99&2&+ +$1'' ) UVWXGLHWHNQLNXSSKDQGOLQJ. ) UVWXGLHWLOO7HNQLNXSSKDQGOLQJ99&+DQGGXNVWRUNRFK)MlUUYlUPHFHQWUDOHU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "99&2&+ +$1''8.6725. ) UVWXGLHWHNQLNXSSKDQGOLQJ. ) UVWXGLHWLOO7HNQLNXSSKDQGOLQJ99&+DQGGXNVWRUNRFK)MlUUYlUPHFHQWUDOHU"

Transkript

1 99&2&+ +$1'' ) UVWXGLHWHNQLNXSSKDQGOLQJ ) UVWXGLHWLOO7HNQLNXSSKDQGOLQJ99&+DQGGXNVWRUNRFK)MlUUYlUPHFHQWUDOHU

2 8W YHULQQHKnOOHWLGHQQDUDSSRUWLQJnUHQVDPOLQJEURVFK\UEODG ²VHVHSDUDWPDSS 7(.1,.833+$1'/,1*99&2&++$1'' $5 6WRFNKROP 0LOM 3URMHNWOHGQLQJ²6 UHQ-RQVVRQ 6 UHQ-RQVVRQ

3 6DPPDQIDWWQLQJ Upprinnelsen till WHNQLNXSSKDQGOLQJ99&RFKKDQGGXNVWRUN är bl. a att NCC har tagit initiativ till ett antal energibesparande åtgärder vid produktion av bostäder i Sickla udde. LIP-kansliet, Stockholms Stad, tog därför beslut om att köra dessa tankar/åtgärder som en teknikupphandling. Denna förstudie är det första steget i teknikupphandlingen. Det har sen visat sig under förstudiens gång att det har varit förnuftigt att även studera och utreda beredning och ackumulering, således täcker förstudien hela kedjan beredning/ ackumulering, distribution och nyttjande. För att få en heltäckande förstudie har även varmvattenberedning med frånluftsvärmepump tagits med i förstudien. Under senare år har legionellaproblem i varmvattensystem allt mer accentuerats och legionellaaspekter står många gånger i konflikt med energiminimering om den utför på fel sätt, därför är legionellasynpunker invävd i förstudien. %DNJUXQGQXOlJHRFKQRUPHU Varmvattencirkulation (VVC) började användas under slutet av 40-talet som en praktisk lösning för att undvika allt för lång väntan på varmvatten. Utvecklingen har varit empiriskt betingad. Först i SBN 75/80 kom normkrav in på maximala väntetider på max 10 sek, dessa krav har senare successivt lindrats till dagen nivå på sek (BBR 1999). Handukstorkar började användas under 70-talet med funktionen torka handduk. Under 80-talet togs ofta radiatorn bort i bad/duschrum och värmebehovet (transmission) täcktes m h a handdukstork dvs. den fick dubbla funktioner. Handdukstorkar har orsakat fastighetsföretagen stora servicekostnader mest beroende på problem med luft i handukstorken, dessa problem är numera åtgärdande eftersom dom numera utförs självluftande. Det synes som de allmännyttiga bostadsbolagen allt mer sällan installerar handdukstorkar under 90-talet, mest beroende av kostnadsskäl men även av serviceskäl. Handdukstorkar gå oftast 100% av tiden och kan ibland vara en källa till irritation, då den alstrar övervärme i bad/dusch-rummet samtidigt som den är bra av upptorkningsskäl sommartid. Under 80/90-tal har ett stort antal frånluftsvärmepumpar installerats av energibesparingsskäl dessutom har normer varit starkt styrande mot någon form av ventilationsvärmeåtervinnig. Ett stort antal av de

4 installerade värmepumparna fungerar antingen dåligt eller inte alls, dvs. avstängda. Skälen till detta är många bl a driftproblem, felaktiga inkopplingsprinciper, avancerad styrning som driftpersonalen inte behärskar, mm. Stillastående värmepumpar måste betraktas som en ren kapitalförstöring som rimligtvis borde kunna åtgärdas med rimliga åtgärder. Hittills gjorda energibesparing på armvatten/vvc-sidan har främst inriktats på: Vattenbesparande armaturer snålspolande Vattenbesparande vattenklosetter Tappvarmvattenproduktion med frånluftsvärmepump I viss nå injustering av VVC system 5HVXOWDWRFKVOXWVDWVHU (QHUJLI UEUXNQLQJ Ett antal beräkningssimuleringar har gjorts på såväl 60-tal som 90-talshus hör att utreda energiåtgång för varmvatten och VVC med och utan hanndukstork, dessutom har ett antal besparingsalternativ räknats igenom. Av beräkningarna framgår bl a att i moderna hus (90-tal) kan varmvattnet/vvc:s andel av fjärrvärmeförbrukningen vara så hög som 40% när handdukstork (på VVC) är installerad, därav står handdukstorken för 12-16% av fjärrvärmeförbrukningen om den inte kan stängas av vid icke behov. /HJLRQHOOD Problem med legionella i bostäder har allt mer accentuerats under de sista 2 åren. Legionellatillväxten är som störst vid vattentemperaturer mellan o C, vilket leder till varmvatten som inte är tillräckligt hett ligger i farosonen. Problemen uppträder främst i ackumulatortankar som används vid varmvattenberedning med värmepump men även i VV/VVCledningar med dålig cirkulation. För att undvika att legionellarisken ökar gäller följande grundregler: 1) håll kallt vatten kallt, 2) håll varmt vatten varmt, 3) försök undvika stillastående varmvatten (sk döändar). 'LPHQVLRQHULQJDY99YlUPHYl[ODUHRFKVW\UYHQWLOHU Under senare år har flera energiverk konstaterat att dagens VV-växlare med vidhängande styrventiler är kraftigt över dimensionerade

5 (ofta 3-5 ggr), vilket leder till bl. a för höga returtemperaturer, överdimensionerade kulvertsystem, onödiga energiförluster. Överdimensioneringen beror nog främst på att gällande rekommendationer och normer inte är anpassade för dagens förhållanden. /ljhqkhwvylvd8qghufhqwudohu/8& Under förstudiens gång allt fler frågor behövt belysas, vilket har lett till resultatet att frågan om /ljhqkhwvylvd8qghufhqwudohu/8&har kommit upp till diskussion. LUC har ett antal fördelar främst i kombination med individuell mätning som t e x mindre rörmängder, mindre vattenmängder, mätning kan lätt anordnas, energiverken kan leverera direkt till hyresgästen mm. Vid kontrollkalkyl på ett verkligt objekt har det visat sig att LUC är installationsprismässigt konkurrenskraftigt då individuell mätning skall installeras. ) UVWXGLHQLVDPPDQIDWWQLQJKDUI OMDQGHUHNRPPHQGDWLRQHU: %HKRYVVW\UQLQJDYKDQGGXNVWRUN bör teknikupphandlas (gäller ny och bef. bebyggelse) som ett samfinansierat projekt mellan LIPkansliet och Energimyndigheten. Utred mera noggrant betydelsen av IHO YHUGLPHQVLRQHUDGH99 YlUPHYl[ODUHRFKVW\UYHQWLOHUt e x i samarbete med Svenska Fjärrvärmeföreningen. Utred hur legionellasäkring av ackumulatorer vid värmepumpsdrift skall utföras, samt ta fram checklistor och utbildningsmaterial för driftpersonal så att installerade värmepumpsanläggningar kan köras på rätt sätt. /ljhqkhwvylvd8qghufhqwudohu/8& bör teknikupphandlas (gäller nyproduktion) som ett samfinansierat projekt mellan LIPkansliet och Energimyndigheten. 3URMHNWEHVNULYQLQJ %DNJUXQG I samband med byggandet av Hammarby Sjöstad har bl. a NCC-Bostad aksentuerat frågan om att finna energisnåla lösningar för varmvatten. Det lokala investeringsprogrammets kansli (LIP-kansliet) i Stockholms Stad - har därför beslutat att administrera en teknikupphandling kring varmvatten, främst med inriktning på energieffektivare lösningar kring varmvattencirkulation (VVC) och behovsstyrning av handdukstorkar (HT). Under de inledande diskussionerna har konstaterats, för att få en

6 genomlysande probleminventering måste åtminstone i teknikupphandlingens förstudie varmvattengenerering/ackumulering också belysas. Befarade problem med legionellabakterier måste noggrant beaktas i teknikupphandlingen. LIP-kansliet och Energimyndigheten för diskussioner om att även ackumulering /beredning av varmvatten samt legionellaspekter skall ingå som en del i projektet. Diskussioner förs med Energimyndigheten om samfinansiering av hela teknikupphandlingen. 6\IWH Syftet med teknikupphandlingen är att få fram energisnålare lösningar för varmvatten. LIP-kansliet har valt att avgränsa teknikupphandlingen till varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) för att upphandlingen skall få en rimlig storlek. Dock kommer vi i teknikupphandlingens förstudiefas att belysa även varmvattengenerering/ ackumulering med de förekommande tekniklösning som idag finns på marknaden oavsett vilken värmekällan än är - fjärvärme, panna, värmepump mm. Eftersom syftet är att sänka energikonsumtionen, dock kan energibesparingsmålet komma i konflikt med befarade legionellaproblem. I normer utgivna av Boverkets anges bl.a. att tappvarmvattentemperaturen lägst får vara 50 o C vid tappstället, samt att tappvarmvatteninstallationer skall utformas av sådant material och utföras så att den har tillräcklig beständighet mot bl.a mikrobiella processer som den kan väntas bli utsatt för. Normkraven samt larmsignaler från ett antal bostadsföretag ger vid handen att befarade legionellaproblem måste noggrant beaktas i teknikupphandlingen. Avsikten är att det skall finnas en aktiv medverkan från Boverket i teknikupphandlingen. I samband med att förstudien sammanställs kommer projektledning tillsammans med projektets referensgrupp att ta ställning till om huruvida även varmvattengenerering/ackumulering och legionellaproblem bör omfattas av ytterligare studier/utredningar eller vara föremål för teknikupphandling.

7 2PIDWWQLQJRFKDUEHWVJnQJ Teknikupphandlingen skall omfatta varmvatten i ERVWlGHU, främst varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) och kommer att indelas i nedanstående faser: ) UVWXGLH %HVOXWRPHYEHKRYDY\WWHUOLJDUHVWXGLHUXWUHGQLQJDU av tappvarmvattenberedning/ackumulering samt legionella problem i varmvatten. 7HNQLNXSSKDQGOLQJ (förfrågningsunderlag, anbud, anbudsutvärdering och offentliggörande) 3URYLQVWDOODWLRQ och fälttest 6OXWUDSSRUW Se vidare bifogad WLGSODQGDW ) UVWXGLH Förstudien skall omfatta såväl varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) som varmvattenberedning/ackumulering och legionellaproblematiken. Inom varje delområde belyses: Dagens och historiska tekniska lösningar Fördelar/nackdelar/problem med resp. teknik Energiförluster/energiåtgång Tidigare utförda energisparlösningar inkl kända resultat Normer Se vidare bilaga ) UVWXGLH±I UVODJSnLQQHKnOO GDW %HVOXWRPHYEHKRYDY\WWHUOLJDUH VWXGLHUXWUHGQLQJDU Det finns skäl idag att antaga alternativt befara att det är svårt att separera en teknikupphandling på varmvattencirkulation från varmvattenberedning/ ackumulering eftersom tekniklösningar för VVC intimt hänger samman med varmvattenberedning/ackumulering.

8 Dessutom föreligger svårigheter att teknikupphandla VVC som en produkt eftersom det mera är fråga om att upphandla ett system som ger låg energiåtgång. Det finns dessutom skäl att befara att vi idag inte har tillräcklig kunskap om legionella problematiken i bostäder. Huruvida detta är korrekt hypotes eller ej kommer förstudien att visa. Om det visar sig finna ytterligare behov av studier/utredningar eller behov av nya alt. ändrade förutsättningar för teknikupphandling av lösningar i samband med varmvatten bör beslut tas vid denna tidpunkt. Naturligtvis är finansieringen och behov av ev. medfinansiärer en viktig fråga vid ett sådant beslut. 7HNQLNXSSKDQGOLQJYDUPYDWWHQFLUNXODWLRQ99&RFK KDQGGXNVWRUN+7 Teknikupphandlingen kommer att delas upp i två delar. +DQGGXNVWRUN±EHKRYVVW\UQLQJ Teknikupphandlingen genomföres som en produktupphandling med eller utan tester hos oberoende institut. Produkten kan vara såväl mekanisk som elektronisk eller en kombination. 9DUPYDWWHQFLUNXODWLRQ Teknikupphandling genomföres som en systemupphandling med eller utan utvärdering hos oberoende institut. Avsikten med upphandlingen är att låta marknaden finna energisnåla lösningar för VVC, vilket betyder att det troligtvis behövs en samverkan mellan projektörer och leverantörer för att uppnå goda lösningar. Avsikten är att ge information till potentiellt intresserade leverantörer redan under förstudiefasen för att få ett ökat intresse för och därmed få fler intresserade leverantörer som kan tänkas deltaga i teknikupphandling och därmed uppnå ett bättre slutresultat. 3URYLQVWDOODWLRQRFKIlOWWHVW Avsikten är att teknikupphandlingen skall leda till provinstallation för såväl varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT). Utvärdering av provinstallation kommer utföras. Provinstallation skall utföras på något projekt i någon av stadsdelarna Hammarby Sjöstad, Östberga eller Skärholmen.

9 6OXWUDSSRUWRFKGHOUDSSRUWHU Förstudien kommer att redovisas som delrapport, det samma gäller när resultaten av teknikupphandlingen är klar, d v s när leverantör är utsedda. Slutrapport kommer att redovisas under andra halvan av år nO Målet är att teknikupphandla energisnåla och praktiska lösningar för: Varmvattencirkulation Behovsstyrning av handdukstorkar Dessa lösningar får inte nämnvärt inkräkta på dagens komfort och de skall omsorgsfullt beakta miljöaspekter som legionella, fukt, mögel mm. %DNJUXQGQXOlJHRFKQRUPHU %DNJUXQGRFKQXOlJH %DNJUXQG Installationer för varmvatten har till uppgift att vid tappställena utan besvärande väntan leverera varmvatten med acceptabel temperatur. För att kunna leverera vatten med acceptabel väntetid installeras system för varmvattencirkulation (VVC) där vatten återcirkuleras till varmvattenberedningen så att varmt vatten finns vid tappstället. Utan varmvattencirkulation svalnar vattnet under perioder då tappning ej förekommer. För att erhålla värme i badrummen för uttorkning och motverka fuktskador har man i många fastigheter anslutit handdukstorkar till VVC-systemen. 1RUPHU Normer och regler som avser varmvatten har sammanställts i bilaga 1 Sammanställningen omfattar nu gällande byggregler BBR 1999 och tidigare normer tom svensk Byggnorm 1980 Av studerade normer framgår följande. Vattenkvalitet Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten gäller i princip enbart kallt vatten. Varmt kranvatten i hushåll är primärt avsett att

10 användas för andra ändamål än dryck och matlagning. Av det skälet är varmvatten som används i hushåll inte att betrakta som livsmedel Temperaturen vid tappstället %%5 Temperaturen i beredare och ackumulatorer min 60ºC. Temperatur vid tappställen och i cirkulerande vatten min 50ºC. Rörledningar bör isoleras så att temperaturfallet i fram resp. återledning är högst 1K. %b5ungrplqgulqj Krav som gällde då byggnaden uppfördes skall vara uppfyllda. Om helt eller delvis nytt system installeras bör detta dimensioneras så att samma krav som vid nybyggnad uppfylls. 1\E\JJQDGVUHJOHU Temperatur vid tappställen min 45ºC med uppgift i byggvägledning att temperaturen bör vara väsentligt högre Enligt byggvägledning bör ledningar i uppvärmt utrymme isoleras i lägst serie 32 6%1 Tappvarmvatten ska ha en temperatur av minst 45ºC Väntetid %%5 Placering av vattenvärmare och ledningsdimensionering bör vara sådan att varmvatten kan erhållas inom 30 sek vid ett flöde av 0,2 sek 1\E\JJQDGVUHJOHU Väntan 20 sek i övrigt text lika ovan 6%1 Två metoder anges för att undvika besvärande väntan: a) cirkulationsledning b) tappvarmvattenledningen göres kort så att varmvattenkan erhållas inom 10 sek

11 6\VWHPPHGYDUPYDWWHQFLUNXODWLRQRFK KDQGGXNVWRUNDU Information om systemutformning idag och tidigare har lämnats av Göran Wilson, Tom Falmer, Lars Mårtensson Svenska Bostäder, Bo Östlund, Familjebostäder och Tommy Magnusson, SKB. Varmvattencirkulation På grund av transmissionsförluster i varmvattenledningarna fås vid de längst bort belägna tappställena en lägre temperatur än nära varmvattenberedningen. Man har normalt räknat med att 3-5ºC. temperaturfall varit acceptabelt. För att uppnå detta måste ledningarna vara isolerade och en viss vattenmängd återcirkuleras. Vid dimensioneringen av VVC-systemen har man utnyttjat de dimensioneringsanvisningar som förekommer t.ex. i VVS-handboken 1963 Varmvattenledningar för cirkulation Gustafsberg 1969, Dimensionering av VVC-ledningar och tappvarmvattenpump i flerfamiljshus samt program framtagna av konsulter. System med varmvattencirkulation infördes i slutet av 40-talet. I början hade man VVC-ledningar enbart i källarstråken med grova varmvattenstammar där man ibland kunde erhålla dubbelcirkulation som varmhöll stammarna. Kompletteringar av dylika system med cirkulation i stammarna har förekommit varvid man fört in cirkulationsledningen i stammen. Fastigheter utan VVC är idag sällsynta. Man har ofta kompletterat med VVC i källarstråk. I äldre fastigheter t.ex. i höghus förekommer en lösning där varmvattenstammen kopplas samman på vinden till en VVC-ledning ner till varmvattenberedning i källaren. Material i vattenledningar i äldrefastigheter är galvaniserade stålrör i kallvattenledningar och koppar i varmvattenledningar. Isolering av varmvatten ledningar i äldre fastigheter är ofta bristfällig med binda och wellpapp och asbest i böjar Vid stambyten byter man normalt hela stampaketet och installerar nya VVC-ledningar. Material i tappvattenledningar är koppar.. Handdukstorkar Handdukstorkar i VVC-system introducerades på talet. Syftet var att reducera fukten och motverka fuktskador i badrum.

12 Först installerades torkarna parallellkopplade med tappställena med regler och avstängningsmöjlighet.driftpersonalen hade problem att hålla cirkulation i torkarna på grund av luft i dessa Varianter har prövats där man kan reglera värmeavgivningen från torkarna med 3-vägs ventil utan att kunna stänga den helt. På senare tid har torkarna kopplats så att de spolas igenom vid tappning och blir självluftande. Torkarna är då ständigt varma, se bifogad kopplingsprincip. I några fall har man installerat golvslingor i badrum, kopplade till VVCsystemet vilket inte varit en lyckad lösning. Man har problem med reglering av värmeavgivningen och för höga golvtemperaturer. Vid tappning av varmvatten får man kraftiga förändringar av tryckförhållanden i systemet som påverkar strömningen genom anslutna värmare I senare projekt installeras renodlade VVC-system. Elvärmd handdukstork kan fås som tillval. Vid behov av värme i badrum för att täcka transmissionsförluster installerar man radiatorer. i badrum. I något fall har dessa lagts på separat krets med egen värmeväxlare som kan köras på sommaren. SKB provar handdukstork av fabrikat JOCO, en kombinerad modell som ansluts till radiatorsystemet och är försedd med elvärmare av instickstyp som kan ge värme sommartid Energibesparing VVC-systemen är lågprioriterade vad gäller intrimning och uppföljning i samband med besiktningar och drift. System förekommer med onödigt stora cirkulationspumpar med för höga vattenhastigheter i systemen vilket resulterat i erosionskador För att spara energi och erhålla en jämn strömningsfördelning och lika temperaturfall i stammarna har man justerat strypventiler så att man uppnått lika temperaturfall. Riktvärde kunde vara 8ºC. Man har tidigare under en period installerat självverkande termostatiska cirkulationsventiler i cirkulationsledningarna. med funktionen att släppa igenom vatten av en viss temperatur Ventilerna har sedemera demonterats på grund av driftproblem.

13 Idag finns på marknaden moderna ventiler med motsvarande funktion t.ex. TA-Therm som utformats så att tidigare problem ska vara eliminerade Denna ventil som kom ut på marknaden 1999 kan ställas i på önskad returtemperatur upp till 65ºC. och kan förses med termometer En annan lösning som förekommit är att tidsstyra cirkulationspumpen så att denna är i drift under tidsperioder då tappningen är som lägst eller lika med noll En risk med detta kan vara att spänningar uppstår i ledningssystemet med risk för otäthet och läckage. 9DUPYDWWHQEHUHGQLQJ Inom Stockholm är flertalet flerbostadshus anslutna till fjärrvärmenätet. Inom innerstaden svarar fjärrvärme för 60-90% av värmeförsörjningen beroende på stadsdel. Inom Stockholm svarar enligt uppgift fjärrvärme för 65% av värmeförsörjningen. Värmepumpar i systemen förekommer i liten omfattning. Många värmepumpar har tagits ur drift på grund av driftproblem och dålig lönsamhet. )DVWLJKHWHUPHGHJHQSDQQDQOlJJQLQJ Värmepannor i egna anläggningar i Stockholm är normalt oljeeldade. El för beredning av varmvatten sommartid förekommer då det är ekonomiskt fördelaktigt att ställa av oljepannorna sommartid. Varmvattenberedning vid egna pannanläggningar var ursprungligen av två typer; förrådsberedare och genomströmningsberedare. Förrådsberedaren ackumulerar varmvatten direkt. och är utförd i material om motsvarar detta t ex invändig kopparfodring. Konstruktionen är sådan att man normalt eftersträvar en temperaturskiktning av varmvattnet som tas ut på toppen. Genomströmningsberedaren ackumulerar värmevatten som värmer tappvarmvattnet i en värmeväxlare som genomströmmas av tappkallvatten som uppvärms Värmeväxlaren kan vara placerad som slinga i det ackumulerade värmevattnet eller separat utanför detsamma. Eftersom ackumulatorn genomströmmas av avluftat värmevatten kan denna utföras i obehandlad stålplåt.

14 Idag installeras enbart invändigt kopparfordrade förrådsberedare som laddas med varmvatten via en extern laddningsvärmeväxlare. Dubbelmantlade förrådsberedare förekommer där värmevattnet cirkuleras i manteln där även elvärme kan tillföras Denna typ är fördelaktig på orter med kalkhaltigt vatten. Fastigheter anslutna till fjärrvärme För fjärrvärmeleveranser inom Stockholm tillämpas Tekniska Bestämmelser för leverans av fjärrvärme utgivna av Birka Energi (f d Stockholm Energi) Tappvarmvatten bereds i genomströmningsvärmare. Inkopplingen kan göras med 2-stegs eller 3-stegskoppling. Vid 2-stegskoppling förvärms kallvattnet av primärkretsens returvattten från växlare i radiatorkrets och eftervärms vid behov av inkommande primärvatten vars genomströmning i eftervärmaren regleras. Vid 3-stegskoppling strömmar primärvattnet kontinuerligt igenom eftervärmaren reglering sker på tappvattensidan. Kallvattnet passerar snabbt genom värmeväxlaren. Det tar ca 4 sek för vattnet att värmas till 60ºC. Familjebostäder har avtal med Birka Energi om leverans av energi. Birka Energi svarar för undercentralerna och levererar avtalade temperaturer. Värmepumpar De värmepumpar som installerades var av typ frånluftvärmepump där värme upptogs ur frånluften i hus med F-system. Pumparna konstruerades mestadels för att leverera värme till tappvarmvatten och radiatorsystem.. Man specificerade att varmvattentemperaturen skulle vara 48-50ºC. som är den högsta temperatur värmepumpen levererar med acceptabel driftekonomi. I systemen installerades förrådsberedare. Anslutning till fjärrvärmesystem är problematisk eftersom de lägsta temperaturerna i sekundärsystemen är viktiga för funktionen i både fjärrvärmesystem och värmepumpsystem. Systemen kräver noggrann driftövervakning.

15

16

17

18 1RUPHU 1RUPHU Avsnitt som avser varmvatten och varmvattencirkulation i följande normer har sammanställts: Nu gällande byggnorm BBR 1999 samt tidigare normer Nybyggnadsregler 1988 och svensk Byggnorm Boverkets Byggregler BBR 1999 med ändringar tom BFS 1998: Tappvatten Allmänt Vattenberörda delar av tappvatteninstallationer skall utföras av sådant material och utformas så att inte ohälsosamma ämnen kan utlösas i tappvattnet och så att ohälsosam tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet förhindras. Installationer skall inte ge lukt och smak till tappvattnet. Råd: Kraven på dricksvatten kvalitet finns i Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten, SLV FS 1989:30,H318. (BFS 1998:38). För att mängden mikroorganismer i installationer där varmvatten är stillastående ( t ex i beredare eller ackumulatorer) inte skall bli skadlig bör temperaturen på varmvattnet i dessa inte understiga 60 C (BFS 1995:17) Varmvatten temperatur Installationer för varmvatten skall utformas sa att lägst 50 C varmvatten temperatur erhålls vid tappstället. Installationer där cirkulationsledning för varmvatten krävs enligt avsnitt 6.613, skall utformas så att temperaturen på det cirkulerande vattnet inte understiger 50 C ( BFS!995:17) Råd: Beträffande varmvattentemperaturen, se även avsnitt 8:42.

19 6.613 Rätt tempererat varmvatten skall erhållas utan besvärande väntetid. Råd: Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensionering bör vara sådan att varmvatten kan erhållas inom ca 30 sek vid ett flöde av 0,2 l/s 8.42 Varmvattentemperatur Varmvattentemperaturen vid tappställen för hushållsändamål och för personlig hygien får inte överstiga 65 C. Varmvattentemperaturen vid tappställen i fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanför duschplatsen samt i duschar som inte kan förväntas reglera temperaturen själva får inte överstiga 38 C. 9:232 Varmvattenberedning Installationerna för tappvarmvatten skall utformas så att tillförd värme så långt som möjligt kan nyttiggöras vid tappställena. Råd: Rörledningar och varmvattenberedare bör isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger Vad som anges för värmeinstallationer i avsnitt 9:234. Härvid kan bortses frånledningar utan cirkulation, med di <20 mm, om de är förlagda i uppvärmt utrymme (BFS 1998:38). 9:234 Skydd mot termisk förlust Värmeinstallationer installeras så att så mycket som möjligt av värmeavgivningen från installationen nyttiggörs i de utrymmen som skall värmas. Råd: Föreskriftens krav är uppfyllt för värmevatten, om temperaturfallet vid transport i fram- respektive återledning är högst 1 K. Rörledningar i ett rum bör anordnas så att den okontrollerade värmeavgivningen till rummet inte överstiger 25% av den till rummet tillförda värmeeffekten.

20 $OOPlQQDUnG%b5RPlQGULQJDYE\JJQDGnUV UHYLGHULQJ 1. Inledning ) UElWWULQJVNUDY I en befintlig byggnad behöver i regel de krav vara uppfyllda som fanns i den bygglagstiftning och de byggregler som gällde när byggnaden uppfördes och ändrades. I några få avseenden gäller dock bestämmelser som införts senare, alltså retroaktivt. Sådana krav på förbättringar avser takskyddsanordningar, vissa portar anordningar för avfallshantering samt handikappanpassning av vissa teminalbyggnader Vatten och avlopp Råd: Om helt eller delvis nytt system installeras bör detta dimensioneras och utföras så att samma krav som vid nybyggnad uppfylls, se avsnitt 6:6 i BBR. För att minska risken för tillväxt av ohälsosam mängd legionellabakterier i befintliga varmvattensystem bör systemen i förekommande fall ändras, till exempel så att temperaturen blir minst 50 C i tappvarmvattnet och minst 60 C där vattentär stillastående (ackumulatorer, varmvattenberedare) Rör som inte längre används bör proppas eller demonteras så att hälsorisker inte kan uppstå. Vid proppning av tappvattenledning bör risken för bakterietillväxt i kvarvarande ledning beaktas. Proppningen bör göras så nära vattenförande ledning som möjligt på grund av risken för tillväxt av legionellabakterier i det stillastående vattnet. 1\E\JJQDGVUHJOHU%)6 5:11 Varmvatten Varmvatteninstallationer skall anordnas så att vattentemperaturen är lägst 45 C vid tappstället Råd Rörledningar bör inom uppvärmda utrymmen isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger vad som anges för värmeinstallationer i avsnitt #:34. Dock undantas ledningar utan cirkulation med di<20 mm.

21 5:13 Dimensionering av tappvatteninstallationer Varmvattenuttag skall utan besvärande väntetid kunna tillhandahålla varmvatten av lägst temperaturen 45 C Råd: Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensioneringen bör vara sådan att varmvatten vid ett normflöde av 0,2l/s kan erhållas utan längre väntan än 20 s i flerbostadshus o d. I en- och tvåbostadshus bör väntetiden inte vara längre än 40 s Skydd mot frysning, kondensering, termisk förlust mm Råd Friliggande ledningar i schakt och ovan undertak samt inbyggda ledningar bör i uppvärmda utrymmen isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger vad som anges i följande figur. (Se separat blad) Beteckningar i figur: T Värmeavgivning W/m t Skillnaden mellan värmebärarens temperatur och rumsluftens temperatur. Dy Rörets yttre diameter (m) Byggvägledning 5 i anslutning till Nybyggnadsregler NR 5:11 Varmvatten Kom 1 Tappvattentemperatur För temperaturen hos varmvatten vid tappstället ges såväl ett lägsta som ett högsta värde. Det lägsta tillåtna värdet, 45 C, är valt för att möjliggöra uppvärmning med värmepump och lågtemperatursystem. 45 C är också den lägsta temperatur vid vilken det är möjligt att på ett tillfredsställande sätt rengöra diskgods. Sett från en boendes synpunkt är det ett rimligt krav att det ska vara möjligt att diska med det varmvatten som tillhandahålls vid tappställena. Det måste emellertid starkt understrykas att 45 C, är en synnerligen gynnsam temperatur för bakterietillväxt, bland annat för de bakterier som orsakar den s k legionärssjukan.

22 Det är därför angeläget att tillse att temperaturen i varmvattensystemet håller en avsevärt högre temperatur, helst omkring 80 C. Vid denna temperatur är riskan för bakterietillväxt betydligt mindre men i stället föreligger risk för personskador vid tappställen för personlig hygien. Av detta skäl har temperaturen vid sådana tappställen begränsats till 65 C. Även vid 65 C kan ogynnsam bakterietillväxt förekomma. Anordningar för begränsning av temperaturen till 65 C eller lägre bör därför placeras så nära tappställena som möjligt. Därigenom begränsas den volym vatten i vilken särskilt goda tillväxtbetingelser för bakterier kan förväntas föreligga. Ex B Värmeisolering av tappvarmvattenledningar Friliggande tappvarmvattenledningar i uppvärmt utrymme kan anses erhålla tillfredsställande isolering om de isoleras med lägst serie 32 och inbyggda ledningar med lägst serie 30 enligt VVS AMA 8, avsnitt K4 Termisk isolering av installationer. Plaströr med di#20mm förlagda i tomrör behöver erfarenhetsmässigt inte isoleras om tomröret tätas i båda ändar. 5:13 Dimensionering av tappvatteninstallationer Väntetid för varmvatten I föreskriftens rådstext anges att väntetiden för varmvatten inte bör överstiga 40 sekunder i en- och tvåbostadshus och 20 sekunder i större byggnader, t ex flerbostadshus. I det senare fallet förutsätter detta som regel att installationen utförs med cirkulationsledning och att vattnet i fördelningsledningarna kan cirkulera genom vattenvärmaren. För att beräkna väntetid för varmvatten kan diagrammet i figur 1 användas ( se separat blad) Svensk Byggnorm 1980 Tappvatten installation Installationen skall ha sådan beständighet och sådana egenskaper att den med betryggande driftsäkerhet kan användas på avsett sätt utan risk för olycksgall och hygieniska olägenheter. 1:121 Kallvatten- och varmvattentemperatur En tappvarmvatteninstallation för varmvatten skall anordnas så, att den kan användas på avsett sätt utan att olycksfall på grund av för hög temperatur inträffar. Varmvatten uttag skall kunna förses med vatten av lägst 45 C temperatur.

23 För varmvatten som beräknas bli använt för personlig hygien får temperaturen inte överskrida 65 C. Om särskild risk för olycksfall föreligger får temperaturen inte överskrida 38 C. 1:155 Godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan på varmvatten Exempel på godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan på varmvatten är följande. a) Varmvatteninstallation anordnad med isolerade cirkulationsledningar som utförts så, att vattnet i fördelningsledningar o.d. kan cirkulera genom vattenvärmaren. b) ledning mellan vattenvärmare och uttag med en sådan begränsad längd och dimension att det möjligt att på 10 s tappa ut en vattenmängd som svarar mot ledningens volym. I till normen hörande handbok ges följande kommentarer: 51:121 Kall- och varmvattentemperatur Tappvarmvatten skall enligt SBN 1980 ha en temperatur av minst 45ºC. Detta motiveras bl.a. av att det kan vara svårt att diska bort t.ex. fett vid lägre temperatur. Vid dimensionering av vattenvärmare avsedda att anslutas till t.ex. solfångare eller värmepump och där temperaturen hålls relativt låg kan det bli nödvändigt att öka beredarens storlek för att få tillräcklig kapacitet. 51:155 Godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan på varmvatten. Två metoder anges för att undvika besvärande verkan: a) cirkulationsledning och b) tappvarmvattenledningen görs kort så att varmvatten kan erhållas inom 10 sekunder. Enligt SBN 1980, 39:52 skall det vara möjligt att förse en bostadslägenhet eller motsvarande med mätanordning för tappvarmvatten (tillsvidare godtas dock att installationen endast förbereds för mätning). För mätning av tappvarmvattenmängden skall kunna ge en rättvis uppfattning om energiförbrukningen måste installationen vara utformad så att väntetiden för varmvatten är ungefär lika lång för alla konsumenter. Dimensionering enligt alternativ b) med tillräckligt kort ledning, går

Meddelandeblad. Legionella. Nr 13/93

Meddelandeblad. Legionella. Nr 13/93 Meddelandeblad Mottagare: Smittskyddsinstitutet, Boverket, Statens livsmedelsverk, Naturvårdsverket, Smittskyddsläkarna, Miljö- och hälsoskyddsnämnderna el motsv, Länsstyrelserna, Svenska kommunförbundet,

Läs mer

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier

Läs mer

Handläggarstöd Legionella ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland. Version 2015-04-01

Handläggarstöd Legionella ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland. Version 2015-04-01 Handläggarstöd Legionella ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland Version 2015-04-01 Inledning - Legionella Legionella är en bakterie som kan orsaka två typer av sjukdomar,

Läs mer

Reviderad: 2010-12-07 Upprättad: 2007-12-28 Handläggare: Bo Löfvenberg STYRDOKUMENT VS. Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun

Reviderad: 2010-12-07 Upprättad: 2007-12-28 Handläggare: Bo Löfvenberg STYRDOKUMENT VS. Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun Reviderad: Upprättad: 2007-12-28 : STYRDOKUMENT Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun Sidan 2 (7) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument skall användas av projektörer som upprättar förfrågningsunderlag

Läs mer

TEKNISK ANVISNING. Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18

TEKNISK ANVISNING. Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 Sidantal 9 TEKNISK ANVISNING 52.B TAPPVATTENSYSTEM Ver. 2.1 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 :, Ver 1.0 : 2014-04-01, Ver 2.0 :, Ver 2.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Legionella i vattensystem Allmänt

Legionella i vattensystem Allmänt Legionella i vattensystem Allmänt Förebyggande åtgärder och handlingsprogram vid misstänkta eller konstaterade fall Innehåll Allmänt... 3 Bakgrund... 3 Ansvar... 3 Övervakningsansvar för Landstingstigheter...

Läs mer

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 SVT1310 1 Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 0-70 O C 40-50 O C Systemtank Qvantum utjämningstank Slingtank/ Dubbelmantlad SVT1310 2 QVANTUM ACKUMULATORTANK

Läs mer

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar?

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? 1 BOVERKET 7147 585 0 UTGIVNINGSMÅNAD: Januari 2000 UPPLAGA: 1:1 ANTAL: 15 000 ex. TRYCK: Ljungbergs Tryckeri AB OMSLAG: Kjell Warnquist LAYOUT & ILLUSTRATIONER:

Läs mer

TERMOSTATISKA STYRDON TERMOSTATISKA STYRDON

TERMOSTATISKA STYRDON TERMOSTATISKA STYRDON TERMOSTATISKA STYRDON 6 117 118 VÅR SERIE MED TERMOSTATISKA VENTILER har gjort installatörer över hela Europa till hjältar. Grundkraven för att ett tappvattensystem ska vara säkert att använda handlar

Läs mer

CHECKLISTA Projekt Legionella 2015 Version 2015-04-01

CHECKLISTA Projekt Legionella 2015 Version 2015-04-01 CHECKLISTA Projekt Legionella 2015 Version 2015-04-01 Verksamhetsuppgifter: Äldreboende: Fastighetsägare: Driftsansvarig: E-post: Organisations nr: Fastighetsbeteckning: Tfn: Fakturaadress: Ref nr: Annan

Läs mer

Tappvattenschakt. Förslag till utformning. Version

Tappvattenschakt. Förslag till utformning. Version Tappvattenschakt Förslag till utformning Version 2016-03-15 www.säkervatten.se Tappvattenschakt Legionärssjukan, som är en allvarlig form av lunginflammation, smittar genom att man andas in bakterier som

Läs mer

INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME

INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME Danfoss LPM Sp. z o. o. Danfoss District Heating AB Tuchom, ul.tęczowa 46 Marieholmsgatan 10C 82-209 Chwaszczyno, 415 02 Göteborg Poland

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral Drift- och skötselinstruktion VK LPM Väggkompakt, prefabricerad fjärrvärmecentral VK Väggkompakt Utförande kan skilja sig från den här bilden. Innehåll Allmän beskrivning... 1 Varningstexter... 2 Installation...

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

UNDERLAG INFÖR BESLUT PÅ EXTRASTÄMMA I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BEDA

UNDERLAG INFÖR BESLUT PÅ EXTRASTÄMMA I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BEDA Bilaga 2 2015-11-10 UNDERLAG INFÖR BESLUT PÅ EXTRASTÄMMA I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN BEDA Förslag till beslut Styrelsen för bostadsrättsföreningen Beda föreslår att stämman beslutar följande: De handdukstorkar

Läs mer

Multirör PE-RT Type 2 och Multirör AluComposite

Multirör PE-RT Type 2 och Multirör AluComposite Artikelnr: 7575x Produktegenskaper Thermotech Multisystem PE-RT Type 2-rör är ett syrediffusionstätt 5-skiktsrör i PE-RT Type 2 (Dowlex 2388). En syrediffusionspärr (EVOH) är placerad i mitten av rörväggen.

Läs mer

2015/ Miljö- och byggnadsförvaltningen. Legionellaprojekt KONTROLL AV VATTENTEMPERATURER OCH EGENKONTROLL

2015/ Miljö- och byggnadsförvaltningen. Legionellaprojekt KONTROLL AV VATTENTEMPERATURER OCH EGENKONTROLL 2015/ 2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Legionellaprojekt KONTROLL AV VATTENTEMPERATURER OCH EGENKONTROLL Projektet utfördes under hösten 2015 och våren 2016 av miljöinspektörerna Helen Johansson,

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Varför en handbok i tappvarmvattenberedning?

Varför en handbok i tappvarmvattenberedning? Inledning Varför en handbok i tappvarmvattenberedning? - Jo, vi vill förmedla vår kunskap kring tappvarmvattenberedning och presentera en funktionslösning för just ditt behov. Målsättningen med den här

Läs mer

HANDBOK. tappvarmvatten. Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process.

HANDBOK. tappvarmvatten. Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process. HANDBOK Beredning Beredning av av tappvarmvatten Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process. HANDBOK - BEREDNING AV TAPPVARMVATTEN Utgåva 1 2007 Idé och Manus: Lina Sirén Grafisk formgivning/produktion:

Läs mer

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE VVC-ventiler TA-Therm Termostatisk cirkulationsventil Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE Termostatventilen för automatisk injustering av

Läs mer

Thermia vv-beredare KBH Skötsel & Installationsanvisning

Thermia vv-beredare KBH Skötsel & Installationsanvisning Thermia vv-beredare KBH Skötsel & Installationsanvisning S-5096-1 Produktbeskrivning... 2 Tekniska data... 3 Montering och installation... Skötsel... 5 Thermia Värme AB förbehåller sig rätten till ändringar

Läs mer

TERMOSTATISKA BLANDNINGSVENTILER

TERMOSTATISKA BLANDNINGSVENTILER ESE SYSTEMKUNSKP TERMOSTTISK LNDNINGSVENTILER DIMENSIONERING DIMENSIONERING V TPPVTTENPPLIKTIONER För tappvattenapplikationer kan blandningsventilen dimensioneras efter antal lägenheter eller duschar i

Läs mer

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet 2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på

Läs mer

TA-Therm. VVC-ventiler Termostatisk cirkulationsventil

TA-Therm. VVC-ventiler Termostatisk cirkulationsventil TA-Therm VVC-ventiler Termostatisk cirkulationsventil IMI HEIMEIER / Tappvatten / TA-Therm TA-Therm Termostatventilen för automatisk injustering av varmvattencirkulation i bostäder har en steglös temperaturinställning,

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER

Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER Legionella RISKER I VVS-INSTALLATIONER Göran Stålbom Rolf Kling En handbok utgiven av VVS-Installatörerna 2002 Författarna och

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Legionella. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Lagar och andra krav. Ansvar och befogenheter. Beskrivning/Genomförande

Legionella. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Lagar och andra krav. Ansvar och befogenheter. Beskrivning/Genomförande Legionella Omfattning Förebyggande åtgärder samt åtgärder vid för låg varmvattentemperatur och/eller bristande cirkulation i vattensystemet Dokumentet gäller för personal och studerande inom sjuk-, hälso-

Läs mer

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten 2012-06-04 2 Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5

Läs mer

Kvalitets- och miljöcertifiering

Kvalitets- och miljöcertifiering Nu är Legionärssjukan en helt onödig sjukdom Kvalitets- och miljöcertifiering Armatec är kvalitetscertifierade enligt SS-EN ISO 900 och miljöcertifierade enligt SS-EN ISO 14001. Armatec AB (headoffice)

Läs mer

System för behovsstyrning av handdukstorkar 2000-03-31

System för behovsstyrning av handdukstorkar 2000-03-31 TEKNIKTÄVLING System för behovsstyrning av handdukstorkar 2000-03-31 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krav... 4 4 Beställargruppen... 4 5 Prissumma... 4 6 Tävlingsförslagets form och innehåll...

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C. Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Energibesiktning. Brf Atmosfären 1 Stockholm 2007-02-02. Utförd av: Dan Andersson Leif Porres

Energibesiktning. Brf Atmosfären 1 Stockholm 2007-02-02. Utförd av: Dan Andersson Leif Porres Energibesiktning Brf Atmosfären 1 Stockholm 2007-02-02 Utförd av: Dan Andersson Leif Porres EnergiCenter Västerås Gjutjärnsgatan 8 021-30 90 09 1(16) Sammanfattning EnergiCenter har på uppdrag av Brf Atmosfären

Läs mer

Kontrollrapport Energibesiktning

Kontrollrapport Energibesiktning PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2016-03-31 Sammanställning av energideklaration GENE 12:4 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel

Läs mer

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 1(6) INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN 1. KORT BESKRIVNING AV SYSTEMET Hetvatten distribueras av Södertörns Fjärrvärme AB till vår undercentral.

Läs mer

Madeleine Kais Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm

Madeleine Kais  Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm Legionella, Smittskydd Stockholm Legionella pneumophila den som älskar lungor Philadelphia juli 1976 bodde krigsveteraner sk. Legionärer på hotell 221 insjuknade i lunginflammation 34 döda Januari 1977

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

Manual VVC. Part no.: 9774709701 Ver. 1.1 Uppdaterad: 2014-02-03

Manual VVC. Part no.: 9774709701 Ver. 1.1 Uppdaterad: 2014-02-03 Manual VVC Part no.: 9774709701 Ver. 1.1 Uppdaterad: 2014-02-03 Sida 2 Innehåll Inledning... 3 Systemprincip... 3 Leveransomfattning... 3 För installatören... 4 Rörinstallation... 4 Elinstallation... 5

Läs mer

Shunt FS 160. Installationsanvisning

Shunt FS 160. Installationsanvisning Shunt FS 160 Installationsanvisning 1 Introduktion Vattenburna värmegolv är så kallade lågtemperatursystem, vilket innebär att framledningstemperaturen är betydligt lägre än vad konventionella radiatorsystem

Läs mer

Teknisk anvisning 52.B TAPPVATTENSYSTEM Ver. 1.0

Teknisk anvisning 52.B TAPPVATTENSYSTEM Ver. 1.0 Sidantal 9 52.B TAPPVATTENSYSTEM Ver. 1.0 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 : INNEHÅLLSFÖRTECKNING 52.B TAPPVATTENSYSTEM... 3 PMB.21 FILTER FÖR RENING AV

Läs mer

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Stockholm, november 2014 1 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges

Läs mer

Tappvarmvatten i flerbostadshus

Tappvarmvatten i flerbostadshus Tappvarmvatten i flerbostadshus Daniel Olsson Temarapport 1 EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med ELFORSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter: ELFORSK

Läs mer

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology PROBLEM: Det kan vara svårt att veta anläggningens behov av varmvatten LÖSNING: VI HAR ACKumulatortankar för alla behov solutions for flow technology ACKUMULATORTANKAR TILLÄMPNINGAR System AT 8475 Varmvattenberedning

Läs mer

Riktlinjer för legionellaförebyggande arbete

Riktlinjer för legionellaförebyggande arbete Riktlinjer för legionellaförebyggande arbete Riktlinjer för legionellaförebyggande arbete Sidan 1 av 7 Regler och rekommendationer I Sverige finns inget rikt- eller gränsvärde som anger vilka halter av

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

INSTALLATIONSANVISNING SHUNT FS 36. Installationsanvisning. Shunt FS 36

INSTALLATIONSANVISNING SHUNT FS 36. Installationsanvisning. Shunt FS 36 Installationsanvisning Shunt FS 36 1 Introduktion Vattenburna värmegolv är så kallade lågtemperatursystem, vilket innebär att framledningstemperaturen är betydligt lägre än vad konventionella radiatorsystem

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

29 va-lagen. Kommunen bestred yrkandena.

29 va-lagen. Kommunen bestred yrkandena. 29 va-lagen Skyldighet att betala kostnaderna för anpassning av en fastighets värmeanläggning till tryckförhållandena i den allmänna vattenanläggningen har, med hänsyn till arten av åtgärder och ifrågavarande

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

VATTENBEHANDLING I VÄRME- OCH KYLSYSTEM

VATTENBEHANDLING I VÄRME- OCH KYLSYSTEM VATTENBEHANDLING I VÄRME- OCH KYLSYSTEM Ett tryggt och ekonomiskt val för fastighetsägare Länge har korrosion och beläggningar på vattensidan i kyl- och värmesystem varit någonting att leva med, trots

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13 Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13 Datum 2015-02-09 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-02-04 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Röbäck 30:30 Kalkylerna

Läs mer

Värmepump med R407C eller R134a?

Värmepump med R407C eller R134a? 2011-03-11 1 Värmepump med R407C eller R134a? R134a, 1,1,1,2-Tetrafluoretan R32, Difluormetan R125, Pentafluoretan 2011-03-11 2 Innehåll 1. VÄRMEPUMP MED R407C ELLER R134A? 3 1.1 Fördelar R407C: 3 1.2

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Datum 2016-01-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2016-01-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Sparrisen 17 Kalkylerna

Läs mer

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar

Läs mer

Skötselanvisningar för din fjärrvärme.

Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Hur fungerar fjärrvärmecentralen i min villa? Vi tillverkar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vattnet går via nedgrävda ledningar till din bostad och in

Läs mer

Legionella Pneumophilia

Legionella Pneumophilia Projekt U10 MÅL Rätt temperatur vid varje tappställe både varmvatten och kallvatten Rätt material i ledningsystemet Spårbarhet vid Legionella arbetet Kvalitetssäkra provtagningarna Ta bort ansvaret från

Läs mer

IVT 290 A/W. Elpanna. Användarhandledning. Art. nr: 290565 Utgåva 2.1

IVT 290 A/W. Elpanna. Användarhandledning. Art. nr: 290565 Utgåva 2.1 IVT 290 A/W Elpanna Användarhandledning Art. nr: 290565 Utgåva 2.1 Tack för att du har valt en värmeanläggning från IVT Industrier AB Vi hoppas att vår värmeanläggning kommer att uppfylla dina förväntningar

Läs mer

Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus. Bengt Bergqvist Energianalys AB www.energianalysab.se

Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus. Bengt Bergqvist Energianalys AB www.energianalysab.se Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus Bengt Bergqvist Energianalys AB www.energianalysab.se VVC-system Varmvattencirkulationssystem installeras för att minska väntetider på varmvatten 12 undersökta

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

Koppar har ett väl fungerande återvinningssystem

Koppar har ett väl fungerande återvinningssystem Nr 1 1998 information & nyheter från scandinavian copper development association Koppar har ett väl fungerande återvinningssystem Sedan hundratals år återvinns i det närmaste all koppar och cirka 40 procent

Läs mer

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet Lag-Förordning-föreskrift-Allmänt råd Riksdagen Lagar Plan- och bygglagen, PBL Nikolaj Tolstoy, Tegnik AB Miljösamverkan Stockholms län

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Anmälan om bassängbad Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan om bassängbad Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖFÖRVALTNINGEN Anmälan om bassängbad Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälningsplikt enligt miljöbalken Den som avser att driva bassängbad för allmänheten

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

BRF GRINDSTUGAN. Daterad: 2010-06-02 Datum för besiktning: 2009-04-15 Antal sidor: 6 st.

BRF GRINDSTUGAN. Daterad: 2010-06-02 Datum för besiktning: 2009-04-15 Antal sidor: 6 st. BRF GRINDSTUGAN ENERGIDEKLARATION Daterad: 2010-06-02 för besiktning: 2009-04-15 Antal sidor: 6 st. Upprättad av: WSAB KONSULT AB Norrbyvägen 32 168 69 Bromma Tel: 08-80 20 40 : Peter Danielsson 1. Bakgrund...

Läs mer

Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av:

Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Uponor WGF 1" Fördelare med tillbehör

Uponor WGF 1 Fördelare med tillbehör UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR WGF 1" FÖRDELARE Uponor WGF 1" Fördelare med tillbehör 08 2006 5032 Styrdon Reglerratt 85 mm 225 mm Avstängningsventil vinkel Byggdjup 80 mm By-pass Ändstycke 65 mm 90 mm 50

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Legionella - Handläggarstöd

Legionella - Handläggarstöd 1(6) Legionella - Handläggarstöd Allmänt om legionella Legionella är namnet på en familj av bakterier som förekommer naturligt i mark och vatten. Det är genom vattnet som bakterierna kommer in i våra vattensystem.

Läs mer

Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1. branschregler : säkervatten.se

Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1. branschregler : säkervatten.se Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1 branschregler : säkervatten.se VATTENSKADOR i byggnader Vattenskador kostar miljarder Vattenskador i byggnader kostar mer än fem miljarder kronor per år.

Läs mer

Samhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige

Samhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige Samhällsförvärvad legionella redovisning av en stor undersökning i Sverige Bertil Jönsson Boverket 0455-353267 bertil.jonsson@boverket.se 1 2006-01-24 Förslag till nya BBR Föreskrifter 6:622 Mikrobiell

Läs mer

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon version 2005-1 sida 2 - Deplacerande ventilation i korthet sida 3 - Grundläggande kriterier för donval sida 4 - Golvplacerade (stående) lågimpulsdon sida

Läs mer

Thermia vv-beredare KB/KBE Skötsel & Installationsanvisning

Thermia vv-beredare KB/KBE Skötsel & Installationsanvisning Thermia vv-beredare KB/KBE Skötsel & Installationsanvisning S-54097-1 Produktbeskrivning... 2 Tekniska data... 3 Montering och installation... 4-5 Skötsel... 6 Thermia Värme AB förbehåller sig rätten till

Läs mer