anvisning för förvaltningsmyndigheten _x_ anvisning för utbetalningsmyndigheten

Transkript

1 anvisning för förvaltningsmyndigheten _x_ anvisning för utbetalningsmyndigheten Datum Anvisningens nummer cdiarienummer Europeiska socialfonden A/11/2005 AM (ESF 27) MÅLGRUPPER Undervisningsministeriet Handels- och industriministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Inrikesministeriet Arbetsministeriet BESTÄMMELSER på vilka behörigheten att utfärda föreskriften/anvisningen grundar sig 13 i lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1353/1999 jämte ändringar) NYCKELORD Europeiska socialfonden, stödberättigande, projekt GILTIGHETSTID Tills vidare ERSÄTTER ANVISNING NUMMER A/32/2003 AM (ESF 20), TITEL STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER VID ESF-PROJEKT Anvisningen kan beställas från X arbetsministeriets registratorskontor

2 2(12) ANVISNING ESF A/11/2005 AM Enligt sändlista STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER VID ESF-PROJEKT UNDER PROGRAMPERIODEN Som utbetalningsmyndighet för Europeiska socialfonden är arbetsministeriet ansvarigt för att de åtgärder som finansieras ur fonden i fråga överensstämmer med bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och de rättsakter som utfärdas med stöd av detta fördrag samt med gemenskapernas politik. Enligt 13 i strukturfondslagen har den utbetalande myndigheten rätt att ge anvisningar åt andra ministerier som använder strukturfondsmedel och andra myndigheter, om detta är en förutsättning för att skyldigheterna enligt Europeiska gemenskapens lagstiftning skall kunna fullgöras och förvaltningen av, tillsynen över och inspektionen av medel från strukturfonderna skall kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt. I bilagan presenteras tillämpningsanvisningar för de allmänna bestämmelserna om stödberättigande kostnader vid projekt som finansieras av Europeiska socialfonden. Tillämpningsanvisningarna gäller alla projekt som finansieras av ESF (målprogram och gemenskapsinitiativet Equal). Tillämpningsanvisningarna är indelade i följande undermoment: - allmänna bestämmelser om stödberättigande inom ESF-verksamheten - kostnader för vilka projekt kan söka finansiering från ESF - kostnader som är stödberättigande, men för vilka man inte kan söka delfinansiering från ESF - utbildningsdeltagarnas lagstadgade stöd och förmåner samt stödberättigande ersättningar som betalas till arbetsgivarna - kostnader som inte är stödberättigande vid ESF-åtgärder och som inte berättigar till delfinansiering från ESF Anvisningar till det egna förvaltningsområdet från ministerier som använder strukturfondsmedel Som utbetalande myndighet kräver arbetsministeriet att varje ministerium som använder strukturfondsmedel ger det egna förvaltningsområdet anvisningar i enlighet med denna anvisning. Kanslichef Markku Wallin Direktör Pertti Toivonen BILAGA Stödberättigande kostnader vid ESF-projekt SÄNDLISTA Undervisningsministeriet Handels- och industriministeriet Socialministeriet Inrikesministeriet FÖR KÄNNEDOM RP-teamet, RT-projektet, RTu-projektet, intern granskning (STY) 2

3 3(12) Allmänt BILAGA TILL ANVISNING ESF A/11/2005 AM Till grund för de stödberättigande kostnaderna under programperioden ligger sådana stödberättigande åtgärder som enligt rådets förordning (EG) nr 1260/ (den allmänna förordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/ (ESFförordningen) berättigar till stöd från Europeiska socialfonden. Komissionen har genom förordningen (EG) nr 1685/2000 3, vars bilaga ersatts av förordningen (EG) nr 448/ (förordningen om stödberättigande), utfärdat detaljerade bestämmelser om kostnader som berättigar till stöd. I bifogade bilaga finns en lista över stödberättigande och icke stödberättigande kostnader. Därutöver skall rätten till stöd granskas utgående från den nationella lagstiftningen och anvisningarna från de behöriga myndigheterna. När man följer bestämmelserna för stödberättigande kostnader, skall man beakta vilken karaktär verksamheten har, när insatserna gjordes, att deltagarna och de deltagande parterna är stödberättigande, att val- och beslutsprocesserna fungerar, att villkoren i de förvaltningsbeslut som fattats för projekten iakttas samt därutöver att EU:s allmänna politik (jämlikt bemötande, lika möjligheter, hållbar utveckling, statsstöd, konkurrensutsättning, offentlighet osv.) iakttas. Som utgångspunkt vid finansieringen av en verksamhet är det skäl att granska om verksamheten gäller utveckling av mänskliga resurser, om den föreslagna insatsen är det lämpligaste sättet att sköta problemet i fråga, vad gott som åstadkoms genom verksamheten och om verksamheten överhuvudtaget behövs. När man bedömer om kostnaderna för insatserna är stödberättigande skall man även bedöma om den verksamhet som föranlett kostnaderna är det förmånligaste eller kostnadseffektivaste sättet att utöva verksamheten på från totalekonomisk synpunkt. Kostnadseffektiviteten av de kostnader som uppkommit vid köp av tjänster jämförs huvudsakligen via konkurrensutsättning (se lagen om offentlig upphandling 1505/1992 jämte ändringar). En motsvarande bedömning skall även göras för sådana bidrag av omkostnadstyp som baserar sig på faktiska kostnader. Därutöver skall man beakta kraven för en sund ekonomisk förvaltning. Bestämmelserna för stödberättigande gäller totalkostnaderna för insatsen oberoende av finansieringskällan. De stödberättigande kostnaderna består således av kostnader för vilka man kan få bidrag av finansieringsmyndigheten (ESF-delfinansiering och statens medfinansiering) samt av kostnader för vilka myndigheten varken beviljar ESF-delfinansiering eller statens medfinansiering. Stödberättigande kostnader för vilka bidrag inte beviljas är till exempel lönekostnader för anställda för den tid som dessa deltagit i en utbildning. Vid verifiering av stödberättigande kostnader är en ändamålsenlig dokumentering väsentlig. När det gäller inköp skall anbudshandlingar, jämförelser av anbuden, beslutshandlingar samt andra handlingar som hänför sig till inköpsprocessen förvaras enligt myndighetens anvisningar. På 1 Rådets förordning (EG) 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 om Europeiska socialfonden 3 Kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) 1260/ Kommissionens förordning (EG) nr 448/2004 om ändring av förordning (EG) nr 1685/2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna och om upphävande av förordning (EG) nr 1145/2003 3

4 4(12) motsvarande sätt skall grunderna för de faktiska kostnaderna dokumenteras; t.ex. uppföljning av arbetstiden, kördagbok, principerna om bonitering av de allmänna kostnaderna osv. Alla handlingar och arbetspapper som hör till projektverksamheten skall förvaras enligt finansiärens anvisningar. Finansiären deltar enligt projektbeslutet och finansieringsbeslutet i det arbete som utförs av den ledningsgrupp som utnämnts för projektet. När man godkänner kostnader som stödberättigande skall man även bedöma de åtgärder som verkställaren av projektet vidtagit för att göra ESF synlig. En förutsättning för stödberättigande är att man utöver ovannämnda rättsakter iakttar komissionens förordning (EG) nr 1159/2000 om informations- och offentlighetsåtgärder. Projektets målgrupp skall informeras om att åtgärderna delvis finansieras med stöd från ESF. Informeringen om ESF:s delfinansiering skall vara offentlig och synlig även för utomstående. En otillräcklig synlighet kan vara orsak till att kostnaderna inte anses stödberättigande. Arbetsministeriet har gett en rekommendation om ESF:s grafiska design i broschyren Europeiska socialfonden Anvisningar för information och grafisk design. Ändringarna i förordning (EG) nr 448/2004 i jämförelse med bilagan till förordning (EG) nr 1685/2000 I fråga om ESF-verksamhet gäller de viktigaste ändringarna iförordningen om stödberättigande kostnader reglerna 1, 3 och 7. Regel 12 har inte ändrats, men från kommissionen har man fått en intern promemoria om hur regeln i fråga skall tillämpas och tolkas vid ESF-projekt. Regel 1 punkt 2.3 har i den nya förordningen korrigerats på följande sätt: Om en insats utförts inom ramen för offentlig upphandling skall utbetalningar från slutliga stödmottagare, som deklareras som löpande betalningar eller slutbetalningar, styrkas med kvitterade fakturor som utställts i enlighet med bestämmelserna i de undertecknade avtalen. Tidigare sades i punkt 2.3: Om något anbudsförfarande inte gjorts med anledning av insatsens utförande. Punkten i förordningen har korrigerats för att framhäva att det utöver ett öppet anbudsförfarande kan vara fråga om de i lag bestämda inköpssätten vid offentliga upphandlingar. I regel skall upphandlingar dock göras via en väl planerad och administrerad konkurrensutsättning. Ovannämnda gäller även underentreprenader när dessa utgör en del av offentliga upphandlingar. Regel 3 punkt 1 har ändrats så att avgifterna för transnationella transaktioner i gemenskapsinitiativprogrammet Equal kan utgöra ett undantag till de icke stödberättigande finansiella utgifterna. Regel 7 punkt 1 har preciserats genom omnämnandet att stödanvändarens ställning inom den offentliga eller privata sektorn inte har någon betydelse när man avgör om mervärdesskatten utgör en stödberättigande utgift. Det geografiska lägets betydelse för huruvida en insats är stödberättigande I den allmänna förordningen har man definierat de geografiska behörighetsvillkoren för målprogrammen 1, 2 och 3 samt målregionerna för gemenskapsinitiativen. 5 I programdokumenten för varje målprogram och gemenskapsinitiativet Equal har man därutöver närmare definierat den region inom vilken respektive program skall genomföras i Finland. I regel 12 i bilagan till 5 Artikel 3, 4, 5 och 20.3 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna 4

5 5(12) förordningen om stödberättigande bestäms om rätten till stöd på grundval av var projektet äger rum geografiskt. Ett projekt som finansieras med medel från strukturfonderna skall i regel genomföras i en region som berättigar till stöd. 6 Enligt kommissionens interna promemoria skall regel 12 tolkas så att stödberättigandet av en insats som finansieras med medel från strukturfonderna skall bedömas både enligt personen, oberoende av var den struktur som erbjuder eller tar emot en utbildning är belägen, och enligt var det företag (litet eller medelstort företag, liten eller medelstor industri, mikroföretag osv.) som erbjuder arbete eller använder arbetskraft är beläget. Avsikten med ett projekt som delfinansieras med ESF-medel är att stöda sådana personer som bor och/eller arbetar i en bestämd stödberättigande region. Den avgörande bedömningsgrunden är då: - personens adress på hemorten/boendeorten (arbetssökande, universitetsstuderande osv.) eller - adressen till arbetsplatsen (arbetstagare, företagare, forskningspersonalen på ett företag osv.) Med de strukturer som i kommissionens promemoria nämns som den ena bedömningsgrunden avses till exempel utbildnings- och forskningsanstalter eller vilken som helst annan mottagande eller övervakande struktur. Som specialfall nämns de strukturer som ligger i en stödberättigad region, men som även används av personer från andra regioner. I detta fall beaktas endast de insatser som riktar sig till de personer som bor och/eller arbetar i den stödberättigande regionen (bortsett från undantaget som avses i regel 12). Som ett annat specialfall nämns fallen där det i en stödberättigande region finns ett erkänt behov av till exempel utbildning, men strukturen som skapats för ändamålet ligger utanför den stödberättigande regionen. Ett projekt som stöds av strukturfonderna begränsas även i dessa fall till endast de personer som bor och/eller arbetar i den stödberättigande regionen. Projektet skall vara stödberättigande redan när det godkänns och personen som deltar i projektets åtgärd stödberättigande. När den finansierande myndigheten beviljar projektet finansiering från strukturfondsprogrammet, skall den kontrollera att projektet riktas till personer som bor eller arbetar i programregionen. När man bedömer om huruvida en enskild person som deltar i projektet är berättigad till stöd är inte inledningsdatumet för projektet (i datasystemet ESRA ett projekt som börjar med bokstaven S) avgörande, utan det att personens faktiska boendeort, antingen stadigvarande eller tillfällig, ligger i stödregionen när personen blir vald för projektets åtgärd, om man förrättar val, eller i övriga fall när personen till exempel som arbetstagare i ett företag i stödregionen deltar i projektets åtgärd eller deltar i ett ESF-projekt som ordnas på arbetsplatsen. Tekniskt stöd I regel 11 i bilagan till förordning (EG) nr 448/2004 definieras i huvudsak när det tekniska stödet är stödberättigande. Arbetsministeriet har även utfärdat en anvisning (O/6/2001 TM) om när det tekniska stödet berättigar till stöd i ESF:s mål 3-program och hur det skall uppföljas. Stödberättigande investeringar En separat anvisning (A/33/2003 AM) om stödberättigande investeringsutgifter inom ESFverksamheten har getts Artikel 12.1 i Kommissionens förordning (EG) nr 448/2004 om ändring av förordning (EG) nr 1685/2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna och om upphävande av förordning (EG) nr 1145/2003 5

6 6(12) I ALLMÄNNA REGLER OM STÖDBERÄTTIGANDE 1. Inom all ESF-verksamhet skall bestämmelserna i den allmänna förordningen och i ESFförordningen iakttas. 2. Tillämplig nationell lagstiftning samt anvisningar och villkor som meddelats av finansiären skall gälla för all ESF-verksamhet. 3. Stödmottagaren (final recipient) vid projekt inom Europeiska socialfonden är i första hand en privatperson och målet är en utveckling av personens mänskliga resurser. Till insatser som stöds hör utbildning och yrkesutbildning, anställningsstöd och stöd till eget företagande samt utveckling av nya sysselsättningsmöjligheter. För att förbättra effektiviteten hos de verksamheter som avses ovan kan stöd ges även till sådana åtgärder som syftar till att utveckla strukturer och system, modernisera och effektivisera arbetsförmedlingen, utveckla förbindelserna mellan arbetslivet och olika utbildnings- och forskningsinstitutioner samt utveckla system för prognoser rörande tendenser inom sysselsättning och kompetensutveckling. Som kompletterande åtgärder kan stöd ges till att förbättra tjänster avsedda för stödmottagare, att utveckla sociopedagogiska färdigheter för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och till att medvetandegöra, informera och sprida kunskap. (Se artikel 3 i ESF-förordningen.) 4. Bedömningen av huruvida en kostnad är stödberättigande skall ske med beaktande av dess allmänna kontext, karaktär och belopp, med hänsyn till den reella eller tidsmässiga användningen av varan eller tjänsten och till den delfinansierade verksamheten. Endast sådana utgifter som är direkt knutna till förberedelserna och genomförandet av ett projekt berättigar till delfinansiering under bidragsperioden. 5. Projektkostnaderna skall överensstämma med den godkända projektplanen och besluten. 6. Projektkostnaderna berättigar till stöd om de har uppstått under den tid som projektet enligt projektbeslutet skall genomföras (undantagna är revisionskostnaderna, se avsnitt II/D/15). 7. Projekt som finansieras av strukturfonderna skall genomföras i en sådan region som omfattas av programmet i fråga. Avsikten med projektet är att stöda personer som faktiskt bor eller arbetar i programregionen. Personer som inte hör till programregionen kan undantagsvis delta i projektåtgärderna, men för deras del är kostnaderna inte stödberättigande och skall i projektkostnaderna särskiljas som icke stödberättigande. Om avsikten är att genomföra projektet i flera programregioner skall ett eget projekt grundas för varje program. När man verifierar att en person bor eller arbetar i programregionen, är adressen till personens faktiska boendeort avgörande när det gäller boendet, och för en person som deltar i ett ESFprojekt som ordnas i ett företag eller på arbetsplatsen är det avgörande att arbetsplatsadressen finns i programregionen vid den tidpunkt när personen väljs för projektåtgärden, om val förrättas. Vid tidpunkten för valet fastställer verkställaren av projektet på ett verifierbart och säkert sätt adressen till personens boendeort eller arbetsplats. 7 Finansieringsmyndigheten har ansvar för att verifiera de till projektåtgärderna valda personernas faktiska boendeort i magistratens befolkningsdatasystem eller verifiera arbetsplatsadressen till exempel med ett utdrag från skatteförvaltningens företags- och organisationsdatasystem senast i samband med ansökan om utbetalning. Utöver utbetalningsansökan jämte bilagor är finansiären skyldig att övervaka att projektverksamheten är stödberättigande genom att vidta s.k. kontrollbesök på platsen (O/25/2003 TM). 8. Alla stödberättigande kostnader skall verifieras med behöriga dokument, betalningsverifikat eller bokföringsunderlag med motsvarande tillförlitlighet. Med bokföringsunderlag med 7 Till exempel från utbildningsstyrelsens register för gemensam ansökan eller sökande- och studieregister eller från läroanstalternas egna studeranderegister eller arbetsförvaltningens datasystem URA. 6

7 7(12) motsvarande tillförlitlighet anses ett dokument som, om det inte är nödvändigt att uppvisa en faktura, visar att en bokföringstransaktion motsvarar den faktiska situationen och är förenlig med gällande bokföringslag (utdrag ur bokföringen). 9. Eventuella inkomster av verksamheten är en faktor som minskar de stödberättigande kostnaderna. Syftet med ESF-verksamheten är i regel inte att vara inkomstbringande (obs! de projekt som arbetsförvaltningen själv genomför, Handels- och industriministeriets återbäringsskyldighet 8 ). 10. Sådan finansiering som stödmottagaren tilldelats i form av likvida medel från kommunerna, andra offentliga och privata organisationer är en faktor som minskar de medel som fås från den finansierande myndigheten för projektet (jfr Europeiska socialfondens ansökningsblankett, där dessa andelar utgör en del av projektfinansieringen). 11. Alla kostnader som berättigar till delfinansiering från ESF och som direkt kan kopplas till ett projekt eller ESF:s verksamhet, kan ersättas som sådana med beaktande av kraven för en sund ekonomisk förvaltning, totalekonomin och kostnadseffektiviteten. 12. De allmänna kostnaderna är stödberättigande och berättigar till finansiering från ESF om de i väsentlig grad anknyter till genomförandet av projektet och deras koppling till projektet är uppenbar, adekvat och möjlig att kontrollera. De allmänna kostnaderna skall kunna hänföras till projektet på ett motiverat, rättvist och objektivt sätt med beaktande av principen om orsakssammanhang och den nationella bokföringslagstiftningen 9. Vid allokeringen av de allmänna kostnaderna skall projektets/åtgärdernas varaktighet noga beaktas. II PROJEKTET KAN SÖKA ESF-FINANSIERING FÖR FÖLJANDE KOSTNADER Kostnader för vilka ersättning sökes med en ansökan om utbetalning eller en faktura: A. Material och tillbehör, kontorskostnader 1. Kostnader för beredning av projektåtgärderna (inkl. undervisning och utarbetning av kursmaterial) under bidragsperioden; 2. Undervisnings- och utbildningsmaterial som hänför sig till verksamhet som ordnas för målgruppen för projektet; 3. Materialkostnader som hänför sig till utvärdering och uppföljning av projektåtgärderna; 4. Utrustning, programvaror och kontorsmöbler som är nödvändiga för genomförandet av projektet, men som enligt föreskrifter och praxis på nationell nivå inte får avskrivas. Vid inköp som överstiger euro tillämpas avskrivningsförfarandet (pris före moms) 10. En inköpsutgift som understiger euro godkänns som en engångsutgift under förutsättning att inköpet är nära förknippat med projektet och nödvändigt för genomförandet av detta; 5. Övriga konsumtionsvaror som enligt föreskrifter och praxis på nationell nivå inte får avskrivas, men som är nödvändiga med tanke på genomförandet av åtgärden i fråga (medräknat personlig skyddsutrustning och skyddskläder); 6. Inköpsutgiften för begagnad utrustning är stödberättigande om inköpet är nödvändigt för genomförandet av projektet, 8 Guiden om ESF-projekt som arbetsförvaltningen själv genomför innehåller anvisningar om hur man skall handskas med projektinkomster. Resurser som budjeteras inom Handels - och industriministeriets förvaltningsområde förutsätter en återbäring. Förvaltningsområdet har egna anvisningar om hur man skall handskas med återbäringen. 9 Bokföringslagen nr 1336/1997 och bokföringsförordningen 1339/1997 jämte ändringar samt varje organisations egen ekonomistadga eller motsvarande 10 Se avsnitt V/7 investeringar som inte är stödberättigande 7

8 8(12) försäljaren påvisar anläggningstillgångarnas ursprung och man för inköpet inte under de sju föregående åren har fått gemenskapsstöd eller nationella offentliga stöd, inköpspriset inte överstiger marknadsvärdet och är lägre än priset på motsvarande ny utrustning, utrustningens tekniska egenskaper uppfyller de tekniska krav som ställs på projektgenomförandet och motsvarar vedertagna normer och standarder; 7. Postavgifter och avgifter för elektronisk kommunikation, telefonavgifter, 8. Kontorstillbehör; 9. Städning och underhåll av lokaler: belysning, värme, vatten, gas och el samt andra liknande avgifter (om de inte ingår i hyran). B. Personalutgifter 1. Löner/arvoden/ersättningar till projektpersonal (undervisnings-, utbildnings-, chefs-, förvaltnings- och stödpersonal samt teknisk personal); 2. Obligatoriska lönebikostnader för ovannämnda personals löner/arvoden, t.ex. socialskyddsoch pensionsavgifter; 3. Avgifter för ovannämnda personals deltagande i extern utbildning om utbildningen stöder innehållet i projektet och dess genomförande; 4. Arvoden/ersättningar som betalas till sådan undervisnings-, utbildnings- och stödpersonal som inte hör till projektets stadigvarande personal, inklusive eventuella arvoden och ersättningar för förlorad abetsförtjänst som betalas till medlemmarna i ledningsgruppen. C. Resekostnader 1. Rese- och logikostnader samt dagtraktamenten som hänför sig till projektpersonalens (undervisnings-, utbildnings-, chefs-, förvaltnings- och stödpersonal samt teknisk personal) ESF-verksamhet ersatta enligt statens resereglemente eller andra motsvarande anvisningar/regler på nationell nivå (också statens tjänstemän), om resorna på ett väsentligt sätt hänför sig till genomförandet av projektet; 2. Resekostnader som beror på användningen av utomstående undervisnings-, utbildnings- och stödpersonal; 3. Ledningsgruppens resekostnader i hemlandet (obs! kostnader för resor utomlands är inte stödberättigande) och, när det gäller gemenskapsinitiativprogrammet Equal, sådana kostnader för resor utomlands som ingår i den godkända projektplanen och sker inom ramen för ett internationellt samarbetsavtal är stödberättigande. D. Hyror 1. Kostnader för hyra och leasing av lokaler (se regel 10 Leasing i förordningen om stödberättigande utgifter); 2. Förhyrning och leasing av utrustning (inkl. motorfordon) (se regel 10 Leasing i förordningen om stödberättigande utgifter). E. Köp av tjänster 1. Kostnader för utbildningar, gruppverksamhet och andra åtgärder som hänför sig till genomförandet av projektet och som köps av en verkställare på basis av upphandlingslagstiftningen; 8

9 9(12) 2. Kostnader som hänför sig till utvärdering och uppföljning av effektiviteten av projektet, om dessa tjänster köps; 3. Övriga avgifter för köpta tjänster som direkt hänför sig till genomförandet av projektet. F. Informering och marknadsföring (åtgärder som hänför sig till informering och marknadsföring kan också köpas). 1. Informering om ESF:s roll; 2. Kostnader för marknadsföring av åtgärder som delfinansieras av ESF och val av deltagare till åtgärderna; 3. Material som hänför sig till presentation av projektet och information om dess verksamhet (inkl. spridning av god praxis och information om resultaten). G. Försäkringar 1. Försäkring av byggnader; 2. Försäkring av lösöre. H. Avskrivningar Avskrivningarna på inköpsutgiften för ny eller begagnad utrustning eller nya eller begagnade inventarier är stödberättigande 11 under förutsättning att villkoren i regel 1.5 i bilagan till kommissionens förordning om stödberättigande uppfylls: Gemenskapsbidrag eller nationella offentliga bidrag har inte tidigare beviljats för inköpet Avskrivningskostnaderna har beräknats enligt gällande nationella bestämmelser Avskrivningskostnaderna gäller uteslutande den period då projektet fått ESFfinansiering. I. Övriga utgifter 1. Ombyggnad av lokaler för handikappades behov, t.ex. ramper, toaletter osv. Kostnaderna för ombyggnaden får inte överstiga tio procent av den finansiering som beviljats för projektets kostnader av omkostnadstyp. 2. Kostnader för att öppna och förvalta separata bankkonton för varje projekt (eller bankkonton som hänför sig till flera projekt), om medfinansieringen kräver det; 3. Kostnader för juridisk rådgivning, notariatkostnader och kostnader för teknisk och finansiell expertis för förberedelser och/eller genomförande av ett projekt, om kostnaderna är direkt kopplade till projektet; 4. Revisorsarvoden, om den finansierande myndigheten kräver revision. Kostnaderna för revisionen beaktas redan vid planeringen av projektet och tas upp i projektets kostnadskalkyl och finansieringsplan. 5. Övriga administrativa kostnader som hänför sig till ESF-verksamheten och som kan hänföras till projektet på ett motiverat, rättvist och objektivt sätt (obs! beräkningsgrunderna skall vara tydliga); 6. Kostnader för garantier utställda av bank eller finansinstitut, om garantier krävs i medlemsstatens eller gemenskapens lagstiftning eller kommissionens beslut att godkänna stödformen; 11 Regeln i avsnitt V/7 om investeringar som inte är stödberättigande skall beaktas. 9

10 10(12) 7. Räntekostnader för lån som hänför sig till projektverksamheten och som betalas av de förmedlarorganisationer som förmedlar s.k. globalt stöd är stödberättigande efter att man dragit av räntan på förskottsbetalningarna. J. Mervärdesskatten Mervärdesskatt som den slutliga stödmottagaren inte kan dra av enligt särskilda regler på nationell nivå är stödberättigande. Stödmottagarens ställning inom den offentliga eller privata sektorn påverkar inte rätten till stöd för moms. Om huruvida momsen berättigar till stöd vid EU-projekt som genomförs av kommunerna har getts ESF-betalningsmyndighetens anvisning O/12/2002 TM. III KOSTNADER SOM ÄR STÖDBERÄTTIGANDE INOM ESF-PROJEKT, MEN FÖR VILKA INTE KAN SÖKAS ESF-FINANSIERING Kostnaderna är kalkylmässiga poster som inte kan finansieras av ESF. Kostnaderna ingår emellertid i de totala kostnaderna för projektet, som s.k. egen finansiering, och framgår av projektets kostnadskalkyl. Kostnaderna skall rapporteras till den finansierande myndigheten på ESF-projektets blankett för ansökan om utbetalning av stöd och uppföljning av stödet. A. Deltagarnas kostnader 1. Löner och arvoden till dem som deltar i utbildning, handledning och rådgivning osv. 2. Obligatoriska bikostnader för deltagarnas löner och arvoden (t.ex. socialskydds- och pensionsavgifter); 3. Kostnader för resor och logi för dem som deltar i externa kurser ersatta enligt statens resereglemente eller någon annan motsvarande nationell regel/anvisning, under förutsättning att kostnaderna enligt projektansökan skall betalas av kommunen eller någon annan offentlig eller privat organisation B. In natura-bidrag In natura-bidragen är stödberättigande utgifter om de uppfyller följande kriterier (regel 1/1.7 i förordningen om stödberättigande): Utgiftsposterna består av överlåtelse av mark, fastighet, utrustning eller råmaterial, forskning, förvärvsarbete eller obetalt frivilligarbete; De inte anknyter till de nya finansieringslösningar, dvs. riskkapital- eller lånefonder, garantifonder eller leasing, som avses i reglerna 8, 9 och 10 i förordningen om stödberättigande Värdet av in natura-bidragen kan fastställas och revideras på ett oberoende sätt; Värdet av mark eller fastighet fastställs av en oberoende och behörig värderingsman eller en vederbörligen auktoriserad myndighet; Värdet av obetalt frivilligarbete bedöms med utgångspunkt i hur mycket tid som lagts ned och hur stor den normala ersättningen per timme eller dag är för det arbete som utförs (t.ex. enligt kollektivavtalet); Bestämmelserna i reglerna 4, 5 och 6 i förordningen om stödberättigande, dvs. bestämmelserna om inköp av begagnad utrustning, markinköp och inköp av fastighet följs, om de är tillämpliga. 10

11 11(12) IV LAGSTADGADE STÖD OCH FÖRMÅNER FÖR DEM SOM DELTAR I UTBILDNING OCH STÖDBERÄTTIGANDE ERSÄTTNINGAR SOM BETALAS TILL ARBETSGIVARE 1. Utbildningsdeltagarnas studiesociala förmåner och arbetsmarknadsstöd, som betalas direkt till deltagarna (t.ex. utbildningsstöd och anställningsstöd samt ersättningar för kost och logi 12 ), är stödberättigande vid projekt som finansieras av arbetsförvaltningen. 2. Vid de av utbildningsstyrelsen finansierade försöksprojekt som gäller läroavtalsutbildningar eller inlärning i arbete är studerandens förmåner och arbetsgivarnas ersättningar, som kan betalas direkt till projektet, stödberättigande. V KOSTNADER SOM INTE ÄR STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER VID ESF- ÅTGÄRDER OCH SOM INTE BERÄTTIGAR TILL ESF-FINANSIERING Följande lista är inte fullständig. Bland annat dessa kostnader kan inte tas upp bland de totala kostnaderna för projektet: 1. Kostnader som inte grundar sig på en godkänd projektplan eller på ett projekt- eller finansieringsbeslut eller kostnader om vilka inga överenskommelser gjorts med den finansierande myndigheten (Obs! ledningsgruppen kan inte besluta om kostnader för projektet.); 2. Utgifter för projektpersonalens (projektchefens, -sekreterarens o.d.) företagshälsovård 13 ; 3. Underentreprenader som orsakar kostnader för projektet utan att tillföra något motsvarande mervärde; 4. Underentreprenörskontrakt när ersättningen definieras som en procentuell andel av de totala kostnaderna för projektet, om finansiären inte kan motivera betalningen med hänvisning till det faktiska värdet av det utförda arbetet eller den tillhandahållna tjänsten; 5. Inköpsutgiften för ett markområde; 6. Inköpsutgiften för en fastighet; 7. Investeringar (utrustning) vilkas värde överstiger tio procent av det stöd som beviljats för projektets kostnader av omkostnadstyp; 8. Kostnader som gäller byggnadsverksamhet (med undantag av de kostnader för ombyggnad av lokaler enligt handikappades behov som avses i avsnitt II/I.1); 9. Inköpsutgiften för utrustning, ifall utrustningen avskrivs enligt nationella beskattnings- och bokföringsregler eller enligt allmänt vedertagen bokföringspraxis. Vid investeringar skall den ovannämnda övre gränsen för inköpspriset beaktas (se avsnitt II/H om avskrivningars stödberättigande); 10. Utgiften för inköp av begagnad utrustning, ifall utrustningen avskrivs enligt nationella beskattnings- och bokföringsregler eller enligt allmänt vedertagen bokföringspraxis (se avsnitt II/H om avskrivningars stödberättigande); 11. Avskrivningar på eller inköpsutgiften för en egendom när bidrag från strukturfonderna eller andra nationella offentliga bidrag tidigare har beviljats för inköpet; 12. Nätverk och centraldatorer; 13. Böter, straffavgifter och rättegångskostnader; 12 Utbetalningar till enskilda utbildningsdeltagare görs via FPA och arbetslöshetskassorna. FPA och kassorna rapporterar till arbetsministeriet vilka stöd de betalat. 13 Arbetsgivaren är skyldig att sörja för de anställdas företagshälsovård. FPA ersätter arbetsgivaren en del av kostnaderna för företagshälsovården, men ersättningarna kan inte kopplas till enskilda personer och således inte heller till projekt. I realiteten är det således omöjligt att verifiera de kostnader för företagshälsovård som en projektanställd orsakat arbetsgivaren. 11

12 12(12) 14. Finansiella kostnader: skuldräntor (utom räntestöd för lån som beviljats företag inom ramen för en godkänd statlig stödordning), avgifter för finansiella transaktioner, valutaväxlingsavgifter och kursförluster samt andra rent finansiella kostnader (med undantag av ränteutgifter för förmedlarorganisationers lån); 15. Avgifter för att öppna och förvalta ett bankkonto, om inte medfinansieringen särskilt kräver att ett separat bankkonto öppnas; 16. Moms som kan avdras eller återfås eller som kompenseras på något annat sätt; 17. Tilläggsarvoden och provisioner som inte bygger på lag eller avtal. 12