Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 13 juni 2012

Transkript

1 Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 13 juni 2012

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med personalutskottet 13 juni 2012 Plats: Blå salongen, residenset, Vänersborg Tid: Kl Protokollsjustering Godkännande av dagordning Beslutsärenden 1. Införande av löneväxling till personalbil Dnr RS Eva Johansson 2. Löneväxling till sjukvård Dnr RS Eva Johansson 3. Detaljbudget personalpolitiska anslaget Dnr RS Eva Johansson 4. Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Dnr RS Eva Johansson 5. Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 12 - med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund, samt överenskommelse om avtal som inte omfattas av HÖK 12 Dnr RS Eva Johansson 6. Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. BEA med Svenska Kommunalarbetareförbundet och Allmän kommunal verksamhet Dnr RS Eva Johansson 7. Anmälnings- och delegationslista Dnr RS Eva Johansson Informationsärenden 8. Lönepolitiska riktlinjer 2013 Eva Johansson 9. Omställning Eva Johansson

3 10. Aktiviteter inom det personalpolitiska anslaget som löper ut Regatt - Regionala medicinska kompetensutvecklingsrådet - ST reumatologi Eva Lundh 11. Bemanningsläget Eva Lundh 12. Analys av orsaker till personalvolymförändringar i hälso- sjukvården Christina Ederström 13. Bemanning sommaren 2012 Eva Lundh 14. Uppföljning av ofrivillig deltid Eva Lundh 15. Uppföljning av önskvärd lönestruktur, förvaltningsnivå Annika Bogren 16. Delrapport uppdrag om företagshälsovård Stig Lindholm 17 Övriga frågor 18. Skriftlig information - Centrala tvisteförhandlingar Dnr RS och Dnr RS Årsberättelse för det regionala medicinska kompetensutvecklingsrådet Dnr RS Motion om regionövergripande arbetsmiljöstrategi Gunilla Levén (M) Dnr RS POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

4 ÄRENDE 1

5 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Personalstrategiska avdelningen Niklas Hjelte/Eva Johansson Till Personalutskottet Förslag till införande av löneväxling till personalbil Ärendet Frågan om personalbil har varit uppe i personalutskottet som informationsärende våren 2009 och i ett tjänsteutlåtande (RSK ) den 5 maj september 2010 beslutade regionfullmäktige att utreda ett för arbetsgivaren kostnadsneutralt förslag till införande av personalbil. Personalutskottet har den 2 november 2011 gett tjänstemannaorganisationen i uppdrag att komma med förslag till kostnadsneutralt införande av löneväxling till personalbil. Löneväxling mot personalbil Förslag och beredning Conny Brännberg (KD) har i en motion från mars 2010 föreslagit att regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att utreda ett för arbetsgivaren kostnadsneutralt införande av personalbil i Västra Götalandsregionen. Regionfullmäktige beslutade den 21 september 2010, 146, att ge regionstyrelsen i uppdraget att utreda frågan. Första information om förutsättningar för införande om personalbil lämnades till personalutskottet 13 mars I tjänsteutlåtandet den 5 maj 2010 redovisades överväganden och bedömning som fortfarande idag är gällande. Tjänsteutlåtandet bifogas i bilaga 1. Till detta har kontakter tagits med landsting och kommuner som idag har löneväxling mot annat än pension. Idag har 2 landsting, Sörmland och Uppsala möjlighet till löneväxling till personalbil. I regionen är de ett 20 tal kommuner som också ger de anställda den möjligheten. I de kontakter som tagits är det genomgående så att det är en mindre andel av de anställda som valt löneväxling till personalbil. Förslag på övergripande information om löneväxling till personalbil har tagits fram, se bilaga 2.

6 Datum Diarienummer RS Kostnadsneutralitet Genom att vid upphandling vara tydlig i kravspecifikationen att så mycket som möjligt av hantering och administration skall hanteras av extern aktör finns förutsättningar att kunna uppnå kostnadsneutralitet. Den administrativa kostnad Västra Götalandsregionen inte kan komma undan för hantering av bruttolöneavdragen och viss administration kan kompenseras genom en förhöjning av bruttolöneavdraget för medarbetaren. Sammantaget är slutsatsen att det är fullt möjligt att uppnå kostandsneutralitet för arbetsgivaren i hanteringen vid löneväxling gentemot personalbil. Information Informationen måste vara tydlig och klar till de anställda då en löneväxling får privatekonomiska konsekvenser. Förslaget är att ansvaret för att ta fram denna information skall läggas inom ramen för upphandlingen. Likaså att telefonsupport och kontakter med personal gällande frågor kring löneväxlingen skall ingå i upphandlingen. I detta material skall också presenteras olika exempel som på ett korrekt sätt tydliggör de ekonomiska konsekvenserna för medarbetaren. I arbetet skall också ett regelverk utformas vilket bör göras gemensamt av Västra Götalandsregionen och leverantören av tjänsten. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar föreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att: - besluta om införande av möjlighet till löneväxling i Västra Götalandsregionen till personalbil, med beaktande av information som framgår av bilaga 2. - ge regionservice i uppdrag att inleda arbetet med upphandlingsprocessen samt arbetet med att förbereda hantering av den administration som blir konsekvenserna av införandet av löneväxling till personalbil. Under förutsättning av beslut enligt ovan beslutar personalutskottet föreslå regionstyrelsen att uppdra åt regiondirektören att - ta fram regelverk för löneväxling till personalbil.

7 ÄRENDE 2

8 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK XX-2010 Personalstrategiska avdelningen Handläggare Karin Lindholm E-post Personalutskottet Löneväxling till sjukvård Utredning Vid personalutskottets möte den 2 november 2011 gavs i samband med information om personalbil, även information om ytterligare möjligheter till löneväxling i form av privat hälso-och sjukvård. Det som nu utretts vidare är privat sjukvård i form av synkorrigerande operationer t ex ögonlaseroperation samt in vitro-fertilisering, IVFbehandling. Kontakt har tagits med ett antal andra landsting för att få en bild av vilka landsting som medger löneväxling mot privat sjukvård och i så fall vilken typ av sjukvård. Idag erbjuder ett landsting, Region Halland, sina anställda möjlighet till löneväxling mot privat sjukvård. Kort omvärldsfakta - I Region Halland erbjuds löneväxling mot privat sjukvård. Hittills har 18 ögonoperationer och 4 IVF-behandlingar beviljats. - I Landstinget Kronoberg pågår för närvarande en utredning om löneväxling till sjukvård men är ännu i sin linda. - I Landstinget Östergötland övervägs för närvarande möjligheten att medge löneväxling mot sjukvårdsbehandling. - I Region Skåne har man utrett löneväxling till sjukvårdsförmån i form av IVF-behandling men avstått från att genomföra. Övriga fyra kontaktade landsting har inte löneväxling mot privat sjukvård på agendan. - PEAB och Posten har vid seminarium berättat om sina löneväxlingsprogram. Här framkom att hos PEAB har över 400 anställda löneväxlat mot ögonoperationer och Posten erbjuder IVFbehandlingar som hittills utnyttjats av ett tiotal anställda. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: karin.lindholm@vgregion.se

9 Sida 2(2) Datum Diarienummer RSK XX-2010 Vad som framkommit i kontakt med landstingen/regionerna är viss oklarhet i om en upphandling måste göras eller inte. Region Halland har inte genomfört någon upphandling. I en första kontakt med vår egen inköpsavdelning råder också viss tveksamhet. Liksom för personalbil uppstår viss administrativ kostnad för hantering av bruttolöneavdrag. Det bör utredas vidare om det går att uppnå fullständig kostnadsneutralitet. Förslag till beslut Personalutskottet ger uppdrag åt personaldirektören - fortsätta utreda möjligheten till löneväxling mot privat sjukvård i form av synkorrigerande operation och IVF-behandling

10 ÄRENDE 3

11 Sida 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK Personalstrategiska avdelningen Handläggare Ann-Sophie Svedhem Telefon Mobil E-post ann-sophie.svedhem@vgregion.se Personalutskottet Detaljbudget Personalpolitiska anslaget Ärendet Personalutskottet beslutade den 15 mars 2012, 32 om detaljbudget för det personalpolitiska anslaget. I budget avsattes kr till omställning. Till följd av flera omstruktureringsprojekt samt arbete med kostnadsreduktion finns ett stort behov av omställning inom regionens verksamheter. De regiongemensamma medlen syftar till att kunna genomföra omställning i första hand utan att uppsägning på grund av arbetsbrist ska behöva göras. Beredning Förslaget om att föreslå personalutskottet att utöka årets anslag för omställning med ytterligare 8 miljoner kronor (total ram 30 miljoner) har diskuterats vid personalutskottets möte den 23 maj 2012 och även med verksamheternas personalchefer. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar att inom beslutad detaljbudget för det personalpolitiska anslaget 2012 från område personalpolitiska projekt till område omställning överföra 8 miljoner kronor för Personalstrategiska avdelningen Karin Odhnoff Personaldirektör Ann-Sophie Svedhem Kanslichef POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: ann-sophie.svedhem@vgregion.se

12 Sida 2(2) Datum Dnr RSK Bilaga/Expedieras till/kopia till Regionstyrelsen Ekonomichefen för Regionkansliet Expedieras till/kopia till Samtliga förvaltningar och bolag

13 ÄRENDE 4

14 Cirkulärnr: 12:21 Diarienr: 12/3321 P-cirknr: 12-2:6 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: HÖK 12, Kommunal Anders Bergqvist Jonas Jansfors Lotta Kärger Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Datum: Mottagare Rubrik: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. - HÖK 12 - med Svenska Kommunalarbetareförbundet Bilagor: HÖK 12 utom Bilaga 2 Allmänna bestämmelser Redogörelse avseende nyheter/förändringar utom Allmänna Bestämmelser

15 (3) CIRKULÄR 12:21 Arbetsgivarpolitik: 12-2:6 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Jonas Jansfors Anders Bergqvist Lotta Kärger Nyckelord: HÖK 12, Kommunal Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. - HÖK 12 - med Svenska Kommunalarbetareförbundet Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 29 april 2012 en Huvudöverenskommelse, HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt vad som framgår av protokollets 1, Innehåll m.m. I den bifogade redogörelsen till detta cirkulär finns alla förändringar/nyheter i överenskommelsen beskrivna vad avser förhandlingsprotokoll och bilagor utom Allmänna bestämmelser. Bilaga 2, Allmänna bestämmelser, som ingår i alla detta år träffade Huvudöverenskommelser, kommenteras i ett särskilt cirkulär, nr 12:22. Nedan följer en kort redovisning i punktform, exklusive Allmänna bestämmelser och underbilagor, av överenskommelsen. Innehållet i Huvudöverenskommelsen HÖK 12 Avtalsperioden omfattar tiden Löneöversyn per den 1 april 2012 och genomförs som traditionell förhandling om parterna inte enas om annat. Varje tillsvidareanställd medlem i Kommunal bidrar med 650 kronor. Avtalet innehåller inga individgarantier. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

16 CIRKULÄR 12: (3) Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska o t.o.m uppgå till lägst kronor per månad och o fr.o.m uppgå till lägst kronor per månad. Lön för arbetstagare med fast kontant lön i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning ska t.o.m uppgå till lägst kronor per månad och fr.o.m uppgå till lägst kronor per månad. Ett förtydligande i Centrala och lokala protokollsanteckningar angående visstidsanställdas lönesättning. Löneavtalets 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla medarbetare. Samma lönepolitiska grunder gäller för de anställda oberoende av anställnings- eller avlöningsform. Parterna har tillsatt två arbetsgrupper. o Den ena arbetsgruppen ska verka för att öka andelen heltidsanställningar och/eller skapa förutsättningar för önskad sysselsättningsgrad. o Den andra arbetsgruppen ska gemensamt analysera gällande lag- och avtalsbestämmelser rörande anställningsformer, turordning och därmed sammanhängande frågor. Rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund besluta, med anledning av träffad Huvudöverenskommelse, HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet för tillämpning fr.o.m , att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse HÖK 12 samt att efter framställan från respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal - LOK 12 - i enlighet med centrala förhandlingsprotokollet

17 CIRKULÄR 12: (3) Frågor Frågor besvaras i första hand av Jonas Jansfors och Lotta Kärger, SKL, samt Anders Bergqvist, Pacta. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Maria Dahlberg Jonas Jansfors Bilagor: HÖK 12 utom Bilaga 2 Allmänna bestämmelser Redogörelse avseende nyheter/förändringar utom Allmänna Bestämmelser

18 Förhandlingsprotokoll HÖK 12 Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 12 Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) å den andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 12 för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 6. a) Löneavtal (Bilaga 1), b) Allmänna bestämmelser AB med ändringar i 1, 4, 13, 15, 17, 21, 22, 23, 24, 27, 28, 29, 30 och 33 (Bilaga 2) med följande underbilagor D, anställning i personalpool, E, arbetstider m.m. inom räddningstjänsten, J, viss jourtjänstgörande personal, L, lägerverksamhet m.m., U, uppehållsanställning, c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 3), d) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 4), e) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning (Bilaga 5), f) LOK 12 (Bilaga 6 och 6a), 1

19 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om. 3 Fredsplikt Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt. 4 Rekommendation om LOK 12 Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa kollektivavtal LOK 12 med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 6. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektivavtalet LOK 12 enligt Bilaga 6a. 5 Giltighet och uppsägning Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 12 för perioden med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 2

20 6 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För Svenska Kommunalarbetareförbundet 3

21

22 Bilaga 1 till HÖK 12 Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. 2 Löneöversyner Utrymme vid löneöversyn 1. Vid löneöversyn beräknas ett utrymme. Utrymmet, som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett krontalsbelopp för varje medlem i arbetstagarorganisationen som är tillsvidareanställd med månadslön och beräknas enligt nedan Utrymmet utgörs av 650 kronor. Fördelning 2. Utrymmet enligt ovan fördelas i förhandlingar med arbetstagarorganisationen med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1. Anmärkningar 1. I Bilaga 5 till HÖK 12 har de centrala parterna angivit Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning. 2. Del av utrymmet kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna, användas till andra åtgärder. 1

23 3. För arbetstagare vars löneökning väsentligt avviker från övriga jämförbara arbetstagares löneökning ska lönen motiveras. 3. Löneöversyn genomförs årligen och löneförändringar ska gälla fr.o.m. 1 april, såvida inte annat överenskoms. Anmärkning Vid löneöversynstillfället kan avtal om ingångslöner och/eller befattningslöner inom respektive yrke träffas. 4. Lönehöjning för tillsvidareanställda med månadslön avräknas utrymmet. 5. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt, beräkning av utrymmet samt avräkning från utrymmet. Lägsta löner 6. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska t.o.m uppgå till lägst kronor per månad och fr.o.m uppgå till lägst kronor per månad. För arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år. 7. Lön för arbetstagare med fast kontant lön i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning ska t.o.m uppgå till lägst kronor per månad och fr.o.m uppgå till lägst kronor per månad. 8. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Allmänna bestämmelser Bilaga U. Lokal förhandlingsordning 9. Lokala parter kan träffa överenskommelse om att hantera lönesättningsfrågorna på annat sätt än som beskrivs i denna paragraf. Anmärkning Om lönerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat gäller att kriterier för sådan differentiering tydliggörs i de olika verksamheterna, lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där den enskildes arbetsresultat kan bedömas, 2

24 individuella samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med koppling till lön. 3 Förhandlingar m.m. 1. Förhandlingar om lön upptas då part så begär. 2. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare. Anmärkningar 1. Vid nyanställning ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningar hos arbetsgivaren. 2. Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan arbetsgivare arbetstagare, vid andra tillfällen än nyanställning, förutsätter att de lokala parterna enats om principer härför. 3. Överenskommelse arbetsgivare arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättas mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandling. 3. Central förhandling kan påkallas i fall som framgår av 6. 4 Fredsplikt Förhandlingar som avses i 2 och 3 ska föras under fredsplikt. 5 Klassificering Klassificering sker i enlighet med Bilaga 3 till Överenskommelse om lönestatistik. För att säkerställa kvaliteten i de centrala partsgemensamma statistikunderlagen krävs en kontinuerlig lokal översyn av de anställdas kod enligt klassificeringssystemet Arbetsidentifikation, AID. Ansvaret åligger lokala parter. 6 Förhandlingsordning 1. Central part får påkalla central förhandling senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats enbart i fråga om fördelning ( 2 punkt 2) enligt respektive löneöversyn. Anmärkning Vid hantering av lönefrågorna enligt 2 punkt 9 kan centrala förhandlingar påkallas endast då utrymmet inte lagts ut. 2. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av särskild skiljenämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses avslutad. 3

25

26 Bilaga 3 till HÖK 12 Centrala och lokala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Löneöversyn 1. Yrkande från respektive part ska, såvida inte annat lokalt överenskoms, presenteras för motparten senast tre månader före den tidpunkt som respektive löneöversyn avses gälla från. Yrkandena förutsätts vara motiverade och ha sin grund såväl i arbetsrättslagstiftningen som i löneavtalets Grundläggande principer för lönesättningen. Annan åtgärd än lön 2. Om lokal överenskommelse innebär annan åtgärd än lön ska detta för berörd arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen genomför kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor. Innehåller överenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den för jämförelse enligt diskrimineringslagen i lönehänseende beräknas på följande sätt: arbetstagarens fasta kontanta lön efter arbetstidsförkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid för arbetstagaren efter arbetstidsförkortning per vecka genom ordinarie arbetstid för heltid enligt centralt kollektivavtal. Löneöversyn för ackordsavlönade 3. Tillsvidareanställda ackordsarbetare bidrar till löneutrymmet enligt Löneavtalets 2. Lönehöjning för ackordsarbetande avräknas utrymmet. Visstidsanställdas lönesättning 4. Löneavtalets 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla medarbetare. Samma lönepolitiska grunder gäller för de anställda oberoende av anställnings- eller avlöningsform. 1

27 Anteckningar till AB Arbetstid 1. För undersköterska, vårdare, barnskötare, ambulanssjukvårdare, laboratoriebiträde, röntgenbiträde, mottagningsbiträde, vårdbiträde, hemvårdare, 1:e hemvårdare, 1:e skötare, överskötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, sjukvårdsbiträde, barnhemsbiträde, elevassistent ska arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare med ständig nattjänstgöring utgöra i genomsnitt 36 timmar och 20 minuter. Arbetstagare som har arbetstid förlagd till såväl dag- som nattjänstgöring, s.k. rotationstjänstgöring, ska ha en genomsnittlig veckoarbetstid av 36 timmar och 20 minuter inom beräkningsperioden. Detta gäller under förutsättning av att nattpassen under beräkningsperioden utgör minst 20 % av den totala arbetstiden. 2. Arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sönoch eller helgdag ska tillförsäkras 9 fridagar per fyraveckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperioder. Möjlighet att avstå enstaka fridag finns för arbetstagare som så önskar. 3. Förlängs beräkningsperioden med stöd av 13 mom. 6f) och arbete därmed förläggs till lördag söndag i större utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal. 4. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller. Arbetstid För landstingssektorn och f.d. Privoföretag anslutna till Pacta gäller 5. För laboratoriebiträde, röntgenbiträde, obduktionstekniker, överskötare, 1:e skötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, undersköterska, sjukvårdsbiträde, mottagningsbiträde, barnskötare, baderska, badbiträde, fotvårdsspecialist, ambulanssjukvårdare, arbetsterapibiträde, elevassistent, vårdare i behandlingsarbete, barnhemsbiträde, vårdare, vårdbiträde, vårdbiträde öppen vård, förrådsbiträde, 1:e kock, kokerska, kock, kallskänka, serveringsbiträde, köksbiträde, överstäderska, städerska, sömmerska, sömnadsbiträde, tvättmaskinskötare, tvättbiträde vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare utgöra i genomsnitt 37 timmar per vecka. 2

28 Övertid 6. För personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbeten m.m. anställda som yrkesarbetare, park- och trädgårdsarbetare, förrådsarbetare, anläggningsarbetare, bil- och maskinförare, renhållningsarbetare eller elmontör ska, om inte annat lokalt överenskommits, följande gälla: Om övertidsarbete, som inte kommer omedelbart efter den ordinarie arbetstiden eller omedelbart efter på denna följande måltidsrast av normal längd, inställs eller inte uppgår till två timmar utges lön för tre timmar, när arbetstagare inkallas till tidpunkt efter kl och senast kl , och lön för två timmar, när arbetstagaren inkallas till annan tidpunkt. Arbetstagare som inkallas till övertidsarbete under tid då de fullgör jour eller beredskap, är inte berättigade till minimiersättning vid övertidsarbete. 7. För arbetstagare som har träffat överenskommelse om undantag från kompensation för övertidsarbete bör, om förutsättningarna ändras, en översyn ske av lönesättningen. Obekväm arbetstid 8. Till vårdbiträde i kommun och till vårdpersonal i landsting inom psykiatri och hemsjukvård utges tillägg för obekväm arbetstid vid fyllnads- och övertidsarbete. Jour och beredskap 9. Organisatoriska och andra åtgärder bör vidtas så att jouruttag begränsas till vad som sägs i ATL. Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomföra är parterna beredda att träffa överenskommelse om erforderligt överuttag av jour i kollektivavtal. Semester 10. Arbetstagare som är månadsavlönad och har semesterlagens semesterår får semesterlönetillägg. Under semesteråret med början utges kronor per semesterdag för högst 25 av årets betalda semesterdagar. Detta gäller för heltidsanställd arbetstagare. Beloppet minskas med hänsyn till sysselsättningsgrad och partiell ledighet. Sjuklön m.m. 11. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som komplement till lön enligt och Bilaga U om prestationslön, ackords- 3

29 lön, resultatlön eller liknande eller andra alternativa löneformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan lön ska ingå i beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 SjLL. Sådan förhandling får endast föras som lokal förhandling. 12. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen. Civil- och värnplikt 13. AB 30 Civil- och värnplikt i dess lydelse gäller såvida inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. Uppsägningstider m.m. För kommunsektorn och kommunalförbund gäller 14. För personal anställd inom social service, barnomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet, skolmåltidsverksamhet och städverksamhet gäller 33 mom. 1b). Detsamma gäller även för personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbete m.m., anställda som yrkesarbetare, park- och trädgårdsarbetare, förrådsarbetare, anläggningsarbetare, bil- och maskinförare, renhållningsarbetare eller elmontör. För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller 15. Följande arbetsgivare ska tillämpa uppsägningstiderna i 33 mom. 1a) Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till Pacta. 4

30 Övriga anteckningar Sysselsättningsgrad 1. De centrala specialbestämmelserna för heltidsanställda kommunalarbetare, CAK , upphörde att gälla Detta innebar inte något ändrat synsätt beträffande möjligheten av att för berörda yrkesgrupper anställa arbetstagare för annat än heltidsarbete. Förstörda persedlar 2. Arbetstagare äger rätt till ersättning för under arbetet av vårdtagare/omsorgstagare/patient förstörda persedlar och tillhörigheter. Tjänstedräkt m.m. För landstingssektorn gäller 3. Har arbetstagare ålagts att bära arbetsrockar (motsvarande) i arbetet ska arbetstagare även fortsättningsvis få dessa tillhandahållna av arbetsgivaren. Dessa utlämnas med nyttjanderätt under arbetet. Tvätt och erforderlig efterbehandling ombesörjs och bekostas av arbetsgivaren. Distansarbete 4. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex. följande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbetstagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk utrustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering. Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och utbildning. Personlig assistent, ledsagare och avlösare 5. Vid provanställning av personlig assistent, ledsagare och avlösare gäller inte 4 mom. 2. Istället gäller provanställning enligt 6 LAS. 6. Personlig assistent, ledsagare och avlösare anställd med stöd av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), undantas från reglerna i 22 LAS. 7. Företrädesrätt enligt 25 LAS gäller inte anställning där den enskilde funktionshindrade anmodat annan personlig assistent, ledsagare eller avlösare. 5

31 Feriearbetande skolungdom 8. Lokala företrädare för Svenska Kommunalarbetareförbundet ska underrättas för det fall kommunen/landstinget/regionen avser att vidta sysselsättningsåtgärder för feriearbetande skolungdom. Sammanläggning av anställningar 9. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella innebörden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som central förhandling. Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom 10. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande: Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget. Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad. Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget enligt följande (a - b) x c = d a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid c = ny sysselsättningsgrad d = tillägg Vid stadigvarande förflyttning enligt AB 6 tillämpas inte denna reglering. För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet. 6

32 Musikerförbundet Detta avtal gäller jämväl Musikerförbundet med undantag av Löneavtal, Bilaga 1 till HÖK 12, 3 punkt 2 anmärkning 1 3. Pensionsavgifter 10. Sedan lokalt kollektivavtal om löneväxling träffats kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avlöningsförmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL Träffas lokalt kollektivavtal om löneväxling mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och arbetsgivaren är det lokala kollektivavtalet giltigt först efter godkännande av förbundet centralt. 11. Till följd av avvecklingen av PA-KL:s pensioneringsperiod år och pensionsåldern 63 år har bildats ett utrymme. a) För en arbetstagare, med anställning hos arbetsgivaren sedan den 31 december 2003 eller tidigare som är reglerad i LOK med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), gäller följande pensionsavgifter. Arbetstagaren behåller pensionsavgiften så länge han eller hon har en fortlöpande anställning enligt LOK med Kommunal. Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av KAP-KL 11 mom. 1 anmärkning 1 en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL 12. Procentsatsen är 1,0 %. Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1975 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av PB 8 i tillämpligt PFA en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen är 1,0 %. b) För en arbetstagare som inte omfattas av a) gäller följande pensionsavgifter. Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av KAP-KL 11 mom. 1 anmärkning 1 en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL 12. Procentsatsen är 0,5 %. Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren, avsätts utöver vad som följer av PB 8 i tillämpligt PFA en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen är 0,5 %. 7

33 TGL För f.d. Privoföretag anslutna till Pacta gäller 12. De arbetsgivare som är anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och PRIVO ska teckna TGL-KL, såvida det inte framgår av annat dokument att de ska teckna annan TGL. 8

34 Bilaga 4 till HÖK 12 Centrala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Skiljenämnd 1. Skiljenämnden består av tre ledamöter, av vilka Sveriges Kommuner och Landsting utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande. De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna. Jämställdhet 2. I diskrimineringslagen åläggs arbetsgivare och arbetstagare att verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. För att en utveckling i denna riktning ska vara möjlig på en övergripande nationell nivå krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Dessutom fordras en samsyn på arbetsmarknaden framför allt inom och mellan de fackliga organisationerna. Lönepolitik 3. Det är angeläget att arbetsgivaren arbetar fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa övergripande riktlinjer bör vara enhetliga för arbetsgivarens olika verksamheter. Anteckningar till AB Arbetstid 1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelserna i 13 mom. 2. 1

35 2. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB 13 mom. 6g) h) och Bilaga J. Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtalsreglering och lagstiftning. Medbestämmandelagen MBL är inte tillämplig på AB 27, på lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av bestämmelserna i AB 5 mom. 1b) eller på 27 mom Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva regler med undantag av 4 mom. 2, 10 mom. 7, 11, 12 mom. 1, 13 mom. 5, 22 mom. 6 och 27 mom. 9. Lokal företrädare för arbetstagarorganisation 5. I AB anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i vissa i avtalet angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast träffas med Svenska Kommunalarbetareförbundets lokalavdelningar (Kommunal) om inte den centrala arbetstagarorganisationen skriftligen meddelar arbetsgivaren annat. Övriga anteckningar Ändringar i lagstiftningen 1. Genomförs under avtalsperioden ändringar i lagstiftning kan förhandlingar påkallas. Räddningstjänstpersonal m.fl. 2. Räddningstjänstpersonal samt skorstensfejare som deltar i utbildning vid MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skolor erhåller fri kost och logi som tillhandahålles av utbildningsenheten. Utbildningen bedrivs som internatutbildning av MSB. MSB debiterar arbetsgivaren (kommunen) för kurskostnaden. 2

36 Arbetstagare som deltar i utbildning vid MSB:s skolor erhåller även fria hemresor med billigaste färdsätt var 14:e dag under hela utbildningstiden. Om restiden överstiger sex timmar vid enkel resa, får flyg användas. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommunerna att tillämpa ovanstående förmånsregler under avtalsperioden. 3. Som en del i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete är det naturligt att det finns rutiner om reaktivering för utryckningspersonal vid återinträde i tjänst efter längre frånvaro. Partsgemensamt arbete 4. Parterna är överens om att förmågan att attrahera och rekrytera personal, liksom att motivera och utveckla redan anställda, har stor betydelse för verksamhetens kvalitet och effektivitet. Ökade möjligheter till heltid och/eller önskad sysselsättningsgrad kan påverka möjligheterna för sektorns arbetsgivare att betraktas som attraktiva. Parternas ambition är att öka andelen heltidsanställningar och/eller skapa förutsättningar för önskad sysselsättningsgrad. En partsgemensam arbetsgrupp ska fortsätta arbetet som bedrivits under avtalsperioden Arbetsgruppen ska utarbeta en rapport som innehåller bland annat exempel på hur kommuner arbetat med frågorna, praktiska tips på hur lokala parter kan gå tillväga samt råd om utformningen av lokala kollektivavtal. Parterna är vidare överens om att det är väsentligt att arbetstagarna ges möjlighet till inflytande över arbetstidens förläggning för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Parterna ska därför kartlägga olika faktorer som kan påverka arbetstidsförläggningen och utarbeta råd och stöd för hur lokala parter kan arbeta med detta. Parterna ska särskilt belysa möjligheten att utifrån ett verksamhetsperspektiv åstadkomma en sammanhållen arbetstidsförläggning för arbetstagarna. Resultatet av parternas arbete och hur detta har påverkat lokala parter ska utvärderas. Utvärderingen ska vara klar senast den Parterna ska gemensamt analysera gällande lag- och avtalsbestämmelser rörande anställningsformer, turordning och därmed sammanhängande frågor. Syftet med detta är att utreda förutsättningarna för att införa förändrade kollektivavtalsregleringar avseende tidsbegränsade anställningar samt arbetsbrist. Arbetet ska slutföras under

37

38 Bilaga 5 till HÖK 12 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning Löneavtalet utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En förutsättning för att en sådan lönesättning ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. För att denna lönebildningsprocess ska bli framgångsrik förutsätts att parterna lokalt finner former för hur det lönepolitiska arbetet ska genomföras. I detta arbete finns ett antal beståndsdelar som det är särskilt viktigt att finna samsyn kring. De centrala parterna vill därför inledningsvis i nedanstående punkter peka på några viktiga delar av processen som ökar möjligheterna för en väl fungerande individuell lönesättning. Hur dialogen/informationen kring den av arbetsgivaren fastställda övergripande lönepolitiken ska genomföras. Vid arbetsgivarens löneanalys är det viktigt att grupper med liten lönespridning uppmärksammas och att lönespridningens betydelse för goda resultat beaktas. Att medarbetarna ges möjlighet till delaktighet i dialogen kring utformningen av de verksamhetsbaserade lönekriterierna t.ex. genom att utnyttja nuvarande samverkanssystems möjligheter till dialog på arbetsplatserna. Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärksammas liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens möjligheter att påverka sin egen löneutveckling. Formerna och förutsättningarna för genomförandet av de individuella samtalen samt eventuella handlingsplaner. Det är naturligt att i lönebildningsprocessen uppmärksamma också arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller föräldraledighet. Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskriminering beaktas. 1

39 Utöver detta ska följande särskilt beaktas: Rollfördelning Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock en tydlighet i uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i löneprocessen tydliggörs. Tidplan för löneöversynsarbetet Ett individuellt lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför är det naturligt att även löneöversynen återkommer årligen. Genom en god planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten för ikraftträdande. Analys av löner Löneavtalet förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina löner. Därutöver kräver diskrimineringslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt. Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att de förtroendevalda diskuterar och tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer. Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs utifrån lönepolitisk synpunkt, samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper. Kartläggning och analys följs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov. Det är väsentligt att se analys av löner och den därpå bestämda handlingsplanen tillsammans med arbetsgivarens övriga ambitioner och prioriteringar samt konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en helhet. Detta möjliggör för arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters totala behov av åtgärder. Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger både samman med en konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda. 2

40 Inför löneöversyn Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsförbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löneökningsbehovet. Samtal Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtalet i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras. En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivningen som sitt sätt att sätta lön. Svag eller ingen löneutveckling Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven löneökning över tid ska för den enskilde vara något som framgått och motiverats i dialog mellan arbetstagare och chef. För att åstadkomma förändring är det naturligt att utifrån en handlingsplan göra återkommande uppföljningar i syfte att nå en bättre måluppfyllelse. Avsikten är att lägga grunden för en bättre löneutveckling eller finna alternativa vägar för den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ansvar för att handlingsplan och uppföljning kommer till stånd. Löneutveckling för äldre arbetstagare I ett personalförsörjningsläge där verksamheterna står inför stora pensionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare. Genom att söka bibehålla engagemang och motivation även för/hos de äldre arbetstagarna ökar 3

41 förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Därvid kommer deras erfarenhet och kompetens att öka möjligheterna att nå målen för verksamheterna. Det är därför väsentligt att såväl ur lönespridnings- som personalförsörjningssynpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna. Lönesättning av nyanställda får därför inte leda till en fortgående sammanpressning av lönebilden. 4

42 Bilaga 6 till HÖK 12 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 12 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal LOK 12 om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör 1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK 12 1 Bilagorna 4, 5, 6 och 6a undantagna 2 och 3 samt 2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet. 2 Giltighet och uppsägning Kollektivavtalet avlöser gällande kollektivavtal LOK 10 och gäller t.o.m med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i HÖK 12. Säger central part upp HÖK 12 upphör LOK 12 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 12 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 3 Övrigt Förhandlingen förklaras avslutad.... den För... (arbetsgivarparten) 1

43 ... (underskrift) För... (arbetstagarparten)... (underskrift) 2

44 Bilaga 6a till HÖK 12 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 12 1 Innehåll m.m. Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna LOK 12 hör mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelser enligt HÖK 12 1 bilagorna 4, 5, 6 och 6a undantagna 2 och 3. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp HÖK 12 upphör LOK 12 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 12 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 1

45 Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 12 med Kommunal inklusive samtliga protokollsanteckningar men exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas i ett särskilt cirkulär, nr 12:22. Parterna i Huvudöverenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet. Allmänt Löneavtalet med Kommunal i HÖK 12 innehåller endast en större förändring, borttagna individgarantier och ett förtydligande vad gäller visstidsanställdas lönesättning. För Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta är det ett viktigt steg att de lokala parterna nu förfogar över hela löneutrymmet. Kommunal framförde i förhandlingarna farhågor för att om individgarantin togs bort skulle det kunna leda till en mer godtycklig lönesättning. Därför yrkade förbundet på en förstärkt handlingsplan i de fall en arbetstagare får liten eller ringa löneökning. Avtalet innehåller inga förändringar i den delen, men något längre fram i redogörelsen påminner vi om vad som redan finns i löneavtalet och Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning, Bilaga 5 som gäller arbetstagare som får svag eller ingen löneutveckling. Kommunals kanske allra viktigaste fråga i den här avtalsrörelsen kom att vara visstidsanställdas villkor och lönesättning. Kommunal har yrkat på att införa timlöner i avtalet alternativt att visstidsanställda ska ingå i utrymmesberäkningen enligt 2 i Löneavtalet. Från SKL och Pactas sida har vi även denna gång undvikit att ingå ett avtal som innehåller dessa regleringar. Däremot har vi i Centrala och lokala protokollsanteckningar gjort ett förtydligande vad gäller visstidsanställdas lönesättning och det är att Löneavtalets 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla medarbetare. Samma lönepolitiska grunder gäller för de anställda oberoende av anställnings- eller avlöningsform. Ovanstående är en viktig markering om att visstidsanställdas lönesättning och löneökning behöver hanteras på ett strategiskt och medvetet sätt. Längre fram i redogörelsen beskrivs några punkter som kan tjäna som inspiration och vägledning. 1

46 Förhandlingsprotokoll 1 Innehåll Innehåller i sedvanlig ordning en uppräkning av överenskommelsens alla delar. 2 Giltighet och uppsägning Giltighetstiden på hela Huvudöverenskommelsen är 11 månader, Löneöversynen för 2012 omfattar emellertid en period om 12 månader och utgår från 1 april Uppsägningstider och förfaranden i övrigt är som föregående avtalsperiod. Löneavtal, Bilaga 1 2 Löneöversyner 2 punkten 1 I HÖK 12, liksom i HÖK 10, finns inte uttrycket lägst. Det innebär att det finns en summa som varje arbetstagare bidrar med till utrymmet. Utrymmet fördelas därefter i förhandlingar med Kommunal såvida parterna inte kommer överens om annat enligt 2 punkten Varje medlem i Kommunal som är tillsvidareanställd med månadslön bidrar till utrymmet med 650 kronor. 2 punkten 3, Löneöversynsdatum Löneförändringar gäller från den 1 april punken 6 och 7, Lägsta löner Avtalets lägsta löner höjs med 650 kronor från den 1 september Nya belopp enligt nedan. Lönen för arbetstagare med fast kontant lön som har fyllt 19 år är lägst kronor t.o.m och höjs till lägst kronor fr.o.m

47 För arbetstagare som har den yrkesförberedande gymnasieutbildning som arbetsgivaren efterfrågar och ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning är lägst kronor t.o.m och höjs till lägst kronor fr.o.m När Löneavtalet beskriver att den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till kronor och fr.o.m kronor innebär det att timavlönade saknar avtalsreglering av lägstlönen. Även avseende lägstlöner är det samma principer som ska gälla för medarbetarna oberoende av löneform. Att lönesätta någon mindre förmånligt med hänvisning till avlöningsform är inte gångbart vare sig ur lönepolitiskt hänseende eller utifrån rådande diskrimineringslagstiftning. Två kommentarer till Löneavtalet Borttagna individgarantier Löneavtalet innehåller inga garanterade löneökningar för individen. För arbetstagare vars löneökning västentligt avviker från övriga jämförbara arbetstagares löneökning ska lönen motiveras, vilket framgår av en anmärkning till 2 Löneöversyn under rubriken Fördelning. Därutöver finns det anledning att påminna om Bilaga 5 till HÖK 12, Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning, där beskrivs bl.a. att det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. För att åstadkomma förändring är det rimligt att utifrån en handlingsplan göra återkommande uppföljningar i syfte att nå en bättre måluppfyllelse. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att handlingsplan upprättas och att uppföljning blir av. Visstidsanställdas lönesättning En fråga som Kommunal har drivit under flera avtalsrörelser är vikten av att alla deras medlemmar uttryckligen ska omfattas av Löneavtalet. Parterna är som nämndes inledningsvis överens om att 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla medarbetare. Protokollsanteckningen är egentligen inte en ny avtalsbestämmelse utan ett klargörande som innebär att varje arbetsgivare har att utgå ifrån att samma lönepolitiska grunder ska gälla för alla medarbetare oberoende av anställnings- eller avlöningsform. Nedanstående punkter kan tjäna som vägledning för lönesättning av visstidsanställda. 3

48 Lönesättning av nyanställda Enligt Löneavtalets 3, Förhandlingar m.m. punkt 2 anmärkning 1, ska lönen vid nyanställning sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningar hos arbetsgivaren. Det är naturligt att arbetsgivare vid nyanställning differentierar lönen för visstidsanställda arbetstagare utifrån samma principer och utarbetade riktlinjer som sker för tillsvidareanställda arbetstagare. Arbetsgivaren har i sin lönesättning av nyanställd arbetstagare att beakta såväl diskrimineringslagstiftning, som nuvarande och önskvärd framtida lönestruktur. Översyn av lön för visstidsanställda Löneavtalets 1, Grundläggande principer för lönesättning, förutsätter att varje arbetsgivare hanterar visstidsanställda arbetstagare enligt samma lönepolitiska principer som tillsvidareanställda arbetstagare. Samma principer innebär t.ex. att arbetsgivaren, i det fall anställningen har lång varaktighet, ser över lönen för en visstidsanställda en gång var tolfte månad och att denna översyn sker på samma lönepolitiska grunder oavsett anställningsform. För anställningar med kortare varaktighet är grundprincipen att lön och villkor bestäms för varje ny anställningsperiod. I det fall lönesättningen inte prövas vid varje nytt anställningstillfälle är det naturligt, ur ett lönepolitiskt såväl som praktiskt perspektiv, att timlön/timlöner ses över årligen. Hantering av löneökning för visstidsanställda Observera att översyn av lön för visstidsanställda, oavsett när den inträffar under året, görs helt utanför såväl utrymmes- som avräkningsbestämmelserna enligt Löneavtalets 2, Löneöversyner. Centrala och lokala protokollsanteckningar, Bilaga 3 Anteckningar till Löneavtal Ny punkt 4, Lönesättning för visstidsanställda Löneavtalets 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla medarbetare. Samma lönepolitiska grunder gäller för de anställda oberoende av anställnings- eller avlöningsform. En förtydligande anteckning av vad parterna tidigare konstaterat gäller. Bestämmelsen har kommenterats tidigare i denna redogörelse. 4

49 Anteckningar till AB Ändringar i punkt 1, Arbetstid Begränsningsperiod har ersatts av beräkningsperiod. Det innebär ingen förändring i sak, utan är enbart en anpassning till ATL:s språkbruk. Ny punkt 13, Civil- och värnplikt AB 30 Civil- och värnplikt har tagits bort från AB och ersatts med en protokollsanteckning som innebär att lydelsen gäller såvida inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. Ändring i tidigare punkterna 13, 14 och 15, Uppsägningstider m.m. Med anledning av ändrade uppsägningstider i samband med Omställningsavtalet KOM-KL. Punkt 16utgår, Föräldrapenning under sommaruppehåll Föräldrapenningtillägget i AB 29 har gjorts uppdelningsbart, vilket innebär att protokollsanteckningen inte längre behövs. Övriga anteckningar Ändringar i punkterna 5 7 Personlig assistent, ledsagare och avlösare Protokollsanteckningarna har kompletterats med ledsagare och avlösare, som redan omfattas av bestämmelserna. I anteckning 7 har förtydligande gjorts om att företrädesrätt till återanställning inte gäller anställning där den enskilde funktionshindrade har anmodat annan personlig assistent, ledsagare eller avlösare oavsett om arbetstagaren har omvårdnadskompetens eller inte. Förtydligande punkt 11, Musikerförbundet Detta avtal gäller jämväl Musikerförbundet med undantag Löneavtal 3 punkt 2 anmärkning 1 3. Skrivningen har tidigare funnits i Kommunals HÖK men utrangerades i samband med att HÖK 05 träffades. Skrivningen återinfördes 2010 och med samma innebörd som tidigare. Det innebär att Musikerförbundets medlemmar är omfattade av Huvudöverenskommelsen, med undantag för anmärkningarna i Löne- 5

50 avtalets 3. Vidare innebär protokollsanteckningen att i det fall Musikerförbundet har medlemmar företräds dessa av Kommunal i samband med löneöversynen. Arbetsgivaren ska följaktligen inte heller teckna någon LOK med Musikerförbundet. Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 4 Anteckningar till AB Ändring av punkt 5 Lokal företrädare för arbetstagarorganisation Eftersom det framgår av respektive paragraf i AB om det är möjligt att träffa avvikelse genom lokalt kollektivavtal har hänvisningen till vilka paragrafer det gäller tagits bort, vilket inte innebär någon ändring i sak. Övriga anteckningar Tidigare punkt 2 utgår, Lön vid annan anställning Arbetsgruppen har slutfört sitt arbete som inte resulterade i någon ny kollektivavtalsreglering. Tidigare punkt 5 utgår, Jämställdhetsråd Ett Jämställdhetsråd har inrättats och punkten tas bort. Tidigare punkt 6utgår, Löneöversyn 2012 Har av naturliga skäl utgått. Nya punkter 4 och 5. Partsgemensamt arbete. Parterna har tillsatt två arbetsgrupper. Den ena arbetsgruppen ska verka för att öka andelen heltidsanställningar och/eller skapa förutsättningar för önskad sysselsättningsgrad. Arbetsgruppen ska utarbeta en rapport som innehåller bland annat exempel på hur kommuner arbetat med frågorna, praktiska tips på hur lokala parter kan gå tillväga samt råd om utformningen av lokala kollektivavtal. Den andra arbetsgruppen ska gemensamt analysera gällande lag- och avtalsbestämmelser rörande anställningsformer, turordning och därmed sammanhängande frågor. Syftet med detta är att utreda förutsättningarna för att införa förändrade kollektivavtalsregleringar avseende tidsbegränsade anställningar samt arbetsbrist. 6

51 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 12, Bilaga 6 och 6a Bilagorna är uppdaterade men annars ingen ändring i hanteringen. Centrala parter är överens om lokala parter ska teckna LOK 12 med åtminstone angivet innehåll. 7

52 ÄRENDE 5

53 Cirkulärnr: 12:25 Diarienr: 12/3350 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: HÖK 12, OFRs förbundsområde läkare Lena Schaller, Ann-Charlotte Ohlsson Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Datum: Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 12 - med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund, samt överenskommelse om avtal som inte omfattas av HÖK 12 HÖK 12 utom bilaga 2 Allmänna bestämmelser Specialbestämmelser läkare och Med stud 12 Redogörelse avseende nyheter/förändringar utom Allmänna bestämmelser

54 (3) CIRKULÄR 12:25 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Lena Schaller Ann-Charlotte Ohlsson Nyckelord: HÖK 12, OFRs förbundsområde Läkare Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m HÖK 12 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund, samt överenskommelse om avtal som inte omfattas av HÖK 12 Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 30 april 2012 en Huvudöverenskommelse, HÖK 12, med OFRs förbundsområde Läkare. I förbundsområdet ingår Sveriges läkarförbund. Samtidigt träffades också överenskommelse om avtal gällande villkor för medicinestuderande som vikarierar på underläkaranställning och provtjänstgörande läkare (Med stud 12) som inte omfattas av HÖK 12. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt vad som framgår av protokollets 1, Innehåll m.m. I den bifogade redogörelsen till detta cirkulär finns alla förändringar/nyheter i överenskommelsen beskrivna vad avser förhandlingsprotokoll och bilagor utom Allmänna bestämmelser Bilaga 2, Allmänna bestämmelse, kommenteras i ett särskilt cirkulär, nr 12:xx Därutöver finns ett särskilt cirkulär, nr 10:30, som behandlar Löneavtalens olika delar samt det lönepolitiska arbete som är en förutsättning för en god tillämpning av respektive Löneavtal. Detta cirkulär är gemensamt för alla Huvudöverenskommelser. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

55 CIRKULÄR 12:XX (3) Nedan följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen. Innehållet i Huvudöverenskommelsen HÖK 12 Avtalsperioden omfattar tiden Löneavtalet Löneöversyn per den 1 april 2012 med ett garanterat utfall på 2,6 procent. I en anmärkning konstateras att löneökningsnivån kan begränsa utrymmet för lokal lönebildning under Allmänna bestämmelser och Specialbestämmelser Allmänna bestämmelser och Specialbestämmelser gäller i sin lydelse fr.o.m Bestämmelsen avseende provanställning har ändrats. Förhandlingsskyldigheten enligt MBL har utgått och provanställningen är numera möjlig att bryta i förtid. En kollektivavtalsreglering har införts som kompletterar LAS och innebär att tidsbegränsade anställningar övergår till tillsvidareanställning när en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod. Efterbehandlingsbestämmelsen har ersatts med att en arbetstagare har rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid. En varseltid på tre månader har införts vid anmälan om föräldraledighet. De särskilda ersättningarna räknas upp med 2,6 procent från och med Centrala protokollsanteckningar Partsgemensamma arbeten ska påbörjas om förutsättningar för en ökad lokal lönebildning, användarvänligare Specialbestämmelser, samt för att kartlägga och analysera tidsbegränsade anställningar för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare. Med stud avtalet Avtalsperioden omfattar tiden Lägsta arvodesbelopp (lägstlönen) höjs med 2,6 procent, från kronor till kronor fr.o. m

56 CIRKULÄR 12:XX (3) Rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund besluta, med anledning av träffad Huvudöverenskommelse, HÖK 12 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund för tillämpning fr.o.m samt Allmänna bestämmelser och Specialbestämmelser för tillämpning i sin lydelse fr.o.m att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse HÖK 12, att efter framställan från respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal LOK 12 i enlighet med centrala förhandlingsprotokollet, samt att anta överenskommelse om avtal Med stud 12 som lokalt kollektivavtal. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras i första hand av Lena Schaller och Ann-Charlotte Ohlsson Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Maria Dahlberg Lena Schaller Bilagor: HÖK 12 utom Bilaga 2 Allmänna bestämmelser Specialbestämmelser för läkare och Med stud 12 Redogörelse till HÖK 12 avseende nyheter/förändringar utom Allmänna bestämmelser

57 Förhandlingsprotokoll HÖK 12 Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 12 Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer å den andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 12 för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 7. a) Löneavtal (Bilaga 1), b) Allmänna bestämmelser AB i lydelse fr.o.m med ändringar i 1, 4, 13, 15, 17, 21, 22, 23, 24, 27, 28, 29, 30 och 33 (Bilaga 2) med följande underbilagor D, anställning i personalpool, L, lägerverksamhet m.m., U, uppehållsanställning, c) Specialbestämmelser för läkare inom landsting/region samt för läkare vid sjukvårdsinrättningar i Gotlands kommun och inom Pacta (Bilaga 3), d) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 4), e) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 5), f) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning (Bilaga 6), 1

58 g) LOK 12 (Bilaga 7 och 7a). 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om. 3 Fredsplikt Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt. 4 Rekommendation om LOK 12 m.m. Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa kollektivavtal LOK 12 med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 7. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektivavtalet LOK 12 enligt Bilaga 7a. 5 Giltighet och uppsägning Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 12 för perioden med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 2

59 6 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer Sveriges läkarförbund 3

60

61 Bilaga 1 till HÖK 12 Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. Det är särskilt viktigt att lönen för chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederbörande uppnår. Chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål nås och att uppföljning av resultat sker. 2 Löneöversyner Inför löneöversyn 1. Överläggning med arbetstagarorganisationen ska genomföras om arbetsgivarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna. Dessa ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. Det ligger i respektive parts ansvar att medverka genom egna förberedelser och aktivt deltagande. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete med de lönepolitiska frågorna. Vid överläggningen avgörs vilken modell som ska tillämpas för löneöversyn. I Bilaga 6 till HÖK 12 har de centrala parterna angivit Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning. Denna bilaga tjänar som vägledning till vad som ska diskuteras i överläggningen. 1

62 Anmärkningar 1. Resultatet av överläggningarna ska inte ha kollektivavtals ställning. 2. Löneöversyn ska genomföras som förhandling om lokal part så begär. 3. Bestämmelserna om löneöversyn gäller inte för AT-läkare eller annan icke legitimerad läkare. Löneöversyn 2. Löneöversyn sker genom att arbetsgivaren, efter avslutad överläggning enligt punkt 1, lämnar förslag i dialog om ny lön till berörd arbetstagare. Förslagen utformas med beaktande av en ökad lönespridnings betydelse för goda resultat och ska ha sin grund i väl kända kriterier. De grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1 ska beaktas liksom överläggningarna enligt ovan. Avstämning 3. Arbetsgivaren ska till arbetstagarorganisationen meddela sitt samlade förslag till ny lön på individnivå. Förslaget avstäms mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Speciell uppmärksamhet ska dock ägnas gjorda erfarenheter av den genomförda löneöversynsprocessen i syfte att lägga grund för nästa. Anmärkningar 1. Avstämningen sker senast två veckor efter meddelat förslag. Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist. 2. Resultatet av avstämningen ska inte ha kollektivavtals ställning. Resultat av löneöversyn 4. Efter avstämningen anses arbetsgivarens förslag fastställt och de fastställda lönerna ingår i det lokala kollektivavtalet om lön och allmänna anställningsvillkor LOK 12. Löneöversynstidpunkt 5. Resultat av löneöversyn gäller fr.o.m. 1 april, såvida inte annat överenskoms. Lokal förhandlingsordning 6. Lokala parter kan träffa överenskommelse om att hantera lönesättningsfrågorna på annat sätt än som beskrivs i denna paragraf. 2

63 Garanterat utfall 7. Arbetstagarorganisationen garanteras ett utfall i procent av sin lönesumma vid löneöversyn. Lönesumman utgörs av summan av de fasta kontanta lönerna för medlemmar som vid löneöversynstillfället är tillsvidareanställda med månadslön. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt och annan beräkning av garanterat utfall. Anmärkningar 1. Del av det garanterade utfallet kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna användas till andra åtgärder. 2. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Bilaga U till Allmänna bestämmelser. 3. Bestämmelserna om garanterat utfall gäller inte för läkare som företräder arbetsgivaren vid löneöversyner och förhandlingar enligt 2 och 3 och själv genomför sin löneöversyn. 4. Arbetstagare som anställts i enlighet med Lag (1982:764) om vissa läkartjänster inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m. jämställs med tillsvidareanställd arbetstagare vid tilllämpning av 2 punkt 7. Bestämmelserna om garanterat utfall gäller inte hos den arbetsgivare där arbetstagarorganisationen har färre än 5 medlemmar. Anmärkning I Stockholms, Göteborgs, Malmö och Gotlands stad/kommun samt i landsting/region gäller färre än 10 medlemmar. Garanterat utfall per löneöversyn och år Löneöversyn Det garanterade utfallet för arbetstagarorganisationen utgör 2,6 %. Anmärkning Löneökningsnivån kan begränsa utrymmet för lokal lönebildning Övriga överenskommelser om lön Förhandlingar om lön upptas då part så begär. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare. 3

64 Central förhandling kan påkallas i fall som framgår av 6. 4 Fredsplikt Förhandlingar som avses i 2 och 3 ska föras under fredsplikt. 5 Klassificering Klassificering sker i enlighet med Bilaga 3 till Överenskommelse om lönestatistik. För att säkerställa kvaliteten i de centrala partsgemensamma statistikunderlagen krävs en kontinuerlig lokal översyn av de anställdas kod enligt klassificeringssystemet Arbetsidentifikation, AID. Ansvaret åligger lokala parter. 6 Förhandlingsordning Lokal förhandling 1. Lokal arbetstagarorganisation får senast två veckor från avstämningstidpunkten enligt 2 punkt 3 påkalla lokal förhandling om huruvida garanterat utfall uppnåtts. Anmärkning Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist. Central förhandling 2. Central part får påkalla central förhandling enbart i nedanstående frågor senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats a) i frågor som avses i 6 punkt 1 b) i frågor som avses i 2 punkt 1 anmärkning 2 om huruvida garanterat utfall uppnåtts samt fördelning av garanterat utfall enligt respektive löneöversyn. Skiljenämnd 3. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av särskild skiljenämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses avslutad. 4

65 Bilaga 4 till HÖK 12 Centrala och lokala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Annan åtgärd än lön 1. Om löneöversyn innebär annan åtgärd än lön ska detta för berörd arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen genomför kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor. Innehåller överenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den för jämförelse enligt diskrimineringslagen i lönehänseende beräknas på följande sätt: arbetstagarens fasta kontanta lön efter arbetstidsförkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid för arbetstagaren efter arbetstidsförkortning per vecka genom ordinarie arbetstid för heltid enligt centralt kollektivavtal. Lokala parters ansvar 2. Parterna konstaterar att det är de lokala parternas gemensamma ansvar att söka förhindra uppkomsten av oönskade löneskillnader mellan kvinnliga och manliga läkare. Anteckningar till AB Arbetstid 1. Förlängs beräkningsperioden med stöd av 13 mom. 6f) och arbete därmed förläggs till lördag söndag i större utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal. Sådant kollektivavtal fordras dock inte vid övergång till nya arbetstidsbestämmelser enligt specialbestämmelsen för läkare (Bilaga 3). 2. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller. 3. Lokala förhandlingar kan påkallas med stöd av AB 13 mom. 7 angående lokalt kollektivavtal om bl.a. tillämpningen av bestämmelserna AB 13 mom. 6 1

66 punkt h). I avsaknad av lokal överenskommelse är regleringen i Bilaga 3 till HÖK 12 (Specialbestämmelser för läkare) punkt 3 A tillämplig. Övertid 4. Om sådan heltidsanställd arbetstagare som avses i 20 mom. 1 och som enligt bestämmelserna i momentet inte har rätt till kompensation för övertidsarbete utför annat arbete än deltagande i sammanträde på tid överstigande den fastställda arbetstiden, får arbetstagaren om så är möjligt ledigt från arbetet för motsvarande tid. 5. För arbetstagare som har träffat överenskommelse om undantag från kompensation för övertidsarbete bör, om förutsättningarna ändras, en översyn ske av lönesättningen och övertidsrätten. Jour och beredskap 6. Organisatoriska och andra åtgärder bör vidtas så att jouruttag begränsas till vad som sägs i ATL. Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomföra är parterna beredda att träffa överenskommelse om erforderligt överuttag av jour i kollektivavtal. Sjuklön m.m. 7. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som komplement till lön enligt och Bilaga U om prestationslön, ackordslön, resultatlön eller liknande eller andra alternativa löneformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan lön ska ingå i beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 SjLL. Sådan förhandling får endast föras som lokal förhandling. 8. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen. Civil och värnplikt 9. AB 30 Civil och värnplikt i dess lydelse gäller såvida inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. 2

67 Uppsägningstider för arbetsgivare som är medlem i Pacta 10. Arbetsgivare som är medlem i Pacta kan besluta att 33 mom. 1 a) ska gälla för verksamheten. För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller 11. Följande arbetsgivare ska tillämpa uppsägningstiderna i 33, mom. 1a) Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till Pacta. Övriga anteckningar Avlösning av semester 1. Arbetstagare som senast erhöll eller kvalificerat sig för 42 semesterdagar enligt ÖLA 95 i lydelse fr.o.m äger rätt att behålla dessa så länge arbetstagaren kvarstår i samma anställning. Arbetstagare som i den tidigare anställningen erhöll 42 semesterdagar kan vid nyanställning förhandla om att behålla dessa. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan det antal semesterdagar som överstiger vad som följer av AB 27 avlösas i fast kontant lön. 2. Professor som senast kvalificerat sig för 42 semesterdagar per år enligt Specialbestämmelser Läkare (Bilaga 3 HÖK 07), äger rätt att behålla dessa så länge arbetstagaren kvarstår i samma anställning. Lokala avtal om semester för professor äger fortsatt giltighet om de lokala parterna inte enas om annat. Distansarbete 3. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex. följande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbetstagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk utrustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering. 3

68 Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och utbildning. Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom 4. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande. Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget. Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad. Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget enligt följande (a - b) x c = d a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid c = ny sysselsättningsgrad d = tillägg Vid stadigvarande förflyttning enligt AB 6 tillämpas inte denna reglering. För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet. Ersättning för intyg 5. Värdet av verifierad ersättning för intyg för enskilda arbetstagare enligt ÖLA 95 i lydelse fr.o.m används till åtgärder som överenskommelse kan träffas om. Arbetsgivare kan besluta att arbetstagare även fortsättningsvis äger rätt att utfärda utlåtanden och intyg på tjänstgöringsfri tid och därmed erhålla ersättningen. Administrativa uppdrag 6. Ersättningar som utges för administrativa uppdrag ingår i den totala månadslönen. 4

69 SK-kurs 7. För deltagande i SK-kurs erhåller läkare ledighet med bibehållen lön. Sammanläggning av anställningar 8. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella innebörden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som central förhandling. Löneväxling 9. Sedan lokalt kollektivavtal om löneväxling träffats kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avlöningsförmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL 13 14, kompetensutveckling eller arbetstid m.m. Pensionsavgifter För kommunsektorn gäller 10. Utöver vad som följer av PB 8 i PFA 98 avsätts för varje arbetstagare, för vilken PFA 98 gäller, en årlig pensionsavgift som tillförs arbetstagarens individuella del. Avgiften är 0,1 % av avgiftsunderlaget enligt PB 11 i PFA 98. 5

70

71 Bilaga 5 till HÖK 12 Centrala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Skiljenämnd 1. Skiljenämnden består av tre ledamöter, av vilka Sveriges Kommuner och Landsting utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande. De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna. Garanterat utfall 2. I löneavtalet används uttrycket garanterat utfall jämfört med tidigare avtal där uttrycket lägst används. I detta avtal används också ett nytt sätt att definiera det garanterade utfallet. Byte av uttryck och definition innebär inte någon förändring vare sig i rättslig eller lönepolitisk bemärkelse. Vad gäller löneöversyn 2012 se anmärkning till 2, punkt 8. Förutsättningar för ökad lokal lönebildning 3. De centrala parterna kommer under hösten 2012 gemensamt inventera vilka förutsättningar som behövs för att kunna nå långa avtalsperioder. Mot bakgrund av detta kommer centrala parter att påbörja ett arbete för att inventera vilka förutsättningar som behövs för att stödja tillämpningen av modellen dialog chef medarbetare i löneöversynen. En sådan inventering inbegriper även kartläggning av vilka alternativa modeller som används lokalt och erfarenheterna av desamma. 1

72 Anteckningar till AB Arbetstid 1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelser i 13 mom. 2. Medbestämmandelagen MBL är inte tillämplig på bestämmelserna i AB 27, på lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av AB 5 mom. 1b) eller på 27 mom Bestämmelserna i AB och specialbestämmelsen för läkare innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva regler, med undantag av 4 mom. 2, 10 mom. 7, 11, 12 mom. 1, 13 mom. 5, 22 mom. 6 och 27 mom. 9. Lokal företrädare för arbetstagarorganisation 4. I AB anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i vissa i avtalet angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast träffas med lokal företrädare för arbetstagarorganisationen, om inte den centrala arbetstagarorganisationen skriftligen meddelar arbetsgivaren annat. Övriga anteckningar Arbetstid 1. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvila enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i Bilaga 3 till HÖK 12 (Specialbestämmelser för läkare) punkt 3 A II stycket g) och h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtalsreglering och lagstiftning. Ändringar i lagstiftning 2. Genomförs under avtalsperioden ändringar i lagstiftning kan förhandlingar påkallas. 2

73 Kompetensutveckling 3. De centrala parterna konstaterar beträffande fortbildning att det är sjukvårdshuvudmannen som svarar för att varje medarbetare har den kompetens som krävs för fullgörande av arbetsuppgifterna och som ska ge förutsättningar för kompetensutveckling. Detta är något som ingår i återkommande utvecklingssamtal mellan medarbetare och chef och som formuleras i individuella utvecklingsplaner som inkluderar fortbildning. Jour- och beredskapstjänstgöring för gravida läkare 4. De centrala parterna konstaterar att jour- och beredskapstjänstgöring är relativt vanligt förekommande för läkare. Vissa situationer under sådan tjänstgöring kan innebära mer fysiska påfrestningar än under ordinarie arbetstid. Arbetsgivare bör därför beakta vilka möjligheter som finns att bereda gravida läkare, som så önskar, befrielse från jour- och beredskapstjänstgöring under de sista månaderna av graviditeten. Partsgemensamma arbeten 5. De centrala parterna kommer att påbörja en gemensam översyn av specialbestämmelsen med målsättning att öka användarvänligheten. De centrala parterna kommer vidare att påbörja arbetet med en kartläggning och analys av tidsbegränsade anställningar för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare. 3

74

75 Bilaga 6 till HÖK 12 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning Denna bilaga anknyter till Löneavtalet och dess överläggning. En förutsättning för att överläggningen ska leda till önskvärd samsyn om arbetsgivarens planerade åtgärder och bidra till en bra löneöversynsprocess är att bilagans olika delar, lokala förutsättningar och praktiska tillämpning diskuteras. Löneavtalet utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En förutsättning för att en sådan lönesättning ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. Lönestrukturen ska stimulera till kompetensutveckling för att individen under hela yrkeslivet ska kunna bidra till verksamhetens utveckling. Sådant forskningsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling beaktas i lönebildningsprocessen. Det är naturligt att i lönebildningsprocessen också uppmärksamma arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller föräldraledighet. Övergripande utgångspunkt i processen ska även vara att lagstiftning om diskriminering beaktas. Lönekriterier för lönesättning ska tydligt visa hur arbetsinsatserna värderas och måste därför utgå från verksamhetens uppdrag och mål. Härvid ska följande särskilt beaktas Analys av löner Löneavtalet förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina löner som underlag till överläggning inför löneöversyn. Därutöver kräver diskrimineringslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt. Det är väsentligt att se analys av löner och den därpå bestämda handlingsplanen tillsammans med arbetsgivarens övriga ambitioner och prioriteringar samt konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en helhet. Detta möjliggör för arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters totala behov av åtgärder. 1

76 Inför löneöversyn Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsförbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löneökningsbehovet. Överläggning En överläggning som är väl förberedd av arbetsgivaren ökar graden av tydlighet och därmed tilltron till arbetsgivaren som lönesättare. Exempel på inslag i en överläggning kan vara synen på lönestrukturfrågorna. Vidare är det angeläget att klargöra de olika stegen i kommande löneöversyn, speciellt med hänsyn till samarbetsformer med dels fackliga organisationer, dels chefer på olika nivåer såväl som arbetstagare. Ett aktivt deltagande av såväl arbetsgivar- som arbetstagarpart bidrar verksamt till att önskvärd tydlighet uppnås. Samtal Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtalet i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras. En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivningen som sitt sätt att sätta lön. Avstämning I en löneöversyn enligt modellen chef medarbetare är avstämningen det tillfälle där arbetsgivarpart och arbetstagarpart stämmer av det garanterade utfallet och analyserar löneöversynsprocessen. Som en del i denna eftersträvas samsyn kring sambandet mellan överläggning och resultat av löneöversyn t.ex. gällande diskrimineringsfrågor. 2

77 Löneutveckling för äldre arbetstagare I ett personalförsörjningsläge där verksamheterna står inför stora pensionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare. Genom att söka bibehålla engagemang och motivation även för/hos de äldre arbetstagarna ökar förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Därvid kommer deras erfarenhet och kompetens att öka möjligheterna att nå målen för verksamheterna. 3

78

79 Bilaga 7 till HÖK 12 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 12 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal LOK 12 om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör 1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK 12 1 Bilagorna 5, 6, 7 och 7a undantagna 2 och 3, samt 2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet. 2 Giltighet och uppsägning Kollektivavtalet avlöser gällande kollektivavtal LOK 10 och gäller t.o.m med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i HÖK 12. Säger central part upp HÖK 12 upphör LOK 12 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 12 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 3 Övrigt Förhandlingen förklaras avslutad. den För... (arbetsgivarparten) 1

80 . (underskrift) För... (arbetstagarparten). (underskrift) 2

81 Bilaga 7a till HÖK 12 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 12 1 Innehåll m.m. Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna LOK 12 hör mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK 12 1 Bilagorna 5, 6, 7 och 7a undantagna 2 och 3. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp HÖK 12 upphör LOK 12 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 12 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 1

82 Bilaga 3 till HÖK 12 Specialbestämmelser för läkare inom landsting/- region samt för läkare vid sjukvårdsinrättningar i Gotlands kommun och inom Pacta Specialbestämmelser till AB 1. Anställningsform m.m. ( 4 mom. 5, 35 mom. 2) a) Anställning på befattning som läkare med samlat ledningsansvar (verksamhetschef, chefsöverläkare) får ske på viss tid. Förordnande på viss tid får också ske för sådana uppdrag där läkare förordnats att ha det samlade ledningsansvaret (verksamhetschef, chefsöverläkare) eller ansvara för ledning och samordning av viss verksamhet. Sådana anställningar eller förordnanden ger ej företräde till ny anställning (återanställning). b) Tidsbegränsad anställning som läkare före legitimation kan inte åberopas för företräde till ny anställning (återanställning). Sådan anställning medräknas inte heller vid beräkning av kvalifikationstid för företrädesrätt. För läkare legitimerad före kan tidsbegränsad anställning som läkare före datum för specialistkompetens inte åberopas för företräde till ny anställning (återanställning). Sådan anställning medräknas inte heller vid beräkning av kvalifikationstid för företrädesrätt. För läkare vid upplåten enhet kan tidsbegränsad anställning som läkare före datum för specialistkompetens inte åberopas för företräde till ny anställning (återanställning). Sådan anställning medräknas inte heller vid beräkning av kvalifikationstid för företrädesrätt. c) Underläkare med annan tidsbegränsad anställning än vikariat, som varit ledig enligt AB 25, 26, 28, 29, 31 och 32, äger rätt till förlängt förordnande för att uppnå legitimation eller specialistkompetens. 1

83 2. Allmänna åligganden ( 6) Paragrafen tillförs följande a) Tillsvidareanställd underläkare under specialiseringstjänstgöring är skyldig att låta sig förflyttas till annan arbetsplats på annan ort i enlighet med upprättad plan för specialiseringstjänstgöring. Anmärkning En plan för specialiseringstjänstgöring kan komma att revideras till följd av ändrade förutsättningar som ej kunnat förutses vid upprättandet. b) Tillsvidareanställd underläkare som erhållit eller uppfyller kraven för specialistkompetens är skyldig att antingen för att bereda plats för annan läkares möjlighet till kompetensutveckling eller av verksamhetsmässiga skäl, låta sig stadigvarande förflyttas till sådan arbetsplats inom landstingskommunen, som arbetsgivaren anvisar, varvid hänsyn ska tas till arbetstagarens specialistkompetens. 3. Arbetstid, arbetstidsförläggning m.m. ( 13) Arbetsgivaren äger, efter lokal förhandling, besluta att punkt 3 C ska gälla för läkare vid viss klinik (motsvarande) i stället för punkt 3 B och punkt 1 under rubriken Befattningsarvode m.m. vid vissa undervisningssjukhus avsnitt II Lektor (klinisk lärare). Vid den klinik (motsvarande) som övergår till att tillämpa punkt 3 C ska fr.o.m. den tidpunkt då bestämmelsen införs ett utrymme bildas och fördelas på sätt som framgår av underbilaga 2. 3 A. Avvikelser från arbetstidslagen Arbetstid ( 13) I Moment 6 tillförs följande Oavsett vad som sägs i 7 ATL ska med arbetad tid ej likställas ledighet som avser kompensation för arbetad tid och bundenhet under jour eller beredskap. Oavsett vad som sägs i 16 ATL får rast vid aktivt arbete under jour och beredskap utbytas mot måltidsuppehåll. 2

84 II Moment 6 punkterna g) och h) ersätts med följande Oavsett vad som anges i ATL g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid enligt gällande arbetstidslagstiftning under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, h) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under en på förhand bestämd sjudygnsperiod. Anmärkning Arbetstagare ska beredas ledighet så att den sammanhängande dygnsvilan uppgår till minst 8 timmar. Parterna är medvetna om att detta i undantagsfall inte är möjligt att uppfylla. Arbetstagare kan anmäla intresse av att undantas från första stycket. Parterna är ense att ovanstående regleringar utgör lämpligt skyddsvärde enligt EG arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel B. Arbetstidsförläggning m.m. I Ordinarie arbetstid Läkares ordinarie arbetstid förläggs till helgfri måndag fredag kl Anmärkning Lokal överenskommelse om annan förläggning kan träffas enligt punkt 3 B III nedan. II Vissa riktlinjer för arbete under obekväm tid Vid planering och organisation av sådant arbete beaktas att sammanhängande arbetspass ordinarie arbetstid och/eller jour där läkaren erfarenhetsmässigt ej får sex timmars nattvila, begränsas till 18 timmar, att ordinarie arbetstid förläggs under tid när arbetsbelastningen erfarenhetsmässigt är hög, att tjänstgöringen fördelas jämnt mellan alla läkare, att närliggande specialiteter och öppen och sluten vård samverkar, 3

85 att handledning och utbildning kan genomföras, att läkare ej deltar i jour och/eller beredskap genomsnittligt oftare än jour vart sjunde dygn beredskap a) vart femte dygn beredskap b) vart tredje dygn, att läkare som fullgör jour bereds dagen efter jourpasset ledighet minst halv dag, i första hand i form av intjänad kompensationsledighet. III Lokal överenskommelse Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får träffa överenskommelse om avvikelse från bestämmelsen om förläggning av ordinarie arbetstid enligt punkt 3 B I, ersättning för arbete under obekväm tid samt bestämmelserna om ersättning för jour och beredskap enligt punkt 6 A C. Uppnås ej enighet i dessa frågor i lokal förhandling gäller bestämmelserna i det centrala avtalet. 3 C. Arbetstidsförläggning Vid planering, organisation och utläggning av arbetstid tillses att sammanhängande arbetspass ordinarie arbetstid och/eller jour där läkaren erfarenhetsmässigt ej får sex timmars nattvila, begränsas till 18 timmar om synnerliga skäl ej föranleder annat, att planerat arbetspass för heltidsanställd inte understiger sex timmar och för deltidsanställd i proportion därtill, att ordinarie arbetstid förläggs under tid när arbetsbelastningen erfarenhetsmässigt förväntas vara hög, att tjänstgöringen fördelas så jämnt som möjligt mellan alla läkare, att närliggande specialiteter och öppen och sluten vård i möjligaste mån samverkar, att handledning och utbildning ska kunna genomföras, att läkare inom ramen för den fastställda verksamheten ges möjlighet att själv planera förläggningen av sin arbetstid, 4

86 att läkare ej ska delta i jour och/eller beredskap genomsnittligt oftare än jour vart sjunde dygn beredskap a) vart femte dygn beredskap b) vart tredje dygn, att läkare som tjänstgjort nattetid därefter bereds ledighet minst halv dag, antingen i schema eller i form av intjänad kompensationsledighet. Anmärkning Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får träffa överenskommelse om avvikelse från dessa bestämmelser. Uppnås ej enighet i dessa frågor i lokal förhandling gäller bestämmelserna i det centrala avtalet. 4. Bisysslor ( 8) Om arbetsgivaren överväger att förbjuda bisyssla med hänvisning till konkurrenskriteriet i AB 8 ska läkaren ges skälig tid för avveckling av verksamheten. 5. Anställnings upphörande ( 33) Paragrafen tillförs följande Läkare med tidsbegränsat förordnande och med anställning hos arbetsgivaren sedan minst tolv månader ska iaktta en uppsägningstid av tre månader. Vid kortare anställningstid än tolv månader gäller lagen om anställningsskydd (LAS) uppsägningstid om en månad. Vid utgången av tidsbegränsat förordnande upphör anställningen. 6. Ersättning för jour och beredskap ( 22) Moment 2 och 3 ersätts av följande Anmärkning Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får träffa överenskommelse om annan ersättning m.m. än vad som sägs i denna punkt. Uppnås ej enighet i dessa frågor i lokal förhandling gäller bestämmelserna i det centrala avtalet. 5

87 A. Bundenhet I. För jour och beredskap äger läkare erhålla kompensation med följande andelar av den tid under vilken läkaren ej fullgör arbete. Där läkaren ålagts kl vardag före sön- och helgdag till kl vardag efter sön- och helgdag annan tid Jour 1/2 (0,5) 1/4 (0,25) Beredskap a) i bostaden eller på annan plats utom arbetsstället på vilken läkaren kan nås med telefon och från vilken läkaren snabbt kan nå arbetsplatsen 1/5 (0,2) 1/10 (0,10) b) i bostaden eller på annan plats utom arbetsstället med skyldighet att vid behov träda i arbete inom två timmar efter inkallelse 1/8 (0,125) 1/16 (0,063) Vid inställelse för tjänstgöring på arbetsställe och återfärd därifrån under ålagd beredskap utges ersättning för resekostnaden enligt samma grunder, som anges i kollektivavtalet om reseersättningar och traktamenten. Kompensation för bundenhet under jour och beredskap kan utges som ledighet eller kontant ersättning enligt arbetsgivarens beslut efter samråd med den anställde. Vid kontant ersättning utges 1/137 av månadslönen per intjänad ledighetstimme. Anmärkning Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får träffa överenskommelse om att kompensation enligt ovan även kan utges i form av avsättning till pensionsförmån. Då sådan överenskommelse träffats kan arbetsgivaren och enskild läkare överenskomma om pensionsavsättning. II. För bundenhet under jour och beredskap utges utöver vad som ovan sagts kontant ersättning för varje intjänad ledighetstimme med 1/440 av månadslönen. 6

88 III. För bundenhet under jour utöver 50 timmar per kalendermånad samt bundenhet under beredskap utöver 150 timmar per kalendermånad utges utöver vad som ovan sagts kontant ersättning för därefter intjänad ledighetstimme med 1/330 av månadslönen. Anmärkning Vid beräkning av 150 timmars bundenhet under beredskap sammanräknas i förekommande fall tid enligt beredskap a) och beredskap b). B. Arbetad tid För arbetad tid under jour och beredskap utges kompensation med följande andelar av den arbetade tiden. Arbete som fullgjorts Andel av den arbetade tiden a) kl på söndag och helgdag; kl dag före sön- och helgdag samt vardag kl ,0 b) kl på dag före sön- och helgdag samt på vardag kl ,5 c) annan tid 1,0 Med helgdag likställs dag enligt AB 13 mom. 3. Påbörjad halvtimme räknas härvid som hel halvtimme, dock att läkare, som fullgör beredskap, för varje inkallelse till sjukhuset tillgodoräknas minst en timme. Restid till och från arbetsstället kompenseras som arbetad tid enligt ovanstående, men utgör inte arbetstid enligt ATL. Kompensation för arbetad tid under jour och beredskap kan utges som ledighet eller kontant ersättning enligt arbetsgivarens beslut efter samråd med den anställde. Vid kontant ersättning utges 1/137 av månadslönen per intjänad timme. Anmärkningar 1. Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får träffa överenskommelse om att kompensation enligt ovan även kan utges i form av avsättning till pensionsförmån. Då sådan överenskommelse träffats kan arbetsgivaren och enskild läkare överenskomma om pensionsavsättning. 2. Arbetsgivaren och berörda läkare äger beträffande viss klinik (motsvarande) överenskomma om att schabloniserad kompensation får utges för arbetad tid under varje 7

89 jour- och beredskapspass med tid, som motsvarar den efter registrering under en 3-månadersperiod konstaterade genomsnittliga arbetade tiden under jour och beredskap vid kliniken. C. Semesterersättning Kontant ersättning enligt punkt 6 eller lokal överenskommelse inkluderar semesterlön och semesterersättning med belopp, som förutsätts i semesterlagen. 7. Flyttningsersättning ( 38) Paragrafen kompletteras med följande För läkare som förflyttas enligt punkt 2 ovan ska AB 38 tillämpas. Paragrafen gäller för underläkare under blockförordnande för fortsatt vidareutbildning (FV-block). Sådan läkare erhåller, mot företeende av vederbörliga verifikationer, ersättning för skäliga flyttningskostnader för flyttning till tjänstgöringsort inom FV-blocket. Flyttningsersättning utges ej för flyttning till första tjänstgöringsorten inom FV-blocket, utan endast mellan tjänstgöringsorter inom blocket. 8. Förlängda tjänstledighetsförmåner Specialistkompetent läkare vid upplåten enhet som tjänstgör för begränsad tid (s.k. 6-års förordnande) samt AT- och ST-läkare med förordnande för viss tid, som varit anställd hos offentlig arbetsgivare under en sammanhängande tid om minst 180 kalenderdagar och vid anställningens slut uppbär förmåner enligt AB 28, erhåller fortsatta förmåner enligt där angivna grunder. Detta gäller under den tid som sjukpenning utges i en följd från Försäkringskassan. Specialistkompetent läkare vid upplåten enhet som tjänstgör för begränsad tid (s.k. 6-års förordnande) samt AT- och ST-läkare med förordnande för viss tid, som varit anställd hos offentlig arbetsgivare under en sammanhängande tid om minst 180 kalenderdagar och vid anställningens slut uppbär förmåner enligt AB 29, erhåller fortsatta förmåner enligt där angivna grunder. Har ej längre tidsavbrott förelegat i angivna tidsperioder, kan arbetsgivaren medge att förmåner utges trots tidsavbrottet. 9. Ersättning för ej erhållna fridagar Läkare som inte kunnat erhålla vederbörliga fridagar ska vid annan tidpunkt beredas motsvarande ledighet, sammanhängande eller i form av enstaka dagar. 8

90 Denna ledighet bör förläggas i så nära anslutning som möjligt till den beräkningsperiod varunder fridagarna intjänades. Läkare som frånträder sin anställning utan att ha kunnat erhålla vederbörliga fridagar eller ledighet enligt första stycket erhåller vid frånträdandet av anställningen för varje ej erhållen fridag kontant ersättning motsvarande 1/30 av månadslönen uppräknat med 20 %. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen. Befattningsarvode m.m. vid vissa undervisningssjukhus Läkare vid sjukhus, som avses i lag om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare, m.m., vilken är innehavare av tjänst som lärare vid universitet med vilken klinisk befattning är förenad, äger åtnjuta befattningsarvode m.m. enligt nedan. I arbetsuppgifterna för läkare vid undervisningskliniker ingår att medverka vid läkarutbildning och att bedriva forskning. Erforderlig tid för de arbetsuppgifter varom här är fråga ska alltså rymmas inom ramen för den arbetstid som fastställs för dem. Utöver vad nedan sägs gäller ej AB. I Professor Professor/specialistkompetent läkare. Befattningsarvode ska utges i form av månatligt belopp. Protokollsanteckning Vid lokal förhandling fastställs befattningsarvodets storlek med möjlighet till en individuell och differentierad lönesättning. 1. Ersättning under ledighet Vid ledighet på grund av sjukdom och föräldraledighet enligt AB 28 mom. 7 och mom. 12, samt 29 mom. 2, utges ersättning proportionerligt i förhållande till den sammanlagda inkomsten (lön enligt den statliga befattningen samt befattningsarvode). Vid ledighet på grund av offentliga uppdrag, enskilda angelägenheter eller på grund av civil- och värnplikt, utges förmåner motsvarande av vad som följer av AB 31, 32 eller av Central och lokal protokollsanteckning, Anteckningar till AB, punkt 9. 9

91 2. Bisysslor Om synnerliga skäl ej talar däremot äger den som innehar här avsedd befattning efter anmälan till arbetsgivaren utöva enskild läkarverksamhet under högst sex timmar per vecka. Därutöver får läkare som här avses utöva enskild läkarverksamhet endast i den mån arbetsgivaren medger det. I fråga om andra bisysslor ska gälla bestämmelserna i AB Semesterledighet, semesterlön, semesterersättning Semesterledighet utges med 35 semesterdagar per år. Semesterledigheten förläggs till tid då arbetstagaren inte har att meddela undervisning. Semesterlön och semesterersättning utges enligt AB 27 med tillhörande specialbestämmelser för läkare. II Lektor (klinisk lärare) Lektor (klinisk lärare)/specialistkompetent läkare. Befattningsarvode ska utges i form av månatligt belopp. Protokollsanteckning Vid lokal förhandling fastställs befattningsarvodets storlek med möjlighet till en individuell och differentierad lönesättning. 1. Arbetstid m.m. Undervisningstid för vilken ersättning utges särskilt får ej läggas till grund vid fastställande av arbetstid. 2. Ersättning under ledighet Vid ledighet på grund av sjukdom och föräldraledighet enligt AB 28 mom. 7 och mom. 12, samt 29 mom. 2, utges ersättning proportionerligt i förhållande till den sammanlagda inkomsten (lön enligt den statliga befattningen samt befattningsarvode och eventuell ersättning för särskild arbetstid). Vid ledighet på grund av offentliga uppdrag, enskilda angelägenheter eller civiloch värnplikt utges förmåner motsvarande av vad som följer av AB 31, 32 eller av Central och lokal protokollsanteckning, Anteckningar till AB, punkt 9. 10

92 3. Bisysslor För bisysslor gäller bestämmelserna i AB 8 med tillhörande specialbestämmelser för läkare. 4. Semesterledighet, semesterlön, semesterersättning Semesterledigheten förläggs till tid då arbetstagaren inte har att meddela undervisning. Semesterledighet, semesterlön och semesterersättning utges enligt AB 27 med tillhörande specialbestämmelser för läkare. 5. Ersättning för jour och beredskap Bestämmelserna i punkt 6, Bilaga 3 till HÖK 12, ska äga motsvarande tillämpning. Med månadslön avses lön enligt den statliga befattningen samt befattningsarvode. 11

93

94 Underbilaga 1 Lön för AT-läkare Efter 12 månaders anställningstid som AT-läkare kan förhandling om ny lön upptas. Därefter kan förhandling om ny lön upptas var tolfte anställningsmånad under AT eller vid erhållande av legitimation. Anmärkning 1. Lokala parter kan träffa överenskommelse om annan hantering av AT-läkares lönesättning. 1

95

96 Underbilaga 2 Beräkning och fördelning av utrymme, förhandlingsordning m.m. vid övergång till nya arbetstidsbestämmelser a) På kliniken (motsvarande) tas för alla månadsavlönade läkare fram uppgifter om aktivt arbetade timmar under jour under den tid som ska schemaläggas. Beräkningen ska göras för perioden oktober december året innan förändringen genomförs. För varje sådan läkare beräknas på följande sätt ett värde att ingå i beräkningen av klinikens utrymme. För varje aktivt arbetad timme under tid som kommer att schemaläggas som ordinarie arbetstid och som enligt punkt 6 B i Bilaga 3 till HÖK 12 har en kompensationsgrad överstigande 1,0 bildas ett värde. Vid kompensationsgrad 1,5 respektive 2,0 blir värdet 50 % respektive 100 % av 1/165 av läkarens fasta kontanta lön vid tidpunkten för förändring. Motsvarande beräkning ska göras för sådant före beredskapstjänstgörings påbörjan planerat aktivt arbete under beredskap som kommer att schemaläggas. De enskilda läkarnas värden summeras och divideras med 3,0. Från detta belopp dras värdet av 83 % av det sammanlagda ob-tillägg som skulle ha utgivits för de aktivt arbetade timmar under jour och beredskap som kommer att schemaläggas som ordinarie arbetstid, dividerat med 3,0. Resultatet utgör det lokala utrymmet vid kliniken (motsvarande). Anmärkning Beslutar arbetsgivaren, att vid ett senare tillfälle utöka tiden för schemaläggning, framräknas och fördelas på samma sätt ett utrymme för den nya tid som kommer att schemaläggas. b) Utrymmet fördelas i lokala förhandlingar bland de läkare som blir berörda av förändringarna, för specialistkompetenta läkare med beaktande av de grundläggande principer för individuell och differentierad lönesättning som framgår av Löneavtalet 1. Anmärkning Vid lönesättning av nyanställd läkare med tarifflön ska arbetstidens förläggning beaktas. 1

97 c) I de fall de lokala parterna efter förhandlingar inte kan träffa överenskommelse enligt punkt b) ovan har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. I de fall inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till lönenämnden Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbund. Lönenämnden består av tre representanter för Sveriges Kommuner och Landsting och tre representanter för Sveriges läkarförbund. En av representanterna för Sveriges Kommuner och Landsting ska vara ordförande och en av representanterna för Sveriges läkarförbund vice ordförande. 2

98 Med stud 12 Villkor för medicine studerande som vikarierar på underläkareanställning Med stud 12 Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer, Sveriges läkarförbund å den andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Med stud 12, som inte omfattas av HÖK 12, på sätt som framgår av bilaga till detta protokoll. 2 Rekommendation om lokalt kollektivavtal Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörd arbetstagarorganisation att träffa kollektivavtal om Med stud 12. Parterna är ense om att sådant lokalt kollektivavtal ska anses ha kommit till stånd genom att arbetsgivaren beslutar om att anta Med stud 12 som lokalt kollektivavtal. Arbetsgivaren tillställer arbetstagarorganisation, som begär det, protokollsutdrag över beslutet. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörd arbetstagarorganisation träffas härmed det lokala kollektivavtalet Med stud Giltighet och uppsägning Såvida inte särskilt anges, gäller Med stud 12 för perioden med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 1

99 4 Avslutning Förhandlingarna förklarades avslutade Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer Sveriges läkarförbund 2

100 Bilaga till Med stud 12 Villkor för medicine studerande som vikarierar på underläkareanställning (Med stud avtalet) 1. Avtalets tillämpningsområde Detta avtal tillämpas vid anställning som underläkare för följande grupper. Medicine studerande med vikariatsanställning Läkare som enligt särskilt beslut av Socialstyrelsen fullgör provtjänstgöring Anmärkning Läkare med utbildning/kompetensbevis från annat land än EES/EU-land. 2. Arvoden Ersättning för arbetstid enligt AB 13 Lägsta arvodesbelopp kr/mån t.o.m fr.o.m kr kr 3. Jour och beredskap Ersättning för jour och beredskap utges enligt bestämmelserna i Bilaga 3 till HÖK 12 punkt Fridagar Ersättning för ej erhållna fridagar utges enligt bestämmelserna i Bilaga 3 till HÖK 12 punkt Kompensation för övertidsarbete Kompensation för övertidsarbete utges enligt AB 20. 1

101 6. Semesterledighet, semesterlön och semesterersättning Semesterledighet, semesterlön och semesterersättning utges enligt bestämmelserna i semesterlagen. Dock ska från rätt till semesterledighet undantas medicine studerande som anställts för sammanlagt högst tre månader. 2

102 Redogörelsetext till HÖK 12 med OFR:s förbundsområde läkare, Sveriges läkarförbund Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 12 inklusive samtliga protokollsanteckningar men exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas i ett särskilt cirkulär nr 12:xx. För information om grunderna i löneavtalen se cirkulär nr 10:30. Parter i Huvudöverenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt OFR:s förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund. Förhandlingsprotokoll Ändring i 1, Innehåll Innehåller som vanligt en uppräkning av Huvudöverenskommelsens alla delar. Allmänna bestämmelser (AB) och Specialbestämmelser gäller i sin lydelse från och med (se särskild redogörelsetext rörande AB, cirkulär nr 12:xx). Ändring i 5, Giltighet och uppsägning Giltighetstiden på Huvudöverenskommelsen är 12 månader, Vad gäller giltighetstid AB och Specialbestämmelser se ovan. Uppsägningstider och förfaranden är i övrigt lika som föregående avtalsperiod. Löneavtal, Bilaga 1 Under avtalsrörelsen med OFR:s förbundsområde Läkare, har det framförallt varit två frågor som dominerat förhandlingarna vad gäller löneavtalet. Det har rört förutsättningarna för tillsvidareavtal/långa avtalsperioder och kopplat till detta förutsättningarna för avtal utan angiven nivå s.k. sifferlösa avtal. SKL/Pacta har framhållit behovet av sifferlösa avtal för att nå en ökad lokal lönebildning, där ställningstaganden om löneökningsbehov och prioriteringar görs utifrån förutsättningarna hos respektive arbetsgivare. Tillsvidareavtal/långa avtalsperioder behövs för att stödja en långsiktig strategisk planering av lönebildningen och kopplingen mellan verksamhetsmål, budgetprocess och löneprocess. SKL/Pacta har vidare pekat på de osäkra ekonomiska förutsättningar som 1

103 råder nationellt och internationellt. Dessutom att det märke som parterna inom den konkurrensutsatta sektorn har satt för löneökningsnivån på arbetsmarknaden enbart omfattar Dessa förutsättningar gör det svårt att enas om löneökningsnivåer i centrala avtal för kommande år. De sifferlösa avtalen är ett sätt att hantera detta och nå långa avtalsperioder. För att stödja en ännu bättre tilllämpning av det centrala avtalet, har SKL/Pacta också framhållit att modellen dialog chef-medarbetare behöver bli det tydliga huvudalternativet för löneöversynen. SKL/Pacta har lämnat flera förslag om att utveckla delar i löneavtalet för att ytterligare stödja den lokala tillämpningen vid sifferlösa avtal. De förslag som lämnats har dock inte varit tillräckliga enligt Läkarförbundet. De har vidhållit kravet på en lägsta löneökningsnivå i det centrala avtalet, samt att förhandlingsmodellen också behövs i löneöversynsprocessen. Då parterna inte har kunnat enas om förutsättningarna för att nå långa avtalsperioder, har resultatet blivit en 1-årig avtalsperiod utan någon förändring/utveckling av löneavtalets konstruktion. Parterna har dock enats om att fortsätta diskutera och inventera förutsättningarna för långa avtalsperioder och för tillämpningen av modellen dialog-chef medarbetare, samt vilken erfarenhet som finns av lokala löneöversynsmodeller (se nedan under Centrala protokollsanteckningar, Anteckningar till löneavtalet, punkt 3). Ändring i 2, punkt 8, Garanterat utfall per löneöversyn och år För 2012 finns ett garanterat utfall på 2,6 %. En anmärkning har tillförts om att löneökningsnivån 2012 kan begränsa utrymmet för lokal lönebildning. Detta för att peka på svårigheterna att hantera ett garanterat utfall när löneökningsnivån är relativt hög i förhållande till de ekonomiska förutsättningar som råder hos arbetsgivarna. Det s.k. märket för löneökningsnivån som har satts av parterna inom den konkurrensutsatta sektorn utgår från fastställda utrymmen/potter. Ett garanterat utfall har en annan konstruktion som är tänkt att ge flexibilitet och möjlighet till ytterligare utrymme för lokal lönebildning. När löneökningsnivån i det centrala avtalet är relativt hög kan denna flexibilitet försvinna och det garanterade utfallet bli både lägsta och högsta nivå. Specialbestämmelser Läkare, Bilaga 3 Specialbestämmelser Läkare kompletterar och ersätter i vissa fall bestämmelserna i AB. Under avtalsrörelsen har Läkarförbundet framförallt haft yrkanden rörande Specialbestämmelserna. Detta vad t ex gäller en minskad andel tidsbegränsade anställningar, ökade möjligheter för fortbildning, ökad flexibilitet och möjlighet att kombinera anställningar hos olika arbetsgivare samt möjligheten för äldre läkare att undantas från jour- och beredskapstjänstgöring nattetid. 2

104 SKL/Pacta har framförallt velat öka användarvänligheten i Specialbestämmelsen. Detta både genom att modernisera språk och struktur i avtalet, samt förtydliga vissa bestämmelser. SKL/Pacta har också velat ta bort vissa bestämmelser i avtalet som vi tycker har blivit inaktuella och/eller används i mycket liten omfattning. Mot bakgrund av den korta avtalsperioden har det inte funnits förutsättningar för förändringar i Specialbestämmelsen. Parterna har enbart enats om smärre korrigeringar av redaktionell karaktär, samt att påbörja vissa partsgemensamma arbeten (se nedan under Centrala protokollsanteckningar, Övriga anteckningar, punkt 5). Ändring i punkt 1, Anställningsform m.m På grund av ändring i AB hänvisas nu till 4 mom. 5 (tidigare hänvisades till 4, mom. 4) Ändring i punkt 3 A, g) och i punkt 9 Begreppet begränsningsperiod har ersatts av beräkningsperiod. Det innebär ingen förändring i sak, utan är enbart en anpassning till arbetstidslagens (ATL:s) språkbruk. Ändring rörande Ersättning under ledighet, Befattningsarvode m.m. (gäller både professor och lektor) Då tidigare 30 civil- och värnplikt har flyttats från AB till en protokollsanteckning, har hänvisningen ändrats. Det innebär ingen förändring av bestämmelsens innebörd. Ändring i Lön för AT-läkare, Underbilaga 1 De delar av texten som inte längre gäller har tagits bort, d v s rörande ATläkares lönesättning innan Likaså har en text i anmärkningen tagits bort rörande fortsatt giltighet av lokala avtal om lönesättning av AT-läkare. Detta var en särskild reglering för att skydda eventuella lokala avtal i samband med övergången till nya bestämmelser och har inte längre någon betydelse. Avtalet Med stud Medicine studerande som vikarierar och provtjänstgörande läkare omfattas inte av AB och Specialbestämmelserna. För dem gäller istället det särskilda avtalet Med stud och de villkor som anges där. 3

105 Under förhandlingarna har främst villkoren för de provtjänstgörande läkarnas lönesättning diskuterats. SKL/Pacta har dock inte velat göra några förändringar i avtalets konstruktion. Detta då avtalet gäller korta tidsbegränsade anställningar för de som ännu inte är legitimerade. Resultatet blev slutligen ett 1-årigt avtal med en höjning av lägsta arvodes belopp (lägstlönen) med 2,6 %. Förhandlingsprotokoll Med stud Ändring i 3, Giltighet och uppsägning Giltighetstiden för Med stud är 12 månader, Uppsägningstider och förfaranden är i övrigt lika som föregående avtalsperiod. Bilaga till Med stud Ändring i punkt 2, Arvoden Det lägsta arvodesbeloppet höjs med 2,6 % från kr/månad till kronor /månad fr.o.m Centrala och lokala protokollsanteckningar, Bilaga 4 Anteckningar till AB Ändring i punkt 1, Arbetstid Begränsningsperiod har ersatts av beräkningsperiod. Det innebär ingen förändring i sak, utan är enbart en anpassning till ATL:s språkbruk. Tidigare punkt 2 utgår, Uppsägningstid m.m Då omställningsavtalet har trätt i kraft finns inget behov av denna bestämmelse. Ny punkt 9, Civil- och värnplikt AB 30 Civil- och värnplikt har tagits bort från AB och ersatts med en protokollsanteckning som innebär att lydelsen gäller såvida inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. Tidigare punkt 9 utgår, Föräldrapenning under sommaruppehåll 4

106 Föräldrapenningtillägget i AB 29 har gjorts uppdelningsbart, vilket innebär att protokollsanteckningen inte längre behövs. Ny punkt 10 och 11, Uppsägningstider för arbetsgivare som är medlem i Pacta Med anledning av ändrade uppsägningstider i samband med Omställningsavtalet KOM-KL, har vissa förtydliganden gjorts vad gäller medlemmar i Pacta. Det gäller dels att arbetsgivare kan besluta om att tillämpa uppsägningstiderna i AB 33, mom. 1a och dels att dessa uppsägningstider gäller för vissa arbetsgivare (akutsjukhus inom Pacta). Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 5 Anteckningar till Löneavtal Ändring i punkt 2, Garanterat utfall En hänvisning görs till löneavtalets 2, punkt 8 och den anmärkning som gäller löneökningsnivån Ny punkt 3, Förutsättningar för ökad lokal lönebildning Under förhandlingarna har frågor rörande förutsättningar för långa avtalsperioder och tillämpningen av dialog chef-medarbetare stått i fokus. Parterna har därför enats om att gemensamt inventera dessa frågor, samt vilken erfarenhet som finns av lokala löneöversynsmodeller Tidigare punkt 3 utgår, Arbete med Löneavtalens tillämpning I HÖK 10 enades SKL/Pacta med flera av motparterna om ett partsgemensamt arbete rörande löneavtalens tillämpning. Mot bakgrund av detta har SKL/Pacta under avtalsperioden haft fortlöpande gemensamma träffar med Läkarförbundet, AkademikerAlliansen, Allmän kommunal verksamhet (företrädda av Vision och SSR) samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd. Detta för en dialog om hur parterna kan bidra till att utveckla den lokala tillämpningen av löneavtalen. Parterna har också genomfört två gemensamma workshoppar med chefer och fackliga företrädare från olika kommuner och landsting i maj De centrala parterna har gjort en gemensam skriftlig sammanfattning från workshopparna. Då arbetet är genomfört utgår bestämmelsen ur avtalet. 5

107 Anteckningar till AB Ändring av punkt 4 (tidigare punkt 5) Lokal företrädare för arbetstagarorganisation Eftersom det framgår av respektive paragraf i AB om det är möjligt att träffa avvikelse genom lokalt kollektivavtal har hänvisningen till vilka paragrafer det gäller tagits bort, vilket inte innebär någon ändring i sak. Övriga anteckningar Ny punkt 5, Partsgemensamma arbeten Då avtalsperioden är kort, har parterna enats om att påbörja vissa partsgemensamma arbeten men inte satt något slutdatum. Det gäller dels arbetet med en användarvänligare Specialbestämmelse och dels en kartläggning och analys av tidsbegränsade anställningar. Tidigare punkt 5 utgår, AT läkare I HÖK 10 enades SKL/Pacta och Läkarförbundet om ett partsgemensamt arbete rörande AT-läkarnas löneprocess. Mot bakgrund av detta har centrala parter träffat lokala parter i Landstinget Kalmar och vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Detta för att ta del av lokalt arbete och erfarenheter från individuell och differentierad lönesättning av AT-läkare. De centrala parterna har gjort en gemensam skriftlig sammanfattning från träffarna med lokala parter. Då arbetet är genomfört utgår bestämmelsen ur avtalet. Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning, Bilaga 6 Inga förändringar har gjorts i bilagan. Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 12, Bilaga 7 och 7a Bilagorna är uppdaterade men annars ingen ändring i hanteringen. Centrala parter är överens om lokala parter ska teckna LOK 12 med åtminstone angivet innehåll. 6

108 ÄRENDE 6

109 Cirkulärnr: 12:26 Diarienr: 12/3351 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: BEA Alexandra Wåhlstedt Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsansvarig Rubrik: Bilagor: Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m -- BEA - med Svenska Kommunalarbetareförbundet och Allmän kommunal verksamhet BEA avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet och Allmän kommunal verksamhet Redogörelse avseende nyheter/förändringar

110 (2) CIRKULÄR 12:26 Arbetsgivarpolitik: Arbetsmarknadspolitik Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Alexandra Wåhlstedt Nyckelord: BEA Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsansvarig Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m - BEA - med Svenska Kommunalarbetareförbundet och Allmän kommunal verksamhet Detta cirkulär innehåller rekommendationer till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 29 april 2012 överenskommelse, BEA, med Svenska Kommunalarbetareförbundet och den 16 maj 2012 med Allmän kommunal verksamhet. Med övriga organisationer pågår fortfarande förhandlingar. Med dessa tillämpas därför BEA 06. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt vad som framgår av protokollets 1, Innehåll m.m. I den bifogade redogörelsen till detta cirkulär finns alla förändringar/nyheter i överenskommelsen beskrivna. Nedan följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen. Två möjligheter till anställning Kap. 1, 2 Tillämpningsområde m.m. Tidigare gav avtalet en tredje möjlighet till anställning genom skrivningen om lärlingsanställning för elever vid det individuella programmet. Med anledning av ny skollag (2010:8000) har lärlingsanställningen i punkt c) försvunnit. Ny struktur av Kap. 5, 16, 17, 18 Särskilda ersättningar Ersättningarna för obekväm arbetstid, jour och beredskap samt färdtid räknas upp med 2,6 % den 1 september Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

111 CIRKULÄR XX (2) Då BEA är ett tillsvidareavtal har parterna enats om att ta bort beloppet i avtalet då det frekvent ändras. Istället finns nu en hänvisning till aktuell HÖK och Allmänna Bestämmelser där beloppen anges. Anpassningar till AB För de paragrafer som återfinns i BEA och som har sin grund från AB, Allmänna bestämmelser har justeringar som gjorts i AB även gjorts i BEA. Rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse rekommenderar kommunen, landstinget/regionen respektive berört kommunalförbund besluta, med anledning av träffad överenskommelse, BEA med Svenska Kommunalarbetareförbundet och Allmän kommunal verksamhet för tillämpning från och med att anta bestämmelserna enligt BEA samt att efter framställan från respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal BEA i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet. Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras i första hand av Alexandra Wåhlstedt och Phia Moberg. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Maria Dahlberg Alexandra Wåhlstedt Bilagor: BEA avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet och Allmän kommunal verksamhet Redogörelse avseende nyheter/förändringar

112 Förhandlingsprotokoll Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer å det andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 5. a) Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilaga A (Bilaga 1), b) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 2), c) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 3), samt d) Lokalt kollektivavtal om BEA (Bilaga 4 och 5). 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller. 3 Tvisters handläggning Uppstår tvist som rör tolkning och tillämpning av detta avtal och av överenskommelse som slutits med stöd av detta ska ärendet handläggas i den ordning som föreskrivs i Kommunalt Huvudavtal (KHA). 4 Fredsplikt Förhandlingar under tid då denna överenskommelse gäller ska föras under fredsplikt. 1

113 5 Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa lokalt kollektivavtal om BEA med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 4. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed lokalt kollektivavtal om bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska BEA enligt Bilaga 5. Finns mellan lokala parter kollektivavtal BEA 06, ersätts sådant avtal av lokalt kollektivavtal om BEA, med den utformning och det innehåll som framgår av tillämplig bilaga enligt ovan, genom på behörigt sätt fattat beslut och att beslutet tillställs berörd(a) arbetstagarorganisation(er). 6 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal, BEA, avlöser den 16 maj 2012 BEA 06 och gäller från och med detta datum tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning av BEA ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 7 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer Vision Akademikerförbundet SSR 2

114 Bilaga 1 till BEA Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEA:s tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få ett reguljärt arbete. 2 Tillämpningsområde m.m. Mom. 1 Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller detta avtal arbetstagare som a) anvisats skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA), enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, eller b) anställts för arbete, som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet, i syfte att minska arbetslösheten. Mom. 2 Till avtalet hör även särskilda bestämmelser för a) OSA enligt Bilaga A. Om de särskilda bestämmelserna avviker från avtalet i övrigt ska dessa gälla. 1

115 Kap. 2 Anställning 3 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att den som anvisas arbete ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. 4 Anställningsform Mom. 1 Arbetstagare anställs för begränsad tid och i den ordning som framgår av de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats. Mom. 2 Bestämmelserna i 5 andra stycket, tidsbegränsade anställningar och 28, underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställningsskydd, (LAS), gäller inte. 5 Bestämmelser om lön Mom. 1 Till arbetstagare utges lön som timlön för arbetad tid enligt överenskommelse. Anmärkningar 1. Efter lokal överenskommelse kan lön utges som månadslön. 2. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla hur arbetstagaren fullgör sina arbetsuppgifter och utvecklas i arbetet. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens måluppfyllelse och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav uppnådda resultat och lön. Detta förutsätter att såväl arbetsinsats som lönesättning prövas och följs upp årligen i den arbetsmarknadspolitiska insatsen. Mom. 2 Med arbetad tid ska jämställas arbetstid som arbetstagaren normalt skulle ha fullgjort under tid då arbetet inte bedrivs på grund av att helgdagsafton, helgdag eller klämdag mellan närliggande sådana lediga dagar infaller. Anmärkningar 1. Momentet gäller inte om arbetstagaren, utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, helt eller delvis avhåller sig från arbete under arbetsdag som infaller omedelbart före eller omedelbart efter sådan helgdagsafton, helgdag eller klämdag som avses i momentet. 2. Arbetstagare med månadslön som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 2

116 Kap. 3 Under anställningen 6 Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagaren ska utföra de arbetsuppgifter som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att låta sig förflyttas till annat arbete hos arbetsgivaren, att byta schema, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkning Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal. 7 Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 8 Hälsoundersökningar Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa 3

117 eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Övriga hälsoundersökningar Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. 9 Avstängning m.m. Förseelser m.m. Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger. Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren 4

118 återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden. Medicinska skäl Mom. 4 Arbetsgivare kan efter att ha hört läkare meddela arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna. Mom. 5 Arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt AB 28 mom. 9. Arbetstagares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan. Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges. Mom. 6 Arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. 10 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. 5

119 Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen. Mom. 3 Innan fråga om disciplinär åtgärd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. 6

120 Kap. 4 Arbetstid 11 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. 7

121 Förläggning av arbetstid Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om sådan överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Avvikelser från ATL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll, b) anses studieledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad och f) kan begränsningsperiod omfatta högst 16 veckor. Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, h) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. 8

122 Möjligheter till lokala avvikelser Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) 7 andra stycket (10 första stycket) ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid, b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, c) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 första stycket ATL om nattvila, e) 14 första stycket ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) 15 ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6a). Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 6f). Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. 12 Flexibel arbetstid Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 11 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid. Kollektivavtal träffas om följande Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. 9

123 Definitioner Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner. Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd. Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagare inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande. Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. 10

124 Anmärkning Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid. Avvikelser Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 16 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 11

125 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 13 Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Avlöningsförmåner är lön, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadsoch övertidsarbete, färdtidsersättning, tillägg för obekväm arbetstid och jouroch beredskapsersättning. Mom. 2 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 3 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 14 Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a) c) som avser samma period. a) ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust, b) försäkring som bekostats av arbetsgivaren, c) arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse. Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning. 12

126 Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SCB) eller motsvarande i annan lag eller förordning, c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL. Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren. 15 Övertid m.m. Heltid Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidstimme under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. När övertidsarbete påbörjas före kl ska ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de 2 timmarna närmast före ordinarie arbetstids början, oberoende av vad som ovan anges. 13

127 Deltid Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid, och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Anmärkning Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % Av Kvalificerad övertid 240 % månadslönen 165 Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. Flexibel arbetstid Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom

128 Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelserna, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. 16 Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Anmärkning Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap. Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid. I aktuell Huvudöverenskommelse, HÖK och Allmänna Bestämmelser, AB 21 mom. 1 framgår det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid 1. Otilläggstid A x belopp Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till k på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. 2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A) x belopp Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. 15

129 Tid från kl till kl vardag närmast föret trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan. 3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) x belopp Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) x belopp Tid från kl till kl på vardag. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avlöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Flexibel arbetstid Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom. 6. Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. 16

130 17 Jour och beredskap Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. Mom. 2 Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra jour och beredskap. I aktuell Huvudöverenskommelse, HÖK och Allmänna Bestämmelser, AB 22 mom. 2 framgår det tillägg som utges för denna tid. A. Jour x belopp Där arbetstagare beordrats jour för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden för tid därutöver under kalendermånaden B. Beredskap x belopp Där arbetstagare beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden för tid därutöver under kalendermånaden I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 %. 17

131 a) Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl till kl på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl till kl vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl till kl vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl till kl vardag närmast före lördag. Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet. Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt. 18

132 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. 18 Färdtid Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt aktuell Huvudöverskommelse, HÖK och Allmänna Bestämmelser, AB 24 mom. 2 där framgår det tillägg som utges för denna tid. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges x belopp För tid därutöver under kalenderveckan x belopp I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan och måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. 19

133 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan och då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 20

134 Kap. 6 Ledighetsförmåner 19 Allmänna ledighetsbestämmelser Redan påbörjad ledighet får inte bytas mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Anmärkning Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. 20 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande lag om inte annat anges nedan. Mom. 2 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader. Beräkning av semesterledighet Mom. 3 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel. 5 a x b= c, varvid a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggningen av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet 21

135 semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. Förläggning av semesterledighet Mom. 4 I enlighet med 10 SemL gäller följande. När semesterlista upprättas ska, om inte annat överenskoms, följande gälla. Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Sparande av semesterledighet Mom. 5 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. 21 Sjukdom m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår, eller b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges. 22

136 Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Mom. 3 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvården. Anmärkning Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1a) och b) för tid då sjuklön utges enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB. 22 Enskilda angelägenheter Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar. Anmärkning Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 23 Föräldraledighet Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om dels avvikelser från föräldraledighetslagen (FörL) när det gäller a) anmälan om ledighet (13 ), b) tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 andra stycket), och 23

137 c) den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 tredje stycket), d) dels den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning (11 och 12 ). 24

138 Kap. 7 Avslut av anställningen 24 Uppsägningstid m.m. Mom. 1 Arbetstagares anställning upphör, utan uppsägning, enligt de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats, dock senast vid ingången av den månad arbetstagaren fyller 65 år eller dessförinnan erhåller sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). För anställnings upphörande före den avtalade anställningstidens utgång av andra skäl än som avses i första stycket gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar. Mom. 2 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mom. 3 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. Mom. 4 Oavsett vad i 15, 30 och 30a LAS föreskrivs gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked. Mom. 5 Oavsett vad i 1 LAS föreskrivs gäller och 30 LAS för samtliga arbetstagare vid avsked. 25 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla. Till vad som i 12 LAS anges som lön och andra anställningsförmåner räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, och b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktaments- och resekostnader och liknande. Anmärkning Som lön och andra anställningsförmåner räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden. 25

139 Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått, b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått, och c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått. 26 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Mom. 1 Anställningstid enligt detta avtal a) ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till återanställning som avses i 25 LAS, och b) inskränker inte den företrädesrätt till återanställning enligt 25 LAS som arbetstagaren kan ha intjänat i tidigare anställning hos arbetsgivaren, dvs. är överhoppningsbar tid när tiden för företrädesrätten ska bestämmas. Mom. 2 Bestämmelserna i 25a LAS gäller inte. 26

140 Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser 27 Ersättning från tredje man m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt. Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 15 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 27

141 28 Avtalsförsäkringar m.m. AGS-KL Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL. TFA-KL Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada. TGL-KL Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ.) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m. Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar. 28

142 Bilaga A Särskilda bestämmelser för OSA Tillämpningsområde ( 2) Mom. 1 tillförs Arbetstagarens möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete ska stärkas genom anställningen i OSA. Detta förutsätter att såväl arbetets rehabiliterande verkan på arbetstagaren som hans eller hennes möjligheter att lämna anställningen prövas och följs upp regelbundet. Anställningsform ( 4) Mom. 1 ersätts med Anställningsavtal gäller tills vidare eller för begränsad tid. Bestämmelser om lön ( 5) Mom. 1 tillförs Tillsvidareanställd arbetstagare, som vid löneöversynstillfället enligt Löneavtal i HÖK har minst ett års sammanhängande anställning i OSA hos arbetsgivaren, ingår i underlaget och hanteras på motsvarande sätt vid löneöversynstillfället som framgår av respektive arbetstagarorganisations Löneavtal i HÖK. Anmärkning För en arbetstagare med timlön anses månadslönen (den fasta kontanta lönen) vara den överenskomna timlönen multiplicerad med 165. Uppsägningstid m.m. ( 24) Mom. 1 tillförs För arbetstagare anställd tills vidare gäller en uppsägningstid av 1 månad. 1

143

144 Bilaga 2 till BEA Centrala och lokala protokollsanteckningar 1. För de fall lokal överenskommelse om månadslön enligt BEA 5 träffas ska 17 och 18 i Allmänna bestämmelser (AB) tillämpas. 2. Bestämmelserna i AB Bilaga D gäller. 3. Utförs arbeten i form av arbetsmarknadspolitiska insatser inom områden, som inte regleras mellan kommunen och Svenska Kommunalarbetareförbundet upprättade ackordsprislistor (t.ex. husbyggnadsarbeten eller skogsarbeten) ska för branschen gällande ackordsprislistor eller praxis om fria ackordsöverenskommelser tillämpas. 4. Parterna är ense om att det är viktigt att arbetsmarknadspolitiska insatser utformas så att de är förenliga med de syften som anges i för respektive insats gällande bestämmelser. För OSA, och andra insatser inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program, har Arbetsförmedlingen det yttersta ansvaret. Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEA:s tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete. Alla som medverkat till att anställningen kommit till stånd, arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsförmedlaren och facklig representant, har ansvar för att det målet ska kunna nås. Parterna är ense om att det är viktigt att betona rehabiliteringsaspekten i OSA. Utifrån den arbetshandikappades individuella handlingsplan bör därför arbetsgivaren i samråd med denne och arbetsförmedlaren, och i förekommande fall med facklig representant, planera, utforma och regelbundet följa upp de rehabiliteringsinsatser som krävs för den arbetshandikappades rehabilitering. 5. Föregående BEA tecknat Tillämpningsområde m.m. har mom. 1 b utgått med anledning av ny skollag (2010:8000). I det fall en lärling studerar på individuella programmet enligt tidigare skollag (1985:1100) tillämpas BEA. 1

145

146 Bilaga 3 till BEA Centrala protokollsanteckningar 1. Vid arbete i form av arbetsmarknadspolitisk insats som sysselsätter arbetslösa medlemmar från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och avser nybyggnadsarbeten eller mera omfattande renoveringsarbeten av husbyggnader får avtal för sådant objekt upprättas mellan kommun och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. 2. Beträffande lagen om anställningsskydd (LAS) antecknas följande. Parterna konstaterar att LAS inte gäller för arbetstagare som avses i BEA 2 mom. 1 punkt a). Parterna är ense om att företrädesrätt till återanställning inte gäller arbete som är en arbetsmarknadspolitisk insats enligt författning eller kollektivavtal om BEA. 3. Dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvilan enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB 13 mom. 5 g) h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom kollektivavtals reglering och lagstiftning. 4. Parterna är ense om att 33 MBL inte är tillämplig på bestämmelserna i BEA 20 eller på bestämmelserna i lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av BEA 20 mom Parterna är ense om att bestämmelserna, med undantag av BEA 11 mom. 5, 10, 17 mom. 4 och 20 mom. 4, inte innebär någon reglering av de dispositiva reglerna i MBL. 6. Om riksdagen, regeringen eller annan statlig myndighet meddelar ändrade eller nya föreskrifter m.m., mot vilka bestämmelserna i denna överenskommelse strider, ska förhandlingar upptas i avsikt att vidta erforderliga ändringar och tilllägg till överenskommelsen. 7. Centrala parter är överens om betydelsen av att kunna bistå lokala parter om tillämpningen av det centrala avtalet. Utifrån detta är centrala parter överens om att ha regelbundna kontakter om avtalstillämpningen av nya arbetsmarknadsinsatser för att vid behov vägleda och stödja tillämpningen av det centrala avtalet. 1

147

148 Bilaga 4 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal om BEA. Till avtalet hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA med tillhörande bilagor A och B, enligt bilaga 1, 2. Protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och 3 bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal om BEA avlöser den 16 maj 2012 lokalt kollektivavtal om BEA 06 och gäller från och med detta datum tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 3 Avslutning Förhandlingen förklaras avslutad.. den.. För. (arbetsgivarparten) (underskrift) 1

149 För... (arbetstagarparten) (underskrift) 2

150 Bilaga 5 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Till det lokala kollektivavtalet om BEA hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilagor A och B, enligt bilaga 1, 2. protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och 3. bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp BEA upphör det lokala kollektivavtalet om BEA vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 1

151 Förhandlingsprotokoll Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 5. a) Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilaga A (Bilaga 1), b) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 2), c) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 3), samt d) Lokalt kollektivavtal om BEA (Bilaga 4 och 5). 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller. 3 Tvisters handläggning Uppstår tvist som rör tolkning och tillämpning av detta avtal och av överenskommelse som slutits med stöd av detta ska ärendet handläggas i den ordning som föreskrivs i Kommunalt Huvudavtal (KHA). 4 Fredsplikt Förhandlingar under tid då denna överenskommelse gäller ska föras under fredsplikt. 1

152 5 Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa lokalt kollektivavtal om BEA med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 4. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed lokalt kollektivavtal om bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska BEA enligt Bilaga 5. Finns mellan lokala parter kollektivavtal om BEA respektive BEA 06, ersätts sådant avtal av lokalt kollektivavtal om BEA, med den utformning och det innehåll som framgår av tillämplig bilaga enligt ovan, genom på behörigt sätt fattat beslut och att beslutet tillställs berörd(a) arbetstagarorganisation(er). 6 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal, BEA, avlöser den 1 maj 2012 BEA och gäller från och med detta datum tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning av BEA ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 7 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För Svenska Kommunalarbetareförbundet 2

153 Bilaga 1 till BEA Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEA:s tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få ett reguljärt arbete. 2 Tillämpningsområde m.m. Mom. 1 Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller detta avtal arbetstagare som a) anvisats skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA), enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, eller b) anställts för arbete, som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet, i syfte att minska arbetslösheten. Mom. 2 Till avtalet hör även särskilda bestämmelser för a) OSA enligt Bilaga A. Om de särskilda bestämmelserna avviker från avtalet i övrigt ska dessa gälla. 1

154 Kap. 2 Anställning 3 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att den som anvisas arbete ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. 4 Anställningsform Mom. 1 Arbetstagare anställs för begränsad tid och i den ordning som framgår av de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats. Mom. 2 Bestämmelserna i 5 andra stycket, tidsbegränsade anställningar och 28, underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställningsskydd, (LAS), gäller inte. 5 Bestämmelser om lön Mom. 1 Till arbetstagare utges lön som timlön för arbetad tid enligt överenskommelse. Anmärkningar 1. Efter lokal överenskommelse kan lön utges som månadslön. 2. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla hur arbetstagaren fullgör sina arbetsuppgifter och utvecklas i arbetet. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens måluppfyllelse och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav uppnådda resultat och lön. Detta förutsätter att såväl arbetsinsats som lönesättning prövas och följs upp årligen i den arbetsmarknadspolitiska insatsen. Mom. 2 Med arbetad tid ska jämställas arbetstid som arbetstagaren normalt skulle ha fullgjort under tid då arbetet inte bedrivs på grund av att helgdagsafton, helgdag eller klämdag mellan närliggande sådana lediga dagar infaller. Anmärkningar 1. Momentet gäller inte om arbetstagaren, utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, helt eller delvis avhåller sig från arbete under arbetsdag som infaller omedelbart före eller omedelbart efter sådan helgdagsafton, helgdag eller klämdag som avses i momentet. 2. Arbetstagare med månadslön som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 2

155 Kap. 3 Under anställningen 6 Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagaren ska utföra de arbetsuppgifter som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att låta sig förflyttas till annat arbete hos arbetsgivaren, att byta schema, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkning Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal. 7 Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 8 Hälsoundersökningar Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa 3

156 eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Övriga hälsoundersökningar Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. 9 Avstängning m.m. Förseelser m.m. Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger. Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren 4

157 återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden. Medicinska skäl Mom. 4 Arbetsgivare kan efter att ha hört läkare meddela arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna. Mom. 5 Arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt AB 28 mom. 9. Arbetstagares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan. Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges. Mom. 6 Arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. 10 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. 5

158 Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen. Mom. 3 Innan fråga om disciplinär åtgärd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. 6

159 Kap. 4 Arbetstid 11 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. 7

160 Förläggning av arbetstid Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om sådan överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Avvikelser från ATL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll, b) anses studieledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad och f) kan begränsningsperiod omfatta högst 16 veckor. Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, h) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. 8

161 Möjligheter till lokala avvikelser Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) 7 andra stycket (10 första stycket) ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid, b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, c) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 första stycket ATL om nattvila, e) 14 första stycket ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) 15 ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6a). Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 6f). Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. 12 Flexibel arbetstid Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 11 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid. Kollektivavtal träffas om följande Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. 9

162 Definitioner Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner. Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd. Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagare inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande. Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. 10

163 Anmärkning Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid. Avvikelser Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 16 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 11

164 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 13 Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Avlöningsförmåner är lön, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadsoch övertidsarbete, färdtidsersättning, tillägg för obekväm arbetstid och jouroch beredskapsersättning. Mom. 2 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 3 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 14 Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a) c) som avser samma period. a) ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust, b) försäkring som bekostats av arbetsgivaren, c) arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse. Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning. 12

165 Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SCB) eller motsvarande i annan lag eller förordning, c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL. Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren. 15 Övertid m.m. Heltid Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidstimme under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. När övertidsarbete påbörjas före kl ska ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de 2 timmarna närmast före ordinarie arbetstids början, oberoende av vad som ovan anges. 13

166 Deltid Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid, och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Anmärkning Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % Av Kvalificerad övertid 240 % månadslönen 165 Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. Flexibel arbetstid Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom

167 Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelserna, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. 16 Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Anmärkning Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap. Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid. I aktuell Huvudöverenskommelse, HÖK och Allmänna Bestämmelser, AB 21 mom. 1 framgår det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid 1. Otilläggstid A x belopp Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till k på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. 2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A) x belopp Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. 15

168 Tid från kl till kl vardag närmast föret trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan. 3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) x belopp Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) x belopp Tid från kl till kl på vardag. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avlöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Flexibel arbetstid Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom. 6. Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. 16

169 17 Jour och beredskap Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. Mom. 2 Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra jour och beredskap. I aktuell Huvudöverenskommelse, HÖK och Allmänna Bestämmelser, AB 22 mom. 2 framgår det tillägg som utges för denna tid. A. Jour x belopp Där arbetstagare beordrats jour för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden för tid därutöver under kalendermånaden B. Beredskap x belopp Där arbetstagare beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden för tid därutöver under kalendermånaden I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 %. 17

170 a) Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl till kl på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl till kl vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl till kl vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl till kl vardag närmast före lördag. Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet. Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt. 18

171 Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. 18 Färdtid Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt aktuell Huvudöverskommelse, HÖK och Allmänna Bestämmelser, AB 24 mom. 2 där framgår det tillägg som utges för denna tid. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges x belopp För tid därutöver under kalenderveckan x belopp I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan och måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. 19

172 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan och då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 20

173 Kap. 6 Ledighetsförmåner 19 Allmänna ledighetsbestämmelser Redan påbörjad ledighet får inte bytas mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Anmärkning Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. 20 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande lag om inte annat anges nedan. Mom. 2 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader. Beräkning av semesterledighet Mom. 3 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel. 5 a x b= c, varvid a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggningen av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet 21

174 semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. Förläggning av semesterledighet Mom. 4 I enlighet med 10 SemL gäller följande. När semesterlista upprättas ska, om inte annat överenskoms, följande gälla. Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Sparande av semesterledighet Mom. 5 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. 21 Sjukdom m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår, eller b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges. 22

175 Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Mom. 3 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvården. Anmärkning Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1a) och b) för tid då sjuklön utges enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB. 22 Enskilda angelägenheter Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar. Anmärkning Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 23 Föräldraledighet Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om dels avvikelser från föräldraledighetslagen (FörL) när det gäller a) anmälan om ledighet (13 ), b) tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 andra stycket), och 23

176 c) den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 tredje stycket), d) dels den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning (11 och 12 ). 24

177 Kap. 7 Avslut av anställningen 24 Uppsägningstid m.m. Mom. 1 Arbetstagares anställning upphör, utan uppsägning, enligt de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats, dock senast vid ingången av den månad arbetstagaren fyller 65 år eller dessförinnan erhåller sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). För anställnings upphörande före den avtalade anställningstidens utgång av andra skäl än som avses i första stycket gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar. Mom. 2 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mom. 3 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. Mom. 4 Oavsett vad i 15, 30 och 30a LAS föreskrivs gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked. Mom. 5 Oavsett vad i 1 LAS föreskrivs gäller och 30 LAS för samtliga arbetstagare vid avsked. 25 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla. Till vad som i 12 LAS anges som lön och andra anställningsförmåner räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, och b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktaments- och resekostnader och liknande. Anmärkning Som lön och andra anställningsförmåner räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden. 25

178 Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått, b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått, och c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått. 26 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Mom. 1 Anställningstid enligt detta avtal a) ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till återanställning som avses i 25 LAS, och b) inskränker inte den företrädesrätt till återanställning enligt 25 LAS som arbetstagaren kan ha intjänat i tidigare anställning hos arbetsgivaren, dvs. är överhoppningsbar tid när tiden för företrädesrätten ska bestämmas. Mom. 2 Bestämmelserna i 25a LAS gäller inte. 26

179 Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser 27 Ersättning från tredje man m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt. Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 15 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 27

180 28 Avtalsförsäkringar m.m. AGS-KL Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL. TFA-KL Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada. TGL-KL Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ.) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m. Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar. 28

181 Bilaga A Särskilda bestämmelser för OSA Tillämpningsområde ( 2) Mom. 1 tillförs Arbetstagarens möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete ska stärkas genom anställningen i OSA. Detta förutsätter att såväl arbetets rehabiliterande verkan på arbetstagaren som hans eller hennes möjligheter att lämna anställningen prövas och följs upp regelbundet. Anställningsform ( 4) Mom. 1 ersätts med Anställningsavtal gäller tills vidare eller för begränsad tid. Bestämmelser om lön ( 5) Mom. 1 tillförs Tillsvidareanställd arbetstagare, som vid löneöversynstillfället enligt Löneavtal i HÖK har minst ett års sammanhängande anställning i OSA hos arbetsgivaren, ingår i underlaget och hanteras på motsvarande sätt vid löneöversynstillfället som framgår av respektive arbetstagarorganisations Löneavtal i HÖK. Anmärkning För en arbetstagare med timlön anses månadslönen (den fasta kontanta lönen) vara den överenskomna timlönen multiplicerad med 165. Uppsägningstid m.m. ( 24) Mom. 1 tillförs För arbetstagare anställd tills vidare gäller en uppsägningstid av 1 månad. 1

182

183 Bilaga 2 till BEA Centrala och lokala protokollsanteckningar 1. För de fall lokal överenskommelse om månadslön enligt BEA 5 träffas ska 17 och 18 i Allmänna bestämmelser (AB) tillämpas. 2. Bestämmelserna i AB Bilaga D gäller. 3. Utförs arbeten i form av arbetsmarknadspolitiska insatser inom områden, som inte regleras mellan kommunen och Svenska Kommunalarbetareförbundet upprättade ackordsprislistor (t.ex. husbyggnadsarbeten eller skogsarbeten) ska för branschen gällande ackordsprislistor eller praxis om fria ackordsöverenskommelser tillämpas. 4. Parterna är ense om att det är viktigt att arbetsmarknadspolitiska insatser utformas så att de är förenliga med de syften som anges i för respektive insats gällande bestämmelser. För OSA, och andra insatser inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program, har Arbetsförmedlingen det yttersta ansvaret. Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEA:s tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete. Alla som medverkat till att anställningen kommit till stånd, arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsförmedlaren och facklig representant, har ansvar för att det målet ska kunna nås. Parterna är ense om att det är viktigt att betona rehabiliteringsaspekten i OSA. Utifrån den arbetshandikappades individuella handlingsplan bör därför arbetsgivaren i samråd med denne och arbetsförmedlaren, och i förekommande fall med facklig representant, planera, utforma och regelbundet följa upp de rehabiliteringsinsatser som krävs för den arbetshandikappades rehabilitering. 5. Föregående BEA tecknat Tillämpningsområde m.m. har mom. 1 b utgått med anledning av ny skollag (2010:8000). I det fall en lärling studerar på individuella programmet enligt tidigare skollag (1985:1100) tillämpas BEA. 1

184

185 Bilaga 3 till BEA Centrala protokollsanteckningar 1. Vid arbete i form av arbetsmarknadspolitisk insats som sysselsätter arbetslösa medlemmar från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och avser nybyggnadsarbeten eller mera omfattande renoveringsarbeten av husbyggnader får avtal för sådant objekt upprättas mellan kommun och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. 2. Beträffande lagen om anställningsskydd (LAS) antecknas följande. Parterna konstaterar att LAS inte gäller för arbetstagare som avses i BEA 2 mom. 1 punkt a). Parterna är ense om att företrädesrätt till återanställning inte gäller arbete som är en arbetsmarknadspolitisk insats enligt författning eller kollektivavtal om BEA. 3. Dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvilan enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB 13 mom. 5 g) h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom kollektivavtals reglering och lagstiftning. 4. Parterna är ense om att 33 MBL inte är tillämplig på bestämmelserna i BEA 20 eller på bestämmelserna i lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av BEA 20 mom Parterna är ense om att bestämmelserna, med undantag av BEA 11 mom. 5, 10, 17 mom. 4 och 20 mom. 4, inte innebär någon reglering av de dispositiva reglerna i MBL. 6. Om riksdagen, regeringen eller annan statlig myndighet meddelar ändrade eller nya föreskrifter m.m., mot vilka bestämmelserna i denna överenskommelse strider, ska förhandlingar upptas i avsikt att vidta erforderliga ändringar och tilllägg till överenskommelsen. 7. Centrala parter är överens om betydelsen av att kunna bistå lokala parter om tillämpningen av det centrala avtalet. Utifrån detta är centrala parter överens om att ha regelbundna kontakter om avtalstillämpningen av nya arbetsmarknadsinsatser för att vid behov vägleda och stödja tillämpningen av det centrala avtalet. 1

186 8. Parterna överenskommer om gemensamt arbete i form av besök vid arbetsmarknadsenheter eller motsvarande vid några av arbetsgruppen utvalda kommuner. Arbetsgruppen ska främst undersöka hur lönesättning för BEA tillämpas lokalt i dessa kommuner. Arbetsgruppens erfarenhet av besöken ska sammanställas och vara färdigställt senast den

187 Bilaga 4 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal om BEA. Till avtalet hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA med tillhörande bilagor A och B, enligt bilaga 1, 2. Protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och 3 bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal om BEA avlöser den 1 maj 2012 lokalt kollektivavtal om BEA och gäller från och med detta datum tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 3 Avslutning Förhandlingen förklaras avslutad.. den.. För. (arbetsgivarparten) (underskrift) 1

188 För... (arbetstagarparten) (underskrift) 2

189 Bilaga 5 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Till det lokala kollektivavtalet om BEA hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande bilagor A och B, enligt bilaga 1, 2. protokollsanteckningar enligt bilaga 2, och 3. bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp BEA upphör det lokala kollektivavtalet om BEA vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 1

190 Redogörelse för nyheter och förändringar i BEA med Svenska Kommunalarbetareförbundet och OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i BEA. Parter i överenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet och OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet (Akademikerförbundet SSR, Ledarna, Teaterförbundet och Vision) å den andra. Vissa redaktionella ändringar har gjorts dels förändrade hänvisningar med anledning av ny lagstiftning och dels viss förändring av paragrafnumreringen där tidigare har bytt plats. Förhandlingsprotokoll Avtalet löper från och med och tillsvidare. Kapitel 1, 2 Tillämpningsområde m.m. Tillämpningen av BEA ger två möjligheter till anställning. Punkt a) offentligt skyddat arbete, OSA. Denna skrivning är oförändrad. Punkt b) anställs i arbete, som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet, i syfte att minska arbetslösheten. Denna skrivning är oförändrad. Tidigare gav avtalet en tredje möjlighet till anställning genom skrivningen om lärlingsanställning för elever vid det individuella programmet. Med anledning av ny skollag (2010:8000) har lärlingsanställningen i punkt c) försvunnit. Kapitel 4, 11 Arbetstid Begreppet begränsningsperiod har ersatts med beräkningsperiod genomgående i 11. (konsekvensändringar har även genomförts i 17 och 22 samt vissa protokollsanteckningar och berörda bilagor). Skälet till detta är att parterna vill anpassa BEA till arbetstidslagen (ATL) där begreppet beräkningsperiod används. Detta innebär ingen ändring i sak, bestämmelsen ska tillämpas på samma sätt som tidigare. 1

191 Begreppet förhandling har bytts ut mot överläggning i moment 5. Skälet till detta är att begreppet förhandling är missvisande i sammanhanget utifrån att förhandlingsskyldigheten enligt MBL som tidigare har avtalats bort i bestämmelsen. Parterna bedömde mot bakgrund av detta att överläggning var ett mer passande begrepp. Parterna är dock överens om att detta inte innebär någon ändring i sak. Arbetsgivaren är, precis som tidigare, skyldig att motivera förslaget samt redogöra för vilka överväganden som legat till grund för det. Protokoll ska föras om part begär det. Kapitel 5, 12 Flexibel arbetstid I moment 3 har rubriken Undantag ersatt av Anmärkning. Detta är en redaktionell ändring då Anmärkning används i övriga avtalet. Detta innebär ingen ändring i sak. Kapitel 5, 16, 17, 18 Särskilda ersättningar Ersättningarna för obekväm arbetstid, jour och beredskap samt färdtid räknas upp med 2,6 % den 1 september Då BEA är ett tillsvidareavtal har parterna enats om att ta bort beloppet i avtalet då det frekvent ändras. Istället finns nu en hänvisning till aktuell HÖK och Allmänna Bestämmelser där beloppen anges. Kapitel 6, 23 Sjukdom Moment 3 har förändrats. Ändringen innebär att en arbetstagare har rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid. Med akut sjukdom avses hastigt insjuknande och med olycksfall avses att arbetstagaren råkar ut för en plötslig oförutsedd händelse. Det är i övrigt upp till varje arbetsgivare att ta ställning till vilken typ av besök inom hälso- och sjukvården som arbetstagare ska ha rätt att gå på med bibehållen lön. Detta kan förslagsvis regleras i arbetsgivarens riktlinjer. Särskilda bestämmelser för lärlingsutbildning, Bilaga B Med anledning av ändring i 2 Tillämpningsområde m.m. har Bilaga B försvunnit. 2

192 Centrala och lokala protokollsanteckningar, Bilaga 2 Ny punkt 5 har tillkommit med anledning av ändringen i Kapitel 1 2 Tillämpningsområde m.m. I det fall en lärling studerar på individuella programmet enligt tidigare skollag (1985:1100) så kan arbetstagaren anställas som lärling. Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 3 Ny punkt 8 har tillkommit i överenskommelsen med Svenska Kommunalarbetareförbundet om att centrala parter gemensamt ska undersöka hur lönesättning sker för arbetstagare enligt BEA. Arbetet ska vara genomfört senast den Mall för tecknande av lokalt kollektivavtal BEA, Bilaga 4 och 5 Bilagorna är uppdaterade men annars ingen ändring i hanteringen. Centrala parter är överens om lokala parter ska teckna LOK med åtminstone angivet innehåll. 3

193 ÄRENDE 7

194 1 Dnr RS Anmälnings- och delegationslista 13 juni 2012 Delegationsärenden avgjorda av förhandlingschefen 1. Förhandlingsprotokoll Lokal tvisteförhandling rörande avsked Parter: VGR SFHL/Lärarförbundet 2. Förhandlingsprotokoll Kollektivavtal Förhandlingsparter: Västarvet, VGR och DIK Ärende: Undantag från 5 andra stycket i lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, för anställningar i EU-projekt inom Västarvet Dnr RS Dnr RS Förslag till beslut: Personalutskottet beslutar att sammanställning av anmälnings- och delegationsärenden läggs till protokollet Sören Kviberg Personalutskottets ordförande Karin Odhnoff Personaldirektör

195 ÄRENDE 14

196 Sida 1(2) Datum Personalstrategiska avdelningen Handläggare Marie Hjerpe Telefon Mobil E-post Uppföljning av tillsvidareanställningar med ofrivillig deltid mars 2012 Ärendet Personalutskottet beslutade att uppdra åt personaldirektören att återrapportera arbetet med budgetmålet om att ofrivilliga deltider ska vara borta vid årskiftet vid minst tre tillfällen under Beredning Inför delårsrapport mars 2012 ställdes följande frågor till Västra Götalandsregionens förvaltningar: 1. Har förvaltningen anställda med ofrivillig deltid *? 2. Om ja, - beskriv vilka insatser som görs i förvaltningen för att nå budgetmålet att ofrivilliga deltider ska vara borta vid årsskiftet Bedömer ni att förvaltningen kommer att nå budgetmålet till årsskiftet ? 4. Om inte, vilken/vilka är orsaken/orsakerna till detta? * Västra Götalandsregionens definition Ofrivilligt deltidsanställd : Ofrivilligt deltidsanställd är en tillsvidareanställd medarbetare med deltidsanställning, som önskar högre tjänstgöringsgrad och är beredd att acceptera utökning av tjänstgöringsgrad på annan arbetsplats på förvaltningen, andra arbetstider och/eller andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningsavtalet. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: maria.hjerpe@vgregion.se

197 Sida 2(2) Datum Sammanfattning Antalet och andelen tillsvidareanställda med ofrivillig deltidsanställning har minskat jämfört med december Antalet har minskat med 59, från 343 till 284 och andelen har minskat med 0,1 procentenheter, från 0,8 procent till 0,7 procent. Minskningen förklaras bl.a. av att förvaltningarna arbetat särskilt aktivt med frågan samt att ett antal tillsvidareanställda med ofrivillig deltidsanställning har tackat nej till erbjudande om utökad arbetstid på annan arbetsplats. Följande förvaltningar har tillsvidareanställd personal med ofrivillig deltidsanställning: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus, Skaraborgs Sjukhus, Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus, Angereds Närsjukhus, Primärvården, Habilitering & Hälsa, Kungälvs sjukhus, Regionservice, Naturbruksstyrelsen, Grebbestads folkhögskola samt Dalslands folkhögskola. För att nå budgetmålet att Ofrivilliga deltidsanställningar ska var borta vid årsskiftet beskriver förvaltningarna att man, i enlighet med Västra Götalandsregionens rekryteringsprocess, alltid prövar möjligheten att erbjuda en anställd med ofrivillig deltidsanställning utökad sysselsättningsgrad innan rekrytering sker. Andra exempel på åtgärder är att dialog förs med berörd chef vid varje anställning där inte heltid erbjuds, bemanningsplanering sker över arbetsplatsgränserna samt genom återkommande uppföljning vid ledningsmöten. Sahlgrenska universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus och Angereds närsjukhus bedömer att man kommer att nå budgetmålet till årsskiftet Övriga förvaltningar är tveksamma till, eller bedömer inte, att man kommer att nå budgetmålet till årsskiftet Orsaken till deras bedömning är att det saknas ekonomiska och/eller verksamhetsmässiga förutsättningar. Fortsatt återrapportering Motsvarande frågeställningar kommer att ställas i anvisningen till delårsrapport augusti I årsredovisning 2012 sker uppföljning av det prioriterade målet Alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänst, där styrtal är Andel ofrivilligt deltidsanställda av tillsvidareanställda.

198 ÄRENDE 16

199 Dokument nr : Version: Status: Sida: 2.00 Utgåva 1 (10) Dokumenttyp: Forum: Sekreterare: Lägesrapport VGR internt Utfärdat av: Utfärdat datum: Ola Ahlqvist & Katarina Litzén, Prové AB Etapp 1 Utredning Uppföljning av riktlinjer gällande företagshälsovård

200 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 2 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE LEVERANSER 3 2 GENOMFÖRANDE 4 3 RESULTAT ALLMÄNT OM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD ALLMÄNT OM HÄLSAN & ARBETSLIVET UPPFATTNING OM BEHOV OCH UTBUD FINANSIERINGSMODELL ÖVRIGT 8 4 REFLEKTIONER 9 5 ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN ETAPP 2 10 UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

201 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 3 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport 1 Inledning Detta dokument är en lägesrapport för Etapp 1 i utredning Uppföljning av riktlinjer gällande företagshälsovård inom Västra Götalandsregionen (VGR). Dokumentet omfattar även ett förslag till plan för Etapp 2. Planen är att gå vidare med att kartlägga utbudet och behovet av företagshälsovårdstjänster inom ramen för Hälsan & Arbetslivet, utreda finansieringsmodell, uppföljningsrutin samt hur tjänsterna bör kommuniceras till kunderna. Uppdragsgivare är Personaldirektör Karin Odhnoff och uppdraget utförs av Prové AB. 1.1 Bakgrund Dagens finansieringsmodell är uppdelad i bas- och tilläggsutbud och levereras av Hälsan & Arbetslivet. I basutbudet ingår företagshälsovård som är reglerad enligt lag och i tilläggsutbudet ingår tjänster som utbildning, förebyggande hälsovård etc. Det finns ett behov att ta reda på om utbudet stämmer överens med förvaltningarnas behov och om finansieringsmodellen är den lämpligaste. 1.2 Syfte Ta fram underlag till beslut för att utveckla tjänsteutbud och finansieringsmodell för företagshälsovården som alla anställda i VGR skall erbjudas från Hälsan & Arbetslivet. 1.3 Leveranser Uppdraget tar fram följande leveranser Uppföljning av efterlevnaden av de riktlinjer gällande företagshälsovård som fastställts av regionfullmäktige Svar på om Hälsan & Arbetslivets utbud av tjänster stämmer överens med kundernas behov Föreslå utvecklat tjänsteutbud Förslag till alternativ finansieringsmodell Förslag till hur tjänsterna kan kommuniceras Förslag på en gemensam uppföljningsrutin Frågeställningar att beakta är: Hur efterföljs riktlinjer och beslut från Personalutskottet gällande företagshälsovårdens basutbud och tilläggsutbud? Vem är företagshälsovården till för? Vad är förvaltningarnas behov av företagshälsovård? Vilka tjänster skall erbjudas? Hur bör en gemensam uppföljningsrutin se ut? Hur kan en ny finansieringsmodell se ut? Hur skall tjänsterna kommuniceras och vilket informationsmaterial behövs? UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

202 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 4 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport 2 Genomförande Etappen har omfattat inhämtande av primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av litteratur om företagshälsovård (FHV). Intervjupersonerna har utsetts av uppdragsgivaren och litteraturen har i huvudsak utgjorts av Gröna boken, 2011 och dokumentation som tilldelats projektet av uppdragsgivaren och intervjuade personer. Etappen ger en uppfattning om förvaltningarnas syn på FHV i allmänhet samt på hur de upplever Hälsan & Arbetslivets utbud av bas- och tilläggstjänster. Den ger också en bild av hur det befintliga utbudet svarar upp mot förvaltningarnas övergripande behov samt deras syn på finansieringsmodell. Intervjuerna har skett individuellt och med utgångspunkt i öppna frågor. Intervjupersonerna har fått berätta och ge sin syn på FHV i allmänhet, på Hälsan & Arbetslivet som leverantör och dess utbud av bas- och tilläggstjänster. De har beskrivit hur de upplever FHV idag och eventuella önskemål om hur de skulle vilja att den utvecklas framåt. Följande frågeområden har utgjort underlag för intervjuerna. Allmänt om företagshälsvård Allmänt om Hälsan & Arbetslivet Uppfattning om behov och utbud Finansieringsmodellen Övrigt Intervjuade personer De 16 intervjuade personerna representerar olika intressenter med olika perspektiv på FHV och Hälsan & Arbetslivet. Deras respektive befattningar framgår nedan. Politiker Ordförande Personalutskott, Sören Kviberg Ordförande Nämnden HOS, Ulla Gustavsson Vice ordförande Personalutskott och Nämnden HOS, Gunilla Lewén Förvaltningen HOS Förvaltningschef, Gunnar Ahlborg Chef Hälsan & Arbetslivet, Marie-Louise Fasth Sjukvården Sjukhusdirektör Alingsås, Hans Holmberg Primärvårdsdirektör, Marie-Louise Gefvert Regionservicedirektör, Sten Axelsson Tf. Personalchef SKaS, Monica Dirnberger HR strateg SKaS, Marie Andersson Personalchef SU, Lars Rydhede UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

203 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 5 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport Arbetsmiljödelegationen Personalstrategiska avdelningen, Stig Lindholm Förtroendevald Vårdförbundet, Ulla Milke Förtroendevald Kommunal, Eva Kärrman Intern service och förvaltning Personaldirektör, Karin Odhnoff Ekonomidirektör Mats Friberg Tillväxt och utveckling Personalchef Naturbruk, Dennis Larsson 3 Resultat Intervjuresultaten är grupperade utifrån de frågeområden som utgjort underlag för intervjuerna. Allmänt om företagshälsvård Allmänt om Hälsan & Arbetslivet Uppfattning om behov och utbud Finansieringsmodellen Övrigt 3.1 Allmänt om företagshälsovård Det finns en stor medvetenhet om vikten av en väl fungerande FHV och att det är en viktig institution. Det framgår en viss differens i uppfattningen om vad som omfattas i begreppet FHV samt vilka delar som kan skötas i egen regi av respektive förvaltning. Synpunkter som framkommit: Flera av de intervjuade efterlyser en tydlig definition av FHV och vill veta vad VGR vill med FHV. Flera har förstått vikten av förebyggande insatser och uttrycker att de önskar arbeta mer proaktivt. Det framkommer även en medvetenhet om att arbete med organisationen i sig är ett sätt att få en friskare arbetsplats. Kompetensen inom stressrelaterade problem behöver höjas inom FHV då allt större andel av rehabiliteringsärenden orsakas av stress. Vikten av en god beställarkompetens har påtalats. I dag upplevs den som för låg på många håll. Beställarkompetensen är viktig dels för att fånga upp problem tidigt och åtgärda dem, dels för att kunna avgöra vilka förebyggande insatser som är lämpligast. Flera anser att FHV skall drivas internt inom VGR genom Hälsan & Arbetslivet då de har stor kunskap om verksamheten i offentligt driven hälso- och sjukvård. Dessutom beskrivs kontinuiteten som viktig. Andra anser att det inte behövs en intern FHV utan att en konkurrensutsatt FHV är mer effektiv och att leverantören skulle stå mer på tå. UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

204 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 6 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport Vikten av att inte behöva vänta och leveranser just in time påtalas. 3.2 Allmänt om Hälsan & Arbetslivet Åsikterna om hur Hälsan & Arbetslivet uppfattas som leverantör presenteras nedan i form av styrkor och svagheter samt möjligheter och hot. Styrkor Hälsan & Arbetslivet upplevs ha: ett väl utvecklat kvalitetssystem och ett systematiskt sätt att utvärdera sin organisation. god samverkan med fackförbunden. Arbetsförmågebedömningar som genomförts har varit uppskattade. hög kompetens, bl.a. nämns tjänsterna inom basutbudet samt ergonomi vid nybyggnation. stor kunskap om verksamheten i offentlig driven hälso- och sjukvård. god geografisk täckning inom regionen och är på flera ställen lokaliserade nära hälso- och sjukvårdens verksamheter. Närhet har framkommit som en viktig aspekt. en konkurrensfördel eftersom de arbetat länge med kunderna och därmed känner deras verksamheter väl. ett bra upplägg med en kundansvarig för respektive kund. Svagheter Hälsan & Arbetslivet upplevs ha en brist i kundfokus och i dialogen med förvaltningarna. bristfällig redovisning av utfört arbete. Den upplevs vara otillräcklig och svår att härleda till utförd insats. Det ges exempel på andra leverantörer som har en tydligare redovisning. problem med att de i flera fall inte uppfattas som oberoende. Det är ett minus att de ligger i samma organisation med risk för att det kan uppstå en jävsituation. brist på geografisk närhet till flera kunder vilket leder till en ökad kostnad för restid. generaliserat problemen och erbjuder ett generellt utbud som inte passar någon. Möjligheter Hälsan & Arbetslivet borde kunna erbjuda bäst tilläggstjänster eftersom de har fått möjlighet att arbeta kontinuerligt och känner kunderna och deras verksamheter väl. uttrycker att de vill jobba mer förebyggande. kommer att genomföra en nyrekrytering till följd av kommande generationsväxling vilket möjliggör en anpassning till efterfrågade kompetenser. UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

205 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 7 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport Hot Hälsan & Arbetslivet riskerar att: få en alltför akademisk inriktning i sammanslagningen med Institutet för Stressmedicin (ISM) och därmed tappa fokus så att medel går till fel saker. utvecklas till en intern myndighet och att de själva skapar en behovsbild, bygger upp kompetens som inte efterfrågas samt skapar sina egna arbetsuppgifter. den låga beställarkompetensen utgör ett hot mot ett långsiktigt och högkvalitativt FHVarbete. 3.3 Uppfattning om behov och utbud Verksamheterna i VGR skall enligt politiska beslut teckna avtal för alla anställda med Hälsan & Arbetslivet avseende tjänster i basutbudet. I basutbudet ingår tjänster som är kopplade till rehabiliterande åtgärder och/eller omfattas av lagkrav. Tilläggsutbud är andra tjänster och förvaltningarna får själva välja vem de köper tilläggstjänster av. Flera av förvaltningarna upplever att deras behov av tjänster inom basutbudet inte är så stora som kostnaden för abonnemanget utgör. De vill fokusera mer på proaktiva åtgärder än vad som budgeten möjliggör. En idé som framkommit är att slå samman bas- och tilläggsutbud till en helhet. Vissa anser att basutbudet skall tillhandahållas internt medan andra tycker att basutbudet liksom tilläggsutbudet skall få upphandlas fritt. Styrkor utbudet Det är bra att det finns ett basutbud som är likvärdigt inom VGR så att det finns en minsta gemensam nämnare som omfattar alla anställda. Upplägget med bas- och tilläggsutbud anses av flera som bra. Abonnemanget i basutbudet ger en ekonomisk trygghet. Det är som att bygga ett hus till fastpris. Svagheter utbudet Kostnaden för basutbudet upplevs av de flesta som mycket högt. Bara för att uppfylla lagkraven Det framkommer att många är tveksamma till upplägget bas- och tilläggsutbud. Ett fast abonnemangspris för reaktiva tjänster ger inget ekonomiskt incitament att arbeta proaktivt med FHV. Det finns oklarheter i vad som ingår i basutbudet och informationen från Hälsan & Arbetslivet upplevs som otydlig. Flera säger sig inte ha behov av alla de tjänster som ingår i basutbudet. Upplägget med ett generellt basutbud gör att det inte passar någon De önskar lägga mer av sin budget på förebyggande tjänster och föredrar att betala för reaktiva insatser när de behövs. UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

206 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 8 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport Vissa av de som köpt tjänster löpande anser att det är bättre. För samma kostnad lyckas de inkludera även förebyggande tjänster. Flera förvaltningar uppger att de köper chefshandledning, beteendevetare och organisationskonsulter externt från andra leverantörer. De uppger att Hälsan & Arbetslivet inte har denna kompetens. I några fall anges att det är en integritetsfråga och att det behövs andra ögon. 3.4 Finansieringsmodell Dagens finansieringsmodell bygger på att kunderna betalar ett fast pris för ett obligatoriskt abonnemang. Priset baseras på antalet anställda per den 31 december varje år. Synpunkter som givits på denna modell är: Finansieringsmodellen bör anpassas efter vad VGR vill med FHV. Modellen med ett fastpris för basutbudet är dåligt ur ett effektivitetsperspektiv och leder till avsaknad av incitament för förvaltningarna att satsa på förbyggande insatser. Det finns liknande abonnemangssystem inom VGR som upplevs fungera bra. Det framkom i intervjuerna förslag om att basutbudet borde vara anslagsfinansierat istället för ett årligt avtalat abonnemang. Förvaltningarna uppgav att det tar mycket resurser att förhandla dessa avtal. De uttryckte även att Hälsan & Arbetslivet tvingas lägga för mycket resurser på detta. Det framfördes dock invändningar om att det potentiellt skulle vara dåligt ur ett effektivitets-, kvalitets-, kostnadsmedvetenhets- och/eller uppföljningsperspektiv. Det föreligger en oenighet om hur man skall räkna antal anställda. Vissa förvaltningar räknar inte med timanställda i underlaget. Det kom även synpunkter på att avstämningarna på antal anställda görs för sällan, en gång per år. Framkom önskemål om att istället för ett fast basutbud få välja tjänster fritt. 3.5 Övrigt Personalutskottets roll bedöms inte vara helt tydlig. Det framkommer åsikter om att Personalutskottet behöver förtydliga vad som är deras uppdrag i företaghälsovårdsfrågan och vad som krävs för att klara av sitt uppdrag. UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

207 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 9 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport 4 Reflektioner Utifrån intervjumaterialet görs följande reflektioner: Det finns ett mönster utifrån politisk tillhörighet i frågan om FHV skall drivas i egen regi eller konkurrensutsättas. Att beställarkompetensen upplevs som låg är ett problem. Orsaken kan bl. a. vara att det är en hög omsättning på beställare, att beställarna är många och att det ibland är oklart vilken samordning de har med HR-funktionen. En ökad beställarkompetens påverkar kvaliteten på FHV. Hur detta kan genomföras bör utredas vidare. Kostnaden för basutbudet upplevs för högt. Definitionen av FHV behöver förtydligas och kommuniceras. Det finns indikationer på olika uppfattningar om vad som innefattas. Det behövs ett förtydligande om hur antalet anställda skall räknas. Den FHV kunderna inom VGR efterfrågar är olika utifrån vilken verksamhet de bedriver. Att erbjuda samma tjänster i basutbudet ifrågasätts liksom att basutbudet bygger på de lagstadgade krav som finns. Basutbudet borde kunna formas utifrån behov och inte efter lagkrav. Basutbudet behöver definieras tydligare och kommuniceras bättre. Hälsan & Arbetslivet tog i januari ett steg i denna riktning då de gav ut en broschyr med information om vad som ingår i basutbud och övriga tjänster. Detta för att sprida informationen om vad de erbjuder förvaltningarna och underlätta för beställarna. Dagens upplägg med träffande av avtal för en obligatorisk tjänst till ett fast pris per anställd kan ifrågasättas utifrån ett resursperspektiv. Formen för finansiering kommer att utredas vidare. Hälsan & Arbetslivets redovisning av utfört arbete bör ses över för att möta kundernas krav på spårbarhet. Insikten hos kunderna att förbyggande FHV är viktig är bra grund till att inkludera vissa proaktiva tjänster i basutbudet. Detta borde stämma väl med Hälsan & Arbetslivets vilja att jobba mer förebyggande. Personalutskottet behöver förtydliga vad VGR vill med FHV. Några kunder har en något skeptisk inställning till Hälsan & Arbetslivet. Hälsan & Arbetslivet bör ta detta på allvar och arbeta med kundrelationen. UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM:

208 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Utgåva 10 (10) Dokumenttyp: Lägesrapport 5 Övergripande handlingsplan Etapp 2 Etapp 2 kommer fokusera på att kartlägga vilka tjänster som kunderna efterfrågar. Detta görs genom intervjuer och diskussioner på beställarnivå med för ändamålet representativa kunder. Parallellt görs en genomlysning av vilka tjänster som Hälsan & Arbetslivet har sålt. För att inhämta idéer och synpunkter från en annan likvärdig verksamhet föreslås en benchmarking med Skåneregionen. Detta sammantaget skall resultera i underlag för framarbetande av lämplig finansieringsmodell samt kommunikationsmaterial för kommande implementering. Etapp 1 Etapp 2 Mars - april Maj Maj - augusti Situationsanalys Inläsning och analys av material Genomförande av intervjuer Sammanställning av lägesrapport och plan för det fortsatta arbetet Framarbetande av rekommendation Genomgång / kartläggning av o sålda tjänster hos H&A o kundernas köp av FHV-tjänster o kommunikationsmaterial från H&A o Kundernas beställningsprocess/-er Litteraturstudier och intervjuer Benchmarking med andra regioner/landsting Framarbetande av o förslag till tjänsteutbud o finansieringsmodell för tjänsteutbud o kommunikationsmaterial o gemensam uppföljningsrutin o handlingsplan för realisering av åtgärd UTREDNING UPPFÖLJNING AV RIKTLINJER GÄLLANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UTSKRIFTSDATUM: