9. Självförvaltning i praktiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9. Självförvaltning i praktiken"

Transkript

1 9. Självförvaltning i praktiken Ett samhälle helt enligt syndikalistiska principer har ännu inte existerat. Men det finns många exempel på federalistisk samordning, arbetarstyrd produktion och självförvaltning i stor skala. I regel omfattar de bara någon aspekt av syndikalismen, oftast har de inte heller kallat sig syndikalistiska. De fullständigaste exemplen fanns i Spanien mellan 1936 och 1939, men redan under Pariskommunen 1871 infördes arbetarkontroll i företag som övergivits av ägarna. I Ryssland organiserades arbetarråd (sovjet på ryska) redan 1905, i den första revolutionen mot tsarväldet, och spelade en viktig roll även åren efter bolsjevikpartiet övertog ju rent av benämningen sovjet för att inte gå miste om den goodwill som arbetarråden hade byggt upp. I Kronstadtsovjeten tillämpades federalism, direkt demokrati, själwerksamhet och arbetarråd utan partipolitik eller oåterkalleliga mandat - tills den krossades av den leninistiska diktaturen. I den tyska revolutionen (till sitt resultat en politisk revolution som ersatte kejsardömet med borgerlig demokrati) förekom arbetarråd och arbetarstyre på flera områden. Men liksom i Ungern 1919 och Italien var de huvudsakligen politiska organ, en form för demokratin, och spelade inte så stor roll i själva produktionen. På sin höjd utövade de kontroll över de kapitalistiska företagens verksamhet och fungerade som strejkledning. 136

2 SPANIEN Det spanska inbördeskriget bröt ut den 19 juli 1936 när en grupp reaktionära generaler (bland andra Franco) med delar av armén revolterade mot den folkvalda republikanska regeringen. Den fem år gamla regimen, sammansatt av olika politiska riktningar, var inte särskilt stark och blev först förlamad, sedan helt upptagen med att försvara republiken mot kuppen. Många kapitalister av skiftande format övergav sina företag och flydde eller anslöt sig till kuppmakarna. I det tomrum som uppstod tog arbetarna naturligt över produktionen i stora delar av landet. Det var i regel medlemmar i CNT, den syndikalistiska rörelsen, som ledde aktiviteten men det mesta skedde spontant och oplanerat.»en textilfabrik kollektiviserades ena dagen, två dagar senare en annan fabrik på samma gata och fjorton dagar efteråt en till. Man följde inte någon viss ordning eller några direktiv uppifrån, utan det var arbetarna själva som - när det inte kom några direktiv - vidtog de åtgärder som de tyckte stunden krävde, det vill säga de tog produktionsmedlen i besittning«(frank Mintz ur Herre i eget hus som avsnittet om Spanien bygger på. Mer om detta finns i Britta Gröndahls bok Frihetlig kommunism i praktiken.) Arbetarnas initiativförmåga visade sig också i andra, lika spontana åtgärder. I en del fabriker gick man in för löneutjämning så att de sämst betalda arbetarna fick nästan dubbelt så mycket betalt som förut. I somliga företag införde man ren likalön, i andra gick man efter familjelönsprincipen, det vill säga man fick lön efter det antal familjemedlemmar man hade att försörja. På ett nästan självklart sätt löste man också problem som dagens Spanien knappt klarar av. Alla pensionärer fick anständig pension, till exempel. Man införde kortare arbetstid och avskaffade allt övertidsarbete. Därigenom kunde man minska arbetslösheten. Man förbättrade hygienen på arbetsplatserna, installerade duschar och i praktiskt taget varje J 37

3 kollektiv startade man antingen ett bibliotek eller en skola. Att ta fabriken i besittning var samtidigt att bemäktiga sig hälsovård och kultur. Vid inbördeskrigets början var mindre än en fjärdedel av de spanska arbetarna fackföreningsanslutna och cirka trettio procent av befolkningen var analfabeter (mycket mer i somliga områden). Men politisk bildning kan inte mätas med sådana mått. Den består av att förstå den verklighet man har omkring sig, de sociala och ekonomiska sammanhangen. Det fanns ett kollektiv på tusen personer där alla var analfabeter, som fungerade från 1936 till En ung flicka var den enda som kunde skriva. Kollektivets sekreterare kunde inte underteckna dokument utan fick använda en stämpel. Men det fungerade bra. Arbetarna inte bara ockuperade fabrikerna, de förbättrade också produktionen och förändrade dess inriktning. I Katalonien (nordostligaste Spanien) lades metallindustrin om för att kunna tillverka bomber och ammunition för inbördeskriget. Man slog ihop de olika järnvägskompanierna, standardiserade materielen och samordnade tidtabeller. I Badalona, en textilindustristad norr om Barcelona, fick arbetarna med sig flertalet tekniker och några före detta fabriksägare i kollektiven. Man övertog de 37 textilfabrikerna, där många var krisdrabbade redan före inbördeskriget. Nu hade den inhemska marknaden halverats genom att kuppgeneralerna behärskade stora områden, och både export och import försvårades. Det som räddade situationen var paradoxalt nog också kriget: man skrev kontrakt med den republikanska regeringen om leverans av kläder till soldaterna. Man lyckades få tillgång till bankkontona hos de lokala bankerna så att inga uttag kunde göras utom av arbetarnas kontrollkommittéer. Dessa kontrollkommittéer satte sig snabbt in i företagens bokföring och ekonomiska situation, produktionsprocessen och så vidare. Uppgifterna rapporterades vecko- och månadsvis till ett samarbetsorgan. 138

4 När man hade fått läget under kontroll gjorde man omplaceringar och rationaliseringar för att få det hela att fungera bättre. Man tog steget från arbetarkontroll av enskilda företag till kollektivisering av hela tekoindustrin. Sedan gick man vidare till den kemiska industrin, träindustrin, livsmedelsindustrin, byggnadsindustrin, transportväsendet, bostäderna. Ackordssystemet avskaffades, arbetstiden minskades, de arbetslösa återanställdes i sina gamla företag. Man genomförde gratis sjukvård med hjälp av en sjukkassefond och byggde också upp fonder för företag som råkat i svårigheter. Kollektiviseringen genomfördes inte med tvång. Vid låsfabriken i Barcelona till exempel ville CNT-majoriteten kouektivisera men en minoritet av ugt-are (socialdemokrater) ville inte kouektivisera. Då delade man helt enkelt upp verkstäder och maskiner så att bara en del kollektiviserades. På samma sätt gick det till inom jordbruket. I Aragonien till exempel fick n.ooo syndikalister med sig människor i kollektiviseringen av jordbruket (av en befolkning på en halv miljon). Kollektiven bildades med kollektivisternas egna jordar och med jord som övergivits av fascisterna. Byarna organiserade sig först inom»storkommunen«, sedan tillsammans med andra likadana bysystem. I mellan ett och ett halvt och två år levde man utan överhet, utan egendom och utan byråkrati men grundade ett sjukhus, byggde nya vägar och drog in elektricitet och telefon i byar som saknade det. Man arbetade på att förbättra skördarna men också med utbildning, hälsovård, samlevnadsfrågor. En kooperativ butik eller distributionscentral fungerade som nav i ekonomins hjul i varje by. I hela regionen infördes familjelön för alla, jordbruksarbetare, läkare, lärare. Kollektivet sörjde därigenom för gamla, småbarnsmammor, barn, sjuka, alla. Läkarna och lärarna försågs med de böcker, tidskrifter och instrument som de behövde men familjelönen var lika för alla. En som själv var med, Felix Carrasquer, berättar: J 39

5 Den kulturella miljön och samlevnaden mellan människor var det viktigaste av allt i det kollektivistiska experimentet i Aragonien. Detta är något man svårligen kan finna i böckerna. I nästan varje by skapades ett ateneum - eller en kulturgrupp om byn var liten - och folk, speciellt de unga, gick dit efter arbetet för att lära sig saker, spela teater, roa sig, vara tillsammans i broderlig och systerlig gemenskap. Det är svårt att skildra för dem som inte upplevt det. Eftersom fäderna inte längre hade myndighet och äganderätt, brydde de sig inte om att döttrarna gick på dans eller på teatern, något som förr alltid hade varit förbjudet. Vi måste tänka oss in i att folket i Aragonien hade liten bildning och mycken tradition, och den frihet som föll på kvinnans lott tidigare var inte stor. Men under inbördeskriget fick hon full frihet och kvinnor och män var jämlika. Det fanns ingen klasskillnad, folk kunde väl gilla varandra mer eller mindre, men det fanns inga sociala barriärer som skilde oss åt. Detta skapade en enorm glädje. Folk gick sjungande till åkern och kom sjungande tillbaka, och om kvällarna var det en ständig glädjefest i byarna, på gatorna och överallt. I Aragonien fanns kollektiv med både socialdemokrater och syndikalister som medlemmar men efter två månader var det inte längre tal om socialdemokrater och syndikalister utan alla var kollektivister. Alla arbetade med iver och glädje. Vi måste hålla i minnet att det var krig, och aldrig i något land i världen har krig undgått att försvåra förhållandena. I Aragonien lyckades vi trots detta förverkliga den frihetliga kommunismen för första och enda gången i människans historia. (Ur Herre i eget hus.) Nu blev den frihetliga kommunismen den gången inte så långlivad. Kollektivisterna hade alla emot sig, inte bara fascisterna. Det som hände i Spanien var ju inte en fullständig revolution utan ett revolutionsförsök. Den borgerliga staten 140

6 fanns hela tiden kvar och återvann efterhand sin styrka. Kollektiviseringsrörelsen lyckades ta en del av makten, speciellt lokalt och till en del på regional nivå. Men kampen kom i hög grad att handla om att försvara den makt som hade erövrats. Den spanska borgerligheten (ämbetsmän, godsägare) längtade tillbaka till den gamla auktoritära ordningen, och staten var dess redskap. Kommunisterna angrep också kollektiven med flera militära divisioner för att stoppa självförvaltningen. Varför? Hur kan ett parti som betraktar sig som revolutionärt bekämpa en redan förverkligad kommunism med vapen? Carrasquer svarar:»saken är enkel. Marxismen stödjer sig på auktoriteten, det vill säga på en proletariserad auktoritet och på tron att man måste skapa intellektuella eliter för att styra de andra. Nåväl, om vi i Aragonien kunde visa att några eliter inte behövdes då hade de ingenting att göra i denna världen.«kommunisterna tillfångatog eller sköt omkring sexhundra ledande kollektivister i Aragonien. Kollektiven valde nya kommittéer och arbetade vidare. Men allt tog slut när fascisterna invaderade regionen och dödade de kollektivister som inte flydde till Frankrike. POLEN I Polen fanns en tradition av självbestämmande redan före andra världskriget, en tradition som genast efter krigsslutet födde arbetarråd på fabrikerna. Men det blev ett sovjetkontrollerat kommunistparti som tog makten. Rådstanken flammade upp igen vid folkresningen 1956 som slutade med att Gomulka blev ledare för en mer nationellt självständig kommunism men utan något verkligt arbetarinflytande. De polska arbetarna har dock aldrig glömt kraven på självförvaltning och systemet med arbetarråd. När den fria fackföreningen Solidaritet bildades 1980 var åtminstone till en början ett nytt uttryck för folkets vilja och förmåga att självt ta ansvar för produktionen - och detta ledde till ännu ett in- 141

7 gripande av sovjetstyrd militär, fast man denna gång lät den inhemska militärledningen gå i spetsen. PORTUGAL Efter årtionden av hård diktatur gjorde den portugisiska armén gemensam sak med folket i»nejlikornas revolution«.»den 25 april 1974 föll diktaturregimen med ett brak som drunknade i folkets jubel«. (Emidio Santana i Herre i eget hus som avsnittet om Portugal bygger på. Mer om detta finns också i Britta Gröndahls Äventyrens år.) Arbetarna bildade kampgrupper på arbetsplatserna,»arbetarkommissioner«som organiserade strejker och fabriksockupationer. Aktionerna gjordes oberoende av både de gamla korporativa fackföreningarna, de politiska partierna och den kommunistdominerade landsorganisationen Intersindical. Intersindical ordnade rent av en demonstration till arbetsministeriet (!) för att få slut på det myckna strejkandet! Arbetarnas aktivitet var spontan och oorganiserad. Men på drygt två år tog arbetarna över cirka 130 företag genom ockupationer som övergick i självförvaltning. Kommunistpartiet klassificerade självförvaltningen som»en övergångsstruktur i den demokratiska och nationella revolutionens fas«och propagerade för nationaliseringar-förstatligande. Det socialdemokratiska partiet betecknade självförvaltningen som ett långsiktigt ideal; den självförvaltning som redan existerade kallade man»de vilda företagsockupationerna«. Partierna ville ha in arbetarnas kamp i den vanliga borgerliga politiska processen där den kunde låta sig kontrolleras. Flertalet av de fabriker som övertogs av arbetarna var krisföretag där den gamla ledningen hade försvunnit. Ibland hade kassa och bokföring försvunnit samtidigt. Arbetarna fick inte tillgång till bankkontona, leverantörer vägrade kredit och kunder drog sig undan. Multinationella koncerner leveransvägrade och så vidare. Kapitalismen satte i gång en avstöt- 142

8 ningsprocess mot de självförval tade företagen, och många av dem hamnade i svåra situationer och tvingades begära hjälp från staten med juridiska och ekonomiska problem. Många ombildades till producentkooperativ för att få en form som överensstämde med lagstiftning och dylikt. Många kooperativ bildades också när landsbygdsbefolkningen satte i gång med att kollektivisera åkerjorden. Sammanlagt ingick cirka arbetare i jordbrukskollektiv. Fyra-fem år efter revolutionen var antalet arbetarförvaltade företag i industrin över grundlagen från 1976 skrevs rent av in att självförvaltningsexperimenten skulle stödjas av staten, att självförvaltning skulle eftersträvas även i statliga produktionsenheter och att självförvaltning skulle ses som ett mål för ekonomin. Samtidigt fanns en stark tendens till nationaliseringar med åtföljande byråkratisering. Efter att ha nationaliserat basindustri som järnverk, kemisk industri, transportväsen, bank- och försäkringsväsen lyckades staten»nationalisera«även de självförvaltade företagen genom att räkna in dem i den offentliga sektorn. Staten fick därigenom ökad kontroll över företagen. Man började tala om»oberättigad«självförvaltning i somliga fall, tog över ansvaret och tömde gradvis självförvaltningen på allt mer av dess innehåll. ANDRA EXEMPEL Vi har här tagit upp några europeiska exempel på mer eller mindre genomförd självförvaltning. Det finns naturligtvis många fler (den engelska gillessocialismen, Tjeckoslovakien 1968, Frankrike 1968, allehanda kooperativ och löntagarägda företag). I England använder man medvetet»samhällskooperativ«som ett sätt att återge livsmod och ekonomisk livskraft till avfolkningsbygder. Det kan också vara värt att nämna till exempel rörelsen för arbetarkontroll i Indonesien efter andra världskriget, de israel- J 43

9 iska kibbutzerna, de bolivianska gruvarbetarnas långa period av arbetarkontroll på 1950-talet och den självstyrda industrisektorn i Algeriet från SVERIGE Dä? I Sverige har privategendomen länge varit den dominerande principen men här finns också en tradition av gemensamt ägande och kollektiva lösningar. De gamla oskiftade bondbyarna hade gemensamma betesmarker och ofta gemensamma fäbodar. Allmänningen och allemansrätten är gamla begrepp som är självklara i Sverige men ofta saknar motstycke i andra länder. Man har utnyttjat vattenkraften för gemensam kvarn, såg, lärftmangel, vadmalsstamp, bygdekraftverk och så vidare. Man skaffade gemensamt tröskverk och höll väg och brygga gemensamt. Lantbukets behov av mejerier födde bondekooperationen som nu är en av Sveriges största industrikoncerner. Producentkooperationen av det slaget har kommit till för att främja andelsägarnas ekonomiska intressen genom att ordna vissa verksamheter mer rationellt. Konsumentkooperationen har haft vidare syften, som gått ut på att öka medlemmarnas frihet och självständighet. I de gamla brukssamhällena var arbetarna ofta helt i händerna på det dominerande företaget som ägde affären, bestämde priserna och hindrade konkurrens. Kreditsystemet spelade stor roll för att göra arbetarna näst intill livegna. Genom att organisera sig och själva skaffa livsmedel till butiker utan vinstsyfte kunde arbetarna frigöra sig från beroendet av brukets välvilja. Konsumentkooperationen blev därigenom ett viktigt medel inte bara för att förbättra arbetarfamiljernas ekonomi utan också för att stärka positionerna i kampen mot arbetsköparen. Den konsumentkooperativa rörelsen, sedan 1899 samlad i Kooperativa förbundet, har också tagit på sig ett stort folk- 144

10 bildningsansvar genom tidskrifter, bokförlag, kursverksamhet och studiematerial. Men de ursprungliga idéerna om en verksamhet som kontrolleras och styrs direkt av medlemmarna, och där solidariteten sätts före vinstintresset, har sjunkit tillbaka till förmån för en storskalig variant av kooperation där medlemmarna i allmänhet är ganska passiva och inte har så mycket att säga till om. Naturligtvis finns det också bra exempel på kooperation - så bra de nu kan bli i ett kapitalistiskt samhälle. Det finns till exempel många väl fungerande bostadsrättsföreningar, det finns självstyrande skolor och det finns långt över hundra löntagarägda företag och kooperativ. Ibland har den kooperativa formen varit en nödlösning för att hindra nedläggning, men många grupper har mycket medvetet valt kooperativet som form för att man har velat säkra ett jämnt fördelat arbetarinflytande. Stenhuggarna i Bohuslän blev tidigt en av SAC:S starkaste medlemsgrupper. På tjugotalet bildade de Bohusläns Kooperativa Stenindustri. Andelarna kostade tio kronor, av Svenska Stenindustriarbetareförbundet fick de låna kronor och av SAC Man hade huggningsplatser på ett tiotal ställen och klarade sig igenom även de svåraste åren på trettiotalet, med lägre månadslöner men utan att avskeda någon. Det kooperativa företaget besegrade många av de privata bolagen och blev samtidigt ett mönsterföretag i fråga om arbetarskydd. Trettiotalsdepressionen drabbade inte minst byggnadsbranschen. En grupp syndikalistiska byggnadsarbetare i Stockholm utnyttjade situationen till att starta Föreningen Husbygge som bland annat med hjälp av den socialdemokratiske finansministern Wigforss kom i gång med byggen på egna tomter i Stockholms utkanter. Föreningen fick flera efterföljare i Stockholm (nio syndikalistiska kooperativ och ett startat av Lo-medlemmar) och ute i landet (Västerås, Katrineholm, Södertälje, Malmberget och Västervik) och sysselsatte totalt H5

11 över ettusen arbetare, varav hälften syndikalister. Sammanlagt hann de kooperativa företagen producera 40 fastigheter under de fem år de existerade. De kooperativa byggnadsföreningarna blev inga renodlade kooperativ. Murarna hindrades till exempel av sitt fackförbund från att bli medlemmar, och kooperativen hade också andra anställda som inte var medlemmar. De avlönades efter gällande kollektivavtal. För många kritiker framstod kooperativen därför som lika utsugande som andra företag och som tillkomna i egoistiska syften, nämligen att skaffa arbetsuppgifter åt de egna medlemmarna på den övriga byggnadsarbetarkårens bekostnad. LO gillade inte heller den här verksamheten utan förklarade kooperativen i blockad. LO-organiserade specialarbetare hindrades från att ta anställning vid kooperativen, materialleveranser stoppades. Företagen tvingades därigenom ganska snart på knä. Husbygge, den äldsta föreningen, höll ut längst och byggde sitt sista hus 1938.

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda.

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda. Lagen om anställningsskydd. Den första analysen som man gör när man analyserar arbetsmarknaden är att analysera marknaden själv. Vad är marknaden och hur kan marknaden fungera väl? 1) Egendomsrätt. För

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931)

Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931) 1 Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931) Som svar på din fråga ska jag, som ett första utkast till ett meningsutbyte, försöka kasta ner några få allmänna överväganden angående

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Vietnam kriget. Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja

Vietnam kriget. Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja Vietnam kriget Vietnamkriget var en konflikt under kalla kriget i Vietnam,Laos och Kambodja Kriget pågick från 1 november 1955 till 30 april 1975. Alltså pågick kriget i 19 år och 180 dagar. Kriget slutade

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om. Thailands väg bort från demokratin

På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om. Thailands väg bort från demokratin Kommentarer Thailands väg bort från demokratin På hösten 2007 framkom det att Sverige gjort upp om att sälja tolv Jas-plan till Thailand. Nyheten möttes av massiv kritik, både här hemma och i Thailand.

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 2 2012 Tema: Avtalsrörelsen BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015.

Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015. Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015. Fredag 8/5 18.00 Samling på Stena terminalen i Karlskrona. 19.00 Stena Vision lägger ut med kurs mot Gdynia. 20.00 Kvällens stora buffémiddag

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Studiematerial till I skuggan av hatet växer blommor.

Studiematerial till I skuggan av hatet växer blommor. Studiematerial till I skuggan av hatet växer blommor. Materialet är tänkt att användas efter att elever och lärare har sett föreställningen. Diskutera gärna i mindre grupper, i par eller på annat sätt

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer