Tappvarmvatten i flerbostadshus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tappvarmvatten i flerbostadshus"

Transkript

1 Tappvarmvatten i flerbostadshus Daniel Olsson Temarapport 1

2 EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med ELFORSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter: ELFORSK Borlänge Energi AB Borås Energi AB Elbolaget i Norden AB Falu Energi AB FORMAS Graninge Kalmar Energi AB Göteborg Energi AB IMI Indoor Climate Jämtkraft AB Karlstads Energi AB Mälar Energi AB Skellefteå Kraft AB SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Statens Energimyndighet Svensk Fjärrvärme Sydkraft AB Umeå Energi AB Uppsala Energi AB Vattenfall AB Öresundskraft AB 2

3 Förord: Syftet med föreliggande skrift är att ge en kunskapssammanställning om vad som ligger till grund för dimensionering av tappvarmvatten samt möjligheter till reducering av värmebehov av detsamma. Denna reducering kan generellt genomföras på två sätt: - Sänka temperaturen på tappvarmvattnet, en sådan sänkning kan emellertid leda till problem med Legionella, vilket tas upp på flera ställen i denna rapport. - Minska mängden förbrukat tappvarmvatten. Detta kan bland annat uppmuntras till med hjälp av individuell tappvarmvattenmätning, vilket beskrivs närmare under stycket Individuell mätning av tappvarmvatten. Ett annat sätt att minska mängden förbrukat tappvarmvatten är att vidtaga diverse flödesstrypande åtgärder. Det berörs mer i stycket Vattensnål teknik. På det övergripande planet är aspekterna energiförbrukning, effektdimensionering, varmvattencirkulation, Legionella, individuell mätning av tappvarmvattenförbrukning samt myndighetskrav, de mest styrande parametrarna och är därför här redogjorda för i nämnd ordning. I slutet av skriften ges myndighetskrav och råd från Boverkets byggregler. Dessa krav och råd utgör ramar för systemutformning med avseende på energiförbrukning, effektdimensionering samt Legionella. Legionella är ett problem med stark koppling till tappvarmvatten, varför det ges ett relativt stort utrymme i denna kunskapssammanställning. Flera av de saker som tas upp i denna skrift regleras, kommenteras och belyses i olika myndighetsregler, rekommendationer och branschregler. Dessa skrifter revideras emellanåt varför det är tillrådligt att informera sig om förändringar. Daniel Olsson, CIT Energy Management AB Innehåll: Energiförbrukning 4 Effektdimensionering 6 Legionella 7 VVC Varmvattencirkulation 10 Vattensnål teknik Individuell mätning av tappvarmvatten Myndighetskrav och råd Referenser 19 3

4 Energiförbrukning Behovet av tappvarmvattenvärme varierar kraftigt. För bostäder förbrukas i medel 30 kwh/m 2 och år [1], men ett visst mönster kan skönjas beroende av byggnadens ålder. Behovet är till stora delar styrt av de boendes vanor och beteende men också av vilken tapputrustning som finns installerad. Enligt definition i denna skrift avses värmemängd för tappvarmvatten enbart det värme som åtgår för det förbrukade tappvarmvattnet. Värme för varmvattencirkulation ingår alltså ej. Urvalsstatistik och skattningar Värme och elanvändning inom bebyggelse sammanställs ofta med hjälp av urvalsstatistik och skattningar för att få representativa värden för samtliga byggnader i Sverige. I Energiboken - kunskapsläge & forskningsfront [2], visas att värmebehovet för tappvarmvattenberedning i flerbostadshus minskat från ca till kwh/lgh och år mellan åren 1970 och Av detta kan konstateras att värmemängden för tappvarmvattenberedning per lägenhet minskat något sedan 70-talet. Dessförinnan var trenden motsatt, ett kontinuerligt ökande behov. Effektbehov för varmvattenberedning jan mars maj juli sept nov Enligt traditionell dimensionering (gamla normen) Svensk Fjärrvärmes dimensioneringsprincip (nya normen) Verkligt uppmätt behov Skillnaden mellan mätresultat av varmvattenförbrukning hos flerbostadshus och tidigare byggnorm (SBN 80), har föranlett Svensk Färrvärme att rekommendera ett reducerat dimensioneringssätt. Skillnaden mellan fjärrvärmeföreningens rekommendationer och tidigare byggnorm exemplifieras av sträckan A i Figur 1 till höger. Mer om denna skillnad i stycket kallat Effektdimensionering. Figur 1 (till vänster) Principiella skillnaden i bostäders effektbehov för tappvarmvattenberedning mellan tidigare dimensionering (tunn heldragen linje), gällande dimensioneringsprincip enligt Svensk Fjärrvärme (streckad linje) och verkligt uppmätt behov (grov linje). Skillnaden mellan gammal och dagens praxis symboliseras av A. Skillnaden mellan dagens praxis och verkligt uppmätt behov symboliseras av B. [1] Nyckeltal Ett nyckeltal som ofta kommer till praktisk användning är kvoten mellan tappvarmvattenvärme och den totala värmemängd en byggnad använder. Vanligt förekommande värden för denna kvot är % för flerbostadshus [1]. 4

5 Säsongsvariationer Mätningar har gjorts som visar ett tydligt säsongsmönster där det relativa värmebehovet för tappvarmvattenberedning varierar. Varmvattenbehovet är ofta dubbelt så stort i december som i juli [1]. Orsaken till att behovet varierar så kraftigt under året är dels att användningen av tappvarmvatten varierar, dels att kallvattentemperaturen in till abonnentcentralen varierar, och därför även värmebehovet. Kallvattentemperaturen varierar särskilt mycket på orter där ytvatten används. Värmemängden för tappvarmvattenberedning ansätts ofta som konstant under året. Då ny energiteknik som solvärme och värmepumpar införs i bostadshus är dock kunskap om värmebehovets säsongsvariation för beredningen av största vikt, markerat med B i Figur 1. Tappvarmvattenförbrukningen antas inte behöva normalårskorrigeras eftersom den inte kan anses vara klimatberoende i den mening att den, utslagen på ett helår, skulle påverkas av olika klimatförhållande som råder på samma ort mellan olika år. Beräkning Antar man att genomsnittlig inkommande kallvattentemperatur är 10 C och att detta vatten ska värmas till 55 C, fås ett samband för beräkning av det energibehov som åtgår för att värma en viss mängd vatten, volym (m 3 ). Q = 52 V (kwh) (Ekv. 1) Baserat på: Q = ρ cp (tvv - tkv) V 3600 där: ρ Vattnets densitet (1000 kg/m 3 ) cp Vattnets specifika värmekapacitet (4,18 kj/(kg C)) tvv Temperatur tappvarmvatten (55 C) tkv Temperatur kallvatten (10 C) V Vattenvolym (m 3 ) Det bör noteras att förluster för varmvattencirkulation eller andra förluster inte ingår i detta uttryck. 5

6 Effektdimensionering En frågeställning som återkommer både vid nyproduktion och vid ombyggnad av befintliga bostäder, är vilket maximalt effektbehov och vattenflöde som tappvarmvattenberedaren skall dimensioneras för. Den skrift som för närvarande reglerar byggande och dess installationer är Boverkets Byggregler, BBR 2002 [3]. Dimensionerande varmvattenflöde har tidigare detaljstyrts av myndigheter. I samband med utgivningen av BBR har dock tidigare detaljhänvisningar för varmvattenflöden utgått. kw I Sverige finns i huvudsak två sätt att värma tappvarmvatten på. Det vanligaste sättet är med ackumulerande beredare. Dessa används ofta i småhus med egen panna samt i äldre fjärrvärmeanslutna småhus. Näst vanligast är genomströmningsberedare som finns i de flesta fjärrvärmeanslutna flerbostadshus. I föreliggande skrift syftas växelvis på ackumulerande beredare och växelvis på genomströmningsberedare. Svensk Färrvärme rekommenderar att man för bostadshus med mer än fem lägenheter dimensionerar tappvarmvattenflödet enligt den streckade grafen i figuren nedan [5]. Jämförs svensk byggnorms tidigare dimensioneringskurva (se den heldragna grafen i figur 2) från SBN 80 [4] och den nya dimensioneringskurvan, visar det sig att det är en mycket stor överdimensionering som tidigare skett med den gamla byggnormen. Effekt (kw) Gammal byggnorm Svensk Fjärrvärme Antal lägenheter 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 Tappvarmvattenflöde (l(/s Kallvattentemperaturen Vid dimensionering av tappvarmvattenberedare är inte bara vattenflöde av intresse, det är också viktigt att känna till inkommande kallvattentemperatur. Ett kallt inkommande vatten måste ju enligt tidigare värmas mer än inkommande kallvatten med högre temperatur. Om man önskar använda sig av en konstant kallvattentemperatur som ska gälla året om, är medeltemperaturen 10 C ofta ett gott val. För att få en mer regionalt anpassad inkommande kallvattentemperatur kan man välja en uppdelning enligt t.ex. 5 C i Norrland, 7 C i Svealand och 10 C i Götaland. För orter med dokumenterat andra temperaturer bör de givetvis väljas istället. Under avsnittet Energiförbrukning diskuterades detta ytterligare. Vid anslutning till fjärrvärme bör det noteras att lägre kallvattentemperatur normalt leder till större värmeväxlaryta. Figur 2 Värmeeffekt och tappvattenflöde som varmvattenberedare eller fjärrvärmeväxlare behöver dimensioneras för. Förutsättningarna är att inkommande kallvattentemperaturen är 10 C och utgående varmvattentemperatur är 55 C. Figuren visar gällande rekommendationer från Svensk Fjärrvärme (2003). Sannolikt flöde enligt gamla normen ligger även inlagt. 6

7 Legionella Legionärssjuka (Legionellos) är en typ av lunginflammation, orsakad ur bakterier av familjen Legionella. Bakterien sprids via små luftburna och inandningsbara vattendroppar (vattendimma som transporteras ned i lungorna). Den vanligaste spridningsorsaken anses vara vattendimma som uppkommer vid duschar och luftinblandare på vattenkranar. Även bubbelbad kan sprida Legionella bakterier. Vattentemperaturen i bubbelbad är idealisk för bakterietillväxt och luftbubblorna gör att vattendimma uppstår. Människor smittas alltså pga. våra tekniska system. Däremot smittar sjukdomen inte från person till person. Det är heller inte farligt att dricka Legionellakontaminerat vatten. Skållningsrisker Svåra brännskador Sanering av vattensystem 5-30 min (70-80 C) Mycket hög Max temp (65 C) 7 0 Legionellabakterier, som orsakar legionärssjuka, upptäcktes 1976 efter ett sjukdomsutbrott bland deltagare i ett konvent för krigsveteraner (legionärer) i Philadelphia, USA. I Sverige beräknas minst 500 personer årligen insjukna i legionärssjuka [6]. Av dem som insjuknar dör uppskattningsvis var tionde av sjukdomen. Oftast rör det sig om människor med nedsatt motståndskraft pga. rökning, ålder, sjukdom eller vissa medicinska behandlingar. Legionärssjuka behandlas med antibiotika. Genom att ta vara på de kunskaper som finns om hur vatten- och värmesystem ska utformas kan Legionellabakteriernas tillväxt hindras. Förenklat handlar det om att hålla systemen rena och att kallvatten ska vara kallt och varmvatten hett. Det kan resoneras om man ska ha eller undvika isolering på kallvattenledningar invid anslutningar till beredare. Motsvarande resonemang kan göras för kopplingsledningar intill VVC-slingor. Rekommenderad temp i varmvattenberedare (60 C) Rekommenderad temperatur i genomströmningsberedare (55 C) Lägsta temperatur varmvattenledning respektive varmvatten cirkulationsledning i större hus (50 C) 38 C Figur 3 Temperaturintervall för skållningsrisk och för Legionellabakteriers tillväxt och död. Källa: [6] Bakteriens tillväxtområde Avdödning Optimal tillväxt (20-45 C) Vila Legionellabakterien Legionellabakterierna behöver dels näring för sin tillväxt, dels andra mikroorganismer som ger mekaniskt skydd. På väggar i ledningar och i botten på varmvattenberedare bildar olika mikroorganismer en biologisk film, där Legionellabakterier kan tränga in. Att göra vattnet helt fritt från näring och mikroorganismer är i praktiken omöjligt. Vid 50 C kan det dröja många timmar innan alla Legionellabakterier dött. Vid 60 C dör de på omkring 10 minuter. Vid 70 C tar det mindre än 1 minut [6]. Dessa tider gäller för bakterier som lever fritt i vatten. På insidan av rör och i sediment tar det längre tid att ta död på bakterierna. 7

8 Nybyggnation Enligt BBR [3] måste alla installationer för kall- och varmvatten vid nybyggnation konstrueras så att Legionellabakterier och andra mikroorganismer inte kan föröka sig till hälsofarliga nivåer. Vilka material som ska användas och hur vattensystemet ska utformas för att uppfylla kravet är byggherrens ansvar. Vattnet får inte bli hälsofarligt Temperaturen på varmvattnet måste vara lägst 50 C vid varje tappställe. Det innebär att temperaturen ut från varmvattenberedaren måste vara högre. Hur mycket högre beror på ledningslängd, isolering m.m. Temperaturen vid tappställena får inte överstiga 65 C på grund av skållningsrisken, undantag från detta gäller dock för vissa duschar, t.ex. för personer som inte kan förväntas kunna reglera temperaturen själva. Vid sådana tappställen får vattentemperaturen inte överstiga 38 C. Ur Legionellasynpunkt ska temperatursänkningen ner till 38 C ske vid tappstället. I byggnader där man installerat cirkulationsledning för varmvattnet måste detta vatten överallt i cirkulationssystemet hålla minst 50 C. Därför kan det utgående cirkulationsvarmvattnet behöva ha betydligt högre temperatur för att kompensera för exempelvis långa avstånd mellan sista tappstället och varmvattenberedaren eller vattenvärmaren. Dessutom kräver byggreglerna att kallvatten (dricksvatten) inte värms upp oavsiktligt. Redan i drygt 20-gradigt vatten som står stilla länge kan bakterierna växa till. I förrådsberedare och ackumulatortankar eller andra ställen där vatten är stillastående måste tappvarmvattentemperaturen 60 C hållas i hela vattenvolymen av beredarens tank under så lång tid att legionellabakterier elimineras innan vattnet distribueras ut till tappställena. Varmvattenberedare Värmare Tips för nybyggnation Bygg systemet så enkelt och lättskött som möjligt. Se till att driftinstruktionerna också tar upp Legionellarisken. [6] I varmvattenberedare och andra behållare där vatten kan bli stillastående bör vattentemperaturen vara lägst 60 C. Om uppvärmningens värmekälla i varmvattenberedaren har lägre temperatur (t.ex. vid upp värmning med värmepump eller solvärme) bör det finnas möjlighet att höja temperaturen till 60 C med exempelvis el-patron. [6] För genomströmningsberedare gäller att vattentemperaturen inte underskrider 55 C [5]. Skikt med ljummet vatten i botten på varmvattenberedare är en farlig grogrund för Legionella. Skiktning kan uppkomma när värmeelementet sitter en bit ovan för botten. Temperaturen i varmvattenberedare bör därför kunna avläsas med en termometer placerad nära botten. [6] Vattenberedare och liknande bör kunna rengöras invändigt. Avlagringar och mikroorganismer som alger och amöbor är utmärkta barnkammare för Legionella. Där får bakterier både näring och skydd. [6] Undvik blindledningar eftersom vattnet i dessa blir stillastående. Där trivs Legionella och där är det dessutom mycket svårt att bli av med bakterierna. [6] 8

9 Befintliga system I befintliga hus gäller de byggregler som var aktuella när huset byggdes: Detta innebär att nuvarande regler om bl.a. vattentemperaturer oftast inte är obligatoriska för hus byggda före Är huset ombyggt kan det dock vara annorlunda. Enligt miljöbalken får vattensystemet oavsett ålder aldrig vara hälsofarligt för dem som vistas i byggnaden. Tips för äldre system, [6] Mät temperaturen på varmvatten vid tappställen. I bostäder bör vattnet där vara 50 C. Var särskilt uppmärksam på temperaturer i varmvattenberedare, värmeväxlare och eventuella cirkulationsledningar. Lagra inte varmvatten vid låga temperaturer. Montera in termometrar i vattensystemet för enkel avläsning. Rengör vattenberedare regelbundet. I slammet som finns på bottnen trivs bakterier. Ta bort alla blindledningar. En tumregel är att den bit som blir kvar inte ska vara längre än ledningens diameter. Spola gärna igenom duschen med varmt (hett) vatten om den stått oanvänd en tid. Avsluta genomspolningen med att spola kallvatten. Detta för att minimera avsvalningsperioden som annars är tillväxtvänlig för legionellabakterier. Observera att detta bara är ett tips om hur man kan handla om man inte vet ifall ledningar och vatten är kontaminerat. En dylik urspolning tar inte nödvändigtvis bort legionellabakterier som bildats i duschslangens biofilm och är inte det samma som en sanering. 9

10 VVC - Varmvattencirkulation Varmvattencirkulation, VVC är ett sätt att reducera tiden det tar att få varmt varmvatten till ett tappställe. Enligt BBR avsnitt 6:613 skall rätt tempererat varmvatten erhållas utan besvärande väntetid. I det allmänna rådet till föreskriften anges att varmvatten kan erhållas inom cirka 30 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. För att uppfylla detta installeras en cirkulationsledning för varmvatten. Tyvärr saknas det i stor utsträckning statistik om värmeanvändning för VVC. En försiktig uppskattning av värmeförluster i VVC-system görs av Aronsson [1]. Där ansätts värmen för täckande av VVC-förluster till ca 50 % av behovet för tappvarmvattenberedning. Denna andel är givetvis beroende av VVC-systemets utformning, storlek och standard. Enligt definition tidigare i denna skrift avses med värmemängd för tappvarmvattenberedning enbart det värme som åtgår för att värma det förbrukade tappvarmvattnet. Detta är den normala definitionen eftersom värmemängden tas fram genom mätning av inkommande kallvattenflöde till beredaren och tappvattnets temperaturer före och efter beredaren. För att säkerställa en tillräckligt hög temperatur i de längst bort belägna tappställena utan alltför lång väntetid, cirkuleras vatten med ett lågt och konstant flöde, varmvattencirkulation. Detta vatten har normalt sjunkit i temperatur ca 5 till 10 C då det kommer tillbaks till fjärrvärmecentralen och leds in mellan de två värmeväxlarna för tappvarmvatten. I äldre bostäder finns tappvarmvatten system utan VVC. Fjärrvärme in Tappvarmvatten VVC VVX VVX Uppvärmningssystem Kallvatten in VVX Fjärrvärme ut Figur 4 Tvåstegskoppling. Fjärrvärme värmer tappvarmvatten, byggnadens värmesystem samt en VVC-krets (grov linje). 10

11 Värmeförluster Det effektbehov varmvattencirkulationen kräver är normalt försumbart jämfört med tappvarmvattnets behov, varför ofta ingen hänsyn tas till detta vid dimensionering av beredare. Den värmemängd som åtgår är dock inte försumbar eftersom cirkulationsflödet är konstant under året. I de fall handdukstorkar är kopplade till VVC-kretsen blir värmeförlusterna stora. Det brukar emellertid antas att värmeförlusterna kommer byggnaden till godo under större delen av året och därför inte betraktas som en förlust. Dock finns många situationer där denna värme inte kan tillgodoräknas byggnaden. Så är exempelvis fallet då VVCvärme tillförs korridorer och schakt där temperaturen kan hållas betydligt lägre än i bostäder/lokaler som används permanent. Detta gäller särskilt då schakten är ventilerade [10]. Faktum kvarstår dock att värmemängden måste tillföras i varmvattenberedaren och det är därför intressant att veta hur stor denna är i förhållande till värmemängden för tappvarmvattenberedning. Normkrav på höga vattentemperaturer i hela tappvarmvattensystemet göra att returvattnets temperatur inte tillåts sjunka under 50 C i besparingssyfte. Detta gör att isolering av VVC-ledningar är den enda värmebesparingsmöjligheten. Praxis i Sverige är att samisolera VVC-rör med VV-rör. Dvs. tappvarmvattnets distributionsledning isoleras samman med returledningen för VVC. Detta ger en reduktion av värmeförluster med upp till 40 % jämfört med separat isolering [10]. För lokaler, med relativt lågt tappvarmvattenbehov, blir värmeförlusterna i VVC-systemet relativt sett större än för byggnader med högt tappvarmvattenbehov. För byggnader med kylbehov under stora delar av året är varmvattencirkulationens värmeförluster att beakta eftersom denna spillvärme då måste kylas bort. Vattensnål teknik Ett normalt tappvarmvattenbehov i flerbostadshus är l/person, dygn. I genomsnitt bor det ca 2 personer per lägenhet, varför förbrukningen per år brukar ligga på m 3 per lägenhet [7]. Energibehov för uppvärmning av varmvatten uppgår till i genomsnitt ca 52 kwh/m 3 (se ekvation (1) under avsnittet om energiförbrukning). Därmed är ett normalt energibehov för tappvarmvatten kwh/år och lägenhet. Med vattensnål teknik kan man reducera varmvattenbehovet med ca 20 % till kwh/år. Vattensnål teknik kan ses som ett alternativ eller komplement till individuell mätning av tappvarmvatten. En fördel, förutom att man sparar vatten, med att installera nya och vattensnåla armaturer i befintliga byggnader är att man då erhåller en standardhöjning. 11

12 Individuell mätning av tappvarmvatten Normalt har man idag egna hushållsabonnemang för el, medan kostnaderna för uppvärmning, tappvarmvatten och tappkallvatten ingår i hyran till hyresvärden eller avgiften till bostadsrättsföreningen. Hyresgästen och bostadsrättsinnehavarna kan därmed inte direkt påverka sina kostnader för värmen och vattnet. I Europa blir det allt vanligare med obligatorisk mätning och debitering av energirelaterade nyttigheter på lägenhetsnivå. En anledning till detta är ett EU-direktiv, enligt vilket medlemsstaterna skall genomföra program för individuell debitering av hushållen baserat på värme- och vattenförbrukningar. Detta görs i syfte att minska energianvändningen och därmed koldioxidutsläppen. Direktivet är dock av sådan karaktär att det inte nödvändigtvis behöver leda till lagstiftning [7]. Förbättrad teknik Utvecklingen inom områdena elektronik och datakommunikation har på senare tid resulterat i teknik som skapar bättre tekniska och ekonomiska förutsättningar för individuell mätning. Individuell värmemätning kan göras på flera olika sätt, men oavsett metod kan man aldrig göra en hundraprocentigt rättvis fördelning av uppvärmningskostnaderna. Fördelning av tappvarmvattenkostnaderna kan dock ske rättvist genom att använda vattenmätare försedd med temperaturgivare. Sparpotential Det finns olika uppskattningar av sparpotentialen för värmning av tappvarmvatten vid övergång från kollektiv till individuell mätning och debitering av tappvarmvatten. En undersökning finansierad av Statens Energimyndighet menar att sparpotentialen ligger i storleksordningen %. Detta skulle kunna vara tillräckligt för att uppnå lönsamhet både ur ett fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv [7]. I en utredning av Boverket 2002 [9] bedömdes att man med individuell tappvarmvattenmätning i flerbostadshus skulle erhålla en besparing på %. Samtidigt visar statistik från ett 150-tal projekt med cirka 5500 lägenheter att den typiska varmvattenbesparingen ligger inom intervallet % [8]. 12

13 Metoder Det är viktigt att notera att brukarnas beteende oftast är av större vikt än eventuella tekniska besparingsåtgärder. Det är därför beaktansvärt att fastighetsägare kan entusiasmera de boende till individuell mätning av tappvarmvatten. De boende upplever då sannolikt individuell mätning och debitering av varmvatten positivare än om fastighetsägaren tvingar på dem besparingssaker av typen flödesbegränsare på blandare och vattensnåla duschar. Om man själv har sparincitament sätter man kanske själv dit en flödesbegränsare [7]. Man har i tidigare utredningar kunnat konstatera att det finns problem i samband med tappvarmvattenmätning [7]. Problemen kretsade bl.a. kring mekaniska vattenmätares egenskaper. För att vattenmätare skall vara beständiga i det mjuka vatten, som är vanligt i Sverige, ställs stora krav på avzinkningshärdighet. I områden med hårt vatten, exempelvis Skåne och Uppsalaslätten är problemet ett annat, nämligen kalkbeläggningar i mätaren. Det är därför viktigt att man innan beslut om införande av varmvattenmätning i svenska flerbostadshus, beaktar de problem som kan uppstå lokalt pga. vattenkvaliteten. Man kan knappast räkna med att varmvattenmätare kan användas längre än 10 år innan de måste tas in för kontroll om man skall ha acceptabel noggrannhet vid mätningar [8]. Exempel på alternativa mätare är fluidistormätare, ultraljudsmätare, induktiva mätare samt nya typer av vinghjulsmätare. Utvecklingsarbete Det utvecklingsarbete som pågår för att effektivisera varmvattenmätningn gäller främst val av mätartyp. Vinghjulsmätare är den idag vanligaste mätartypen. Vinghjulsmätaren är billig men tyvärr behäftad med vissa svagheter pga. av dess mekaniska utformning. Hårt vatten kan ge driftstörande beläggningar i mätaren och mjukt vatten kan orsaka korrosionsskador. Tappvarmvattenmätning är, i förhållande till värmemätning, relativt enkelt. Beroende på systemets utformning kan det dock ibland krävas mer än en mätare per lägenhet, vilket då leder till fler och därmed dyrare installationer. Vattenmätare bör ha pulsutgång, varifrån varmvattenförbrukningsvärden hämtas till systemets centralenhet. Man har emellertid att ta ställning till om man även skall ha en temperaturmätningsfunktion på varmvattnet så att man inte får orättvis kostnadsfördelning. Detta gäller särskilt i hus där man måste tappa ur olika mycket vatten beroende på var man bor innan man får tillräckligt varmt vatten. Ett alternativ, som dessutom ger högre komfort, är att bygga ut VVC-systemet. Detta leder dock en ökad energiförbrukning enligt avsnittet om VVC. Ett annat sett att kompensera hyresgästen för det vatten som måste tappas, innan det blir tillräckligt varmt, är att dra av några kubikmeter varmvatten från uppmätt årsförbrukning. 13

14 Mätarlagstiftning Det finns ett omfattande regelverk som behandlar debiteringsmätning av energi och vatten. Detta brukar benämnas Mätarlagen. Avsikten med Mätarlagen, och med Boverkets föreskrifter i anslutning till denna, är att skydda konsumenterna [7]. För leverantör som använder mätare för att mäta lågspänningsabonnenters förbrukning av elektrisk energi, hushållsförbrukning av vatten eller hushållsförbrukning av värme gäller att dessa skall uppfylla regeringens förordning 1994:99 om el-, vatten och värmemätare. I Boverkets föreskrifter BFS 1998:25, VOV 4, som gäller mätare som en vatten- eller värmeleverantör använder för att mäta hushållsförbrukning av vatten- och värmeenergi, framgår dock att dessa föreskrifter inte gäller mätare som används i en hyresfastighet för att individuellt fördela kostnaderna för förbrukning som uppmätts med en huvudmätare. Således omfattas inte fördelningsmätare för individuell tappvarmvattenmätning av Mätarlagen [7]. Vad skall mätas? Den individuella mätningen i lägenheten kan, om så önskas, baseras enbart på vattenförbrukningen. Då måste man anta att den förbrukade vattenvolymen motsvarar en energimängd (kwh/m 3 ), som bedöms med hänsyn till de olika värmeförbrukningsposterna (se stycket om kostnader nedan). Detta är sannolikt ett tillräckligt noggrant sätt att hantera energikostnaderna för varmvatten, åtminstone om man har ungefär samma avstånd mellan tappställena i lägenheterna och tappvarmvattenledningen med cirkulation. Har man däremot endast varmvattencirkulation i källaren, blir debiteringen inte rättvis. Om man bor i den översta våningen, måste man ju då tappa ur en större volym svalt vatten, innan man får sitt varmvatten, än om man bor i bottenvåningen. Det svala vattnet mäts i vissa fastigheter som varmvatten och debiteras som sådant. I fastigheter som har problem med urtappning av svalt vatten, innan man får sitt varmvatten, måste man, förutom vattenmätning, mäta temperaturen på varmvattnet. Det finns tappvarmvattenmätare som har inbyggda temperaturgivare, varför det går att skapa en debiteringsrutin som är kopplad till temperatur/flöde. Debiteringen kan då baseras enbart på den vattenvolym som håller en viss lägsta temperatur, t.ex. 45 C eller mer. Temperaturmätningen komplicerar och fördyrar dock mätningen, varför man måste ha starka rättvisemotiv för att motivera detta. 14

15 Kostnader Kostnaderna för tappvarmvattnet utgörs av VA-avgiften till kommunen och energikostnaden. VA-avgiften är i vissa kommuner skattesubventionerad. Avgiften innehåller normalt fasta kostnadselement, såsom mätaravgift och lägenhetsavgift samt de rörliga kostnadselementen renvattenavgift och avloppsavgift. Energikostnaden utgörs huvudsakligen av värmekostnaderna för varmvattenberedningen. Man bortser då ifrån kostnaden för att driva cirkulationspumpen för tappvarmvattencirkulation. Värmekostnaden innehåller både fasta och rörliga kostnadselement, oavsett om man har fjärrvärme, elvärme, naturgas eller egen värmeproduktion. De rörliga kostnaderna utgörs huvudsakligen av energikostnader för uppvärmning av vattnet. Fördelningen av de fasta kostnadselementen på lägenhetsnivå sker lämpligen efter schablon, eftersom det ju gäller respektive lägenhets andel av storleken på investeringen, abonnemanget och dylikt för värmeproduktionen eller inköpet. Det är den rörliga, direkt påverkbara delen av kostnaden som skall fördelas vid individuell mätning. För att kunna fördela vattenkostnaden, exklusive energi, krävs individuell mätning av förbrukat varmvatten i varje lägenhet. Detta kan göras med stor noggrannhet och rättvisa. Att fördela värmekostnaden för tappvarmvatten är dock, som tidigare nämnts, mer komplicerat. Värmeenergin används för följande ändamål: att värma upp kallt vatten till tappvarmvattentemperatur, ca: 55 C, att täcka värmeförluster vid varmvattenberedningen, att täcka förluster från varmvatten- och cirkulationsledningen, och att täcka värmeförluster från varmvattenvärmda handdukstorkar och dyl. Handdukstorktorkarnas värmeförbrukning bör ingå i den schablonfördelade värmekostnaden, eftersom det kan få hälsofarliga konsekvenser (Legionella) om man stänger av dessa för att spara värme. Man låter lämpligen även förbrukningen av varmvatten i gemensamma utrymmen ingå i den schablonfördelade kostnaden. Exempel: Investeringen för mätare kan antas vara 1500 kr/lägenhet och driftkostnaderna för den samma kan förmodas vara 200 kr/lägenhet och år, inklusive moms [8]. Ansätts en årsförbrukning av varmvatten på m 3 och en besparingspotential inom intervallet %, fås med individuell tappvarmvattenmätning en årlig varmvattenbesparing på ca 8-11 m 3 /år. Används dessa uppgifter tillsammans med Ekvation 1 samt ett energipris på 40 resp 80 öre/kwh och ett rörligt vattenpris på 12 kr/m 3, fås en lönsamhetskalkyl som ser ut som följer (ingen hänsyn tagen till kalkylränta): Sovrum Bad Besparing 15 %, energipris 40 öre/kwh Återbetalning inom 24 år Besparing 15 % energipris 80 öre/kwh Återbetalning inom 4 år Besparing 30 % energipris 40 öre/kwh Återbetalning inom 7 år Besparing 30 % energipris 80 öre/kwh Återbetalning inom 4 år Man bör dock hålla i minnet att det att det ibland kan förekomma flera varmvattenmatningar till varje lägenhet. I dessa fall erfordras flere mätare vilket naturligtvis fördyrar installationen väsentligt. Vardagsrum Hall Kök 15

16 Administration Individuell mätning av tappvarmvatten har flera administrativa frågeställningar. En av dessa är debiteringen. För att individuell tappvarmvattenmätning ska vara ett realistiskt alternativ till kollektiv varmvattentaxa, krävs en smidig och kostnadseffektiv administration. Det är exempelvis inte rimligt att avläsa varmvattenanvändning varje månad. Många mätare gör att en alltför stor arbetsinsatts då skulle behöva tas anspråk. (I framtiden kan säkert insamlande av data skötas med hjälp av IT-lösningar.) Återstår att göra avläsning med långa intervall, exempelvis med ett års mellanrum. Precis som kommunernas VAverk oftast gör idag med kallvatten, kan en lägenhet debiteras i förväg med en beräknad varmvattenavgift. En sådan schablondebitering bör baseras på en uppskattning av antalet personer i varje hushåll snarare än lägenhetens storlek. En försvårande omständighet i samanhanget är emellertid att exakta uppgifter om antalet boende i varje lägenhet kan vara sekretessbelagt att ta fram och använda sig av. Exempel på tappvatteninstallation Figur 5 Exempel på tappvatteninstallation i bostadshus. Källa: [6]. Toalett Blindledningar (ex. förberedelser för att inreda vind) Varmvattencirkulation (VVC) Kök Dusch Varmvatten (VV) Tvättmaskin Cirkulationspump Varmvattenberedare (VVB) Vattenmätare Kallvatten in 16

17 Myndighetskrav och råd I BBR 2002 [3] anges olika råd och krav för bl.a. tappvarmvatten. Dessa råd och krav rör frågor om varmvattentemperaturer i tankar och vid tappställen, normflöden och isolering av rör och varmvattenberedare. Nedan redovisas text och kapitelhänvisning från BBR :611 Allmänt Kallvatteninstallationer för dricksvatten skall utföras av sådant material och utformas så att kallvatten kan uppfylla de krav i kemisk och mikrobiellt hänseende som ställs på dricksvatten. Vatteninstallationer för tappvatten med annat ursprung än dricksvatten skall vara avskilda från dricksvatteninstallationer och varje tappställe skall märkas så att det framgår att vattnet inte är avsett som dricksvatten. Vattenberörda delar av tappvatteninstallationer skall utföras av sådant material och utformas så att inte ohälsosamma ämnen kan utlösas i tappvattnet och så att ohälsosam tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet förhindras. Installationer skall inte avge lukt eller smak till tappvattnet. Råd: Kraven på dricksvattenkvalitet finns i Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten, SLV FS 1989:30, H318. (BFS 1998:38) För att mängden mikroorganismer i installationer där varmvatten är stillastående (t.ex. i beredare eller ackumulatorer) inte skall bli skadlig bör temperaturen på varmvattnet i dessa inte understiga 60 C. 6:612 Varmvattentemperatur Installationer för varmvatten skall utformas så att lägst 50 C varmvattentemperatur erhålls vid tappstället. Installationer där cirkulationsledning för varmvatten krävs enligt avsnitt 6:613, skall utformas så att temperaturen på det cirkulerande varmvattnet inte understiger 50 C, (BFS 1995:17). (Notera att 50 C alltså gäller hela cirkulationssystemet och inte bara tappstället.) :42 Varmvattentemperatur Varmvattentemperaturen vid tappställen för hushållsändamål och personlig hygien får inte överstiga 65 C. Varmvattentemperaturen vid tappställen i fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanför duschplatsen samt i duschar för personer som inte förväntas kunna reglera temperaturen själv får inte överstiga 38 C. Anordningar för reglering av varmvatten skall placeras och utformas så att risken för personskador genom förväxling av varm- och kallvatten begränsas

18 6:613 Tappvattenflöde Tappställen skall utformas så att tillfredställande vattenflöden kan erhållas utan att störande buller, skadliga tryckstötar eller korrosion på grund av hög vattenhastighet uppstår. Rätt tempererat varmvatten skall erhållas utan besvärande väntetid. Råd: Föreskriftens krav på visst vattenflöde är uppfyllt om minst 70 % av de flöden som anges i nedanstående tabell erhålls då ett sannolikt antal anslutna vattenuttag i en byggnad öppnas samtidigt. Tappställen Normflöde För vardera varm- och kallvatten Badkar 0,3 l/s Diskbänk 0,2 l/s Dusch 0,2 l/s Tvättlåda 0,2 l/s Utslagsback 0,2 l/s Tvättställ 0,1 l/s Bidé 0,1 l/s För varm- eller kallvatten Hushållsdiskmaskin 0,2 l/s Vattenvärmare utan ackumulering för ett enbostadshus bör ge en effekt som medger ett flöde av blandat kall- och varmvatten med temperaturen 40 C av lägst 0,35 l/s. Vattenvärmare med ackumulering för ett enbostadshus bör vara så dimensionerad att den kan värma kallvatten av 10 C under en tid av högst sex timmar så att tappningar om vardera 140 l vatten av 40 C blandat kall- och varmvatten, kan erhållas inom en timme. Därvid bör tappflödet vara lägst 0,2 l/s. Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensioneringen bör vara sådan att varmvatten kan erhållas inom ca 30 sekunder vid ett flöde av 0,2 l/s. 9:232 Varmvattenberedning Installationerna för tappvarmvatten skall utformas så att tillförd värme så långt som möjligt kan nyttiggöras vid tappställena. Råd: Rörledningar och vattenberedare bör isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger vad som anges för värmeinstallationer i avsnitt 9:234. Härvid kan bortses från ledningar utan cirkulation, med di < 20mm, om de är förlagda i uppvärmt utrymme. (BFS 1998: 38) 9:234 Skydd mot termisk förlust Värmeinstallationer skall utformas så att så mycket som möjligt av värmeavgivningen från installationen nyttiggörs i de utrymmen som skall värmas. Råd: Föreskriftens krav är uppfyllt för värmevatten, om temperaturfallet vid transport i fram- respektive returledningen är högst 1 C. Rörledningar i ett rum bör anordnas så att den okontrollerade värmeavgivningen till rummet inte överstiger 25 % av den till rummet tillförda värmeeffekten. Värmepannor, varmvattenberedare, ackumulatorer och värmeväxlare bör isoleras så att yttemperaturen på isoleringens utsida (eldstadsluckor undantagna) inte överstiger 35 C vid 20 C lufttemperatur. 18

19 Referenser [1] Aronsson Stefan, 1996 Fjärrvärmekunders värme- och effektbehov Institutionen för installationsteknik, dokument D35:1996, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg [2] Byggforskningsrådet, 1995 Energiboken, kunskapsläge & forskningsfront. T21:1995, Stockholm [3] Boverket, 2002 Boverkets Byggregler BBR. ISBN: , ISSN: , Boverket, Karlskrona [4] Statens planverks författningssamling, PFS 1980:1 Svensk byggnorm, SBN ISBN [5] Svenska Fjärrvärmeföreningen, 2001 Fjärrvärmecentralen Utförande och installation upphandlingsserien FVF F:101, ISSN , Svenska Fjärrvärmeföreningen, Stockholm [6] Boverket, 2000 Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? Rapport , Boverket, Karlskrona [7] Berndtsson Lennart, 1999 Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus, rapport ER24: 1999, Statens Energimyndighet, Eskilstuna [8] Berndtsson Lennart, 2003 Individuell värmemätning i svenska flerbostadshus - en lägesrapport, rapport P , Statens Energimyndighet, Eskilstuna [9] Boverket, 2002 Hushållning med kallt och varmt tappvatten - Individuell mätning och temperaturstyrning, Boverket, Karskrona [10] Janusz Wollerstrand, 2002 Tappvarmvattensystem egenskaper, dimensionering och komfort, FoU 2002:75, ISSN Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB, Stockholm 19

20 Denna rapport är framtagen i forskningsprogrammet EFFEKTIV som bedrivs inom Centrum för Effektiv Energianvändning (CEE). CEE består av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, CIT Energy Management och Institutionen för Installationsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola. Layout och produktion: illustration & information, Borås EFFEKTIV c/o SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut 20 Box 857, Borås. Telefon Fax Internet RAPP NR 2003:04 ISBN ISSN

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar?

Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? 1 BOVERKET 7147 585 0 UTGIVNINGSMÅNAD: Januari 2000 UPPLAGA: 1:1 ANTAL: 15 000 ex. TRYCK: Ljungbergs Tryckeri AB OMSLAG: Kjell Warnquist LAYOUT & ILLUSTRATIONER:

Läs mer

Legionella i vattensystem Allmänt

Legionella i vattensystem Allmänt Legionella i vattensystem Allmänt Förebyggande åtgärder och handlingsprogram vid misstänkta eller konstaterade fall Innehåll Allmänt... 3 Bakgrund... 3 Ansvar... 3 Övervakningsansvar för Landstingstigheter...

Läs mer

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24 Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200

Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 SVT1310 1 Ackumulatortank Slingtank Varmvattenberedare Utjämningstank Varmvattensystem vv3- vv200 0-70 O C 40-50 O C Systemtank Qvantum utjämningstank Slingtank/ Dubbelmantlad SVT1310 2 QVANTUM ACKUMULATORTANK

Läs mer

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Medlemmar www.sffe.se Medlemsföretagen Verksamhet i 25 länder 11 milj. lägenheter 52 milj. mätpunkter 4 500 anställda Verksamhet i 22 länder 9,5

Läs mer

Varför en handbok i tappvarmvattenberedning?

Varför en handbok i tappvarmvattenberedning? Inledning Varför en handbok i tappvarmvattenberedning? - Jo, vi vill förmedla vår kunskap kring tappvarmvattenberedning och presentera en funktionslösning för just ditt behov. Målsättningen med den här

Läs mer

HANDBOK. tappvarmvatten. Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process.

HANDBOK. tappvarmvatten. Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process. HANDBOK Beredning Beredning av av tappvarmvatten Kunskap och nytänkande inom värme, kyla och process. HANDBOK - BEREDNING AV TAPPVARMVATTEN Utgåva 1 2007 Idé och Manus: Lina Sirén Grafisk formgivning/produktion:

Läs mer

Reviderad: 2010-12-07 Upprättad: 2007-12-28 Handläggare: Bo Löfvenberg STYRDOKUMENT VS. Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun

Reviderad: 2010-12-07 Upprättad: 2007-12-28 Handläggare: Bo Löfvenberg STYRDOKUMENT VS. Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun Reviderad: Upprättad: 2007-12-28 : STYRDOKUMENT Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun Sidan 2 (7) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument skall användas av projektörer som upprättar förfrågningsunderlag

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll. Linn Stengård Energimyndigheten

Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll. Linn Stengård Energimyndigheten Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll Linn Stengård Energimyndigheten Hearing 30 september 2009 Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin Syfte med mätningarna

Läs mer

Legionella Pneumophilia

Legionella Pneumophilia Projekt U10 MÅL Rätt temperatur vid varje tappställe både varmvatten och kallvatten Rätt material i ledningsystemet Spårbarhet vid Legionella arbetet Kvalitetssäkra provtagningarna Ta bort ansvaret från

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Blomstergränd 1-65. Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1. Byggnadsår: 1996. Antal våningsplan: 1-2

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Blomstergränd 1-65. Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1. Byggnadsår: 1996. Antal våningsplan: 1-2 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Blomstergränd 1-65 Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1 Byggnadsår: 1996 Antal våningsplan: 1-2 Bostadsyta (BOA): 3 537 m 2 Lokalyta (LOA): 0 m 2 Antal lägenheter:

Läs mer

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 1(6) INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN 1. KORT BESKRIVNING AV SYSTEMET Hetvatten distribueras av Södertörns Fjärrvärme AB till vår undercentral.

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER

Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER Legionella SÄKER VA TTENINSTALLATION LEGIONELLA RISKER I VVS-INSTALLATIONER Legionella RISKER I VVS-INSTALLATIONER Göran Stålbom Rolf Kling En handbok utgiven av VVS-Installatörerna 2002 Författarna och

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Vatten- och energibesapring

Vatten- och energibesapring Vatten- och energibesapring Nedan har du våra rekommendationer för att uppnå effetkiva resultat av vatten- och energibesparing. Undvik strypbrickor, strypventiler samt inbyggda begränsare! Detta är vanligt

Läs mer

Hushållning med kallt och varmt tappvatten

Hushållning med kallt och varmt tappvatten Boverket Rapport Februari 2002 Hushållning med kallt och varmt tappvatten Individuell mätning och temperaturstyrning Hushållning med kallt och varmt tappvatten Individuell mätning och temperaturstyrning

Läs mer

INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME OCH VARMVATTEN I LÄGENHETER

INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME OCH VARMVATTEN I LÄGENHETER Boverket Projekt 22101/311/5111 INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME OCH VARMVATTEN I LÄGENHETER 2005-08-15 Lennart Berndtsson Adress: HSB Riksförbund, Box 8310, 104 20 STOCKHOLM Tel: 08/785 35 12 (direkt) 08/785

Läs mer

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Mora ESS Energisparsystem. Hälsa Miljö Ekonomi

Mora ESS Energisparsystem. Hälsa Miljö Ekonomi Mora ESS Energisparsystem Hälsa Miljö Ekonomi Mora ESS - Energisparsystem Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något. Det har nog inte undgått någon att det pågår en livlig debatt världen över om vårt

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Så fungerar din fjärrvärmecentral

Så fungerar din fjärrvärmecentral Avluftning värme Värmeväxlare värme Reglercentral Ställmotor värme Expansionskärl Tryckmätare Värmeväxlare varmvatten Reglerventil varmvatten Cirkulationspump Säkerhetsventiler Mätare Påfyllningsventil

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Ribe Samfällighetsförening. Värme- och vattenförbrukning

Ribe Samfällighetsförening. Värme- och vattenförbrukning Ribe Samfällighetsförening Värme- och vattenförbrukning Värme- och vattenleverans Ribe samfällighetens system för värme och vatten består av en fjärrvärmecentral och ett ledningssystem med mätare för vatten

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand

AKVA-standardtank. AKVASAN-tank för installation i efterhand Värme ur vatten Värme enligt mått En Akvaterm-ackumulatortank kan kombineras med de flesta värmekällor oberoende av värmesystem. Akvaterms standardmodeller omfattar varmvattentankar för villor, allt från

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus ER 24:1999

Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus ER 24:1999 Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i svenska flerbostadshus ER 24:1999 Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i svenska

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-13 Fastighetsbeteckning: Härene 3:4 Adress/ort: Norra Härene Kartegården, Lidköping Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Passivhusförskola Skogslunden

Passivhusförskola Skogslunden 1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under

Läs mer

Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! ETT EXEMPEL PÅ VAD SOM ÄR MÖJLIGT:

Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! ETT EXEMPEL PÅ VAD SOM ÄR MÖJLIGT: Aqualux 750 Teknik Aqualux 500 Teknik SVENSKTILLVERKAT GÖR VÄRMESYSTEMET FRAMTIDSSÄKERT! Energipriset har alltid förändrat sig beroende på tillgång och efter politikers beslut. Det var inte så länge sedan

Läs mer

Uppföljning Individuell värme- och varmvattenmätning

Uppföljning Individuell värme- och varmvattenmätning Uppföljning Individuell värme- och varmvattenmätning Installationsläget Besparing Enskilda fastigheters förbrukning Medelförbrukning värme och varmvatten Inloggning för enskilda fastigheter Anledningar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

individuell mätning och debitering (imd) Rekommendation

individuell mätning och debitering (imd) Rekommendation individuell mätning och debitering (imd) Rekommendation om rekommendationen Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna har arbetat fram denna övergripande rekommendation inom Individuell Mätning och

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C. Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 49:19 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-28 Byggnadens adress: ÖRGRYTE STOMGATA 12A 41267 GÖTEBORG Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

ENERGI. Scala 1:1. Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart

ENERGI. Scala 1:1. Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart ENERGI Scala : Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart ENERGI. Individuell mätning sänker dina kostnader och skapar ett miljömedvetet boende. Oavsett om du vill få kontroll på din vatten-, el-, temperatur-

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology PROBLEM: Det kan vara svårt att veta anläggningens behov av varmvatten LÖSNING: VI HAR ACKumulatortankar för alla behov solutions for flow technology ACKUMULATORTANKAR TILLÄMPNINGAR System AT 8475 Varmvattenberedning

Läs mer

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Checklista: Hushålla med energin i Brf. sid 1 (1) Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Tänk på att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Man bör passa på att göra flera åtgärder

Läs mer

Manual VVC. Part no.: 9774709701 Ver. 1.1 Uppdaterad: 2014-02-03

Manual VVC. Part no.: 9774709701 Ver. 1.1 Uppdaterad: 2014-02-03 Manual VVC Part no.: 9774709701 Ver. 1.1 Uppdaterad: 2014-02-03 Sida 2 Innehåll Inledning... 3 Systemprincip... 3 Leveransomfattning... 3 För installatören... 4 Rörinstallation... 4 Elinstallation... 5

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Vallentuna-Rickeby 1:82, Vallentuna Källvägen 10 2015-01-29 Actava AB Godkänd för F-skatt Polygonvägen 15 Tfn 0771-322 322 Säte Stockholm energideklaration@eminenta.se

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1. branschregler : säkervatten.se

Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1. branschregler : säkervatten.se Bakgrundsmaterial SÄKER VATTENINSTALLATION 2011:1 branschregler : säkervatten.se VATTENSKADOR i byggnader Vattenskador kostar miljarder Vattenskador i byggnader kostar mer än fem miljarder kronor per år.

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2014-12-15 Fastighetsbeteckning: Yxan 3 Adress/ort: Mantalsgatan 12, Ytterby Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag: Eklund

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av:

Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08 Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: RAPPORT Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 Kund SABO Konsult WSP Systems 121

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer