Lokala valutor och nya penningsystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala valutor och nya penningsystem"

Transkript

1 s.1 Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.4/ Den historiska kampen s.24/ En ny ekonomi s.33/ Slutord s.55 Inledning För att förstå sambanden mellan begreppen pengar, försörjning och ekonomi krävs att vi går till botten med ett felaktigt tänkande som vi uppfostrats i och kanske hållit för sant under hela vårt liv. Kanske har du som jag anat att något inte stämmer, men inte haft tid eller möjlighet att granska och ompröva. Fritz Schumacher resonerar ungefär så här i sin bok Litet är vackert: När vi är riktigt små har vi ingen möjlighet att värdera informationen som kommer oss till del. Vi absorberar omvärldens sanningar och det läggs en grund, eller byggs en struktur inom oss, som vi framledes tänker genom. Strukturen formar alltså våra tankar. Denna grundläggande struktur består av vår kulturs värderingssystem och är sedan i vuxen ålder mycket svår för oss själva att se. "Det vore som att ögat såge sig självt", säger Schumacher. Dagens ekonomiska system verkar både motsägelsefullt och svårbegripligt för de flesta. Trots medias ständigt återkommande ekonominyheter och andra ekonomiprogram, är det ändå få som tycker sig förstå hur systemet fungerar eller som kan urskilja meningsfulla mönster i den ekonomiska politiken. Varför s.1

2 s.2 saknas det jobb när vi alla vill ha full sysselsättning i Sverige? Hur hänger det ihop att banker gör enorma vinster medan privatspararnas fonder går med förlust? Varför måste den ena sektorn efter den andra privatiseras? Varför måste man betala ränta på lån? Är det bra? Till vem är staten skyldig pengar? Hur är det möjligt med evig tillväxt på en planet som inte växer? Hur kan det egentligen fattas något som pengar pengar är ju nästan bara siffror, eller? De till synes naiva frågorna kräver sina svar. Detta kapitel har som mål att göra dessa skeenden, dvs. rådande ekonomi och penningsystem synliga och begripliga för läsaren. Men också att visa på alternativa möjligheter som tar hänsyn till folkflertalets försörjningsbehov och livsvillkoren på rymdskeppet Jorden. Allt fler ställer sig frågan om det nuvarande globala penningsystemet är en bra konstruktion eller om det ens är hållbart på lång sikt. Allt fler störs också av mätbara fakta som följande:[1] Av de 100 största ekonomierna i världen är 60 stora företag, s.k. MNF (multinationella företag, de flesta banker). Världens rikaste 2% äger 51% av jordens tillgångar, medan den fattigaste 50% äger 1%. 1 miljard människor lever i riskzonen för undernäring enligt WHO Sverige: De rikaste 1% av befolkningen äger en tredjedel av tillgångarna enligt SCB Relationen mellan finansmarknaden (den fiktiva ekonomin) och realekonomin (den verkliga ekonomin) är sådan att 98% av alla pengar i världen finns inom finansmarknaden (Lietaer 1999).[2] s.2

3 s.3 Utöver de ekonomiska bekymren har vi allvarliga miljöproblem i form av sjunkande avkastning när det gäller s.k. ekosystemtjänster samt den globala uppvärmningen. Kapitlet innehåller tre huvuddelar. Den första är ämnad att förklara de allvarligaste systemfelen i vårt befintliga och globala ekonomiska system; att fokus är på pengar och inte på verkliga resurser, att den ekonomiska teorin är dåligt förankrad i de fysiska lagarna, att pengar skapas som skuld utan täckning, att vinstkrav och räntekrav tvingar fram ständig tillväxt och leder till orättvis fördelning av tillgångarna, att penningutgivning i stor utsträckning ligger i privata händer och skapar en fiktiv ekonomi som inte är bra för den reala ekonomin. Här beskrivs också historiska pengars olika funktioner, samt olika sätt att definiera pengar. Den andra delen ger exempel på en separat penningteori, vilket innebär en alternativ syn på pengars funktionssätt. Här berättas också om den flerhundraåriga kampen kring utgiviningsrätten. Historien skrivs av segrarna, det är ett känt faktum. Här har vi grävt vid sidan om strömfåran och hittat spännande beskrivningar av pengar skapade som samhällelig tjänst från Colonial Scripts i New England i mitten på 1700-talet, den s.k. Mirakelekonomin på Guernsey i början på 1800-talet och Wörgl-experimentet i Österrike på 1930-talet. Den tredje delen fokuserar på nuläget inom området nya (och nygamla) penningteorier och penningsystem. Här beskrivs nya system på gräsrotsnivå där man skapar egna pengar som bytesmedel, eller byter varor och tjänster över ett digitaliserat konto. Men, här berättas också om pågående samtal på allra högsta nivå om att ge staten tillbaka rätten till penning-utgivningen. Det händer just nu otroligt mycket på detta område, en s.3

4 s.4 förändring som delvis drivits fram av den pågående skuldkrisen i världen sedan De allvarligaste systemfelen Fokus på pengar och inte på verkliga resurser Tänk dig ett 4 meter långt snöre där varje meter motsvarar år av mänskligt liv på jorden. Under nästan hela tiden, snörets längd, d v s år har människorna försörjt sig direkt av det som naturen haft att erbjuda. De sista 4 cm (400 år) motsvarar den tid då folkflertalet i vår del av världen blev beroende av pengar för sin försörjning. Poängen med denna mycket förenklade beskrivning är att visa att ekonomi i sin ursprungligaste form handlar om försörjning av mänskliga basbehov, och (i bästa fall) hushållning med naturens resurser. Aristoteles[3] som levde under 300-talet f.kr. gjorde en distinktion (begreppsmässig åtskillnand) mellan hushållning eller realekonomi, som han kallade oikonomia, och fiktiv ekonomi eller penningekonomi, som han kallade krematistik. Han menade att människor skulle komma att få problem på grund skuldpengarnas införande i samhällsekonomin. Med skuldpengar menade han privatägda pengar som lånades ut och skulle betalas tillbaka med mer än man lånat, dvs. med vinst i form av ränta. Sådana pengar skulle ju gå att skapa i all oändlighet... Han menade att människor skulle komma att blanda ihop verkliga ekonomiska resurser med påhittade, och därmed förlora insikten om vad ekonomi egentligen handlar om. Genom en sammanblandning av det ena; naturens resurser och det andra; pengar, skulle s.4

5 s.5 människor hamna i villfarelsen att pengar kunde skapa oändliga värden. När vi nuförtiden talar om ekonomi i vid bemärkelse, så skiljer vi inte på verklig ekonomi och fiktiv. Är det något problem? Ja, om vi människor, tror att vi lever i en ekonomi där fokus är på försörjning och hushållning - men egentligen lever i en ekonomi där pengarna dras ur den verkliga ekonomin för att användas som spelpoletter - då bör vi inse det för att hitta makten att förändra. En amerikansk indianhövding har tillskrivits uttalandet att inte förrän den sista hjorten är skjuten och den sista laxen lekt, kommer den vite mannen att förstå att man inte kan äta pengar! Pengar; definitioner och funktioner Vad är då pengar? Enligt nationalekonomisk definition är pengar bytes- eller betalnings-medel[4], värdemätare, värdebevarare och räknenhet. Det är denna definition som vi fått med oss genom vår kultur och därmed accepterar som naturlig. Men, friekonomer[5] och andra alternativa ekonomer menar att definitionen saknar några viktiga aspekter. De pekar på att pengar i hög grad också är vinstmedel, skuldmedel och maktmedel. Nutida alternativa ekonomer talar även om pengar som information. Att undersöka vad som tjänat som pengar i äldre samhällen och vilka olika funktioner de haft, kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för pengar. Förr var det t.ex. mycket vanligt med pengar som hade ett bruksvärde, vilket innebar att pengarna kunde användas för att täcka basala behov i hushållet. Vanliga exempel från vårt s.5

6 s.6 land är honung eller vadmalsstycken. Ett internationellt exempel är salt. Sådana pengar kallas formellt varupengar eller varuvalutor. Dessa varuvalutor fungerade som bytesmedel som möjliggjorde indirekta byten när bytesvaran hade stor användbarhet och kunde lagras. Även om jag för tillfället hade tillräckligt med honung så kunde jag vara säker på att snart kunna handla av någon annan med honungen. En mycket vanlig varuvaluta var boskapsvalutan. Det är därför som många ord som har med pengar att göra kan härledas från ord för boskap. Det Lat. pecunia som betydde fä, betyder nu pengar. Ordet kapital kommer från fähuvud (lat. capita). Ordet skatt kommer från det gotiska skatt som betyder boskap. Det indiska rupie kommer från rupa = boskap! Betänk att kon varit och är fortfarande, på vissa ställen, ett heligt djur. I Homeros Iliaden beskrivs en brottningsmatch där segrarens pris bestod av en rustning i guld, värd 100 oxar. I Skandinavien hade man boskaps eller kovaluta ända in på 1200-talet e.kr. Men det betyder inte att man betalade med kor eller oxar, utan man använde kon som värdemätare och betalade sedan med vadmal eller säd, eller någon annan varuvaluta. Exempel på andra vanliga varuvalutor är: kryddor, yxor, rökt fisk, skinn, renar, getter, sprit och tobak. Exempel på pengar utan bruksvärde (men med bytesvärde eftersom de fungerade som bytesmedel) är bl.a. Kaurisnäckorna. De är kända ifrån Kina före år f.kr. och har i flera tusen år varit det viktigaste bytesmedlet i Afrika och Asien och också använts i Europa. Kauri var den vanligaste valutan under Slavhandeln/Triangelhandeln (se nedan). s.6

7 s.7 Världens näst största pengar[6] är de svenska kopparplåtarna som användes som bytesmedel under 1600-talet. De var stora och otympliga. Det finns en på Myntmuséet i Stockholm som väger 25 kg. Ett tag var kopparen i sig mer värdefull än det nominella värdet (det tryckta, angivna värdet) vilket medförde att bruksvärdet plötsligt blev högre än bytesvärdet och kopparen förvandlades till vara. De otympliga kopparmynten byttes ut mot sedlar och därigenom blev Sverige det första landet i Europa att ge ut sedlar. Det historiska faktumet att pengar under så lång tid och så utbrett faktiskt varit en vara (ett ting med bruksvärde) har krånglat till förståelsen av vad pengar borde vara. Det märkliga är att den nutida Nationalekonomin betraktar pengar på det sätt som de fungerade i de förkapitalistiska samhällena. Detta trots att marknadsekonomins mål är att alla mänskliga relationer ska värderas och förmedlas av pengar. När allting mäts i pengar, blir pengarna också ett uttrycksmedel för alla värden i samhället och fyller betydligt vidare funktioner än som bytesmedel och värdebevarare... I det industriella samhället blir pengarna en vara som cirkulerar på kreditmarknaden. De som kontrollerar eller har tillgång till denna marknad har också ett avgörande inflytande över samhället. (Carlsson, sid 92) Historien visar också exempel på helt värdelösa pengar, dvs pengar som rena bytesmedel och faktiskt pekar just sådana pengar in i framtiden. Helt värdelösa pengar betyder helt enkelt att man dokumenterat en transaktion (handel), med siffror eller i skrift. I England under medeltiden fanns ett slags pengar som kallades Tallies. Det var träbitar som användes som betalning för emottagen skatt (skatten betalades i s.7

8 s.8 natura), men också som betalning från staten för utfört arbete eller inhandlade varor. Tally-systemet har kallats den tidigaste formen av bokföring.[7] Moderna skolböcker beskriver i allmänhet medeltiden som en tid av fattigdom, underutveckling och ekonomiskt slaveri, från vilket folket blev befriat först i och med den industriella revolutionen; men tillförlitliga tidiga historiker målar upp en helt annan bild. Thorold Rogers, en historiker från Oxford, skrev att under medeltiden kunde en arbetare skaffa alla nödvändigheter till sin familj för ett år genom att arbeta 14 veckor...resten av tiden arbetade några av männen för egen räkning,; några studerade; några fiskade. Några hjälpte till att bygga katedralerna som dök upp över hela Tyskland, Frankrike och England under perioden, kolossala konstverk som byggdes med frivilligt arbete. [8] Under samma tid använde man i Tyskland och Frankrike (säkert också andra delar av Europa) ett tunt silvermynt med enkel prägling på ena sidan, s.k. Brakteatrar som också gavs ut av samhället, utan annan kostnad är skatten. I dag innebär värdelösa pengar digitalt bokförda transaktioner på konton. Det är dock viktigt att påpeka att även om pengarna är värdelösa så innehåller transaktionen byte av värden. Täckningen för pengarna är varan eller tjänsten. En teori med dålig förankring i verkligheten Oavsett vad vi kallar det nuvarande ekonomiska systemet: Kapitalistisk marknadsekonomi, Nyklassisk marknadsekonomi, Nyliberalism eller något annat så är det i grunden samma system. Det byggdes bit för bit, under historiens gång. Dess upphovsmän tillhörde den europeiska eliten, och det genomfördes fullt ut i och med s.8

9 s.9 mekaniseringen och industrialiseringen av hantverksekonomin och jordbruket, samt statsbildningen. Dess senaste utvecklingssteg kallas Globalisering, men det har under flera århundraden redan påverkat stora delar av världen, bl.a. genom den s.k. Slavhandeln eller Triangelhandeln som pågick under 300 år och gav Europa vinster upp till 3000% på satsat kapital.[9] Vid sidan om förändringar i den fysiska verkligheten löpte teoribildningar som förklarade händelseförloppet men också vantolkades för att försvara detsamma. Den som kom att kallas Nationalekonomins fader, var Adam Smith, med sitt verk Wealth of Nations som kom ut 1776.[10] Det var den första boken i klassisk Nationalekonomi och den beskriver ett nytt sätt att se på samhället. Här hittar vi de grundläggande idéerna om människor och marknader som sedan följer med genom hela nationalekonomins historia. Smith var sin tids barn och den här tiden genomgick ett paradigmskifte både när det gäller samhällsekonomi och synen på hur den fysiska verkligheten var beskaffad. Newtons vetenskapliga och mekanistiska världsbild hade både förändrat världsbilden totalt ock dessutom skapat ett nytt vetenskapligt ideal som handlade om att söka enkla, allmängiltiga naturlagar. Som gravitationslagen. Kanske den också kunde tillämpas på det ekonomiska livet? Men till skillnad från Newton, vars universum redan fanns där färdigt att undersöka, måste Adam Smith först uppfinna sitt... Den plats där Smiths balansakt utspelar sig är marknaden. Men inte den konkreta marknaden som tog form på stadens torg...utan snarare en idé om en universell marknad som i sig rymmer alla tänkbara s.9

10 s.10 marknader. Denna universella marknad var ingen upptäckt, utan en uppfinning. (sid. 96 i Carlsson) På liknande sätt vilar teorin eller snarare tolkningen av teorin om komparativa fördelar som David Ricardo presenterade 1817, på en reducerad bild av verkligheten. Denna teori, eller lag som man gärna uttrycker det i ekonomiska texter, har legat till grund för frihandelns principer. Ricardo menade dock att tre villkor krävdes för att frihandeln skulle ge ömsesidiga fördelar: Kapital får inte ha rätt att korsa landsgränser mellan hög- och låginkomstländer; handel mellan de delatagande länderna måste vara balanserad; varje land måste ha full sysselsättning. Michael Rowbotham.[11] Eftersom ingen av dessa omständigheter gäller någonstans i den moderna världen, hur kan man då överhuvudtaget förvänta sig att teorin skall fungera på rätt sätt? Inom den ekonomiska vetenskapen finns en term som heter Externa effekter. Detta begrepp syftar på allt sådant som inte tycks passa in i den reducerade ekonomiska modellen. Ödesdigert och märkligt nog hör naturen till det som inte passar in. Herman Daly har en träffande analogi om en ekonom och en biolog: Ekonomens förhållande till verkligheten liknar en (ovanligt dum) biolog som studerar en ko och bara tittar på kons blodomlopp och omsättningen inne i magarna - men aldrig inser att kon har en matsmältningskanal! Och att om hon inte fick in näring utifrån och hade något sätt att göra sig av med avfallet, så skulle kon inte kunna existera. På samma sätt kan s.10

11 s.11 ekonomin inte existera om den inte utifrån kan ta in näring i form av råvaror och energi, och sen släppa ut avfall till omgivningen. Ekonomin existerar alltså som ett underordnat system till biosfären och lever av det systemet, på samma sätt som ett djur lever av sin omgivning genom att vara kopplad till den i båda ändar genom matsmältningskanalen. Men i den konventionella ekonomin har man utelämnat matsmältningskanalen - den finns helt enkelt inte med! När vi studerar effekterna av det ständiga tillväxtkravet eller den alltmer snedvridna fördelningen av ägande och kontroll över både människor och natur, så inser vi så småningom att problemen hänger ihop med konstruktionen av det ekonomiska systemet, som i sin tur är intimt sammanbundet med penningsystemet. När Berlinmuren föll 1989 så förkastade de allra flesta kommunismen som politisk ideologi. Är det månne dags att grundligt ifrågasätta kapitalismen, så som den ter sig idag? David Korten är tydlig i den frågan: Kapitalism, precis som Kommunism är en fallerad ekonomisk modell. Kapitalismens excesser gynnar ett fåtal, dömer det stora flertalet till ett liv i desperation och utgör ett slutgiltigt hot mot ekonomisk stabilitet, det sociala kittet och Jordens ekosystem [12] Men, Korten, liksom många andra ser det som viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Barnet i detta sammanhang är marknadsekonomin den har kommit för att stanna. Det avgörande är att den måste regleras av det demokratiska styret och det ska inte vara möjligt att göra privata vinster på pengar. Hursomhelst är vi så pass upplysta idag att vi inser att ett ekonomiskt system, är något som människor hittat på. Och att vi nu kan skapa något nytt. s.11

12 s.12 Privatägda pengar, skapade som skuld Många har nog vid det här laget hört talas om begreppet Fractional Reserve Banking (FRB), kanske utan att fundera över innebörden av ordet. Det står för sättet på vilket pengar skapas eller blir till i bankerna. Från början var det Guldsmedernas uppfinning. I Europa, sen medeltid (1550-tal och framåt) pågick som sagt, Slav-Triangel-handeln för fullt. Stora mängder silver och guld kom hit ifrån Amerika[13] Enorma vinster gav överskott och behovet att förvara ädelmetallerna var akut. Det blev Guldsmederna som fick uppdraget att både värdera och inhysa de begärliga vinsterna i sina kassaskåp. När köpmännen lämnade in sitt guld skrev guldsmederna ut ett kvitto, motsvarande det inlämnade värdet på metallen. Ägaren fick kvittot i sin hand och upptäckte snart att det gick att handla med det... Guldsmeden å sin sida, upptäckte att det gick att tillverka och ge ut kvitton överskridande det inlämnade värdet. En del, en fraktion, av värdet/tillgången, fanns kvar i valvet, mycket mer lånades ut. Kvittona eller skuldsedlarna som de ju var, användes som bytesmedel = pengar. Centralbankernas uppkomst och Sveriges Riksbank De personer som intresserade sig för att starta banker var just guldsmeder, men också köpmän eller juridiskt utbildade personer. De riktigt stora guldmagnaterna var de familjer som bildade de europeiska centralbankerna. T.ex. familjen Rotschild som ägde flera europeiska länders centralbanker. På den tiden var centralbankerna s.12

13 s.13 affärsbanker, med uttalat syfte att berika sig självt och staten som den samverkade med. När världens mäktigaste centralbank, Bank of England grundades 1694, uppstod en ohelig allians mellan det ledande politikerskiktet och de stora penningmagnaterna. Detta skedde efter långvariga och återkommande strider om rätten att ge ut och kontrollera penningmängden mellan den statliga eller regionala administrationen, och kapitalägarna. Thomas H. Greco, Jr. liknar relationen vid ett ojämlikt äktenskap med missbruksproblem. Han beskriver begynnelsen på följande sätt: Historien börjar med grundandet av Bank of England för drygt 300 år sedan. William III (av Oranien) och Mary II satt på Englands tron som samregenter William förde krig mot Frankrike (under Louis XIV) i vad som kallas det Habsburgska kriget ( ). Krig är ett dyrt företag, och William behövde resa kapital för att finansiera det. En annan William, skotten William Patterson, bistod med lösningen till kungens finansiella problem. Han föreslog ett lån på 1.2 miljoner pund till regeringen; i utbyte skulle de som undertecknade lånet (långivarna) få konstituera sig som Bank of Englands Styrelse och bolag med långsiktiga bank-privilegier inklusive penningutgivningen. [14] Så skapades det kontrakt mellan Riksbank/Centralbank och staten och dess undersåtar som fortfarande gäller. Fördelen för staten var att den var garanterad pengar (i form av lån, märk väl) närhelst den så krävde. Bankens fördel var uppenbar. Man hade privat kontroll över utlåningen och var den instans som kammade hem vinsterna. s.13

14 s.14 Meyer Amschel Rotschild, patriark och grundare av bankdynastin (Greco sid. 29): Ge mig makten att skapa en nations pengar och jag struntar fullständigt i vem som skriver dess lagar.[15] Tvärtemot vad de allra flesta tror sig veta, så är de flesta av världens centralbanker privatägda. Sveriges Riksbank skiljer sig i viss mån från mönstret. Den är en statlig myndighet i stiftelseform, men med självständiga och långtgående befogenheter. Sveriges Riksbank är faktiskt världens äldsta nu existerande centralbank, med ursprung i Palmstruchska banken av år 1657 då den var privatägd. Denna bank blev rekonstruerad som Riksens Ständers Bank år 1661 efter att herr Palmstruch gjort sig skyldig till utgivning av alltför stor penningmängd. För detta blev han landsförvisad med en dödsdom hängande över sig. Det han gjorde var helt enkelt att ge ut bancosedlar i större volym än vad som täcktes av guldet = Fractional Reserve Banking! Sin position som fungerande centralbank fick riksbanken ändå inte förrän 1897, då vi fick en lag som gav den monopol på sedelutgivningen i landet.[16] Sveriges Riksbank intog tidigt en särställning bland världens centralbanker för att den, sedan uppkomsten, var underställd riksdagens politiska beslut. Men år 1996 fick vi en riksbanksreform som avsevärt minskade riksdagens kontroll över RB. Detta genomfördes i nästan total medial tystnad, endast med kort omnämnande som beskrev fördelarna med att expertisen i Riksbankens ledning fattar självständiga beslut.[17] s.14

15 s.15 I praktiken är riksbankens inflytande över penningmängden eller pengarnas rörelsemönster, marginell idag. Den verkliga makten ligger hos alla de banker som själva har givits rätten att skapa pengar genom FRB, eller kreditmultiplikatorn som det också kallas. Dessa krångliga ord betyder egentligen något väldigt enkelt: Bankerna trollar fram pengar genom ett bokföringstrick. Som trollkarlen trollar fram kaninen. Det är så simpelt att det trotsar både vårt förnuft och vår känsla för vad som är rätt. Följande är hämtat från boken Svenskt kreditväsen av Lars-Erik Thunholm: I vår tid används sedlar och mynt men framförallt elektroniska pengar som bytesmedel. Vad som kännetecknar dem alla är att de är utgivna som skuld. Men är de elektroniska pengarna verkligen riktiga pengar? Svaret är nej och det är det, förutom att varje slant i vårt samhälle är ett skuldkvitto, som gör frågan på var pengar kommer ifrån så intressant! Det är faktiskt så att i vårt system utgörs 95-97% av allt betalningsmedel i cirkulation inte av pengar utan av expanderad kredit. Endast 3-5% utgörs av verkliga pengar dvs. sedlar och mynt. Vad menas då med expanderad kredit? Jo, det är nämligen så att det är privatbankerna som skapar de flesta pengar i vårt samhälle och de gör det genom ett litet trick i bokföringen. Enkelt sammanfattat går det till så att banken skriver in siffran på lånebeloppet på utlåningskontot men även på låntagarens konto. Siffran dubbelregistreras alltså i systemet. Inga pengar försvinner från banken när låntagaren fått sitt lån. Voilà, nya pengar har skapats! Men det är, som nämnts ovan, de facto inga pengar utan expanderad kredit vilket inte är någonting annat än ökad skuldsättning på pränt. Pengarna låntagaren fått på sitt konto är blott ett löfte från banken att betala ut den avtalade summan när låntagaren så önskar. Detsamma gäller om du sätter in pengarna själv på ditt konto. Pengarna är bankens egendom att använda som den vill även om ditt namn står på kontot! Historien har visat att endast cirka 10% av kontoinnehavarna brukar hämta sina pengar vid varje givet tillfälle vilket gör att reserverna i de allra flesta fall är s.15

16 s.16 tillräckliga för banken. Banken riskerar vanligen alltså inget ur sin egen kassa! Låntagaren däremot sätter sitt hus, eller vad det nu är för säkerhet han tillhandahåller, i pant och han måste därtill leta reda på alla dessa pengar plus ränta ute i samhället. Hans arbete omvandlar kreditpengarna till riktiga värden som sedan betalas tillbaka till banken. Under de sista 40 åren har den svenska penningmängden vuxit från 49 miljarder kronor till 935 miljarder. Under samma tid har mängden kontanter (sedlar och mynt) växt från 6 miljarder till 85 miljarder. Skillnaden visar vilka pengar som är krediter. Samhällets, dina och mina, skulder växer i samma takt eftersom bankerna kräver ränta i verkliga pengar som betalning för sina luftpengar.[18] Det karaktäristiska för vårt svenska penningsystem är detsamma som för alla kapitalistiska marknadsekonomier: En centraliserad penningutlåning av privatägda, räntebelagda pengar, där drivkraften är att göra vinster och där skuld och brist är inbyggt i systemet. Penningmängden hålls medvetet på en låg nivå av två skäl: Det ena för att vi ska fortsätta låna. Det andra för att vi ska fortsätta lönearbeta. Pengar som maktmedel m.a.o. Vad är tillväxt? Vi hör ständigt politikernas mantra om tillväxt för att skapa jobb, välstånd och konkurrenskraft. Tillväxt synes synonymt med ett bättre liv eller utveckling för alla. Men vad är det som växer till? och som dessutom växer tvångsmässigt? Jo, det är penningmängden (som i sin tur är detsamma som krediter), inte nödvändigtvis något annat! Skulden kräver ränta och återbetalning, det s.16

17 s.17 kräver i sin tur tillväxt i penningmängden för att räknestycket ska gå ihop. Vi har, som alla vet, en specifik måttenhet för att mäta tillväxt, närmare bestämt BNP (bruttonationalprodukten). Ett begrepp värt att granska i sammanhanget. Det man mäter är det sammanlagda krontalet för alla varu- och tjänste-utbyten inom landet, under ett år, plus skillnaden mellan export och import. Ofta nämns den procentuella ökningen eller minskningen, i jämförelse med tidigare års BNP. Detta ensidiga sätt att mäta värde i pengar enbart är faktiskt ett modernt påfund: 1954 höll R.A. Butler, brittisk finansminister, ett banbrytande tal vid en konservativ partikonferens i London. Han föreslog en generell ökning av national-inkomsterna med 3% per år och detta skulle mätas i GNP (Gross National Product). Efter Butlers tal förändrades inte bara Storbritanniens sätt att räkna och mäta, utan hela världens! Från och med då blev generell tillväxt mätt i pengatal ett övergripande politiskt mål för samhället. [19] Tidigare hade den engelska regeringen, liksom andra regeringar, tagit beslut om utvecklingsprojekt efter uppmärksammade behov eller andra realekonomiska kriterier (säkert inte alltid till folkets fromma). BNP-begreppet är väldigt generaliserande. Utveckling blir liktydigt med att dra in verksamheter i penningekonomin och att sätta pris på så mycket som möjligt. Dessutom blandar BNP-måttet ihop ont med gott genom att räkna som inkomster det vi betalar för att försvara oss emot tillväxtens konsekvenser. Rengöring efter giftutsläpp, restaurering av översvämmade flodbankar som orsakats av för kraftig skogsavverkning, sjukvård för miljöskadade t.ex. allergiker allt detta räknas som plusposter i BNP. s.17

18 s.18 Våra läroböcker i Nationalekonomi hävdar att företag och individer tävlar om marknader och resurser. I själva verket tävlar dom om pengar medan dom använder marknaden och förbrukar resurser. [20] Räntans effekter på ekonomin Under flera perioder i vår moderna historia har fokus varit på just räntan och dess eventuella skadeverkningar på samhällsekonomin. Både Bibeln och Koranen förbjuder räntetagande, fast kristendomen har modifierat förbudet som en anpassning till det rådande systemet. Vad är då ränta och på vilket sätt kan den vara skadlig? Ekonomerna själva beskriver räntan som innehållande fyra komponenter: en administrativ avgift (bankpersonalens lön och andra omkostnader), en riskpremie, en ersättning till utlånaren för uppskjuten konsumtion och en allokeringsfunktion (det betyder att teorin säger att pengar kommer att satsas rätt där de ger högst ränta). Här har friekonomerna en helt annan definition. De säger att räntan helt enkelt är en arbetsfri inkomst till dem som har ett överskott på pengar och därmed möjlighet att låna ut detta överskott. Samma definition använder den svenska räntefria banken JAKMb (se nedan). Under 1990-talet var diskussionen i Sverige och andra länder intensiv när det gäller räntan. Vi hade då också en mycket speciell händelse: Dåvarande Riksbankschefen Bengt Dennis höjde en dag räntan till 500% (1992). Han sänkte den samma dag...men chocken levde kvar och räntan var under flera år väldigt hög, det var inte ovanligt med en utlåningsränta på mellan 10 och 13%. s.18

19 s.19 Under denna tid dök en kvinna med en liten bok upp i Sverige och flera andra europeiska länder: Det var Margrit Kennedy, [21] tysk professor i ekologisk stadsplanering (numera pensionerad). Hon hade arbetat internationellt, bl.a. inom FN-systemet. Varje gång hon presenterade ett förslag till en grönare och vackrare stad, blev hon alltid först väldigt väl mottagen. Men, efter några dagar, fick hon tummen ner med motiveringen att förslagen inte var ekonomiskt lönsamma. Detta hände gång på gång. Till slut blev hon så frustrerad att hon bestämde sig för att studera det rådande ekonomiska systemet. Rätt snart, detta var under 1980-talet, blev hon bekant med överlevande s.k. friekonomer från 1930-talet. De berättade en chockerande sanning: Alla pengar som rör sig i samhället är utlånade av privatpersoner och ska betalas tillbaka med mer än vad som fanns från början. Den extra kostnaden kallar vi ränta. Den är en vinst till penningutlånaren. Margrit berättade att det tog henne 2 minuter att förstå denna enkla sanning... men 2 år att fatta att hon verkligen förstått rätt. Insikten ledde henne till att skriva boken Interest and Inflationfree Money där hon bl.a. går igenom fyra missuppfattningar om räntans inverkan på det ekonomiska systemet: Det finns bara ett slags tillväxt. Vi människor är benägna att tro att det bara finns ett slags tillväxt, nämligen den naturliga tillväxten som vi själva har upplevt i våra kroppar. En snabb tillväxtfas i början, som successivt planar ut, för att så småningom avstanna på en färdig nivå. Det är det naturliga tillväxtmönstret som s.19

20 s.20 alla växter och djur följer. Men det finns åtminstone två tillväxtmönster till [22] och en av dem är mycket viktigt för oss att förstå om vi vill komma till rätta med dagens problem inom ekonomin. Den exponentiella tillväxtkurvan (ett korn på första schackrutan, två på andra, fyra på tredje osv.) har en långsam tillväxttakt i början, men sedan ökar takten och så småningom rusar kurvan i höjden. När man hittar detta tillväxtmönster i det biologiska riket är det oftast i samband med sjukdom och död. Det är på detta sätt som t.ex. cancer växer. När någon låter sina pengar stå inne på banken år efter år, så läggs ränteutdelningen ovanpå sparbeloppet och han får ränta på räntan. På så sätt fördubblas penningmängden med jämna intervaller. Det betyder att summan av krediter, eller anspråk på pengar, växer enligt den exponentiella tillväxtkurvan. Alltså liknar ett penningsystem med ränta, cancer i vår samhällsorganism. Några sifferexempel: Vid 3% ränta fördubblas pengarna på 24 år. Även vid endast 1% ränta fördubblas pengarna inom en människoålder, det tar 70 år. Den ekonomiska nödvändigheten och den matematiska omöjligheten leder till en motsägelse som, för att lösas, lett till otaliga kriser, krig och revolutioner. Vi betalar ränta endast om vi lånar pengar. Om vi vill undvika att betala ränta så behöver vi bara låta bli att låna pengar. Detta är en myt, eftersom alla pengar i samhället lånas ut och ska betalas tillbaka med ränta, därför är den inbakad i allt. När vi köper ett bröd i affären så är ungefär halva priset räntekostnad. Bonden har lånat pengar till jordbruksfastigheten, redskap och utsäde m.m. Spannmålsgrossisten köper bondens skörd och får betala ränta på bondens lån i priset. Bageriet s.20

Lokala valutor och nya penningsystem

Lokala valutor och nya penningsystem s.1 Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.3/ Den historiska kampen s.19/ En ny ekonomi s.27/ Slutord s.44 Inledning För att förstå

Läs mer

Lokala valutor och nya penningsystem

Lokala valutor och nya penningsystem s.1 Inledning Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.2/ Den historiska kampen s.12 / En ny ekonomi s.16/ Slutord s.26/ Noter s.27

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

PENGAR PENGARNAS ÄLDSTA HISTORIA DE FÖRSTA SEDLARNA

PENGAR PENGARNAS ÄLDSTA HISTORIA DE FÖRSTA SEDLARNA PENGAR Konceptet pengar är en formaliserad överenskommelse om värdet på ett betalningsmedel. I regel är pengar standardiserade föremål vars värde garanteras av en centralbank och som samhällets aktörer

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08.

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08. Den onda cirkeln - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället Nils Fagerberg Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08 Ulvsåkra www.ekologiskekonomi.se Upplägg 18.00 Problemanalys - samhällsekonomins

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Vi ska tala om sparpengar.

Vi ska tala om sparpengar. Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Vad innebär Ränta? Inledning

Vad innebär Ränta? Inledning 1 Vad innebär Ränta? Vad är ränta? 2 / Pengarnas rörelsemönster/cirkulation 3 / Fyra missuppfattningar om ränta; enligt Margrit Kennedy 3 / Gesell och en alternativ penningteori 5 / Värderingar och ränta

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer