99&2&+ +$1'' ) UVWXGLHWHNQLNXSSKDQGOLQJ. ) UVWXGLHWLOO7HNQLNXSSKDQGOLQJ99&+DQGGXNVWRUNRFK)MlUUYlUPHFHQWUDOHU

Transkript

1 99&2&+ +$1'' ) UVWXGLHWHNQLNXSSKDQGOLQJ ) UVWXGLHWLOO7HNQLNXSSKDQGOLQJ99&+DQGGXNVWRUNRFK)MlUUYlUPHFHQWUDOHU

2 8W YHULQQHKnOOHWLGHQQDUDSSRUWLQJnUHQVDPOLQJEURVFK\UEODG ²VHVHSDUDWPDSS 7(.1,.833+$1'/,1*99&2&++$1'' $5 6WRFNKROP 0LOM 3URMHNWOHGQLQJ²6 UHQ-RQVVRQ 6 UHQ-RQVVRQ

3 6DPPDQIDWWQLQJ Upprinnelsen till WHNQLNXSSKDQGOLQJ99&RFKKDQGGXNVWRUN är bl. a att NCC har tagit initiativ till ett antal energibesparande åtgärder vid produktion av bostäder i Sickla udde. LIP-kansliet, Stockholms Stad, tog därför beslut om att köra dessa tankar/åtgärder som en teknikupphandling. Denna förstudie är det första steget i teknikupphandlingen. Det har sen visat sig under förstudiens gång att det har varit förnuftigt att även studera och utreda beredning och ackumulering, således täcker förstudien hela kedjan beredning/ ackumulering, distribution och nyttjande. För att få en heltäckande förstudie har även varmvattenberedning med frånluftsvärmepump tagits med i förstudien. Under senare år har legionellaproblem i varmvattensystem allt mer accentuerats och legionellaaspekter står många gånger i konflikt med energiminimering om den utför på fel sätt, därför är legionellasynpunker invävd i förstudien. %DNJUXQGQXOlJHRFKQRUPHU Varmvattencirkulation (VVC) började användas under slutet av 40-talet som en praktisk lösning för att undvika allt för lång väntan på varmvatten. Utvecklingen har varit empiriskt betingad. Först i SBN 75/80 kom normkrav in på maximala väntetider på max 10 sek, dessa krav har senare successivt lindrats till dagen nivå på sek (BBR 1999). Handukstorkar började användas under 70-talet med funktionen torka handduk. Under 80-talet togs ofta radiatorn bort i bad/duschrum och värmebehovet (transmission) täcktes m h a handdukstork dvs. den fick dubbla funktioner. Handdukstorkar har orsakat fastighetsföretagen stora servicekostnader mest beroende på problem med luft i handukstorken, dessa problem är numera åtgärdande eftersom dom numera utförs självluftande. Det synes som de allmännyttiga bostadsbolagen allt mer sällan installerar handdukstorkar under 90-talet, mest beroende av kostnadsskäl men även av serviceskäl. Handdukstorkar gå oftast 100% av tiden och kan ibland vara en källa till irritation, då den alstrar övervärme i bad/dusch-rummet samtidigt som den är bra av upptorkningsskäl sommartid. Under 80/90-tal har ett stort antal frånluftsvärmepumpar installerats av energibesparingsskäl dessutom har normer varit starkt styrande mot någon form av ventilationsvärmeåtervinnig. Ett stort antal av de

4 installerade värmepumparna fungerar antingen dåligt eller inte alls, dvs. avstängda. Skälen till detta är många bl a driftproblem, felaktiga inkopplingsprinciper, avancerad styrning som driftpersonalen inte behärskar, mm. Stillastående värmepumpar måste betraktas som en ren kapitalförstöring som rimligtvis borde kunna åtgärdas med rimliga åtgärder. Hittills gjorda energibesparing på armvatten/vvc-sidan har främst inriktats på: Vattenbesparande armaturer snålspolande Vattenbesparande vattenklosetter Tappvarmvattenproduktion med frånluftsvärmepump I viss nå injustering av VVC system 5HVXOWDWRFKVOXWVDWVHU (QHUJLI UEUXNQLQJ Ett antal beräkningssimuleringar har gjorts på såväl 60-tal som 90-talshus hör att utreda energiåtgång för varmvatten och VVC med och utan hanndukstork, dessutom har ett antal besparingsalternativ räknats igenom. Av beräkningarna framgår bl a att i moderna hus (90-tal) kan varmvattnet/vvc:s andel av fjärrvärmeförbrukningen vara så hög som 40% när handdukstork (på VVC) är installerad, därav står handdukstorken för 12-16% av fjärrvärmeförbrukningen om den inte kan stängas av vid icke behov. /HJLRQHOOD Problem med legionella i bostäder har allt mer accentuerats under de sista 2 åren. Legionellatillväxten är som störst vid vattentemperaturer mellan o C, vilket leder till varmvatten som inte är tillräckligt hett ligger i farosonen. Problemen uppträder främst i ackumulatortankar som används vid varmvattenberedning med värmepump men även i VV/VVCledningar med dålig cirkulation. För att undvika att legionellarisken ökar gäller följande grundregler: 1) håll kallt vatten kallt, 2) håll varmt vatten varmt, 3) försök undvika stillastående varmvatten (sk döändar). 'LPHQVLRQHULQJDY99YlUPHYl[ODUHRFKVW\UYHQWLOHU Under senare år har flera energiverk konstaterat att dagens VV-växlare med vidhängande styrventiler är kraftigt över dimensionerade

5 (ofta 3-5 ggr), vilket leder till bl. a för höga returtemperaturer, överdimensionerade kulvertsystem, onödiga energiförluster. Överdimensioneringen beror nog främst på att gällande rekommendationer och normer inte är anpassade för dagens förhållanden. /ljhqkhwvylvd8qghufhqwudohu/8& Under förstudiens gång allt fler frågor behövt belysas, vilket har lett till resultatet att frågan om /ljhqkhwvylvd8qghufhqwudohu/8&har kommit upp till diskussion. LUC har ett antal fördelar främst i kombination med individuell mätning som t e x mindre rörmängder, mindre vattenmängder, mätning kan lätt anordnas, energiverken kan leverera direkt till hyresgästen mm. Vid kontrollkalkyl på ett verkligt objekt har det visat sig att LUC är installationsprismässigt konkurrenskraftigt då individuell mätning skall installeras. ) UVWXGLHQLVDPPDQIDWWQLQJKDUI OMDQGHUHNRPPHQGDWLRQHU: %HKRYVVW\UQLQJDYKDQGGXNVWRUN bör teknikupphandlas (gäller ny och bef. bebyggelse) som ett samfinansierat projekt mellan LIPkansliet och Energimyndigheten. Utred mera noggrant betydelsen av IHO YHUGLPHQVLRQHUDGH99 YlUPHYl[ODUHRFKVW\UYHQWLOHUt e x i samarbete med Svenska Fjärrvärmeföreningen. Utred hur legionellasäkring av ackumulatorer vid värmepumpsdrift skall utföras, samt ta fram checklistor och utbildningsmaterial för driftpersonal så att installerade värmepumpsanläggningar kan köras på rätt sätt. /ljhqkhwvylvd8qghufhqwudohu/8& bör teknikupphandlas (gäller nyproduktion) som ett samfinansierat projekt mellan LIPkansliet och Energimyndigheten. 3URMHNWEHVNULYQLQJ %DNJUXQG I samband med byggandet av Hammarby Sjöstad har bl. a NCC-Bostad aksentuerat frågan om att finna energisnåla lösningar för varmvatten. Det lokala investeringsprogrammets kansli (LIP-kansliet) i Stockholms Stad - har därför beslutat att administrera en teknikupphandling kring varmvatten, främst med inriktning på energieffektivare lösningar kring varmvattencirkulation (VVC) och behovsstyrning av handdukstorkar (HT). Under de inledande diskussionerna har konstaterats, för att få en

6 genomlysande probleminventering måste åtminstone i teknikupphandlingens förstudie varmvattengenerering/ackumulering också belysas. Befarade problem med legionellabakterier måste noggrant beaktas i teknikupphandlingen. LIP-kansliet och Energimyndigheten för diskussioner om att även ackumulering /beredning av varmvatten samt legionellaspekter skall ingå som en del i projektet. Diskussioner förs med Energimyndigheten om samfinansiering av hela teknikupphandlingen. 6\IWH Syftet med teknikupphandlingen är att få fram energisnålare lösningar för varmvatten. LIP-kansliet har valt att avgränsa teknikupphandlingen till varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) för att upphandlingen skall få en rimlig storlek. Dock kommer vi i teknikupphandlingens förstudiefas att belysa även varmvattengenerering/ ackumulering med de förekommande tekniklösning som idag finns på marknaden oavsett vilken värmekällan än är - fjärvärme, panna, värmepump mm. Eftersom syftet är att sänka energikonsumtionen, dock kan energibesparingsmålet komma i konflikt med befarade legionellaproblem. I normer utgivna av Boverkets anges bl.a. att tappvarmvattentemperaturen lägst får vara 50 o C vid tappstället, samt att tappvarmvatteninstallationer skall utformas av sådant material och utföras så att den har tillräcklig beständighet mot bl.a mikrobiella processer som den kan väntas bli utsatt för. Normkraven samt larmsignaler från ett antal bostadsföretag ger vid handen att befarade legionellaproblem måste noggrant beaktas i teknikupphandlingen. Avsikten är att det skall finnas en aktiv medverkan från Boverket i teknikupphandlingen. I samband med att förstudien sammanställs kommer projektledning tillsammans med projektets referensgrupp att ta ställning till om huruvida även varmvattengenerering/ackumulering och legionellaproblem bör omfattas av ytterligare studier/utredningar eller vara föremål för teknikupphandling.

7 2PIDWWQLQJRFKDUEHWVJnQJ Teknikupphandlingen skall omfatta varmvatten i ERVWlGHU, främst varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) och kommer att indelas i nedanstående faser: ) UVWXGLH %HVOXWRPHYEHKRYDY\WWHUOLJDUHVWXGLHUXWUHGQLQJDU av tappvarmvattenberedning/ackumulering samt legionella problem i varmvatten. 7HNQLNXSSKDQGOLQJ (förfrågningsunderlag, anbud, anbudsutvärdering och offentliggörande) 3URYLQVWDOODWLRQ och fälttest 6OXWUDSSRUW Se vidare bifogad WLGSODQGDW ) UVWXGLH Förstudien skall omfatta såväl varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) som varmvattenberedning/ackumulering och legionellaproblematiken. Inom varje delområde belyses: Dagens och historiska tekniska lösningar Fördelar/nackdelar/problem med resp. teknik Energiförluster/energiåtgång Tidigare utförda energisparlösningar inkl kända resultat Normer Se vidare bilaga ) UVWXGLH±I UVODJSnLQQHKnOO GDW %HVOXWRPHYEHKRYDY\WWHUOLJDUH VWXGLHUXWUHGQLQJDU Det finns skäl idag att antaga alternativt befara att det är svårt att separera en teknikupphandling på varmvattencirkulation från varmvattenberedning/ ackumulering eftersom tekniklösningar för VVC intimt hänger samman med varmvattenberedning/ackumulering.

8 Dessutom föreligger svårigheter att teknikupphandla VVC som en produkt eftersom det mera är fråga om att upphandla ett system som ger låg energiåtgång. Det finns dessutom skäl att befara att vi idag inte har tillräcklig kunskap om legionella problematiken i bostäder. Huruvida detta är korrekt hypotes eller ej kommer förstudien att visa. Om det visar sig finna ytterligare behov av studier/utredningar eller behov av nya alt. ändrade förutsättningar för teknikupphandling av lösningar i samband med varmvatten bör beslut tas vid denna tidpunkt. Naturligtvis är finansieringen och behov av ev. medfinansiärer en viktig fråga vid ett sådant beslut. 7HNQLNXSSKDQGOLQJYDUPYDWWHQFLUNXODWLRQ99&RFK KDQGGXNVWRUN+7 Teknikupphandlingen kommer att delas upp i två delar. +DQGGXNVWRUN±EHKRYVVW\UQLQJ Teknikupphandlingen genomföres som en produktupphandling med eller utan tester hos oberoende institut. Produkten kan vara såväl mekanisk som elektronisk eller en kombination. 9DUPYDWWHQFLUNXODWLRQ Teknikupphandling genomföres som en systemupphandling med eller utan utvärdering hos oberoende institut. Avsikten med upphandlingen är att låta marknaden finna energisnåla lösningar för VVC, vilket betyder att det troligtvis behövs en samverkan mellan projektörer och leverantörer för att uppnå goda lösningar. Avsikten är att ge information till potentiellt intresserade leverantörer redan under förstudiefasen för att få ett ökat intresse för och därmed få fler intresserade leverantörer som kan tänkas deltaga i teknikupphandling och därmed uppnå ett bättre slutresultat. 3URYLQVWDOODWLRQRFKIlOWWHVW Avsikten är att teknikupphandlingen skall leda till provinstallation för såväl varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT). Utvärdering av provinstallation kommer utföras. Provinstallation skall utföras på något projekt i någon av stadsdelarna Hammarby Sjöstad, Östberga eller Skärholmen.

9 6OXWUDSSRUWRFKGHOUDSSRUWHU Förstudien kommer att redovisas som delrapport, det samma gäller när resultaten av teknikupphandlingen är klar, d v s när leverantör är utsedda. Slutrapport kommer att redovisas under andra halvan av år nO Målet är att teknikupphandla energisnåla och praktiska lösningar för: Varmvattencirkulation Behovsstyrning av handdukstorkar Dessa lösningar får inte nämnvärt inkräkta på dagens komfort och de skall omsorgsfullt beakta miljöaspekter som legionella, fukt, mögel mm. %DNJUXQGQXOlJHRFKQRUPHU %DNJUXQGRFKQXOlJH %DNJUXQG Installationer för varmvatten har till uppgift att vid tappställena utan besvärande väntan leverera varmvatten med acceptabel temperatur. För att kunna leverera vatten med acceptabel väntetid installeras system för varmvattencirkulation (VVC) där vatten återcirkuleras till varmvattenberedningen så att varmt vatten finns vid tappstället. Utan varmvattencirkulation svalnar vattnet under perioder då tappning ej förekommer. För att erhålla värme i badrummen för uttorkning och motverka fuktskador har man i många fastigheter anslutit handdukstorkar till VVC-systemen. 1RUPHU Normer och regler som avser varmvatten har sammanställts i bilaga 1 Sammanställningen omfattar nu gällande byggregler BBR 1999 och tidigare normer tom svensk Byggnorm 1980 Av studerade normer framgår följande. Vattenkvalitet Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten gäller i princip enbart kallt vatten. Varmt kranvatten i hushåll är primärt avsett att

10 användas för andra ändamål än dryck och matlagning. Av det skälet är varmvatten som används i hushåll inte att betrakta som livsmedel Temperaturen vid tappstället %%5 Temperaturen i beredare och ackumulatorer min 60ºC. Temperatur vid tappställen och i cirkulerande vatten min 50ºC. Rörledningar bör isoleras så att temperaturfallet i fram resp. återledning är högst 1K. %b5ungrplqgulqj Krav som gällde då byggnaden uppfördes skall vara uppfyllda. Om helt eller delvis nytt system installeras bör detta dimensioneras så att samma krav som vid nybyggnad uppfylls. 1\E\JJQDGVUHJOHU Temperatur vid tappställen min 45ºC med uppgift i byggvägledning att temperaturen bör vara väsentligt högre Enligt byggvägledning bör ledningar i uppvärmt utrymme isoleras i lägst serie 32 6%1 Tappvarmvatten ska ha en temperatur av minst 45ºC Väntetid %%5 Placering av vattenvärmare och ledningsdimensionering bör vara sådan att varmvatten kan erhållas inom 30 sek vid ett flöde av 0,2 sek 1\E\JJQDGVUHJOHU Väntan 20 sek i övrigt text lika ovan 6%1 Två metoder anges för att undvika besvärande väntan: a) cirkulationsledning b) tappvarmvattenledningen göres kort så att varmvattenkan erhållas inom 10 sek

11 6\VWHPPHGYDUPYDWWHQFLUNXODWLRQRFK KDQGGXNVWRUNDU Information om systemutformning idag och tidigare har lämnats av Göran Wilson, Tom Falmer, Lars Mårtensson Svenska Bostäder, Bo Östlund, Familjebostäder och Tommy Magnusson, SKB. Varmvattencirkulation På grund av transmissionsförluster i varmvattenledningarna fås vid de längst bort belägna tappställena en lägre temperatur än nära varmvattenberedningen. Man har normalt räknat med att 3-5ºC. temperaturfall varit acceptabelt. För att uppnå detta måste ledningarna vara isolerade och en viss vattenmängd återcirkuleras. Vid dimensioneringen av VVC-systemen har man utnyttjat de dimensioneringsanvisningar som förekommer t.ex. i VVS-handboken 1963 Varmvattenledningar för cirkulation Gustafsberg 1969, Dimensionering av VVC-ledningar och tappvarmvattenpump i flerfamiljshus samt program framtagna av konsulter. System med varmvattencirkulation infördes i slutet av 40-talet. I början hade man VVC-ledningar enbart i källarstråken med grova varmvattenstammar där man ibland kunde erhålla dubbelcirkulation som varmhöll stammarna. Kompletteringar av dylika system med cirkulation i stammarna har förekommit varvid man fört in cirkulationsledningen i stammen. Fastigheter utan VVC är idag sällsynta. Man har ofta kompletterat med VVC i källarstråk. I äldre fastigheter t.ex. i höghus förekommer en lösning där varmvattenstammen kopplas samman på vinden till en VVC-ledning ner till varmvattenberedning i källaren. Material i vattenledningar i äldrefastigheter är galvaniserade stålrör i kallvattenledningar och koppar i varmvattenledningar. Isolering av varmvatten ledningar i äldre fastigheter är ofta bristfällig med binda och wellpapp och asbest i böjar Vid stambyten byter man normalt hela stampaketet och installerar nya VVC-ledningar. Material i tappvattenledningar är koppar.. Handdukstorkar Handdukstorkar i VVC-system introducerades på talet. Syftet var att reducera fukten och motverka fuktskador i badrum.

12 Först installerades torkarna parallellkopplade med tappställena med regler och avstängningsmöjlighet.driftpersonalen hade problem att hålla cirkulation i torkarna på grund av luft i dessa Varianter har prövats där man kan reglera värmeavgivningen från torkarna med 3-vägs ventil utan att kunna stänga den helt. På senare tid har torkarna kopplats så att de spolas igenom vid tappning och blir självluftande. Torkarna är då ständigt varma, se bifogad kopplingsprincip. I några fall har man installerat golvslingor i badrum, kopplade till VVCsystemet vilket inte varit en lyckad lösning. Man har problem med reglering av värmeavgivningen och för höga golvtemperaturer. Vid tappning av varmvatten får man kraftiga förändringar av tryckförhållanden i systemet som påverkar strömningen genom anslutna värmare I senare projekt installeras renodlade VVC-system. Elvärmd handdukstork kan fås som tillval. Vid behov av värme i badrum för att täcka transmissionsförluster installerar man radiatorer. i badrum. I något fall har dessa lagts på separat krets med egen värmeväxlare som kan köras på sommaren. SKB provar handdukstork av fabrikat JOCO, en kombinerad modell som ansluts till radiatorsystemet och är försedd med elvärmare av instickstyp som kan ge värme sommartid Energibesparing VVC-systemen är lågprioriterade vad gäller intrimning och uppföljning i samband med besiktningar och drift. System förekommer med onödigt stora cirkulationspumpar med för höga vattenhastigheter i systemen vilket resulterat i erosionskador För att spara energi och erhålla en jämn strömningsfördelning och lika temperaturfall i stammarna har man justerat strypventiler så att man uppnått lika temperaturfall. Riktvärde kunde vara 8ºC. Man har tidigare under en period installerat självverkande termostatiska cirkulationsventiler i cirkulationsledningarna. med funktionen att släppa igenom vatten av en viss temperatur Ventilerna har sedemera demonterats på grund av driftproblem.

13 Idag finns på marknaden moderna ventiler med motsvarande funktion t.ex. TA-Therm som utformats så att tidigare problem ska vara eliminerade Denna ventil som kom ut på marknaden 1999 kan ställas i på önskad returtemperatur upp till 65ºC. och kan förses med termometer En annan lösning som förekommit är att tidsstyra cirkulationspumpen så att denna är i drift under tidsperioder då tappningen är som lägst eller lika med noll En risk med detta kan vara att spänningar uppstår i ledningssystemet med risk för otäthet och läckage. 9DUPYDWWHQEHUHGQLQJ Inom Stockholm är flertalet flerbostadshus anslutna till fjärrvärmenätet. Inom innerstaden svarar fjärrvärme för 60-90% av värmeförsörjningen beroende på stadsdel. Inom Stockholm svarar enligt uppgift fjärrvärme för 65% av värmeförsörjningen. Värmepumpar i systemen förekommer i liten omfattning. Många värmepumpar har tagits ur drift på grund av driftproblem och dålig lönsamhet. )DVWLJKHWHUPHGHJHQSDQQDQOlJJQLQJ Värmepannor i egna anläggningar i Stockholm är normalt oljeeldade. El för beredning av varmvatten sommartid förekommer då det är ekonomiskt fördelaktigt att ställa av oljepannorna sommartid. Varmvattenberedning vid egna pannanläggningar var ursprungligen av två typer; förrådsberedare och genomströmningsberedare. Förrådsberedaren ackumulerar varmvatten direkt. och är utförd i material om motsvarar detta t ex invändig kopparfodring. Konstruktionen är sådan att man normalt eftersträvar en temperaturskiktning av varmvattnet som tas ut på toppen. Genomströmningsberedaren ackumulerar värmevatten som värmer tappvarmvattnet i en värmeväxlare som genomströmmas av tappkallvatten som uppvärms Värmeväxlaren kan vara placerad som slinga i det ackumulerade värmevattnet eller separat utanför detsamma. Eftersom ackumulatorn genomströmmas av avluftat värmevatten kan denna utföras i obehandlad stålplåt.

14 Idag installeras enbart invändigt kopparfordrade förrådsberedare som laddas med varmvatten via en extern laddningsvärmeväxlare. Dubbelmantlade förrådsberedare förekommer där värmevattnet cirkuleras i manteln där även elvärme kan tillföras Denna typ är fördelaktig på orter med kalkhaltigt vatten. Fastigheter anslutna till fjärrvärme För fjärrvärmeleveranser inom Stockholm tillämpas Tekniska Bestämmelser för leverans av fjärrvärme utgivna av Birka Energi (f d Stockholm Energi) Tappvarmvatten bereds i genomströmningsvärmare. Inkopplingen kan göras med 2-stegs eller 3-stegskoppling. Vid 2-stegskoppling förvärms kallvattnet av primärkretsens returvattten från växlare i radiatorkrets och eftervärms vid behov av inkommande primärvatten vars genomströmning i eftervärmaren regleras. Vid 3-stegskoppling strömmar primärvattnet kontinuerligt igenom eftervärmaren reglering sker på tappvattensidan. Kallvattnet passerar snabbt genom värmeväxlaren. Det tar ca 4 sek för vattnet att värmas till 60ºC. Familjebostäder har avtal med Birka Energi om leverans av energi. Birka Energi svarar för undercentralerna och levererar avtalade temperaturer. Värmepumpar De värmepumpar som installerades var av typ frånluftvärmepump där värme upptogs ur frånluften i hus med F-system. Pumparna konstruerades mestadels för att leverera värme till tappvarmvatten och radiatorsystem.. Man specificerade att varmvattentemperaturen skulle vara 48-50ºC. som är den högsta temperatur värmepumpen levererar med acceptabel driftekonomi. I systemen installerades förrådsberedare. Anslutning till fjärrvärmesystem är problematisk eftersom de lägsta temperaturerna i sekundärsystemen är viktiga för funktionen i både fjärrvärmesystem och värmepumpsystem. Systemen kräver noggrann driftövervakning.

15

16

17

18 1RUPHU 1RUPHU Avsnitt som avser varmvatten och varmvattencirkulation i följande normer har sammanställts: Nu gällande byggnorm BBR 1999 samt tidigare normer Nybyggnadsregler 1988 och svensk Byggnorm Boverkets Byggregler BBR 1999 med ändringar tom BFS 1998: Tappvatten Allmänt Vattenberörda delar av tappvatteninstallationer skall utföras av sådant material och utformas så att inte ohälsosamma ämnen kan utlösas i tappvattnet och så att ohälsosam tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet förhindras. Installationer skall inte ge lukt och smak till tappvattnet. Råd: Kraven på dricksvatten kvalitet finns i Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten, SLV FS 1989:30,H318. (BFS 1998:38). För att mängden mikroorganismer i installationer där varmvatten är stillastående ( t ex i beredare eller ackumulatorer) inte skall bli skadlig bör temperaturen på varmvattnet i dessa inte understiga 60 C (BFS 1995:17) Varmvatten temperatur Installationer för varmvatten skall utformas sa att lägst 50 C varmvatten temperatur erhålls vid tappstället. Installationer där cirkulationsledning för varmvatten krävs enligt avsnitt 6.613, skall utformas så att temperaturen på det cirkulerande vattnet inte understiger 50 C ( BFS!995:17) Råd: Beträffande varmvattentemperaturen, se även avsnitt 8:42.

19 6.613 Rätt tempererat varmvatten skall erhållas utan besvärande väntetid. Råd: Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensionering bör vara sådan att varmvatten kan erhållas inom ca 30 sek vid ett flöde av 0,2 l/s 8.42 Varmvattentemperatur Varmvattentemperaturen vid tappställen för hushållsändamål och för personlig hygien får inte överstiga 65 C. Varmvattentemperaturen vid tappställen i fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanför duschplatsen samt i duschar som inte kan förväntas reglera temperaturen själva får inte överstiga 38 C. 9:232 Varmvattenberedning Installationerna för tappvarmvatten skall utformas så att tillförd värme så långt som möjligt kan nyttiggöras vid tappställena. Råd: Rörledningar och varmvattenberedare bör isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger Vad som anges för värmeinstallationer i avsnitt 9:234. Härvid kan bortses frånledningar utan cirkulation, med di <20 mm, om de är förlagda i uppvärmt utrymme (BFS 1998:38). 9:234 Skydd mot termisk förlust Värmeinstallationer installeras så att så mycket som möjligt av värmeavgivningen från installationen nyttiggörs i de utrymmen som skall värmas. Råd: Föreskriftens krav är uppfyllt för värmevatten, om temperaturfallet vid transport i fram- respektive återledning är högst 1 K. Rörledningar i ett rum bör anordnas så att den okontrollerade värmeavgivningen till rummet inte överstiger 25% av den till rummet tillförda värmeeffekten.

20 $OOPlQQDUnG%b5RPlQGULQJDYE\JJQDGnUV UHYLGHULQJ 1. Inledning ) UElWWULQJVNUDY I en befintlig byggnad behöver i regel de krav vara uppfyllda som fanns i den bygglagstiftning och de byggregler som gällde när byggnaden uppfördes och ändrades. I några få avseenden gäller dock bestämmelser som införts senare, alltså retroaktivt. Sådana krav på förbättringar avser takskyddsanordningar, vissa portar anordningar för avfallshantering samt handikappanpassning av vissa teminalbyggnader Vatten och avlopp Råd: Om helt eller delvis nytt system installeras bör detta dimensioneras och utföras så att samma krav som vid nybyggnad uppfylls, se avsnitt 6:6 i BBR. För att minska risken för tillväxt av ohälsosam mängd legionellabakterier i befintliga varmvattensystem bör systemen i förekommande fall ändras, till exempel så att temperaturen blir minst 50 C i tappvarmvattnet och minst 60 C där vattentär stillastående (ackumulatorer, varmvattenberedare) Rör som inte längre används bör proppas eller demonteras så att hälsorisker inte kan uppstå. Vid proppning av tappvattenledning bör risken för bakterietillväxt i kvarvarande ledning beaktas. Proppningen bör göras så nära vattenförande ledning som möjligt på grund av risken för tillväxt av legionellabakterier i det stillastående vattnet. 1\E\JJQDGVUHJOHU%)6 5:11 Varmvatten Varmvatteninstallationer skall anordnas så att vattentemperaturen är lägst 45 C vid tappstället Råd Rörledningar bör inom uppvärmda utrymmen isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger vad som anges för värmeinstallationer i avsnitt #:34. Dock undantas ledningar utan cirkulation med di<20 mm.

21 5:13 Dimensionering av tappvatteninstallationer Varmvattenuttag skall utan besvärande väntetid kunna tillhandahålla varmvatten av lägst temperaturen 45 C Råd: Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensioneringen bör vara sådan att varmvatten vid ett normflöde av 0,2l/s kan erhållas utan längre väntan än 20 s i flerbostadshus o d. I en- och tvåbostadshus bör väntetiden inte vara längre än 40 s Skydd mot frysning, kondensering, termisk förlust mm Råd Friliggande ledningar i schakt och ovan undertak samt inbyggda ledningar bör i uppvärmda utrymmen isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger vad som anges i följande figur. (Se separat blad) Beteckningar i figur: T Värmeavgivning W/m t Skillnaden mellan värmebärarens temperatur och rumsluftens temperatur. Dy Rörets yttre diameter (m) Byggvägledning 5 i anslutning till Nybyggnadsregler NR 5:11 Varmvatten Kom 1 Tappvattentemperatur För temperaturen hos varmvatten vid tappstället ges såväl ett lägsta som ett högsta värde. Det lägsta tillåtna värdet, 45 C, är valt för att möjliggöra uppvärmning med värmepump och lågtemperatursystem. 45 C är också den lägsta temperatur vid vilken det är möjligt att på ett tillfredsställande sätt rengöra diskgods. Sett från en boendes synpunkt är det ett rimligt krav att det ska vara möjligt att diska med det varmvatten som tillhandahålls vid tappställena. Det måste emellertid starkt understrykas att 45 C, är en synnerligen gynnsam temperatur för bakterietillväxt, bland annat för de bakterier som orsakar den s k legionärssjukan.

22 Det är därför angeläget att tillse att temperaturen i varmvattensystemet håller en avsevärt högre temperatur, helst omkring 80 C. Vid denna temperatur är riskan för bakterietillväxt betydligt mindre men i stället föreligger risk för personskador vid tappställen för personlig hygien. Av detta skäl har temperaturen vid sådana tappställen begränsats till 65 C. Även vid 65 C kan ogynnsam bakterietillväxt förekomma. Anordningar för begränsning av temperaturen till 65 C eller lägre bör därför placeras så nära tappställena som möjligt. Därigenom begränsas den volym vatten i vilken särskilt goda tillväxtbetingelser för bakterier kan förväntas föreligga. Ex B Värmeisolering av tappvarmvattenledningar Friliggande tappvarmvattenledningar i uppvärmt utrymme kan anses erhålla tillfredsställande isolering om de isoleras med lägst serie 32 och inbyggda ledningar med lägst serie 30 enligt VVS AMA 8, avsnitt K4 Termisk isolering av installationer. Plaströr med di#20mm förlagda i tomrör behöver erfarenhetsmässigt inte isoleras om tomröret tätas i båda ändar. 5:13 Dimensionering av tappvatteninstallationer Väntetid för varmvatten I föreskriftens rådstext anges att väntetiden för varmvatten inte bör överstiga 40 sekunder i en- och tvåbostadshus och 20 sekunder i större byggnader, t ex flerbostadshus. I det senare fallet förutsätter detta som regel att installationen utförs med cirkulationsledning och att vattnet i fördelningsledningarna kan cirkulera genom vattenvärmaren. För att beräkna väntetid för varmvatten kan diagrammet i figur 1 användas ( se separat blad) Svensk Byggnorm 1980 Tappvatten installation Installationen skall ha sådan beständighet och sådana egenskaper att den med betryggande driftsäkerhet kan användas på avsett sätt utan risk för olycksgall och hygieniska olägenheter. 1:121 Kallvatten- och varmvattentemperatur En tappvarmvatteninstallation för varmvatten skall anordnas så, att den kan användas på avsett sätt utan att olycksfall på grund av för hög temperatur inträffar. Varmvatten uttag skall kunna förses med vatten av lägst 45 C temperatur.

23 För varmvatten som beräknas bli använt för personlig hygien får temperaturen inte överskrida 65 C. Om särskild risk för olycksfall föreligger får temperaturen inte överskrida 38 C. 1:155 Godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan på varmvatten Exempel på godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan på varmvatten är följande. a) Varmvatteninstallation anordnad med isolerade cirkulationsledningar som utförts så, att vattnet i fördelningsledningar o.d. kan cirkulera genom vattenvärmaren. b) ledning mellan vattenvärmare och uttag med en sådan begränsad längd och dimension att det möjligt att på 10 s tappa ut en vattenmängd som svarar mot ledningens volym. I till normen hörande handbok ges följande kommentarer: 51:121 Kall- och varmvattentemperatur Tappvarmvatten skall enligt SBN 1980 ha en temperatur av minst 45ºC. Detta motiveras bl.a. av att det kan vara svårt att diska bort t.ex. fett vid lägre temperatur. Vid dimensionering av vattenvärmare avsedda att anslutas till t.ex. solfångare eller värmepump och där temperaturen hålls relativt låg kan det bli nödvändigt att öka beredarens storlek för att få tillräcklig kapacitet. 51:155 Godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan på varmvatten. Två metoder anges för att undvika besvärande verkan: a) cirkulationsledning och b) tappvarmvattenledningen görs kort så att varmvatten kan erhållas inom 10 sekunder. Enligt SBN 1980, 39:52 skall det vara möjligt att förse en bostadslägenhet eller motsvarande med mätanordning för tappvarmvatten (tillsvidare godtas dock att installationen endast förbereds för mätning). För mätning av tappvarmvattenmängden skall kunna ge en rättvis uppfattning om energiförbrukningen måste installationen vara utformad så att väntetiden för varmvatten är ungefär lika lång för alla konsumenter. Dimensionering enligt alternativ b) med tillräckligt kort ledning, går