklart i alla samhällen. En studie som Centrum för folkhälsa genomförde 2006 i Stockholms län visar samma generella bild men även spridningen mellan olika områden i länet. De områden som har störst andel ensamboende är Kungsholmen, Liljeholmen, Vantör och Hägersten, dvs. områden som ligger relativt centralt i regionen, medan låg andel ensamhushåll finns i Nykvarn, Ekerö, Värmdö, Vallentuna och Österåker. Variationerna i hushållsstorlek mellan mångkulturellt präglade områden är även stora: Kista har en relativt hög andel ensamhushåll medan Spånga Tensta och Rinkeby har låga. Det finns en felaktig föreställning om att de ensamboende också är ensamma. Nästan tre fjärdedelar av storstockholmarna (74 procent) träffar anhöriga och 9 av 10 har regelbundna telefonkontakter med

7 anhöriga. Bara 6 procent uppger att de besväras av ensamhet. I Rinkeby uppger emellertid hela 22 procent att de besväras av ensamhet och även i Enskede Årsta och Kista rapporteras relativt höga tal (11 resp 13 procent). Centrum för folkhälsa har också ställt frågor om vi ställer upp för andra. 9 procent har någon sjuk eller gammal närstående som de hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar (högsta andelar i Danderyd, Östermalm och Farsta mer än 11 procent). Relativt få uppger att de inte får hjälp vid sjukdom (9 procent). Relativt få, 12 procent i länet, uppger att de inte har någon eller några personer som kan ge dem ett personligt stöd för att klara av personliga problem eller kriser i livet. Här redovisas påtagligt höga siffror för Rinkeby (27 procent) och Kista (19 procent). En majoritet, 59 procent, uppger att de under de senaste månaderna mer eller mindre regelbundet deltagit i aktiviteter som sport, musik/teater, studiecirkel, religiös sammankomst, sångkör, syförening, politisk eller annan föreningsverksamhet tillsammans med flera andra. Höga siffror, mer än 65 procent, redovisas för Östermalm, Lidingö, Danderyd, Norrmalm och Kungsholmen. Lägst deltagande redovisas för Rinkeby (42 procent), Skärholmen (51 procent), Vantör (52 procent) och Kista (52 procent). Det finns inget egentligt belägg för den ganska spridda föreställningen att förorterna har ett sjudande men från övriga Stockholm avskilt socialt liv. Egentligen är det inte så konstigt. Invandrade är inte på något sätt ett enhetligt begrepp. I till exempel Rinkeby finns människor från ett 70-tal länder och där talas lika många språk. Den största gruppen Rinkebybor kommer från Turkiet och den näst största från Somalia. En känsla av gemenskap dem emellan, baserad på någon slags invandrarskap, är inte självklar. Exempel på överbryggande nätverk är gruppen bakom rinkeby.nu, livaktiga idrottsföreningar, företagarföreningen, Folkets Hus och Café Respekt. Det är inte en slump att det är till Rinkeby gymnasium som nobelpristagarna i litteratur årligen kommer. Vi vill även peka på samband med och förändringar förklarade av Maslows behovstrappa/hierarki. De fem behoven är enligt Maslow 1. kroppsliga behov 2. behov av trygghet 3. behov av gemenskap och tillgivenhet 4. behov av uppskattning 5. behov av självförverkligande Maslow själv definierade dessa behov i en sorts successiv hierarki, men inte i någon tydlig trappa. Flera behov finns samtidigt, enligt Maslow, men individen prioriterar något av dem. Sociala kontakter på fritiden Statens folkhälsoinstitut har föreslagit en rad indikatorer för delaktighet och inflytande i samhället: - valdeltagande, - jämindex (ett index som visar hur jämställda invånarna i en kommun är i jämförelse med andra kommuner), - självupplevd diskriminering samt - deltagande i kulturell och social verksamhet.

8 Centrum för folkhälsa har i Folkhälsoenkät 2006 undersökt i vilken utsträckning länets invånare deltar i kulturella och sociala aktiviteter (sport, musik/teater, studiecirkel, religiös sammankomst, sångkör, syförening, politisk eller annan föreningsverksamhet). Här uppger över hälften av både kvinnor och män att de regelbundet under de senaste 12 månaderna deltagit i aktiviteter tillsammans med andra! Yngre män har en hög aktivitetsgrad, närmare 42 procent deltar i aktiviteter flera gånger i veckan, mot 26 procent för jämnåriga kvinnor. Bland kvinnor är det en stor andel i samtliga åldersgrupper som anger att de mer sällan än någon gång per månad deltar i sociala aktiviteter. Deltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund, både för män och kvinnor. Frågan om föreningslivets betydelse har diskuterats mycket i relation till frågan hur socialt kapital byggs. Vilket är hönan och vilket är ägget? Är ett aktivt föreningsliv en förutsättning för socialt kapital och i förlängningen tilltro till andra människor och en vital demokrati? Eller gynnas utvecklingen av ett aktivt föreningsliv av väl fungerande offentliga institutioner? Sverige ligger i topp i internationella jämförelser när det gäller antal föreningar och medlemskap i föreningar men samtidigt visar en rad studier att det traditionella föreningslivet i Sverige är på tillbakagång. Andra studier indikerar att aktiviteterna snarare ändrat karaktär och långvariga medlemskap har ersatts av ad hoc-engagemang. Föreningslivet fungerar oftast inte som ett komplement för dem som inte har tillträde till andra arenor, utan snarare som ytterligare en arena för den som redan har förutsättningar att få inflytande på andra arenor. Det bör dock betonas att skillnaderna mellan aktiva och passiva är mindre i Sverige än i övriga länder. Stockholmarna vill ha ett starkt föreningsliv, vad krävs för detta? Medlemmarna viktigast Det viktigaste är medlemmar! Helst aktiva och intresserade medlemmar, men minst medlemmar som stödjer föreningen med att betala medlemsavgift. Stockholmarna är med i många föreningar. Vi deltar dock oftast endast vid något enstaka tillfälle per år i verksamheten. Mycket få är villiga

9 att engagera sig ofta. Viktigt att alla kan delta oberoende av kön, etnicitet, klass. Föreningarnas stöd ska utformas så att många blir aktiva, så att mångfald främjas. Idrotten är mycket dominerande tills vi blir 40 år. Vi är aktiva i olika föreningar beroende på intresse många nya föreningar, nätverk, mötesplatser växer fram. Invånarna är alltså förhållandevis aktiva i samhällslivet. Det finns problem var fjärde är passiv och står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Vi ska arbeta för att det blir färre! Den som tjänar mer är också mer aktiv. De med låg utbildningsnivå är mer passiva. De ser mer på TV. Enligt demokratiutredningen är det i första hand tre grupper vars deltagande, inflytande och delaktighet måste öka: ungdomar, långtidsarbetslösa personer med utländsk bakgrund. Svårigheterna att rekrytera och engagera medlemmar har ökat. En tänkbar orsak kan enligt SCB vara föreningarnas arbetsformer. Föreningslivet har gått mot en ökad centralisering. Det lokala föreningslivet kommer i skymundan för mer centrala utspel. Lokalt saknas inflytande över och kontakt med det mediefixerade nationella ledarskapet. Det finns en tendens mot ökad professionalisering, verksamheten sköts mer av anställda. De flesta vill känna att de bidrar med något i föreningsarbetet, att engagemanget och tiden ger något tillbaka. Det ska vara kul att vara med, viktigt känna glädje i engagemanget! Uppdraget - meningen med föreningen Meningen med föreningen är viktigt. Har du fått ett uppdrag är detta ännu viktigare. Hur fungerar det, är målet/uppdraget viktigast eller tar administrationen över? Socialdemokraterna ska stödja bildandet av nya föreningar med olika uppdrag mål. Vi vill särskilt arbeta för att de grupper Demokratiutredningen pekade på ungdomar; långtidsarbetslösa; personer med utländsk bakgrund samt att alla oberoende av klass och kön ska få tillgång till gemenskapen och utvecklingsmöjligheterna i föreningar. Vi vill ha många föreningar att bli medlem i. Detta ökar samhällsintresset, engagemanget, ger större möjligheter dela ansvaret för vårt samhälle. De nya möjligheterna att informera och kommunicera genom internet, bloggar, e-post är viktiga i utvecklingen av föreningslivet. Föreningslivet måste utvecklas, det ska verka i dagens samhälle! God ekonomi Resurser i form av pengar för att driva verksamheten, för att betala för lokaler, medverkande med mera är andra viktiga förutsättningar. Medlemsavgifterna bör vara en avgörande del av föreningens finansiering. Många styrelser ägnar mycket stor del av sin tid åt att söka bidrag från olika håll för att förbättra förutsättningarna för sin förening. Vi bör se över hur bidragen kan göras enklare för föreningarna. Det bör finnas grundbidrag för aktiva föreningar så att inte bidragsgivarna styr vad föreningarna ska ägna sig åt. Föreningarna ska vara självständiga oberoende av olika maktgrupper utanför föreningen. Verksamheten ska vara fri och frivillig.

10 Föreningarnas ekonomiska redovisning och hantering samt meningen med föreningen ska dock bedömas innan bidrag ur vår gemensamma kassa i stat, kommun eller landsting betalas ut. Detta för att inte betala bidrag till organisationer med antidemokratiska mål. Lokaler Alla föreningar behöver lokaler att vara i. En del kräver särskilt utrustade lokaler t ex idrottsföreningarna. För de flesta krävs stol, bord, AV-hjälpmedel samt möjligheter servera enklare förtäring. Vi alla invånare i Stockholms stad äger via olika bolag och förvaltningar många kvadratmeter lokaler med goda lägen i hela staden. Staden disponerar över många lokaler i skolor, äldreboenden, förvaltningslokaler, de egna hyresbolagens fastigheter. Dessa ska även användas för föreningarnas verksamhet. De föreningar som är anmälda till stadsdelsnämndens föreningsregister (se nedan) bör disponera lokaler gratis. Bokning ska ske via en för staden gemensam webbaserad bokningsservice. Skolorna ska naturligtvis i första hand vara en plats för lärande. Dessutom ska de vara en plats, ett torg, för invånarna i närområdet. Många skolor har lokaler som inte används mer än mycket liten del av dygnet. En del används inte alls då den kommunala skolan krympt då elevunderlaget minskat. Skolans lokaler är en mycket viktig resurs för föreningslivet! För att de ska kunna användas krävs ett bra samarbete mellan skolan och föreningslivet. Det krävs möblering som passar föreningarna. Det är en fördel om en viss del av skolan kan avdelas för föreningarna så att kontakter mellan föreningarna främjas genom att medlemmarna stöter på varandra. En lokalisering i skolan bör f ö även främja att fler vuxna finns i skolan vilket är ett annat viktigt mål för oss. Gruppen vill även utveckla allmänna samlingslokaler, inte särskilda lokaler för varje förening. Detta främjar möten över föreningsgränserna. Det kostar mindre av våra gemensamma pengar. Stadsdelsnämnderna ska vara mycket uppmärksamma på utvecklingen så att det alltid finns lokaler för föreningarnas verksamhet. Det får inte bli så att någon förening inte kan utvecklas då lokaler saknas. Staden ska i exploateringsavtal för bostäder och centrumanläggningar kräva att byggbolagen ordnar med möteslokaler som ställs till föreningslivets förfogande, finansieras av gemensamma pengar. Staden bör även kräva att centrumanläggningar o dyl är tillgängliga för föreningarna för information. Stadsdelsnämnderna ska få i uppdrag att varje år inventera lokalbehoven inom sitt område och om lokaler saknas se till att sådana ställs till föreningslivets förfogande. Uppföljning ska ske genom analys av bokningarna via det gemensamma systemet samt kontakter med föreningarna. Kunniga medlemmar Föreningarna behöver kunniga medlemmar för att utveckla verksamheten, för att arbeta mot målet. Vi bör bl a via våra representanter i ABF Stockholm verka för en bra föreningsutbildning, för erfarenhetsutbyte mellan föreningarna. En viktig fråga att arbeta med inom föreningen är avvägningar mellan medlemmarna, styrelsen och ev. anställda. Medlemmarna ska ha kontrollen över verksamheten, bestämma i alla viktigare frågor. Styrelsen ska bereda och verkställa medlemmarnas beslut. Anställda ska medverka i arbe-

11 tet med beredning och verkställighet. Medlemmarna kan delegera beslutsrätt till styrelse o/e anställda. Tiden är avgörande för stockholmarnas möjligheter att engagera sig i föreningar. Hur mycket tid du har möjlighet att disponera fritt beror på din totala livssituation. Du kanske arbetar mycket en period, studerar, har små barn, sjuka föräldrar. Vi bör via våra fullmäktigegrupper verka för att föreningarna blir en ännu viktigare del i beredningen av olika frågor inför beslut i riksdagen, landstinget och staden. Detta förbättrar föreningarnas verksamhet, utvecklar kunskapen hos medlemmarna samt ger våra förtroendevalda bättre underlag för beslut. Påverkan - agitation De flesta föreningar har som en del av sin verksamhet att påverka övriga invånare, politiskt förtroendevalda, andra organisationer. För detta krävs intresserade medlemmar, kunskaper om retorik, dialog, webb samt ekonomiska resurser. En del av agitationen är att intressera flera för att bli medlemmar i föreningen. Det sker i första hand genom att verksamheten är bra, ger resultat och att medlemmarna berättar om detta samt att det finns informationsmaterial bland annat på Internet. Vi föreslår att alla stadsdelsnämnder ska ha ett föreningsregister på Internet dit alla föreningar som vill ska kunna anmäla sig och få en informationssida, med hänvisning till eventuella egna webbsidor. På detta sätt kan invånarna enkelt hitta en förening i närområdet som arbetar inom det område som intresserar. Förslag till Socialdemokraternas politik. Vad behövs för framtidens mötes- och föreningsliv? Utvecklat föreningsliv, viktigt stöd till demokratin! Socialdemokraterna ska stödja ett aktivt, mångsidigt föreningsliv. Detta genom utbildning, ledarutveckling, lokaler, bidrag, samverkan, administrativt datorstöd. Vi vill även stödja fria, tillfälliga grupper så att även de ges goda arbetsförutsättningar och utvecklas. Stadsdelsnämnderna ska ha ett register på hemsidan över alla föreningar som finns inom deras område. Detta register ska vara tillgängligt för alla invånare i staden via hemsidan stockholm. se. Nämnderna ska skicka ett välkomstpaket till alla nyinflyttade så att de snabbt och enkelt får information om service samt om föreningar inom området, via registret på hemsidan..

12 Stöd för utveckling Socialdemokraterna ska utveckla ett nytt system för bidrag till föreningarna. De ska få ett grundbidrag samt stöd per medlem, för att premiera medlemsantalet. Systemet ska vara enkelt för föreningarna samt enkelt att administrera. Stadsdelsnämnderna ansvarar för bidragen. Det ska finnas en enhetlig grund för hela Stockholm. Systemet ska ses i kombination med förslag om lokaler enligt följande punkt. Socialdemokraterna ska utveckla Kulturnämndens bidrag En snabb slant så att fler, även vuxna, enkelt ska kunna få del av ett mindre bidrag, ca 5 000, för att genomföra en aktivitet. Stadsdelsnämnderna ansvarar för detta bidrag, inom en centralt beslutad riktlinje och ram. Lokaler Socialdemokraterna ska trygga, utveckla och förnya samlingslokalutbudet som utgör viktig infrastruktur och grund för möten och fördjupad demokrati. Socialdemokraterna ska arbeta så att alla föreningar får tillgång till avgiftsfria lokaler. I första hand ska lokaler i skolorna (ej klassrum) och äldreboende användas. Svenska kyrkans lokaler samt övriga lokaler finansierade med offentliga medel ska så långt möjligt komplettera. Det ska finnas bra och lätt tillgängliga lokaler i varje stadsdelsområde. Varje stadsdelsnämnd ska inventera vilka lokaler stadens olika bolag och förvaltningar disponerar inom nämndens område. Nämnden ska sedan, tillsammans med idrottsnämnden, se till att lokaler finns för de behov föreningarna har. I denna genomgång ska även ingå lokaler till vilka stöd redan utgår från staden t ex teaterlokaler och andra lokaler. Vidare ska respektive förvaltning ges i uppdrag att aktivt fylla lokalerna med verksamhet. Det är särskilt angeläget att tillhandahålla lämpliga lokaler för fest och möten för ungdomar, t ex fritidsgårdarna. Ungdomarna har få alternativ i dag. Socialdemokraterna ska slå vakt om Hyresgästföreningens många lokaler i de allmännyttiga bolagens fastigheter i hela staden. Exploateringsnämnden ska ställa krav på alla som vill bygga bostäder i staden att tillhandahålla lokaler för de boende. Lokalstöd ska utformas så att även privata fastighetsägare blir intresserade upplåta lokaler åt föreningar. Massor av kontor och butiker tomställs nu i krisens spår och fler lär det bli. Låt staden hyra dem som är lämpliga för föreningar, ungdomsreplokaler o dyl. Alla duger inte men många är mycket användbara! Lätt att använda lokalerna Socialdemokraterna ska verka för enkel tillgång till lokalerna genom t ex kort för att komma in, liknande systemet som finns i idrottslokalerna. Bokningssystemet ska vara tillgängligt på Internet, samt via telefon. Lokalerna ska underhållas så att de är välkomnande för alla deltagare. Det ska finnas tydlig information om vilken utrustning som finns i lokalerna. Alla grupper ska kunna boka lokalerna enkelt, det ska inte behövas organisationsnummer. Dock viktigt att veta vem som är ansvarig för verksamheten och lokalen om något oförutsett händer.

13 Alla lokaler ska ha ronderande vaktmästare så att service och hjälp kan erbjudas. Virtuella möten Socialdemokraterna ska stödja användningen av de nya verktygen för möten, för utveckling. Det ska finnas gott om datorer på biblioteken samt på alla förvaltningar vilka invånarna fritt kan använda. Utbildning och program för att stödja detta ska staden ta fram och ställa till invånarnas förfogande. Det kan också öka den viktiga kommunikationen mellan invånarna och våra förtroendevalda samt stadens anställda. Spontana möten Socialdemokraterna ska stödja nya, kanske tillfälliga opinionsgrupper. De ska lätt, snabbt och billigt få tillgång till lokaler för t ex spontana möten. Detta kan kräva flera lokaler, Stadsdelsnämnderna ska se till att det fungerar. Drop in lokaler Socialdemokraterna vill ha fler lokaler som vanliga icke organiserade kan hyra enkelt och billigt för att pröva på en viss sport, för att samlas kring en viss fråga. Det är också viktigt med kulturlokaler såsom replokaler för musik- och teatergrupper. Det skapar förutsättningar för spontanitet i ett rikt kulturliv Tillgängliga lokaler Socialdemokraterna vill att alla ska vara med. Lokalerna ska vara anpassade för funktionshindrade. Det är även viktigt att alla vet hur lokalerna kan bokas samt var de finns, information ska finnas på olika språk minst samma som valinformationen. Alla ska kunna delta, passa in utan att anpassa sig! För att t ex ungar ska kunna delta i fotboll krävs ibland biltransporter. Alla ska kunna vara med oberoende av om föräldrarna har tillgång till bil. Föreningen ska kunna hyra bil eller låna en ur en bilpool som bör finns i varje stadsdelsområde. Motsvarande gäller vid andra aktiviteter. Utbildning ger kunniga medlemmar Socialdemokraterna ska besluta om resurser så att ABF och Kulturnämnden m fl kan ge föreningarna bra utbildningar för utveckling, ledare, opinionsbildning. Enkel administration för föreningarna Socialdemokraterna ska förenkla för föreningarna genom att idrottsnämnden erbjuder ett avgiftsfritt, webbaserat administrativt system för medlemsregister, bokföring och kommunikation. Ett sätt att administrera föreningsservice av olika slag kan vara genom så kallade föreningsråd eller andra former av föreningssamverkan, där demokratisk styrning av resurserna kan tillämpas.

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 Stockholm Sveriges huvudstad 847 073 invånare Staden har c:a 42 000 anställda 14 stadsdelsnämder 16 facknämnder 16 bolagstyrelser

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 2014-12-11 Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 STATISTIKGRUPPENS DELRAPPORT BASERAD PÅ HYRESGÄST- FÖRENINGENS HYRESDATABAS INLEDNING... 3 INNERSTAD, INRE YTTERSTAD, YTTRE YTTERSTAD... 4 STADSDELAR...

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Bromma Stadsdelsnämnd

Bromma Stadsdelsnämnd Bromma Stadsdelsnämnd Verksamhetens namn (t.ex. boendets namn) Planerat startdatum upphandling Område: Stöd och service personer med (fr.o.m. - t.o.m.) upphandlingsvärde, /år. Helalivet omsorg AB Frösunda

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Del II, en uppföljning 2010 Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! Del

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN)

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) KOMMUNAL SEKTION ÖST 2015 Förslag till arbetsmetoder/aktiviteter för måluppfyllelse för 2015 Sida 1 av 9 Verksamhetsplan för sektion Öst Vision Viktiga

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné. LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att synas Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Var bor simhallarnas besökare?

Var bor simhallarnas besökare? Var bor simhallarnas besökare? Av -12-10 FoU och Driftavdelningen IDROTTSFÖRVALTNINGEN UNDERSÖKNINGEN Idrottsförvaltningens forskningsenhet har, med hjälp av studenter vid Stockholms universitet och Södertörns

Läs mer

Rapport om Handslaget och skolorna år 4

Rapport om Handslaget och skolorna år 4 Rapport om Handslaget och skolorna år 4 Beskrivning av verksamheten i Stockholmsdistriktet under perioden 2006-07-01-2007-06-30 Bakgrund och ambition Med Handslaget vill Stockholms Idrottsförbund (SIF)

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Inledning I Sverige har det funnits en politisk ambition om att flytta statliga myndigheter ut i landet. En rad sådana myndighetsflyttar

Läs mer

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE

9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE 9 SAKER SOM GÖR LIVET LÄTTARE ETT LÄTTARE VAL När det finns folk som offrar livet för att få rösta, är valet att utnyttja sin rösträtt rätt enkelt. Praktiskt är det också lätt att rösta. Att välja parti

Läs mer

VI BYGGER FRAMTIDENS VALLENTUNA

VI BYGGER FRAMTIDENS VALLENTUNA VI BYGGER FRAMTIDENS VALLENTUNA Socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2014-2018 BARN OCH UNGA ÄR FRAMTIDEN FRAMTIDSPLAN FÖR VALLENTUNA Socialdemokraterna bygger framtidens Vallentuna.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

ETT RÄTT- VISARE KRISTIANSTAD

ETT RÄTT- VISARE KRISTIANSTAD ETT RÄTT- VISARE KRISTIANSTAD Socialdemokraterna i Kristianstad Socialdemokraternas mål är att vinna valet 2010. Vi vill vinna valet därför att vi är övertygade om att det är vår politik som både klarar

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

POLITISK VISION FÖR JORDBRO

POLITISK VISION FÖR JORDBRO POLITISK VISION FÖR JORDBRO Beslutad av kommunfullmäktige 2011-06-13 Tämä tiedote on saatavana suomen kielellä Niniejsza informacja dostępna jest w języku polskim Bu bilgiler Türkçe dillerinde mevcuttur

Läs mer

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Eslövs kommun Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Delar ur Kultur- och fritidsnämndens mål för 2003 2006 Kultur- och fritidsaktiviteter främjar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2014-09-01 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Föreningspool - MISO och MIP FRI-2013-1283 Sammanfattning

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer