VARMVATTEN I FLERBOSTADSHUS: ERFARENHET, KUNSKAP OCH MÄTNING FÖR EN KLOKARE ANVÄNDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VARMVATTEN I FLERBOSTADSHUS: ERFARENHET, KUNSKAP OCH MÄTNING FÖR EN KLOKARE ANVÄNDNING"

Transkript

1 EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS VARMVATTEN I FLERBOSTADSHUS: ERFARENHET, KUNSKAP OCH MÄTNING FÖR EN KLOKARE ANVÄNDNING Christian Ek Daniel Nilsson Energiingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Handledare: Sven Werner Halmstad den 27 maj 20 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Box Halmstad

2 Sammanfattning Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering. I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning. Resultaten visar att användningen i allmänhet är lägre i fastigheter med individuell mätning, men också att användningen varierar stort, framförallt mellan olika lägenheter. Det finns också stor variation i hur stor andel av den totala användningen som är varmvatten, men resultaten tyder på att 40 % är ett bättre antagande än de 30 % som ofta används som schablonvärde. För att ge en bild över vattenanvändningen i svenska flerbostadshus och hur den utvecklats genom åren sammanställdes också statistik från vattenmätningar i olika undersökningar från de senaste 60 åren. Resultatet visar att variationen är stor, men att användningen per person varken är högre eller lägre nu än på 50-talet. En möjlig utveckling är att användningen tidigare stigit, men sedan vänt nedåt igen. Per lägenhet och per kvadratmeter finns det dock en tydligare minskning, sannolikt på grund av minskande boendetäthet. Detta illustrerar en problematik i analyser av vattenanvändning: nyckeltalet måste väljas med omsorg. Sammanställningen visade också att intresset för att följa upp vattenanvändningen verkar ha varierat och att mätningar gjorts främst under tre perioder. I studien sammanställdes även vilken effekt införande av individuell mätning och debitering haft i olika undersökningar. Tydligt är att effekten varierar beroende på förutsättningarna i olika fastigheter, men en minskning av varmvattenanvändningen med 5-40 % bör kunna förväntas. Med hjälp av boendestatistik undersöktes också olika variablers inverkan på vattenanvändningen. Endast en mindre del av variationen i vattenanvändning mellan olika fastigheter kunde förklaras med variabler som ålder och inkomstnivå. Viss ökad användning för åldersgrupperna 6- och år kunde ses. Andra resultat var att vattenanvändningen minskar något med ökad andel lokalyta, medan fastigheternas byggår inte påverkar användningen. Individuella variationer och skillnader i beteende och vanor hos de boende är dock sannolikt de viktigaste förklaringarna till variation i vattenanvändning. En huvudslutsats i studien är att vattenanvändningen varierar stort mellan olika användare, och det kan vara svårt att förklara varför användningen är högre i vissa fastigheter och lägre i andra. Inte bara den totala vattenanvändningen utan också andelen som blir varmvatten varierar, vilket gör att det finns ett behov av att mäta även varmvattenanvändningen i de fall detta inte görs. Kollektiv varmvattenmätning skulle också ge bättre underlag för beslut om att införa individuell mätning och debitering och för uppföljning av resultatet.

3 Summary As multi-family houses get more energy efficient thanks to technical improvements of for example the building envelope and heating system, domestic hot water becomes an increasingly important part of the overall energy performance. Despite this fact, water use does not always get much attention, and in Sweden it is not common practice to measure the amount of hot water used in multi-family houses. In recent years, more and more housing companies have realized that there is a potential for improving the energy performance further by reducing the use of hot water. One increasingly popular method for this is individual metering which is common in other countries but not the established practice in Sweden. This thesis deals with various aspects of water use in multi-family houses. Water use in a housing company considering to introduce individual metering was analyzed and compared with data from approximately 2000 flats in two other housing companies, which had already introduced individual metering. The results show that water use is generally lower in houses with individual metering, but that there is a considerable variation, particularly when studying water use in individual flats. There is also a large variation in the proportions between hot and cold water, but 40 % hot water seems to be a better estimate than 30 %, which is a commonly used value. Data on water use from other studies, covering the last sixty years, was also collected, in order to give an overview of water use in Swedish multi-family houses. The data shows great variation, and neither a significant increase nor decrease in water use per capita can be seen. One possible scenario is that water use per capita has previously increased, but then turned to a decrease. When measured as water use per square meter of living area or per flat there has been a significant reduction, mainly due to a gradually decreasing housing density. This illustrates a problem when analyzing water use: care must be taken when choosing which unit to use when comparing different data. Another result is that studies of water use in Swedish multi-family houses mainly appear in three periods, showing that there has been a varying interest in water use and its impact on energy performance. Data from other studies of individual metering was also collected, showing that the effect varies between different projects and houses, but that an expected result might be a reduction of hot water use by 5-40 %. The thesis also includes an analysis of to what degree variation in water use can be explained by factors such as age and income levels. The variables available in the data could only explain part of the variation in water use, but some impact could be seen, e.g. that people in the ages of 6- and years seem to use more water than others. However, most of the variation in water use is probably caused by different users individual behaviour and habits. One important conclusion is that there is a large variation in water use, and that it is difficult to explain why water use is high in some houses and low in some. Not only does the total water use vary, but also the proportions between hot and cold water. With this in mind, installing hot water meters would be beneficial for many housing companies, not only giving better data on energy performance but also as a first step before introducing individual metering.

4 Förord Denna rapport är resultatet av vårt examensarbete på kandidatnivå på energiingenjörsprogrammet, Högskolan i Halmstad. Examensarbetet är på 22,5 högskolepoäng och har utförts under perioden november 200 till maj 20. Initiativtagare var Ulf Johansson, energi- & VVS-ingenjör på Halmstads Fastighets AB (HFAB). Handledare för examensarbetet har varit Sven Werner, professor i energiteknik. Vi vill tacka Sven, som svarat på frågor, kommit med idéer och förslag och bidragit med litteratur, och Ulf som hjälpt oss med statistik och tagit sig tid för möten och frågor. För statistik och svar på våra återkommande frågor tackar vi också Roger Häggbom på Karlstads Bostads AB och Rolf Blom på Hyresbostäder i Norrköping. Även Dzejna Seta, HFAB, och Jörgen Hurtig, Högskolan i Halmstad, förtjänar ett tack för att ha hjälpt till i jakten på användbar statistik. Halmstad, maj 20 Christian Ek och Daniel Nilsson

5 Innehåll Inledning 3. Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Begrepp och förkortningar Metod 6 2. Litteraturstudier Datainsamling och urval Databearbetning Om vattenanvändning i flerbostadshus 7 3. Tappvattnets användningsområden Totalvatten Varmvatten Gemensam vattenanvändning Vart tar energin vägen? Energibalans VVC-förluster Vattenanvändningens säsongsvariation Högre vattenanvändning i flerbostadshus än i småhus Vattenanvändning i flerbostadshus: sammanställning av mätningar 3 4. Om spretig vattenstatistik Resultat av sammanställningen Varmvattenandel Utveckling och trender Vattenanvändning per person Vattenanvändning per kvadratmeter Vattenanvändning per lägenhet Varmvattenandel Tre perioder med ökat intresse för vattenanvändning Vattenanvändning i HFAB, KBAB och Ringdansen 5. Beskrivning av de undersökta områdena HFAB KBAB Ringdansen Om statistiken Databearbetning Vattenanvändning per person Vattenanvändning per kvadratmeter Lägenhetsvis användning Vattenanvändning per lägenhet Varmvattenandel HFAB: skattning av varmvattenanvändning

6 5.7. Samvariation mellan totalvatten- och värmeanvändning Värmebehov under en sommarmånad Slutsats Besparingspotential Individuell mätning och debitering 2 6. Historik EU-krav och statliga utredningar Frivilligt införande Mätning, teknik och debitering Mätare Mätinsamling Administration och debitering Påverkan på beteende Vilka sänker användningen? Hushållens egen uppfattning av hur de påverkas Mätning av varmvatten, kallvatten eller både och? Resultat från tidigare genomförda projekt Potentiell energibesparing för HFAB Olika faktorers inverkan på vattenanvändningen Databearbetning Boendetäthet Vattenanvändning per lägenhet Vattenanvändning per kvadratmeter Lokaler Byggtekniska skillnader Åldersfördelning Skattning av olika åldersgruppers vattenanvändning Inkomst Andra faktorer Hemmavaro Genus Kultur Slutsatser Vattenanvändning i flerbostadshus Vattenanvändning i HFAB, KBAB och Ringdansen Individuell mätning och debitering Faktorer som inverkar på vattenanvändningen Diskussion 46 Referenser 50 Bilaga : Sammanställning av olika undersökningar 54 2

7 Inledning I denna rapport redovisas ett examensarbete som har initierats av Halmstads Fastighets AB (HFAB), det allmännyttiga bostadsbolaget i Halmstads kommun. Examensarbetet utgör en del av företagets arbete med att utreda förutsättningarna för att införa individuell mätning och debitering av tappvarmvatten i sina flerbostadshus.. Bakgrund Det pågår arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva. Fastighetsägare, bostadsbolag och andra aktörer genomför åtgärder för att sänka energianvändningen, genom t.ex. tilläggsisolering, värmeåtervinning och optimering av värmesystem. I takt med att energianvändningen för uppvärmning minskar, stiger andelen energi som används till varmvatten. Denna energianvändning är svårare att påverka med tekniska åtgärder med vattensparande utrustning kommer man en bit, men användningen är till stor del beroende av de boendes vanor och beteenden. Det är också ett känt faktum att tappvarmvattenanvändningen är större i flerbostadshus än i villor (Boverket, 2002; Energimyndigheten, 200, m.fl.). Detta brukar anses bero på att boende i flerbostadshus saknar incitament att spara när det inte finns någon direkt koppling till boendekostnaderna. Det lönar sig helt enkelt inte att vara Spara när ens granne är Slösa. Eftersom det i Sverige inte har varit praxis att mäta varmvattenanvändningen i byggnader saknar många fastighetsägare kunskap om hur mycket energi som går till varmvattenberedning i sina fastigheter. Ofta används schabloner och medelvärden från andra fastigheter men dessa kan vara baserade på äldre mätningar och mätningar i relativt få byggnader. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen kring vattenanvändningen och hur den kan variera mellan olika byggnader. I takt med att medvetenheten kring dessa frågor har ökat har införande av individuell mätning och debitering blivit en allt vanligare åtgärd i flerbostadshus. När hyresgästerna får betala för hur mycket vatten de faktiskt använder får de ett ekonomiskt incitament att spara på vattnet, och vattenanvändningen i byggnaden sjunker. Fler och fler bostadsbolag, både privata och kommunala, provar metoden i enstaka byggnader eller har påbörjat arbete med att införa mätning i alla sina fastigheter. Det har också länge diskuterats om individuell mätning ska vara obligatorisk vid nybyggnation och renovering, och frågan har utretts åtskilliga gånger av flera myndigheter. Även HFAB har successivt sänkt energianvändningen för uppvärmning genom olika byggnads- och installationstekniska åtgärder och man har också sänkt vattenanvändningen genom att installera vattensparutrustning. Man vill dock sänka energi- och vattenanvändningen ytterligare och intresserar sig därför för individuell mätning och debitering av varmvatten samt vilken potential som finns i att införa detta i sina fastigheter. 3

8 .2 Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att ge HFAB ett underlag för vidare arbete kring införande av individuell mätning och debitering av tappvarmvatten, för att i förlängningen bidra till minskad användning av energi och vatten. Studien syftar också till att sammanställa tidigare kunskap kring vattenanvändning i flerbostadshus, samt att bidra med ny statistik och kunskap, bl.a. kring användningens variation och vilka variabler som kan förklara denna. Förhoppningen är att projektet ska kunna bidra med något nytt till ämnet och att peka ut områden där fortsatta studier behövs. I studien behandlas följande frågeställningar: Hur mycket tappvatten används i flerbostadshus? Har användningen förändrats genom åren? Hur varierar vattenanvändningen mellan olika användare (personer, lägenheter, fastigheter)? Ser fördelningen annorlunda ut om vattenanvändningen mäts och debiteras individuellt? Går det att finna faktorer som kan förklara variationer i vattenanvändning mellan olika användare? Hur mycket energi kan HFAB förväntas spara genom att införa individuell mätning och debitering av varmvatten?.3 Avgränsningar Denna studie behandlar endast vattenanvändning i flerbostadshus och därmed inte småhus eller lokaler, annat än vid jämförelser. Huvuddelen av statistiken som presenteras utgörs av mätt volym, inte energi, eftersom det är volymen som oftast mäts. Variationer i kall- och varmvattentemperaturer gör dock att energianvändningen i praktiken inte är helt proportionell mot den använda volymen. Temperaturerna varierar också något mellan olika orter, årstider och fastigheter, men också historiskt (det förekom förr att man sänkte varmvattentemperaturen för att spara energi, något som inte görs längre p.g.a. risk för legionella). Dessa variationer får beaktas när vattenanvändning från olika mätningar jämförs. Volym har ändå bedömts vara den mest praktiska och användbara storheten i detta sammanhang. Studien fokuserar på hur vattenanvändningen kan minskas med hjälp av individuell mätning och debitering. Andra metoder, t.ex. teknisk vatten- och energisparutrustning som snåla armaturer och avloppsvärmeväxlare, studeras inte. Undersökningar och utredningar kring individuell mätning och debitering handlar ofta om mätning av både tappvatten och värme. I detta projekt studeras dock enbart mätning av tappvatten. Fokus ligger på vilken effekt systemet har på vattenanvändningen. Teknik, administration, debiteringsprinciper, lönsamhet m.m. har undersökts i flera andra studier och utredningar och behandlas bara översiktligt här. Analysen av vilka faktorer som inverkar på vattenanvändningen avgränsades till de variabler som fanns tillgängliga i HFAB:s egen statistik samt boendestatistiken företaget erhållit från Statistiska Centralbyrån (SCB). 4

9 .4 Begrepp och förkortningar I denna rapport används tre termer för att beskriva vattenanvändningen: kall-, varmoch totalvattenanvändning: totalvattenanvändning = kallvattenanvändning + varmvattenanvändning Begreppet totalvatten används för att undvika tvetydigheter kring vad som avses med kallvatten, något som det i litteraturen råder viss oenighet kring (är kallvattnet det inkommande vattnet till en byggnad, eller enbart det vatten som är kallt i kranen?). Ett annat begrepp som används med ibland olika innebörd är varmvattenandel. I denna studie avses varmvattenanvändningens andel av totalvattenanvändningen: varmvattenandel = varmvattenanvändning totalvattenanvändning Om inget annat anges avser statistik och uppgifter om vattenanvändning årlig användning. Övriga begrepp och förkortningar som används: boendetäthet antal personer per lägenhet VVC varmvattencirkulation BOA boarea LOA lokalarea A-temp area innanför en byggnads klimatskärm som avses att värmas till minst 0 C lgh lägenhet u. å. utan år (opublicerad referens) 5

10 2 Metod Projektet bygger dels på litteraturstudier och sammanställningar av tidigare genomförda undersökningar, dels på insamling och bearbetning av statistik över bl.a. vatten- och energianvändning. 2. Litteraturstudier För att ge en bild av hur vattenanvändningen i flerbostadshus ser ut, och hur den har utvecklats genom åren, gjordes en relativt omfattande sammanställning av olika undersökningar. I första hand söktes undersökningar där både total- och varmvattenanvändningen mätts. Förutom att utgöra material för slutsatser kring vattenanvändningen och hur den utvecklats, används resultatet av sammanställningen som referensvärden när den egna statistiken analyseras. 2.2 Datainsamling och urval I samband med projektets uppstart tillhandahöll HFAB statistik över energi- och vattenanvändning för en stor del av företagets fastighetsbestånd. Ett första urval gjordes då av HFAB, där fastigheter utanför centralorten, fastigheter med hög andel lokaler och fastigheter med annan uppvärmningsform än fjärrvärme valdes bort. Statistik inhämtades även från andra bostadsbolag. Bostadsbolag som infört individuell mätning av både kall- och varmvatten valdes ut och förfrågningar efter statistik ställdes. Två allmännyttiga bostadsbolag, Karlstads Bostads AB (KBAB) och Hyresbostäder i Norrköping, ställde upp och tillhandahöll statistik från de fastigheter där man infört individuell mätning och debitering. Detta gav ett material med kall- och varmvattenanvändning för totalt drygt 2000 lägenheter. Från HFAB erhölls också boendestatistik som företaget tidigare köpt av SCB. Denna statistik samkördes med energi- och vattenstatistiken för att beräkna vattenanvändningen per person och för att ge underlag för analysen av vilka faktorer som inverkar på vattenanvändningen. 2.3 Databearbetning Datainsamlingen resulterade i ett relativt omfattande statistiskt material, i olika format: Excelfiler, utskrifter på papper och inskannade utskrifter. Materialet fick därför först digitaliseras och sammanställas. Därefter granskades alla värden och statistiken rensades från orimliga värden, uppenbara mätfel och liknande. För HFAB innebar detta att några fastigheter ströks från statistiken och för KBAB och Hyresbostäder i Norrköping att vissa lägenheter plockades bort. Statistiken från SCB hade en delvis annorlunda indelning av fastigheterna än energi- och vattenstatistiken från HFAB. Detta innebar att vissa fastigheter föll bort i samkörningen och att några fastigheter fick slås ihop. Fler detaljer kring databearbetningen redovisas under respektive avsnitt. 6

11 3 Om vattenanvändning i flerbostadshus I detta avsnitt ges en allmän bakgrund kring användningen av tappvatten i flerbostadshus: vad det används till, vart energin tar vägen, hur användningen varierar över året och varför man använder mer om man bor i lägenhet än om man bor i villa. 3. Tappvattnets användningsområden Vi använder tappvatten till dricksvatten, i matlagning, för personlig hygien, disk, tvätt och till städning. Vill man minska användningen, inte minst av varmvatten, är det intressant att veta hur mycket vatten som används till olika ändamål. Detta varierar naturligtvis mellan olika hushåll, men vissa mönster kan urskiljas från mätningar och undersökningar som gjorts i ämnet även om dessa är få. 3.. Totalvatten Tabell sammanfattar resultatet från mätningar av totalvattenanvändningen i tre undersökningar. Viktigt att notera är att mätningarna gjorts i få lägenheter och att det finns skillnader i utrustning när det gäller t.ex. dusch/badkar. Några lägenheter i undersökningarna hade också disk- eller tvättmaskin. I övrigt ingår inte vatten till tvättmaskiner, eftersom boende i övriga lägenheter tvättade i gemensam tvättstuga. Tabell : Totalvattenanvändningens fördelning på olika tappställen i tre undersökningar. Antalet lägenheter som undersöktes var fyra, två respektive fem. Wahlström et al. (2008) Wahlström (2000) Holmberg (8) Tvättställ 3 % % % Dusch/badkar 28 % 36 % 30 % Kök 3 % 2 % 33 % WC 2 % 23 % 26 % Trots skillnaderna mellan undersökningarna är fördelningarna relativt lika, med klar skillnad främst för dusch/badkar. Någon förändring på de 27 år som skiljer undersökningarna åt kan inte ses, även om det är vanskligt att dra slutsatser utifrån mätningar i så få lägenheter Varmvatten I tabell 2 sammanfattas de tre undersökningarnas resultat för enbart varmvattenanvändningen. Skillnaderna mellan undersökningarna är något större än för totalvattnet, men det finns vissa mönster. Tvättställen står för en mindre del av användningen, medan kök och dusch/badkar vardera står för %. Resultaten visar att användningen i köket (disk) står för nästan lika mycket som dusch/badkar eller mer. Resultaten kan också sammanfattas som att % av varmvattnet används till personlig hygien och % till disk. (Här bör dock noteras att varmvatten som används till städning inte redovisas separat, men att detta troligen står för en mindre del och att det fördelas på både tvättställ och kök.) 7

12 Tabell 2: Varmvattenanvändningens fördelning på olika tappställen i tre undersökningar. Wahlström et al. (2008) Wahlström (2000) Holmberg (8) Tvättställ 6 % 3 % 6 % Dusch/badkar 42 % 47 % 35 % Kök 42 % 40 % 4 % 3..3 Gemensam vattenanvändning Utöver hushållens egen användning finns i flerbostadshus också en viss gemensam vattenanvändning, främst vatten som används i tvättstugor, till städning av t.ex. trapphus och bevattning. Användning i andra gemensamma lokaler och eventuella möjligheter till biltvätt kan också ingå. Den gemensamma vattenanvändningens andel av totala vattenanvändningen har mätts av bl.a. Hjerpe (u. å.), som visade att andelen var ca 5 %. Dalenbäck (2007) visade liknande resultat: 3-5 %. 5 % bör därmed kunna anses vara ett bra riktvärde, även om storleken på den gemensamma användningen naturligtvis varierar mellan olika fastigheter, bl.a. beroende på hur många hushåll som har egen tvättmaskin. Det förekommer också undersökningar där mätning har skett direkt i gemensamma tvättstugor. Energimyndigheten (200) angav användningen i tvättstugan till ca 5,4 % av den totala vattenanvändningen och Wahlström et al. (2008) fick resultatet 4,4 %. 3.2 Vart tar energin vägen? Om man vill sänka energianvändningen för tappvarmvatten är det också viktigt att känna till vad energin används till och vart den tar vägen. Det finns t.ex. en risk att sänkt energianvändning för varmvattenberedning i viss mån ersätts av ökad energianvändning för uppvärmning, eftersom varmvatten- och varmvattencirkulationsledningarna bidrar till husets uppvärmning Energibalans Vid en första anblick är ett system för varmvattenförsörjning i ett hus mycket enkelt: inkommande kallvatten värms, används och rinner ut som spillvatten. I verkligheten är situationen något mer komplex, och en komplett energibalans måste ta hänsyn till alla energiflöden. Storleken på varmvattensystemets förluster och övriga energiflöden är beroende av systemets utformning, isolering, temperaturer etc., men en principiell energibalans för ett kall- och varmvattensystem kan uppritas enligt figur. 8

13 värme till varmvattenberedning förluster från varmvattenberedning värme från matlagning, tvätt mm. förluster från VV-ledningar VVC-förluster tappställen förluster från fria vattenytor värme till rumsluften förluster från spillvattenledningar värme till KV-ledningar värme till uteluften värme till spillvattenservis Figur : Energibalans/Sankeydiagram för ett tappvattenförsörjningssystem i ett flerbostadshus. Schemat är principiellt och storleken på energiflödena ungefärliga. Efter Värmemätningsutredningen (83b). En del av energin som tillförs i varmvattenberedaren eller värmeväxlaren för varmvatten förloras till inomhusluften, i form av förluster från varmvattenberedaren och från varmvatten- och VVC-ledningarna. Samtidigt tillförs viss energi från matlagning, tvätt- och diskmaskiner m.m. och kallvattnet värms något av inomhusluften (även t.ex. vatten i toalettstolars cisterner hämtar energi från inneluften). Även efter att vattnet passerat tappställena avgår viss energi till inneluften, från fria vattenytor (t.ex. upptappat diskvatten, badkar och dusch) och från spillvattenledningarna. Resterande energi lämnar byggnaden med spillvattnet. Värt att notera är att de olika förlusterna innebär att en procentuell minskning av varmvattenanvändningen inte är direkt överförbar till samma procentuella minskning av energianvändningen. Berndtsson, Granstrand och Lindgren (82) bedömde att en minskning av varmvattenanvändningen med 50 % innebär en minskning av energibehovet för varmvattenberedning med % VVC-förluster Varmvattencirkulationen är troligen det som ger störst förluster i tappvattensystemet i ett flerbostadshus. Eftersom det handlar om relativt små flöden och temperaturfall (i storleksordningen 5-0 C (Aronsson, 6)) blir effektbehovet i stort sett försumbart jämfört med effektbehovet för varmvattenanvändningen. Cirkulationen är dock igång under lång tid, vilket innebär att energiförlusterna inte kan försummas. Aronsson (6) sammanställde några undersökningar där energibehovet för varmvattencirkulationen mätts. Resultaten visade att VVC-förlusterna ligger på kwh per lägenhet och år för ett normalt flerbostadshus. Energibehovet antogs bli något högre för större flerbostadshus. VVC-förlusterna stod för 0-5 %

14 av de totala energibehoven för varmvattenberedning i de undersökta områdena. Byggnadsenergigruppen (74) redovisade VVC-förluster på 7-8 % av det totala energibehovet för varmvatten. Det finns dock resultat som visar en betydligt större andel. I en fastighet i Göteborg med 22 lägenheter stod förlusterna från VVC-kretsen för mer än 50 % av det totala energibehovet för varmvattenberedning (Hoel, 5). Det förekommer också att handdukstorkar är inkopplade till varmvattencirkulationen, vilket påverkar storleken på VVC-förlusterna. 3.3 Vattenanvändningens säsongsvariation Varmvattenanvändningen är inte konstant över året utan har en regelbunden säsongsvariation. Att varmvattenanvändningen och energin till varmvattenberedning minskar under sommarmånaderna har konstaterats i flera undersökningar. Varmvattenanvändningen är i storleksordningen 30 % lägre än årsmedelvärdet, medan energianvändningen för varmvattenberedning sjunker något mer (Dirke, 6; H. Andersson, 83; Aronsson, 6). Variationen är väl belagd och visad i flera andra undersökningar (Byggnadsenergigruppen, 74; Frederikssen & Werner, 3; Hultström, Kücükaslan, Palm & Stenérus, 2005; Pavlovas, 2006; Bagge, 2007, m.fl.). I figur 2 visas varmvattenanvändningen i en av KBAB:s fastigheter tillsammans med månadsserier ur en undersökning av Hultström et al. (2005). Månadsanvändningarna (använd volym) är relaterade till medelvärdet för alla månader, varför värdena rör sig kring. Det finns givetvis individuella variationer mellan olika fastigheter, men säsongsmönstret framgår tydligt. Användningen i juli är 7 % av årsmedelvärdet för fastigheten i Karlstad och 76 % i medeltal för alla mätserierna. Aronsson (6), som undersökte vattenanvändningen i 35 fastigheter, fick resultatet 72 %. Varmvattenanvändningens säsongsvariation! varmvattenanvändning relativt årsmedelvärdet!,4!,2!,0! 0,8! 0,6! 0,4! 0,2! Hultström et al. (2005)! 36 lgh, KBAB! Medel! 0,0! jan! feb! mar! apr! maj! jun! jul! aug! sep! okt! nov! dec! Figur 2: Varmvattenanvändning relativt årsmedelvärdet för en fastighet i Karlstad samt två års mätningar i fyra fastigheter i Solna (Hultström et al., 2005). 0

15 Vad är då förklaringen till säsongsvariationen? Att energianvändningen minskar under de varmare månaderna kan delvis förklaras med att det inkommande kallvattnets temperatur ökar. Om vattnet tas från ytvattentäkter varierar temperaturen över året och kan vara 2-4 C högre på sommaren än på vintern (H. Andersson, 83; Aronsson, 6). Eftersom varmvattnets temperatur är konstant går det åt mindre energi för att värma vattnet ju varmare kallvattnet är. Detta förklarar att energianvändningen minskar mer än varmvattenanvändningen. Om vattnet hämtas ur grundvattentäkter saknas dock denna variation, eftersom temperaturen då i princip är konstant över året (Frederikssen & Werner, 3). Ökad kallvattentemperatur ger också en viss minskning av varmvattenanvändningen, eftersom mindre varmvatten behöver blandas in för att få samma temperatur. En annan bidragande faktor kan vara att man t.ex. duschar i något lägre temperatur när det är varmare, d.v.s. att varmvattenandelen för personlig hygien sjunker något. Den viktigaste förklaringen för variationen i varmvattenanvändningen är dock troligen hur många av de boende i lägenheterna som är hemma och hur mycket tid de spenderar inomhus. På sommaren har många semester och reser iväg, åker till sommarstugor eller tillbringar av andra anledningar mer tid utanför hemmet än annars. Ju mindre tid som de boende spenderar i sina lägenheter, desto mindre varmvatten används. (Detta ger också utslag i vattenanvändningens veckovariation: användningen är högst på lördagar och söndagar (Frederikssen & Werner, 3)). Frågan är då om totalvattenanvändningen varierar på samma sätt som varmvattenanvändningen. Totalvattenanvändningens variation visas i figur 3. Totalvattenanvändningens säsongsvariation! totalvattenanvändning relativt årsmedelvärdet!,4!,2!,0! 0,8! 0,6! 0,4! 0,2! Hultström et al. (2005)! 36 lgh, KBAB! Medel! 0,0! jan! feb! mar! apr! maj! jun! jul! aug! sep! okt! nov! dec! Figur 3: Totalvattenanvändning relativt årsmedelvärdet för en fastighet i Karlstad samt två års mätningar i fyra fastigheter i Solna (Hultström et al., 2005). Totalvattenanvändningen är mer konstant över året än varmvattenanvändningen. Det finns en viss minskning under sommarmånaderna, men inte i samma utsträckning som för varmvattnet (totalvattenanvändningen i juli månad är ca 0 % av årsmedelvärdet, jämfört med 76 % för varmvattenanvändningen). Detta tyder på att det inte är enbart minskad hemmavaro som förklarar säsongsvariationerna, utan

16 att det också handlar om att varmvatten till viss del ersätts av kallvatten (p.g.a. skillnader i temperatur eller förändrat temperaturbehov för vissa användningsområden, som nämndes ovan). En tänkbar bidragande orsak kan också vara att det går åt mer kallvatten till bevattning, biltvätt och liknande på sommaren. 3.4 Högre vattenanvändning i flerbostadshus än i småhus Att vattenanvändningen, räknat per person, vanligen är högre i flerbostadshus än i småhus har konstaterats i flera studier, exempelvis: en SABO-undersökning från 80-talet (citerad i Boverket, 2002) som uppgav att totalvattenanvändningen var ca 35 % högre i flerbostadshus, en undersökning av Energimyndigheten (200) som redovisade 38 % högre totalvattenanvändning och 4,5 % högre varmvattenanvändning i flerbostadshus, mätningar i Halmstads kommun som har visat konsekvent högre användning i områden med flerbostadshus än i villaområden sedan var totalvattenanvändningen i flerbostadshusområdena ca 24 % högre än i villaområdena (Thronell, 200). Den viktigaste förklaringen till dessa skillnader brukar sägas vara att småhus redan kan anses ha individuell mätning i och med debiteringsmätaren för vatten, och att användningen ger utslag på vatten- och energiräkningarna. Detta ger boende i småhus ett incitament att spara, till skillnad från i flerbostadshus där kostnaderna vanligtvis fördelas och bakas in i hyran. Den lägre användningen i småhus är därför ett av huvudargumenten för att införa individuell mätning i flerbostadshus. (Motsvarande situation finns också gällande värmeanvändning: innetemperaturen är i allmänhet upp till,5 C högre i flerbostadshus än i småhus (Berndtsson, )). Det finns dock andra faktorer som i viss mån kan bidra till skillnaderna. De längre rörledningarna i flerbostadshus gör att det kan krävas längre spoltider för att få friskt eller tillräckligt varmt vatten. Normalt finns dock VVC-ledningar, som minskar spoltiderna för varmvattnet. En annan aspekt är noggrannheten hos mätarna: små flöden (mindre enskilda tappningar) kan missas av mätarna. Detta gäller främst småhus, eftersom sammanlagringen i flerbostadshus gör sannolikheten för små flöden mindre. Mätnoggrannheten har tidigare bedömts kunna förklara en skillnad mellan flerbostadshus och småhus på ca 3,65 m 3 /person och år (Energiberedskapsutredningen, 75). 2

17 4 Vattenanvändning i flerbostadshus: sammanställning av mätningar Vattenanvändningen i flerbostadshus har undersökts i olika studier genom åren, ibland som renodlade vattenanvändningsstudier men också som en del i t.ex. undersökningar av energianvändning. Få studier ger dock en helhetsbild av vattenanvändningen t.ex. hur stor variation som finns och hur användningen har förändrats genom åren. En sammanställning av vattenanvändningen i olika undersökningar har därför gjorts och resultatet redovisas i detta avsnitt. Hela sammanställningen redovisas i bilaga. 4. Om spretig vattenstatistik När man försöker sammanställa olika undersökningar av vattenanvändning stöter man omgående på ett problem: det finns inget enhetligt sätt att redovisa statistiken. Olika studier väljer olika storheter (volym eller energi) och olika nyckeltal: per person, per kvadratmeter eller per lägenhet. Kvadratmeter kan avse BOA, BOA+LOA, A-temp, BRA (bruksarea), BRA(t) (tempererad bruksarea) o.s.v. och valet av areadefinition redovisas inte alltid tydligt. Enbart hushållsanvändning kan ha mätts, eller total användning inklusive gemensam användning. Dessutom varierar varmvattentemperaturen, särskilt när det gäller äldre undersökningar, vilket påverkar varmvattenanvändningen. Detta problem kan undvikas genom att istället mäta energimängden, men då uppstår istället frågan om VVC-förluster har räknats in eller inte. Vattenmätningar görs också under olika lång tid i olika studier, ibland kortare tid än ett år vilket kan bli missvisande (se avsnitt 3.3 om vattenanvändningens säsongsvariation). På grund av dessa skillnader är det omöjligt att göra en sammanställning där olika mätvärden är helt jämförbara med varandra. I sammanställningen förekommer därför värden som är mätta på olika sätt och i vissa fall är uppgifterna beräknade utifrån andra värden i undersökningarna. I några fall har även antaganden om t.ex. varmvattentemperatur gjorts. (Se bilaga för detaljer.) Sammanställningen baseras främst på studier där man mätt användningen av både total- och varmvatten. Den är dock kompletterad med några studier där enbart en av dessa storheter har mätts. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande det saknas t.ex. uppgifter från vissa tidsperioder och merparten av mätningarna får ses som stickprov. Man bör också observera det faktum att undersökningar av vattenanvändning ofta har gjorts i samband med olika typer av sparåtgärder, t.ex. införande av individuell mätning eller installation av vattensparande utrustning. Sammanställningen bör dock ändå kunna ge indikationer på vad som kan anses vara en normal användning och hur vattenanvändningen har förändrats genom åren. 3

18 4.2 Resultat av sammanställningen Resultatet av sammanställningen sammanfattas i tabell 3. Tabellen visar högsta och lägsta värde, medelvärde för alla mätningar samt medelvärde för mätningar gjorda Det är tydligt att det finns en stor variation i vattenanvändningen. Variationen är minst för totalvatten per person (en faktor 2,7 mellan högsta och lägsta värde) och störst för varmvatten per lägenhet (nästan en faktor 0). Man bör notera att detta gäller medelvärden för fastigheter och inte avser variation mellan olika lägenheter, men också att det är stor variation i nyckeltalens nämnare (antalet personer, kvadratmeter och lägenheter). Spridningen är minst per person och störst per lägenhet. Detta antyder att vattenanvändning per person är det mest tillförlitliga nyckeltalet, men också att vattenanvändning per kvadratmeter är ett bättre nyckeltal än per lägenhet. För de båda senare spelar variation i boendetäthet in, och antalet personer per lägenhet kan antas variera mer än antalet kvadratmeter per person. I och med att sammanställningen innefattar undersökningar från sex decennier handlar det förutom om variation mellan olika fastigheter också om variation över tid. Det är också större spridning för varmvatten än för totalvatten, oberoende av nyckeltal. En möjlig bidragande faktor till detta kan vara skillnader i varmvattentemperatur, som ger variation i varmvattenanvändning även om totalvattenanvändningen är densamma (ju varmare varmvatten, desto mindre behöver blandas in för att ge samma temperatur). Tabell 3: Vattenanvändning i 3 studier: sammanfattning. m 3 /person m 3 /m 2 m 3 /lgh Totalvatten Medelvärde 64,0,8 33,2 Medelvärde ,6,63 3,8 Lägsta värde 35,3 0,82 38, Högsta värde 3,8 3,06 220,4 Varmvatten Medelvärde 2,5 0,78 48,7 Medelvärde , 0,64 44,6 Lägsta värde,5 0,33,2 Högsta värde 35,0,78 08, Varmvattenandel Varmvattenandelen kan beräknas ur medelvärdena i tabell 3 ovan, vilket ger 34 %, 43 % respektive 37 % (37 %, 3 % och 3 % för ) för de tre nyckeltalen. Detta är dock något missvisande eftersom medelvärdena inte är beräknade på samma antal värden: en del undersökningar redovisar bara totalvatten, andra bara varmvatten. Medelvärdet för alla undersökningar med både totalvatten och varmvatten är 36 % (3 % för ). Lägsta värde är % och högsta 5 %. Det finns alltså stor variation även här, vilket innebär att varm- och totalvattenanvändningen inte behöver följas åt. En orsak till varierande varmvattenandel är variationen i varmvattentemperatur som nämndes ovan, men viktigare är troligen beteende och vanor hos de boende (stor variation i varmvattenandel mellan olika lägenheter har visats 4

19 av bl.a. ATON Teknikkonsult AB (2002a) se också avsnitt 5.6). Det är vanligt att varmvattenandelen uppskattas till mellan 30 % och 40 %. Medelvärdet och 35 av 67 värden i denna sammanställning ligger inom detta intervall. Det är alltså inte ovanligt med både högre och lägre varmvattenandel (20 respektive 2 värden). Att % är vanliga uppskattningar har visats statistiskt av Andreasson, Borgström och Werner (200), vars material bestod av enkätsvar med uppgift om varmvattenandel för knappt 2000 flerbostadshus. De flesta hade varmvattenandel på mellan 25 % och 45 %, men fastigheter med 30, 35 och 40 % var överrepresenterade, vilket tolkades som antaganden från förvaltare som inte mätt varmvattenandelen utan uppskattat den. 4.3 Utveckling och trender I sammanställningen ingår vattenmätningar som gjorts under ca 60 år. Går det att utläsa några trender i vattenanvändningen? Svaret beror på vilket nyckeltal man studerar Vattenanvändning per person I figur 4 har värden från undersökningar som redovisar användningen per person ritats upp efter mätår. I figuren är även en tidigare sammanställning av olika undersökningar (H. Andersson, 83) inkluderad, samt resultatet från denna studie (HFAB). Spridningen är stor och det är svårt att utläsa någon tydlig trend; variationen är större inom än mellan olika perioder och användningen förefaller varken ha minskat eller ökat. Vattenanvändning i olika undersökningar! m 3 /person " 20" Totalvatten" Totalvatten (H. Andersson 83)" 00" Totalvatten, denna studie" Varmvatten" 80" 60" R² = 0,00" 40" 20" R² = 0,04" 0" 40" 50" 60" 70" 80" 0" 2000" 200" 2020" mätår " Figur 4: Total- och varmvattenanvändning per person i olika undersökningar, som funktion av mätår. Värden från egen sammanställning, sammanställning av H. Andersson (83) samt denna studie. 5

20 En möjlig tolkning är att användningen tidigare har stigit, fram till 80-0, för att sedan ha vänt nedåt. Stigande vattenanvändning per person har visats tidigare: hushållsanvändningen steg från 40- till 70-talet, då den planade ut på knappt 80 m 3 /person och sedan sjönk något fram till 80-talet (Värmemätningsutredningen, 83a). Ökningen från mitten av 40-talet förklarades till stor del av ökande standard med allt fler badrum med WC, bad och dusch. Stigande energianvändning för varmvatten per person mellan 70 och 0 visades också i en studie av Carlsson (2). Däremot minskade den totala hushållsanvändningen av vatten i Sverige med nästan 0 % mellan 2000 och 2005 (SCB, 2007). Resultatet kan också jämföras med en prognos från 75, där totalvattenanvändningen för flerbostadshus bedömdes vara ca 80 m 3 /person 70 och användningen beräknades öka i en takt av drygt 0,7 m 3 /person per år (Energiberedskapsutredningen, 75). Enligt denna prognos skulle totalvattenanvändningen år 2000 varit ungefär 02 m 3 /person. Baserat på denna sammanställning kan det konstateras att denna ökning uteblivit. Om det stämmer att vattenanvändningen tidigare har stigit, men att ökningen avtagit och möjligen vänt till en minskning, är en tänkbar förklaring förhållandet mellan användning och utrustning. Vi har troligen successivt ökat vår vattenkomfort exempelvis genom att duscha oftare men allt snålare armaturer har motverkat ökningen. Här ska dock återigen påpekas att studier av vattenanvändning i flerbostadshus ofta har gjorts i samband med just olika åtgärder för att sänka användningen, vilket ger en osäkerhet i hur representativa värdena är. Detta gäller dock både nyare och äldre undersökningar Vattenanvändning per kvadratmeter I figur 5 visas mätvärden från undersökningar som redovisat användningen per kvadratmeter. Värden för HFAB, KBAB och Ringdansen från denna studie har också inkluderats. Vattenanvändning i olika undersökningar! m 3 /m 2" 4,0" Totalvatten" 3,5" 3,0" Totalvatten, denna studie" Varmvatten" Varmvatten, denna studie" 2,5" R² = 0,30" 2,0",5",0" R² = 0,40" 0,5" 0,0" 40" 50" 60" 70" 80" 0" 2000" 200" 2020" mätår " Figur 5: Total- och varmvattenanvändning per kvadratmeter i olika undersökningar som funktion av mätår. Värden från egen sammanställning samt denna studie. 6

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som

Läs mer

Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll. Linn Stengård Energimyndigheten

Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll. Linn Stengård Energimyndigheten Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll Linn Stengård Energimyndigheten Hearing 30 september 2009 Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin Syfte med mätningarna

Läs mer

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Stockholm, november 2014 1 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges

Läs mer

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet 2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på

Läs mer

Mätning av kall- och varmvattenanvändning i 44 hushåll

Mätning av kall- och varmvattenanvändning i 44 hushåll Mätning av kall- och varmvattenanvändning i 44 hushåll Delrapport i Energimyndighetens projekt Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin ER 2009:26 Böcker och rapporter utgivna av Statens

Läs mer

Vattenanvändning i hushåll

Vattenanvändning i hushåll Vattenanvändning i hushåll Med schabloner och mätningar i fokus ER 2012:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post:

Läs mer

Mätning av kall- och varmvatten i tio hushåll ER 2008:14

Mätning av kall- och varmvatten i tio hushåll ER 2008:14 Mätning av kall- och varmvatten i tio hushåll ER 28:14 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 16-544 22 59 e-post:

Läs mer

Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter

Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter Funktion hos värmesystem sommartid - mätningar i 3 fastigheter - slutrapport 2016-10-03 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 2 1 Inledning och bakgrund... 3 1.1 Värmebehov för varmvatten...

Läs mer

Erfarenheter av IMD i bostadshus. Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB

Erfarenheter av IMD i bostadshus. Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB Erfarenheter av IMD i bostadshus Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB Hyresbostäder I korthet 100% ägt av Norrköpings kommun Omsätter 813 Mkr 181 fastigheter 9 475 lägenheter

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten LÅGAN Sammanfattning mars 2015 Hans Bagge Dennis Johansson Lotti Lindstrii Brukarrelaterad energianvändning Genom mätningar

Läs mer

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet 1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2013-10-23 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Medlemmar www.sffe.se Medlemsföretagen Verksamhet i 25 länder 11 milj. lägenheter 52 milj. mätpunkter 4 500 anställda Verksamhet i 22 länder 9,5

Läs mer

Experternas sju bästa tips

Experternas sju bästa tips Vi inför individuell mätning av varmt & kallt vatten Experternas sju bästa tips Vardagstips som gör gott för plånbok och miljö! Långduschare eller Kortduschare? Individuell Mätning av varmt & kallt vatten

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Rapport Energideklarering Namn: HSB Brf Järven Adress: Stadiongatan 55 A-E Postnr: Ort: Malmö Datum:

Rapport Energideklarering Namn: HSB Brf Järven Adress: Stadiongatan 55 A-E Postnr: Ort: Malmö Datum: Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: HSB Brf Järven Adress: Stadiongatan 55 A-E Postnr: 217 64 Ort: Malmö Datum: 2008-06-17 Sida 2 av 6 Nu är er energideklaration klar En energideklaration beskriver

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

Hyresstatistik Statistik 2003:5

Hyresstatistik Statistik 2003:5 Hyresstatistik 2003 Statistik 2003:5 Hyresstatistik Ålands statistik- och utredningsbyrå har sedan 1995 producerat hyresstatistik en gång per år. Statistiken gäller medelmånadshyran för april och presenteras

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje - Asplund 1:1 Byggnadens adress Hallstaviksvägen 539 76391 Hallstavik Datum 2017-02-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Sjöändan 1:17 Byggnadens adress Metsjövägen 9 76291 Rimbo Datum 2016-10-04 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje Bro Prästgård 1:11 Byggnadens adress Smedjebacken 11 76175 Norrtälje Datum 2016-10-25 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24 Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Resultat från mätningar i 13 lägenheter LÅGAN Rapport 212 Hans Bagge Lotti Lindstrii Dennis Johansson www.laganbygg.se Förord Föreliggande rapport redovisar resultat från

Läs mer

Hyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496

Hyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2009:1 17.11.2009 Hyresstatistik 2009 Medelmånadshyran är 8,26 euro per kvadratmeter För de åländska hyresbostäderna var medelhyran i april i år 8,26

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Gerd Lindqvist Boende och byggande 2004:1 Tel Hyresstatistik 2004

Gerd Lindqvist Boende och byggande 2004:1 Tel Hyresstatistik 2004 Gerd Lindqvist Boende och byggande 2004:1 Tel. 018-25494 10.09.2004 Hyresstatistik 2004 Utveckling av medelmånadshyra och konsumentprisindex år 1995-2004, index 1995=100 140,0 130,0 Index 120,0 110,0 Hyresindex

Läs mer

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar EN 16 SM 0601 Energistatistik för småhus 2005 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2005 I korta drag Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar Antalet luftvärmepumpar har ökat kraftigt

Läs mer

Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar

Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar Stig Lundberg Problembild 1 Exempel En ekonomichef beviljar investeringsmedel för ett energiprojekt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MALEVIK 1:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-10 Byggnadens adress: EKEBACKSVÄGEN 11 42935 KULLAVIK Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 2015-08-29 VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 SVERIGES VÄRMEMARKNAD (FJV) VART TAR VÄRMEN VÄGEN? Den största delen av energin för uppvärmning ventileras bort via frånluftssystemet. Fortfarande är få bostäder

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BUR 131:42 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-01-26 Byggnadens adress: LÅKEBERGSGATAN 93 42334 TORSLANDA Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Skärsta 1:83.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Skärsta 1:83. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje Skärsta 1:83 Byggnadens adress Granlundsvägen 11 763 30 Hallstavik Datum 2016-12-16 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 AGENDA Bakgrund Vår energiförbrukning och kostnad Hur mäter vi Mätnings- och debiteringsprinciper

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann

Läs mer

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU Anders Johansson, SABO IMD-rekommendationen Generell rekommendation för hela IMD-området 4 styrande principer Finansiering Grundeffektivisering Mätning Debitering

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2017-01-27 Adress/ort: Lärksångsvägen 9 / Linghem Besiktigad av (certnr): Jonas Johansson (5843) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Fastställande

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras!

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad för flerbostadshus har studerats i många undersökningar utan någon vältäckande och enhetlig utvärderingsmetodik.

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Datum 2016-01-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2016-01-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Sparrisen 17 Kalkylerna

Läs mer

ClueE: De boendes perspektiv

ClueE: De boendes perspektiv Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät 2013-10-04 SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät SABOs miljöenkät 2012 har besvarats av 176 SABO-företag. Det motsvarar 61 % av företagen. Det är i större utsträckning de medelstora och stora

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2014-03-19 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser

PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser 15 06 01 PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser PMI-total föll till 54,8 i maj från 55,7 i april. en var den främsta drivkraften bakom nedgången men även sysselsättningen

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Purchasing Managers Index Services

Purchasing Managers Index Services Purchasing Managers Index Services 3 July 2015 Services PMI fell to 54.9 in June: Slowing activity in the Swedish service sector The purchasing managers index for services (Services PMI) fell from 58.2

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Utvärdering av energieffektiva armaturer

Utvärdering av energieffektiva armaturer Utvärdering av energieffektiva armaturer Staffan Andersson Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Sammanfattning Rapporten redovisar en genomförd uppföljning av den erhållna

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2015

Validitetskontroll energideklaration 2015 Validitetskontroll energideklaration 2015 2 Validitetskontroll Titel: Validitetskontroll energideklaration 2015 Utgivare:, juni 2016 Dnr: 1609/2016 Process: 3.10 Validitetskontroll 3 Förord utför årligen

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer