9. Självförvaltning i praktiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9. Självförvaltning i praktiken"

Transkript

1 9. Självförvaltning i praktiken Ett samhälle helt enligt syndikalistiska principer har ännu inte existerat. Men det finns många exempel på federalistisk samordning, arbetarstyrd produktion och självförvaltning i stor skala. I regel omfattar de bara någon aspekt av syndikalismen, oftast har de inte heller kallat sig syndikalistiska. De fullständigaste exemplen fanns i Spanien mellan 1936 och 1939, men redan under Pariskommunen 1871 infördes arbetarkontroll i företag som övergivits av ägarna. I Ryssland organiserades arbetarråd (sovjet på ryska) redan 1905, i den första revolutionen mot tsarväldet, och spelade en viktig roll även åren efter bolsjevikpartiet övertog ju rent av benämningen sovjet för att inte gå miste om den goodwill som arbetarråden hade byggt upp. I Kronstadtsovjeten tillämpades federalism, direkt demokrati, själwerksamhet och arbetarråd utan partipolitik eller oåterkalleliga mandat - tills den krossades av den leninistiska diktaturen. I den tyska revolutionen (till sitt resultat en politisk revolution som ersatte kejsardömet med borgerlig demokrati) förekom arbetarråd och arbetarstyre på flera områden. Men liksom i Ungern 1919 och Italien var de huvudsakligen politiska organ, en form för demokratin, och spelade inte så stor roll i själva produktionen. På sin höjd utövade de kontroll över de kapitalistiska företagens verksamhet och fungerade som strejkledning. 136

2 SPANIEN Det spanska inbördeskriget bröt ut den 19 juli 1936 när en grupp reaktionära generaler (bland andra Franco) med delar av armén revolterade mot den folkvalda republikanska regeringen. Den fem år gamla regimen, sammansatt av olika politiska riktningar, var inte särskilt stark och blev först förlamad, sedan helt upptagen med att försvara republiken mot kuppen. Många kapitalister av skiftande format övergav sina företag och flydde eller anslöt sig till kuppmakarna. I det tomrum som uppstod tog arbetarna naturligt över produktionen i stora delar av landet. Det var i regel medlemmar i CNT, den syndikalistiska rörelsen, som ledde aktiviteten men det mesta skedde spontant och oplanerat.»en textilfabrik kollektiviserades ena dagen, två dagar senare en annan fabrik på samma gata och fjorton dagar efteråt en till. Man följde inte någon viss ordning eller några direktiv uppifrån, utan det var arbetarna själva som - när det inte kom några direktiv - vidtog de åtgärder som de tyckte stunden krävde, det vill säga de tog produktionsmedlen i besittning«(frank Mintz ur Herre i eget hus som avsnittet om Spanien bygger på. Mer om detta finns i Britta Gröndahls bok Frihetlig kommunism i praktiken.) Arbetarnas initiativförmåga visade sig också i andra, lika spontana åtgärder. I en del fabriker gick man in för löneutjämning så att de sämst betalda arbetarna fick nästan dubbelt så mycket betalt som förut. I somliga företag införde man ren likalön, i andra gick man efter familjelönsprincipen, det vill säga man fick lön efter det antal familjemedlemmar man hade att försörja. På ett nästan självklart sätt löste man också problem som dagens Spanien knappt klarar av. Alla pensionärer fick anständig pension, till exempel. Man införde kortare arbetstid och avskaffade allt övertidsarbete. Därigenom kunde man minska arbetslösheten. Man förbättrade hygienen på arbetsplatserna, installerade duschar och i praktiskt taget varje J 37

3 kollektiv startade man antingen ett bibliotek eller en skola. Att ta fabriken i besittning var samtidigt att bemäktiga sig hälsovård och kultur. Vid inbördeskrigets början var mindre än en fjärdedel av de spanska arbetarna fackföreningsanslutna och cirka trettio procent av befolkningen var analfabeter (mycket mer i somliga områden). Men politisk bildning kan inte mätas med sådana mått. Den består av att förstå den verklighet man har omkring sig, de sociala och ekonomiska sammanhangen. Det fanns ett kollektiv på tusen personer där alla var analfabeter, som fungerade från 1936 till En ung flicka var den enda som kunde skriva. Kollektivets sekreterare kunde inte underteckna dokument utan fick använda en stämpel. Men det fungerade bra. Arbetarna inte bara ockuperade fabrikerna, de förbättrade också produktionen och förändrade dess inriktning. I Katalonien (nordostligaste Spanien) lades metallindustrin om för att kunna tillverka bomber och ammunition för inbördeskriget. Man slog ihop de olika järnvägskompanierna, standardiserade materielen och samordnade tidtabeller. I Badalona, en textilindustristad norr om Barcelona, fick arbetarna med sig flertalet tekniker och några före detta fabriksägare i kollektiven. Man övertog de 37 textilfabrikerna, där många var krisdrabbade redan före inbördeskriget. Nu hade den inhemska marknaden halverats genom att kuppgeneralerna behärskade stora områden, och både export och import försvårades. Det som räddade situationen var paradoxalt nog också kriget: man skrev kontrakt med den republikanska regeringen om leverans av kläder till soldaterna. Man lyckades få tillgång till bankkontona hos de lokala bankerna så att inga uttag kunde göras utom av arbetarnas kontrollkommittéer. Dessa kontrollkommittéer satte sig snabbt in i företagens bokföring och ekonomiska situation, produktionsprocessen och så vidare. Uppgifterna rapporterades vecko- och månadsvis till ett samarbetsorgan. 138

4 När man hade fått läget under kontroll gjorde man omplaceringar och rationaliseringar för att få det hela att fungera bättre. Man tog steget från arbetarkontroll av enskilda företag till kollektivisering av hela tekoindustrin. Sedan gick man vidare till den kemiska industrin, träindustrin, livsmedelsindustrin, byggnadsindustrin, transportväsendet, bostäderna. Ackordssystemet avskaffades, arbetstiden minskades, de arbetslösa återanställdes i sina gamla företag. Man genomförde gratis sjukvård med hjälp av en sjukkassefond och byggde också upp fonder för företag som råkat i svårigheter. Kollektiviseringen genomfördes inte med tvång. Vid låsfabriken i Barcelona till exempel ville CNT-majoriteten kouektivisera men en minoritet av ugt-are (socialdemokrater) ville inte kouektivisera. Då delade man helt enkelt upp verkstäder och maskiner så att bara en del kollektiviserades. På samma sätt gick det till inom jordbruket. I Aragonien till exempel fick n.ooo syndikalister med sig människor i kollektiviseringen av jordbruket (av en befolkning på en halv miljon). Kollektiven bildades med kollektivisternas egna jordar och med jord som övergivits av fascisterna. Byarna organiserade sig först inom»storkommunen«, sedan tillsammans med andra likadana bysystem. I mellan ett och ett halvt och två år levde man utan överhet, utan egendom och utan byråkrati men grundade ett sjukhus, byggde nya vägar och drog in elektricitet och telefon i byar som saknade det. Man arbetade på att förbättra skördarna men också med utbildning, hälsovård, samlevnadsfrågor. En kooperativ butik eller distributionscentral fungerade som nav i ekonomins hjul i varje by. I hela regionen infördes familjelön för alla, jordbruksarbetare, läkare, lärare. Kollektivet sörjde därigenom för gamla, småbarnsmammor, barn, sjuka, alla. Läkarna och lärarna försågs med de böcker, tidskrifter och instrument som de behövde men familjelönen var lika för alla. En som själv var med, Felix Carrasquer, berättar: J 39

5 Den kulturella miljön och samlevnaden mellan människor var det viktigaste av allt i det kollektivistiska experimentet i Aragonien. Detta är något man svårligen kan finna i böckerna. I nästan varje by skapades ett ateneum - eller en kulturgrupp om byn var liten - och folk, speciellt de unga, gick dit efter arbetet för att lära sig saker, spela teater, roa sig, vara tillsammans i broderlig och systerlig gemenskap. Det är svårt att skildra för dem som inte upplevt det. Eftersom fäderna inte längre hade myndighet och äganderätt, brydde de sig inte om att döttrarna gick på dans eller på teatern, något som förr alltid hade varit förbjudet. Vi måste tänka oss in i att folket i Aragonien hade liten bildning och mycken tradition, och den frihet som föll på kvinnans lott tidigare var inte stor. Men under inbördeskriget fick hon full frihet och kvinnor och män var jämlika. Det fanns ingen klasskillnad, folk kunde väl gilla varandra mer eller mindre, men det fanns inga sociala barriärer som skilde oss åt. Detta skapade en enorm glädje. Folk gick sjungande till åkern och kom sjungande tillbaka, och om kvällarna var det en ständig glädjefest i byarna, på gatorna och överallt. I Aragonien fanns kollektiv med både socialdemokrater och syndikalister som medlemmar men efter två månader var det inte längre tal om socialdemokrater och syndikalister utan alla var kollektivister. Alla arbetade med iver och glädje. Vi måste hålla i minnet att det var krig, och aldrig i något land i världen har krig undgått att försvåra förhållandena. I Aragonien lyckades vi trots detta förverkliga den frihetliga kommunismen för första och enda gången i människans historia. (Ur Herre i eget hus.) Nu blev den frihetliga kommunismen den gången inte så långlivad. Kollektivisterna hade alla emot sig, inte bara fascisterna. Det som hände i Spanien var ju inte en fullständig revolution utan ett revolutionsförsök. Den borgerliga staten 140

6 fanns hela tiden kvar och återvann efterhand sin styrka. Kollektiviseringsrörelsen lyckades ta en del av makten, speciellt lokalt och till en del på regional nivå. Men kampen kom i hög grad att handla om att försvara den makt som hade erövrats. Den spanska borgerligheten (ämbetsmän, godsägare) längtade tillbaka till den gamla auktoritära ordningen, och staten var dess redskap. Kommunisterna angrep också kollektiven med flera militära divisioner för att stoppa självförvaltningen. Varför? Hur kan ett parti som betraktar sig som revolutionärt bekämpa en redan förverkligad kommunism med vapen? Carrasquer svarar:»saken är enkel. Marxismen stödjer sig på auktoriteten, det vill säga på en proletariserad auktoritet och på tron att man måste skapa intellektuella eliter för att styra de andra. Nåväl, om vi i Aragonien kunde visa att några eliter inte behövdes då hade de ingenting att göra i denna världen.«kommunisterna tillfångatog eller sköt omkring sexhundra ledande kollektivister i Aragonien. Kollektiven valde nya kommittéer och arbetade vidare. Men allt tog slut när fascisterna invaderade regionen och dödade de kollektivister som inte flydde till Frankrike. POLEN I Polen fanns en tradition av självbestämmande redan före andra världskriget, en tradition som genast efter krigsslutet födde arbetarråd på fabrikerna. Men det blev ett sovjetkontrollerat kommunistparti som tog makten. Rådstanken flammade upp igen vid folkresningen 1956 som slutade med att Gomulka blev ledare för en mer nationellt självständig kommunism men utan något verkligt arbetarinflytande. De polska arbetarna har dock aldrig glömt kraven på självförvaltning och systemet med arbetarråd. När den fria fackföreningen Solidaritet bildades 1980 var åtminstone till en början ett nytt uttryck för folkets vilja och förmåga att självt ta ansvar för produktionen - och detta ledde till ännu ett in- 141

7 gripande av sovjetstyrd militär, fast man denna gång lät den inhemska militärledningen gå i spetsen. PORTUGAL Efter årtionden av hård diktatur gjorde den portugisiska armén gemensam sak med folket i»nejlikornas revolution«.»den 25 april 1974 föll diktaturregimen med ett brak som drunknade i folkets jubel«. (Emidio Santana i Herre i eget hus som avsnittet om Portugal bygger på. Mer om detta finns också i Britta Gröndahls Äventyrens år.) Arbetarna bildade kampgrupper på arbetsplatserna,»arbetarkommissioner«som organiserade strejker och fabriksockupationer. Aktionerna gjordes oberoende av både de gamla korporativa fackföreningarna, de politiska partierna och den kommunistdominerade landsorganisationen Intersindical. Intersindical ordnade rent av en demonstration till arbetsministeriet (!) för att få slut på det myckna strejkandet! Arbetarnas aktivitet var spontan och oorganiserad. Men på drygt två år tog arbetarna över cirka 130 företag genom ockupationer som övergick i självförvaltning. Kommunistpartiet klassificerade självförvaltningen som»en övergångsstruktur i den demokratiska och nationella revolutionens fas«och propagerade för nationaliseringar-förstatligande. Det socialdemokratiska partiet betecknade självförvaltningen som ett långsiktigt ideal; den självförvaltning som redan existerade kallade man»de vilda företagsockupationerna«. Partierna ville ha in arbetarnas kamp i den vanliga borgerliga politiska processen där den kunde låta sig kontrolleras. Flertalet av de fabriker som övertogs av arbetarna var krisföretag där den gamla ledningen hade försvunnit. Ibland hade kassa och bokföring försvunnit samtidigt. Arbetarna fick inte tillgång till bankkontona, leverantörer vägrade kredit och kunder drog sig undan. Multinationella koncerner leveransvägrade och så vidare. Kapitalismen satte i gång en avstöt- 142

8 ningsprocess mot de självförval tade företagen, och många av dem hamnade i svåra situationer och tvingades begära hjälp från staten med juridiska och ekonomiska problem. Många ombildades till producentkooperativ för att få en form som överensstämde med lagstiftning och dylikt. Många kooperativ bildades också när landsbygdsbefolkningen satte i gång med att kollektivisera åkerjorden. Sammanlagt ingick cirka arbetare i jordbrukskollektiv. Fyra-fem år efter revolutionen var antalet arbetarförvaltade företag i industrin över grundlagen från 1976 skrevs rent av in att självförvaltningsexperimenten skulle stödjas av staten, att självförvaltning skulle eftersträvas även i statliga produktionsenheter och att självförvaltning skulle ses som ett mål för ekonomin. Samtidigt fanns en stark tendens till nationaliseringar med åtföljande byråkratisering. Efter att ha nationaliserat basindustri som järnverk, kemisk industri, transportväsen, bank- och försäkringsväsen lyckades staten»nationalisera«även de självförvaltade företagen genom att räkna in dem i den offentliga sektorn. Staten fick därigenom ökad kontroll över företagen. Man började tala om»oberättigad«självförvaltning i somliga fall, tog över ansvaret och tömde gradvis självförvaltningen på allt mer av dess innehåll. ANDRA EXEMPEL Vi har här tagit upp några europeiska exempel på mer eller mindre genomförd självförvaltning. Det finns naturligtvis många fler (den engelska gillessocialismen, Tjeckoslovakien 1968, Frankrike 1968, allehanda kooperativ och löntagarägda företag). I England använder man medvetet»samhällskooperativ«som ett sätt att återge livsmod och ekonomisk livskraft till avfolkningsbygder. Det kan också vara värt att nämna till exempel rörelsen för arbetarkontroll i Indonesien efter andra världskriget, de israel- J 43

9 iska kibbutzerna, de bolivianska gruvarbetarnas långa period av arbetarkontroll på 1950-talet och den självstyrda industrisektorn i Algeriet från SVERIGE Dä? I Sverige har privategendomen länge varit den dominerande principen men här finns också en tradition av gemensamt ägande och kollektiva lösningar. De gamla oskiftade bondbyarna hade gemensamma betesmarker och ofta gemensamma fäbodar. Allmänningen och allemansrätten är gamla begrepp som är självklara i Sverige men ofta saknar motstycke i andra länder. Man har utnyttjat vattenkraften för gemensam kvarn, såg, lärftmangel, vadmalsstamp, bygdekraftverk och så vidare. Man skaffade gemensamt tröskverk och höll väg och brygga gemensamt. Lantbukets behov av mejerier födde bondekooperationen som nu är en av Sveriges största industrikoncerner. Producentkooperationen av det slaget har kommit till för att främja andelsägarnas ekonomiska intressen genom att ordna vissa verksamheter mer rationellt. Konsumentkooperationen har haft vidare syften, som gått ut på att öka medlemmarnas frihet och självständighet. I de gamla brukssamhällena var arbetarna ofta helt i händerna på det dominerande företaget som ägde affären, bestämde priserna och hindrade konkurrens. Kreditsystemet spelade stor roll för att göra arbetarna näst intill livegna. Genom att organisera sig och själva skaffa livsmedel till butiker utan vinstsyfte kunde arbetarna frigöra sig från beroendet av brukets välvilja. Konsumentkooperationen blev därigenom ett viktigt medel inte bara för att förbättra arbetarfamiljernas ekonomi utan också för att stärka positionerna i kampen mot arbetsköparen. Den konsumentkooperativa rörelsen, sedan 1899 samlad i Kooperativa förbundet, har också tagit på sig ett stort folk- 144

10 bildningsansvar genom tidskrifter, bokförlag, kursverksamhet och studiematerial. Men de ursprungliga idéerna om en verksamhet som kontrolleras och styrs direkt av medlemmarna, och där solidariteten sätts före vinstintresset, har sjunkit tillbaka till förmån för en storskalig variant av kooperation där medlemmarna i allmänhet är ganska passiva och inte har så mycket att säga till om. Naturligtvis finns det också bra exempel på kooperation - så bra de nu kan bli i ett kapitalistiskt samhälle. Det finns till exempel många väl fungerande bostadsrättsföreningar, det finns självstyrande skolor och det finns långt över hundra löntagarägda företag och kooperativ. Ibland har den kooperativa formen varit en nödlösning för att hindra nedläggning, men många grupper har mycket medvetet valt kooperativet som form för att man har velat säkra ett jämnt fördelat arbetarinflytande. Stenhuggarna i Bohuslän blev tidigt en av SAC:S starkaste medlemsgrupper. På tjugotalet bildade de Bohusläns Kooperativa Stenindustri. Andelarna kostade tio kronor, av Svenska Stenindustriarbetareförbundet fick de låna kronor och av SAC Man hade huggningsplatser på ett tiotal ställen och klarade sig igenom även de svåraste åren på trettiotalet, med lägre månadslöner men utan att avskeda någon. Det kooperativa företaget besegrade många av de privata bolagen och blev samtidigt ett mönsterföretag i fråga om arbetarskydd. Trettiotalsdepressionen drabbade inte minst byggnadsbranschen. En grupp syndikalistiska byggnadsarbetare i Stockholm utnyttjade situationen till att starta Föreningen Husbygge som bland annat med hjälp av den socialdemokratiske finansministern Wigforss kom i gång med byggen på egna tomter i Stockholms utkanter. Föreningen fick flera efterföljare i Stockholm (nio syndikalistiska kooperativ och ett startat av Lo-medlemmar) och ute i landet (Västerås, Katrineholm, Södertälje, Malmberget och Västervik) och sysselsatte totalt H5

11 över ettusen arbetare, varav hälften syndikalister. Sammanlagt hann de kooperativa företagen producera 40 fastigheter under de fem år de existerade. De kooperativa byggnadsföreningarna blev inga renodlade kooperativ. Murarna hindrades till exempel av sitt fackförbund från att bli medlemmar, och kooperativen hade också andra anställda som inte var medlemmar. De avlönades efter gällande kollektivavtal. För många kritiker framstod kooperativen därför som lika utsugande som andra företag och som tillkomna i egoistiska syften, nämligen att skaffa arbetsuppgifter åt de egna medlemmarna på den övriga byggnadsarbetarkårens bekostnad. LO gillade inte heller den här verksamheten utan förklarade kooperativen i blockad. LO-organiserade specialarbetare hindrades från att ta anställning vid kooperativen, materialleveranser stoppades. Företagen tvingades därigenom ganska snart på knä. Husbygge, den äldsta föreningen, höll ut längst och byggde sitt sista hus 1938.

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar: 1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

h i s to r i e n r u n t fa b r i ke r n a

h i s to r i e n r u n t fa b r i ke r n a JÄRVÄGE FABRIKERA VÄLFÄRDE VARUHUSE...maskiner och ny teknik Industrialismen innebar att saker började tillverkas på ett nytt sätt. Handverktyg och muskelkraft ersattes av maskiner drivna av vattenkraft,

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Högersidan av tavlan, rad 1

Högersidan av tavlan, rad 1 Högersidan av tavlan, rad 1 H 1.1 R, Riksbyggen, märket utkom på 1980-talet. (S.R.777) 1940 grundades Riksbyggen av byggfacken inom LO, då det rådde brist på bostäder och arbetstillfällen. De kooperativa

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa

Läs mer

Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok.

Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok. 1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 6. (1921) DE RÖDE FAGFORENINGERS INTERNATIONALE RAAD. Alexander Lozovskij Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok. Under hela sin mångåriga existens

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Sven Lagerström. Syndikalismen. - en grundbok FEDERATIVS

Sven Lagerström. Syndikalismen. - en grundbok FEDERATIVS Syndikalismen Sven Lagerström Syndikalismen - en grundbok FEDERATIVS Sven Lagerström: Syndikalismen - en grundbok Upplaga 3:1 Federativs forlag, box 6507, 113 83 Stockholm Författarna och Federativs förlag

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

(2) Ekonomiska kriser

(2) Ekonomiska kriser 1 Mellan två krig Hur fredsvillkor, ekonomisk kris, liberalismens och demokratins kris och fascismens idéer leder fram till ett nytt krig Hur Hitler kommer till makten, börjar skapa ett stortyskland och

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT nr 73 74 Sid 2 Livsmedelspolitik HEM Innehåll Dagordningspunkt 73... 3 Motion nr 113 Angående Livs tar ansvar för svensk livsmedelsproduktion...

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Portugal. JS, Juventude Socialista, Socialistiska ungdommen (JS) är Partido Socialistas ungdomsorganisation.

Portugal. JS, Juventude Socialista, Socialistiska ungdommen (JS) är Partido Socialistas ungdomsorganisation. Portugal Partido Socialista, PS, (svenska: Socialistpartiet) är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Portugal. Partiet bildades den 19 april 1973 i den tyska staden Bad Münstereifel av medlemmar ur

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter 1 V I Lenin De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter Förord till andra upplagan Denna broschyr skrevs i början av april 1917, redan innan koalitionsregeringen hade bildats. Sedan

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer