Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser?"

Transkript

1 Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Jämförelse mellan mottagningsmodeller på två vårdcentraler i Skövde FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Anders Moström, ST-läkare Norrmalms vårdcentral, Skövde

2 Rapport 2009:3 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg Margareta Hellgren, distriktsläkare Hentorps vårdcentral, Skövde

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 Olika mottagningsmodeller... 1 Norrmalms vårdcentral öppna mottagningen... 2 Hentorps vårdcentral traditionella mottagningen... 2 Patientunderlag... 2 SYFTE... 2 FRÅGESTÄLLNING... 3 METOD... 3 RESULTAT... 4 Tidsåtgång i de två mottagningsmodellerna... 4 Antibiotikaförskrivning i de två mottagningsmodellerna... 6 DISKUSSION... 7 SLUTSATS... 8 REFERENSER... 9

4 INLEDNING Primärvården är basen i det svenska sjukvårdssystemet. Dess ambitioner är att kunna erbjuda befolkningen lättillgänglig och omfattande basal hälso- och sjukvård. Med en begränsad del av sjukvårdsresurserna svarar primärvården för majoriteten av alla läkarbesök som sker i svensk sjukvård [1]. En stor del av patientbesöken i primärvården beror på luft- och urinvägsinfektioner. Det är inte alltid dessa tillstånd behöver bedömas av läkare. Många patienter väljer sannolikt att aldrig höra av sig till sin vårdcentral, men det är ändå en stor patientgrupp som önskar få vårdcentralens råd när de är sjuka. I den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård från 2008 konstateras att den svenska hälso- och sjukvården är väl utvecklad såväl kvalitativt som kvantitativt, men att tillgängligheten i stort är otillfredsställande. Förbättrad tillgänglighet tas där upp som ett huvudmål [2]. Både i Sverige och internationellt har gjorts försök med olika sjukvårdssystem och mottagningsmodeller för att förbättra sjukvårdens tillgänglighet och kapacitet. Olika mottagningsmodeller Två principiellt skilda sätt att komma i kontakt med sjukvården är antingen det traditionella sättet att först ringa till sin sjukvårdsinrättning för rådgivning innan det eventuellt bokas en besökstid, eller genom att bara gå dit och bli omhändertagen direkt. Effekten av så kallade öppna mottagningar (Walk-in Centres - WICs), dit patienten söker direkt utan telefonkontakt, har mest studerats i Nordamerika och Storbritannien där de införts från 1970-talet respektive slutet av 1990-talet [3]. I Sverige blev dessa mottagningar vanligare under 1990-talet [4,5,6]. Mest studerade är öppna mottagningar i Storbritannien där man 1999 började införa WICs. Majoriteten (>90%) av personalen utgörs där av specialutbildade sjuksköterskor till skillnad från i Nordamerika och Sverige där majoriteten är allmänläkare (General Practitioners) [7]. WICs har studerats avseende tillgänglighet, sökmönster, patientnöjdhet och medicinsk kvalitet men inte avseende kostnadseffektivitet och bristfälligt avseende tidsåtgång [3,7,8,9,10]. Resultaten är samstämmiga. Patienterna är nöjda med den tillgänglighet och den vård de öppna mottagningarna erbjuder. Vanliga sökorsaker är luftvägsinfektioner, muskuloskelettal smärta och småskador. Patientklientelet är till största delen unga vuxna med hög socioekonomisk status, men även barn. De äldre är få. Kritiken har inte kommit från patienterna utan från den medicinska professionen om att resurser snedfördelas och satsas på ofta självläkande tillstånd [8,10]. I Skövde primärvårdsområde finns två vårdcentraler som valt olika modeller för omhändertagande av patienter med luft- och urinvägsinfektioner. På Norrmalms vårdcentral finns sedan 1990-talet en öppen mottagning medan Hentorps vårdcentral har en traditionell mottagning. Den öppna mottagningen på Norrmalm har tidigare studerats ur kvalitetsperspektiv och befanns då i stort följa uppsatta medicinska rekommendationer väl [11]. Någon mer ingående jämförelse av tidsåtgången för hanteringen av luftoch urinvägsinfektioner har inte gjorts. Inte heller i internationella studier har det fokuserats på tidsåtgången. I en kanadensisk studie av hur läkarna upplevde det att arbeta med de olika modellerna finns emellertid upptaget att man inte noterat någon skillnad i besökslängd (ca 14 min) mellan WICs och bokad allmänläkarmottagning [8]. 1

5 I en tid då allmänhetens krav på tillgänglighet till sjukvården ständigt ökar kan det vara av intresse att undersöka hur olika modeller att organisera öppenvårdsmottagningar påverkar sjukvårdskapaciteten. Därför har vi i denna observationsstudie jämfört tidsåtgången för omhändertagandet av infektionspatienter på dessa två vårdcentraler. Norrmalms vårdcentral öppna mottagningen Norrmalms öppna infektionsmottagning är tänkt att bara ta hand om luft- och urinvägsinfektioner. Till dessa räknas alla former av infektionssymtom från luft- och urinvägar såsom snuva, nästäppa, halsont, hosta och feber samt urinvägsbesvär. Vanliga diagnoser är öroninflammation, bihåleinflammation, luftrörskatarr (bronkit) och lunginflammation samt övre och nedre urinvägsinfektion. För öppna mottagningen avsätts två timmar per dag vardagar mellan klockan Patienterna kan söka sig dit direkt utan tidsbeställning och får träffa läkare i ett turordningssystem. Hur många läkare som har öppen mottagning varierar mellan två till fem, varav oftast en är distriktsläkare och övriga är utbildningsläkare. För patienter som kommer efter att öppna mottagningen stängt och av medicinska skäl inte kan vänta till nästa vardag bokas läkartid samma eftermiddag. Hentorps vårdcentral traditionella mottagningen På Hentorps vårdcentral skiljer sig inte omhändertagandet för luft- och urinvägsinfektioner från det man har för alla övriga sjukdomstillstånd. Patienterna tar där på traditionellt vis först kontakt med en sjuksköterska, antingen via telefon eller via en öppen sköterskemottagning man har där en timme per dag. Vid behov bokar sköterskan tid för sköterske- eller läkarbesök. Patienterna bokas till både distriktsläkare och utbildningsläkare spritt över dagen som en del av alla andra besök med övriga sökorsaker. Patientunderlag Hentorp hade i mars 2008 ett något större patientupptagningsområde på ca patienter och Norrmalm ca Patientgrupperna hade en likartad ålderssammansättning [12]. Till detta kom patienter från en angränsande vårdcentral (Södra Ryds vårdcentral) vilka vid tidpunkten för studien tillfälligt var hänvisade till Hentorp eller Norrmalm på grund av personalbrist. Det betydde för Hentorp ytterligare ca patienter och för Norrmalm ca 700 [13]. SYFTE Att jämföra tidsåtgången för omhändertagandet av patienter med akuta luft- och urinvägsinfektioner vid öppen respektive traditionell mottagning. 2

6 FRÅGESTÄLLNING Vilken modell använder minst andel av vårdcentralens samlade resurser räknat i arbetstid? Finns det någon skillnad i total antibiotikaförskrivning? METOD På en blankett (Bilaga 1) noterade sjuksköterskor och läkare under två veckor (7/4 18/4 2008) hur stor del av arbetstiden som lades på patientärenden som var relaterade till akuta infektioner. Alla kontakter, dvs. telefonsamtal, besök och administrativt arbete noterades. De infektionsbesök som på Norrmalm kom utanför öppna mottagningen noterades också. Patienter som sökte på öppna mottagningen med andra besvär än infektionssjukdomar noterades separat. Information om den totala antibiotikaförskrivningen för luft- och urinvägsinfektioner under de två veckorna hämtades ur respektive vårdcentrals datajournalsystem Profdoc III (Profdoc AB, Uppsala). Där dokumenteras alla recept automatiskt vid förskrivning av läkemedel. Ur jourcentralens tidbok hämtades information om hur många av vårdcentralernas patienter som sökt dit med infektionsrelaterade besvär då detta är patienter som dagtid skulle ha tagits omhand på vårdcentralerna. De bokningar som räknades var de med hosta, snuva, sväljningsbesvär, hals, sinuit, bihåleinflammation, bihålebesvär, feber, värk i pannan eller öronvärk som sökorsak. Andningsbesvär och astma räknades inte. Statistiska beräkningar gjordes i SPSS 15.0 (SPSS Inc., Chicago, USA). Jämförelser mellan vårdcentralerna gjordes med chi-2 test för andelar och proportioner och med ANOVA för kontinuerliga variabler. Ett p-värde mindre än 0,05 utgjorde signifikansgräns. Under studien upprättades inget personregister och inga enskilda patienter påverkades. De som möjligen kan ha upplevt obehag av jämförelsen mellan mottagningsmodellerna är personalen på vårdcentralerna som kan ha känt sig granskade och jämförda. Dessutom tog tidsregistreringen tid från det ordinarie arbetet. Etisk prövning bedömdes dock inte nödvändig då undersökningen tolkades som del i löpande verksamhetsuppföljning. 3

7 RESULTAT Tidsåtgång i de två mottagningsmodellerna Hentorp hade vid tidpunkten för tidmätningen något fler personer i sitt upptagningsområde, cirka mot Norrmalm Det var lika många enskilda patienter som hörde av sig till de båda vårdcentralerna under mätperioden. Det gäller även antalet patientkontakter. Det var ingen skillnad i genomsnittlig eller total tidsåtgång för alla patientkontakter. Läkarbesöken var fler på öppna mottagningen och varje besök tog kortare tid. Skillnaden i total läkartid var inte signifikant. Läkarnas patientkontakter utgjordes nästan uteslutande av patientbesök. På öppna mottagningen träffade inte sköterskorna några patienter utan all kontakt skedde per telefon. Förhållandet för antalet sköterskekontakter mellan mottagningsmodellerna var det omvända mot för läkarkontakterna. Här var de fler på den traditionella mottagningen. Det tog där också något längre tid att handlägga varje patient men inte heller skillnaden i den totala skötersketiden var signifikant. Vid telefonrådgivningen hänvisade sköterskorna på öppna mottagningen i större utsträckning till läkarbesök än på den traditionella. På den traditionella gav de oftare patienterna råd. Antalet patienter som hänvisades till läkarbesök var dock detsamma. Skillnaden i fördelning mellan hänvisning och rådgivning förklaras av att sköterskorna på traditionella mottagningen gett fler patienter råd. (Tabell 1) 4

8 Tabell 1. Jämförelse av patientarbete och tidsåtgång för akuta luft- och urinvägsinfektioner vid två mottagningsmodeller i Skövde 2008 Öppen Traditionell Mottagningsmodell p-värde antal listade=12171 antal listade=14713 Alla kontakter (läkare och sköterska) Antal patienter 179 (1,47%) Antal kontakter 271 (2,23%) 180 (1,22%) p=0, (1,96%) p=0,14 Medeltid/kontakt, min 12,3 12,0 p=0,68 Total tid, h 55,6 57,8 Läkarkontakter Antal läkarbesök Antal läkarkontakter 159 (1,31%) 167 (1,37%) 109 (0,74%) p<0, (0,75%) p<0,05 Medeltid/kontakt, min 17,3 21,1 p<0,001 Total läkartid, h (andel av total tid) 46,8 (84,2%) 38,5 (66,7%) p=0,42 Sköterskekontakter Antal besök Antal telefonsamtal Totalt antal kontakter 0 (0%) 104 (85,4%) 104 (85,4%) 13 (0,088%) p<0, (1,13%) p<0, (1,22%) p<0,05 Medeltid/kontakt, min 5,1 6,5 p<0,001 Total skötersketid, h (andel av total tid) 8,8 (15,8%) 19,3 (33,3%) p=0,091 Sköterskeåtgärder Hänvisning till läkare 84 (81%) 94 (57%) p<0,05 Rådgivning 20 (19%) 72 (43%) p<0,001 Andelen läkarbesök av antalet listade där det visade sig inte handla om en infektionssjukdom, var lika många på båda vårdcentralerna (öppna 0,082% n=10, traditionell 0,054% n=8, p=0,38). Det var få patienter med infektionssjukdomar som på Norrmalms vårdcentral inte togs om hand på öppna mottagningen utan på övrig mottagningstid (0,057%, n=7). 5

9 Antibiotikaförskrivning i de två mottagningsmodellerna Under mätperioden skrevs det fler antibiotikarecept på den traditionella mottagningen, och jämfört med antalet patientbesök är skillnaden signifikant. Det är den dock inte jämfört med antalet enskilda patienter som sökte under mätperioden eller jämfört med antalet listade patienter. (Tabell 2) Tabell 2. Jämförelse av antibiotikaförskrivning för akuta luft- och urinvägsinfektioner vid två mottagningsmodeller i Skövde Mottagningsmodell Öppen Traditionell p-värde Antal antibiotikarecept per läkarbesök 61/159 (38,4%) 90/109 (82,6%) p<0,05 per enskilda patienter 61/179 (34,1%) 90/180 (50,0%) p=0,051 per listade patienter 61/12171 (0,50%) 90/14713 (0,61%) p=0,23 Andelen besök på jourcentralen med infektionsrelaterad sökorsak av antalet listade patienter för respektive vårdcentral var det samma (öppen 0,26% n=32, traditionell 0,20% n=30, p=0,32). 6

10 DISKUSSION Den här studien visar att den öppna mottagningen för luft- och urinvägsinfektioner ger korta handläggningstider per patient. Om det i sin tur leder till en minskad totalt tidsåtgång kan studien däremot inte svara på. Den kan inte heller säkert svara på om det finns någon skillnad i arbetsfördelning mellan läkare och sjuksköterskor mellan mottagningsmodellerna. För att kunna svara på dessa frågor behövs sannolikt en tidmätning över en längre tid än vad som gjorts i den här studien. Klart är dock att den öppna mottagningen gör att tillgängligheten till läkare för akuta luft- och urinvägsinfektioner är högre än vid den vid den traditionella. Om mottagningsmodellen har betydelse för hur läkar- och sköterskeresurser fördelas är det intressant att undersöka det vidare eftersom det i sin tur påverkar hur olika patientgrupper prioriteras tillgång till hälso- och sjukvård. Läkare och sjuksköterskor har olika funktioner i sjukvården. Läkare kan till exempel behövas för diagnostik och behandling av svårare mer akuta eller halvakuta sjukdomsfall som akuta infektioner, hjärt/kärlsjukdomar och psykiska sjukdomstillstånd. Sjuksköterskor kan istället förutom omvårdnad och rådgivning ta hand om och följa patienter med kroniska sjukdomar som diabetes, astma och hjärtsvikt. I den här studien har inte studerats hur vårdcentralernas övriga arbete och prioritering av andra patientgrupper påverkas av arbetet med luft- och urinvägsinfektioner. Ur ett medicinskt prioriteringsperspektiv är det ofta de gamla och multisjuka som har det största behovet av sjukvård, oavsett om den ges av sköterska eller av läkare. Man kan därför hävda att det är angeläget att befolkningen lär sig känna igen enklare och självläkande sjukdomstillstånd och på egen hand också lär sig hur dessa ska hanteras för att kunna frigöra dessa resurser. Hur påverkar man med öppen läkarmottagning respektive traditionell sköterskeledd mottagning befolkningens sökmönster? Lär man med öppen mottagning befolkningen att man oftare bör söka läkare för en bedömning när man är sjuk? Om så är fallet skulle en öppen mottagningsmodell kunna underhålla ett behov av sjukvård som inte säkert är medicinskt motiverat. I den här studien kunde man dock inte se någon skillnad i sökfrekvens mellan vårdcentralerna. Att antibiotikaförskrivningen granskades i den här studien var fram för allt för att se om den var större på öppna mottagningen där en större del av patienterna träffar läkare även vid enklare virusförkylningar som inte ska behandlas med antibiotika enligt läkemedelsverkets rekommendationer [14]. Nu fanns istället en tendens åt andra hållet, det vill säga att förskrivningen var högre på den traditionella mottagningen. Kan det vara så att läkarna på öppna mottagningen är inställda på att en stor del av patienterna har just enkla infektioner som inte ska antibiotikabehandlas? Tvärt om på den traditionella mottagningen att läkarna är mer inställda på att det krävs antibiotika eftersom patienterna först har bedömts av en sjukvårdsutbildad sjuksköterska som valt ut de sjukare patienterna. Om mottagningsmodellen påverkar förskrivningsmönstret är det mycket intressant eftersom det är viktigt att hålla användandet av antibiotika nere för att minska risken för utveckling av motståndskraftiga bakterier. Sannolikt spelar dock andra faktorer större roll, t.ex. kunskap och behandlingstradition hos den behandlande läkaren. Någon säker skillnad i antibiotikaförskrivning kunde inte konstateras i denna studie. 7

11 Viktiga frågor som inte studerats här men som bör ha betydelse för valet av mottagningsmodell är också hur personalen upplever att mottagningsmodellen påverkar arbetsmiljön samt vilka förutsättningar den skapar för utbildning av ny vårdpersonal. SLUTSATS Öppen mottagning för akuta luft- och urinvägsinfektioner ger lika lång total arbetstidsåtgång för denna patientgrupp jämfört med en traditionell utan säker skillnad i fördelning mellan läkar- och skötersketid. Öppen mottagning för luft- och urinvägsinfektioner ger ökad tillgänglighet till läkare för denna patientgrupp. Ytterligare studier krävs för att svara på hur en vårdcentrals samlade arbete samt prioritering av andra patientgrupper påverkas av en riktad öppen mottagning. Ytterligare studier krävs även för att svara på om mottagningsmodellen påverkar förskrivningsmönstret av antibiotika. 8

12 REFERENSER 1. Socialstyrelsen. Statistik om verksamhet inom sjukhusvården (operationer, vårdtillfällen och vårdtid) samt om läkarbesök Statistik hälso- och sjukvård 2007:3, artikelnr Sveriges Kommuner och Landsting. Handlingsplan 2008 för det nationella vårdgaranti- och tillgänglighetsarbetet. SKL Salisbury C, Munro J. Walk-in centres in primary care: a review of the international literature. Br J Gen Pract 2003;53: Thoren A, Håkansson A. Öppen mottagning - ingen modenyck. Allmänmedicin 1990;11(5): Kanter T. Förändringar i patientpanorama och läkaråtgärder efter införande av öppen mottagning. Allmänmedicin 1994;15(2): Andren P, Håkansson A. Mottagningssköterskornas sjukvårdsupplysning en jämförelse mellan en vårdcentral med och en utan öppen mottagning. Allmänmedicin 1991;12(3): Grant C, Nicholas R, Moore L, Salisbury C. An observational study comparing quality of care in walk-in centres with general practice and NHS Direct using standardised patients. BMJ 2002;324: Williams A P, Barnsley J, Vayda E, et al. Comparing the characteristics and attitudes of physicians in different primary care settings: The Ontario Walk-in Clinic Study. Fam Pract 2002;19: Salisbury C, Manku-Scott T, Moore L, et al. Questionaire survey of users of NHS walk-in centres: observational study. Br J Gen Pract 2002;52: Chapman J L, Zechel A, Carter Y H, Abbott S. Systematic review of recent innovations in service provision to improve access to primary care. Br J Gen Pract 2004;54: Gotthardsson L, Erixon L, Bengtsson K. Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm. FoU-enheten Skaraborg, 2003: Listningsdatabas för primärvården Skaraborg, LISA. Listade individer VC Hentorp och VC Norrmalm. LISA mars Listningsdatabas för primärvården Skaraborg. Fördelning av innevånare från Södra Ryds vårdcentral. Uppdrag listning Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård. Information från Läkemedelsverket 2008;3:

13 FoU-centrum Primärvården Skaraborg, Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Drop-in mottagningen på Fålhagens vårdcentral - vem söker och varför?

Drop-in mottagningen på Fålhagens vårdcentral - vem söker och varför? Drop-in mottagningen på Fålhagens vårdcentral - vem söker och varför? Författare: Sara Smedegård Handledare: Per Kristiansson 1 1 Sammanfattning Syftet med studien är att kartlägga drop-inmottagningen

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING

LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING LARÖDS VÅRDCENTRAL BRA MOTTAGNING 2006 Teamdeltagare: Lena De Pedis, distriktsläkare, verksamhetschef Johanna Persson, sjuksköterska Viveka Kindbacke, läkarsekreterare Innehållsförteckning: Områdesbeskrivning

Läs mer

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, hc Ankaret, Örnsköldsvik Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare,

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Förslag till lokal- och verksamhetsförändringar för Primärvården

Förslag till lokal- och verksamhetsförändringar för Primärvården Förslag till lokal- och verksamhetsförändringar för Primärvården 2017-03-07 Primärvårdens ledningskontor Dragarbrunnsgatan 78 C 751 85 Uppsala Tel 018-611 00 00 Org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se/primarvarden

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Mätning av läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral för rapportering till "Väntetider i vården".

Mätning av läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral för rapportering till Väntetider i vården. INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING En överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om införande av en nationell vårdgaranti och en fortsatt satsning på en förbättrad tillgänglighet trädde i kraft 2005.

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

LÄKARNAS TELEFONARBETE VID ODENSALA HÄLSOCENTRAL

LÄKARNAS TELEFONARBETE VID ODENSALA HÄLSOCENTRAL Odensala Hälsocentral LÄKARNAS TELEFONARBETE VID ODENSALA HÄLSOCENTRAL Malin Sjöström 2005 Handledare: Ragnar Asplund, Chef, Forsknings- och utvecklingsenheten Mikael Lilja, Distriktsläkare, Odensala HC

Läs mer

Vård på lika villkor - områdesbeskrivningar

Vård på lika villkor - områdesbeskrivningar Vård på lika villkor - områdesbeskrivningar 2014-03-21 Gunnel Gustafsson, gunnel.gustafsson@mdh.se Syftet med områdesbeskrivningarna att ge en jämförbar bild av de kontextuella aspekter som rör verksamheternas

Läs mer

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar?

Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Hur ser variationen ut mellan olika läkare på Råslätts vårdcentral vad gäller antibiotikabehandling av infektionssjukdomar? Beror skillnader i handläggning och behandling på varierande patientsammansättning

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig. Den sjuka vården Ekerlids Förlag, juni 2003 Författare: Redaktör: Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig OH-bilder finns på www.renstig.com Mail: monica@renstig.com

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

REVISIONSRAPPORT Akut- och jourverksamhet i primärvård Landstinget Halland

REVISIONSRAPPORT Akut- och jourverksamhet i primärvård Landstinget Halland REVISIONSRAPPORT Akut- och jourverksamhet i primärvård Landstinget Halland Juni 2002 Margareta Bertin Christel Eriksson Jean Johansson Christer Mörlin Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund...5

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Med patienten i fokus på

Med patienten i fokus på Med patienten i fokus på Ekmanska vårdcentralen Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Andersson Kristina, Sjuksköterska Jyrkäs-Andersson, Seija Distriktssköterska von Sydow

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tidigare Apotekets diagnos-recept undersökning Rapporter från olika journalsystem från Östergötland,

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Svar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge

Svar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge !~~' ~n~ landslinget BLEKINGE Primärvårdsförvaltning Primärvårdsstab RosMarie Nilsson 2016-04-04 Ärendenummer: Dokumentnummer: Till Nämnden för primärvård och folktandvård Svar på Inriktningsbeslut för

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer