Energi och Miljöteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi och Miljöteknik"

Transkript

1 Energi och Miljöteknik Sammanfattande kompendium över kursinnehållet i kursen Energi och Miljöteknik vid Uppsala Universitet vårterminen 2011 Författare: Andreas Meisingseth Jakob Sahlström

2 Förord Vi har genomfört denna sammanfattning för att underlätta för studenter i våran omgivning. Detta arbete har skett på eget bevåg och vi frånsäger oss allt ansvar för att informationen, fakta eller bilder är korrekta. Vi kan således inte ta på oss något ansvar för innehållet eller konsekvenser som kan härledas till detta kompendium. De källor som har använts för att sammanställa detta kompendium har varit författarnas föreläsningsanteckningar, de powerpointpresentationerna som hölls under kursen samt Vattenfalls informationsbroschyr om sin anläggning i Uppsala. Vi vill vidare tacka de personer i våran omgivning som har stöttat oss i vårat arbete. Korregeringar om faktafel eller dylikt tas tacksamt emot på: Uppsala Universitet, Ångströmslaboratoriet,

3 Innehållsförteckning Energi och Miljöteknik Inledning till Energi och Miljöteknik Hur använder vi energin? Energisituationen i Sverige och världen Ekotoxikologi Energieffektiva byggnader LCA livscykelanalys Biodiversitet biologisk mångfald Miljöövervakning och naturvård Kärnkraft problem och lösningar för den globala energiförsörjningen Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbalken Solceller En otrolig utveckling Jordens klimat Elproduktion LCA- perspektiv av elenergiproduktion finns det hållbar energimiljöomvandling? Vattenfall heat Uppsala

4 Föreläsning 1 Inledning till Energi och Miljöteknik Definition på miljöteknik Miljöteknik är all teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar sådana varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv. Det rör sig om tekniker som minskar utsläpp av föroreningar, som renar vatten och luft, som använder energi och naturresurser mer effektivt. Sverige som miljöteknikland Sverige är bra på helheten men saknar kapital samt en stark koppling mellan näringsliv och akademi. Elektromagnetism Människa, djur och natur Många djurarter navigerar med hjälp av jordens magnetfält. Lokala variationer i magnetfältets styrka som exempelvis nära strömkablar kan då påverka djurens beteende. Man vet att människor påverkas av elektromagnetism men man har inte studerat det under en längre tid, något som behövs vid sådana studier. 4

5 Föreläsning 2 Hur använder vi energin? Energikällor Definition: Naturtillgång eller naturfenomen som kan omvandlas till nyttiga energiformer som ljus, rörelse och värme. Man kan i princip dela in energikällorna i två grupper Fossila som nybildas mycket långsamt, exempelvis olja eller naturgas. Förnyelsebara som återbildas kontinuerligt, exempelvis vind och vatten. Energisystem Beskriver vägen från källa till användning. Under denna vandring så sker det förluster i vid alla energiomvandlingar, som exempelvis värmeförluster vid fjärrvärmeledningar. Detta implicerar att för varje KWh som konsumenten sparar in så sparar man in mycket mer av källan. Det är viktigt att effektivisera hela kedjan, till exempel genom att ta tillvara på spillvärme vid energiomvandlingar. Elmixar och CO2 Har man en bra elmix kan man sälja till andra länder som har en smutsigare elproduktion. Detta ger att elsammansättningen globalt blir bättre. Även elpriserna påverkas om man har ett inhemskt överflöd av el. Vad påverkar energikonsumtionen? Det finns ett tydligt samband mellan rikedom och oljekonsumtion, ju rikare landet är desto mer olja konsumeras. För privatpersoner är det framförallt boende, resor och köttkonsumtion som påverkar energikonsumtionen. Boende påverkar genom hur boendet värms upp och hur det är isolerat. Det är extra viktigt att fönsterna är välisolerade den mesta värmen försvinner ut genom fönstren. Det försvinner förvånansvärt mycket värme från byggnader varför detta regleras genom byggregler och lagstiftning. Transporter förbrukar mycket energi och framförallt icke- kommunala transporter på korta sträckor. Köttkonsumtionen påverkar kraftigt varje individs energikonsumtion då köttproducerande djur förbrukar stora mängder växter under sin tillväxtfas. Det finns flera sätt att minska sin energikonsumtion, högre elpriser påverkar kraftigt elanvändandet vilket kan illustreras genom att Volvos fabrik i Sverige förbrukar dubbelt 5

6 så mycket el som motsvarande fabrik i Holland. Vidare är det viktigt att göra LCC- analyser dvs. ta reda på livscykelkostnaden för lampor eller hemelektronik. Att välja smarta fönster påverkar även det hur mycket energi som krävs för uppvärmning av en byggnad då fönster står för en majoritet av all spillvärme. Från myndigheternas sida kan man påverka användandet genom ekonomiska styrmedel, lagar och förordningar. 6

7 Föreläsning 3 Energisituationen i Sverige och världen Energikällor Olja är en av de största energikällorna i världen. De största oljeresurserna finns i mellanöstern och framförallt Saudiarabien. Fördelningen av världens oljeresurser har sett likadan ut under den senaste 20- årsperioden även oljeproduktionen har ökat som mest i mellanöstern. En viktig faktor för oljeföretagen är kvoten R/P (reserves- to- production) som ligger runt 40 för olja. Oljekonsumtionen har legat på samma nivå i västvärlden men har ökat kraftigt i Asien, Oljekonsumtionen per capita är högst i Nordamerika, Saudiarabien och på Island. Prissättningen på olja är nära förknippad med oroligheter på det politiska planet som exempelvis krig. Storleksordningen på ett fat olja är USD. OPEC grundades för att oljestaterna i mellanöstern tyckte att de fick för lite betalt, även i OPEC är det Saudiarabien som styr och ställer. Priset på olja är även en viktig faktor när det gäller prissättningen av andra energikällor. Länder på nordliga breddgrader bygger upp sina oljeförråd under september vilket gör att oljeproduktionen är som högst under den årstiden. Kapaciteten när det gäller hur mycket olja man kan pumpa upp har legat på en konstant nivå under en längre tidsperiod vilket även det spelar en viktig roll när det gäller prissättningen av olja. Precis som för olja så är det mellanöstern som har störst gasreserver men Europa & Euroasien har stora reserver. Gasproduktionen har ökat sen 80- talet då man insåg att det var lönsamt att driva kraftverk med gas. R/P(mellan 60-70) för gas är bättre än för olja vilket kan ses som positivt. De länder som är beroende av gas är framförallt Europa och Nordamerika, vilket avspeglar sig på kartan över var konsumtionen per capita. Speciellt Ryssland och Nordamerika konsumerar stora mängder gas. Gas är även en viktig exportprodukt. Har man i princip slutat att använda i Sverige som energikälla. En vanlig energikälla i Asien och Europa men givetvis även i Nordamerika. De längder som producerar kol konsumerar även mest kol vilket implicerar att man inte exporterar kolenergi i samma utsträckning som andra energikällor. Kärnkraften byggdes ut kraftigt på 70- och 80- talet men har stagnerat och antalet kärnkraftverk har minskat på senare år. Det är framförallt i Europa som har en stor andel av kärnkraftverken, och det är bara i västvärlden som det finns kärnkraftverk. Av förklarliga anledningar konsumeras i princip ingen vattenkraft i mellanöstern medan det i Europa och Asien är en vanlig energikälla. Under senare år har det skett en kraftig utbyggning i sydamerika. Att mäta och jämföra med R/P är ett ganska dåligt sätt då det finns flera länder som inte vill avslöja storleken på sina reserver. 7

8 Energi i Sverige Energianvändandet i Sverige varierar lite från år till år med viss koppling till rådande konjunktur. Lågkonjunktur medför lägre energikonsumtion. För transporter så går ungefär 20-25% av energiinnehållet för källan till drivning, resten blir spillvärme. Förluster i omvandling/distribution är ungefär 10% av det totala energianvändandet. Tidigare har det skett en ökning med ungefär 1-2% per år vilket motsvarar 0.5BNP. I Sverige så minskar oljekonsumtionen medan biobränslen kraftigt ökar. Elproduktionen i Sverige utgörs till största del av vatten- och kärnkraft(65 respektive 50 TWh). Storleksordningen för Sveriges totala energiproduktion är ungefär 140 TWh. Fjärrvärme är effektivt men är endast vanligt i norra länder men ovanligare i söder. Biobränslen utgör ungefär 100TWh. Fjärrvärme finns på över 200 orter och värmer främst upp bostäder i en storleksordning av 50 TWh. Förutsättningar för olika energisystem varierar med lokala och sociala förutsättningar. Framtidsspekulationer Många tror att det kommer vara nukleära källor som dominerar i framtiden, det finns dock frågetecken kring både fission och fusion. Andra alternativa källor är de förnyelsebara energikällorna. De fossila bränslena kommer att ta slut inom olika tidsramar, Kol räcker flera hundra år, gas räcker i ungefär 50 år medan olja kommer att nå ett tak relativt snart. Förnyelsebara energikällor Huvudområden är: Wave Power Wind Power Marine Current Power Electric Propulsion System För alla förnyelsebara energikällor måste man gå igenom fyra kriterier; 1. Ekonomi 2. Sociala faktorer 3. Miljöpåverkningar 4. Teknik Ekonomin styrs av hur mycket man kan utnyttja energikällan. Kan illustreras genom att vattenkraften kan utnyttjas ungefär 60% av tiden, Kärnkraft 85% medan solceller ligger runt 12%. Geotermisk är en källa som förväntas ha en hög (80-90%) utnyttjandegrad. På sikt kan även våg- och strömkraft ha en utnyttjandegrad på 60-80% i Norge. Man förväntar sig att Norge kommer att kunna producera ungefär 500 TWh med enbart vågkraft, vilket skulle kunna försörja hela norden och eventuellt norra Tyskland. Man jämför ibland förnyelsebara källor genom att jämföra effekten per area, kw/m 2. 8

9 Det går inte att undvika miljöfrågorna, men det finns flera fördelar med förnyelsebara energikällor. De har som ekonomisk fördel att det inte finns någon kostnad för råmaterialet, vinden är ju gratis men som nackdel kan nämnas att dem har som bieffekt att de behöver stora landytor. Finansiella aspekter av miljöteknik USA efterfrågar i stor utsträckning miljöteknikföretag, vilket är kopplat till de många avknoppningsföretag som finns i Sverige. Detta för att man som forskare i Sverige får patentet och inte som i vissa delar av världen, att patentet istället delvis/helt ägs av Universitetet. 9

10 Föreläsning 4 Ekotoxikologi Miljögifter Ett gift som sprids i miljön, avsiktligt eller oavsiktligt, och som efterhand kommer att ha påverkat stora delar av miljön. Ett miljögift karakteriseras av att det är svårnedbrytbart och att de kan transporteras långa sträckor. Kemisk indelning av miljögifter Tungmetaller Finns naturligt i berg men människan har förflyttat dessa från dess naturliga miljö till jordytan. Exempel på detta är Falu koppargruva där växtligheten blev kraftigt påverkad. Klorerade organiska föreningar Exempel på detta är DDT, som är ett medel som man kan använda för att kontrollera insekter. Under 50- och 60- talet så användes DDT i princip alla svenska hushåll men ganska snart (1957) upptäckte man att DDT har en kraftig miljöpåverkan och inte bara påverkar insekter. DDT förbjöds i Sverige på 70- talet. Ett annat exempel är PCB vilket inte är ett insektsmedel utan används i industrin eftersom det är en mycket god elektrisk isolator och är förbjudet i västvärlden. Bromerade organiska föreningar Exempel på detta är flamskyddsmedel vilket knappt används i Sverige men i USA används det väldigt mycket på grund av lagstiftningen. Många av de ämnen som används i USA är förbjudna i EU. Fluorerade organiska föreningar Är vatten- och fettfrånstötande vilket har gjort att de är väldigt populära i kläder och dessa föreningar hittas t.ex. i Gore- Tex. Man har sett att det finns en relation mellan dessa föreningar och biverkningar ibland hjärnan hos människor men är ett tämligen outforskat område. Transport mellan generationer Miljögifter transporteras mellan moder och barn under graviditeten vilket kommer från att kontaktytan mellan modern och fostrets blod är mycket stor vilket ger ett effektivt utbyte av gift mellan moder och foster. Det inses lätt att fostret har ett svagare försvar mot gift än modern vilket implicerar att fostret påverkas i högre avseende än modern. Eftersom människan är ett däggdjur sker det även en transport av gift genom modersmjölken. Desto fetare mjölken är desto mera gift kan transporteras. Detta gör att hästar som har lättare mjölk för över mindre gift än uttrar som har en mycket hög fetthalt i modersmjölken. Av denna anledning har honor lägre koncentration av miljögift än hanar. 10

11 Ordlista över indikatorer Bioackumulation Halten av ett främmande ämne ökar i en individ med individens ålder. Biomagnifikation Halten av ett miljögift är högre i en organism än i födan som organismen äter Biomagnifikationsfaktor (BMF) BMF=(koncentration i en organism)/ (koncentration i organismens föda) Toxicitetsmått Nedan följer en punktlista över de toxicitetsmått som är relevanta LD50 letal dos för 50% av den undersökta populationen. (mg/kg BW) LC50 letal koncentration då 50% av den undersökta populationen dör(mikrogram/m 3 ) IC50 Inhiberande koncentration för 50- % inhibering av den studerande variabeln NOEC (No observed effect concentration) Den högsta undersökta koncentrationen utan observerad effekt. LOEC (Lowest observed effect concentration) Den lägsta undersökta koncentrationen med observerad effekt Riskbedömning och åtgärder Miljöriskbedömning bygger på att man gör en exponeringsanalys(pec) och effektanalys (PNEC) vilket leder till en riskkvantifiering (=PEC/PNEC). Beroende om kvoten är mindre eller större än ett så är det antingen en ringa risk eller dags att vidta riskreduktionen. För att ta fram PEC och PNEC är det nödvändigt med Ekotoxikologisk information: Uppträdande i miljön 1. Nedbrytning 2. Adsorption 3. Fördelning 4. Bioackumulation Effekter på ett antal skilda organismer De använda försöksorganismerna betraktas som representanter för alla organismgrupper i ett visst ekosystem. Det är vanligt att betrakta encelliga organismer (alger), Daphnia (hoppkräfta) och Fiskar som representanter för vattenmiljö. Daggmask används som representant för marklevande organismer. Fågel (ofta vaktel) som representanter för luftlevande organismer. Bi är ofta representant för insikter. 11

12 Predicted environmental concentration (PEC) Indata är utsläppsnivå/förbrukning samt Nedbrytning/adsorption/flyktighet vilket ger utdata som i det här fallet är PEC. Predicted no effect concentration (PNEC) Går ut på att hitta den organismen som påverkas lättast, vilket är ogenomförbart eftersom det finns för många olika organismer. Eftersom vuxna individer är mindre känsliga är unga är det icke representativt att undersöka vuxna individer även fast det oftast är dessa som undersöks. Indata är LC50/EC50/NOEC samt en osäkerhetsfaktor ( ) och utdata är PNEC, vilket fås genom att man dividerar någon av de ingående faktorerna med osäkerhetsfaktorn. Osäkerhetsfaktorer När det gäller osäkerhetsfaktorer är det relevant att studera från vilka trofinivåer som arterna som studerats kommer ifrån samt, hur många olika trofinivåer som är inblandade. Exempel: En korttids- L(E)C50 från studier på fisk eller liknande har en osäkerhetsfaktor på En långtids- NOEC med en trofinivå ger en osäkerhetsfaktor på 100 Två långtids- NOEC från studier på 2 arter från olika trofinivåer ger osäkerhetsfaktor 50 Tre långtids- NOEC på 3 ger osäkerhetsfaktor på 10. Riskreduktion handlar om att minska användandet av miljögiftet eftersom det endast är PEC som människan kan påverka. 12

13 Föreläsning 5 Energieffektiva byggnader Bakgrund De byggnader som finns idag har en majoritet av sin värmeförlust respektive värmeinstrålning genom fönsterna. Problemet som uppstår är att man i både Europa och USA använder runt 60 % av energikonsumtionen i en byggnad till värme, kylning och luftkonditionering. Detta medför att man kan spara in stora mängder energi genom att vidta åtgärder, detta blir extra påtagligt i länder som är antingen kalla eller varma. Smarta fönster - inledning Fönster är en viktig faktor för trivseln i byggnader och släpper in dagsljus. Samtidigt så är det en påtaglig faktor när det gäller spillvärme respektive spillkyla. Lösningen är att ha smarta fönster som reglerar ljusinsläppet efter rådande omständigheter, dvs. transmittansen ökar vid låg ljusintensitet och minskar vid hög. Värmeinstrålningen sker i det våglängdsintervall som omnämns termiskt infrarött (över 3 mikrometer) Parametrar: U- värde som beskriver värmeövergången vid de två sidorna av den värmeväxlande ytan och värmeledning genom ytan. Det fastställs för att mäta värmeförluster för en konstruktionsenhet. Värdet indikerar hur mycket värme som passerar genom en m2 på en konstruktionsenhet under en angiven tidsenhet med en inomhus och utomhus- temperaturskillnad på 1 grad Kelvin. Man försöker uppnå ett så lågt U- värde som möjligt för en bra isolering. G- värde är en koefficient av total genomtränglighet av solenergi angivet i %. Sammansatt av direkt energiöverföring och påföljande fördelning av värme på den glasade ytan mot interiören, vilket sker baserat på absorberade solstrålar. Befintliga tekniker De existerande tekniker som finns är värmereflekterande glas, som fungerar genom att det finns ett skikt av gas (t.ex. argongas) vilket reflekterar infraröd strålning, samt solskyddsglas där man minskar solinstrålningen. För att minska solinstrålningen kraftigt behöver man tona glaset vilket ger en kraftigt försämrad omvärldskontakt. Det optimala vore att kombinera dessa två tekniker vilket sker med smarta fönster. Smarta fönster tekniker I ett smart fönster varierar genomskinligheten och därmed solinstrålningen. Man kan dela in smarta fönster efter vilka typer av teknologier som används för att reglera detta. För närvarande finns det två stora gruppen, de som använder elektrokroma principer 13

14 och de som använder termokromatiska principer. Den elektrokroma principen som används är att man utnyttjar elektrokemiska reaktioner för att reglera transmittansen. De ämnen som används för att reglera detta är nickeloxid NiO2 och volframoxid WO2. De fönster som använder termokroma skikt för att reglera transmittansen utnyttjar egenskaper hos vanadinoxid genom att man har VO2 i polymerer som får minskad transmittans med ökad temperatur. Ett smart elektrokromatiskt fönster är uppbyggt enligt nedan, från vänster till höger. Polyester ITO WO2 Laminat NiO2 ITO Polyester Vad har då dessa material för egenskaper? Polyestern är ett skydd mot omvärlden dvs. det isolerar den elektrokemiska processen samtidigt som det är transparant. ITO används för att det är en transparant ledare vilket behövs till fönstrets styrsystem. Volframoxid blir en katod när den träffas av solljus och Nickeloxid blir en anod när det träffas av solljus, detta leder till en potentialskillnad över laminatet vilket styrsystemet känner av. Laminatet fungerar helt enkelt som ett lim och en elektrolyt. Det är volfram- och nickeloxiderna som får ändrad transmittans genom elektronövergångar. Det finns även flera andra tillämpningar av denna teknik, som exempelvis i visir på MC- hjälmar, i fordonsrutor och andra stora nischmarknader. Smarta fönster - att tänka på vid tillämpningar Det är viktigt att man har en god kontrast mellan genomskinliga och mörka tillstånd, samt att det ska gå fort att ändra tillstånd. Fönstret ska ha god stabilitet och hållbarhet. Det ska vara komfortabelt för användaren att ha ett fönster som ändrar transmittans för att man ska få en användaracceptans. Idéer för energieffektivitet med smarta fönster Huvudidén är att anpassa ett fönsters transparens beroende på värme- eller kylbehov och om rummet är i bruk eller tomt. Man strävar efter att ha en dagsljusbalans mellan fönster och ljusledare. Man vill även ha ett integrerat styrsystem som fungerar både manuellt och automatiskt. Energieffektivitet Smarta fönster leder till att man knappt behöver använda någon energi alls för nedkylning. Andra nanoteknologier Det finns många andra gröna nanoteknologier, några exempel: Dagsljusbelysning Solreflekterande ytor Passiv kylning Luftrenande ytor Fotokatalys med hjälp av solenergi 14

15 Föreläsning 6 LCA livscykelanalys Introduktion Definition: LCA är en bedömning, det man vill bedöma är en produkt eller en tjänst från vaggan till graven. Man beräknar energi- och resursanvändning samt dess påverkan på miljö och hälsa. Det man vill uppnå är att se vad en produkt eller en tjänst har för påverkan på omvärlden. Historia Coca- cola var de som började göra LCA och de började med det eftersom de glasflaskor de använde var otympliga och ömtåliga. Man hade börjat fundera på att börja använda plastflaskor men det var då (på 70- talet) dyrt med plast på grund av den dåvarande oljekrisen. Coca- cola ville ha var en metod för att bedöma om det var glas- eller plastflaskor som var optimalt. Man började använda LCA på förpackningssystem och på avfallshantering. När man började förpacka dryck i aluminiumburkar spreds LCA till aluminiumindustrin och har sedan spridit sig till i princip alla branscher. Vad är LCA egentligen och vad är det inte? En LCA kan identifiera hotspots där mest energi- eller resursanvändning sker under livscykeln. Vidare kan detta användas för att jämföra produkter eller tjänster. En LCA kan inte förutse vilka eller hur många som kommer att använda en produkt eller en tjänst. Olika typer av LCA och dess skillnader Man kan kort säga att det finns tre typer av LCA 1. Processbaserade a) Beskrivande/bokföring Exempel: miljövarudeklaration av hamburgare b) Konsekvens Exempel: Vad innebär det om vi förbjuder glödlampor och använder lågenergilampor istället? 2. Input/Output analys Använder Use- och Supplymatriser och är något mer heltäckande än processbaserade analyser. Kan exempelvis användas för att se fördelningen av växthusgasutsläpp per medelsvensk och år i olika sektorer. 3. Hybrid LCA Använder både Input/Output och Processer för att genomföra analysen. 15

16 Utförande av en LCA En LCA har tre skeden 1. Definition av mål och omfattning a. Målet är en dialog mellan beställare och utförare där frågor som ska besvaras kan vara varför LCA:n utförs, vem som är beställaren och vem som är den tänkta användaren. b. Man väljer en funktionell enhet som man använder som beräkningsbas för analysen. Den funktionella enheten ska mäta en funktion, exempelvis förpackning av en liter dryck. c. Man väljer systemgränser som vad som är vaggan och vad som är graven. Det kan även vara geografiska, tidsmässiga och kapitalmässiga begränsningar. Vilka systemgränser som väljs kan vara av stor vikt för resultatet. 2. Inventeringsanalys Man utför inventeringsanalysen genom att rita processträd och för att sedan samla in och processa data vilket sedan normaliseras till den funktionella enheten. Inventeringsanalysen är den mest tidskrävande fasen i en LCA. Detta delvis på grund av att man kan stöta på problem i form av att man kan behöva allokera på grund av att en produkt kanske produceras. I första hand bör undvik allokering Fysiska samband Man allokerar genom att använda ett fysiskt samband som fördelning av energiinnehåll i de olika produkterna. Ekonomiska samband Man allokerar genom att matcha vilka kostnader och intäkter som de olika produkterna frambringar. Om man använder ekonomisk eller fysisk allokering beror på sammanhanget. Systemexpansion Man ser hur biprodukter som exempelvis värme från produktion kan bidra till att minska annan energiförbrukning i ett större system. 3.Miljöpåverkansbedömning Väger samman data från inventeringen, klassificerar, karakteriserar vilket resulterar i ett resultat efter en viktning. Man kan välja att redovisa resultaten i antingen midpoint som är exempelvis koldioxidekvivalenter, vilket sker genom att analysera olika miljöpåverkanskategorier: Resursanvändning Hälsoeffekter Ekologiska effekter 16

17 Man kan även redovisa data i endpoint vilket kan vara exempelvis hur utsläppet påverkar dödligheten hos en viss population. Användande av en LCA Under hela utförandet av en LCA bör det ske en tolkning och dialog i alla de tre stegen som man går igenom. Hur tolkningen går till beror givetvis på vem som tolkar och i vilket syfte som LCA n genomförs. Generellt går man igenom flera olika faser där man bland annat utvärderar känsligheten i undersökningen, resultatet samt hur kvalitén på data har påverkat resultatet. Jämförelse mellan bokföring- och konsekvensanalys Bokföringsanalys Hur fördelar sig utsläppen? Ekonomisk allokering är vanligast Använder medeldata Konsekvensanalys Vad får det för konsekvenser att? Systemexpansion Använder marginaldata Ett exempel på marginaldata är den elproduktionsteknik som just för tillfället har den högsta rörliga kostnaden. 17

18 Föreläsning 7 Biodiversitet biologisk mångfald Användbara definitioner Biodiversitet - genetisk variation inom arter samt mångfalden av ekosystem. Population - ett antal individer som finns i ett mer eller mindre väldefinierat geografiskt område. Metapopulation ett antal delvis avgränsade populationer som ändå har ett visst genetiskt utbyte. Arter vad är en art och hur de uppstår Definition av art: En art är en grupp individer vilka under naturliga förhållanden kan reproducera sig med varandra och som samtidigt är reproduktivt isolerade från andra sådana grupper av individer. En art kan bildas på flera olika sätt, men de har alla gemensamt om att det är enn långsam process i ett evolutionärt tidsperspektiv, en artbildningsprocess tar år. Två sätt som en art kan bildas på: Sympatrisk artbildning - sker när artbildning sker inom samma geografiska område trots fortsatt genbyte mellan de olika grupperna. Allopatrisk artbildning - sker när en population splittras upp och grupperna blir geografiskt isolerade från varandra. Variation inom arter kan bland annat vara genom att det finns olika raser, med olika egenskaper samtidigt som de kan para sig med varandra exempelvis hundraser, samt morfer som är färgskillnad mellan olika individer i en art. Man tror att det finns minst tio miljoner olika arter men det är bara tio procent som är vetenskapligt beskrivna. Hur man beskriver arter har varierats under tiden, medan Carl von Linné beskrev morfer och beteenden så beskriver man idag arter genom DNA och beteenden. Biologiska hotshots: Områden med en hög artrikedom, ofta områden där endast vissa arter existerar. Sådana områden kallas endemism. Speciellt öar, öknar och regnskogar är extra intressanta i det här avseendet 18

19 Tillväxtprognoser Den sjätte katastrofen innebär att utdöendetakten idag är ggr snabbare än bakgrundsdödligheten. Många av jordens arter är direkt hotade att dö ut. I vissa områden, exempelvis i Sverige, ökar antalet arter. Människans populationstillväxt: Världens population ökar i snitt med ca 80 miljoner/år vilket motsvarar 1,15 %. En rimlig prognos är att år 2050 är vi 8.9 miljarder människor på jorden. Ekologiska fotspår Det man syftar på när man nämner ekologiska fotspår är hur många jordklot som skulle behövas för den nuvarande populationen om alla människor hade samma levnadsvanor som den åsyftade individen. För en svensk så är det normalt med jordklot. Hot och möjligheter mot naturen Några av de stora punkterna är Exploatering och förföljelse tränger bort arter från dess naturliga miljö vilket leder till en ökad dödlighet. Bush meat som är att man jagar arter som är utrotningshotade för att man ska få protein på något sätt. Biotopomvandling är ett problem när man ändrar på djurens naturliga miljöer. Fragmentering är att man delar upp miljön så att populationer inte kan utväxla individer. Invasiva arter som kan hota arter i dess naturliga miljö bidrar till den sjätte katastrofen Kemisk kontamination bidrar till en ökad dödlighet. Antropogena klimatförändringar såsom global uppvärmning kan påverka de naturliga miljöerna för vissa arter. Nyckelarter som gör det möjligt för en annan art att existera. Öars speciella sårbarhet som kommer från isolering gör dess extra känsliga. In- och direkta nyttovärden med en hög biodiversitet Direkta nyttovärden Mat Mediciner Arter för biologisk kontroll Industrimaterial Glesbygdsnäring Ekoturism Indirekta nyttovärden Ekosystemservice Klimatreglering Markförbättring Skadedjursreglering Stabilitetsfrämjande effekt i ekosystem Pollinering, inte minst av odlade växter vilket är värt många miljarder dollar. 19

20 Miljöövervakning och naturvård Vilka utför detta? Övervakningen i Sverige sker inom flera olika programområden i PMK(programmet för övervakning av miljökvalitet) vilket sedan sammanställs av naturvårdsverket, data tas fram av både institutioner, myndigheter och ideella föreningar. Programområden De programområden som idag ingår i PMK är följande: Programområde luft Programområde kust och hav Programområde sötvatten Programområde fjäll Programområde skog Programområde jordbruk Programområde hälsorelaterad miljöövervakning. Programområde landskap Programområde våtmark. Programområde miljögifter. Varför miljöövervaka? Man kan se trender och tendenser i vår omvärld vilket medför att man får underlag för analyser vilket gör att man kan bedöma hot och få tidiga varningar. Vad möjliggör tillförlitliga data? För att man ska använda data för att göra kvalitativa undersökningar kräver det att man har kvalitativ data. För att uppnå detta behöver man, speciellt när man observerar miljön, ha en långsiktighet i mätningarna eftersom det tar förhållandevis lång tid för naturen att bli påverkad av yttre förändringar. Vidare är det viktigt att få en hög jämförbarhet i data vilket kan uppnås genom att man har transparens i hur, var och när mätningarna har ägt rum, samt att man har olika mätstationer som tillämpar jämförbara metoder för att samla in data. Naturvård Vad hotas? Vem hotar? Det som primärt hotas är organismer och miljöer knutna till skog och framför allt urskog vilket hotas av skövling och exploatering. Det som har anknytning till jordbruksmark hotas av rationellt och storskaligt jordbruk samtidigt som de som har anknytning till våtmarker hotas av uppdämning/utdikning vilket får till följd att övergödningen ökar markant. Andra aspekter som hotar miljön är exploateringen av mark för energiframställning som exempelvis solkraftsparker. 20

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Solceller i dag och i framtiden

Solceller i dag och i framtiden Solceller i dag och i framtiden Solfångare Varmt vatten Solceller El Stabila Tysta Inga rörliga delar Lång livslängd 30 år Liten miljöpåverkan 20-40g CO2/kWh inkl. framställning. Hur fungerar solceller?

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Hur ska vi ha det i framtiden?

Hur ska vi ha det i framtiden? 32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Solen som energikälla. Solen som energikälla Solen som energikälla Solen som energikälla Så här fungerar solcellssystem Energi från solen Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Agenda Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Vad är el och elpris? Så fungerar en solcell! Elproduktion av solceller i Sverige? Sol-el-ekonomi! Frågor? Sol-el Genererar

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson ÄGARSTRUKTUR SHE-KONCERNEN Sala kommun 87,5% Heby kommun 12,5% Sala-Heby Energi AB 100% 100% Sala-Heby Energi Elnät AB HESAB SHEs AFFÄRSIDÉ Att vara en långsiktig modern

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer