If the information is worth displaying, it s worth displaying well. Stephen Few

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "If the information is worth displaying, it s worth displaying well. Stephen Few"

Ingvar Öberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 If the information is worth displaying, it s worth displaying well. Stephen Few 1

2 Maria Lewander Kommunikatör, Grön idé (redaktör, skribent, grafiker) och biolog. 2

3 Figurprojektet Nåut bättre med forskningsresultat med hjälp av kommunikativa figurer Mål: Kokbok för enkla, tydliga figurer. Initierat av Naturvårdsverket våren Mycket av det som sker inom miljöövervakningen kan nåstörre målgrupp. Mer kommunikativa figurer som förstås av journalister, kommuntjänstemän m.fl. Mål: En kokbok om hur man framställer enkla, tydliga figurer. Inget fokus på specifik programvara. Initierat av Naturvårdsverket våren Projektledare pånv: Claes Bernes, redaktör Monitor. INGEN EXAKT VETENSKAP. Tyckande.. Allmängiltiga regler som fungerar i de flesta sammanhang. Vissa program har sina begränsningar men man kan göra mer än man tror. 3

Mål: En kokbok om hur man framställer enkla, tydliga figurer. Inget fokus på specifik programvara. Initierat av Naturvårdsverket våren 2010.

4 allt kan alltid bli bättre Gick igenom alla bidrag. Flera bra exempel som gick att göra ännu bättre. Ett urval av dessa kommer ni att få se här. Men först ett exempel från annat håll: 4

5 Förbättra en graf! Att göra en graf bättre är en utmaning! Här är ett exempel från siten Flowing data med en graf från The Economist. Utveckling av hur mycket statsutgifterna tar av BNP:n i några utvalda länder samt prognos för framtiden. 5

6 Exempel på lösningar Vilken tycker ni blev bäst? Detta är ingen exakt vetenskap. Byte av rubrik? Färgkoda namnen påländerna i samma färg som linjerna. Använd eventuellt pilar.? England sticker ut med starkast färg i ett av exemplen precis som i förlagan. Detta ger särskild tyngt åt England men kan ocksåvara rättvist när de har den mest dramatiska ökningen. OBS. Y-axeln börjar inte på0. Experten Naomi B. Robbins tipsar: My suggestion is similar to Jamie s but more specific. I d make the color of the country names the same as the color of the country lines. I first saw the labels for the top four lines so it wasn t clear which line Britain referred to. Then I noticed the United States label. If we abbreviate United States to US or USAthen it might fit more to the left in line with the others. In the original figure the line for Britain is darker and offersmore contrast than the others; therefore, it stands out and draws my attention to the fact that Britain increased more than the other countries. In many of the alternative figures, the saturation and lightness of the five lines are similar. I find it more difficult to distinguish the lines in that case. The heavier weights of the lines in the original figure also help. I didn t mean to single out Matt; I was just commenting on the most recent entries. 6

Y-axeln börjar inte på0. Experten Naomi B. Robbins tipsar: My suggestion is similar to Jamie s but more specific. I d make the color of the country names the same as the color of the country lines.

7 Några allmänna råd I större delen av Europa har koldioxidutsläppen stagnerat eller gått tillbaka under senare tid, men i flera utomeuropeiska industriländer har utsläppsökningen fortsatt. Den allra snabbaste uppgången har ägt rum i ett antal nyligen industrialiserade utvecklingsländer, främst i Sydostasien och Sydamerika. Data från CDIAC, Oak Ridge. Källa: Naturvårdsverket, Monitor 20, Informativ rubrik till diagrammet, kartan eller figuren ska alltid finnas med. Utnyttja alla möjligheter att peka ut intressanta saker med text i figuren, använd t.ex. gärna pratbubblor, men överlasta inte. Använd bildtexten, den har högt uppmärksamhetsvärde. Färgsätt med omsorg. 7

Data från CDIAC, Oak Ridge. Källa: Naturvårdsverket, Monitor 20, 2007. Informativ rubrik till diagrammet, kartan eller figuren ska alltid finnas med.

8 FÄRG 8

9 Bakgrunden Källa: Stephen Few/ Perceptual Edge Practical Rules for Using Color in Charts Om du villl att alla objekt i en graf ska ge samma intryck använd en enhetlig bakgrund. Om du använder en bakgrundsfärg, se till att den kontrasterar tillräckligt mot det allra viktigaste, nämligen dina data. 9

10 Exempel: Färgpaletter Kvalitativ färgpalett Ljusare nyanser Graderad färgpalett Divergerad/tvåfärgad färgpalett Hjälpmedel: Kvalitativ /kategorisk färgpalett skilja ut grupper/katergorier från varandra. Detta är en variant som Excel ofta har som default men man kan mycket väl välja andra paletter där. Gör det! Graderad färgpalett skilja ut kvantitativa skillnader i data Divergerad /tvåfärgad färgpalett kvantitativa data kring en specifik brytpunkt. Notera att här är paletten ljusast i mitten kring noll. Använd en nyans och toner av denna för kvantitativa värden. 10

Detta är en variant som Excel ofta har som default men man kan mycket väl välja andra paletter där. Gör det!

11 Källa: Color Use Guidelines for Mapping and Visualization Cynthia A. Brewer Graderade färgscheman kartor. Gradient från låg till hög. Ljus nyans för låga värden. Mörk nyans för höga värden. Börjar ofta nedifrån och uppåt. Täthet/halter osv. fungerar bra att ange med färggradienter. Övergångar mellan olika nyanser (fig 3.) fungerar bra men ljust till mörk bör dominera. Regnbågsvarianter som i 4 är inte lämpligt för detta. Knepigt med bedömningsgrunderna och den statusklassning och färgskala som tagits fram för detta. 11

Täthet/halter osv. fungerar bra att ange med färggradienter. Övergångar mellan olika nyanser (fig 3.

12 Ta dig tid att själv skapa eller leta fram en konsekvent färgpalett som är anpassad för dina olika datakategorier. Klara, mättade och mörka färger används ofta för att lyfta fram data i grafiska presentationer. De fungerar också bra för skriven text. Här är ett exempel mediumstarka, avstämda färger. De fungerar bra i stapeldiagrammet men inte lika bra i plottern. Tunna linjer och smådatapunkter är svårare att urskilja med ljusare färger. Välj hellre lite starkare färger för denna 12

De fungerar också bra för skriven text. Här är ett exempel mediumstarka, avstämda färger.

13 eller gör punkterna större genom att färgsätta även linjen runtom. 13

14 DIAGRAM 14

15 3D många gånger onödigt Regel 9 Avoid using visual effects in graphs. 15

16 Undvik pajdiagram i 3D 16

17 Val av typsnitt Överlag är s.k. linjärer (t.ex. Arial, Helvetica, Verdana) att föredra framför antikva stilar (t.ex. Times) i figurer, framför allt i diagram. De är ofta tydligare att läsa i mindre grad, vilket kan vara en fördel när det är ont om plats. Men val av typsnitt kan ocksåstyras av publikationen som helhet. Konsekvens i typsnitt och grad är att föredra, dvs. välj inte för många olika skärningar. I diagram kan man tåla förhållandevis liten grad påsiffrorna, men mindre än 6 7 punkter blir för litet. 17

Men val av typsnitt kan ocksåstyras av publikationen som helhet. Konsekvens i typsnitt och grad är att föredra, dvs.

18 Färger och linjer Välj antingen färg eller form, inte både och. Se till att färgerna kontrasterar bra mot varandra men tänk ocksåpåatt för många färger ger ett rörigt intryck. För svartvitt tryck skilj ut linjerna genom att göra dem tjockare och färgsätt dem i en väl differentierad gråskala. Fungerar inte påhur många linjer som helst, max 4 5 stycken. 18

19 Färgsätt enkelt Exempel blå nyans samt gråskala. OBS här har det ändå blivit skarpare nedifrån och upp istället för tvärtom.;-) 19

20 Var konsekvent Färgsätt graferna konsekvent. Exempel: Kväve blått, Fosfor gult. Var konsekvent genom hela dokumentet. Använd en eller tvåhuvudfärger och toner av dessa, t.ex. ljusblått för organiskt kväve och mörkare blått för oorganiskt kväve, ljusgult för organiskt fosfor och mörkare gult för oorganisk fosfor. 20

Använd en eller tvåhuvudfärger och toner av dessa, t.ex.

21 Välj färg till rätt saker Förlaga. Rörig gruppering av årtal. Alt 1: Rubrik, årtalen flyttade till x-axeln. Namnen ovanför. Ämnesspecifik färg. Alt. 2: Linjediagram, namnen i diagrammet, färgkodade. (liten spaghettivarning.) 21

22 Bilder

24 KARTOR 24

25 Hög noggrannhet alltid bra. Omsorg om färgsättning. Här en karta som visar områden av riksintresse, återgivna med klara toner i grönt, blått och gult. Länsgränserna (som här är av sekundär betydelse) har gjorts vita för att inte bli störande och för att minska risken för förväxling med de grön-och blåmarkerade vattendragen. 25

26 Här ett exempel på regnbågsvariant med svagast skala i mitten. Dessutom är skalan upp och ned. XXXX De röda, gröna och gula områdena dominerar. 26

Relevanta dokument

KULTURRÅDET - EN INSPIRERANDE MYNDIGHET

2008-01-28 09.32 KULTURRÅDET - EN INSPIRERANDE MYNDIGHET Kulturrådet har i uppdrag att förverkliga de kulturpolitiska beslut som riksdag och regering fattat. Det är ett viktigt uppdrag och ett inspirerande