Bild 10. Karlstad 1866

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bild 10. Karlstad 1866"

Transkript

1 Det moderna Karlstad Kring sekelskiftet Efter den senaste, och förhoppningsvis sista stora stadsbranden 1865, då bara 7 av 241 gårdar stod kvar, utlystes en allmän pristävlan om en ny stadsplan. Ett tjugotal förslag inlämnades ur vilka två valdes ut och kombinerades till en. Det slutliga förslaget var från arkitekt Sundelius men hade omarbetats väsentligt av den tillsatta kommittén 1. Den nya stadsplanen antogs av stadsfullmäktige redan i november 1865, och fastställdes av regeringen i december samma år. Trots den skyndsamma processen protesterades det i Karlstad över långsamheten i det nya planarbetet. I takt med befolkningsökningen utvidgades den och gäller faktiskt fortfarande i stora huvuddrag för Karlstads centrala områden, inklusive stadsdelarna Haga och Klara. Våren 1866 startade återuppbyggnaden som engagerade hantverkare från hela landet. Arbetet, som leddes av Karlstads första stadsarkitekt C. F. Sundberg, gick undan 2. Bild 10. Karlstad 1866 Redan 1867 hade bostadsbyggandet kommit så långt att huvudgator och torg kunde stensättas. I Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning konstaterade man att en helt ny stad med boulevarder och fria öppna platser som saknade motstycke i landet vuxit upp 3. De nya tomterna gjordes större än de gamla, och gatorna som stensattes successivt, blev färre men bredare. Man planterade också rader med träd, så kallade promenader, av vilka en av de vackraste är den som fortfarande löper längs med pråmkanalen i Haga 4. Man började snabbt bygga hus i sten samtidigt 1 Karlstads stadsplan i äldre och nyare tider, föredrag av stadsingenjör G Lovén Svenska kommunal-tekniska föreningens handlingar nr 7, Stockholm Ronge, Mats - Det gamla Karlstad, Karlstad Karlstadsbornas bostäder under fyra sekler, KBAB Pråmkanalen stod färdig 1838 och förband Klarälven med Inre hamnen. Trädplantering är för övrigt fortfarande ett medvetet sätt att miljösanera starkt förorenade städer.

2 som djurhållningen i de centrala delarna förbjöds och försvann. Den stora branden hade fått borgarna i staden att rikta blicken mot ytterområdena 5. Det nya Karlstad som växte fram var på många sätt betydligt bättre än det gamla. Gas började ersätta rovolja och fotogen som belysningskälla, vatten och avloppsledningar drogs in i fastigheterna. Omkring sekelskiftet 1900 installerades de första vattenklosetterna i bostadshusen, vilket var ett stort sanitärt framsteg. Samtidigt tändes de första elektriska lamporna. Staden växte också i och med KMW s utveckling till en stor industrianläggning. Men även oreglerad bebyggelse uppstod, framför allt i ytterområden som Herrhagen, 6 Kvarnberget och Viken, och för att undvika alltför fritt växande bebyggelse utarbetades stadsplaner även här under åren 1899 till Bild 11. Stadshotellet 2005 Den enhetliga bebyggelsen som dominerat stadsbilden började kring sekelskiftet sakteliga slås sönder. Patriciervillor och fyravåningsbyggnader uppfördes samtidigt som trähusens dominans upphörde, vilket vittnar om det ökade välståndet. Bebyggelsens monotoni bröts också genom att flera nya, offentliga byggnader som t. ex. rådhuset, stadshotellet, residenset och läroverket byggdes. Redan 1874, hade stadsfullmäktige bestämt att stadens centrala trähus skulle reveteras, och 1906 antogs en ny byggnadsordning som föreskrev att nya byggnader skulle uppföras i sten, inte bara i de centrala delarna utan också vid de större gatorna vid stadens ytterområden. När stadsplaner antagits även här, steg tomtpriserna, vilket innebar att de sämst 52 Vi och vår kyrka, Haga - Herrhagen - Lambergets församlingsdistrikt, Karlstad Herrhagen var kring sekelskiftet 1900 ett eftersökt område för industrier och verkstäder av olika slag. Stadsdelen kom med tiden att bli Karlstads folkrikaste, och var så fram till 1960-talet.

3 lottade tvingades att söka sig ännu längre utanför stadsplanen för sina bostadsbyggen 7. Hagaborg, Norrstrand, Västerstrand och Sundsta började nu också bebyggas. Det ledde till att man år 1910 antog ännu en reglering som syftade till särskilda föreskrifter för byggnadsverksamheten norr och väster om älvens mynningar. Bild 12. Äldre stenhus Bostadsbyggandet höll emellertid inte samma höga takt som inflyttningen. Särskilt rådde brist på bostäder som passade en växande arbetarklass. Det ledde till bildandet av en kommunal egnahemskommitté, vars främsta syfte var att förbättra industriarbetarens boende 8. Ursprungstanken med egnahemsrörelsen var ett allvarligt försök att komma till rätta med industrialiseringens uppenbara avigsidor som skapade misär, trängsel och annat elände. Redan 1899 tillsattes en egnahemskommitté av staten med ambitionen att hålla ungdomen kvar i landet genom ett subventionerat bostadsbyggande. Förhoppningen var att även kunna ge de lägre samhällsklasserna en möjlighet att äga sina hem, och att i större utsträckning låta arbetarna få ta del av det goda livet. För en del förespråkare för de socialpolitiska reformerna fanns också andra syften: att begränsa utvandringen till Amerika, och att hindra socialdemokratins tillväxt. Den som äger sitt hem blir aldrig socialist, resonerade man. Och det var ett skäl till att egnahemstanken från början inte var lika populär hos socialdemokratin som hos borgarklassen, 7 Värmlänningar bygger Byggförlaget Edlings, Nils - Det fosterländska hemmet, Carlssons förlag 1996

4 även om den också där hade sina sympatisörer 9. Efter kommitténs betänkande bildades en statlig egnahemlånefond 1904, vilket var det första subventionerade bostadsbyggandet i Sverige. Enligt en bostadsinventering från 1913 fanns lägenheter, där drygt människor bodde, vilket innebar ett genomsnitt på fyra personer per lägenhet. Lägenheterna var långt ifrån idealiska även om många hade elektricitet och vatten. Snarare var de av mycket enkel art, otäta och med gemensamma avträden. Under 1900-talets inledande decennium byggdes cirka 100 lägenheter i Karlstad. Folkhemmet tar form Karlstad växte över åkermarker, på skogsklädda åsar och utmed älv- och sjöstränder. De kommunala markinköpen intensifierades under 1900-talets början, men få nya bostäder byggdes innan första världskriget. För att stimulera nyproduktioner beslöt stadsfullmäktige att sälja tomter för priser som låg 30 % under förkrigsvärdet. Dessutom utvecklades subventionerade lån. Tack vare insatserna höll bostadsproduktionen jämn nivå med folkökningen under mellankrigsåren. Det fanns till och med outhyrda lägenheter, men trots detta var många på grund av fattigdom hänvisade till att bo trångt i kolonistugor eller nödbostäder 10. Bild 13. Två olika planer över stadsdelarna Herrhagen och Bellevue I och med Stockholmsutställningen 1930 och funktionalismens genombrott därefter, förändrades den svenska byggnadsstilen radikalt. Få byggnader från den här tiden står egentligen att finna. Däremot fick Karlstad 1932 en ny byggnadsordning som bl. a. handlade om 9 Ibid 10 Ronge, Mats - Det gamla Karlstad, Karlstad 1958

5 byggnadernas yttre och inre anordnande, bygglov och tillsyn över byggandet 11. De nya smala lamellhusen bröt radikalt mot tidigare stadsbyggande, som till stor del präglats av mörka och trånga gårdar. Karlstad fick sin första stadsplan efter funktionalistiska förtecken på Sundsta och kort därefter följde Bellevue. Detta nya strama stadsplaneideal kom sedan genom stadsarkitekten Olle Lagergren att successivt mjukas upp och bli mer livfullt. Husen grupperades friare och användes tillsammans med naturen som rumsskapande element. Stadens kommunala välfärdsinsatser År 1942 bildades Karlstads bostadsaktiebolag KBAB, ett kommunalt bostadsbolag som främst skulle förse den mobiliserande krigsmakten med lägenheter 12. Efter tyskarnas ockupation av Norge blev Värmland det mest utsatta länet i landet, vilket ställde högre krav på den militära organisationen. Bildandet av KBAB var alltså inte en följd av de bostadssociala ambitionerna som inletts av den svenska regeringen Det socialdemokratiska partiet som styrde kommunen vid tiden för bolagets bildande hade inte för avsikt att göra bostadsbolaget till ett instrument för rådande socialdemokratisk bostadspolitik. Bild 14. Kvarnberget och Karlstad på 1950-talet Försvarsmakten beslöt i slutet av 1930-talet att flytta Mariebergs ammunitionsfabrik till Zakrisdal i Karlstad. Det krävde att flera nya lägenheter byggdes och gav, framför allt, privata entreprenörer gott om arbetstillfällen. Bostäder för ammunitionsfabrikens personal uppfördes främst på Kvarnberget efter att en stadsplan för området upprättats av arkitekten Cyrillus 11 Stadsfullmäktiges i Karlstad handlingar, serie A no Karlstadsbornas bostäder under fyra sekler, KBAB 1984

6 Johansson på 1940-talet. Den nya planen skiljde sig från de tidigare genom att den präglades av en större variation trots att 1930-talets lamellhus fortfarande dominerande. Karlstad fortsatte att växa. Under 1940-talet ökade befolkningen med drygt personer. Anledningen till befolkningsökningen berodde till stor del på att jordbruket rationaliserats och många sökte sig därför från den värmländska landsbygden intill staden. Något radikalt behövdes göras, och befolkningsökningen diskuterades ofta på stadsplanekontoret. Målet var att avskaffa bostadsbristen till år Under efterkrigsåren rådde fortsatt brist på bostäder på många håll i landet. I slutet av 1940-talet fattade riksdagen beslut som kom att prägla bostadsproduktion och hyresmarknaden under och 1960-talen. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, samtidigt som standarden skulle höjas rejält. I Karlstad krävdes att lägenheter byggdes under loppet av tjugo år, vilket var en dryg fördubbling av det befintliga beståndet 14. Suget efter egnahem hade varit svagt under hela efterkrigstiden, i genomsnitt hade bara drygt 15 procent av nyproduktionen bestått av småhus. Det uppsatta målet för småhusbyggande i länet låg under perioden på 40 procent av den totala bostadsproduktionen 15. Samtliga nyproducerade lägenheter skulle förses med centralvärme, kök samt vatten och avlopp. Samtidigt fick de inte kosta mer än 20 % av en industriarbetare genomsnittsinkomst. Av denna anledning var det nödvändigt att staten subventionerade bostadsbyggandet med förmånliga lån och bidrag. Det enda kravet man hade var att lägenheterna skulle hålla den fastställda minimistandarden. Två nya statliga bostadsorgan bildades; bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnden, vars främsta uppgift var att fördela statens pengar regionalt, och därigenom realisera den nya bostadspolitiken. Trots reformer och subventioner blev hyrorna i de nybyggda husen för dyra för människor med låga inkomster. I en motion till stadsfullmäktige 1954 begärde folkpartiet en utredning om möjligheten att bygga billigare bostäder. Resultatet blev billigare bostäder på Färjestad. De nya lägenheternas standard var inte sämre, kostnaderna för bygget reducerades istället genom olika typer av rationaliseringar och innovationer i byggprocessen som exempelvis byggkranen. Efterfrågan på bostäder ökade oavbrutet under efterkrigstiden. Men fortfarande dominerade husen man byggt strax efter branden Flera av dessa var små kåkar på innergårdarna, närmast att betrakta som slumbostäder och utdömda av hälsovårdsnämnden. Men som en följd av den rådande bostadsbristen tvingades ändå många att leva i lägenheterna. Förutsättningarna krävde förändring. Folkhemmet var tvunget att bli en realitet. Ett stadsplanekontor inrättades 1949 och en ny generalplan arbetades fram och stod klar Den nya planen blev dock aldrig 13 Vid utgången av 1970 bodde nästan personer i Karlstads 14 Värmlänningar bygger Byggförlaget, Ibid

7 officiellt fastställd, men kom ändå att prägla stadens utveckling. Under och 1960-talen började höghus att byggas. Dessutom växte en helt ny typ av bebyggelse fram i centrum, vilket vittnar om ett nytt uppsving för näringslivet. I och med klädbutiken CGC s flytt försköts kommersen och handeln från Stora Torget till Drottninggatan 16. En förskjutning som med tiden befästes genom att ett par av de stora varuhusen också etablerade sin verksamhet dit. Bild 15. Oscar Jonssons målningar över Karlstads framväxt De expansiva årtiondena Under och 50-talen rådde högkonjunktur och enligt rådande princip skulle bostäder byggas under lågkonjunktur eftersom bostadsbyggande användes i konjunkturreglerande syfte. Det blev dock med tiden ohållbart. Dåvarande stadsarkitekt Olle Lagergren 17 ogillade de likformiga bostadstyper som dåtidens låneregler tvingade fram, vilka han ansåg bidrog till enformiga stadsplaner utan skönhetsvärden. Och detta var, enligt honom, inte förenligt med byggnadsnämndens strävan att skapa en god bostadskultur. Man försökte skapa en intimare miljö än den som lamellhussystemet hade medfört. Tack vare olika typer av rationaliseringar och byggsektorns industrialisering tog bostadsbyggandet fart under 1950-talet 18. Successivt ersattes de få små och omoderna lägenheterna med flera större och moderna. För Karlstad innebar talet till en början inledningen på ett uppsving, och senare en rejäl nedgång vad det gäller bostadsproduktionen. Efter att ha producerat 376 lägenheter år 1950, sjönk bostadsbyggandet 16 Konstnären Oscar Jonssons ( ) vackra muralmåleri i trapphuset intill CGC skildrar Karlstads moderna framväxt. 17 Olle Lagergren var stadsarkitekt i Karlstad mellan åren Han efterträddes av sin son Per som besatt tjänsten mellan åren Moberg, Ove - Karlstad historia under fyra sekler, Karlstad 1983

8 rejält året efter p.g.a. ökade kostnader, och hyran för en medelstor lägenhet med statliga lån ökade från 26 till 30 kronor per kvadratmeter. Det som annars kännetecknar 1950-talet var att en mängd nya metoder vad gäller teknik och material prövades. På Olle Lagergrens inrådan började man bl. a. att bygga källarlösa hus, en metod som lämpade sig bra i Karlstad med sin sandiga mark som innebar svåra grundförhållanden. Andra byggmetoder som prövades under decenniet var exempelvis att uppföra hus där mellanväggarna var den bärande stommen. Lagergren varnade för denna metod som var oprövad och vars värde på längre sikt möjligen skulle kunna komma att ifrågasättas. Han såg en risk att bygga med tunna ytterskalsmurar, där grunden inte utgjordes av fast material. Generalplanen, som alltså aldrig officiellt antogs 1954, inleddes med en utredning över befolkningens sammansättning, näringslivets inriktning och bebyggelsens fördelning. Man räknade med ett tillskott på cirka lägenheter i flerfamiljshus. Genom denna expansion förväntade sig fullmäktige att behovet av bostäder skulle vara täckt till Trots goda ambitioner i generalplanen fortsatte bostadsbrist att råda. Mycket beroende på att byggandet var reglerat, och inte kunde ske snabbare än vad den tilldelade kvoten medgav. För att kunna förverkliga generalplanens intentioner, gjorde fullmäktige ett flertal större markinköp. Ibland tvingades man tillgripa expropriation 19, men oftast träffades frivilliga överenskommelser. Nya bostadsområden kunde byggas och gamla saneras. Äldre stadsplaner omarbetades för Bellevue, Haga och Hagaborg. Nya arbetades fram för områden på tidigare mer eller mindre orörd mark som Våxnäs, Gruvlyckan, Orrholmen och Rud. Stadsdelar som ganska omgående kom att präglas av barnfamiljer, och med bostäder grupperade kring eller invid ett kommersiellt och kulturellt centrum. Husens höjd i Karlstad hade successivt ökat, från att man på 1940-talet hade ansett att fyravåningshus var tillräckliga, gav byggnadsstyrelsen 1954 bygglov för ett tiovåningshus som sedan uppfördes på lasarettsområdet. Bristen på parkeringsplatser satte en gräns för hur hårt marken kunde utnyttjas för husbyggen samtidigt som trafiklederna började överarbetas i generalplanen. Enligt Le Corbusiers 20 tidigt lanserade teorier och visioner skulle staden upplevas genom 19 Expropriation är en rättslig åtgärd varigenom äganderätt eller servitutsrätt till fastighet tvångsvis och mot ersättning tas i anspråk för att tillgodose ett allmänt intresse. 20 Den schweiziske arkitekten och teoretikern Le Corbusier ( ) anses vara funktionalismens främste teoretiker och en av dess främsta stilskapare. Le Corbusier var för övrigt en pseudonym, hans riktiga namn var Charles-Édouard Jeanneret.

9 Vår snabba bil som följer den upphöjda motorvägen mellan majestätiska skyskrapor, när vi kommer närmare, ser vi återigen de höga skyskraporna avteckna sig mot himlen. Hela staden är en park 21. Bilismen förändrade stadsbilden på fler sätt än att husen blev högre. Gatorna började asfalteras. Den ökade bilismen föranledde också Ahlmarks att uppföra ett större parkeringshus vid Drottninggatan, vilket stod färdigt att tas i bruk Annat som kanske överarbetades under den här perioden var saneringen av städernas centrala delar. Resultatet blev en ny stadsbild med ganska homogen bebyggelse i ungefär samma skala. Trots detta blev omdaningen inte så påfallande som den kunnat bli, genom lämpligt materialval och en god anpassning till miljön smälte nybyggnaderna väl in i den befintliga stadsbilden. Bild 16. Haussmanns boulevarder i Paris och Le Corbusiers vision om den stora moderna staden Under rekordåren Arvet från bebyggelsen som uppfördes under rekordåren består av en vidsträckt variation av stadsplaner och gårdar, hushöjder, hustyper och byggnadsmaterial, kvaliteter som inte får glömmas bort i den allmänna debatten om rekordårens bebyggelse. Ofta handlar det om enhetliga och omsorgsfullt planlagda områden med speciella särdrag som präglar struktur och arkitektur. Generösa grönområden med sinnrika stråk och siktlinjer, hus i skiftande material och färgsättning. Vidare finns många fina arkitektoniska detaljer såsom entrépartier, fönster och balkongfronter. De modernistiska arkitekturideal som präglade debatten på 1920-talet kom först att realiseras under 1960-talet, och är fullt jämförbara med andra kulturhistoriska intressanta miljöer. 21 Cornell, Elias Artikel Arkitektur, nr

10 I Karlstad ökade byggandet rejält redan under 1960-talets inledande år, och redan 1962 byggdes cirka 650 nya lägenheter. Efter hand ökades takten och det producerades minst 700 lägenheter per år under de kommande tio åren. Nyproduktionen av lägenheter översteg vallen vid tre tillfällen under 1960-talet. Ett nytt område som hyllades var kvarteret Guldet på Gruvlyckan, vilket man ansåg föredömligt ha underordnat sig helheten. Stadsdelen Gruvlyckan stod helt färdigt, med skola och allt 1968, och är fortfarande ett område som präglas av sitt konsekventa genomförande. Stadsdelen binds samman med Våxnäs och dess centrum genom en gångtunnel under E 18, förbindelsen underlättas dessutom av en bro belägen längre österut. Andra områden som tidigare inte exploaterats började nu planeras och byggas. Orrholmen, Norra Våxnäs, Rud och Kronoparken, som blev de stora nya bostadsområdena för flerfamiljshus under och 1970-talen, innebar starten för den kraftfullaste expansionen av bostadsbyggande i Karlstads historia. Husen håller hög kvalitet och är inte alls underordnade sin omgivning. Bebyggelsen består av sammanhållna kvarter kring vackra och omväxlande stadsrum, där husens material kontrasteras av rogivande grönska och, i Orrholmens fall, vatten. Även servicen i de nya bostadsområdena fick mer utrymme och större betydelse. Oavsett upplåtelseform förmedlades majoriteten av lägenheterna via den kommunala bostadsförmedlingen - bostadsrätterna fördelades med förtur till bosparare i kreditgivande banker 22. En negativ följd av att förvaltandet i vissa områden skiljde sig åt var att det innebar en viss ekonomisk segregation, vilket alltid har en negativ effekt inte minst på barn och ungdomar. 23 Oberoende av insatstvånget var det mest unga familjer som flyttade in i de nya bostadsområden som byggdes. Staden storsatsar Under senare delen av 1960-talet befann sig Karlstad i en dynamisk utvecklingsperiod. Kronoparkens 34 hektar väntade på att bli bebyggt. Tätorter och landsbygd i 14 sydvärmländska kommuner lät samplanera sig till en mönsterbildande region med Karlstad som centrum 24. Borgmästarbron, en 258 meter lång och 24,6 meter bred bro över Klarälven, i anslutning till E 18 s norra sträckning hade precis invigts 25. Arbetet påbörjades av Skånska Cementgjuteriet i november 1964 och avslutades miljoner timmerstockar bogserades varje år på Klarälven genom staden ut till dåtidens största industri, Skoghallsverken, med anställda. Fritids- och idrottsstaden Karlstad planerade att investera närmare 45 miljoner kronor på idrottsanläggningar under perioden mellan 1967 och Idrotts- och friluftsnämnden arbetade nämligen efter 22 Stadsfullmäktiges i Karlstad handlingar 1963, nr 12 och Enligt Kgl. Maj:ts prop.1967:100 (ang. bostadspolitiken) skulle hela befolkningen beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsriktigt utrustade bostäder av god kvalitet och till skäliga kostnader. 24 Westtorp, Hans Artikel, Svenska Dagbladet 25/ Skånska Cementgjuteriet E 18 stadsmotorväg genom Karlstad, 1967

11 principen att varje nytt bostadsområde skulle ha sin egen näridrottsplats. Nästan 20 miljoner kronor, eller 25 procent, av stadens budget gick under den här perioden till idrott, undervisning eller kultur. En universitetsfilial etablerades 1967 som senare utvecklades till en självständig högskola och slutligen blev ett eget universitet. I och med etablerandet av högskolan och utlokaliserandet av flera statliga och militära ämbetsverk började man diskutera en kommunsammanslagning. Det verkliga bekymret kommunen brottades med i slutet av 1960-talet var en rejäl bostadskö och brist på lägenheter. Ett problem som dock var på väg att lösas genom de nya stadsdelarnas tillblivelse. Bild 17. Borgmästarbron Den stora kommunsammanslagningen 1971, innebar att staden växte ytterligare. Grava, Nor, Nyed och Väse förlorade alla sin självständighet när de slogs ihop med Karlstad och bildade en storkommun 26. Befolkningen hade ökat med ytterligare personer under 1960-talet och man räknade med att den skulle fortsätta i samma takt fram till sekelskiftet, vilket inte blev fallet. Vikande konjunktur och minskad inflyttning av utländsk arbetskraft, innebar en stagnation på bostadsmarknaden. Men för att möta den väntade efterfrågan på bostäder planerades en ny stadsdel - Kronoparken, det största nybyggnadsprojektet i Värmland under modern tid. Många ville bo i ett eget hem, vilket inte kunde realiseras. En anledning var att kommunen inte upplät tomträtter 27 till privata småhusbyggen i den utsträckningen som krävdes. Det fick följden att många karlstadbor flyttade till grannkommunerna Hammarö, Kil eller Forshaga. Redan 1965 hade 26 Moberg, Ove - Karlstad historia under fyra sekler, Karlstad Tomträtten har funnits sedan 1907 och är en form av nyttjanderätt. För rätten att använda marken betalar tomträttshavaren en årlig avgift till kommunen. Som tomträttshavare har du möjlighet att friköpa din tomträtt. Med tomträtten följde detaljerade förhållningsregler och ett större inflytande över stadsplaneringen genom att de kommunala planerarna fick verktyg av dittills okänt slag. En ytterligare tanke var att om staden (kommunen) behöll äganderätten skulle värdestegringen som följde stanna i det allmännas ägo och inte locka till privat spekulation.

12 kommunblocken Forshaga, Kil, Skoghall tillsammans med Karlstad tillsatt en planberedning 28. Det gällde att skissera en förstärkt, ännu attraktivare region, stoppa utflyttningen och främja inflyttningen. Man byggde ut regionen enligt en så kallad fingerplan, där bebyggelsen successivt sköt ut i landskapet längs huvudlederna. På grund av kommunsammanslagningen 1971 blev Karlstad större, och utbyggnaden fortsatte eftersom det fortfarande saknades bostäder. På tjugo år, mellan 1955 och 1975, mer än fördubblades befolkningen från till invånare. Nya stadsplaner antogs och realiserades i framför allt ytterområdena. Stadsplanerna från den här perioden är ofta fantasifullt utformade, där många av idéerna hämtades från Le Corbusier och modernismen. För att skapa stimulerande miljöer användes figurativa stadsplaner och skulpturala hus. Därtill anlades en fjärrvärmeanläggning på Heden och ett antal nya trafikleder färdigställdes. Under en period på 1970-talet framhölls Karlstad i vissa sammanhang som rikets andra huvudstad - belägen mitt i en expansiv triangel med hörn i Stockholm, Oslo och Göteborg. Idag talar ekonomer om en ny tillväxtkorridor, den här gången mellan Köpenhamn och Oslo, dit Karlstad och Värmland borde höra. Enligt en befolkningsprognos från 1997 skulle folkmängden 2004 vara , när detta skrivs bor det cirka personer i kommunen Westtorp, Hans Artikel Svenska Dagbladet, 25/ En planberedning är det första skedet i arbetet med utvecklingen av en region. 29 Förslag till översiktsplan - Planförslag SBK, Karlstad kommun Vi i Karlstad - Karlstad kommun, juni 2005

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

PARKLEK - INGEN BARNLEK

PARKLEK - INGEN BARNLEK PARKLEK - INGEN BARNLEK Skriften är utgiven av Värmlands Museum Adress: Sandgrundsudden, Box 335, 651 08 Karlstad Telefon: 054-14 31 00 E-post: museet@wermlandsmuseum.se www.varmlandsmuseum.se Värmlands

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en

Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en Landskrona kommun ligger i västra Skåne, ungefär fyra mil norr om Malmö. Kommunen har en landareal på 141 kvadratkilometer och där bor idag cirka 39 039 invånare. 72 HISTORISK BAKGRUND Staden Landskrona

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker DISPOSITION + Bostadspolitikens historia + Dagens politik Fokus unga Generella villkor + Slutsats 2 BACKA

Läs mer

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Åtgärder för en effektivare byggprocess Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

2018 bästa byggåret sedan 1992

2018 bästa byggåret sedan 1992 2018 bästa byggåret sedan 1992 Efter många magra år sköt byggsiffrorna i höjden 2015 och 2018 nåddes en ny nivå: Nära 1 500 nya bostäder blev klara. Så många bostäder har inte byggts i Värmland något enskilt

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

- l. :i. kommunen är viktiga aktörer till att bostadsbyggandet tar fart.

- l. :i. kommunen är viktiga aktörer till att bostadsbyggandet tar fart. - l :i., å ) : j I (,...nk latinlinlhd Mme:nunszyrmsnns "förvaltning Kommunfullmäktige i Sala kommun ink. - Dlarlcnr' _.,.,,., lete/emm [slutar MOTION Väckes av: Ulrika Spårebo [S] Ett första steg till

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna

Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna Vänsterpartiet Storstockholm Januari, 2013 Bryt segregationen - bygg fler hyrerätter Sammanfattning Vi har beställt statistik från SCB som visar

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta

Läs mer

Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss

Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss Dnr Sida 1 (6) 2018-05-03 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till Exploateringsnämnden 2018-05-24 Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss Exploateringskontoret får som

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

En ny egnahemsrörelse

En ny egnahemsrörelse Enskild motion C Motion till riksdagen 2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) En ny egnahemsrörelse Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Vägar till stimulerande trivsam stad och mycket kundvärde för pengarna ulf.johannisson@telia.com 1 Stockholm skärgårdsstaden ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Bostadsprogram KSU

Bostadsprogram KSU Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken YimbyGBG YimbyGBG är ett nystartat tvärpolitiskt nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Trots att kommunens

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

40 LÄGENHETER I ÖREBRO

40 LÄGENHETER I ÖREBRO KVARTERET Vetelängden Hållbart boende med skogen som trädgård 40 LÄGENHETER I ÖREBRO Hållbart boende med skogen som trädgård. Har du alltid drömt om att kunna odla grönsaker eller plocka blåbär direkt

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

83:4 83:3. Tomträtter för bostäder i Gävle. Snabba svar på de vanligaste frågorna gällande din tomträtt

83:4 83:3. Tomträtter för bostäder i Gävle. Snabba svar på de vanligaste frågorna gällande din tomträtt 83:4 83:3 Tomträtter för bostäder i Gävle Snabba svar på de vanligaste frågorna gällande din tomträtt Drömmen om ett egnahem Historien om tomträtter börjar för över hundra år sedan. Bostadsbristen var

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

avseende marktilldelning för bostadsbebyggelse inom Kvarter 4 i kommande detaljplan för Barkarbystaden I, Järfälla kommun, nedan kallad Detaljplanen.

avseende marktilldelning för bostadsbebyggelse inom Kvarter 4 i kommande detaljplan för Barkarbystaden I, Järfälla kommun, nedan kallad Detaljplanen. 1 Mellan Järfälla kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-0043, nedan kallad Kommunen, och Brabo Stockholm AB, org nr 556610-1696, nedan kallad Bolaget, har träffats följande RAMAVTAL avseende

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Tjänsteskrivelse 2017-12-22 Handläggare Julia Karlsson, Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsen Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till beslut 1. Mål för riktlinjer

Läs mer

Nybyggnaden i korthet

Nybyggnaden i korthet Kv. Frida, vy från söder Nybyggnaden i korthet En arkitekttävling har genomförts för nybyggnad av flerbostadshus och garage samt utveckling av teaterhuset gamla stadshuset i kv. Frida. AB Ronnebyhus fick

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör

Läs mer

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. MULLSJÖ KOMMUN 39 BEBYGGELSE BOSTÄDER Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. HUR SER DET UT? Bebyggelsen i Mullsjö kommun är utpräglat

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Vilken roll ska hyresrätten spela i bostadsförsörjningen? Martin Hofverberg Chefsekonom Hyresgästföreningen SNS

Vilken roll ska hyresrätten spela i bostadsförsörjningen? Martin Hofverberg Chefsekonom Hyresgästföreningen SNS Vilken roll ska hyresrätten spela i bostadsförsörjningen? Martin Hofverberg Chefsekonom Hyresgästföreningen SNS 2018-05-15 Om bostadslotteriet skulle ha genomförts under en tidsperiod där det inte funnits

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -1000-2000 -3000-4000 -5000-6000. Folkmängd, andel procent, invånare per åldersgrupp i Farsta jämfört med.

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -1000-2000 -3000-4000 -5000-6000. Folkmängd, andel procent, invånare per åldersgrupp i Farsta jämfört med. FARSTA I FOKUS1 Farsta är en medelstor stadsdel i Stockholms kommun och hade år 213 cirka 55 invånare. Stadsdelen har vuxit snabbt sedan år 25, med i genomsnitt 1 invånare per år. I jämförelse med kommunen

Läs mer

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Vill Du bo mitt i centrum? Sävebo, det kommunala bostadsbolaget, bygger nytt i Sävsjö! Centralt

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 2 2018 1 Bygglovansökningar Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 2 2016 Tertial 2 2017 Tertial 2 2018 17 bygglov

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje

Läs mer

Bagarvägen /Målarvägen i Upplands-Bro.

Bagarvägen /Målarvägen i Upplands-Bro. Välkommen till Bagarvägen /Målarvägen i Upplands-Bro. 178 LÄGENHETER I UPPLANDS-BRO 2 En central idyll nära Mälaren. Vill du kunna bo i ett fridfullt naturskönt område vid Mälaren men ändå ha snabb tillgång

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2018 1 Tertial 1 Tertial 1 Tertial 1 2016 2017 2018 Bygglovansökningar 27 bygglov varav 22 berör småhus 5 flerbostadshus 28

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

1800-talets Stockholm

1800-talets Stockholm Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda.

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda. HISTORIA 11 Nybro stads utveckling Agneta Ericsson och Lotta Lamke på Kalmar läns museum skrev i februari 2006 en byggnadsantikvarisk rapport över Nybros stadsdelar som heter Nybro stadsdelar, Kulturhistoriska

Läs mer

bostadsutskottets motion

bostadsutskottets motion Ungdomsparlamentet bostadsutskottets motion Frågeställning Hur bör Stockholm arbeta för billigare bostäder för unga? Bakgrund År 2016 kostade en genomsnittlig hyreslägenhet med ett rum och kök i Stockholms

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten 2010 : 4 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten Bilaga till analysen: Rekordstort underskott på bostäder hotar Stockholms tillväxt, 2010:3 Svagt bostadsbyggande

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret

Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret Upprättat i maj 2017 rev. februari 2018 Gabriella Hemme, Stadsarkitekt Astrid Bäckman, Bebyggelseantikvarie Stadsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans Stad Gestaltningsprogram

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Sammanfattning En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer