Lokala valutor och nya penningsystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala valutor och nya penningsystem"

Transkript

1 s.1 Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.4/ Den historiska kampen s.24/ En ny ekonomi s.33/ Slutord s.55 Inledning För att förstå sambanden mellan begreppen pengar, försörjning och ekonomi krävs att vi går till botten med ett felaktigt tänkande som vi uppfostrats i och kanske hållit för sant under hela vårt liv. Kanske har du som jag anat att något inte stämmer, men inte haft tid eller möjlighet att granska och ompröva. Fritz Schumacher resonerar ungefär så här i sin bok Litet är vackert: När vi är riktigt små har vi ingen möjlighet att värdera informationen som kommer oss till del. Vi absorberar omvärldens sanningar och det läggs en grund, eller byggs en struktur inom oss, som vi framledes tänker genom. Strukturen formar alltså våra tankar. Denna grundläggande struktur består av vår kulturs värderingssystem och är sedan i vuxen ålder mycket svår för oss själva att se. "Det vore som att ögat såge sig självt", säger Schumacher. Dagens ekonomiska system verkar både motsägelsefullt och svårbegripligt för de flesta. Trots medias ständigt återkommande ekonominyheter och andra ekonomiprogram, är det ändå få som tycker sig förstå hur systemet fungerar eller som kan urskilja meningsfulla mönster i den ekonomiska politiken. Varför s.1

2 s.2 saknas det jobb när vi alla vill ha full sysselsättning i Sverige? Hur hänger det ihop att banker gör enorma vinster medan privatspararnas fonder går med förlust? Varför måste den ena sektorn efter den andra privatiseras? Varför måste man betala ränta på lån? Är det bra? Till vem är staten skyldig pengar? Hur är det möjligt med evig tillväxt på en planet som inte växer? Hur kan det egentligen fattas något som pengar pengar är ju nästan bara siffror, eller? De till synes naiva frågorna kräver sina svar. Detta kapitel har som mål att göra dessa skeenden, dvs. rådande ekonomi och penningsystem synliga och begripliga för läsaren. Men också att visa på alternativa möjligheter som tar hänsyn till folkflertalets försörjningsbehov och livsvillkoren på rymdskeppet Jorden. Allt fler ställer sig frågan om det nuvarande globala penningsystemet är en bra konstruktion eller om det ens är hållbart på lång sikt. Allt fler störs också av mätbara fakta som följande:[1] Av de 100 största ekonomierna i världen är 60 stora företag, s.k. MNF (multinationella företag, de flesta banker). Världens rikaste 2% äger 51% av jordens tillgångar, medan den fattigaste 50% äger 1%. 1 miljard människor lever i riskzonen för undernäring enligt WHO Sverige: De rikaste 1% av befolkningen äger en tredjedel av tillgångarna enligt SCB Relationen mellan finansmarknaden (den fiktiva ekonomin) och realekonomin (den verkliga ekonomin) är sådan att 98% av alla pengar i världen finns inom finansmarknaden (Lietaer 1999).[2] s.2

3 s.3 Utöver de ekonomiska bekymren har vi allvarliga miljöproblem i form av sjunkande avkastning när det gäller s.k. ekosystemtjänster samt den globala uppvärmningen. Kapitlet innehåller tre huvuddelar. Den första är ämnad att förklara de allvarligaste systemfelen i vårt befintliga och globala ekonomiska system; att fokus är på pengar och inte på verkliga resurser, att den ekonomiska teorin är dåligt förankrad i de fysiska lagarna, att pengar skapas som skuld utan täckning, att vinstkrav och räntekrav tvingar fram ständig tillväxt och leder till orättvis fördelning av tillgångarna, att penningutgivning i stor utsträckning ligger i privata händer och skapar en fiktiv ekonomi som inte är bra för den reala ekonomin. Här beskrivs också historiska pengars olika funktioner, samt olika sätt att definiera pengar. Den andra delen ger exempel på en separat penningteori, vilket innebär en alternativ syn på pengars funktionssätt. Här berättas också om den flerhundraåriga kampen kring utgiviningsrätten. Historien skrivs av segrarna, det är ett känt faktum. Här har vi grävt vid sidan om strömfåran och hittat spännande beskrivningar av pengar skapade som samhällelig tjänst från Colonial Scripts i New England i mitten på 1700-talet, den s.k. Mirakelekonomin på Guernsey i början på 1800-talet och Wörgl-experimentet i Österrike på 1930-talet. Den tredje delen fokuserar på nuläget inom området nya (och nygamla) penningteorier och penningsystem. Här beskrivs nya system på gräsrotsnivå där man skapar egna pengar som bytesmedel, eller byter varor och tjänster över ett digitaliserat konto. Men, här berättas också om pågående samtal på allra högsta nivå om att ge staten tillbaka rätten till penning-utgivningen. Det händer just nu otroligt mycket på detta område, en s.3

4 s.4 förändring som delvis drivits fram av den pågående skuldkrisen i världen sedan De allvarligaste systemfelen Fokus på pengar och inte på verkliga resurser Tänk dig ett 4 meter långt snöre där varje meter motsvarar år av mänskligt liv på jorden. Under nästan hela tiden, snörets längd, d v s år har människorna försörjt sig direkt av det som naturen haft att erbjuda. De sista 4 cm (400 år) motsvarar den tid då folkflertalet i vår del av världen blev beroende av pengar för sin försörjning. Poängen med denna mycket förenklade beskrivning är att visa att ekonomi i sin ursprungligaste form handlar om försörjning av mänskliga basbehov, och (i bästa fall) hushållning med naturens resurser. Aristoteles[3] som levde under 300-talet f.kr. gjorde en distinktion (begreppsmässig åtskillnand) mellan hushållning eller realekonomi, som han kallade oikonomia, och fiktiv ekonomi eller penningekonomi, som han kallade krematistik. Han menade att människor skulle komma att få problem på grund skuldpengarnas införande i samhällsekonomin. Med skuldpengar menade han privatägda pengar som lånades ut och skulle betalas tillbaka med mer än man lånat, dvs. med vinst i form av ränta. Sådana pengar skulle ju gå att skapa i all oändlighet... Han menade att människor skulle komma att blanda ihop verkliga ekonomiska resurser med påhittade, och därmed förlora insikten om vad ekonomi egentligen handlar om. Genom en sammanblandning av det ena; naturens resurser och det andra; pengar, skulle s.4

5 s.5 människor hamna i villfarelsen att pengar kunde skapa oändliga värden. När vi nuförtiden talar om ekonomi i vid bemärkelse, så skiljer vi inte på verklig ekonomi och fiktiv. Är det något problem? Ja, om vi människor, tror att vi lever i en ekonomi där fokus är på försörjning och hushållning - men egentligen lever i en ekonomi där pengarna dras ur den verkliga ekonomin för att användas som spelpoletter - då bör vi inse det för att hitta makten att förändra. En amerikansk indianhövding har tillskrivits uttalandet att inte förrän den sista hjorten är skjuten och den sista laxen lekt, kommer den vite mannen att förstå att man inte kan äta pengar! Pengar; definitioner och funktioner Vad är då pengar? Enligt nationalekonomisk definition är pengar bytes- eller betalnings-medel[4], värdemätare, värdebevarare och räknenhet. Det är denna definition som vi fått med oss genom vår kultur och därmed accepterar som naturlig. Men, friekonomer[5] och andra alternativa ekonomer menar att definitionen saknar några viktiga aspekter. De pekar på att pengar i hög grad också är vinstmedel, skuldmedel och maktmedel. Nutida alternativa ekonomer talar även om pengar som information. Att undersöka vad som tjänat som pengar i äldre samhällen och vilka olika funktioner de haft, kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för pengar. Förr var det t.ex. mycket vanligt med pengar som hade ett bruksvärde, vilket innebar att pengarna kunde användas för att täcka basala behov i hushållet. Vanliga exempel från vårt s.5

6 s.6 land är honung eller vadmalsstycken. Ett internationellt exempel är salt. Sådana pengar kallas formellt varupengar eller varuvalutor. Dessa varuvalutor fungerade som bytesmedel som möjliggjorde indirekta byten när bytesvaran hade stor användbarhet och kunde lagras. Även om jag för tillfället hade tillräckligt med honung så kunde jag vara säker på att snart kunna handla av någon annan med honungen. En mycket vanlig varuvaluta var boskapsvalutan. Det är därför som många ord som har med pengar att göra kan härledas från ord för boskap. Det Lat. pecunia som betydde fä, betyder nu pengar. Ordet kapital kommer från fähuvud (lat. capita). Ordet skatt kommer från det gotiska skatt som betyder boskap. Det indiska rupie kommer från rupa = boskap! Betänk att kon varit och är fortfarande, på vissa ställen, ett heligt djur. I Homeros Iliaden beskrivs en brottningsmatch där segrarens pris bestod av en rustning i guld, värd 100 oxar. I Skandinavien hade man boskaps eller kovaluta ända in på 1200-talet e.kr. Men det betyder inte att man betalade med kor eller oxar, utan man använde kon som värdemätare och betalade sedan med vadmal eller säd, eller någon annan varuvaluta. Exempel på andra vanliga varuvalutor är: kryddor, yxor, rökt fisk, skinn, renar, getter, sprit och tobak. Exempel på pengar utan bruksvärde (men med bytesvärde eftersom de fungerade som bytesmedel) är bl.a. Kaurisnäckorna. De är kända ifrån Kina före år f.kr. och har i flera tusen år varit det viktigaste bytesmedlet i Afrika och Asien och också använts i Europa. Kauri var den vanligaste valutan under Slavhandeln/Triangelhandeln (se nedan). s.6

7 s.7 Världens näst största pengar[6] är de svenska kopparplåtarna som användes som bytesmedel under 1600-talet. De var stora och otympliga. Det finns en på Myntmuséet i Stockholm som väger 25 kg. Ett tag var kopparen i sig mer värdefull än det nominella värdet (det tryckta, angivna värdet) vilket medförde att bruksvärdet plötsligt blev högre än bytesvärdet och kopparen förvandlades till vara. De otympliga kopparmynten byttes ut mot sedlar och därigenom blev Sverige det första landet i Europa att ge ut sedlar. Det historiska faktumet att pengar under så lång tid och så utbrett faktiskt varit en vara (ett ting med bruksvärde) har krånglat till förståelsen av vad pengar borde vara. Det märkliga är att den nutida Nationalekonomin betraktar pengar på det sätt som de fungerade i de förkapitalistiska samhällena. Detta trots att marknadsekonomins mål är att alla mänskliga relationer ska värderas och förmedlas av pengar. När allting mäts i pengar, blir pengarna också ett uttrycksmedel för alla värden i samhället och fyller betydligt vidare funktioner än som bytesmedel och värdebevarare... I det industriella samhället blir pengarna en vara som cirkulerar på kreditmarknaden. De som kontrollerar eller har tillgång till denna marknad har också ett avgörande inflytande över samhället. (Carlsson, sid 92) Historien visar också exempel på helt värdelösa pengar, dvs pengar som rena bytesmedel och faktiskt pekar just sådana pengar in i framtiden. Helt värdelösa pengar betyder helt enkelt att man dokumenterat en transaktion (handel), med siffror eller i skrift. I England under medeltiden fanns ett slags pengar som kallades Tallies. Det var träbitar som användes som betalning för emottagen skatt (skatten betalades i s.7

8 s.8 natura), men också som betalning från staten för utfört arbete eller inhandlade varor. Tally-systemet har kallats den tidigaste formen av bokföring.[7] Moderna skolböcker beskriver i allmänhet medeltiden som en tid av fattigdom, underutveckling och ekonomiskt slaveri, från vilket folket blev befriat först i och med den industriella revolutionen; men tillförlitliga tidiga historiker målar upp en helt annan bild. Thorold Rogers, en historiker från Oxford, skrev att under medeltiden kunde en arbetare skaffa alla nödvändigheter till sin familj för ett år genom att arbeta 14 veckor...resten av tiden arbetade några av männen för egen räkning,; några studerade; några fiskade. Några hjälpte till att bygga katedralerna som dök upp över hela Tyskland, Frankrike och England under perioden, kolossala konstverk som byggdes med frivilligt arbete. [8] Under samma tid använde man i Tyskland och Frankrike (säkert också andra delar av Europa) ett tunt silvermynt med enkel prägling på ena sidan, s.k. Brakteatrar som också gavs ut av samhället, utan annan kostnad är skatten. I dag innebär värdelösa pengar digitalt bokförda transaktioner på konton. Det är dock viktigt att påpeka att även om pengarna är värdelösa så innehåller transaktionen byte av värden. Täckningen för pengarna är varan eller tjänsten. En teori med dålig förankring i verkligheten Oavsett vad vi kallar det nuvarande ekonomiska systemet: Kapitalistisk marknadsekonomi, Nyklassisk marknadsekonomi, Nyliberalism eller något annat så är det i grunden samma system. Det byggdes bit för bit, under historiens gång. Dess upphovsmän tillhörde den europeiska eliten, och det genomfördes fullt ut i och med s.8

9 s.9 mekaniseringen och industrialiseringen av hantverksekonomin och jordbruket, samt statsbildningen. Dess senaste utvecklingssteg kallas Globalisering, men det har under flera århundraden redan påverkat stora delar av världen, bl.a. genom den s.k. Slavhandeln eller Triangelhandeln som pågick under 300 år och gav Europa vinster upp till 3000% på satsat kapital.[9] Vid sidan om förändringar i den fysiska verkligheten löpte teoribildningar som förklarade händelseförloppet men också vantolkades för att försvara detsamma. Den som kom att kallas Nationalekonomins fader, var Adam Smith, med sitt verk Wealth of Nations som kom ut 1776.[10] Det var den första boken i klassisk Nationalekonomi och den beskriver ett nytt sätt att se på samhället. Här hittar vi de grundläggande idéerna om människor och marknader som sedan följer med genom hela nationalekonomins historia. Smith var sin tids barn och den här tiden genomgick ett paradigmskifte både när det gäller samhällsekonomi och synen på hur den fysiska verkligheten var beskaffad. Newtons vetenskapliga och mekanistiska världsbild hade både förändrat världsbilden totalt ock dessutom skapat ett nytt vetenskapligt ideal som handlade om att söka enkla, allmängiltiga naturlagar. Som gravitationslagen. Kanske den också kunde tillämpas på det ekonomiska livet? Men till skillnad från Newton, vars universum redan fanns där färdigt att undersöka, måste Adam Smith först uppfinna sitt... Den plats där Smiths balansakt utspelar sig är marknaden. Men inte den konkreta marknaden som tog form på stadens torg...utan snarare en idé om en universell marknad som i sig rymmer alla tänkbara s.9

10 s.10 marknader. Denna universella marknad var ingen upptäckt, utan en uppfinning. (sid. 96 i Carlsson) På liknande sätt vilar teorin eller snarare tolkningen av teorin om komparativa fördelar som David Ricardo presenterade 1817, på en reducerad bild av verkligheten. Denna teori, eller lag som man gärna uttrycker det i ekonomiska texter, har legat till grund för frihandelns principer. Ricardo menade dock att tre villkor krävdes för att frihandeln skulle ge ömsesidiga fördelar: Kapital får inte ha rätt att korsa landsgränser mellan hög- och låginkomstländer; handel mellan de delatagande länderna måste vara balanserad; varje land måste ha full sysselsättning. Michael Rowbotham.[11] Eftersom ingen av dessa omständigheter gäller någonstans i den moderna världen, hur kan man då överhuvudtaget förvänta sig att teorin skall fungera på rätt sätt? Inom den ekonomiska vetenskapen finns en term som heter Externa effekter. Detta begrepp syftar på allt sådant som inte tycks passa in i den reducerade ekonomiska modellen. Ödesdigert och märkligt nog hör naturen till det som inte passar in. Herman Daly har en träffande analogi om en ekonom och en biolog: Ekonomens förhållande till verkligheten liknar en (ovanligt dum) biolog som studerar en ko och bara tittar på kons blodomlopp och omsättningen inne i magarna - men aldrig inser att kon har en matsmältningskanal! Och att om hon inte fick in näring utifrån och hade något sätt att göra sig av med avfallet, så skulle kon inte kunna existera. På samma sätt kan s.10

11 s.11 ekonomin inte existera om den inte utifrån kan ta in näring i form av råvaror och energi, och sen släppa ut avfall till omgivningen. Ekonomin existerar alltså som ett underordnat system till biosfären och lever av det systemet, på samma sätt som ett djur lever av sin omgivning genom att vara kopplad till den i båda ändar genom matsmältningskanalen. Men i den konventionella ekonomin har man utelämnat matsmältningskanalen - den finns helt enkelt inte med! När vi studerar effekterna av det ständiga tillväxtkravet eller den alltmer snedvridna fördelningen av ägande och kontroll över både människor och natur, så inser vi så småningom att problemen hänger ihop med konstruktionen av det ekonomiska systemet, som i sin tur är intimt sammanbundet med penningsystemet. När Berlinmuren föll 1989 så förkastade de allra flesta kommunismen som politisk ideologi. Är det månne dags att grundligt ifrågasätta kapitalismen, så som den ter sig idag? David Korten är tydlig i den frågan: Kapitalism, precis som Kommunism är en fallerad ekonomisk modell. Kapitalismens excesser gynnar ett fåtal, dömer det stora flertalet till ett liv i desperation och utgör ett slutgiltigt hot mot ekonomisk stabilitet, det sociala kittet och Jordens ekosystem [12] Men, Korten, liksom många andra ser det som viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Barnet i detta sammanhang är marknadsekonomin den har kommit för att stanna. Det avgörande är att den måste regleras av det demokratiska styret och det ska inte vara möjligt att göra privata vinster på pengar. Hursomhelst är vi så pass upplysta idag att vi inser att ett ekonomiskt system, är något som människor hittat på. Och att vi nu kan skapa något nytt. s.11

12 s.12 Privatägda pengar, skapade som skuld Många har nog vid det här laget hört talas om begreppet Fractional Reserve Banking (FRB), kanske utan att fundera över innebörden av ordet. Det står för sättet på vilket pengar skapas eller blir till i bankerna. Från början var det Guldsmedernas uppfinning. I Europa, sen medeltid (1550-tal och framåt) pågick som sagt, Slav-Triangel-handeln för fullt. Stora mängder silver och guld kom hit ifrån Amerika[13] Enorma vinster gav överskott och behovet att förvara ädelmetallerna var akut. Det blev Guldsmederna som fick uppdraget att både värdera och inhysa de begärliga vinsterna i sina kassaskåp. När köpmännen lämnade in sitt guld skrev guldsmederna ut ett kvitto, motsvarande det inlämnade värdet på metallen. Ägaren fick kvittot i sin hand och upptäckte snart att det gick att handla med det... Guldsmeden å sin sida, upptäckte att det gick att tillverka och ge ut kvitton överskridande det inlämnade värdet. En del, en fraktion, av värdet/tillgången, fanns kvar i valvet, mycket mer lånades ut. Kvittona eller skuldsedlarna som de ju var, användes som bytesmedel = pengar. Centralbankernas uppkomst och Sveriges Riksbank De personer som intresserade sig för att starta banker var just guldsmeder, men också köpmän eller juridiskt utbildade personer. De riktigt stora guldmagnaterna var de familjer som bildade de europeiska centralbankerna. T.ex. familjen Rotschild som ägde flera europeiska länders centralbanker. På den tiden var centralbankerna s.12

13 s.13 affärsbanker, med uttalat syfte att berika sig självt och staten som den samverkade med. När världens mäktigaste centralbank, Bank of England grundades 1694, uppstod en ohelig allians mellan det ledande politikerskiktet och de stora penningmagnaterna. Detta skedde efter långvariga och återkommande strider om rätten att ge ut och kontrollera penningmängden mellan den statliga eller regionala administrationen, och kapitalägarna. Thomas H. Greco, Jr. liknar relationen vid ett ojämlikt äktenskap med missbruksproblem. Han beskriver begynnelsen på följande sätt: Historien börjar med grundandet av Bank of England för drygt 300 år sedan. William III (av Oranien) och Mary II satt på Englands tron som samregenter William förde krig mot Frankrike (under Louis XIV) i vad som kallas det Habsburgska kriget ( ). Krig är ett dyrt företag, och William behövde resa kapital för att finansiera det. En annan William, skotten William Patterson, bistod med lösningen till kungens finansiella problem. Han föreslog ett lån på 1.2 miljoner pund till regeringen; i utbyte skulle de som undertecknade lånet (långivarna) få konstituera sig som Bank of Englands Styrelse och bolag med långsiktiga bank-privilegier inklusive penningutgivningen. [14] Så skapades det kontrakt mellan Riksbank/Centralbank och staten och dess undersåtar som fortfarande gäller. Fördelen för staten var att den var garanterad pengar (i form av lån, märk väl) närhelst den så krävde. Bankens fördel var uppenbar. Man hade privat kontroll över utlåningen och var den instans som kammade hem vinsterna. s.13

14 s.14 Meyer Amschel Rotschild, patriark och grundare av bankdynastin (Greco sid. 29): Ge mig makten att skapa en nations pengar och jag struntar fullständigt i vem som skriver dess lagar.[15] Tvärtemot vad de allra flesta tror sig veta, så är de flesta av världens centralbanker privatägda. Sveriges Riksbank skiljer sig i viss mån från mönstret. Den är en statlig myndighet i stiftelseform, men med självständiga och långtgående befogenheter. Sveriges Riksbank är faktiskt världens äldsta nu existerande centralbank, med ursprung i Palmstruchska banken av år 1657 då den var privatägd. Denna bank blev rekonstruerad som Riksens Ständers Bank år 1661 efter att herr Palmstruch gjort sig skyldig till utgivning av alltför stor penningmängd. För detta blev han landsförvisad med en dödsdom hängande över sig. Det han gjorde var helt enkelt att ge ut bancosedlar i större volym än vad som täcktes av guldet = Fractional Reserve Banking! Sin position som fungerande centralbank fick riksbanken ändå inte förrän 1897, då vi fick en lag som gav den monopol på sedelutgivningen i landet.[16] Sveriges Riksbank intog tidigt en särställning bland världens centralbanker för att den, sedan uppkomsten, var underställd riksdagens politiska beslut. Men år 1996 fick vi en riksbanksreform som avsevärt minskade riksdagens kontroll över RB. Detta genomfördes i nästan total medial tystnad, endast med kort omnämnande som beskrev fördelarna med att expertisen i Riksbankens ledning fattar självständiga beslut.[17] s.14

15 s.15 I praktiken är riksbankens inflytande över penningmängden eller pengarnas rörelsemönster, marginell idag. Den verkliga makten ligger hos alla de banker som själva har givits rätten att skapa pengar genom FRB, eller kreditmultiplikatorn som det också kallas. Dessa krångliga ord betyder egentligen något väldigt enkelt: Bankerna trollar fram pengar genom ett bokföringstrick. Som trollkarlen trollar fram kaninen. Det är så simpelt att det trotsar både vårt förnuft och vår känsla för vad som är rätt. Följande är hämtat från boken Svenskt kreditväsen av Lars-Erik Thunholm: I vår tid används sedlar och mynt men framförallt elektroniska pengar som bytesmedel. Vad som kännetecknar dem alla är att de är utgivna som skuld. Men är de elektroniska pengarna verkligen riktiga pengar? Svaret är nej och det är det, förutom att varje slant i vårt samhälle är ett skuldkvitto, som gör frågan på var pengar kommer ifrån så intressant! Det är faktiskt så att i vårt system utgörs 95-97% av allt betalningsmedel i cirkulation inte av pengar utan av expanderad kredit. Endast 3-5% utgörs av verkliga pengar dvs. sedlar och mynt. Vad menas då med expanderad kredit? Jo, det är nämligen så att det är privatbankerna som skapar de flesta pengar i vårt samhälle och de gör det genom ett litet trick i bokföringen. Enkelt sammanfattat går det till så att banken skriver in siffran på lånebeloppet på utlåningskontot men även på låntagarens konto. Siffran dubbelregistreras alltså i systemet. Inga pengar försvinner från banken när låntagaren fått sitt lån. Voilà, nya pengar har skapats! Men det är, som nämnts ovan, de facto inga pengar utan expanderad kredit vilket inte är någonting annat än ökad skuldsättning på pränt. Pengarna låntagaren fått på sitt konto är blott ett löfte från banken att betala ut den avtalade summan när låntagaren så önskar. Detsamma gäller om du sätter in pengarna själv på ditt konto. Pengarna är bankens egendom att använda som den vill även om ditt namn står på kontot! Historien har visat att endast cirka 10% av kontoinnehavarna brukar hämta sina pengar vid varje givet tillfälle vilket gör att reserverna i de allra flesta fall är s.15

16 s.16 tillräckliga för banken. Banken riskerar vanligen alltså inget ur sin egen kassa! Låntagaren däremot sätter sitt hus, eller vad det nu är för säkerhet han tillhandahåller, i pant och han måste därtill leta reda på alla dessa pengar plus ränta ute i samhället. Hans arbete omvandlar kreditpengarna till riktiga värden som sedan betalas tillbaka till banken. Under de sista 40 åren har den svenska penningmängden vuxit från 49 miljarder kronor till 935 miljarder. Under samma tid har mängden kontanter (sedlar och mynt) växt från 6 miljarder till 85 miljarder. Skillnaden visar vilka pengar som är krediter. Samhällets, dina och mina, skulder växer i samma takt eftersom bankerna kräver ränta i verkliga pengar som betalning för sina luftpengar.[18] Det karaktäristiska för vårt svenska penningsystem är detsamma som för alla kapitalistiska marknadsekonomier: En centraliserad penningutlåning av privatägda, räntebelagda pengar, där drivkraften är att göra vinster och där skuld och brist är inbyggt i systemet. Penningmängden hålls medvetet på en låg nivå av två skäl: Det ena för att vi ska fortsätta låna. Det andra för att vi ska fortsätta lönearbeta. Pengar som maktmedel m.a.o. Vad är tillväxt? Vi hör ständigt politikernas mantra om tillväxt för att skapa jobb, välstånd och konkurrenskraft. Tillväxt synes synonymt med ett bättre liv eller utveckling för alla. Men vad är det som växer till? och som dessutom växer tvångsmässigt? Jo, det är penningmängden (som i sin tur är detsamma som krediter), inte nödvändigtvis något annat! Skulden kräver ränta och återbetalning, det s.16

17 s.17 kräver i sin tur tillväxt i penningmängden för att räknestycket ska gå ihop. Vi har, som alla vet, en specifik måttenhet för att mäta tillväxt, närmare bestämt BNP (bruttonationalprodukten). Ett begrepp värt att granska i sammanhanget. Det man mäter är det sammanlagda krontalet för alla varu- och tjänste-utbyten inom landet, under ett år, plus skillnaden mellan export och import. Ofta nämns den procentuella ökningen eller minskningen, i jämförelse med tidigare års BNP. Detta ensidiga sätt att mäta värde i pengar enbart är faktiskt ett modernt påfund: 1954 höll R.A. Butler, brittisk finansminister, ett banbrytande tal vid en konservativ partikonferens i London. Han föreslog en generell ökning av national-inkomsterna med 3% per år och detta skulle mätas i GNP (Gross National Product). Efter Butlers tal förändrades inte bara Storbritanniens sätt att räkna och mäta, utan hela världens! Från och med då blev generell tillväxt mätt i pengatal ett övergripande politiskt mål för samhället. [19] Tidigare hade den engelska regeringen, liksom andra regeringar, tagit beslut om utvecklingsprojekt efter uppmärksammade behov eller andra realekonomiska kriterier (säkert inte alltid till folkets fromma). BNP-begreppet är väldigt generaliserande. Utveckling blir liktydigt med att dra in verksamheter i penningekonomin och att sätta pris på så mycket som möjligt. Dessutom blandar BNP-måttet ihop ont med gott genom att räkna som inkomster det vi betalar för att försvara oss emot tillväxtens konsekvenser. Rengöring efter giftutsläpp, restaurering av översvämmade flodbankar som orsakats av för kraftig skogsavverkning, sjukvård för miljöskadade t.ex. allergiker allt detta räknas som plusposter i BNP. s.17

18 s.18 Våra läroböcker i Nationalekonomi hävdar att företag och individer tävlar om marknader och resurser. I själva verket tävlar dom om pengar medan dom använder marknaden och förbrukar resurser. [20] Räntans effekter på ekonomin Under flera perioder i vår moderna historia har fokus varit på just räntan och dess eventuella skadeverkningar på samhällsekonomin. Både Bibeln och Koranen förbjuder räntetagande, fast kristendomen har modifierat förbudet som en anpassning till det rådande systemet. Vad är då ränta och på vilket sätt kan den vara skadlig? Ekonomerna själva beskriver räntan som innehållande fyra komponenter: en administrativ avgift (bankpersonalens lön och andra omkostnader), en riskpremie, en ersättning till utlånaren för uppskjuten konsumtion och en allokeringsfunktion (det betyder att teorin säger att pengar kommer att satsas rätt där de ger högst ränta). Här har friekonomerna en helt annan definition. De säger att räntan helt enkelt är en arbetsfri inkomst till dem som har ett överskott på pengar och därmed möjlighet att låna ut detta överskott. Samma definition använder den svenska räntefria banken JAKMb (se nedan). Under 1990-talet var diskussionen i Sverige och andra länder intensiv när det gäller räntan. Vi hade då också en mycket speciell händelse: Dåvarande Riksbankschefen Bengt Dennis höjde en dag räntan till 500% (1992). Han sänkte den samma dag...men chocken levde kvar och räntan var under flera år väldigt hög, det var inte ovanligt med en utlåningsränta på mellan 10 och 13%. s.18

19 s.19 Under denna tid dök en kvinna med en liten bok upp i Sverige och flera andra europeiska länder: Det var Margrit Kennedy, [21] tysk professor i ekologisk stadsplanering (numera pensionerad). Hon hade arbetat internationellt, bl.a. inom FN-systemet. Varje gång hon presenterade ett förslag till en grönare och vackrare stad, blev hon alltid först väldigt väl mottagen. Men, efter några dagar, fick hon tummen ner med motiveringen att förslagen inte var ekonomiskt lönsamma. Detta hände gång på gång. Till slut blev hon så frustrerad att hon bestämde sig för att studera det rådande ekonomiska systemet. Rätt snart, detta var under 1980-talet, blev hon bekant med överlevande s.k. friekonomer från 1930-talet. De berättade en chockerande sanning: Alla pengar som rör sig i samhället är utlånade av privatpersoner och ska betalas tillbaka med mer än vad som fanns från början. Den extra kostnaden kallar vi ränta. Den är en vinst till penningutlånaren. Margrit berättade att det tog henne 2 minuter att förstå denna enkla sanning... men 2 år att fatta att hon verkligen förstått rätt. Insikten ledde henne till att skriva boken Interest and Inflationfree Money där hon bl.a. går igenom fyra missuppfattningar om räntans inverkan på det ekonomiska systemet: Det finns bara ett slags tillväxt. Vi människor är benägna att tro att det bara finns ett slags tillväxt, nämligen den naturliga tillväxten som vi själva har upplevt i våra kroppar. En snabb tillväxtfas i början, som successivt planar ut, för att så småningom avstanna på en färdig nivå. Det är det naturliga tillväxtmönstret som s.19

20 s.20 alla växter och djur följer. Men det finns åtminstone två tillväxtmönster till [22] och en av dem är mycket viktigt för oss att förstå om vi vill komma till rätta med dagens problem inom ekonomin. Den exponentiella tillväxtkurvan (ett korn på första schackrutan, två på andra, fyra på tredje osv.) har en långsam tillväxttakt i början, men sedan ökar takten och så småningom rusar kurvan i höjden. När man hittar detta tillväxtmönster i det biologiska riket är det oftast i samband med sjukdom och död. Det är på detta sätt som t.ex. cancer växer. När någon låter sina pengar stå inne på banken år efter år, så läggs ränteutdelningen ovanpå sparbeloppet och han får ränta på räntan. På så sätt fördubblas penningmängden med jämna intervaller. Det betyder att summan av krediter, eller anspråk på pengar, växer enligt den exponentiella tillväxtkurvan. Alltså liknar ett penningsystem med ränta, cancer i vår samhällsorganism. Några sifferexempel: Vid 3% ränta fördubblas pengarna på 24 år. Även vid endast 1% ränta fördubblas pengarna inom en människoålder, det tar 70 år. Den ekonomiska nödvändigheten och den matematiska omöjligheten leder till en motsägelse som, för att lösas, lett till otaliga kriser, krig och revolutioner. Vi betalar ränta endast om vi lånar pengar. Om vi vill undvika att betala ränta så behöver vi bara låta bli att låna pengar. Detta är en myt, eftersom alla pengar i samhället lånas ut och ska betalas tillbaka med ränta, därför är den inbakad i allt. När vi köper ett bröd i affären så är ungefär halva priset räntekostnad. Bonden har lånat pengar till jordbruksfastigheten, redskap och utsäde m.m. Spannmålsgrossisten köper bondens skörd och får betala ränta på bondens lån i priset. Bageriet s.20

Lokala valutor och nya penningsystem

Lokala valutor och nya penningsystem s.1 Inledning Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.2/ Den historiska kampen s.12 / En ny ekonomi s.16/ Slutord s.26/ Noter s.27

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08.

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08. Den onda cirkeln - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället Nils Fagerberg Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08 Ulvsåkra www.ekologiskekonomi.se Upplägg 18.00 Problemanalys - samhällsekonomins

Läs mer

Vad innebär Ränta? Inledning

Vad innebär Ränta? Inledning 1 Vad innebär Ränta? Vad är ränta? 2 / Pengarnas rörelsemönster/cirkulation 3 / Fyra missuppfattningar om ränta; enligt Margrit Kennedy 3 / Gesell och en alternativ penningteori 5 / Värderingar och ränta

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Monetärdemokrati - En ny human världsordning

Monetärdemokrati - En ny human världsordning Monetärdemokrati - En ny human världsordning Av Anders Silverfall Averbis förlag (2015) Pia Hellertz augusti 2015 Föreställ dig en värld med obegränsade monetära resurser! Att vi har hur mycket pengar

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

kronor och INTE kronor.

kronor och INTE kronor. Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ansvarstagande ekonomiska system

Ansvarstagande ekonomiska system Ansvarstagande ekonomiska system - ekonomins roll i det hållbara samhället Nils Fagerberg Ekologisk ekonom och jägmästare 14-04-24 Hantverksskolan Dacapo Utmaningarna Två sidor av hållbar samhällsutveckling:

Läs mer

Hållbar omställning inom samhällsekonomin

Hållbar omställning inom samhällsekonomin Hållbar omställning inom samhällsekonomin Nils Fagerberg Ekologisk ekonom Kursen Hållbar omställning 14-01-31 Högskolan i Jönköping Dagens upplägg Ringa in de svaga punkterna i det rådande ekonomiska systemet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Inledning. Pengar förr i tiden: Kor eller Kauri

Inledning. Pengar förr i tiden: Kor eller Kauri Vad är Pengar? Pengar förr i tiden: Kor eller Kauri - 1 / Dagens pengar och penningsystem - 2 / Bankväsendet- 4 / Guldets koppling till pengar och banker - 6 / Vad har värde? - 7 / De största problemen

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward Three Monkeys Trading Tärningar och risk-reward I en bok vid namn A random walk down Wall Street tar Burton Malkiel upp det omtalade exemplet på hur en apa som kastar pil på en tavla genererar lika bra

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? 130928/BW Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? Vi lever som om vi hade tillgång till tre jordklot, började Tobias Jansson sin föreläsning om cirkulär ekonomi på Ekocentrum i Göteborg

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer