domkretsen Handledarna viktiga för ungas arbetsmiljö Internationellt samarbete - en del av vardagen

Transkript

1 nr Brukarna om EMr Tydliga domar rekrytering av domare om media i Turkiet domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Internationellt samarbete - en del av vardagen Handledarna viktiga för ungas arbetsmiljö

2 Innehåll nr GD har ordet 4 Attunda tingsrätt invigd 6 nya sätt att nå framtidens domare 8 Tydliga domar en fråga om bemötande 11 I höst samlas landets alla domare 12 Politisk vilja avgörande i Turkiet Ökat internationellt samarbete 18 ny handbok om brottmål med internationell koppling 19 Projekt Efterfrågad domstol - Lycksele tingsrätt - Skellefteå tingsrätt - umeå tingsrätt 22 Från hotell till domstol 24 hovrättsaktörerna ger sin syn på EMr 13 Tidskrävande att förverkliga Eu:s krav Sveriges Domstolar presenterade sitt mediearbete i Turkiet 15 Alla medarbetare ska involveras i mediearbetet 26 Gästtyckare claes Sandgren 28 notariers och fiskalers arbetsmiljö utredd 31 À jour

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON E-POST GD har ordet Foto Carl Johan Erikson REDAKTÖR Marianne Elvhamre PRODUKTIONSLEDARE Helen Larsson LAYOUT Per Carlsson och Ulrika Bladelius, Otto Unge ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSBILDEN Caroline Rosengren, fiskal vid Malmö tingsrätt, och Lina Sångberg, notarie vid Förvaltningsrätten i Härnösand. OMSLAGSFOTO Lars Lydig FOTO REDAKTION Marlin Johansson TRYCK AB Danagårds Grafiska UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Oktober 2010 Tryckt på miljövänligt papper. Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. Goda insatser möter tuff måltillströmning Så har då första halvan av 2010 gått. Ett halvår med mycket arbete och stora förändringar, främst införandet av de nya förvaltningsrätterna den 15 februari. Måltillströmningen har fortsatt att öka, hos förvaltningsrätterna liksom hos tingsrätterna. Hos förvaltningsrätterna har en balansrensning hos Försäkringskassan lett till en målökning för socialförsäkringsmål med 40 procent. Nu ska den rensningen vara färdig, så vi får hoppas att det i framtiden kommer in mer normala målmängder. De inkörningsproblem som självklart alltid finns när nya organisationer sjösätts börjar också avta. Detta i förening med särskilda insatser för avarbetning gör att jag känner mig övertygad om att vi kommer att få väsentligt lugnare arbetsförhållanden på förvaltningsrätterna nästa halvår. Även tingsrätterna har på grund av ökad måltillströmning fått ökade överbalanser, trots en fortsatt hög avarbetningstakt. Men här har vi nu påbörjat en ordentlig satsning på mer personal, åtgärder som förhoppningsvis kommer att medföra minskade balanser nästa halvår utan att vi riskerar att slita ut våra medarbetare. Efter sommaren kommer arbetet med att skapa de nya mark- och miljödomstolarna att intensiferas. Inte minst gäller det att få medarbetare på plats, vi kommer att gå ut med annonser efter sommaren. Ett intressant område som säkert kommer att få ökad betydelse i framtiden är det internationella samarbetet. Det gäller både ökade kunskaper om EU:s regelsystem och hur man arbetar i andra länder, och den hjälp som svenska domare och annan personal från Sveriges Domstolar kan lämna i såväl fredsbevarande arbete som när olika länder vill ha hjälp vid förändringar av sitt domstolssystem. Sveriges Domstolar har från olika håll fått mycket lovord för insatserna 2009, mycket berättigade sådana enligt min uppfattning. Med de fortsatt starka insatserna under 2010 bland annat är genomströmningstiden för brottmål i tingsrätterna första tertialet i år för första gången nere under verksamhetsmålet finns det all anledning att se positivt på vår framtid. Och jag hoppas att Ni alla får inleda den med en riktigt skön sommar med total avkoppling från arbetet! u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Attunda tingsrätt invigd Ljus och öppenhet möter besökaren Efter år av delat boende har medarbetarna på Attunda tingsrätt flyttat in i gemensamma lokaler i Sollentuna. I maj hölls den välbesökta invigningen i strålande sol. Äntligen kan vi arbeta tillsammans som en domstol. För att skapa en gemensam organisation av två domstolar har vi lagt ner mycket jobb på att ta fram nya gemensamma rutiner, berättar lagmannen Erik Ternert. TExT AnnETTE WALLqvIST FoTo carl johan ErIkSon Arkitekten bakom Attunda tingsrätts nya hus är Svante Forsström. Han ville skapa ett hus som signalerar transparens, rättssäkerhet och värdigt allvar. På toppen av huset finns en matsal med en stor uteterrass. Konstnären Åsa Maria Bengtsson har smyckat domstolen med verk som vänder upp och ner på det förväntade. Domstolens nya lagman Inger Söderholm kan se fram emot att leda arbetet i en modern domstol med polis, åklagare och häkte alldeles intill. 4 DoMkrETSEn nr 2/2010

5 «Många gäster kom för att fira invigningen av Attunda tingsrätts nya hus. Justitieminister Beatrice Ask förrättade invigningen. Talade på invigningen gjorde också domstolens lagman Erik Ternert, Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad och Skanskas VD Anders Danielsson. Attunda tingsrätt bildades redan för tre år sedan efter en sammanläggning av Södra Roslags tingsrätt och Sollentuna tingsrätt. Bygget av det nya gemensamma tingshuset i Sollentuna blev dock försenat, och det var först i maj i år som det kunde invigas. Lagmannen Erik Ternert har utnyttjat tiden till att få ihop de båda personalstyrkorna till en. En stor utmaning i det arbetet har varit att medarbetarna varit uppdelade på två orter Sollentuna och Gärdet i Stockholm. Att komma ihop till en domstol är en ganska svår sak när medarbetarna sitter kvar i sina gamla lokaler. Där har de sin identitet och det kan vara en knepig process att släppa den, säger Erik Ternert. ALTERNERAdE MELLAN ORTERNA Det har varit bökigt och stökigt att sitta på två håll, berättar Erik Ternert. Det har blivit många resor mellan de båda domstolarna under årens lopp, både för lagmannen och för hans medarbetare. Erik Ternert har försökt fördela sin tid rättvist mellan de båda orterna. Dessutom har domarna fått tjänstgöra där det funnits behov och möten för olika arbetsgrupper har alternerat mellan de båda orterna.»domstolar är konservativa institutioner. Det har varit nyttigt att ständigt ställa oss frågan varför vi arbetar på ett visst sätt.«erik Ternert, lagman, Attunda tingsrätt Det har varit symboliskt viktigt, även om det tar tid med resorna. Och enligt min mening har det varit värt det. Arbetet med att föra ihop de båda organisationerna har pågått på flera fronter. En betydande del har gått ut på att skapa gemensamma administrativa rutiner. Det är viktigt eftersom de utgör basen för att hela domstolsmaskineriet ska fungera. Men det har varit svårare än jag trodde. Trots att vi utgår från samma rättegångsbalk, hade vi helt olika rutiner och det fanns tunga argument i båda lägren för att just deras arbetssätt var det bästa. För att få en så bred samsyn som möjligt har särskilda arbetsgrupper gått igenom allt från färgen på aktkapporna till arbetsfördelningen mellan domstolssekreterare och notarier. Grupperna har diskuterat allt och försökt ta in synpunkter från alla berörda. Ibland har det löst sig, ibland har jag fått sätta ner foten och helt enkelt fatta ett eget beslut. Engagemanget i de båda organisationerna har varit stort, på gott och ont, menar Erik Ternert. Ibland har det gått åt mycket energi till saker som kan upplevas som förhållandevis oviktiga. Trots det har arbetet varit värdefullt och fruktbart, konstaterar han. Domstolar är konservativa institutioner. Det har varit nyttigt att ständigt ställa oss frågan varför vi arbetar på ett visst sätt. Det har gjort att vi kunnat rationalisera våra rutiner ganska mycket. INGA CHEFSRÅdMÄN Förutom att ta fram nya rutiner har medarbetarna på de båda orterna också förberett sig för att arbeta i de nya enheter som bildades i och med flytten till det nya tingshuset. För att få ihop personalstyrkan så bra som möjligt består varje enhet av medarbetare från de båda orterna och en viktig del har varit att alla skulle lära känna varandra. På tingsrätten finns nu fem målenheter och en administrativ enhet. Det säregna med den nya organisationen är att vi saknar chefsrådmän. Vi tror att det är en vinst i sig med en plattare organisation eftersom det ger kortare beslutsvägar, säger Erik Ternert. Tanken med den nya organisationen är också att renodla domarens roll. Helst ska domaren se målet först när det är dags att gå in i rättssalen. ETT RÄTTSCENTRuM Nu står ett rymligt, ljust och öppet tingshus färdigt i Sollentuna centrum, mitt i domsagan. Eftersom kommunerna som hör till Attunda tingsrätt växer har arkitekten planerat in möjligheter för byggnaden att göra detsamma. Redan nu finns det plats för en större personalstyrka än den befintliga. Dessutom kan två våningar till byggas på vid behov. Lagmannen är nöjd. Det är hur fint som helst. Det är också en stor fördel att vi får ett rättscentrum med polis, åklagare och häkte intill och med kulvertar under jorden från häktet till domstolsbyggnaden, berättar Erik Ternert.»här möts de som kommer till domstolen av en ljus och öppen attityd.«beatrice Ask, justitieminister När justitieminister Beatrice Ask kom till Attunda tingsrätt för att inviga den, påpekade hon att den ljusa byggnaden andas precis den öppenhet som ska finnas i dömandet. Här möts de som kommer till domstolen av en ljus och öppen attityd, sa hon. När Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad äntrade podiet tryckte hon på att en bra arbetsmiljö kräver bra lokaler. Och att hon gladdes med medarbetarna på Attunda tingsrätt som äntligen kunnat samlas i ett hus. Annars kan det finnas en tendens att tro att de andra har det lite bättre, och att tycka att vi är bäst. Nu kommer alla att ha det bra och vara bäst, sa hon skämtsamt. Nu blir det upp till en ny lagman att se till att det påbörjade lagarbetet sätter sig på allvar. Erik Ternert går i pension och Inger Söderholm tar över. Jag tänker fortsätta det arbete som redan påbörjats och som har kommit en bra bit på väg. Utmaningen framöver blir närmast att rekrytera bra personal eftersom vi har många pensionsavgångar, säger Inger Söderholm. u FAKTA ATTuNdA TINGSRÄTT Är landets femte största tingsrätt med runt hundra medarbetare. Arkitekt var Svante Forsström. Det nya tingshuset har utsmyckats av konstnären Åsa Maria Bengtsson, som har velat gestalta den kombination av kaos och ordning som präglar en domstol. DoMkrETSEn nr 2/2010 5

6 nya sätt att nå framtidens domare under de närmaste åren kommer generationsväxlingen bland landets domarkår att vara fortsatt märkbar och behovet av nyrekryteringar av ordinarie domare kommer att vara stort. Därför har Domstolsverket startat ett projekt för att finna framtidens domare. vi ska bland annat kartlägga olika rekryteringsmetoder för att identifiera vilka metoder som kan vara mest framgångsrika vid rekrytering av ordinarie domare, säger karin nacke, chef för personalavdelningen vid Domstolsverket. TExT LArS collin FoTo PATrIk SvEDBErG, PEr carlsson Frågan om kompetensförsörjning har högsta prioritet inom Sveriges Domstolar just nu. Det här är en av de viktigaste utmaningarna som Sveriges Domstolar står inför. Vi kan inte bara sitta och vänta utan måste ta tag i frågan. Därför har vi beslutat att starta ett projekt för att närmare analysera vilka åtgärder som kan vidtas för att säkra den framtida domarförsörjningen, säger Karin Nacke. Under arbetsnamnet Projekt om rekrytering av ordinarie domare kommer man under ledning av kammarrättspresidenten Thomas Rolén att dels utreda vilka faktorer som kan bidra till att fler jurister som har de kvalifikationer som efterfrågas i domstolarna söker domaranställningar, dels ta fram förslag till vad som kan göras för att öka benägenheten att söka domaranställning i hela landet. Man ska också ta fram de underlag som behövs för att ta ställning till vilka rekryteringsmetoder som bör användas i framtiden. Vägarna är många. Karin Nacke nämner två exempel: Ska man kanske börja använda sig av professionella rekryteringsfirmor. Eller göra som bland andra Södertörns tingsrätt och hålla öppet hus där man berättar för intressanta jurister vad domstolen kan erbjuda. 40-TALISTER I PENSION Sveriges Domstolar är liksom många andra statliga myndigheter präglade av att många 40-talister snart går i pension. Och i konkurrensen om arbetskraften gäller det att vara en attraktiv arbetsgivare. Därför är ett mål med projektet att undersöka hur mycket dagens jurister vet om vad det innebär att vara domare: hur man jobbar i en modern domstol och vilka utvecklingsmöjligheter som erbjuds inom Sveriges Domstolar. Vi har jobbat länge med att skapa moderna arbetsplatser där domarna ägnar sig åt kvalificerade arbetsuppgifter. Men vi kan bli bättre på att marknadsföra oss på olika sätt. Vi vill ju ha de allra bästa juristerna, de som är bäst lämpade för att arbeta som domare. I projektet kommer man också att uppmärksamma hur jurister som arbetat som adjungerad ledamot i domstol har upplevt denna tid och hur tiden i domstol har påverkat dem att söka domaranställning. Även framöver kommer det vara viktigt att det bland de sökande till domaranställningar finns jurister som inte har den traditionella domarutbildningen, som i domstolarna kan bidra med sin kompetens och sina erfarenheter från andra juristyrken. HITTA HEMVÄNdARE Man kommer också att titta närmare på varför antalet sökande skiljer sig så mycket åt mellan olika delar av landet. Att vända sig mer direkt till eventuella hemvändare skulle kunna vara ett sätt att locka sökande till mindre orter. Det kan finnas ett intresse att komma tillbaka till sina rötter. Det gäller att hitta dem som har flyttat från hemorten, men är benägna att återvända. Varför antalet sökande skiljer sig åt mellan närbelägna domstolar är en annan fråga som man ska försöka besvara. Jag tror att det är mycket mer än lönen som påverkar valet av yrke: den goda arbetsplatsen, hur man kan påverka sitt arbete och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. När det gäller att erbjuda kvalificerade och stimulerande arbetsuppgifter är det få juristyrken som kan konkurrera med domaryrket. Som domare arbetar man självständigt och har en betydelsefull roll i rättsstaten. INTERVJuER OCH ENkÄTER Projektet väntas ta ett år. Karin Nacke hoppas att man med hjälp av intervjuer, enkäter och referensgrupper och genom att kartlägga olika rekryteringsmetoder ska hitta de bästa vägarna att finna de mest lämpade personerna och på så sätt säkra framtidens domarförsörjning. Genom projektets arbetsformer är tanken att man ska få synpunkter från jurister med skiftande bakgrund och erfarenheter, både från Sveriges Domstolar och från andra arbetsplatser, som i hög grad kan bidra i arbetet med kompetensförsörjningsfrågan. Det här är ett av våra mest prioriterade utvecklingsområden som vi kommer att ha högt upp på agendan framöver, avslutar Karin Nacke. u Karin Nacke, chef, personalavdelningen, Domstolsverket 6 DoMkrETSEn nr 2/2010

7 Domarrekrytering med nya grepp Södertörns tingsrätt behöver fler domare. Med hjälp av riktade inbjudningar till en informationskväll hoppas de kunna hitta fler potentiella medarbetare till domstolen. Det här är ett sätt att marknadsföra oss som domstol, vi vill framför allt få fler jurister intresserade av att arbeta hos oss, säger lagmannen Alf Andersson. TExT LArS collin FoTo carl johan ErIkSon Under 2010 kommer Södertörns tingsrätt att anställa fler rådmän. Domstolens 180 medarbetare ska utökas med en handfull nya domare. För att locka till sig ett brett underlag av intresserade och sökande gick de ut med ett mejl om inbjudan till informationskväll. Målgruppen var medarbetare på bland annat departementen, JO och JK. Ett 20-tal personer och träffade bland andra lagman Alf Andersson och domstolens administrativa direktör Katarina Grén. De fick information om domstolen och en rundvandring i lokalerna. Södertörns tingsrätt har haft ett rykte om hög arbetsbelastning, men det är inte riktigt så illa som ryktet säger. Vi utökar nu domarkåren för att få en rimlig arbetsbörda. Genom att vi på det här sättet träffar potentiella medarbetare vill vi visa på de rätta förhållandena, säger Alf Andersson. Domstolens administrativa direktör Katarina Grén har varit högst delaktig i det nya greppet att nå jurister via direktinbjudningar och information. De vi har vänt oss till har varit ute i några år och jobbat med annat. Det har hänt mycket i domstolsvärlden under den tiden som vi vill berätta om. Dessutom är vi nyfikna på vad de tycker och tänker om domstolen i dag, säger hon. det ÄR MARkNAdSFöRING Alf Andersson gör ett snabbt överslag: 20 intresserade pratar med fem personer var och plötsligt känner 100 personer till att Södertörns tingsrätt söker jurister. Syftet är ju att locka hit dem. Det här är marknadsföring.»bjud in åklagare och advokater som vill stanna på orten och berätta om hur det är att jobba som domare.«alf Andersson, lagman, Södertörns tingsrätt Kortsiktigt hoppas tingsrätten hitta sju, åtta mycket intressanta sökande. På längre sikt gäller det att visa att man är en modern och bra arbetsplats med rimliga villkor. Domstolarna står inför en gigantisk generationsväxling och nu gäller det att visa upp sig. Därför är nya vägar och initiativ ett måste, konstaterar Katarina Grén. Lagman Alf Andersson och adminstrativa direktören Katarina Grén vid Södertörns tingsrätt visar runt i lokalerna för nyfikna och presumtivt kommande kolleger. Rundvandringen är ett första steg i tingsrättens ambition att locka till sig fler domare. Nya sätt att hitta medarbetare krävs inte minst nu när den traditionella domarbanan inte är ett krav för att rekryteras till domare. På Södertörns tingsrätt började också nyligen en advokat och två åklagare som utnämnts till domare. Alf Andersson betonar hur viktig Domstolsakademin är i det här sammanhanget, där nyutnämnda domare får individuellt utformad utbildning utifrån vilken bakgrund de har. Nu hoppas Södertörns tingsrätt att deras idé med informationsmöten sprids vidare. Alf Andersson har berättat om satsningen för de fyra andra stora tingsrättskollegerna i regionen. Varför inte göra så här, framför allt ute i landet där det är få sökande. Bjud in åklagare och advokater som vill stanna på orten och berätta om hur det är att jobba som domare, säger Alf Andersson. kretsar kring ATTITYdER Bilden av att det är svårt att rekrytera domare utanför storstäderna bekräftas av Dan Töllborn, chef för enheten för organisationsutveckling vid Domstolsverkets personalavdelning: Jag tror att en stor förklaring ligger i de anhöriga. Det gäller att aktivt arbeta med att även försöka skaffa arbete åt make/maka. När vi pratar med spanare, omvärldsanalytiker, kretsar också mycket kring attityder. I framtiden kommer fler och fler att prioritera familjeliv och fritid, säger han. Någon patentlösning på hur man får rätt sökande till domstolarna finns förstås inte. Att rekrytering inte är lika enkelt som tidigare har domstolarna gemensamt med andra statliga arbetsgivare. Vi är observanta på problemen, och det finns en stor optimism om att vi ska klara domarrekryteringarna. Vi måste börja tänka nytt. Det viktiga är att vi är proaktiva och arbetar på lång sikt, säger Dan Töllborn. u DoMkrETSEn nr 2/2010 7

8 Tydliga domar en fråga om bemötande välskrivna domar är en bemötandefråga. vi tror att förtroendet för domstolen ökar om folk förstår hur vi resonerat. Det säger Gunnel Alenbratt, hovrättsråd vid hovrätten för västra Sverige. nyligen vann domstolen årets klarspråkskristall för sitt medvetna språkarbete. TExT AnnETTE WALLqvIST FoTo carl johan ErIkSon, LArS LyDIG Hovrätten för Västra Sverige har arbetat metodiskt med att få till ett enklare och tydligare språk i sina domar. Intresset väcktes efter att Förtroendeutredningen pekat på ett behov av att skriva begripligare domar och domstolsbeslut. Utredaren menade bland annat att domarna sällan var skrivna ur medborgarens perspektiv och ofta väldigt svåra att förstå. Med det i bakhuvudet tillsatte hovrätten en arbetsgrupp med uppdrag att driva klarspråksfrågor på domstolen. Samtidigt har medvetenheten om vikten av tydliga domar sjunkit in hos alla jurister på domstolen. Tidigare har vi mest tänkt på att skriva domar med en korrekt svenska. Nu är målsättningen att varje enskild person ska förstå vad som står i domarna, berättar Gunnel Alenbratt som är sammankallande i arbetsgruppen. Det finns en stor förståelse på domstolen för att det språkliga arbetet är viktigt eftersom det i grund och botten är en bemötandefråga, berättar hon. Nu hoppas Gunnel Alenbratt att vinsten ska ge klarspråksarbetet ytterligare stimulans. VIkTIGT ATT SkRIVA ENkELT Klarspråksarbetet går ut på att domarna ska skriva en korrekt svenska som är enkel och begriplig. Långa krångliga meningar och svåra ord är bannlysta. Dessutom ska innehållet i domen disponeras på ett sätt som gör det lätt att hitta i den, till exempel med hjälp av tydliga rubriker och en innehållsförteckning. Till sin hjälp har domarna bland annat haft ett klarspråkstest för domar som språkkonsulten Barbro Ehrenberg Sundin tagit fram. Testet gör det möjligt att se vad som ökar respektive minskar begripligheten och hur texten kan bearbetas. Till exempel genom att identifiera ord och termer som är svåra för utomstående att förstå. Ett sådant exempel är ordet referent. Det är bättre att ta bort det helt, eller förklara det. Och varför inte skriva agerat eller handlat i stället för förfarit, påpekar Gunnel Alenbratt. Dessutom har domstolens medarbetare som inte är juridikutbildade fått läsa gamla domar och berätta var de stött på patrull. Vi insåg rätt snabbt att vi inte behöver gå utanför huset för att hämta den kunskapen, berättar Gunnel Alenbratt. Arbetsgruppen har också velat uppmuntra domstolens jurister att föra diskussioner kring domskrivningen och då ägna språket särskild uppmärksamhet. Därför har de bland annat arrangerat språkutbildningar under ledning av Barbro Ehrenberg Sundin. 8 DoMkrETSEn nr 2/2010

9 bild 1: Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni delade ut årets Klarspråkskristall till hovrättspresidenten Gunnel Wennberg och hovrättsrådet Björn Östman. Ministern passade samtidigt på att betona vikten av klarspråksarbetet. bild 2: Gunnel Wennberg och hennes medarbetare Björn Östman och Gunnel Alenbratt har arbetat med språket i domarna i flera år. Nu har de fått lön för mödan. bild 3: Nu blir det en utmaning att leva upp till det här priset. Målsättningen måste vara att domarna är skrivna så att alla förstår, säger Gunnel Alenbratt, hovrättsråd vid Hovrätten för Västra Sverige. Vår erfarenhet visar att när språket diskuteras leder det också till att den materiella frågan blir djupare belyst. En positiv bieffekt är att det kan bli tydligare varför man dömt på ett visst sätt, säger Gunnel Alenbratt. JuRYN FöLL FöR FöRkLARANdE bilder När det stod klart att Språkrådet i årets upplaga av Klarspråkskristallen hade en särskild tävlingsgenre för domar och domstolsbeslut var det självklart för Hovrätten för Västra Sverige att nominera några välskrivna domar till tävlingen.»vi redovisade slutsatserna tidigt i domen och förklarade sedan varför vi dragit dem.«björn Östman, hovrättsråd, hovrätten för västra Sverige Den dom som till slut vann rör ett komplicerat ekobrottmål där det fanns flera tilltalade. Tre jurister står bakom domen, förutom författaren Björn Östman, hovrättsråd, också Kent Sundqvist, f.d. hovrättsråd och vice ordförande, samt Sara Norman, hovrättsassessor. Det som är speciellt med den vinnande domen är att den innehåller både bilder och punktlistor. Det är kul att få ett språkpris för bildbearbetning, skojade Björn Östman vid prisutdelningen. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni delade ut priset och passade på att inskärpa vikten av en begriplig svenska, särskilt för alla dem som har svenska som andraspråk. Regelverken kan vara krångliga. Men instruktionen och informationen till medborgarna måste vara enkel att förstå. Det ligger i myndigheternas ansvar, sa hon. För Björn Östman föll det sig naturligt att använda bilder i domen. Men så har han också ett förflutet som utvecklare av ITsystem på Domstolsverket. Där tvingades jag att tänka i bild för att så enkelt som möjligt kunna beskriva komplicerade system för dem som inte var insatta. Bilder är oslagbart vid komplexa sammanhang, menar han. Han har också jobbat konsekvent med förklarande rubriker och med att tidigt redovisa slutsatsen. Vi har skrivit slutsatserna kursivt och sedan förklarat varför vi dragit dem. SYSTEMATISkT SPRÅkARbETE Sigurd Heuman, före detta lagman, var en av medlemmarna i Kristallenjuryn. Det var inte helt lätt att välja vinnare, konstaterar han. Han berättar att juryn hade två viktiga kriterier att ta hänsyn till i priset för bästa dom eller domstolsbeslut. Det ena var att domen skulle vara modernt skriven och att den följde de framarbetade riktlinjerna när det gäller förklarande rubriker, läsanvisningar, innehållsförteckning samt korta stycken och meningar. Det andra var att domstolen skulle ha ett systematiskt språkarbete. Vi fick resonera en del. Den vinnande domen har skrivits på ett föredömligt sätt. Bilder har hittills varit främmande för oss i domstolsvärlden, men här underlättar det läsningen, säger Sigurd Heuman som också var utredare i Förtroendeutredningen. I Förtroendeutredningen kom man för övrigt fram till att utformningen av domar och beslut är en av de faktorer som har särskilt stor betydelse för allmänhetens förtroende för domstolarna. Sigurd Heuman pekar också på att just det faktum att Språkrådet i år valde att ha en särskild tävlingsgenre för domar och domstolsbeslut ytterligare förstärker vikten av begripliga domar. Det är också ett sätt att uppmuntra domstolarna i deras klarspråksarbete. Jag tror dessutom att det ligger i tiden att arbeta med hur myndigheter kommunicerar sina beslut med medborgarna. u Fotnot: Referent är den som i första hand är ansvarig för en dom och ser till att den skrivs. DoMkrETSEn nr 2/2010 9

10 ENKÄT På vilket sätt arbetar ni med att öka begripligheten i era domar? Annika Rojas Widberg, hovrättsråd vid Göta hovrätt Sedan vi började arbeta med klarspråk för ungefär ett år sedan har det hänt mycket. Vi har arbetat en hel del med utbildningar och seminarier, vi har till exempel haft en heldag med språkexperten Barbro Ehrenberg Sundin. Vi har också analyserat gamla domar för att se hur vi hade kunnat skriva annorlunda. Nu sätter vi läsaren i fokus och försöker Per Sundberg, hovrättsråd vid Svea hovrätt Vi ligger precis i startgroparna med vårt klarspråksarbete, men vi ville ändå vara med i tävlingen genom att nominera en dom som vi tyckte var bra skriven. Lars Göran Abelson, hovrättslagman vid Hovrätten över Skåne och blekinge Vi har en domskrivningsgrupp som arrangerat seminarier där vi har vi diskuterat olika aspekter i domskrivningen allt från språk och layout till rubriksättning. Vi har haft Förtroendeutredningen som ledning och fått bistånd av språkexperten Barbro Ehrenberg Sundin i vårt arbete. Vi arbetar också på en promemoria se mottagaren framför oss. Det innebär bland annat att vi lyfter fram slutsatserna tidigt i domen. Vi har också en mallgrupp som går igenom de mallar vi använder oss av vid olika beslut och typsituationer. Det finns ett stort behov av att gå igenom dem med klarspråksögon, vid tidigare genomgångar har vi framför allt fokuserat på det materiella. Som klarspråksansvarig håller jag mig uppdaterad och delar med mig av intressanta artiklar till de andra. Dessutom diskuterar vi domskrivning i vardagen och försöker lyfta dem som arbetar med språket. Det krävs trots allt ett visst mod. Man måste vara öppen och faktiskt riskera att trampa fel ibland. Det vi gjort hittills är att tänka på klarspråksaspekten när alla domslut cirkulerar och så har vi en språkspalt på vårt intranät. Nu ska en arbetsgrupp dra upp riktlinjerna för klarspråksarbetet. Det är ett angeläget arbete eftersom det är en grundläggande demokratifråga att de som får våra domar begriper vad som står i dem. Det är också en del av bemötandet gentemot allmänheten och det är något vi arbetar med inom hovrätten. med konkreta förslag på hur domar kan skrivas, tanken är att den ska läggas ut på vårt intranät. Där kommer att finnas förslag på allt från typografisk utformning och rubriksättning, till disposition och språkbruk. Det finns en del fraser som är vanliga i domskrivning och som bör undvikas eftersom de kan vara svåra att förstå. Vi föreslår till exempel att man skriver åklagaren har motsatt sig att domen ska ändras istället för åklagaren har bestritt ändring, eller att man skriver avslå i stället för lämna utan bifall. Vi har fått en bred uppslutning på domstolen, det finns en allmän förståelse för att det är den här vägen vi måste gå. från de medverkande domstolarna TIPS ATT TÄNkA PÅ FöR den SOM VILL SkRIVA MER begripligt Håll ett rakt och enkelt språk med korta meningar. Arbeta med styckeindelningen. Gott om förklarande rubriker underlättar läsningen och gör det enklare att orientera sig i domen. Rubriker kan gärna formuleras som en fråga. Använd gärna en inledande sammanfattning av vad stycket ska handla om. Slutsatsen kan lyftas upp i en ingress för att sedan följas av resonemanget bakom. Vid omfattande domar kan ett index göra det lättare att hitta. FAKTA klarspråkskristallen Arrangeras av Språkrådet och kan bara vinnas av en myndighet, en kommun eller ett landsting. Tanken är att tävlingen ska stimulera till ett aktivt språkvårdsarbete genom att uppmärksamma myndighetstexter som är klart och begripligt skrivna. I genren domar och domstolsbeslut skickade även Göta hovrätt, Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge in bidrag. I årets upplaga fanns även genren webbtexter med. Den vanns av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Uddevalla tingsrätt fanns bland dem som hade sänt in bidrag i den genren. Klarspråkstest för domar finns i SOU 2008:106 Ökat förtroende för domstolarna, Bilagedel B Språkrapporter m.m. 10 DoMkrETSEn nr 2/2010

11 I höst samlas landets alla domare I höst kommer för första gången en gemensam domardag för landets samtliga ordinarie domare att hållas i Stockholm. Förutom ett evenemang fullmatat med föreläsningar kommer domarkolleger i olika generationer att kunna träffas och utbyta erfarenheter. vi hoppas att Domardagen ska stärka yrkesidentiteten och bidra till ökad sammanhållning inom kåren, säger johan kylenfelt, kompetensutvecklare på personalavdelningen vid Domstolsverket. TExT LArS collin FoTo ulrika BLADELIuS, PEr carlsson Domardagen 2010 är ett unikt tillfälle för Sveriges domarkår att träffas kring tankeväckande och inspirerande teman och frågor. En liknande gemensam satsning för så många som runt domare har aldrig gjorts tidigare. Domstolsverket har planerat arrangemanget tillsammans med en referensgrupp i vilken ett antal ordinarie domare ingår.»gästerna kommer att vara allt från välkända domare till representanter från universitetsvärlden och näringslivet.«johan kylenfelt, kompetensutvecklare, personalavdelningen, Domstolsverket Ett viktigt syfte med Domardagen är att domare ska kunna få en chans att träffa kolleger från hela landet och utbyta erfarenheter, säger Johan Kylenfelt. FöRELÄSNINGAR OM FRAMTIdEN Under Domardagen kommer det att erbjudas ett smörgåsbord av föreläsningar kring olika ämnen, där deltagarna i viss utsträckning kan välja vilka föreläsningar de vill ta del av. Alla föreläsningarna tar sikte på aktuella och framtida utmaningar till exempel hur förändringar i samhället kan komma att påverka domstolarna. Ett ämne som kommer att tas upp är domaretik och behovet av etiska regler för domare. Ett annat avsnitt tar upp den aktuella frågan kring sociala medier Facebook, Twitter med mera och hur domarkåren ska förhålla sig till den nya tekniken. Ett tredje inslag är en paneldebatt där domarrollen och domarens självständighet i förhållande till domstolarnas nya arbetsformer kommer att debatteras. Johan Kylenfelt hoppas att föreläsarna ska ge bra tyngd åt dagen. Gästerna kommer att vara allt från välkända domare på nationell och internationell nivå till representanter från universitetsvärlden och näringslivet. Bland andra kommer Pauliine Koskelo, president vid Högsta domstolen i Finland, att tala kring ämnet Aspekter på domarens roll vid tillämpning av EU-rätten. utbyter ERFARENHETER Innan kvällen avslutas med middag och underhållning avrundas dagen med ett föredrag av språkvetaren Fredrik Lindström som ska tala om juristens språkdräkt. Det pågår ett stort arbete inom Sveriges Domstolar kring språket; hur man formulerar sig i domar och bemöter parter. Därför passar den här föreläsningen bra in. Förhoppningsvis underhållande, men också tankeväckande för deltagarna. Fredrik Lindström har en fullspäckad höst, men när han hörde talas om målgruppen blev han väldigt intresserad, säger Johan Kylenfelt. Referensgruppen bakom Domardagen betonar vikten av att landets samlade domarkår på det här viset kan mötas och utbyta erfarenheter. Nu hoppas vi på ett regelbundet forum där domare kan träffas och nätverka, avslutar Johan Kylenfelt. u Johan Kylenfelt, kompetensutvecklare, personalavdelningen, Domstolsverket FAKTA domardagen Domardagen 2010 äger rum den 19 november. En individuell inbjudan går ut senast den 30 juni till ordinarie domare inklusive fastighetsråd, hyresråd och miljöråd. Då lämnas också mer information om föreläsare och praktiska frågor. DoMkrETSEn nr 2/

12 Turkiet Domkretsen har vid ett antal tidigare tillfällen skrivit om Turkiets reformarbete för att få bli medlemmar i Eu. när vi återigen blickar mot öster har en hel del hänt i landet, men det är fortfarande en bra bit kvar till medlemskapet. reformeringen av rättsväsendet väntas ta ett stort kliv under året när hovrätter ska inrättas. I det arbetet har Sveriges Domstolar i hög grad varit engagerat. nu har Sverige återigen blivit tillfrågat för att dela med sig av sina erfarenheter, denna gång kring förtroendefrågor och relationerna mellan rättsväsendet och media. Politisk vilja avgörande för fortsatta reformer i Turkiet reformeringen av Turkiets rättsväsende har kallats en revolution i det tysta. Domaren och före detta chefen för Eu-enheten i Turkiets justitieministerium Ayse Saadet Arikan ser Eu som en viktig motor i processen. Eu bidrog till att snabba på alla de reformer som Turkiet genomgått sedan vi blev ett kandidatland. TExT jenny rönngren FoTo kerem uzel Den första granskning EU gjorde av Turkiets rättssystem mottogs med stor skepsis på det turkiska justitiedepartementet. Ayse Saadet Arikan var då chef för EU-enheten och upplevde en svår tid, med mycket motstånd. Sedan tre år undervisar hon på ett universitet i Istanbul och i dag har hon förståelse för sina forna kolleger. Majoriteten av dem ansåg att EU:s agerande var ett ingrepp i den nationella suveräniteten. Jämlikhet mellan stater och icke-inblandning i inhemska angelägenheter är fortfarande centrala begrepp inom folkrätten. Mina kolleger var alla jurister, tidigare åklagare och domare, men lagböcker räcker inte för att förklara integration i EU-stil eller kraven på kandidatländer under anslutningsperioden, säger Ayse Saadet Arikan. Hon lade märke till att juridiska myndigheter även i medlemsländer har svårigheter att tolka EU:s rättspraxis och insåg att de politiska avsikterna måste tas med i beräkningen när det gäller att förstå EU-samarbetets natur. Eu katalysator FöR REFORMER Grundandet av republiken Turkiet 1923 är i sig ett västerniseringsprojekt och även om det började utan EU, har strävan efter medlemskap fungerat som katalysator för de juridiska reformerna, enligt Ayse Saadet Arikan. Stater är som människor. Det finns stadier i deras liv, ibland sker framsteg i hög hastighet, men andra gånger ser vi stagnation. EU bidrog till att snabba på reformprocessen deklarerade EU:s ministerråd att Turkiet är ett kandidatland. Det förändrade allt för oss. Ayse Saadet Arikan räknar upp alla konstitutionella förändringar som kommit till stånd sedan dess. Många har bäring på mänskliga rättigheter, såsom proportionalitetsprincipen, jämställdhet mellan kvinnor och män samt kortare häktningstider. Flera förändringar har skett gradvis begränsades dödsstraffet till tider av krig och terroristbrott avskaffades det helt slopades militära domare avskaffades statssäkerhetsdomstolarna (state security courts) helt. Samma år gavs internationella konventioner företräde när de står i strid med nationell lagstiftning. PERIOd AV STAGNATION Reformprocessen fortsätter. Hovrätter ska inrättas. Lagen som reglerar instansordningen antogs redan 2004, men systemet har ännu inte kommit på plats. En ombudsmannalag har också antagits, men stoppades på grund av att den stred mot konstitutionen, som därför ska ändras igen. Det finns nya lagförslag på handelsområdet, inom civilrätten och för skydd av personuppgifter. Varför förslagen fastnat i parlamentet är enligt Arikan inte så lätt att förklara. Under de senaste fyra fem åren har inga stora reformsteg tagits. Det är bara i deklarationerna viljan har visats, ingenting i handling. Nu har vissa förändringar skett på den politiska nivån och vi har en väldigt aktiv minister som tror på relationen mellan EU och Turkiet, så jag tror att processen kommer att fortsätta. MISSTÄNkSAMHET utmanar När Ayse Saadet Arikan ska beskriva den största utmaningen framöver vill hon inte Jag kan inte säga att resultaten var omedelbara. Vi har nått våra mål stegvis, genom att övertyga relevanta kretsar om varför åtgärderna var nödvändiga, säger den turkiska domaren Ayse Saadet Arikan, före detta chef för EU-enheten på Turkiets justitieministerium. 12 DoMkrETSEn nr 2/ DoMkrETSEnr2/2010

13 Tidskrävande att förverkliga Eu:s krav Efter en inledande period med ett flertal stora reformer har förändringsarbetet inför Turkiets Eu-medlemskap under en period varit inriktat på mer begränsade reformer och att genomföra fattade beslut. Det säger kjell Björnberg, före detta hovrättslagman vid hovrätten för västra Sverige och expert på turkiskt rättsväsende. TExT jenny rönngren FoTo johan WInGBorG göra det i egenskap av domare, utan som vilken individ som helst. För närvarande brister delar av samhällets tillit till regeringen när det gäller regeringens verkliga avsikter. Denna rädsla hindrar oppositionspartierna från att producera konstruktiva strategier. Då och då ställer jag mig själv samma fråga. Personligen anser jag att Turkiet har upplevt stora saker sedan Vi har de grundläggande institutionerna och principerna. Vi måste lära oss att lita på varandra, annars kommer misstänksamheten att hindra Turkiet från att nå längre. Jag är rädd att det är vår största utmaning. u Besluten om de mest uppmärksammade reformerna som EU ställt krav på inför ett turkiskt EU-medlemskap, som att avskaffa dödsstraff och tortyr, ligger flera år tillbaka i tiden nu. Kjell Björnberg framhåller dock att många mindre steg för att möjliggöra närmandet har tagits sedan dess. Det handlar om steg för att reformerna ska kunna förverkligas, men också för att uppfylla andra krav som EU har ställt. Det är inte så att Turkiet ligger på latsidan. De jobbar väldigt hårt med reformprogrammet för att uppfylla både långsiktiga och kortsiktiga mål. Kjell Björnberg, före detta hovrättslagman och expert på Turkiets rättsväsende bilateralt samarbetsprojekt mellan Sverige och Turkiet. Enligt de indikationer jag fått ska hovrätterna komma på plats i år, men det är en jättereform så man får förstå att det tar tid. Man inrättar inte en ny domstolsinstans med byggnader och personal över en natt. FAKTA TuRkIET OCH Eu 1963 undertecknades Ankara-avtalet, ett associeringsavtal med EG ingick Turkiet och EU en tullunion erkändes landet som kandidat till medlemskap i EU och 2005 inleddes medlemskapsförhandlingar. Förhandlingarna om EU-medlemskap har fungerat som katalysator i arbetet med att reformera rättsväsendet. Sedan 1999 har 49 förändringar genomförts i landets konstitution, 44 av dem under Konstitutionella reformer har i sin tur gett upphov till omkring lagändringar. HOVRÄTTER SNART PÅ PLATS Kjell Björnberg var med och arbetade fram den långa listan på reformförslag för EU:s räkning. En av de viktigaste reformerna, enligt honom, är inrättandet av hovrätter som en ny domstolsinstans. Syftet är att få domstolar i överklagandeprocessen närmare människorna samt att avlasta Högsta domstolen, dit alla överklaganden i allmänna mål går i dag, och att förstärka den högsta instansens roll som prejudikatsinstans. Parlamentsbeslut om hovrätterna fattades redan 2004, men att förverkliga beslutet har tagit tid. Kjell Björnberg var för några år sedan med och utbildade den första omgången åklagare, domare och kanslipersonal, sammanlagt personer. Just nu utbildas lika många till inom ramen för ett MOdERNT datasystem Bland de förändringar som genomförts på senare år lyfter han fram reformeringen av straffrätt och arbetet med att öka tillgängligheten i domstolarna samt att förbättra kontakten med media. Det turkiska rättsväsendets datasystem tillhör däremot redan de mest heltäckande och moderna i världen. Även de som är parter i mål kan använda sig av systemet och gå in och titta på hur det står till med deras egna mål. De kan också få besked via SMS om saker som hänt i målen. I det här avseendet ligger Turkiet långt före Sverige, säger Kjell Björnberg. Och för bara en tid sedan fattade det turkiska parlamentet ett beslut som kommer att ge större öppenhet och insyn i samband med att domare och åklagare tillsätts. u DoMkrETSEn nr 2/

14 Sveriges Domstolar presenterade sitt mediearbete i Turkiet relationen mellan rättsväsendet och media är en fråga som är aktuell på flera håll i Europa. I maj presenterades Sveriges Domstolars arbete med en gemensam mediestrategi på ett symposium i Turkiet. Även turkarna själva, liksom Tyskland och Italien, beskrev sitt arbete på området. Sveriges Domstolar skiljer sig genom att så tydligt ha allmänhetens förtroende som mål för mediearbetet, säger Mari heidenborg, mediegruppens ordförande och chefsrådman vid Solna tingsrätt. TExT MArcuS nilsson FoTo justice AcADEMy of TurkEy Det var det turkiska Justice Academy som i samarbete med Sveriges Domstolar arrangerade symposiet där journalister, akademiker, domare och åklagare från Tyskland, Italien, Turkiet och Sverige deltog. Elisabeth Palm, som bland annat var Sveriges domare i Europadomstolen fram till 2003, inledde med att tala om pressfrihet i ljuset av den Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna om balansen mellan vikten av att ha fria medier och att bevara den enskildes integritet. Därefter tog flera föreläsare upp hur mediebevakningen riskerar att inverka på domstolens opartiskhet och den enskildes rätt att betraktas som oskyldig till dess att motsatsen är bevisad. Genom hela symposiet Mari Heidenborg, mediegruppens ordförande och chefsrådman vid Solna tingsrätt, var en av talarna vid symposiet. återkom publikfrågor på temat och samtalen rörde bland annat hur enskilda journalister skulle kunna bestraffas om de exempelvis bryter mot förundersökningssekretessen. Jag uppfattade det som att mediearbete för turkarna var en mer strikt juridisk fråga, och ett led i arbetet med att harmonisera lagstiftningen och rättsväsendet med EU. I fokus för oss finns i stället media som väg att bygga allmänhetens förtroende, säger Mari Heidenborg som tillsammans med Petra Thor Jonzon, informationschef vid Domstolsverket, presenterade mediearbetet i Sveriges Domstolar och framtagandet av en gemensam mediestrategi. MEdIA kanal TILL ALLMÄNHETEN I sitt anförande tog Mari Heidenborg upp att det är omöjligt att upprätthålla ett rättssamhälle utan allmänhetens förtroende för rättssystemet, och att media är den enda informationskanalen till denna allmänhet. Att försöka åstadkomma goda medierelationer går därför inte att välja bort, och det går inte heller att luta sig tillbaka mot lagstiftningen för att uppnå dem. Sveriges system med bland annat offentlighetsprincip och meddelarfrihet är tillräckligt när det gäller att tillhandahålla information till media. Vi har också välbalanserade regler att använda mot medier som går utanför lagens gränser. Men den kanske viktigaste faktorn är domarnas attityder gentemot media. Och där har vi gjort framsteg mot alltmer öppenhet de senaste åren, sa Mari Heidenborg. Mediegruppen har varit central för den attitydförändringen, menade Mari Heidenborg. Mediegruppen kom till 2005 som en reaktion på tystnaden från domarnas sida i samband med rättegångar där utgången fick mycket kritik i media och väckte allmänhetens ilska och skadade förtroendet för domstolarna. Men att allmänheten har förtroende för rättsprocessen är inte samma sak som att den samtycker med dess resultat, sa den italienska åklagaren Giovanni Salvi i sin presentation. Giovanni Salvi menade att det är viktigt att inte falla för populism i dömandet, vilket kan vara en risk om distansen till media går förlorad. Han använde den italienska politiken som exempel på problem som kan uppstå när den tredje statsmakten blandas samman med en annan av samhällets makthavare. TALESMÄN I TYSkLANd I Tyskland har man valt ett system med utsedda talesmän, som har ensamrätt att tala med media. Johannes Mocken, åklagare och talesman för statsåklagaren i Düsseldorf, beskrev hur han kan ta emot 60 till 70 sam- 14 DoMkrETSEn nr 2/ DoMkrETSEnr2/2010

15 Alla medarbetare ska involveras i mediearbetet Johannes Mocken, åklagare och talesperson för statsåklagaren i Düsseldorf I arbetet med Sveriges Domstolars gemensamma mediestrategi är nästa steg att komplettera strategin med en praktisk handbok för olika mediekontakter och ett utbildningspaket för samtliga yrkeskategorier i organisationen. Det blir ett stöd för alla medarbetare att använda i sin vardag och ett sätt att få verkan av det som skrivs i strategin, säger Petra Thor jonzon, informationschef vid Domstolsverket. TExT MArcuS nilsson FoTo robert ErIkSSon Giovanni Salvi, åklagare i Italien tal på en dag, utöver att skriva pressmeddelanden och ställa upp för tv-intervjuer. Visst handlar det om förtroende i vår modell också, men kanske främst genom att minimera risken för klavertramp samtidigt som vi uppfyller våra skyldigheter, sa Johannes Mocken till Domkretsen. FöRTROENdE FöR MEdIER De hetaste debatterna under symposiet uppstod mellan de turkiska journalister som var inbjudna att tala, och domare och åklagare i publiken. Reaktionerna på den svenska modellen var ganska avvaktande. Jag tror att både media och rättsväsende i Turkiet har en lång väg kvar innan vi är på Sveriges nivå, men den tyska modellen tycker jag verkar mer omedelbart intressant, sa Murat Aydin, rådgivare i mediefrågor på turkiska justitieministeriet. Kjell Björnberg, före detta hovrättslagman och expert på Turkiets rättsväsende, var moderator för avsnittet om europeisk praxis. Han knöt ihop diskussionen: Nyckelordet för domstolarnas öppenhet och arbete med mediefrågor måste vara förtroende. Men för demokratin är det också viktigt att förtroendet för medierna upprätthålls. Om vi är öppna och tillmötesgående och förser medierna med korrekt information, kan de rapportera mer trovärdigt om vår verksamhet. Det vinner alla på. u Petra Thor Jonzon, informationschef, Domstolsverket Domkretsen har tidigare (nummer 3/2009) berättat om arbetet med en gemensam mediestrategi för Sveriges Domstolar, som drogs i gång i kölvattnet av Förtroendeutredningen. Sedan dess har Domstolsverket fått ett regeringsuppdrag att ta fram en mediestrategi tillsammans med mediegruppen. Ett konkret resultat ska rapporteras i slutet av året. Strategin har diskuterats på arbetsgivarråd och i arbetsgivargrupper förra året, och fler referensgrupper kommer att involveras i förankringsarbetet under hösten. Den praktiska delen av strategipaketet bygger på domstolarnas egna erfarenheter som har sammanställts och anpassats för att göra verklighet av strategin. Eftersom det en domstol gör påverkar bilden av alla andra, är det viktigt att ha ett gemensamt förhållningssätt i mediekontakterna. Vi får också samma servicenivå över hela landet genom att arbeta enligt strategin, säger Petra Thor Jonzon. utbildning FöR MÅNGA Strategins målsättning är att bygga allmänhetens förtroende för Sveriges Domstolar. Detta ska nås genom att Sveriges Domstolars medarbetare är tillgängliga och öppna samt tydliga i den information som medier får del av. Strategin uttrycker också värdet av att planera kommunikationsinsatser och att ta egna initiativ. Men detta är inget vi åstadkommer enbart med formuleringar i ett strategidokument. Medarbetare i många olika personalgrupper behöver rustas med de verktyg och kompetenser som just de behöver i sina specifika mediekontakter, säger Petra Thor Jonzon. För det är långt ifrån bara domarna som har kontakter med media, konstaterar Petra Thor Jonzon. Telefonister, expeditionsvakter och domstolssekreterare har mängder av mediekontakter varje dag. Ett strategiskt mediearbete handlar om mer än att kunna svara redigt på frågor framför en kamera. Därför innehåller handboken bland annat en checklista för hur man kan förbereda sig inför en uppmärksammad rättegång, råd för att skriva pressmeddelanden och tips på hur man ger journalister ett gott bemötande när de ringer. EFFEkTIVARE HANTERING Det är också viktigt att mediearbetet bidrar till en mer effektiv hantering av den allt intensivare mediebevakningen. En uppmärksammad rättegång är oerhört krävande för många av domstolens medarbetare. Planerad kommunikation som förutser informationsbehov i olika faser av rättegången är nyckeln för att klara av det på ett bra sätt, konstaterar Petra Thor Jonzon. Det finns helt enkelt tid och resurser att spara, utöver förtroende att vinna, säger hon. u DoMkrETSEn nr 2/

16 större rättssäkerhet med ökat internationellt samarbete Förr var ett internationellt inslag i ett mål lite exklusivt och lite svårt och konstigt. I dag är det, och måste vara, en del av vardagen, säger Lena Moore, justitieråd vid Högsta domstolen med stor erfarenhet av internationellt samarbete. TexT Jenny RönngRen FoTo carl JoHan erikson, JuLIan LIneRos Domstolarnas arbetsvardag påverkas i allt högre grad av internationella konventioner. Den största enskilda förändringen kommer sig av EU-medlemskapet. Det finns även ett stort antal Europarådskonventioner som fler och fler länder ansluter sig till. Och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna gäller som svensk lag i dag. Ändå är det inte säkert att de gränsöverskridande överenskommelser som ligger till grund för domstolars arbete märks i vardagen, eftersom de flesta omformats till svenska lagar och förordningar. Det konstaterar Erik Brattgård, rådman vid Uppsala tingsrätt. Vi är ju väldigt hemtama med Högsta domstolens domar, men de här domarna måste man läsa utifrån en annan tradition. Där tror jag att vi alla har lite att lära. Erik Brattgård besökte för en tid sedan Europadomstolen i Strasbourg, och fick bland annat reda på att den har mål i balans, får in mål per dag och har en genomsnittlig omloppstid på nio år per mål. För oss är det fullständigt overkliga siffror. Att komma i direktkontakt med det här systemet, och dem som hanterar det, påminner om att även vårt svenska rättssystem är en del i ett större system. Just nu handlar nästan en fjärdedel av de inkommande ärendena i Europadomstolen om Ryssland. Det är både bra och dåligt enligt Lena Moore. När Europakonventionen just trätt i kraft i Sverige kom många klagomål härifrån.»en viss ödmjukhet ska man ha inför att system och språk ser olika ut. Bara för att vi har det på ett visst sätt i vårt land behöver det inte vara enda sättet.«lena Moore, justitieråd, Högsta domstolen Då fick man vända på myntet och se att det egentligen var ett gott betyg, att de svenska medborgarna är medvetna om att det finns en konvention och en Europadomstol. Och detsamma gäller nu ryska medborgare. Det viktigaste sättet att avlasta Europad omstolen är att medlemsländerna själva tar hand om kränkningar av konventionen, som att svenska domstolar faktiskt tillämpar konventionen. Lena Moore vill gärna avdramatisera samarbete över gränserna. När hon mot slutet av 80-talet började arbeta med internationell processrätt fanns ännu väldigt få konventioner på området. Om ett land ville ha hjälp av Sverige gick det på diplomatisk väg. Det var fina stämplar och högtidligt. I dag har man många gemensamma regler och åklagare och domstolar har direktkontakt med varandra över gränserna via e-post och mobiler. Allt kan inte bli lika Sedan den europeiska arresteringsordern infördes för några år sedan hanteras utlämningar mellan EU-länder direkt av tingsrätter och hovrätter. Den gamla lagstiftningen gäller fortfarande i samarbetet med länder utanför EU. En översyn pågår och Lena Moore tror att den kommer att leda till att tingsrätter och hovrätter kommer att hantera utlämning även till och från länder utanför EU. Det är ett sätt att markera att det tillhör domstolarnas vanliga vardag att samarbeta internationellt, säger hon. Även den svenska lagstiftningen när det gäller folkrättsbrott och krigsförbrytelser ska ändras för att öka möjligheten att lagföra brott som begåtts i andra länder. Lena Moore är övertygad om att utvecklingen mot Erik Brattgård, rådman vid Uppsala tingsrätt, påpekar att EG-rätten i stor utsträckning förts in i svensk lagstiftning. På det sättet tänker vi kanske inte i vardagen på hur stor påverkan det överstatliga arbetet ändå har, säger han. Det ska inte vara konstigare att samarbeta med domstol eller åklagare i Paris än att en domstol eller åklagare i Skåne samarbetar med en i Umeå, säger justitierådet Lena Moore. 16 DoMkReTsen nr 2/2010

17 ökad global harmonisering kommer att fortsätta, men inte i alla avseenden. Processrätten är svår att anpassa, för allt hänger ihop, som ett urverk. Man kan inte ta bort en del och sätta in något annat man kommit överens om. Då kanske urverket inte fungerar längre. En viss ödmjukhet ska man ha inför att system och språk ser olika ut. Bara för att vi har det på ett visst sätt i vårt land behöver det inte vara enda sättet. Mer samarbete ökar rättssäkerheten Per Hedvall är chef för Centralmyndigheten, en grupp för internationellt rättsligt samarbete vid Justitiedepartementet. Han berättar att ärendemängden hos dem för närvarande ligger på nära om året. De nordiska länderna har direkt samarbete mellan rättsliga myndigheter sedan länge. Trots utökade möjligheter till direktkontakt mellan åklagare och domstolar även inom EU, fortsätter antalet ärenden att öka. Det indikerar att det totala antalet ärenden ökar markant och det är kanske inte så konstigt. Människor reser mer, det är lätt att flytta pengar och varor mellan stater. Ökad internationalisering leder till fler ärenden. Ju mer svenska myndigheter blir medvetna om möjligheten till internationellt samarbete, desto fler ärenden blir det, vilket bara är en positiv sak. Man ska använda de möjligheter som finns, inte minst för rättssäkerheten i det enskilda ärendet. Det är positivt att svenska myndigheter har fler och fler utbildningar vad gäller internationellt rättsligt samarbete, för det underlättar naturligtvis för åklagare och domare att se vilka möjligheter som finns, säger Per Hedvall. nationell lag gav vika för konvention En som tagit fasta på domstolars roll i tilllämpningen av internationella konventioner är den colombianska juristen Mónica Róa. Tillsammans med organisationen hon startade för ändamålet - Women s Link Worldwide lyckades hon genomföra det kvinnorörelsen i Colombia har kämpat för under 30 år att liberalisera en av världens mest strikta abortlagstiftningar. Det var under arbetet med sin mastersexamen i New York som Mónica Róa började intressera sig för domarnas roll i social förändring. Hon intervjuade hundratals domare i olika länder om deras syn på kvinnors rättigheter. Min slutsats är att man måste hitta sätt att arbeta strategiskt med domstolar och domare, så att de kan åsidosätta egna fördomar och använda de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Och fatta beslut, säger hon. I Colombia kan varje medborgare få vilken lagbestämmelse som helst prövad i konstitutionsdomstolen och behöver inte ha ett specifikt fall att luta sig mot. Mónica Róa hävdade att totalförbudet mot abort stred mot landets konvention där samtliga FN-konventioner om mänskliga rättigheter införlivats. Vi förberedde oss under tio månader, väckte talan i april 2005 och fick beslutet i maj Det är en extremt snabb väg att få ett beslut från högsta instans, och det kan inte omkullkastas. Nu är abort tillåtet när kvinnans liv hotas, om hon våldtagits eller om fostret är gravt missbildat. De internationella konventionerna om rätten till liv och hälsa, rätten till integritet, jämlikhet och frihet från diskriminering på grund av kön, inkomst och social status var samtliga starka argument, men okända för många i Colombia. Jag visste att de existerade, säger Mónica Róa. u I internationella sammanhang måste man ha förståelse för att det inte finns samma resurser i alla länder och att svar kan dröja, så det gäller att vara ute i god tid, säger Per Hedvall, chef för Centralmyndigheten vid Justitiedepartementet. Den viktigaste mellanhanden mellan rättigheter på papper och verkligheten är domarna, säger människorättsjuristen Mónica Róa, Colombia. DoMkReTsen nr 2/

18 Ny handbok om brottmål med internationell koppling En vägvisare i internationellt rättsligt samarbete i brottmål. Så kan man beskriva den nya handbok som hovrättsrådet Joakim Zetterstedt arbetat fram på uppdrag av Domstolsverket. I dag är det inte ovanligt att mål och ärenden vid domstolarna har internationell koppling. Avsikten med handboken är framför allt att sätta läsaren på spåret till relevanta rättskällor, säger Joakim Zetterstedt. TEXT JENNY RÖNNGREN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Joakim Zetterstedt började skriva handbokens första del hösten Den behandlar frågor om internationellt straffrättsligt samarbete, främst rättslig hjälp i brottmål, överlämnande och utlämning av dömda eller brottsmisstänkta samt åtgärder i samband med att påföljder överförs från ett land till ett annat. Joakim Zetterstedt, hovrättsråd, Svea hovrätt På det här rättsområdet finns få rättsfall, nästan ingen doktrin som visar hur saker ska lösas och en lagstiftning som kan uppfattas som svårtillgänglig. Ibland har det varit nödvändigt att dra slutsatser och ge rekommendationer i frågor där det inte finns något entydigt svar i doktrin och praxis. I dessa fall har referensgruppen med domare, åklagare och tjänstemän från Centralmyndigheten vid Justitiedepartementet spelat en viktig roll, berättar Joakim Zetterstedt.»På det här rättsområdet finns få rättsfall, nästan ingen doktrin som visar hur saker ska lösas och en lagstiftning som ibland uppfattas som svårtillgänglig.«joakim Zetterstedt, hovrättsråd, Svea hovrätt Ytterligare två delar till handboken är på väg. De ska handla om civilrätt och internationell delgivning. Kärnan är frågor som kommer upp när domstolarna lämnar hjälp till samt begär och får hjälp av andra länder. Avsikten är att handboken ska täcka in flertalet frågor som rör rättsligt samarbete över gränserna. VIDEOFÖRHÖR OCH RÄTTSHJÄLP Hjalmar Forsberg välkomnar handboken. Han har varit rådman sedan 2002 och arbetat mycket med brottmål. Sedan i maj förra året är han chefsrådman på avdelning 4 vid Stockholms tingsrätt, som har speciallottning av mål med internationell anknytning, brott som rör rikets säkerhet, tryckfrihet och sjörätt. Han har varit med om många situationer där den typ av frågor som behandlas i handboken kommer upp. Hjalmar Forsberg, chefsrådman, Stockholms tingsrätt. Det kan gälla förfrågningar från domstolar i utlandet, att de vill ha hjälp med att genomföra förhör eller delgivning, eller begäran från en utländsk stat om att en brottmålsdom ska verkställas här. Det kan också vara vi som behöver hjälp, säger Hjalmar Forsberg. För en tid sedan var han involverad i ett uppmärksammat mål där en uigur (etnisk minoritet i Kina) dömdes till fängelse för grov olovlig underrättelseverksamhet. Där genomförde vi ett flertal videoförhör och fick begära rättslig hjälp från andra länder för att klara det. VÄRDEFULLT MED SNABB ÖVERBLICK Hjalmar Forsberg tror att de flesta domstolar berörs på ett eller annat sätt av den globala utvecklingen där brott blir alltmer gränsöverskridande, samtidigt som möjligheterna att lagföra över gränserna ökar. Han kommer själv att ha nytta av en handbok som ger en snabb överblick över internationella överenskommelser och olika lagar som berör rättsområdet. För inte nog med att de internationella inslagen blir fler. De har också blivit mer omfattande, och mer komplicerade. Just nu håller jag på att planera en synnerligen omfattande rättegång som kommer att pågå hela hösten där vi kommer att få begära rättshjälp från stora delar av världen, allt från Australien till Kanada och Balkan. Den här typen av rättegångar har vi inte haft i Sverige tidigare. I varje fall inte i den omfattningen. Och utvecklingen pågår inte bara i Sverige. Hjalmar Forsbergs erfarenheter av internationellt rättsligt samarbete hittills är goda. Myndigheterna i andra länder har varit hjälpsamma och det mesta har fungerat smidigt. Jag är väldigt positiv till att handboken tagits fram. Den kan ge en orientering. Sedan får man söka sig vidare på egen hand, säger han slutligen. 18 DOMKRETSEN NR 2/2010

19 Efterfrågad domstol är en försöksverksamhet inom ramen för tingsrätternas kvalitetsarbete. Grundtankarna i Efterfrågad domstol utgår från lean production och handlar om att arbeta smartare och få bort onödig efterfrågad. I förra numret av Domkretsen beskrevs arbetssättet i projektet mer ingående och nu kan du läsa om de tre domstolar som ingått i pilotomgången. ANTAL INKOMNA HANDLINGAR Vill bli ännu bättre Tankarna i Efterfrågad domstol går bra ihop med det kvalitetsarbete Lycksele tingsrätt redan bedriver. Lagman Erik Sundström har bara positiva erfarenheter av projektet. Tingsrätterna i Västerbotten samarbetar sedan länge i kvalitetsfrågor. Utgångspunkten är densamma som i Efterfrågad domstol; att ta bort onödigt arbete och att se verksamheten ur brukarens perspektiv. Vi har tidigare gjort enkäter och intervjuer med brukare och fått subjektiva mått på vår kvalitet. Med Efterfrågad domstol tillförs ett objektivt mått på det vi gör, säger Erik Sundström, lagman vid Lycksele tingsrätt. TEXT HELENA LINDH FOTO PATRICK DEGERMAN Lycksele tingsrätt är en liten domstol med elva anställda. Statistik, brukar- och medarbetarundersökningen visar att man arbetar på ett bra sätt och domstolen har inga balanser. Vi vet att det fungerar bra hos oss, men ser ändå en potential att bli bättre, säger Erik Sundström. Drivkraften att bli ännu bättre var ett skäl till att Lycksele tingsrätt engagerade sig i Efterfrågad domstol, samarbetet med Umeå och Skellefteå tingsrätter var ett annat skäl. ONÖDIG EFTERFRÅGAN Liksom Umeå och Skellefteå tingsrätter har även Lycksele under pilotprojektet mätt onödig och verklig efterfrågan på olika sätt. De har också hunnit göra förändringar till följd av sina mätningar. När vi skickade ut underrättelser med efterbevakning i större konkurser fanns det många som inte förstod och som hörde av sig och undrade vad de skulle göra. Det är typexempel på onödig efterfrågan. Nu har vi förtydligat det vi skickar ut och får inte alls lika många frågor, säger Erik Sundström. Domstolen har också bland annat tittat på inflödet av inkommande handlingar. Varje inkommen handling har antecknats och klassificerats utifrån ärende, brist, åtgärd till följd av brist och vad domstolen kan göra åt det. Det gäller att alltid fråga sig varför man får det brevet eller samtalet. Är det något vi skulle kunna undvika? Vi strävar efter att automatisera det här sättet att tänka. Man tittar på det man gör, analyserar varför man gör på ett visst sätt och frågar sig om det skapar mervärde för någon. I arbetet med inkommande handlingar använde tingsrätten mallar i Excel som hade tagits fram av Skellefteå tingsrätt. Det var bra att få en form för de frågor som skulle ställas för att mäta de bristfälliga handlingarna. Vi såg frågor vi ville lägga till och andra att ta bort. Jag skulle tro att när man slutligt hittar en mall att använda för andra domstolar innehåller den färre avstämningar, åtminstone när det gäller brottmål. Kartläggningen av inkommande handlingar visade bland annat att många stämningsansökningar från Åklagarkammaren var ofullständiga. Det handlade ofta om mindre problem, som till exempel felaktigt datum, men på årsbasis blev det många samtal mellan de två myndigheterna. Jag hade inte kunnat gissa att det var så frekvent och att det genererade så många onödiga telefonsamtal. Det här återkopplade vi till åklagarna. VIKTIGT JOBBA MED RESULTATET Att mäta och kartlägga är givande, men det är först när man jobbar vidare med åtgärder som arbetet ger mervärde, menar Erik Sundström. Är man inte beredd att ta till sig resultatet kan man lika gärna strunta i att vara med. Han konstaterar att han arbetar på en gynnad domstol när det gäller att medverka i utvecklingsprojekt. Samtidigt tror han att de med sämre utgångsläge skulle ha än mer att vinna på att arbeta enligt Efterfrågad domstol. Om vi, som redan fungerar bra, kan hitta saker att förbättra, då är det självklart att andra domstolar också kan göra det. Man måste börja någonstans och ta sig tid. Vinsten är att man i slutändan kan frigöra tid och få en bättre arbetsmiljö. DOMKRETSEN NR 2/

20 Leanprojekt gav energiinjektion ANTAL SAMTAL OCH BESÖK Mätningarna är konkreta och visar vad som behöver förbättras. Vi har utgått från manualerna och fått bra stöttning i arbetet, säger Christel Lundmark, lagman vid Skellefteå tingsrätt. Ökande måltillströmning och hög stress så såg det ut på Skellefteå tingsrätt för ett par år sen. För lagman Christel Lundmark var det nödvändigt att se över organisationen och hitta möjligheter att effektivisera. Det här projektet har medvetandegjort vårt arbetssätt, säger hon om domstolens medverkan i pilotprojektet Efterfrågad domstol. TEXT HELENA LINDH FOTO PATRICK DEGERMAN När Christel Lundmark tillträdde som lagman hösten 2007 var måltillströmningen hög, och resultaten från medarbetarundersökningen visade att personalen var stressad. En fortlöpande dialog med Domstolsverket ledde till att Skellefteå tingsrätt blev en av tre domstolar att medverka i projektet Efterfrågad domstol. Domstolen var först ut med att mäta besök, e-post och telefonsamtal. Vi fick instruktioner om hur vi skulle göra när någon ringde eller kom på besök. Vi jobbade med mallar där vi antecknade om det till exempel var en privatperson eller en annan myndighet som kontaktade oss och vad personen hade för ärende. ALLA ENGAGERADE Alla medarbetare var engagerade i arbetet med att kartlägga den efterfrågan som ställdes på domstolen. Kanslipersonalen lade ner mest tid på kartläggningsarbetet. I resultatet från mätningarna kom det fram bland annat att kanslipersonalen klarar av i princip alla telefonsamtal på egen hand. Detta visar att kanslipersonalen är mycket kompetent, vilket är positivt för dem som ringer då de får ett snabbt svar, säger Christel Lundmark. Eftersom mätningarna visade att arbetsbelastningen var särskilt hög på kanslipersonalen, fortsatte domstolen med att analysera vilka samtal som var att betrakta som onödig efterfrågan. Det visade sig att en stor del kom från professionella aktörer som åklagare, advokater och kriminalvård. DOMAR VIA E-POST För att minska antalet onödiga samtal har domstolen startat en ny samverkansgrupp med bland andra kanslipersonal vid åklagarkammaren. Där tar man upp praktiska problem som uppkommer. En annan åtgärd är att se över informationen på den externa webbplatsen och i olika blanketter. Vi har under en längre tid expedierat domar via e-post till media och advokater och har på försök börjat expediera domar på detta sätt även till åklagarkammaren. Detta minskar antalet onödiga samtal då man inte längre behöver ringa för att fråga om en aktuell dom. När det gäller problem som privatpersoner upplevt vid besök hos domstolen kommer en del att lösas när domstolen nu byggs om. Receptionen ska utformas på ett bättre sätt och tydligare skyltning och måltavlor ska tas fram. Många ställer också frågor om målens status. Därför har vi börjat ta fram rutiner för att använda Vera på ett bättre sätt. På så sätt kan vi underlätta för alla som svarar i telefon, säger Christel Lundmark. Arbetet framöver handlar om att fortsätta mäta ärenden och tvistemål samt att följa upp det arbete som gjorts kring brottmålshanteringen. NYTT SÄTT ATT TÄNKA Även om en hel del åtgärder återstår, är lagmannens intryck att arbetsbelastningen redan blivit jämnare och att personalen är mindre stressad. Jag upplever att vi har frigjort tid och att brottmålen rullar snabbare framåt. Det är mindre letande efter akter och jämnare arbetstempo på kansliet. Christel Lundmark är nöjd med projektet så här långt. Jag är nöjd med det stöd vi har fått, även om man alltid kan förfina frågeformulär och analysera mer. Det här är inget man startar och avslutar vid en viss tidpunkt, utan det handlar om ett nytt sätt att tänka och arbeta. Man måste våga prova och ta ett steg i taget. För oss har det varit en energikick att jobba på det här sättet. 20 DOMKRETSEN NR 2/2010