Ekonomi. Ekonomi. och kostnader för olika alternativ och att sedan styra företaget genom att välja det alternativ som är lönsammast.

Transkript

1 57 TRANSPORTKALKYLER Ordet kalkylera betyder ungefär beräkna och ordet används ofta i ekonomiska sammanhang och syftar då på att beräkna kostnader och/eller intäkter i en enskild verksamhet. Kalkylen är en del av beslutsunderlaget vid mer eller mindre alla beslut i ett företag. Det är så eftersom de flesta företag har som övergripande tanke att vara ekonomiskt lönsamt och då behövs bra ekonomisk information. Pris bestäms inte av kostnaden utan avgörs av utbud och efterfrågan. För åkeriet gäller det att kunna beräkna både intäkter och kostnader för olika alternativ och att sedan styra företaget genom att välja det alternativ som är lönsammast. Det är oftast bättre att räkna ofta och ungefär än att räkna sällan och exakt. De tre största kostnadsposterna i ett åkeri är: - Förarkostnader (t.ex. lön, arbetsgivaravgift och försäkringar) - Fordonskostnader (delas upp i sträckberoende kostnader och fasta kostnader) - Samkostnader (t.ex. administration) De sträckberoende rörliga fordonskostnaderna utgörs till största delen av drivmedel men inkluderar även reparationer

2 58 KOSTNADSSLAG Avskrivning: Bruttopriser samlas in hos tre dominerande chassitillverkare samt hos tre dominerande släpfordonstillverkare. Ränta: Index grundas på effektiv ränta för statsskuldsväxlar (90 dagar) + tre procent, som är ett bra mått på gällande marknadsräntor. Fordonsskatt: Avläses ur Svensk författningssamling specifikt för varje typfordon. Lön, soc. avgifter: Löneutvecklingen beräknas på förändringar i avtalsenlig lön och sociala kostnader. Förändringar som beror på löneglidning ingår inte. Administration: En sammanvägning mellan tjänstemannalöner (60%) och konsumentprisindex (KPI) (40%). Försäkringar ingår numera här. Kilometerskatt: Avläses ur Svensk författningssamling specifikt för varje typfordon. Trots att kilometerskatten togs bort så kommer redovisning av kilomeoch service, däck och avskrivning som är beroende på körsträcka. De fasta fordonskostnaderna ändras inte om körsträckan ändras, t.ex. räntekostnader, fordonsskatt, avskrivningar till den del som inte beror på körsträcka. INDEX FÖR LASTBILS- KOSTNADER Har man en skriftlig prisöverenskommelse med kunden, är det ofta lämpligt att i denna hänvisa till lastbilsindex för kostnadsförändringar. Detta skapar förutsättningar för långsiktiga avtal när man vet att kostnadsförändringar får genomslag på transportpriset. Ett indextal är ett tal som visar en relation. Basen, talet 100, motsvarar den kostnad för varje kostnadsslag som gällde när mätningen gjordes första gången. Varje månad görs sedan nya mätningar och dessa leder till nya indextal. Visar det sig att kostnaden som därefter uppmäts är 10% högre än vid den första mätningen så blir det nya indextalet 110. Lastbilsindex tas fram i samarbete mellan SCB, TFK och Sveriges Åkeriföretag. Sveriges Åkeriföretag har sett över förutsättningarna för index och kommit fram till att det funnits skäl att ta fram nya indexserier, hellre än att ändra förutsättningarna för de äldre indexserierna då detta påverkar förutsägbarheten vid användning av index. Index enligt serien T92SÅxx baserades på typfordon medan index enligt serien T08SÅxx baseras på typtransporter. Publiceringen av index enligt serien T92SÅxx har upphört under Varje månad redovisas kostnadsutvecklingen för kostnadsslagen och olika typtransporter. Index redovisas via fax eller post. Något senare presenteras ett utdrag av index i Svensk Åkeritidning. Man kan abonnera på en snabb, detaljerad indexredovisning (Indexpress) via e-post. Möjligheterna att i tid kompensera kostnadsförändringar kan underlättas av en överenskommelse med kunden om automatisk och återkommande indexreglering av transportpriset. Ett från början felaktigt pris, för högt eller för lågt, kan inte kompenseras med index. Index avläser bara verkliga kostnadsförändringar så att användarna kan hållas skadeslösa när förändringar inträffar. Man bör alltså ha klart för sig att en indexklausul i vissa fall kan vara en belastning. Om man i utgångsläget har råkat få ett otillräckligt pris till följd av felkalkyl eller beroende på en prispressande konkurrenssituation kommer också varje kompensation enligt index att bli otillräcklig.

3 Förutsättningar för index T08SÅxx T08SÅ11 Lokal distribution Distribution inom framförallt städer. Kännetecknas av hög andel tid för lossning och lastning och fordon med relativt låg investeringskostnad. Arbete antas ske i enskift dagtid. T08SÅ12 T08SÅ13 T08SÅ14 T08SÅ15 T08SÅ16 T08SÅ17 T08SÅ18 T08SÅ19 T08SÅ20 Regional distribution Distribution med lastbil utan släp med flera stopp för lastning och lossning. Långväga distribution Bil och släp med lång körsträcka och stopp för lastning och lossning på flera platser. Partigods Transporter med bil o släp, bil med trailer eller liknande kombination. Kännetecknas av relativt kort andel av tid för lastning och lossning. Dragbilstransport Transport av trailer, containrar m.m. med dragbil. Körsträcka i relation till arbetstid är förhållandevis hög. Tank- o bulktransport Transport i skift med bulk- eller tankekipage. Skogsråvara Transport av skogsråvara, främst rundvirke och flistransporter. Verksamhet i mer än ett skift. Anläggning kort sträcka Anläggningsfordon med låg körsträcka, exempelvis en kranbil. Anläggningstransport utan släp Anläggningsbil utan släp. Anläggningstransport med släp Treaxlig anläggningsbil med någon typ av släp (kärra). 59

4 60 terskatt att ske (som 0) tills dess att index genomarbetas. Däck: Nya samt regummerade däck omfattas med 50% vardera. Drivmedel: Medelrabatterat pris hos fyra leverantörsföretag med vikterna 50% för bulkleverans och 50% för pumppriser för miljöklass två. Reparation: Indexet grundas på undersökningar hos två olika märkesverkstäder på två orter i landet. Nettopriser efterfrågas. Avfallsindex SCB fastställer, på uppdrag av branschorganisationen Avfall Sverige, indextal inom avfallsverksamhet. Serierna används i stor utsträckning vid kommuners upphandling av tjänster som avser insamling av avfall. Följande serier fastställs: A12:1MD - Insamling av hushållsavfall, inkl diesel A12:1ED Insamling av hushållsavfall, exkl diesel A12:2MD - Insamling med specialfordon, inkl diesel A12:2ED - Insamling med specialfordon, exkl diesel A12:3MD - Slamtömning, inkl diesel A12:3ED - Slamtömning, exkl diesel Serien Insamling av hushållsavfall avser fordon och personal som samlar in hushållsavfall och transporterar det till en lokal lossningsplats. Insamling med specialfordon avser verksamhet med exempelvis mobil sopsug. Här är andelen personalkostnad mindre och kostnaden för fordonet (investering och ränta) högre liksom andelen drivmedel. Slamtömning är en verksamhet med stor variation i kostnadsbilden. Indexserien avser ett slamsugningsfordon som tömmer hushållens enskilda avlopp. Till skillnad från lastbilsindex är avfallsindex ett så kallat fastbasindex där kostnadsandelarna ligger fast. Personalkostnad utgör knappt 50% av alla kostnader som vägs in i underlaget i serien för insamling av hushållsavfall. Avfallsindex startade januari 2012 och avser att ersätta de äldre indexserierna R77 1-4, Renhållningsindex. Transporter som inte är att betrakta som insamling, t.ex. från en lokal omlastningsplats till värmeverk på annan ort, är inte lämpliga att indexreglera med avfallsindex. Detta är transporter och ej insamling och här bör man använda serier i gruppen T08 Lastbilsindex. Så här räknar du med index Hur mycket har index förändrats från en tidpunkt till en annan? Förändringen = i2 i1 x 100 (%) i1 i1 = indextal vid tidpunkt 1 i2 = indextal vid tidpunkt 2 Exempel: index, tidpunkt 1 = 112,4 index, tidpunkt 2 = 121,7 Förändringen = 121,7 112,4 x 100 = 8,3 % 112,4

5 61 Observera Rätt prisnivå som utgångspunkt för indexreglering är en nödvändighet. Exempel: Om transportpriset per pall är 90 kr, men egentligen borde varit 100 kr (man har gått in med 10% för lågt pris), händer följande vid indexuppräkning av priset: Om index ökar med 10% så blir det nya priset 90 kr plus 10%, vilket blir 99 kr. Om det rätta priset 100 kr indexuppräknas, så blir det 110 kr (100 plus 10%). Man har genom att indexuppräkna ett felaktigt pris ytterligare försämrat sin lönsamhet.

6 62 BETALNINGS- PROCESSEN Betalning Har man köpt en vara på räkning (säljaren sänder faktura), är man skyldig att betala det pris som anges i fakturan. Tycker man att beloppet är oskäligt, eller att man avtalat om annat ska man inom skälig tid anmärka på detta till säljaren. Om muntlig anmärkning görs, se till att bekräfta skriftligen. Tänk på att det kan vara svårt att bevisa att priset är oskäligt. Av denna anledning ska man se till att få en orderbekräftelse före köp, så man inte blir överraskad av priset på fakturan. Vidare är man skyldig att betala när säljaren kräver det, om man inte i förväg kommit överens om betalningsdag (30 dagar enligt räntelagen). Avgifter På många fakturor tar man ut faktureringsavgift, expeditionsavgift och påminnelseavgifter vid för sen betalning. Dessa är man skyldig att betala endast om: man har skriftligt avtalat om dessa. man har fått en orderbekräftelse, där det framgår att sådana avgifter kommer att tas ut. man har muntligen fått besked om detta när köpet gjordes upp. Om någon överenskommelse enligt ovan ej finns, drar man bara bort dessa avgifter från fakturans slutsumma. Det räcker inte med att dessa avgifter finns specificerade på fakturan, utan dessa ska ha gjorts upp före köp. Dröjsmålsränta För sen fakturabetalning är ett återkommande problem. Transportföretag som utan ersättning agerar bank åt kunder tappar årligen avsevärda belopp. Det har blivit alltmer vanligt att debitera dröjsmålsränta även vid ganska kort försening. Görs betalningen försent i ett fall där förfallodagen är bestämd i förväg utgår dröjsmålsränta på fordringen från förfallodagen. Har man inte avtalat om förfallodag ska dröjsmålsränta betalas från den dag som infaller 30 dagar efter det att man avsänt fakturan. Fakturan anses avsänd vid datum för poststämpel, och finns inte poststämpel bör man dra bort två dagar från det att man tog emot fakturan. Om fakturadatum och poststämpeldatum ej överensstämmer, bör detta meddelas till säljaren. Om man avtalat om andra förutsättningar när köpet gjordes upp gäller dessa. Uppgift om ränta i leveransbestämmelser, orderbekräftelser etc. är att anse som avtalad ränta under förutsättning att förbehåll inte har gjorts mot ränteuppgiften. Ränteuppgiften ska alltså ha kommit till motpartens kännedom innan transportuppdraget utförs. Härav följer att en uppgift om ränta i en faktura inte är att anse som avtalad ränta. Reklamation Enligt köplagen ska reklamation på varan man köpt, ske inom skälig tid, dock senast inom två år. Se till att reklamera skriftligt, och allra helst genom rekommenderat brev. Om annat avtalats genom garantier eller liknande gäller detta. Inkasso Om man inte betalar fakturan kan den gå till inkasso. Med inkasso menas att säljaren lämnar iväg sin fordran enligt fakturan till inkassoföretag för att med dess hjälp driva in pengarna, med hot om rättsliga åtgärder. Under förutsättning att inkassoföretaget utformat inkassobrevet enligt lagen, har inkassoföretaget rätt att ta ut 160 kr i Observera Lagar m.m. kan ha ändrats sedan denna bok trycktes. Kontrollera uppgift i boken om den ska ligga till grund för mer betydelsefull åtgärd.

7 inkassoavgift. Man har minst 8 dagar på sig att betala eller anmärka på kravet från avsändningsdagen. Betalningsföreläggande Om någon inte frivilligt betalar sin skuld kan fordringsägaren ansöka om stämning mot den betalningsskyldige hos tingsrätten. Om tvisten enbart gäller skyldighet för någon att betala pengar kan man istället använda betalningsföreläggande. Det är en billigare och enklare lösning. En ansökan om betalningsföreläggande innebär att man tar rättslig hjälp att driva in sin fordran. Ansökan får ske först sedan betalningen är förfallen, och görs hos Kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären (betalningsskyldige) är bosatt. Ansökan, som kostar 300 kr, ska vara skriftlig, men kan grundas även på muntliga fordringar. Betalningsföreläggande ska i första hand användas om man inte tror att gäldenären har saklig invändning. Som gäldenär har man i regel 10 dagar på sig att bestrida kraven, vilket ska göras skriftligt. Bestrider man kraven överförs ärendet till tingsrätten, om borgenären så önskar, och dom avkunnas i målet. Om man inte bestrider kraven, eller inte hör av sig, meddelas ett betalningsföreläggande. Utslagen är offentliga och införs bl.a. i tidningen JUSTITIA. Utmätning Tvångsåtgärder som vidtas för att få betalt eller för att verkställa domar kallas utsökning eller exekution. Om gäldenären inte betalar fordran efter betalningsföreläggande, kan man ansöka hos kronofogden om verkställighet. Det samma gäller om man har dom i målet från rättegång. Därefter kommer Kronofogdemyndigheten att verkställa utslaget, först genom underrättelse att betala skulden, och om inget resultat nås, genom utmätning. Gäldenären är då skyldig att på heder och samvete uppge sina tillgångar (annars kan han straffas). Kronofogden mäter ut fast egendom, lösa saker eller fordringar. Dessa saker säljes sedan, och borgenären (den som har fordran) får sina pengar. Utmätning kan också ske genom löneutmätning. Utmätning kan då ske under hela året, dock med möjlighet till anstånd under pågående utmätningsperiod. Företrädesordningen innebär att underhållsbidrag har företräde. Förutom fordran för själva varan eller tjänster får borgenären begära ersättning för dröjsmålsränta, påminnelseavgift två gånger, inkassoavgift, ersättning för eget eller ombuds arbete, avgift för betalningsföreläggande och avgift för verkställighet. Konkurs Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Regler om konkurs finns i konkurslagen (1987:672). Två viktiga ord i sammanhanget: Gäldenär är den person som är skyldig pengar Borgenär är den person som har pengar att fordra Det är viktigt att skilja på borgenär, enligt ovan, och borgensman, som är något helt annat. En borgensman är en person som går i borgen för någon och som påtar sig betalningsskyldighet för annans skuld. Enligt konkurslagen är en gäldenär som inte i tid kan betala sina förfallna skulder på obestånd. Vid obestånd eller som det också heter insolvens ska två förutsättningar vara uppfyllda nämligen: Observera Om man har skuld till någon som är försatt i konkurs, så ska skulden betalas till konkursboet, och inte till den som är i konkurs. Annars kan man riskera att få betala två gånger. 63

8 64 Att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och Att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Gäldenären kan själv lämna in en konkursansökan till tingsrätten. I det fallet, då gäldenären lämnar in konkursansökan, försätts han normalt omedelbart i konkurs. Även borgenärer kan ansöka om att försätta en gäldenär i konkurs. Då måste det först bevisas att gäldenären inte kan betala sina skulder innan konkursansökan lämnas in. När konkursen är ett faktum övergår gäldenärens tillgångar till ett konkursbo. Gäldenären får inte själv ta hand om sina tillgångar utan dessa förvaltas av en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren kan fortsätta den yrkesmässiga trafiken. För verksamheten ska det finnas en föreståndare som har godkänts av prövningsmyndigheten. Om det inte har anmälts en föreståndare till prövningsmyndigheten inom en månad efter konkursbeslutet, upphör tillståndet. Detsamma gäller om föreståndaren inte godkänns och det inte anmäls en annan föreståndare inom den tid som prövningsmyndigheten bestämmer. Om inte heller den andre föreståndaren godkänns, upphör tillståndet att gälla tre veckor efter det att beslutet har vunnit laga kraft. Alla gäldenärens tillgångar ska så långt de räcker användas för att betala skulderna Betalningsprocessen Förfallen faktura Påminnelse Inkasso Betalningsföreläggande Gäldenären bestrider Utmätning Borgenär återtar krav Tillgångar saknas Tingsrätt Avskrivning av fordran Konkurs ansökan Borgenär får betalt Förlikning Ingen utdelning Utdelning efter prioritering

9 och det är konkursförvaltarens uppgift att så snabbt som möjligt och på bästa sätt avveckla verksamheten så att borgenärerna får betalt för sina fordringar. Konkursboet är en juridisk person som har egen beslutsrätt. I såväl rikstäckande tidningar som ortspressen kan man läsa om konkurser under rubriken tillkännagivande eller kungörelser. Konkursen utreds av konkursförvaltaren som bl.a. tar ställning till om det kan finnas någon misstanke om brott, orsaken till obeståndet m.m. Han upprättar en förteckning över tillgångar och skulder (bouppteckning) samt en förvaltarberättelse. Därefter beslutar han om utdelning. Utdelning innebär att borgenärerna får betalt i den ordning som finns angiven i förmånsrättslagen. Vanligtvis innebär detta att banker och andra förmånsberättigade, som innehar pantbrev eller företagsinteckning kommer i första hand. Dessa kallas även prioriterade borgenärer. Därefter erhåller oprioriterade borgenärer utdelning, om tillgångarna räcker till, vilket de sällan gör. När utdelningen är avslutad ska konkursförvaltaren avlämna slutredovisning till tingsrätten. Därefter är konkursen i princip avslutad. För åkeriföretag som bedriver verksamhet i bolagsform innebär detta att också yrkestrafiktillståndet upphör att gälla. Om gäldenären är en fysisk person eller s.k. enskild näringsidkare, finns skulderna kvar även efter konkursen. Borgenärerna kan således fortsätta att kräva gäldenären på betalning livet ut om dessa inte preskriberas eller blir föremål för skuldsanering. Om gäldenären är en juridisk person t.ex. ett aktiebolag upphör skulderna att existera efter konkursen. Observera dock att för handelsbolag innebär detta att handelsbolaget upphör efter konkursen medan bolagsmännen personligen ansvarar för handelsbolagets samtliga skulder består. Detta är en av de främsta nackdelarna med att bedriva åkeriverksamhet i handelsbolag. Det är inte ovanligt att banken eller andra finansieringsinstitut begär säkerhet för ett exempelvis ett aktiebolags ekonomiska förpliktelser (skulder). En sådan säkerhet är borgen (s.k. skötselborgen). Har ställföreträdaren (ägaren) till bolaget 65

10 66 personligen gått i borgen för bolagets räkning ansvarar denne personligen för denna skuld. Dessutom finns bestämmelser om ansvarsgenombrott som innebär att ställföreträdaren kan bli personligt betalningsskyldig för skatter och avgifter. Skuldsanering Vem kan få skuldsanering? En svårt skuldsatt person kan få skuldsanering under vissa förutsättningar. Privatpersoner och i vissa fall näringsidkare kan ansöka om skuldsanering. För att kunna få skuldsanering ska: man vara svårt skuldsatt enligt skuldsaneringslagen. Det innebär att man inte antas kunna betala sina skulder på många år, s.k. kvalificerad insolvens. Det finns ingen särskild beloppsgräns det vara skäligt med hänsyn till personliga och ekonomiska förhållanden. man får inte ha ett pågående näringsförbud. man ha hemvist i Sverige, det vill säga normalt krävs att man är folkbokförd i Sverige. Kronofogden gör en prognos över möjligheter att betala skulderna i framtiden. Omständigheter som påverkar förmågan att kunna betala är bland annat den totala skulden, nuvarande och framtida inkomster, ålder, arbetsförmåga och utbildning, eventuell sjukdom och arbetslöshet, hur och varför skulderna har uppkommit och om man gjort allt man kan för att betala sina skulder. Man betalar av sina skulder enligt betalningsplanen, vanligtvis under fem års tid. När avbetalningstiden är slut är man inte längre skyldig att betala något på de skulder som ingick i skuldsaneringen. Man ska undvika att dra på sig nya skulder under tiden skuldsaneringen pågår. De nya skulderna ingår inte i skuldsaneringen och måste därför betalas helt och hållet. Det är nästan omöjligt att få skuldsanering mer än en gång.

11 Rättegången i tingsrätten Ansökan om stämning Den som påbörjar en rättegång kallas kärande. Den käranden riktar sin talan mot kallas svarande. Den som inleder det rättsliga förfarandet inger en ansökan om stämning till tingsrätten. En stämningsansökan ska bl.a. innehålla uppgifter om parterna, kärandens yrkande, grunden för yrkandet och de bevis som käranden vill åberopa. Ansökan ska normalt ges in till tingsrätten på den ort där svaranden har sin hemvist eller där bolaget har sitt säte. För ansökan i tvistemål ska sökanden betala en ansökningsavgift. Avgiften betalas till tingsrätten när ansökan ges in. Om en ansökan inte är fullständig föreläggs käranden att komma in med kompletteringar. Följer käranden inte ett sådant föreläggande, avvisas ansökan. Samma gäller om någon ansökningsavgift inte betalas in. Rättegången i tvistemål är uppdelad i två faser - förberedelse och huvudförhandling. Under förberedelsen ska sakfrågor klarläggas vad är parterna överens om och vad är tvistigt? Svaromål Om kärandens stämningsansökan uppfyller grundläggande krav utfärdar tingsrätten stämning på svaranden. Stämningen är en uppmaning till svaranden att skriftligen svara på vad käranden har yrkat och grunden för bestridande samt vad käranden i övrigt anfört. I sitt yttrande ska svaranden ange om han medger eller bestrider kärandens yrkande. Om svaranden bestrider yrkandet ska även grunden för bestridandet anges. Vidare ska svaranden ange de bevis som han vill åberopa. Anser svaranden att det finns något hinder för rättegången ska det anges redan i svaromålet. Förberedelsen ska drivas med inriktning på ett snabbt avgörande. Domstolen brukar därför samråda med parterna om målets handläggning och - om det inte är obehövligt - göra upp en tidsplan för målet. Muntlig förberedelse När ett skriftligt svaromål har kommit in till rätten övergår förberedelsen normalt till muntlig förberedelse, där parterna kalllas till ett sammanträde inför en domare. Under domarens ledning får parterna under sammanträdet bemöta varandras påståenden så att deras ställningstaganden blir tydligt och noggrant angivna. Även behovet av bevisning gås igenom. Sammanträde för muntlig förberedelse kan hållas per telefon om parterna medger det. Förberedelsen ska om möjligt avslutas vid det första sammanträdet. Går inte det, fortsätter förberedelsen genom skriftväxling eller vid ett nytt sammanträde. Bevisning m.m. I syfte att göra förberedelsen mer effektiv kan tingsrätten förelägga en part att slutligt bestämma sin talan och uppge de bevis som parten vill åberopa. Tingsrätten kan också meddela parterna att förberedelsen ska anses avslutad vid en viss senare tidpunkt. När denna tid har gått ut får parterna i princip inte åberopa något nytt material eller nya bevis. Enklare mål kan ibland bli så utredda att de kan avgöras direkt i anslutning till den muntliga förberedelsen. I så fall hålls en huvudförhandling i förenklad form. Tvistiga mål kan i vissa fall avgöras på handlingarna. Det gäller om utredningen i målet är sådan att det inte behövs någon huvudförhandling. Innan ett mål avgörs på handlingarna får parterna tillfälle att slutföra sin talan. Här ges parterna tillfälle att plädera för sin sak samt uppge om man haft några kostnader i målet 67

12 68 Förlikning I förmögenhetsrättsliga mål försöker domaren under förberedelsen att förlika parterna. Om parterna kommer överens och gör upp saken i godo, kan de begära att tingsrätten stadfäster förlikningen genom dom. Tredskodom I affärsmässiga tvistemål kan tingsrätten meddela tredskodom mot en svarande som inte inger skriftligt svaromål. Tredskodom kan också meddelas mot en kärande som inte vill medverka i processen. Vidare kan tredskodom meddelas mot en part som inte kommer till en förhandling inför rätten, som parten har kallats till. Tredskodom innebär normalt att den tredskande som inte svarar eller uteblir från en förhandling förlorar målet. Huvudförhandling När förberedelsen är avslutad sätts målet ut till huvudförhandling. Denna förhandling utgör själva rättegången och det är vid detta tillfälle som tvistefrågan avgörs. Till förhandlingen kallas parterna, vittnen och andra som ska höras. I tvistemål består rätten av en eller tre domare. Småmål, d.v.s. mål som rör högst ett halvt basbelopp (FTmål), avgörs alltid av en ensam domare. Huvudförhandlingen inleds med att käranden framställer sitt yrkande. Därefter får svaranden ange sin inställning. Därefter ska parterna utveckla sin talan, genom att redogör för bakgrunden till tvisten och anger de fakta som de åberopar (sakframställning). Bevisning Efter denna framställning läggs bevisningen fram. Domstolen har ju inge kunskap om vad som hänt man gör inte heller någon egen utredning. Det är alltid parterna som ska lägga fram sin utredning samt bevisning, d.v.s. vad man vill styrka med varje bevisning. Bevisningen kan t.ex. bestå av förhör med parter och vittnen eller av skriftliga bevis. Vittnen ska endast anmäla sin ankomst. De får inte närvara under den inledande förhandlingen, utan får vänta utanför rättssalen och kallas in efter hand som de ska höras. Innan vittnet förhörs ska denne avlägga ed. Det vittne som inte håller sig till sanningen kan fällas

13 för mened. Detta är ett allvarligt brott och straffet kan bli böter eller fängelse. I vissa fall kan vittnesförhör hållas per telefon. Plädering När all utredning i målet har gåtts igenom håller parterna slutanföranden (plädering). När förhandlingen är slut ska rättens ordförande lämna besked när dom kommer att meddelas. Rätten håller sedan enskild överläggning. Vid överläggningen bestämmer rättens ledamöter hur man ska döma (domslut) och varför man dömt som man gjort (domskäl). Om rätten inte är enig under den enskilda överläggningen kan en domare skriva sig skiljaktig. Dennes skiljaktiga uppfattning redovisas då som en bilaga till domen. Domen får i princip bara grundas på det som har kommit fram vid huvudförhandlingen. Vidare får domen inte omfatta annat eller mera än vad parterna yrkat eller åberopat. Rättegångskostnader Den part som förlorar ett tvistemål ska enligt huvudregeln betala motpartens rättegångskostnader. I småmålen är möjligheterna att få ersättning dock begränsade. En part som vill få ersättning för sina rättegångskostnader måste begära det särskilt innan rättegången avslutas. Här avses främst kostnader för juridiskt ombud (advokatkostnader), reskostnader och andra utlägg. Vittnen har rätt till ersättning för sina kostnader för resa och förlorad arbetsinkomst. Ersättningen ska betalas av den part som har begärt förhöret. För den slutliga kostnaden svarar den part som till sist förlorar målet. Överklagande En tingsrätts dom i tvistemål får överklagas till hovrätten. I vissa fall (t.ex. tvister om pengar, familjemål och brottmål som ger böter) krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande. Den part som vill överklaga domen ska göra det skriftligen inom tre veckor från det att domen meddelas. 69 Återvinning Den part som har fått en tredskodom mot sig kan inte överklaga domen utan får söka återvinning. Återvinning sker skriftligen

14 70 hos tingsrätten inom en månad från den dag domen meddelades. Om återvinnings söks i rätt tid tas målet upp till fortsatt behandling i tingsrätten. Verkställighet Dom som innefattar betalningsskyldighet eller andra förpliktelser kan verkställas av Kronofogdemyndigheten. Upplysningar om kronofogdens verksamhet finns på Medling En relativ ny lag gör det möjligt för parter att lösa tvister på frivillig väg - lag om medling i vissa privaträttsliga tvister. Med medling avses ett förfarande där två eller flera parter med hjälp av en medlare frivilligt söker lösa en uppkommen tvist. Avsikten är att medlingen ska resultera i en medlingsöverenskommelse, vilket innebär en skriftlig överenskommelse som ett resultatet av medling. Genom ändringar i rättegångsbalken har tingsrätts skyldighet ökat för att under pågående tvistemål verka för att parterna når en samförståndslösning (förlikning). Detta kan ske antingen genom förlikningsförhandlingar under rättens ledning eller genom att rätten, med parternas samtycke, förordnar om särskild medlare till parterna. Det har även införts regler om förlikning och särskild medling i hovrätt. KUNDUPPLYSNING Kreditupplysning En övervägande del av antalet kreditförluster är onödiga. Onödiga därför att man istället snabbt och enkelt i förväg kunde ha skaffat information om kunden och fått tidiga varningssignaler om en instabil ekonomi. En kreditupplysning innehåller den information du behöver för att snabbt och enkelt bedöma företaget. En enkel rutin är att alltid beställa en kreditupplysning om varje ny kund. Men de största kreditförlusterna orsakas av de gamla trogna kunderna. Företag som har dåliga affärer brukar inte ha särskilt bråttom att berätta det för sina leverantörer och därför är det minst lika viktigt att löpande skaffa information om sina befintliga kunder. Kreditupplysning på nya kunder är användbar redan när man ska välja vilka företag som ska bearbetas i försäljningsarbetet. Det är bättre att bearbeta företag som har sund ekonomi och förmåga att betala än konkursmässiga företag. När företaget sedan ska bli kund och betalningsvillkoren diskuteras, ger en kreditupplysning snabbt besked vid kreditbedömningen. En kreditupplysning innehåller mycket värdefull information, bland annat identifieringsuppgifter, bokslutsinformation med nyckeltal och trender, samt i förekommande fall, betalningsanmärkningar. Framförallt när det gäller mindre företag är även uppgifter om ägares privata ekonomi av stor betydelse. Tar man en upplysning på ett bolag, så får bolaget inte information om det. Däremot om man tar upplysning på någon styrelseledamot i ett företag, så får denna information om att en upplysning har tagits, men han får inte veta vem som begärt upplysningen. Samma gäller för näringsidkare i andra fall än bolag, dvs de får veta att upplysning tagits men inte vem som tagit upplysningen. Däremot, om man tar upplysning på privatpersoner så får de alltid meddelande om vem som tagit upplysningen. Observera Styrelse och VD är betalningsansvariga för bolagets åtaganden om årsredovisning lämnas in för sent till Bolagsverket.