Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige

Transkript

1 Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Är ett annat Attac möjligt? Jag tror det, och jag ska förklara hur det kan se ut. Det aktuella politiska läget motiverar också Attac som fortsatt plattform för politisk idéutveckling. Plötsligt handlar samtalet om skattepolitik om något annat än nya jobbskatteavdrag. Avslöjandena i Lux Leaks och Swiss Leaks har tagit debatten om skatteflykt till en ny nivå det handlar om skatteparadis nära oss, det handlar om länder inom EU och såväl svenska privatpersoner som företag visar sig vara direkt involverade. Frågan är också om det inte är dags att på nytt lyfta frågan om en skatt på finansiella transaktioner i den svenska debatten. Lyfter vi blicken diskuteras även andra skattepolitiska förslag, Anders Wijkman föreslog nyligen en omfattande grön skatteväxling. Det är tid för skatterättvisa! Med den politiska situationen nationellt finns det idag möjligheter att påverka agendan i Attacs frågor på ett drastiskt annorlunda sätt än under den borgerliga regeringen. Idétraditionen inom Attac bär på viktiga bidrag till samtalet om hur finansieringen av en utvecklad gemensam välfärd kan se ut. Vi är inte heller ensamma Attac-organisationerna i framför allt Tyskland och Frankrike är en viktig inspirationskälla. Tillsammans med de andra i Attac Europa finns ett kraftfullt nätverk att vara en del av. Kunskapande och kampanjer som växer fram på andra håll är i flera fall direkt översättbara. Samtidigt är det är hög tid att ge Attac i Sverige en ny organisationsstruktur som kan understödja den utveckling vi vill se framåt för föreningen. Vad som startade med stor medlemstillströmning 2001, har de senaste åren engagerat en mindre skara aktiva. Framförallt har den nuvarande gemensamma arbetsgruppen (styrelsen) varit drivande tillsammans med några lokala aktivister. Jag föreslår därför att vi förändrar Attac till att vara ett forum för politisk idéutveckling en idésmedja med utgångspunkt i Attacs grundperspektiv men med frihet för ett nyfiket och folkbildande undersökande av politiska idéer och förslag. Vi gör samtidigt tydligt att Attac Sverige inte har som ambition att vara en medlemsorganisation med mycket verksamhet i eget namn även om vi välkomnar engagemang i föreningen. För att sätta denna kurs föreslår jag några olika saker: Förändringar i stadgarna: Vi behåller den ideella föreningen som form, och vi har kvar möjligheten att göra verksamhet i Attacs namn. Men vi gör förändringar i stadgarna så att skyldigheterna för den gemensamma arbetsgruppen minimeras. (Bilaga 1) Ny programförklaring med politisk aktualitet: Med grund i de senaste årens politiska skeenden föreslås en mer kortfattad programförklaring där fokus och frågor är aktualiserade. (Bilaga 2) Gratis medlemskap direkt på attac.se: Jag föreslår att medlemsskap i föreningen blir kostnadsfritt (men att vi tar emot frivilliga bidrag) och att du kan bli medlem i föreningen 1 (10)

2 direkt på hemsidan. Ny hemsida: Den nyvalda gemensamma arbetsgruppen får i uppdrag att arkivera den nuvarande hemsidan och istället presentera en ny och mer minimalistisk sida. Inspiration kan hämtas från Attac Norges hemsida. Idéutveckling och samarbeten: Liksom motionären Håkan Sundberg beskriver i sin motion finns flera av oss som är aktiva i Attac även i andra nätverk och organisationer, bland annat Nätverket för Gemensam Välfärd. Det är ett dynamiskt och kraftfullt sätt att arbeta, och vi har möjlighet att använda bland annat attac.se och Attacs facebook-sida för att lyfta fram nyheter och inlägg från dessa närliggande organisationer. Jag föreslår att Attac Sverige fortsatt är medlem i Forum Syd och i Tax Justice Network. Ingen fortsatt utgivning av tryckt Alt: Vi avslutar utgivningen av Alt som tryckt tidning, men tillgängliggör arkivet av nummer via den nya hemsidan. Men och det här är viktigt, naturligtvis behövs en nyvald gemensam arbetsgrupp som är intresserade och beredda att arbeta utifrån dessa intentioner. Vid riksårsmötet har vi möjlighet att mötas och diskutera vilken grund som finns för att ta detta nästa steg. Löpande ansvar som en gemensam arbetsgrupp behöver hantera är föreningens ekonomi och kommunikation. Riksårsmötet 2015 föreslås att: 1. Besluta om förändringar i stadgarna för Attac Sverige i linje med motionens intentioner. Förslag att besluta om ny skrivning för paragraf 2, 6, 6.1, 6.2, 7, 7.1, 7.2, 7.3, 8, 8.1, 8.2, 8.3, 8.4, 9, 10 samt 11 (paragraf 11 kräver beslut på två på varandra följande årsmöten). Se bilaga 1. Attacs nuvarande stadgar finns online på 2. Anta en reviderad programförklaring, bilaga 2. Nuvarande programförklaring finns online på 3. Fastställa årsavgiften för Attac Sverige till 0 kr. 4. Ge den gemensamma arbetsgruppen i uppdrag att koordinera arkivering av nuvarande hemsida och upprättande av en ny sida på adressen attac.se. August Nilsson 2 (10)

3 Bilaga 1. Förslag till beslut om nya skrivningar i stadgarna för följande delar: 2 Inriktning och internationell koppling Attac Sverige är en religiöst och partipolitiskt oberoende ideell förening. Föreningens syfte är att vara ett idépolitiskt forum för folkliga och demokratiska krafter som utifrån olika utgångspunkter och perspektiv ifrågasätter den makt som den finansiella sfären utövar över det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet i Sverige och resten av världen. Attac Sverige är en självständigt verkande organisation, som ansluter sig till målen och grundtankarna hos den internationella rörelsen Attac. Attac Sverige strävar efter ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Attac Sverige ansluter sig till principen om icke-våld(1). 6 Medlemskap Endast enskilda personer kan bli medlemmar i Attac Sverige. Eventuell medlemsavgift fastställs av årsmötet. 6.1 Uteslutning av medlem Medlem kan uteslutas ur föreningen om han eller hon agerat på sätt som står i strid med föreningens stadgar och programförklaring. Gemensamma arbetsgruppen kan besluta att utesluta medlem, efter att ha lyssnat på medlemmen, om han eller hon vill. Beslut ska tas av minst två tredjedelar av samtliga ledamöter i GA. Beslut om uteslutning av medlem kan överklagas av den uteslutne till årsmötet. 6.2 Associerade medlemmar På förslag från medlem och efter beslut i Gemensamma arbetsgruppen kan organisationer bli associerade medlemmar i Attac Sverige. Politiska partier kan ej bli associerade medlemmar. Detta medlemskap ger inte yttrande-, förslags- eller beslutanderätt vid årsmötet. 7 Organisation Attac Sverige är en förening för politisk idéutveckling en idésmedja. Medlemmar kan stödja föreningens inriktning genom sitt medlemsskap, och även välja att engagera sig lokalt eller nationellt för att föra fram förslag i den politiska debatten eller medverka i kampanjer. Varje medlem har en röst på årsmötet. Attac Sverige är en mötesplats för medlemmar med en gemensam nämnare i Programförklaringens idé. Det är viktigt att initiativet och tolkningsutrymmet behålls av de medlemmar som aktivt engagerar sig. 7.1 Arbetsgrupper och nätverk Samarbete mellan medlemmar kan ske i självorganiserade arbetsgrupper och nätverk. Inom ramen för Attac Sveriges programförklaring och stadgar väljer arbetsgrupperna och nätverken själva organisationsform, arbetsmetoder, frågor att fokusera på samt vilka initiativ som skall tas. 7.2 Gemensamma arbetsgruppen, GA Gemensamma arbetsgruppen är Attac Sveriges styrelse och konstituerar sig samma dag som årsmötet äger rum. GA ska sammanträda minst fyra gånger per år. Den besår av minst sex ledamöter och beslut fattas med enkel majoritet. I frågor som gäller uteslutning 3 (10)

4 av medlem krävs 2/3 majoritet. Om GA har jämt antal ledamöter har den ledamot utslagsröst som mötet utsett att vara mötesunderlättare. För inkallande av extra årsmöte gäller särskilda regler. Se Gemensamma Arbetsgruppens uppgifter Gemensamma arbetsgruppen ska utse kassör och firmatecknare, förvalta föreningens tillgångar, fastställa budget för föreningen Attac Sverige, stödja arbetsgrupper, nätverk ekonomiskt, varvid den som ansöker om bidrag har rätt att vara närvarande när ansökan behandlas, bevilja associerat medlemskap för organisationer, hålla kontakt med den internationella Attac-rörelsen, förbereda årsmötet och ansvara för årsmötets genomförande. 8 Årsmötet Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Det sammanträder årligen senast i mars månad. Årsmötet beslutar var och när nästa årsmöte ska hållas. 8.1 Kallelse och motioner Medlemmarna kallas minst två månader i förväg genom information på hemsidan. Motioner ska ha kommit in till GA senast en månad före årsmötet. Följande möteshandlingar ska läggas ut på hemsidan senast två veckor före årsmötet: verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, samt motioner från medlemmarna och förslag från GA. Medlemmar som önskar handlingarna på papper anmäler detta till GA. 8.2 Närvaro och beslut Yttrande-, förslags- och beslutanderätt vid årsmötet har alla enskilda medlemmar som anmält sitt deltagande senast två veckor i förväg, och därefter i mån av plats. Ett system med reseutjämning tillämpas. Beslut tas med enkel majoritet av de medlemmar som deltar. För ändringar i föreningens programförklaring, stadgeändringar samt beslut om föreningens upplösning gäller särskilda regler. Se 5, 10 och 11! 8.3 Årsmötets uppgifter Årsmötet ska efter genomgång av verksamhets- och revisionsberättelser ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för den avgående Gemensamma arbetsgruppen, utse minst sex ledamöter i GA (den gemensamma arbetsgruppen) till nästa årsmöte - spridning över landet och en jämn könsfördelning ska eftersträvas, utse en revisor och en revisorssuppleant, utse sammankallande och ytterligare en ledamot i Valberedningen till nästa årsmöte, behandla motioner från medlemmarna och förslag från Gemensamma arbetsgruppen, behandla kommande verksamhetsplan, fastställa årsavgift, besluta om tid och plats för nästa års årsmöte. 8.4 Extra årsmöte Gemensamma arbetsgruppen ska kalla till extra årsmöte om en femtedel av föreningens 4 (10)

5 medlemmar kräver det. GA kan även med två tredjedels majoritet besluta att inkalla ett extra årsmöte. Kallelse där anledning till det extra årsmötet anges ska sändas ut senast 2 månader före mötet. Övriga handlingar ska sändas ut senast 1 månad före mötet. Beslut får endast fattas i de ärenden som föranlett det extra årsmötet. 9 Revision Revisorerna ska fortlöpande granska föreningens verksamhet och inför årsmötet framlägga en revisionsberättelse. Räkenskaper ska ställas revisorerna till förfogande senast en månad före årsmötet. 10 Stadgeändring Ändring av föreningens stadgar kan beslutas av ett ordinarie årsmöte med två tredjedels majoritet, förutom 1 och 11 där beslut av två på varandra följande årsmöten krävs. Förslag till stadgeändring kan endast tas upp till behandling på ett årsmöte om det väckts i form av motion från medlem eller förslag från Gemensamma arbetsgruppen och per post eller mail skickats till medlemmarna med kallelsen en månad före årsmötet. 11 Upplösning Föreningen kan upplösas på förslag av Gemensamma arbetsgruppen genom beslut av två på varandra följande årsmöten, varav det ena är ordinarie, med två tredjedels majoritet på vardera årsmötena. Mellan årsmötena ska minst sex månader ha förflutit. I fall av upplösning ska årsmötet utse en eller flera likvidatorer. Föreningens tillgångar ska överföras till annan förening med liknande syfte. (1) Icke-våld innebär dels en aktiv kamp för att förhindra våld utan att själv använda våld, dels ett fredligt sätt att försvara sig mot våld. (För jämförelse - Attacs nuvarande stadgar finns på hemsidan, 5 (10)

6 Bilaga 2. Förslag till aktualiserad programförklaring: Programförklaring för Attac Sverige Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Attac Sverige är en självständig del av den internationella Attac-rörelsen. Attac är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation som arbetar för fördjupad demokrati och rättvisa, globalt och lokalt. Namnet Attac är en fransk förkortning för "Association pour une Taxation des Transactions financieres pour l Aide aux Citoyens". I en översättning till svenska är betydelsen "Föreningen för beskattning av finansiella transaktioner för medborgarnas bästa". Attac har från slutet av 1990-talet utvecklats som en del av en den globala rättviserörelsen ett brett nätverk av fackföreningar, miljöorganisationer, bonderörelser, kvinnoorganisationer, människorättsorganisationer, solidaritetsrörelser, folkliga religiösa rörelser, forskare och aktivister. Den globala rättviserörelsen är en reaktion på utvecklingen i världen under de senaste decennierna, på de växande sociala klyftorna och urholkningen av demokratin på marknadens bekostnad. Möten som World Social Forum och andra internationella träffar spelar en viktig roll för erfarenhetsutbyte, kunskapsutveckling och gemensam koordinering. Nätverket av europieska Attacorganisationer är även ett viktigt forum för idéutbyte för svenska Attac. Den gemensamma utmaning vi står inför är att skapa förutsättningar för en rättvis, hållbar och demokratisk global utveckling. Med Attacs och de sociala forumens grundläggande ansats en annan värld är möjlig vill vi lyfta demokratins möjlighet att förändra världen. Vi bygger våra förslag och ställningstaganden på medlemmars erfarenheter och kunskaper, och de kontakter som byggs upp med forskare och sociala rörelser världen över. Vi menar att nyliberal ideologi och enkelspårig tilltro till marknadskrafter har fått ett alltför dominerande inflytande över samhällsdebatt och utveckling. Fler och fler av livets områden kommersialiseras. Det är en utveckling som inte sällan har beskrivits som förutbestämd, i nästan religiösa ordalag. Den nyliberala globaliseringen har framställts som ett slags naturlag som inte går att påverka. Attac vänder sig mot den här sortens ödestro och dogmatism. Vår tids utveckling går att påverka om vi antar utmaningen att arbeta för fördjupad demokrati. Att vara för eller emot globalisering saknar mening om inte innehållet förklaras globalisering kan betyda många olika saker. Attac arbetar för en globalisering präglad av demokrati och rättvisa, en människornas globalisering, som bejakar pluralism och mångfald och som sätter mänskliga rättigheter och ekologisk hållbarhet före vinstintresse. Sedan 1970-talet har vi istället sett vad som kan kallas en företagsledd globalisering. Utvecklingen har lett till ökad makt för transnationella företag, kapital och finansmarknader och ett urholkat inflytande och handlingsutrymme för demokratiska institutioner. Med löften om marknadskrafternas välsignelser, under paroller om frihandel och avregleringar, har världen stöpts i nyliberal riktning. 6 (10)

7 Förvisso har det vuxit fram globala och regionala institutioner som EU, WTO, IMF och Världsbanken. De har dock ofta dålig förankring, fungerar odemokratiskt och domineras i stort av nyliberalt tänkande och starka ekonomiska krafter. I praktiken har de ofta agerat motor för den pågående utvecklingen. Konsekvenserna har med all tydlighet visat sig de senaste tio åren. Vi hävdade att den växande finanssektorn och spekulationsekonomin var ohållbar finanskrisen gav oss rätt i den analysen. Det saknas samtidigt politiska verktyg för att hantera klimatkrisen. Trots betydande tekniska och medicinska framsteg växer även de sociala och ekonomiska klyftorna allra mest där de nyliberala recepten tillämpats i sin helhet. Samtidigt som begränsade grupper gynnas marginaliseras stora delar av världen. På Syds väldiga landsbygd slås bönder ut i den hårdnande konkurrensen med rika länders livsmedelsindustri, med arbetslöshet och växande migrationsströmmar till slumområden som följd. För de miljoner människor som befinner sig på flykt undan krig saknas ett gemensamt överstatligt ansvarstagande medan en rik global elit ser sin förmögenhet växa. I en spekulativ jakt på ökade vinstmarginaler och nya marknader exploateras människor samtidigt som ekologisk hänsyn åsidosätts. I konkurrensens namn utarmas fackliga rättigheter, löner pressas ner och arbetsmiljö och anställningsvillkor urholkas. På många håll avregleras, privatiseras och nedmonteras gemensam välfärd och gemensamma resurser säljs ut. Detta sker ofta utan demokratisk förankring, under tryck från rika länder och bristfälligt demokratiska institutioner som IMF, Världsbanken och Europeiska Centralbanken. Nedskärningspolitiken i Sydeuropa visar att välfärdspolitiska landvinningar som ena dagen tas för självklara på kort tid kan avskaffas. Hårdast slår utvecklingen mot kvinnor. Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. När gemensam välfärd undergrävs drabbas framför allt kvinnor. På botten finns de vars kroppar och liv alltjämt köps och säljs som varor. Det finns inga skäl att acceptera denna utveckling! För att återerövra demokratins möjligheter behövs en kraftfull offensiv mot dogmatiskt marknadstänkande. För att återerövra och fördjupa demokratin lokalt krävs djupgående förändringar globalt en demokratisering på global nivå. Men vi är också medvetna om att global demokrati inte är möjlig utan lokal förankring och lokal demokrati. Attacs ambition är därför att verka både lokalt och globalt för att befrämja demokrati. Vi medger att uppgifterna inte är enkla. Ibland tvingas vi att agera motståndskraft och sätta fokus på att blockera eller bromsa pågående utveckling. Men Attacs grundläggande idé bygger på att ta fram och lyfta alternativ. Vi har ingen färdig mall för hur en framtida värld skall se ut. Demokratiska processer kan leda till olika lösningar i olika delar av världen. Däremot har Attac en rad konkreta och realiserbara förändringsförslag, för att öppna dörrarna för en annan värld. Stäv spekulationsekonomin & stärk demokratins makt över globalt kapital Attac verkar för införandet av en internationell skatt på finansiella transaktioner, en så 7 (10)

8 kallad Tobinskatt. Förutom att förskjuta balansen från kortsiktig spekulation mot mer långsiktiga investeringar skulle skatten generera ansenliga inkomster som kan användas för att bekämpa fattigdom och utjämna globala klyftor. En skatt på finansiella transaktioner lyfter frågan om globala skatter för globala nyttigheter, global välfärd och global omfördelning. Attac arbetar också för att avskaffa skatteparadisen. Förutsättningarna för en skatt på finansiella transaktioner minskar om det finns kryphål i de nationella skattesystemen. Skatteparadisen bidrar direkt till skattesmitning, vilket minskar utrymmet för en gemensamt finansierad välfärd. Dessutom underlättar skatteparadisen ekonomisk brottslighet som korruption, förskingring, bedrägeri och insideraffärer. När multinationella koncerner har satt i system att manipulera sin bokföring för att kunna föra över vinster obeskattade till skatteparadis, krävs kraftfulla regleringar. Attac verkar därför för offentliga register över företags verkliga ägare, ett globalt avtal om automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheter och Land-för-land-rapportering, som visar multinationella företags ekonomiska aktiviteter i varje land där de är verksamma, i syfte att synliggöra om de betalat en rättvis skatt. Attac menar också att det omfattande kapital som idag finns i pensionsfonder våra gemensamma pensionsmedel inte skall användas för kortsiktig vinstjakt och spekulation. Det är dags att dessa pengar förvaltas under rimlig demokratisk kontroll och bidrar till att skapa både drägliga pensioner och ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi vill se ett pensionssystem som bygger på en god och hållbar samhällsutveckling och därför vill vi också riva upp PPM-systemet. Attac arbetar även för att reglera bankerna med högre krav på eget kapital och lagstiftning mot spekulativa finansiella produkter. Med finanskrisen har vi sett hur bankerna var med och skapade en accelererande spekulationsekonomi. Stora stödpaket delas ut samtidigt som välfärdspolitiken är satt på sparlåga i många länder. Genom att möjliggöra transaktioner med skatteparadis hjälper bankerna dessutom till att undanhålla skatteintäkter. Skapa ett rättvist och demokratiskt handelssystem En annan nyckelfråga handlar om att skapa ett rättvist och demokratiskt globalt handelssystem som gynnar hållbar utveckling. Attac arbetar för grundläggande förändringar av Världshandelsorganisationen WTO:s handelsavtal, av regionala och bilaterala avtal, samt för en omfattande demokratisering av handelssystemet och handelsförhandlingarna, från nationell nivå, till EU- och WTO-nivå. WTO:s handelsavtal är idag obalanserade, med snäva ekonomiska utgångspunkter och starkt inflytande för dominerande länder och företagsintressen. Samtidigt griper de alltmer in i traditionellt nationella politikområden från gemensam välfärd till livsmedelssäkerhet, miljölagstiftning och patentlagstiftning. Vi ser att detta även är den dominerande tendensen för de investerings- och handelsavtal EU förhandlar. För många länder, inte minst fattiga, innebär detta ett alltmer kringskuret politiskt handlingsutrymme att utforma lämpliga utvecklingsstrategier. Vi tror på handel men inte som ett mål i sig, utan som ett redskap för en hållbar global utveckling. 8 (10)

9 Avskriv Syds och Sydeuropas skulder, reformera IMF och Världsbanken Attac arbetar för en total avskrivning av länder i Syds omfattande skuldbörda. Så länge människor lever i fattigdom, utan tillgång till mat för dagen, grundläggande hälsovård och utbildning, kan skuldberget inte accepteras. En skuldavskrivning skulle innebära ökade resurser och ökat manöverutrymme för en lång rad fattiga länder, något som också är en förutsättning för en demokratisk utveckling på sikt. Skuldavskrivning är idag även en viktig förutsättning för flera länder i Sydeuropa, grundläggande välfärd måste stå över stora finansinstitutioners intressen. Attac menar att långivarnas ansvar för tidigare, nuvarande och framtida lån måste tydliggöras. En stor del av dagens skulder är illegitima pengarna lånades i en del fall ut till diktaturregimer med långivarnas goda minne eller är i andra fall direkt kopplade till spekulativa finansiella placeringar. En demokratisering av IMF och Världsbanken och förändrade regler för internationell långivning och skuldsanering är nödvändiga för att skapa ett hållbart globalt system. Den gemensamma välfärden är ingen handelsvara Avtal och beslut inom EU, IMF, Världsbanken och WTO har i många fall drivit på avregleringar och privatiseringar av gemensam välfärd. Påtvingade privatiseringar i skuldsatta länder och bindande avregleringar genom WTO och olika handelsavtal undergräver politiskt manöverutrymme och riskerar att urholka grundläggande välfärd i fattiga länder. Attac är starkt kritiskt till den privatiseringsvåg som sköljt över stora delar av världen, och som har drivits snabbt i Sverige. Från att ha varit världsledande i uppbygget av en generell och relativt jämlik välfärd, har Sverige blivit världsledande i privatiseringar, avregleringar och en skenande ojämlikhet. Attac arbetar därför för en vitaliserad gemensam välfärd i Sverige, utan privata vinstinressen. Den gemensamma välfärden är ingen handelsvara. Gemensamma välfärdstjänster måste undantas från WTO:s regler och andra handelsavtal också inom EU. Erfarenheter av avregleringar och privatiseringar i Sverige gör också att Attac säger nej till avreglering av välfärden på EU-nivå. Marknaden skall rätta sig efter demokratin och inte tvärt om. Försvara fackliga rättigheter lokalt och globalt, utveckla demokratin i arbetslivet En viktig del av den nyliberala offensiven pågår i arbetslivet. Genom att spela ut anställda i olika länder mot varandra försöker företag underminera de fackliga rättigheterna och försämra löner och arbetsvillkor. Attac stödjer rätten till facklig organisering och verksamhet på varje arbetsplats, i alla länder. Vi försvarar rätten att sluta och upprätthålla fackliga avtal genom fackliga aktioner, också över de nationella gränserna. Ett kollektivavtal gäller alla som arbetar inom ett kollektivavtalsområde, oavsett fackföreningsmedlemskap. En utveckling som till stor del har skett i det tysta är varit införandet av de styrsystem som 9 (10)

10 kallas New Public Management (NPM) i offentligt finansierade verksamheter. Kostnadseffektivisering, mätbarhet och marknadsliknande system inom vård, skola och omsorg har resulterat i detaljstyrning och avprofessionalisering av hela yrkesgrupper. Attac verkar för en demokratisk utveckling inom välfärdens organisering, där yrkesverksamma och medborgare har inflytande. Global säkerhet förutsätter global rättvisa I dag domineras den internationella debatten av insatser mot terrorism. Vi menar att global säkerhet inte kan vinnas med våld. Krig ökar klyftorna i en värld där resurserna redan är ojämnt fördelade. En säker och hållbar utveckling förutsätter en demokratisering av världsordningen. Därför för Attac en fredlig kamp för global rättvisa. Tillsammans kan vi ta makten över framtiden. Tillsammans kan vi göra en annan värld möjlig! 10 (10)