Delrapport om svenskars fjällbesök samt inställning till allemansrätten och skyddade naturområden särskilt i fjällen

Transkript

1 FjällMistra-rapport nr. 15 Delrapport om svenskars fjällbesök samt inställning till allemansrätten och skyddade naturområden särskilt i fjällen FjällMistrarapport Rapport nr: 15 ISSN maj 2005, Umeå, Sweden Författare: Peter Fredman, Etour/FjällMistra Klas Sandell, Karlstad Universitet/FjällMistra

2 2

3 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultat från FjällMistras stora attitydundersökning om naturvårdspolitik, rovdjursfrågor, resursplanering m.m. Det var en brevundersökning som under 2004 gick ut till totalt människor, framför allt i de fyra fjällänen Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Urvalet baserades på 150 slumpvis utvalda och permanent bosatta personer från varje kommun i dessa län i åldersgruppen år. Som jämförelse har också personer bosatta utanför dessa län valts ut. I föreliggande rapport berättar vi om resultat från denna undersökning som handlar om svenskars fjällbesök, inställning till allemansrätten och till skyddade områden. Resultaten redovisas först för Sveriges befolkning som helhet, och därefter ett kapitel för varje fjällän inklusive kommuner. Exempel på viktiga resultat från undersökningen är: Allemansrätten har en synnerligen stark ställning i Sverige, där 96 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att Allemansrätten är viktig att försvara. Allemansrättens ställning i Dalarna är starkare än generellt i Sverige medan man i Norrbotten är mer kritiskt inställd, i synnerhet i Arjeplog, Övertorneå och Haparanda kommuner. Det är bara några få procent av Sveriges befolkning som anser att det finns för mycket skyddade områden i Sverige, knappt 40 procent vill ha mer skyddade områden, nästan en tredjedel anser att det nu är lagom och cirka en fjärdedel vet inte. Dalarnas län ligger på samma värde som riksgenomsnittet när det gäller andel som tycker att det är för lite skyddade naturområden, i Jämtland ligger man något över. I Västerbotten är stödet lägre för skyddade områden och i Norrbotten är tveksamheten relativt sett störst. I det nordligaste länet anser drygt 30 procent att det finns för lite skyddade naturområden i Sverige och 11 procent att det finns för mycket. Över 90 procent anser att skyddade naturområden ska inrättas främst för att skydda naturen. Även påståendet att skyddade områden ska utformas så att besök underlättas har ett starkt stöd (73 procent), men samtidigt tar knappt en femtedel helt eller delvis avstånd från detta. I samliga län värderas naturskälen högre än tillgänglighetsskälen. Det var ett mycket kraftigt bifall till bullerfria områden i fjällen, då mer än nio av tio svenskar anser att detta är positivt eller mycket positivt. Andelen som anser att bullerfria områden är positivt eller mycket positivt minskar ju längre norrut man kommer. I Dalarnas län ligger man på riksgenomsnittet, medan i Norrbottens län anser knappt 78 procent att det är positivt i någon bemärkelse, medan drygt 5 procent anser att det är negativt eller mycket negativt. Exempel på kommuner i respektive län där en relativt sett låg andel anser att bullerfria områden är positivt är Älvdalen, Ragunda, Berg, Storuman, Sorsele, Vilhelmina, Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk. Knappt en fjärdedel av alla svenskar vill ha mer skyddade områden i fjällen, drygt en fjärdedel tycker det är lagom och två procent av svenska folket anser att det är för mycket skyddade områden i fjällen. Även här minskar andelen som anser att det finns för lite skyddade områden i fjällen ju längre norrut man kommer bland fjällänen. På motsvarande sätt ökar andelen som anser att det finns för stor mängd skyddade områden i fjällen ju längre norrut man kommer. Hedemora är den mest positiva kommunen, där drygt 37 procent anser att det finns för lite skyddade områden i fjällen, medan Sorsele är mest negativ och där anser drygt 30 procent att det finns för mycket skyddade områden i fjällen. En fjärdedel av svenska folket besökte fjällen under ett år (2003), och av dessa har 54 procent besökt fjällen en gång, 34 procent 2 3 gånger och 12 procent mer än tre gånger. Invånarna i Jämtland var flitigast att besöka fjällområdet, följt av Västerbotten, Dalarna och Norrbotten. Bland de kommuner som ligger utanför fjällområdet, men där en relativt sett hög andel har besökt fjällen, märks Mora (60 procent), Östersund (56 procent), Lycksele (55 procent) och Boden (48 procent). Totalt 6,5 procent av svenska folket besökte under 2003 någon av nationalparkerna i svenska fjällen. Här är variationen stor mellan länen. I Norrbotten har 27 procent besökt minst en nationalpark, medan i Västerbotten endast knappt 8 procent har gjort det. Invånarna i Älvdalen, Härjedalen, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna är flitigaste besökarna i fjällens nationalparker. De aktiviteter som flest individer i Sverige som helhet räknar med kommer att öka för egen del i fjällen är längre vandringar och utförsåkning. I samtliga län undantaget Norrbotten är det flest som tror vandring med övernattning kommer att öka mest. I Norrbotten däremot toppas listan av snöskoteråkning och fiske. 3

4 Innehåll 1 Undersökningens bakgrund och genomförande Bakgrund Genomförande Denna delrapports inriktning och en läsanvisning Nationell överblick Övergripande resultat Allemansrätten har en stark ställning För lite skyddade områden i Sverige Tillgänglighet viktigt men naturskydd ännu viktigare Fjällspecifika resultat Mer än en fjärdedel av alla svenskar i fjällen under ett år Stort stöd för bullerfria områden i fjällen Vandringar och utförsåkning tror man kommer att öka Möjligen mer, men inte mindre mängd skyddade områden i fjällen Dalarna Övergripande resultat Allemansrättens ställning? Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? Naturskydd eller tillgänglighet? Fjällspecifika resultat Fjäll- och nationalparksbesök? Bullerfria områden? Vad kommer man att göra mer av i fjällen? Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? Jämtland Övergripande resultat Allemansrättens ställning? Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? Naturskydd eller tillgänglighet? Fjällspecifika resultat Fjäll- och nationalparksbesök? Bullerfria områden? Vad kommer man att göra mer av i fjällen? Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? Västerbotten Övergripande resultat Allemansrättens ställning Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? Naturskydd eller tillgänglighet Fjällspecifika resultat Fjäll- och nationalparksbesök? Bullerfria områden? Vad kommer man att göra mer av i fjällen? Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? Norrbotten Övergripande resultat Allemansrättens ställning? Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? Naturskydd eller tillgänglighet? Fjällspecifika resultat Fjäll- och nationalparksbesök? Bullerfria områden? Vad kommer man att göra mer av i fjällen? Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? Bilaga: De aktuella enkätfrågorna i sin helhet

5 Undersökningens bakgrund och genomförande Bakgrund Denna attitydundersökning är genomförd av forskningsprogrammet FjällMistra i samarbete med Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. Syfte är att bidra med beslutsunderlag till arbetet med att genomföra riksdagens och regeringens målsättningar för en samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) på regional och lokal nivå. Undersökningen utgör därför en viktig komponent i arbetet med lokal förankring av naturvård och resursplanering. Den här undersökningen ingår i en större helhet som kommer att slutrapporteras under 2005 och då även omfatta frågor om rovdjur (bland annat utifrån målsättningen om en sammanhållen rovdjurspolitik, Prop. 2000/01:57), jakt och fiske; förvaltningsfrågor; förutom denna delrapports fokusering på svenskars fjällbesök, inställning till allemansrätten och till skyddade områden. 1.2 Genomförande I samarbete med de fyra fjällänen Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten samt Västernorrlands län och Naturvårdsverket skickades en brevundersökning ut under mars och april 2004 till totalt människor. Totalt ingick upp till fyra kontakter med respondenterna. Urvalet, som hämtats från det nationella befolkningsregistret, baserades på 150 slumpvis utvalda och permanent bosatta personer från varje kommun i dessa län i åldersgruppen år. Som jämförelse har personer bosatta utanför de fyra fjällänen också valts ut. Till boende i Gävleborg och Västernorrland skickades en förkortad version av undersökningsformuläret som enbart innehöll frågor om vilt, jakt och rovdjur (och som inte redovisas i denna delrapport). För att kunna jämföra proportionerliga värden nationellt och länsvis, har kommunerna i de undersökta länen viktats i förhållande till folkmängd. Av svenskarna utanför de utvalda länen svarade 57 procent av de tillfrågade och i de fyra fjällänen svarade 65 procent av de tillfrågade. 1.3 Denna delrapports inriktning och en läsanvisning Föreliggande delrapportering av den stora FjällMistraundersökningen är fokuserad på frågor om svenskars fjällbesök och inställning till allemansrätten och skyddade naturområden, särskilt i fjällen. Vi redovisar här ett urval av resultaten från undersökningens frågor med denna inriktning (avdelningarna B och C ) och de aktuella frågorna i enkäten återfinns i sin helhet i bilaga. Mer fördjupade analyser på dessa och ytterligare frågor ur undersökningen kommer senare att publiceras under andra former. För den här delredovisningen har det varit nödvändigt att göra ett urval av frågor och vi har då prioriterat enligt följande: det som vi anser på ett mer övergripande sätt indikerar vilken ställning som allemansrätt och skyddade områden generellt har; det som vi anser indikerar sådant som är av särskilt intresse för förvaltning och politik när det gäller allemansrätt, skyddade områden och friluftsliv/turism; det som vi anser indikerar fjällregionens ställning bland allmänheten när det gäller dessa frågor; där större frågebatterier berör olika aspekter av samma huvudfråga så har vi valt att fokusera på någon delfråga som vi anser är en bra indikator på den generella inställningen (som exempelvis frågan B:1_1 som berör inställningen till allemansrätten eller B:5_10 som berör förvaltningen av skyddade naturområden); det som vi anser är speciellt aktuellt eller av särskilt intresse när det gäller framtiden (som exempelvis C:3_10 om bullerfria områden, eller C:5 om vilka aktiviter man räknar med i första hand kommer att öka). Rapporten inleds med en nationell översikt och vi rekommenderar att man oberoende av specialintresse börjar med att kort titta igenom den avdelningen då vi här mer generellt kommenterar de olika frågornas bakgrund och våra urval till denna rapport. Därefter följer ett avsnitt för varje län (Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) och här redovisas varje fråga på länsnivå och kommunnivå, men även motsvarande nationella värde finns som jämförelse. Både för den nationella översikten och de länsvisa sammanställningarna har vi gjort en indelning i en första avdelning som tar upp hur man ser på frågorna generellt och därefter följer en avdelning som tar upp hur man ser på den här typen av frågor i förhållande till just fjällregionen. Strategin är alltså att man kan följa en viss frågas ställning på nationell nivå liksom på läns- och kommunnivå och där vi i kommentarerna i de länsvisa kapitlen begränsar oss till reflektioner som hänger ihop med hur det länets och dessa kommuners svar ser ut i förhållande till helheten. 5

6 Nationell 2 överblick 2.1 Övergripande resultat Allemansrätten har en stark ställning I Sverige (och med liknande men inte identiska förhållanden i Norge och Finland) är den så kallade allemansrätten en mycket betydelsefull referensram för allmänhetens fritidsumgänge med landskapet (friluftsliv, naturbaserad turism, utomhuspedagogik, social naturvård etc.). Detta innebär också att all förvaltning när det gäller dessa frågor måste ta detta i beaktande och olika typer av områdesskydd är ett sätt att bland annat reglera sådana förhållanden som annars bygger på allemansrätten. Vi bör också notera att allemansrättens legala ställning i Sverige å ena sidan är stark i termer av att den nämns på en del ställen i lagstiftningen (även i grundlagen) men att den, å andra sidan, har en mycket svag legal ställning då den i huvudsak bara omnämns som begrepp utan vidare definitioner än vad som ges av att andra lagar gör olika beteenden olagliga (exempelvis hemfridsbrott). I undersökningen presenterade vi åtta påståenden om allemansrätten (fråga B:1 i bilaga) och frågan var formulerad så här: Allemansrätten ger möjlighet till att vistas ganska fritt i skog och mark utan markägarens tillstånd. Nedan följer ett antal påståenden om den svenska allemansrätten. Markera för varje påstående det alternativ som stämmer bäst in på dig. Vi har här valt att redovisa det mest övergripande av dessa påståenden: Allemansrätten är viktig att försvara och utifrån svaren är det ingen tvekan om att allemansrätten har en synnerligen stark ställning bland svenska folket med 96 procent som instämmer helt eller delvis i detta påstående (Fig. 2.1). Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd Figur 2.1 2,4 1,5 Allemansrätten är viktig att försvara För lite skyddade områden i Sverige Det finns en lång tradition av naturskydd och naturvård i hela världen (även om dess kulturella rötter ligger i Västeuropa och Nordamerika). Detta har vuxit fram parallellt med det moderna industrialiserade samhället och det finns ett antal olika strategier för detta intresse som till exempel fridlysningar, områdesskydd (till exempel nationalparker) och hänsynsregler (till exempel för skogs- och jordbruk). I Sverige fyller vår naturskyddshistoria snart 100 år (1909 kom våra första nationalparker och första lagstiftning) och områdesskydd (inte minst i fjällen) har hela tiden varit ett helt centralt inslag. Det finns idag 28 nationalparker och cirka 2400 naturreservat i Sverige. Samtidigt är etableringen av nya områden ofta en källa till starka konflikter och det är förstås av stort intresse att veta i vilken utsträckning som svenska folket 9 6 generellt vill ha mer eller mindre mängd skyddade naturområden. Utifrån detta ställde vi en fråga som löd: Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige?, där man hade sex alternativ att välja mellan som gick från Alldeles för lite skyddad natur till Alldeles för mycket skyddad natur (plus vet inte ; fråga B:2 i bilaga). I redovisningen har vi slagit ihop de två ytterlägena så att vi fått tre kategorier (för mycket; lagom; och för lite) och det är tydligt att det bara är några få procent av Sveriges befolkning som anser att det finns för mycket skyddade områden och att knappt 40 procent, vill ha mer skyddade områden (Fig. 2.2). Men vi skall också notera att det är nästan en tredjedel som anser att det nu är lagom och att cirka en fjärdedel inte vet. Något/alldeles för mycket Lagom Alldeles/något för lite Vet inte Figur 2.2 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige? 3, Tillgänglighet viktigt men naturskydd ännu viktigare Det har funnits, och finns, ett antal olika motiv (i Sverige och internationellt) som återkommer om varför samhället skall engagera sig i naturskydd och naturvård (till exempel genom områdesskydd). Det har handlat om motiv som att det är viktigt för: kulturell identitet och historia, naturetik, turism, biologisk mångfald, pedagogik och som vetenskapliga referensområden. Två grupper av skäl som är särskilt frekventa i diskussionerna handlar om att skydda för människans skull (för friluftsliv, turism etc.) respektive att skydda för naturens skull (till exempel under begreppet biologisk mångfald). En påtaglig strömning i dagens internationella diskussioner kring skyddade områden är hur dessa motiv kan kombineras. I undersökningen lade vi fram tio påståenden om skyddade områden som man ombads ta ställning till och som handlade om olika aspekter på varför skyddade områden skall inrättas, samt vilka aktiviteter och regler som där bör gälla (fråga B:5 i bilaga). Vi har här valt ut två av dessa påståenden, nämligen att de ska utformas så att besök underlättas och att de ska inrättas främst för att skydda naturen. Bakgrunden är att vi ser dessa två som indikatorer på det batteri av frågeställningar (se bilaga) som handlar om motiv för skyddade områden vilket förstås också hänger ihop med vilken information, utformning och vilket regelverk som bör tillämpas. Vi kan här se att naturskyddet för naturens skull, främst skydda naturen, har ett mycket starkt stöd med över 90 procent av svenska folket som instämmer i detta och bara några enstaka procent som tar avstånd (Fig. 2.3 och 2.4). Även påståendet att skyddade områden ska utformas så att besök underlättas har ett starkt stöd (73 procent), men här kan vi också se en minoritet på knappt en femtedel som tar helt eller delvis avstånd från detta. 2 6,2 3 1,2 3 9,

7 Kapitel 2 Skyddade områden ska inrättas främst för att skydda naturen Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003? Instämmer helt/delvis 9 0,1 Jag bor i fjällen 1 Vet inte 6,3 Jag har besökt fjällen gånger år ,9 Tar helt/delvis Figur 2.3 avstånd 3, Skyddade områden ska utformas så att besök underlättas Instämmer helt/delvis Vet inte 9,7 7 3 Har inte varit i fjällen år 2003 Figur Stort stöd för bullerfria områden i fjällen Ett exempel på en aktuell fjällfråga är i vilken utsträckning som olika områden skall vara bullerfria (i praktiken genom begränsningar när det gäller motorfordonstrafik). Vi hade därför med en fråga i undersökningen där vi bad de svarande att ta ställning till påståendet om det var negativt eller positivt i fjällen, att det finns bullerfria områden (som ett av totalt tio påståenden om anläggningar, tillrättaläggning, vildmarksupplevelser med mera; fråga C:3 i bilaga). Vi kan här se ett mycket kraftigt bifall till detta påstående, då mer än nio av tio anser att detta är positivt eller mycket positivt och det är bara någon enstaka procent som ser bullerfria områden som något negativt (Fig. 2.6). 7 2,1 Tar helt/delvis avstånd 1 7,3 Vad anser du om att det finns bullerfria områden i fjällen? Figur Positivt/mycket positivt 9 2,3 2.2 Fjällspecifika resultat Varken eller 6, Mer än en fjärdedel av alla svenskar i fjällen under ett år FjällMistras regionala huvudfokus är förstås fjällregionen och i vår undersökning avgränsar vi begreppet så här: Med fjäll menar vi kalfjäll, dalgångarna mellan kalfjällen eller trakter där man har kalfjäll inom synhåll. Större tätorter räknas inte till fjällen. Utifrån detta har vi ställt ett antal frågor som på olika sätt relaterar till fjällregionen och den första handlade om i vilken utsträckning man har egna erfarenheter av området och den var formulerad så här: Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003? (året innan det år då undersökningen genomfördes; fråga C:1 i bilaga). Vi kan här se att så mycket som drygt en fjärdedel av svenska folket besökte fjällen under ett visst år (Fig. 2.5). När vi tittade närmare på denna grupp så finner vi att av dessa har 54 procent besökt fjällen en gång, 34 procent 2 3 gånger och 12 procent mer än tre gånger. När det gäller de skyddade naturområdenas roll så hade vi med en fråga där man ombads Markera med ett kryss vilken eller vilka nationalparker i de svenska fjällen du har besökt det senaste året och utan att här gå in på detaljer om vilka nationalparker som tagit emot dessa besök kan vi konstatera att totalt 6,5 procent av svenska folket under 2003 besökte någon av dessa. Mycket negativt/negativt Figur 2.6 1, Vandringar och utförsåkning tror man kommer att öka Det går inte att utforska framtiden, men man kan i viss utsträckning med vetenskapliga metoder försöka fånga en del av framtidens förutsättningar, t.ex. olika förväntningar hos olika grupper (även om detta naturligtvis inte säger något säkert om i vilken utsträckning som dessa förväntningar kommer att infrias). Att i någon mån försöka uppskatta sannolikheten för olika framtida beteenden och intressen är naturligtvis av den största betydelse för till exempel förvaltning och näringsverksamhet. I detta fall så handlar det om rekreation och naturvård i de svenska fjällen. Vi hade därför formulerat en fråga på följande sätt: Vilka av följande aktiviteter tror du kommer att öka i fjällen de närmaste 10 åren?, där man ombads att kryssa för ett eller flera av 18 olika aktiviteter (inklusive alternativet ingen aktivitet kommer att öka samt ett öppet alternativ där man kunde skriva i något man saknade; fråga C:4 i bilaga). Denna fråga följdes av en där man ombads stryka under den aktivitet i föregående lista som 7

8 Kapitel 2 man tror kommer att öka mest för egen del i fjällen (fråga C:5 i bilaga). Tanken bakom detta var att man kan tänka sig att man är något mer realistisk när man svarar för egen del än hur man i största allmänhet uppskattar olika trender (där exempelvis medias prioriteringar kanske kan ge missvisande resultat). Det är denna senare fråga som är underlag för figuren som återges här och vi kan bland annat se att det är aktiviteter som längre vandringar och utförsåkning som flest individer räknar med kommer att öka för egen del. Det är onekligen intresseväckande att så många som knappt en femtedel anger flerdagarsvandring (vilket är en relativt sparsamt förekommande aktivitet idag) som något som man tror kommer att öka för egen del (Fig. 2.7). Vi kan också notera att så få som drygt fem procent anger att ingen aktivitet kommer att öka i fjällen för dem. viss betydelse (Fig 2.9). Mot detta kan dels ställas att det trots allt bara är drygt sju procent som anser att dessa områden har mycket stor betydelse och det är cirka en femtedel som anser att dessa områden inte har någon betydelse alls för deras naturupplevelser. I sammanhanget bör vi komma ihåg allemansrättens betydelse i Sverige de skyddade områdena har ofta en helt annan och dominerande roll för utbudet av rekreationsmiljöer och därmed för allmänhetens naturupplevelser i länder utan en allemansrätt liknande vår. Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen? Något/alldeles för mycket 2,2 Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen? Lagom 2 6,6 Vandring med övernattning Skidåkning (utför) 13,6 17,9 Alldeles/något för lite 2 3,6 Vandring endagstur 13,6 Kortare vandring (1-3 timmar) 9,3 Vet inte 4 7,6 Skidåkning (längd) 6,9 Fiske Snöskoteråkning Snowboard 3,8 3,5 5,3 Figur Rovdjursturism 3,2 Ridning Naturfotografering 3 2,9 Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov av naturupplevelse? Paddling / båtturer Bär- eller svampplockning 2,4 2,3 Mycket stor betydelse 7,5 Fågelskådning / naturstudier 2,2 Stor betydelse 1 3,6 Jakt Cykling / mountainbike Annan aktivitet Ingen aktivitet 1,8 1,6 0,9 5,6 Ganska stor betydelse Viss betydelse 2 1,1 3 6,3 Figur Möjligen mer, men inte mindre mängd skyddade områden i fjällen Som en parallell till frågorna nämnda ovan om hur man ser på mängden skyddade områden i Sverige (2.1.2 ovan; fråga B:2 i bilaga) så frågade vi: Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen? (fråga C:7 i bilaga). För att få någon indikation på de skyddade områdenas roll (till exempel för nationella besökare i förhållande till lokala) så frågade vi också: Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov av naturupplevelser?. Resultaten visar oss att knappt hälften passar på den första frågan och svarar vet inte när det gäller om det skall vara mer eller mindre mängd skyddade områden i fjällen (Fig 2.8) vilket eventuellt i någon mån skulle kunna ses som en konsekvens av att många trots allt inte besökt fjällen på kanske ganska lång tid. I den mån man vill se en förändring av mängden skyddade naturområden i fjällen är det dock ingen tvekan om att det i så fall bör bli mer inte mindre. Det är knappt en fjärdedel som vill ha mer skyddade områden och drygt en fjärdedel som tycker det är lagom, men det är bara två procent som anser att det finns för mycket skyddade områden i fjällen. De skyddade områdena har också stor betydelse för relativt många personers intresse av naturupplevelser, över 40 procent svarar att det har mycket stor, stor eller ganska stor betydelse, och drygt en tredjedel säger att det har Ingen betydelse alls Figur ,4 8

9 Dalarna Övergripande resultat Allemansrättens ställning? Allemansrättens ställning i Dalarna är snarast starkare än generellt i Sverige. De kommuner som något (men ändå rätt marginellt) avviker från det generellt massiva stödet är Gagnef, Rättvik, Leksand och Älvdalen (Fig 3.1). Sverige Dalarna Vansbro Malung Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Figur 3.1 Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika Allemansrätten är viktig att försvara 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? Dalarnas län ligger ganska precis på samma värde som riksgenomsnittet när det gäller andel som tycker att det är för lite skyddade naturområden i Sverige och i några kommuner, framför allt Ludvika, Smedjebacken och Borlänge, är stödet för mer skydd högre än i Sverige generellt (Tab. 3.1). Men det finns också skepsis mot mer skyddade naturområden och här bör vi särskilt notera: Malung, Orsa (där samtidigt stödet för mer skydd är högt), Gagnef och Älvdalen. Totalt ligger Dalarna något över riksgenomsnittet när det gäller perspektivet att det finns för mycket skyddade naturområden i Sverige. Tabell 3.1 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige? Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket Sverige 39,2 31,2 3,4 26,2 Dalarna 39,0 30,3 5,0 25,8 Vansbro 37,8 32,2 3,3 26,7 Malung 26,7 25,6 14,4 33,3 Gagnef 32,9 30,6 8,2 28,2 Leksand 38,3 29,8 4,3 27,7 Rättvik 35,8 29,5 6,3 28,4 Orsa 40,0 33,8 10,0 16,3 Älvdalen 28,4 51,0 8,8 11,8 Smedjebacken 44,8 28,1 3,1 24,0 Mora 32,3 33,3 5,4 29,0 Falun 40,6 28,1 6,3 25,0 Borlänge 44,4 28,4 1,2 25,9 Säter 31,3 36,5 6,3 26,0 Hedemora 39,1 34,8 4,3 21,7 Avesta 38,3 29,6 3,7 28,4 Ludvika 45,7 25,9 2,5 25, Naturskydd eller tillgänglighet? När det gäller synen på olika motiv för att skydda naturområden här fokuserat på tillgänglighet och naturskydd så kan vi konstatera att Dalarna, precis som landet i sin helhet, generellt värderar naturskälen högre än tillgänglighetsargumenten (Fig. 3.2 och 3.3). När det gäller naturskäl så ligger man ganska precis på riksgenomsnittet men man värderar tillgänglighetsargumenten något lägre än Sverige generellt. Högst värdering av tillgänglighet som motiv fann vi i Malungs och Älvdalens kommuner och för naturargument i Borlänge och Hedemora. Skyddade områden ska inrättas främst för att skydda naturen S v e r ige D ala r na V an s b ro Ma lu ng G a g n ef L e ks a nd Rä ttv ik O r s a Ä lv d a len S m e dje b ac ken M o ra F a lun B o rlä n ge S ä ter He d em o ra A v e s ta L ud v ika 0 % 20 % 4 0% 6 0 % 80 % 1 00 % Figur 3.2 Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd 9

10 Kapitel 3 Skyddade områden ska utformas så att besök underlättas S v e r ig e D a la rn a V a n s b r o Ma lu n g G a g n e f L e ks a n d Rä ttv ik O rs a Ä lv d a le n S me d je b a c ke n M o r a F a lu n B o rlä n g e S ä te r He d e m o r a A v e s ta L u d v ika 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Tabell 3.2 Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003? Har inte varit Bor Jag har besökt fjällen i fjällen i år i fjällen gånger under 2003 Sverige 72,1 1 26,9 Dalarna 57,6 3,8 38,6 Vansbro 54,9 2,2 42,9 Malung 24,7 44,9 30,3 Gagnef 61,6 0,0 38,4 Leksand 56,4 1,1 42,6 Rättvik 62,6 2,2 35,2 Orsa 53,8 3,8 42,5 Älvdalen 24,2 35,4 40,4 Smedjebacken 71,6 0,0 28,4 Mora 36,7 3,3 60,0 Falun 53,1 2,1 44,8 Borlänge 63,8 0,0 36,3 Säter 70,5 0,0 29,5 Hedemora 79,3 1,1 19,6 Avesta 69,6 0,0 30,4 Ludvika 63,0 0,0 37,0 Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd Andel som har besökt någon svensk nationalpark i svenska fjällen senaste året Figur 3.3 S v e r ig e 6,5 3.2 Fjällspecifika resultat Fjäll- och nationalparksbesök? I Dalarnas län är det knappt fyra procent av de svarande som uppger att de bor i fjällen. Det är framför allt Malungs och Älvdalens kommuner som här står fram med cirka 45 respektive 35 procent (Tab. 3.2). Bland de kommuner som har en relativt låg andel som uppger att de bor i fjällen, men som samtidigt i stor utsräckning besökt fjällen under det föregående året, kan vi särskilt notera Mora där 60 procent anger detta. Det bör i sammanhanget noteras att ett antal respondenter svarat att de bor i fjällen trots att den kommun de är folkbokförda i inte är belägen i fjällen enligt den definition vi använt (se avsnittet om nationell överblick). Orsakerna till detta kan vara flera exempelvis att frågan missuppfattats, är slarvigt besvarad eller att den svarande anser sig bo i fjällen (till exempel i fritidshus) trots att denne är folkbokförd i en kommun utanför fjällområdet. Ser vi till besök i nationalparker som en indikation på dessa områdens betydelse för länets innevånare, bör vi framför allt notera Älvdalen och Malung där knappt hälften respektive knappt 40 procent anger att de under det senaste året besökt en nationalpark (Fig. 3.4). I länet som helhet har 15 procent besökt en nationalpark i svenska fjällen senaste året, vilket är mer än dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. D a la r n a V a n s b r o Ma lu n g G a g n e f L e ks a n d R ä ttv ik O r s a Ä lv d a le n S m e d je b a c ke n Mo r a Fa lu n B o rlä n g e S ä te r He d e mo r a A v e s ta L u d v ika Figur 3.4 7,9 1 1,4 1 0,4 1 1,4 1 0,9 8,9 1 0,9 1 0,1 1 1,5 1 5,2 1 5,4 1 8,5 1 9, Bullerfria områden? På frågan vad man anser om att det finns bullerfria områden i fjällen så ligger Dalarna i sin helhet på samma (och alltså mycket höga) nivå som Sverige generellt (Fig. 3.5). Den kommun som ligger lägst är Älvdalen, men även där är det drygt 80 procent som anser att det är positivt att det finns bullerfria områden. 2 5,6 3 9,1 4 7, Vad kommer man att göra mer av i fjällen? När det gäller vårt intresse för vilka aktiviteter som man tror kommer att öka mest för egen del de närmaste tio åren, visade det sig att i Dalarna i sin helhet (vilket är det enda vi redovisar här) är det vandring med övernattning som ligger högst med 16,3 procent (Fig 3.6). Andra aktiviteter som minst 10 procent av de svarande anser kommer att öka för deras egen del är: vand- 10

11 Kapitel 3 Figur 3.5 Vad anser du om att det finns bullerfria områden i fjällen? S v e r ig e Da la r n a V a n s b r o Ma lu n g G a g n e f L e ks a n d Rä ttv ik O r s a Ä lv d a le n S me d je b a c ke n Mo r a Fa lu n B o r lä n g e S ä te r H e d e mo r a A v e s t a L u d v ik a 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Positivt/mycket positivt Varken eller Mycket negativt/negativt Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen (boende i Dalarnas län)? V a n d ri n g m e d ö ve r n a ttn in g V a n d r in g e n d a g s tu r F is k e K o rta r e va n d ri n g (1-3 ti m m a r) S k i d å k n in g ( l ä n g d ) S k i d å k n i n g (u tfö r) 8,5 1 1,2 1 0,8 1 1,5 1 3,3 1 6,3 skyddade områden mot knappt 24 procent i Sverige generellt (Tab. 3.3). På motsvarande sätt var det tre och en halv procent i Dalarna som ansåg att det är för stor mängd skyddade naturområden i fjällen (generellt i Sverige 2,2 procent). Den kommun där intresset för att öka mängden skyddade områden är högst är Hedemora med drygt 37 procent. De kommuninnevånare som är mest skeptiska till mängden skyddade områden och anser att det är för mycket bor i Älvdalen och Malung med knappt 13 respektive drygt 11 procent. När det gäller vilken betydelse som skyddade naturområden i fjällen har för de egna behoven av naturupplevelser kan vi för Dalarna i sin helhet konstatera att man angett ett något lägre värde än vad man gjort i Sverige generellt (Fig. 3.7). De kommuninnevånare som i störst utsträckning uppgett mycket stor betydelse för de skyddade områdena är Leksand, Orsa, Smedjebacken och Avesta. Tabell 3.3 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen? Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket Sverige 23,6 26,6 2,2 47,6 Dalarna 30,5 28,6 3,5 37,4 Vansbro 26,4 28,6 1,1 44,0 Malung 28,1 27,0 11,2 33,7 Gagnef 22,0 37,8 1,2 39,0 Leksand 30,9 28,7 4,3 36,2 Rättvik 26,1 33,7 5,4 34,8 Orsa 27,5 33,8 5,0 33,8 Älvdalen 24,8 47,5 12,9 14,9 Smedjebacken 32,6 25,3 2,1 40,0 Mora 28,3 27,2 7,6 37,0 Falun 33,3 21,9 4,2 40,6 Borlänge 31,3 33,8 0,0 35,0 Säter 25,0 33,3 3,1 38,5 Hedemora 37,4 25,3 1,1 36,3 Avesta 32,1 29,5 0,0 38,5 Ludvika 29,5 25,6 2,6 42,3 S n ö s k o te rå k n in g S n o w b o a r d 3,7 7,2 Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov av naturupplevelser? B ä r- e ll e r s v a m p p l o c k n in g F å g e ls k å d n in g / n a tu rs tu d i e r Figur 3.6 R id n in g R o vd j u r s tu ri s m J a k t N a tu r fo to g ra fe r in g C y k l in g / m o u n ta in b ik e P a d d l in g / b å ttu re r A n n a n a k tiv ite t In g e n a k tiv ite t 1,3 1,2 0,9 2,2 1,9 1,8 1,8 2,9 3,5 ring endagstur, fiske, kortare vandring och skidåkning, längd. Knappt sju procent har kryssat för att ingen aktivitet kommer att öka för deras egen del Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? På vår fråga om man anser att det är för lite eller för mycket mängd skyddade naturområden i svenska fjällen så är det drygt 30 procent i Dalarna som helhet som anser att det är för lite 6, Sverige Dalarna Vansbro Malung Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor betydelse Stor betydelse Ganska stor betydelse Viss betydelse Ingen betydelse alls Figur

12 Jämtland Övergripande resultat Allemansrättens ställning? Jämtlands län ligger i linje med allemansrättens generellt starka ställning i Sverige och där Strömsunds och Östersunds kommuner också ligger något över riksgenomsnittet (Fig. 4.1). Något svagare ställning än i Sverige generellt har allemansrätten framför allt i Bräcke och Åre kommuner. S ve r i g e Allemansrätten är viktig att försvara Naturskydd eller tillgänglighet? När det gäller synen på olika motiv för att skydda naturområden här fokuserat på tillgänglighet och på naturskydd så kan vi konstatera att Jämtland, precis som landet i sin helhet, generellt värderar naturskälen högre än tillgänglighetsargumenten (Fig. 4.2 och 4.3). Både när det gäller naturskäl och tillgänglighetsargument så ligger man knappt under riksgenomsnittet i Sverige. Högst värdering av tillgänglighet som motiv fann vi i Bräcke och Härjedalens kommuner och för naturargument i Krokom. Bergs relativt låga värdering av tillgänglighet som viktigt för skyddade naturområden kan vidare noteras, följt av Östersund och Åre. Skyddade områden ska inrättas främst för att skydda naturen J ä m tla n d R a g u n d a B rä c k e K ro k o m S tr ö m s u n d Å re B e rg H ä r j e d a l e n S v e r ig e Jä mtla n d Rag u n d a B r ä c k e K r o ko m S tr ö ms u n d Å r e Ö s te r s u n d B e r g 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Hä r je d a le n Figur 4.1 Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? Östersunds kommun i Jämtland ligger några procent över riksgenomsnittet när det gäller stödet för mer skyddade naturområden medan däremot Ragunda, Krokom och Härjedalens kommuner ger ett klart svagare stöd för denna åsikt (Tab. 4.1). Hela Jämtland är något marginellt mer skeptiskt till mer skydd än Sverige generellt, men även de som här ger kraftigast uttryck för detta, Härjedalens och Krokoms kommuner, avviker inte så dramatiskt från riksgenomsnittet. Ö s te r s u n d 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd Figur 4.2 Skyddade områden ska utformas så att besök underlättas S v e r ig e Jä mtla n d Ra g u n d a B rä c ke Tabell 4.1 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige? Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket Sverige 39,2 31,2 3,4 26,2 Jämtland 37,4 33,6 4,4 24,6 Ragunda 27,2 41,3 5,4 26,1 Bräcke 34,5 43,7 5,7 16,1 Krokom 29,8 37,5 6,7 26,0 Strömsund 35,8 38,9 5,3 20,0 Åre 32,6 28,1 5,6 33,7 Berg 38,3 37,2 5,3 19,1 Härjedalen 30,9 38,3 7,4 23,4 Östersund 43,0 29,1 2,3 25,6 Figur 4.3 K r o ko m S tr ö ms u n d Å r e B e r g Hä rje d a le n Ö s te r s u n d 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd 12

13 Kapitel Fjällspecifika resultat Fjäll- och nationalparksbesök? I Jämtlands län är det så mycket som 27 procent av de svarande som uppger att de bor i fjällen. Det är framför allt Åres, Härjedalens och Bergs kommuner som här står fram med cirka 90 repektive 64 och cirka 52 procent (tab. 4.2). Bland de kommuner som har en relativt låg andel som uppger att de bor i fjällen, men som samtidigt i stor utsräckning besökt fjällen under det föregående året kan vi notera Östersund, där drygt 56 procent anger detta. Det bör i sammanhanget noteras att ett antal respondenter svarat att de bor i fjällen trots att den kommun de är folkbokförda i inte är belägen i fjällen enligt den definition vi använt (se avsnittet om nationell överblick). Orsakerna till detta kan vara flera exempelvis att frågan missuppfattats, är slarvigt besvarad eller att den svarande anser sig bo i fjällen (till exempel i fritidshus) trots att denne är folkbokförd i en kommun utanför fjällområdet. Ser vi till besök i nationalparker som en indikation på dessa områdens betydelse för länets innevånare bör vi framför allt notera Härjedalens kommun där cirka hälften anger att de under det senaste året besökt en nationalpark i fjällen (fig. 4.4). I länet som helhet har knappt 12 procent besökt en nationalpark i svenska fjällen senaste året, vilket är knappt dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. Tabell 4.2 Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003? Har inte varit Bor Jag har besökt fjällen i fjällen i år i fjällen gånger under 2003 Sverige 72,1 1 26,9 Jämtland 27,5 27,1 45,3 Ragunda 50,0 3,4 46,6 Bräcke 54,0 4,6 41,4 Krokom 20,2 26,0 53,8 Strömsund 37,2 18,1 44,7 Åre 6,9 89,7 3,4 Berg 21,3 52,1 26,6 Härjedalen 11,2 64,0 24,7 Östersund 29,4 14,1 56,5 S v e r ig e Andel som har besökt någon svensk nationalpark i svenska fjällen senaste året 6, Bullerfria områden? På frågan vad man anser om att det finns bullerfria områden i fjällen så ligger Jämtland i sin helhet något under den (ändå mycket höga) nivå som gäller Sverige generellt (Fig. 4.5). De kommuner som ligger lägst är Ragunda och Berg, men även där är det drygt 80 procent som anser att det är positivt att det finns bullerfria områden. De kommuninnevånare som ser mest positivt på detta finns i Bräcke och Östersund, vilka båda ligger över riksgenomsnittet. Figur 4.5 Vad anser du om att det finns bullerfria områden i fjällen? S v e r ig e Jä mtla n d Ra g u n d a B rä c ke K r o k o m S trö ms u n d Å re B e rg H ä r je d a le n Ö s te rs u n d 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Positivt/mycket positivt Varken eller Mycket negativt/negativt Vad kommer man att göra mer av i fjällen? När det gäller vårt intresse för vilka aktiviteter som man tror kommer att öka mest för egen del de närmaste tio åren, visade det sig att i Jämtland i sin helhet (vilket är det enda vi redovisar här) är det vandring med övernattning som ligger högst med 18 procent (Fig. 4.6). Andra aktiviteter som minst 10 procent av de svarande anser kommer att öka för deras egen del är: fiske, vandring endagstur, skidåkning, längd, snöskoteråkning och skidåkning, utför. Knappt fyra procent har kryssat för att ingen aktivitet kommer att öka för deras egen del. Jä mtla n d 1 1,7 Ra g u n d a 4,9 B r ä c ke 1,3 K r o k o m 5,0 S tr ö ms u n d 6,6 Å r e 8,3 B e r g 5,6 Hä r je d a le n 5 1, 6 Ö s t e r s u n d 1 0,3 Figur

14 Kapitel 4 Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen (boende i Jämtlands län)? Tabell 4.3 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen? V a n d rin g m e d ö ve rn a ttn in g F is k e V a n d r in g e n d a g s t u r S k id å k n in g ( l ä n g d ) S n ö s k o te r å k n in g S k id å k n i n g ( u tfö r ) K o rta re va n d rin g ( 1-3 ti m m a r ) B ä r - e lle r s va m p p lo c k n in g J a k t N a t u r fo to g r a f e r in g R id n in g 2, 9 3,5 5,3 8, ,7 1 1, 3 9, 4 1 6,4 1 6,2 1 8 Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket Sverige 23,6 26,6 2,2 47,6 Jämtland 25,8 36,1 5,7 32,3 Ragunda 15,9 40,9 8,0 35,2 Bräcke 20,9 37,2 5,8 36,0 Krokom 24,3 35,0 7,8 33,0 Strömsund 27,4 35,8 5,3 31,6 Åre 25,8 31,5 6,7 36,0 Berg 27,7 37,2 6,4 28,7 Härjedalen 28,0 45,2 6,5 20,4 Östersund 26,7 34,9 4,7 33,7 S n o w b o a r d R o vd ju r s t u r is m 2 1, 8 Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov av naturupplevelser? F å g e ls k å d n in g / n a t u r s t u d i e r C yk l in g / m o u n ta in b ik e 1, 3 1, 3 S v e r ig e P a d d lin g / b å ttu r e r 1, 1 J ä m tla n d A n n a n a k tivite t 0, 8 R a g u n d a In g e n a k tivite t 3, 9 Figur B r ä c ke K r o ko m S tr ö m s u n d Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? På vår fråga om man anser att det finns för lite eller för mycket mängd skyddade naturområden i svenska fjällen är det knappt 26 procent i Jämtland som helhet som anser att det finns för lite skyddade områden mot knappt 24 procent i Sverige generellt (Tab. 4.3). På motsvarande sätt var det knappt sex procent i Jämtland som ansåg att det är för stor mängd skyddade naturområden i fjällen (generellt i Sverige 2,2 procent). De kommuner där intresset för att öka mängden skyddade områden är högst är Berg och Härjedalen med cirka 28 procent. De kommuninnevånare som är mest skeptiska till mängden skyddade områden och anser att det finns för mycket bor i Ragunda och Krokom, med cirka åtta procent som kryssat i dessa alternativ. När det gäller vilken betydelse som skyddade naturområden i fjällen har för de egna behoven av naturupplevelser kan vi för Jämtland i sin helhet konstatera att man angett ett något lägre värde än vad man gjort i Sverige generellt (Fig. 4.7). De svarande som i störst utsträckning uppgett mycket stor betydelse för de skyddade områdena är de i Ragundas och Härjedalens kommuner. Å r e B e r g H ä r je d a le n Ö s te r s u n d 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Mycket stor betydelse Stor betydelse Ganska stor betydelse Viss betydelse Ingen betydelse alls Figur

15 Västerbotten Övergripande resultat Allemansrättens ställning? Allemansrättens ställning i Västerbotten ligger väl i linje med dess starka ställning generellt i Sverige (Fig 5.1). De kommuner som utmärker sig genom att ge ett särskilt starkt stöd var Norsjö, Robertsfors och Skellefteå, medan Nordmaling och Storuman i stället är exempel på kommuner som ger allemansrätten ett något svagare stöd än riksgenomsnittet. Figur 5.1 Sverige Västerbotten Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Allemansrätten är viktig att försvara 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd Tabell 5.1 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige? Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket Sverige 39,2 31,2 3,4 26,2 Västerbotten 33,1 37,2 8,7 21 Nordmaling 22,5 48,3 14,6 14,6 Bjurholm 30,1 45,2 11,8 12,9 Vindeln 29,2 37,5 16,7 16,7 Robertsfors 23,7 43,0 10,8 22,6 Norsjö 38,5 36,3 8,8 16,5 Malå 26,7 45,6 15,6 12,2 Storuman 27,8 41,1 22,2 8,9 Sorsele 16,8 31,6 37,9 13,7 Dorotea 32,3 34,4 12,5 20,8 Vännäs 26,7 39,6 11,9 21,8 Vilhelmina 36,8 34,7 16,8 11,6 Åsele 38,0 41,3 9,8 10,9 Umeå 34,6 37,5 4,8 23,1 Lycksele 43,6 37,2 4,3 14,9 Skellefteå 31,8 34,1 11,4 22, Naturskydd eller tillgänglighet? När det gäller synen på olika motiv för att skydda naturområden här fokuserat på tillgänglighet och naturskydd kan vi konstatera att Västerbotten, precis som landet i sin helhet, generellt värderar naturskälen högre än tillgänglighetsargumenten (Fig. 5.2 och 5.3). När det gäller naturskäl ligger man strax under riksgenomsnittet men man värderar tillgänglighetsargumenten på ganska precis samma nivå som Sverige generellt. Högst värdering av tillgänglighet som motiv fann vi i Åsele och Sorsele kommuner och i det senare fallet värderas tillgängligheten högre än naturskyddsskäl, vilket annars är relativt ovanligt. Högst värdering av naturargument gör man i Umeå. Skyddade områden ska inrättas främst för att skydda naturen S v e rig e V äs te r bo tte n Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? I Västerbotten är stödet för mer skyddade områden (som vi visat generellt är stort i Sverige) mer modest och det är fler än riksgenomsnittet som anser att det i stället är för mycket skyddade naturområden i Sverige idag (Tabell 5.1). (Men det är ändå mer än tre gånger så många i Västerbotten i sin helhet som anser att det är för lite skyddade naturområden.) Särskilt bör här Sorsele kommun lyftas fram, där det mer än dubbelt så många som vill ha mindre mängd skyddade områden än som vill ha mer (och där ungefär en tredjedel anser att det är rätt lagom som det nu är). Andra kommuner där det är relativt sett få som vill ha mer skyddade naturområden är Nordmaling och Robertsfors. Tar vi också med ett uttalat stöd för att det idag är för mycket skyddade områden så bör vi notera exempelvis Storuman, Malå, Vilhelmina och Vindeln, där mellan drygt 15 och drygt 22 procent anser att det finns för mycket skyddade naturområden i Sverige. Lyckseles kommuninnevånare är de enda som ligger över riksgenomsnittet när det gäller att vilja ha mer skyddade naturområden. Värt att notera är också att andelen som inte tar ställning är lägre än riksgenomsnittet för samtliga Västerbottens kommuner. Figur 5.2 N o r d ma lin g B ju r h o lm V in d e ln Ro b e r ts f o r s No rs jö Ma lå S to ru ma n S o r s e le D o r o te a V ä n n ä s V ilh e lmin a Å s e le U me å L y c ks e le S ke lle f te å 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd 15

16 Kapitel 5 Skyddade områden ska utformas så att besök underlättas S v e r ig e V ä s ter b otten No r d ma lin g B ju rh o lm V in d e ln Ro b e r ts f o r s N o r s jö M a lå S to r u m a n S o rs e le Do ro te a V ä n n ä s V ilh e lm in a Å s e le Um e å L y c ks e le S k e lle f te å Tabell 5.2 Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003? Har inte varit Bor Jag har besökt fjällen i fjällen i år i fjällen gånger under 2003 Sverige 72,1 1 26,9 Västerbotten 53,3 3,6 43,1 Nordmaling 72,7 1,1 26,1 Bjurholm 64,1 1,1 34,8 Vindeln 51,1 1,1 47,9 Robertsfors 75,0 0,0 25,0 Norsjö 58,6 2,3 39,1 Malå 41,6 3,4 55,1 Storuman 18,0 46,1 36,0 Sorsele 33,0 35,1 31,9 Dorotea 24,2 36,8 38,9 Vännäs 62,2 0,0 37,8 Vilhelmina 15,1 37,6 47,3 Åsele 51,1 4,4 44,4 Umeå 49,5 1,0 49,5 Lycksele 42,6 2,1 55,3 Skellefteå 67,4 0,0 32,6 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % % Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd Andel som har besökt någon svensk nationalpark i svenska fjällen senaste året Figur 5.3 S v er ig e 6,5 5.2 Fjällspecifika resultat V ä s te r b otte n No r d ma lin g 6,9 7, Fjäll- och nationalparksbesök? I Västerbottens län är det knappt fyra procent av de svarande som uppger att de bor i fjällen. Det är framför allt Storuman, Sorsele, Dorotea och Vilhelmina kommuner som utmärker sig med sina cirka 35 till 46 procent (Tab. 5.2). Bland de kommuner som har en relativt låg andel som uppger att de bor i fjällen, men som samtidigt i stor utsträckning besökt fjällen under det föregående året, kan vi notera Malå och Lycksele där cirka 55 procent anger detta. Det bör i sammanhanget noteras att ett antal respondenter svarat att de bor i fjällen trots att den kommun de är folkbokförda i inte är belägen i fjällen enligt den definition vi använt (se avsnittet om nationell överblick). Orsakerna till detta kan vara flera exempelvis att frågan missuppfattats, är slarvigt besvarad eller att den svarande anser sig bo i fjällen (till exempel i fritidshus) trots att denne är folkbokförd i en kommun utanför fjällområdet. Ser vi till besök i nationalparker som en indikation på dessa områdens betydelse för länets innevånare bör vi, jämfört med de andra tre fjällänen, framför allt notera att det i Västerbottens län inte i någon kommun är mer än drygt 10 procent (Malå) som anger att de under det senaste året besökt en nationalpark i fjällen (Fig. 5.4). Länet som helhet ligger således knappt över riksgenomsnittet i detta avseende. B ju r h o lm 4,9 V in d e ln 5,5 Ro be r ts f o rs 2,3 Nor s jö 4,8 Ma lå 1 0,8 S to ru ma n 5,7 S o rs e le 7,6 Dor o te a 3,3 V ä nn ä s 6,4 V ilh e lmin a 5,6 Å s e le 4,5 Ume å 8,7 L y c ks e le 5,6 S ke lle f te å 8, Figur