Sommaren förenar. Livssituationen som vägledare. Enklare medicinersättning. Tvillingarna hör med implantat. Pappor flyttar sin pappamånad

Transkript

1 Nr Utdelning Foto Annika Söderblom Livssituationen som vägledare FPA:s broschyrer för olika livssituationer är nya både utanpå och inuti. Sidan 3 Enklare medicinersättning Nu är det enklare än förr att få sina läkemedelsersättningar också efter årssjälvrisken. Sidan 5 Tvillingarna hör med implantat Lycke och Lina hör tack vare Cochleaimplantat Sidan 10 Pappor flyttar sin pappamånad 770 pappor flyttade framåt sin flexibla pappamånad. Sidan 14 Anhörigvårdare efter jobbet Tiina Leonard är sin sons närståendevårdare vid sidan om jobbet. Sidan 20 Sommaren förenar Folkhälsans sommarbarnsverksamhet och två somrar förenade Ninni från Helsingfors och Matilda i Kimito. De blev goda vänner. Nya vänskapsband knyts säkert också inkommande sommar både ute på landet och inne i stan. Mittuppslaget Lycka kan vara en bangård Jonni Roos har lärt sig att hitta lycka nästan var som helst. Sidan 25

2 2 3 FPA föreslås ta över tolktjänster Utslagna ungdomar ett allvarligt problem "Finländska barn och unga mår bättre än någonsin. Ändå mår många av dem dåligt. Den ramsan har vi hört upprepade gånger och av ett flertal experter. Samtidigt jämrar man över förfärligheter som ungdomar gjort. Varför gör sig tonåringar skyldiga till kallblodigt mord, våldtäkter och rån? Hemmet, skolan och internet har blivit syndabockar. Man har försökt förklara det med utslagningen av unga. Att bli utslagen innebär odelaktighet, att hamna utanför utbildning och arbetslivet, att bli utan vänner eller familjekretsens kärlek och förståelse och därmed också liksom Tuula Helne skriver i sin kolumn utslagning från samhället och gemensamma värderingar. Gemenskap har blivit ett högt uppskattat mål som man svär vid på olika håll. De som blir ensamma får inte kraft av gemenskapen, utan de andras gemenskap skuffar ännu längre bort, mot en allt djupare ensamhet. Hur ska vi få med alla, FPA-fakta presenterar FPA:s social- och sjukförsäkringsförmåner i stora drag. Närmare uppgifter om förmånerna fås på FPA-byråerna och på På finns de vanligaste ansökningsblanketterna i utskriftsversion. Beräkningsprogram hjälper att uppskatta de egna förmånerna. På finns också lagstiftningen som FPA:s verksamhet grundar sig på. I FPA:s elektroniska självbetjäningstjänst på kan man kontrollera sina egna förmånsuppgifter och även ansöka om vissa förmåner. Man loggar in till E-tjänsten med nätbankskoder eller alternativt med EID-kort/kortläsare. Den sociala tryggheten i korthet FPA-kortet... 4 Europeiska sjukvårdskortet... 4 Läkemedelsersättningar... 4 Sjukvårdsersättningar... 5 Tandvårdsersättningar... 5 Reseersättningar... 8 Sjukdagpenningenligt inkomsten... 8 Partiell sjukdagpenning... 9 Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn... 9 FPA stöder företagshälsovården... 9 Rehabilitering... 9 Rehabiliteringspenning Utbildning för ungdomarmed handikapp Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna Studiestöd Skolresestöd Bostadsbidrag för låginkomsttagare Föräldradagpenningar Militärunderstöd Moderskapsunderstöd - pengar eller förpackning Barnbidrag Adoptionsbidrag Stöd för vård av barn Partiell vårdpenning Handikappbidrag för barn och vuxna Vårdbidrag för pensionstagare Kostersättning vid celiaki Alterneringsledighet med ersättning Grundstöd för arbetslösa Omställningsskydd efter uppsägning Grundtrygghet för pensionärer Pensionsstöd till vissa låntgidsarbetslösa Familjepension till efterlevande Fronttillägg för veteraner Särskilt stöd för invandrare när alla inte ens vill vara med? Det har alltid funnits enstöringar och det torde inte vara en sjukdom, även om isolering kan göra en sjuk. Det finländska samhället värdersätter traditionellt arbete och flit. Därför har man också fäst särskild vikt vid att alla ska garanteras möjlighet till utbildning och arbete. Marginaliseringsspiralen tar ofta fart när skolan blir på hälft och det inte finns arbete till buds, eftersom arbete som arbete kräver någon form av utbildning. Det upskattas att vi i Finland har upp till ungdomar som hotar bli utslagna. Men orsakerna som nämns ovan berättar inte hela sanningen: Också duktiga skolelever och ambitiösa ungdomar kan må dåligt. Under de senaste åren har mentala problem bland barn och unga ökat oroväckande. Hemmet och skolan lägger inte alltid märke till dem. En ung människas depression kan tolkas som symtom på mobbning, kärleksbekymmer eller puberteten. Det är viktigt att de unga som lider av mentala störningar, inlärnings- och koncentrattionssvårigheter eller alkohol- eller narkotikamissbruk får hjälp i tid. Vi får inte förlora en enda ung människa i marginaliseringsspiralen, konstateras det i artikeln på sidan 24. Utslagning och alla följdverkningar som det innebär orsakar lidande för den utslagna själv, för de närmaste och ibland även för utomstående, som råkar bli offer för gärningar som de utslagna tar till i sin förtvivlan. FPA försöker hjälpa dem som på ett eller annat sätt får lida för dylika händelser. För dem som blev offer för händelserna i Jokela skola och deras anhöriga har FPA reserverat en halv miljon euro. Pengarna ska användas för psykoterapi efter krisskedet. Den hjälpen fungerar förstås endast som plåster eller förband på såret. Vi borde komma åt problemen innan det uppstår sår. Suomen Suoramainonta svarar för utdelningen av FPA:s kundtidningar Seija Kauppinen Från och med början av år 2008 har Suomen Suoramainonta Oy tagit över ansvaret för utdelningen av FPA-bladet och Kelan sanomat. För FPA-bladet betyder det att tidningen fortsättningsvis delas ut av postiljonerna, men att de som blir utan tidningen i fortsättningen ska meddela om bristerna i utdelningen till Suomen Suoramainonta. Kelan sanomat delas framöver huvudsakligen ut tillsammans med gratistidningar och reklam under kvällar och veckoslut. Om du blir utan FPA-bladet De läsare som blir utan FPA-bladet kan antingen ringa Suomen Suoramainontas servicenummer (09) eller meddela om saken per e-post till info@suomensuoramainonta.fi. Respons och frågor som gäller tidningens innehåll ska alltid riktas till FPA-bladets redaktion, t.ex. via e-postadressen viestinta@kela.fi. Närmare kontaktuppgifter till både tidningsredaktionen och Suomen Suoramainonta finns på sista sidan både i FPA-bladet och Kelan sanomat. FPA-bladets webbversion innehåller ett urval artiklar ur den tryckta tidningen och kontaktuppgifter till redaktionen. Webbtidningen finns på adressen Inte reklampost FPA-bladet och Kelan sanomat klassificeras som offentliga meddelanden, dvs. allmännyttig myndighetsinformation om den sociala tryggheten som är avsedd för hela befolkningen. Tidningarna innehåller inte reklam och därför delas de också till sådana hushåll som förbjuder reklam. År 2008 utkommer FPA-bladet och Kelan sanomat med 4 nummer som delas ut i mars, maj, september och november. Kelan sanomat delas till alla hushåll oberoende av språk, medan alla svensk- och tvåspråkiga hushåll ska få FPA-bladet. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att FPA tar över tolktjänsterna för personer med tal- och hörselhandikapp. Förslaget som har samband med kommun- och servicestrukturreformen förverkligas tidigast år Omsorgsminister Paula Risikko motiverar ändringen med att kommunernas svårigheter att ordna tolktjänsterna. Enligt social- och hälsovårdsministeriet har FPA, med sitt riksomfattande kontorsnät, de bästa förutsättningarna att sköta tolktjänsterna för tal- och hörselhandikappade personer. Gravt talhandikappade personer har lagstadgad rätt att får gratis tolkningstjänst minst 180 timmar i året. För närvarande är det kommunerna ska ordna tolkingtstjänsternna för sina invånare. Fem svensspråkiga tolkar Svenska Yrkesinstitutet i Vasa utexaminerade i december Finlands fem första svenskspråkiga tolkar för talhandikappade personer. Utbildningen har genomförst som vuxenutbildning. På finskt håll har motsvarande utbildning funnits i sex år. Rehabilitering på svenska i Vörå Norrvalla Rehab Center i Vörå ordnar FPA-finansierad rehabilitering på svenska. Vissa rehabiliteringskurser är speciellt riktade till personer som bor i Nyland, Åboland och Åland, dvs. Södra och Sydvästra Finland. En del kursplater blir outnyttjade eftersom informationen om kurserna inte når fram till alla som skulle behöva rehabiltieringen. Norrvaalla Rehab Center ger närmare information om rehabiliteringskursern per telefon (06) eller (06) Information om de kommande rehabiliteringskurserna finns också på Norrvallas hemsida fi. Via FPA:s sökfunktion för rehabiliteringskurser (www. fpa.fi/sokrehabkurs) hittar man information om alla FPA-finansierade rehabiliterinskurser. Rehabiliteringsansökan ska göras på FPA:s blanketter KU 102r och KU 104r. Till ansökan bifogas ett B-intyg av läkare. Ansökan lämnas till Folkpensionsanstaltens lokalbyrå. FPA:s nya broschyrer, men också övrigt informationsmaterial talar till läsare i olika livssituationer då det kan vara aktuellt med någon FPA-förmån. Livssituationen vägleder till information om förmåner FPA:s broschyrer utkommer i år med förnyat utseende och innehåll. Tanken är att kunden ska hitta information ugående från sin livssituation. De nya broschyrerna ska vara tillgängligare och begripligare för kunden. Till serien hör broschyrerna Barnfamiljer, När du blir sjuk, När du behöver rehabilitering, När du studerar, När du blir arbetslös, När du blir pensionär, När du flyttar utomlands, När du flyttar till Finland, Stöd för boende och Familjepensioner Broschyromslagen symboliserar männiksor i olika livssituationer där det kan vara aktuellt med olika FPA-förmåner. Till serien hör också broschyren Företagshälsovård som är avsedd för arbetsgivare samt broschyren FPA-förmåner som är avsedd för professionellt bruk. Klart språk Broschyrerna eftersträvar att på ett klart och begripligt språk ge läsaren en inblick i de förmåner som finns för olika livssituationer. Invecklade förmåner konkretiseras med exempel och svåra ord och begrepp förklaras i slutet av broschyrena. De som behöver mera detaljerad information hänvisas till kundrådgivare på FPA-byråerna, FPA:s servicenummer och webben, som erbjuder beräkningsprogram bl.a. för dagpenningar och e-tjänsten med olika självbetjäningstjänser. Servicenumren och FPA: s webbplats utgår från samma livssituationer som broschyrerna. Barnfamiljer som testare Broschyerna har utvecklats på basis av kundsynpunkter. Den första broschyren som skrevs om var broschyren Barnfamiljer. Innan den slutliga versionen gick i tryck testades den också av väntande mammor och småbarnsföräldrar. Den svenskspråkiga testgruppen bestod av föräldrar som besöker Luckans babycafé i Helsingfors. Babycafébesökarna bedömde broschyren utgående från egna erfarenheter och önskemål. Föräldrarna konstaterade bland annat att det mest utmanande med FPA-förmåner na är att först lära sig en helt ny terminologi. Flerbarnsmammor Kommentera gärna! FPA tar gärna emot kommentarer på de nya broschyrerna för att kunna vidareutveckla dem. Är det något i broschyrerna som du skulle vilja ändra på? Vad tycker du är bra i broschyrerna? Skriv och berätta vad du tycker om en eller flera av FPA:s broschyrer. Du kan skicka dina kommentarer till FPA per post FPA, informationenheten, PB 450, Helsingfors. Märk kurvertet "Broschyr". Du kan också kommentera broschyrer via e-posten viestinta@kela.fi. FPA:s nya broschyrer finns att få på FPA-byråerna. De kan också skrivas ut från webbplatsen >Publikationer >Broschyrer. hade grubblat över hur de på ett vettigst sätt kunde kombinera hemvårdsstöd och privatvårdsstöd. Mammorna var överens om att den nya broschyren var en klar förbättring. Broschyrtestarna upplevde att testbroschyren var fräsch, det tyckte också om det direkta tilltalet: "Broschyren riktar sig till mig." Andra kommentarer var "Det märks att texten är skriven på svenska, att det inte är en översättning från finskan.", "Skönt att broschyren är tunnare än förr Den ger basinformation och förklarar begrepp när man inte ännu vet någonting." Mammorna tyckte också om att anvisningarna för hur man ansöker om olika förmåner visuellt kunde urskiljas ur texten. Del av större reform De nya broschyrerna är en del av en större helhet, där informationsmaterialet utgår från kundperspektivet och olika livsstituationer då det kan bli aktuellt med förmåner från FPA. Senare i år får också FPA:s webbplats nytt utseende och nästa år förnyas kundtidningarna Kelan sanomat och FPAbladet. Tua Kyrklund

3 4 5 Apoteket kan ge ersättningen direkt också efter årssjälvrisken Är vegetariskt alltid hälsosamt? Tonåriga Jaanas mamma tog kontakt. Hon var oroad över dottern som blivit vegan. Till en början vägrade Jaana äta kött och fisk, för att djuren inte skulle lida för hennes skull. Senare tog hon modell från kamratkretsen och gallrade också bort ägg- och mjölkprodukter från sin kost. Jaanas mamma är rädd att hennes dotter inte får tillräckligt av alla näringsämnen ur maten för att hon ska växa och utvecklas normalt. Jaana tycker att mamma tjafsar i onödan, men mammans oro är inte obefogad. Särskilt i växande ålder är det viktigt att man får tillräckligt med kalcium och D-vitamin för att benbyggnaden ska bli stark. Jaana väljer sin mat enbart på basis av vad hon tycker om och får i sig endast en bråkdel av det kalcium hon skulle behöva. Jaana får också för lite D-vitamin, särskild under vintermånaderna då det inte bildas ens på huden på grund av det snåla solljuset. I växtriket är det endast svamparna som innehåller D-vitamin och svamp tycker Jaana inte om. Det D-vitamintillskott som finns i matfetter räcker inte för att fylla D-vitaminbehovet. Dessutom innehåller Jaanas mat mycket knappt med B12-vitamin som man får från animaliska produkter. Nervsystemet och de röda blodkropparna behöver B12 för att utvecklas. Långvarig brist kan ge upphov till allvarliga hälsoskador. Jaana äter groddar och sjögräs, men tvärtemot vad många tror, kan kroppen inte tillgodogöra sig B12 ur dem. Vad ska Jaana göra? Jaana borde föredra vegetariska produkter som innehåller mycket kalcium, t.ex. bönor och linser, sojapreparat, kål, nötter och sesamfrön. Från dem får hon också järn, som behövs för att förebygga anemi. Det är också bra om Jaana kan ge efter så mycket att hon åtminstone i någon mån äter mjölkprodukter eller fisk, helst båda. Då får hon i sig mera D- och B12-vitamin. Om Jaana inte är beredd att göra detta är ett annat alternativ att komplettera kosten med näringspreparat och med livsmedel som har ett tillskott risknäringsämnen. Jaana är bara bekymrad över att hon gått upp vikt. Enligt hennes mamma beror på att hon är begiven på choklad och karameller. Jaana kan återfinna sin försvunna midja med att ersätta det mesta av sötsakerna med frukter och fullkornsprodukter, som bara innehåller en bråkdel av kalorierna i godis. De som blir vegetarianer av hälsoskäl lär sig i allmänhet att sätta ihop en kost där näringsinnehållet motsvarar kostrekommendationerna. Vegetarianer har också ofta bättre blodfettsvärden och mindre hjärt- och cancersjukdomar samt överviktsproblem än den del av befolkningen som äter blandkost. Den vegetariska kosten drar också det längre strået då man beaktar etiska och ekologiska värden, som på många sätt påverkar hälsan. Oron över hur djuren mår och rädslan för en ekokatastrof har ökat intresset för vegetarisk kost särskilt bland ungdomarna. Trenden är god i sig, eftersom den visar att det i ungdomarna finns nödvändig ansvarsfullhet och empati. I världsförbättringsivern är det också viktigt att även bry sig om sitt eget näringsintag, så man inte gör sig själv en björntjänst. För att man ska orka studera och även i fortsättningen orka arbeta för frågor som man upplever som viktiga ska man också själv må bra. Paula Hakala specialforskare, FPA paula.hakala@kela.fi Nu är det enklare än förr att få ersatt läkemedelsutgifter också efter årssjälvriskgränsen År 2008 är årssjälvrisken för medicinkostnader 643,14 euro per person. För årets resterande medicinköp betalar kunden enast 1,50 euro per läkemedel och köp. I år kan kunderna får ersättningen direkt på apoteket också efter årssjälvrisken. Det innebär en stor lättnad för dem som har höga läkemedelskostnader. Övergången till direktersättning även i samband med tilläggsersrättningen efter årssjälvrisken betyder att de som har höga årliga läkemedelskostnader inte längre behöver spara alla läkemedelskvitton eller samla uppgifter om alla köp i en Minusbok och sedan skilt ansöka om tilläggsersättning hos FPA, De behöver inte heller själva hålla koll på hur de läkemedelskostnaderna samlar sig under året och när de nått årssjälvriskgränsen, eftersom FPA gör det automatiskt. Meddelandet kommer hem per post När årssjälvrisken är nådd skickar FPA hem ett brev med ett meddelandet för apoteket. Mot det meddelandet säljer apoteket receptläkemedlen för För patienter som har höga årliga läkemedelskostnader innebär det en stor lättnad att de nu kan få sin tilläggsersättning direkt på apoteket. Efter årssjälvrisken på 643,14 euro behöver de endast betala 1,50 euro per läkemedel och köp. Foto Annika Söderblom 1,50 styck resten av året. Ett villkor för direktersättning på apoteket är att kunden kan visa sitt FPA-kort. För att få tilläggsersättningen måste kunden också varje gång under resten av året ha med både sitt FPA-kort och meddelandet om tilläggsersättning. De apotekskunder som av någon orsak inte får sin tilläggsersättning direkt på apoteket kan få den genom att ansöka om ersättningen hos FPA inom serx månader från köpet. En sådan situation uppstår sannolikt den köpgång som årssjälvrisken överskrids eftersom kunden inte då ännu fått hem meddelandet som berättigar till tilläggsersättning. Tua Kyrklund Ansök om fjolårets tilläggsersättning före juli! De som har medicinkostnader som överstiger fjolårets årssjälvrisk (627,47 euro) måsteännu ansöka om tilläggsersättningen hos FPA som förr. Dvs. läkekemedelskvitton i original eller alternativt en minusbok över köpen De som ännu inte ansökt om tilläggsersättning för fjolårets höga läkemedelskostnar, ska göra det som tidigare före utgången av juni. FPA-kortet FPA-kortet är ett bevis på att innehavaren omfattas av socialförsäkringen i Finland. Kortet behövs på apoteket och i samband med hälsovårdstjänster. Mot att visa FPA-kortet kan man få sin sjukförsäkringsersättning avdragen direkt från priset på ersättningsgilla receptmediciner och på privatläkararvoden. Förutom det vanliga FPA-kortet som skickas automatiskt till alla nyfödda, finns ett fotoförsett FPA-kort. På det kortet kan pensionärer som uppfyller vissa villkor få anteckningen "pensionstagare som berättigar till en del reserabatter. Det fotoförsedda kortet beställer man med besök på FPA-byrån då man ska ha med legitimation, ett passfoto och 25 euro kontant. Man kan också kombinera FPA-kortet med det elektroniska ID-kortet som beviljas av polisen. Ett sådant kort är giltigt i 5 år och kostar 40 euro. FPA-kortet när man flyttar till Finland Om man flyttar till Finland ska man anmäla sig till FPA-byrån och ansöka om rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland. Ansökan sker med blankett Y77. Om sökanden kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland beviljar FPA ett FPA-kort. Utlänningar som flyttat till Finland och som är fast bosatta i landet omfattas i allmänhet av den sociala tryggheten i Finland. En del förmåner kan beviljas i samband med minst 4 månaders arbete i Finland. Europeiska sjukvårdskortet Det europeiska sjukvårdskortet är ett intyg på att innehavaren har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under sin vistelse i ett annat EU- eller EES-land och i Schweiz. Kortet ersätter inte FPAkortet som behövs för sjukförsäkringsersättningar i Finland. Sjukvårdskortet berättigar till vård om man under resan insjuknar akut eller då en kronisk sjukdom kräver omedelbar vård. Den sjukvård som ges sker på samma villkor som för vistelselandets egen befolkning. Kortet kan vara bra att ha med under semester-, studie- och arbetsresor i Europa. Kortet ser likadant ut i alla medlemsländer fastän det finns på olika språk. FPA beviljar det europeiska sjukvårdskortet gratis till alla som omfattas av det finländska socialskyddet. Man kan ansöka om kortet med blankett SV 193sr eller per telefon Kortet gäller inte om man reser i syfte att få sjuk- eller tandvård i ett annat land. Men då kan FPA i efterskott ersätta vårdkostnader. Patienten måste då först betala vården själv och ansöka om ersättning hos FPA i efterskott. Till ansökan behövs förutom kvitton i original en utredning över given vård. Ersättningen beviljas i enlighet med sjukförsäkringslagen. Läkemedelsersättningar Läkemedelsersättningen för av läkare ordinerade läkemedelskostnader är vanligen 42 % av medicinpriset (grundersättning) i lägre specialersättningsklassen 72 % av medicinpriset (i samband med svåra och långvariga sjukdomar) eller i högre specialersättningsklassen 100 % efter en självrisk på 3 euro för varje läkemedel Ersättningen gäller endast läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom och köp för högst 3 månaders behov i taget. Om följande läkemedelsparti behövs tidigare är det skäl att först kontakta FPA-byrån. I samband med vissa sjukdomar kan FPA bevilja en högre specialersättning. Ansökan görs med läkaruitlåtande B. Ersättningen beviljas inte retroaktivt. Begränsad grundersättning tillämpas på vissa dyra men för behandlingen betydelsefulla läkemedel. De kan endast ersättas i enlighet med statsrådets beslut och ersättningen kräver dessutom en särskild utredning som godkänts av FPA. Om läkemedelskostnaderna för en person under år 2008 även efter delersättningarna överstiger 643,14 euro kan FPA bevilja tilläggsersättning för årets återstående läkemedelskostnader. När årssjälvrisken uppnåtts skickar FPA automatiskt hem ett brev med ett meddelande om tilläggsersättning för apoteket. Meddelandet ska visas upp på apoteket i samband med årets återstående läkemedelsköp och då betalar kunden endast en självrisk på 1,50 euro per läkemedel och köp. Tilläggsersättning för kostnader som upptsått år 2007 ska ansökas som tidigare med blankett för ansökan om tilläggsersättning. Till ansökan om tilläggsersättning behövs läkemedelskvittona i original eller alla läkemedelsköp antecknade i en Minusbok på apoteket. Ansökningstiden går ut i juni FPA besvarar frågor som gäller sjukfåvrds och läkemedelsersättningar på servicenumret Sjukvårdsersättningar FPA ersätter en del av privatläkararvodena. Ersättningen är 60 % av den fastställda FPA-taxan, men i praktiken omkring 30 % av arvodena. en del av kostnader för undersökning och behandling som ordinerats av privatläkare 75 % av FPA-taxan efter en självrisk på 13,46. De verkliga arvodena och avgifterna för privata sjukvårdstjänster är i allmänhet betydligt högre än FPA-taxorna som ersättningen grundar sig på. Statsrådet fastställer grunderna för taxorna enligt social- och hälsovårdsministeriets förslag. De har senast justerats år FPA fastställer för sin del en taxeförteckning över ersättningsgilla undersökningar och behandlingar. Taxeförteckningen finns för påseende på FPAbyråerna och på (på finska). Ofta får patienten sin FPA-ersättning som direktersättning mot att uppvisa sitt FPA-kort då vårdarvodet betalas på mottagningen. Man kan också ansöka om ersättningen i efterskott inom 6 månader efter betalningen. Medlemmar i arbetsplatskassor ansöker om ersättningen hos sin egen kassa. Tandvårdsersättningar FPA ersätter en del av privattandläkararvodena för tandgranskning och -vård enligt sjukförsäkringslagen. Tandtekniskt arbete och protetiska åtgärder ersätts inte. I allmänhet får patienten ersättningen som direktersättning på mottagningen men man kan också ansöka om den efteråt hos FPA. FPA ersätter privattandläkararvoden för undersökning och behandling till högst 60 % (i praktiken i genomsnitt 40 %) av FPAs tandvårdstaxa. tandgranskningar en gång i året. tandregleringar i undantagsfall om de är nödvändiga för att bota andra än tandsjukdomar. frontveterander med Krigsarkivets intyg 100 % av tandgranskning, förebyggande vård samt kliniskt arbete i anslutning till proteser. Egentlig tandvård ersätts till 60 % och tandtekniskt protetiskt arbete till 50% av taxan. Övrig tandvård till högst 60 % av taxan. FPA ersätter inte tandvård på offentliga sjukshus, vårdinrättningar eller hälsocentraler.

4 6 7 FPA ersätter behandling av hösnuva FPA börjar ersätta behandling av hösnuva som orsakas av timotej. Ersättningen gäller Grazax-tabletter. Tablettbehandlingen är en form av desensibilisering eller immunterapi. Den går ut på att patienten utsätts för stora doser allergener. Tidigare har behandlingen gjorts med injektioner. Över 80 procent av patienter som genomgått behandlingen under en pollensäsong uppger att de mått betydligt bättre än tidigare.effektivast är behandlingen om den påbörjas före pollensäsongen och forsätter till säsongens slut. Specialersättning för nya läkemedel Läkemedelsprisnämnden har godkänt tre nya läkemedel till specialersättningsklassen. FPA kan från och med mars 2008 bevilja specialersättning för kolesterolmedicinen Crestor, depressionsläkemedlet Ixel och Tarceva som används vid behandling av lungcancer. Specialersättningen är begränsad till att gälla läkemedel som används vid behandling av visa svåra och långvariga sjukdomar. Läkemdelsprisnämnden kan begränsa rätten till specialersättning att endast gälla en viss sjukdomsform eller svårighetsgrad. Specialersättningen är antingen 72 procent eller 100 procent efter självriskandel på 3 europ per köp. De som har en sjukdom som berättigar till specialersättning kan ansöka om ersättningen med ett B-läkarutlåtande med motiveringar för specialersättningen. Upp med konditionskurvorna De positiva effekterna av motion behöver inte ens räknas upp - sambandet är solklart. En led som hålls orörlig i gips blir snabbt stel, och musklerna runt omkring förtvinar. Människorna är liksom övriga varelser skapta för att vara i rörelse. En varg skulle snart inte kunna skaffa byte åt sina ungar om den började ligga och lata sig i sin lya. I ett långt perspektiv är det nog bland alla arter människan som har prutat av på sin motion allra mest. Jag känner en person som varje dag åker spårvagn till arbetsplatsen fastän den ligger bara två hållplatser bort. Av dem som rycker in i armén är allt fler tjocka och i skral kondition. Och den traditionella skrytmuskeln biceps bildar knappt någon bula att tala om. Å andra sidan vet Folkhälsoinstitutet att folk i arbetsför ålder under de allra senaste åren flitigare har börjat motionera på sin fritid. Det gäller däremot inte på väg till och från arbetet. Nästan två tredjedelar av alla i arbetsför ålder uppger att de motionerar på fritiden. Och det är ändå något att ta fasta på. Folk som tar sig till och från jobbet på cykel också vintertid är en fröjd för ögat. En annan är medelålders kvinnor som taktfast kommer gående med stavar. Just stavgången har först slagit igenom bland kvinnorna. Via dem har också vi mera svårflirtade försiktigt kommit med. Utlänningar förundrar sig ofta över den här motionsformen. Läkemedlens specialersättning kan kräva ingående utredningar I samband med vissa svåra och långvariga sjukdomar kan FPA bevilja specialersättning för läkemedelskostnaderna. Det är inte alls sagt att man får specialersättningen snart efter ansökan eftersom specialersättning i många fall kräver mera ingående utredningar eller uppföljningsperioder. I samband med bl.a. astma, blodtryckssjukdomar och diabetes av typ 2 kan FPA kräva mätresultat samt ändrade kostvanor med uppföljningsperioder innan specialersättningen beviljas. För att öka motionen behöver man inga dyra redskap. Överallt finns det skog och terräng där frisk luft gör gott och där det är intressant att följa med småfåglarnas och ekorrarnas bestyr. Också gym och motionshallar är flitigt i bruk, men till dem tar man sig ofta med bil. Och det nöjet kostar. Det går enkelt att öka vardagsmotionen om man undviker att ty sig till transportmedel för korta sträckor, om man går i trappor alltid när man har tillfälle och om man väljer en omväg när vägen hem är kort. Och det går bra att ta cykeln också när man ska till butiken bara man skaffar väskor som passar för ändamålet. Om det ännu efter utredningar och uppföljning visar sig att patienten lider av svår och långvarig astma, blodtryckssjukdom eller diabetes kan FPA bevilja specialersättning för läkemedel som är nödvändliga för behandling av sjukdomen. Patienten kan då få specialersättningen avdragen från priset direkt på apoteket. Medan utredningarna pågår får patienten åtminstone grundersättningen på 42 %. Läkemedelsprisnämnden som fungerar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet bestämmer vilka läkemedel som kan omfattas av grund- eller spcialersättning. En förutsättning för ersättningen är att preparatet har fått fastställt ett skäligt pris. Statsrådet har definierat vilka sjukdomar som berättigar till specialersättning. Finns det alternativ till läkemedelsbehandling? Astmamediciner kan behövas också i behandling av kortvariga astmatiska symtom. Blodtrycksmediciner används på goda grunder även i behandling av förhöjt blodtryck, fastän patienten inte lider av en svår och långvarig sjukdom. Då det handlar om svagt förhöjt bloddtryck och diabetes typ särskilt i samband med övervikt ska kostvanorna ses om i första hand. I bästa fall normaliseras blodsockervärdena redan med ändrade matvanor, mera motion och lite bantning. I allmänhet hör läkemedel som kan omfattas av specialersättning också till läkemedel i grundersättningsklassen. Skolorna är viktiga också för att de lägger grunden för motionsintresset. Kanske man till och med räknar för mycket med skolorna. Gymnastiklektionerna upplevs i alla fall som trevlig omväxling till studierna i övrigt, och så behöver man ju inte förbereda sig för dem. I synnerhet lagspel är bra, för då lär man sig också att samarbeta. Och kanske allra bäst är volleyboll, eftersom det då inte krävs några närkamper med risk för att någon ska skada sig. Skolan är i alla fall ett annorlunda slagfält. Lärarna i de olika ämnena anser alla att just deras område är viktigare än de övriga. Och antalet timmar hänger också samman med lönerna. För inte så länge sedan frågade utbildningsstyrelsen, från 1991 lärarorganisationerna vilket antal timmar som är det absolut minsta deras ämne borde ha i undervisningen. När de här minimisiffrorna räknades samman visade det sig att de stackars barnen i en sådan skola skulle få en arbetsvecka på 100 timmar. Det årskurslösa gymnasiet kan vara en bra lösning för ämnesstudierna. För gymnastiken och idrotten reserveras vanligen bara två kurser och ämnets betydelse och karaktär har förbisetts. Barnet har kastats ut med badvattnet. Motion behövs kontinuerligt för att erbjuda uppfriskande avkoppling från den övriga undervisningen. Skolan har också goda möjligheter att ordna sina lokaliteter och gårdsplaner så att man kan vara i rörelse också under rasterna. Åtminstone i Nurmijärvi hoppade vi tresteg utan fart alla raster. Tidigare, i folkskolan i Klövskog, sprang vi stafett runt skolan och vintertid hann vi också med en liten skidtur på rasterna. Timo Klaukka forskningsprofessor, FPA Översättning Gunilla Bergström Blodgivare måste visa ID Sedan början av året måste blodgivare alltid kunna styrka sin identitet. Det räcker inte längre att man visar sitt blodgivarkort. Ändringen beror på att ett nytt EU-direktiv som förutsätter att blodgivare vid varje blodgivning tillförlitligt styrker sin identitet. I Finland krävs också att blodgivare har en finländsk personbeteckning. Godtagbara identitetsdokument, som innehåller personbeteckningen är pass, körkort, id-kortet som beviljas av polisen samt det fotoförsedda FPA-kortet. Efterfrågan ökar inför sommaren Det europeiska sjukvårdskortet är bra att ha med på resor i Europa Inför sommaren får FPA mera kundrespons och frågor om det europeiska sjukvårdskortet än vanligt. Det europeiska sjukvårdskortet har varit i bruk sedan sommaren 2004 och som också namnet anger berättigar kortet till sjukvård i andra europeiska länder, dvs. i EU- och EES-länderna, Island, Liechtenstein och Norge samt i Schweiz. Över 70 miljoner européer har redan skaffat ett europeiskt sjukvårdskort. I Finland är kortet ännu ganska okänt: Än så länge har endast skaffat ett. Medicinskt nödvändig vård Det eurpeiska sjukvårdskortet berättigar inte till precis vilken vård som helst, utan till vård vid akuta sjukdomar och olycksfall och annan medicinskt nödvändigt sjukvård. Sjukvårdskortet är till hjälp också om man har en kronisk sjukdom som kräver akut vård under en utlandsresa. De som har ett europeiskt sjukvårdskort får sjukvårdstjänster i andra europeiska länder på samma villkor och till samma pris som landets egna medborgare. Sjukvårdskortet öppnar dock inte dörrarna tillförmånlig vård hos alla läkare och sjukhus, eftersom de inte hör till landets ersättningssystem. Där måste patienten betala vården själv. Gratis kort med på resan Alla som omfattas av socialförsäkringen i Finland, dvs. alla som har ett giltigt FPA-kort, kan få ett europeiskt sjukvårdskort från FPA. Kortet kan vara till nytta då man reser på semester, för att studera, arbeta eller söka efter arbete i andra EU-/EESländer eller i Schweiz. Kortet är gratis och kan beställas antingen per telefon eller med en ansökningsblankett från FPA-byrån eller internet Det europeiska sjukvårdskortet är giltigt två år i sänder, varefter de förnyas automatiskt. FPA beviljar kortet antingen på finska eller svenska. En del länder har tvåsidiga kort där den ena sidan är det europeiska sjukvårdskortet och den andra sidan det nationella sjukförsärkingskortet. Finland har tillsvidare två skilda kort som inte ersätter varandra. FPAkortet fungerar i Finland och det europeiska sjukvårdskortet på resor i Europa. Heli Sariola Frågor om europeiska sjukvårdskortet: FPA får en hel del frågor om och synpunkter på förmåner och FPA:s verksamhet via internet. Här följer några exempel på frågor om det europeiska sjukvårdskortet. Varför är det europeiska sjukvårdskortet endast på finska eller svenska? Det ska ju användas för sjukvårdstjänster utomlands och borde därför åtminstone vara på engelska. Jag kan ju inte översätta kortets namn till alla EU-språk. FPA svarar: Varje EU-medlemsland väljer själv kortspråket. I Finland är kortet på nationalspråken finska och svenska. I övrigt ser kortet likadant i alla länder. Det europeiska sjukvårdskortet har ersatt de tidigare E-blanketterna. Bara utnyttjade partiell sjukdagpenning Drygt personer utnyttjade den partiella sjukdagpenningen i fjol. Majoriteten av de partiella sjukdagpenningarna beviljades på basis av mentala störningar samt sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Den partiella sjukdagpenningen infördes i början av år Delsjukdagpenningen är avsedd för anställda och företagare som har heltidsarbete, men som varit sjukskrivna i ungefär 3 månader och fått sjukdagpenning i minst 60 dagar. För att få partiell sjukdagpenning ska man utan avbrott fortsätta sin sjukskriving och ändå börja arbeta på deltid. Konvalescenten ansöker om partiell sjukdagpenning för att ersätta inkomstborfall då sjukskrivningen med Det eurpeiska sjukvårdskortet är relativt okänt bland finländarna. I Finland har bara personer än så länge skaffat kortet som är gratis. I övriga Europa har redan över 70 miljoner européer ett kort i plånboken. Jag undrar varför apoteken i Finland inte godkänner det europeiska sjukvårdskortet. Om jag får sjukvård och mediciner ersatt mot kortet utomlands, varför får jag det inte i Finland? FPA svarar: Det europeiska sjukvårdskortet duger inte på apotek i Finland eftersom kortet är ett intyg på rätt till sjukvård i andra EU-medlemsländer, men inte i än hemlandet. I princip kunde det europeiska sjukvårdskortet och FPA-kortet kombineras, men tillsvidare har vi två skilda kort. Det beror på att en kortsida inte räcker för FPA-kortets uppgifter, utan än så länge behöver FPA båda sidorna för sjukförsäkringsuppgifter i Finland. sjukdagpenning fortsätter endast på deltid i samband med deltidsarbetet. Villkoren för partiell sjukdagpenning är svårbegripliga och missförstånd har också lett till avslag på ansökan om partiell sjukdagpenning. Därför är det viktigt att noga ta reda på villkoren innan man börjar deltidsarbeta. Varför duger utlänningarnas kort inte på apoteket i Finland? FPA svarar: Varje land har egna identifikationsnummer för sina sjukförsäkrade samt egna anstaltskoder. Dessa har inte än så länge kunnat överföras mellan FPA och apoteken i Finland. FPA behöver dessa uppgifter för att kunna debitera kortinnehavarens hemland för de sjukvårdsförmånerna och ersättningarna som patienten fått i Finland. När FPA skickar en sjukvårdräkning till ett annat EU-/EES-land måste fakturan innehålla de uppgifter som finns på resenärens europeiska sjukvårdskort. EU- och EESländerna, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz debiterar Finland på samma sätt. HS Åbo och Kotka börjar med e-recept i höst De elektroniska recepten tas i bruk stegvis från och med i höst. Kotka och Åbo blir först med att använda e-recept och vid sidan om görs justeringar i datarsystemet innan det omfattar hela landet år FPA administrerar receptcentralen med läkemedelsdatabasen. E-recepten innebär att läkaren skriver in läkarordinationen direkt i den läkemedelsdatabasen. Apoteket får fram det elekroniska receptet från databasen och patienten behöver inte längre ha med sig några pappersrecept för att få ut sin medicin. Psykisk störning är den vanligaste orsaken till förtidspension. I Finland är personerv invalidpensionerade. Av dem är 44 % pensionerade p.g.a. mentala problem.

5 8 9 Åbo Akademi examinerar också motionsdoktorer Åbo Akademi har en årligen återkommande motionskampanj för att ta vara på personalens hälsa och arbetsförmåga och göra motionerandet till en vana. Under motionskampanjen som pågår i mars-april får personalen poäng för all sorts motionering också nyttomotion. I bästa fall kan man uppnå en grad som motionsdoktor eller motionslicentiat. Start för femton år sedan Den årliga motionskampanjen startade i rätt anspråkslösa former en höst för 15 år sedan, men tanken bakom den var klar från början. Jag ville pigga upp människorna under den mörka hösten, berättar Carl Myrberg, idrottsinstruktör vid Åbo Akademi. Oktober var en bra tidpunkt att aktivera personalen att röra Motionskampanjens poängtabell Exempel: Badminton ½ t = 7 p Bildäcksbyte ½ t = 4 p Bodypump ½ t = 6 p Bollspel ½ t = 6 p Cykling 1 km = 1 p Dans ½ t = 5 p Gatusopning ½ t = 5 p Gå uppför trappor, ca 50 steg = 1p Gång 1 km = 2 p Gång med barnvagn eller -kärra eller dragande på pulka 2 km = 5p Konditionssalsträning ½ t = 6 p på sig. Min målsättning har hela tiden varit att få människorna att fortsätta med de motionsformer de börjar med under kampanjen. Idag får alla ÅA-anställda i Vasa och Åbo ett eget motionskort per post. Kortet kan man också fylla i elektroniskt, året om, om man så vill. Till en början gav kampanjen bara slutvitsord enligt skalan försvarlig god berömlig. Poäng gavs bara för idrottsprestationer. Under årens lopp har kampanjen utvecklats mycket, och klart mot det bättre. Poäng för trädgårdsarbete och magdans Krattande av gård ½ t = 4 p Löpning 2 km = 7 p Skidning, terräng- 2 km = 6 p Skogsarbete ½ t Målsättningen är att få till stånd en sorts beroende och att bättre = 6 p Man får 10 bonuspoäng, då man går, cyklar eller stavgår 5 gånger/vecka. Maxpoäng per dag 100. Poängtabellen i sin helhet finns på webben: förankra motionerandet i personalens vardag. Myrberg betonar ordet motion och tanken bakom det. Framför allt vill han poängtera nytto- och vardagsmotion. Jag har föga förståelse att man med en arbetsresa på 2 kilometer tar sig till jobbet med andra medel än gående eller med cykel. Vår primära målsättning är att hålla människorna i skick, friska och pigga. Det väsentliga är att alla kan delta i motionskampanjen på egna villkor. Alla äger inte ett par skidor, alla vill inte svettas i ett gym. Skoj blev allvar och tävling Poängen som ursprungligen togs med på skoj har visat sig vara en mycket allvarlig sak. Kampanjen tas seriöst, och deltagarna tävlar tidvis hårt med varandra i att samla poäng. Vi har flera gånger varit tvungna att justera våra poängtabeller, och det arbetet verkar inte ta slut. Utvecklingen fortsätter, eftersom detta uppenbarligen är en viktig faktor för deltagarna. Regelbunden motion belönas Det krävs poäng för att bli motionsdoktor, för licentiat, 600 för magister och 300 för kandidat. För att bli doktor bör man med andra ord prestera i medeltal 27 poäng per kampanjdag. Att gå i trappor tre våningar ger en poäng, städning i en halv timme ger fyra poäng, en cykeltur på 4 km ger likaledes fyra poäng. Jogging 1 km ger en poäng, skidkilometern ger två. För en halv timme magdans får man sex poäng. Bibliotekarie Disa Svenskberg talar starkt för nyttomotion. Under kampanjen rör jag på mig mer. Kampanjen märks också i min arbetsenhet, den väcker diskussion och entusiasm. Själv tycker jag att det viktigaste med kampanjen är att den får många att inse hur nyttig vardagsmotionen är; att det egentligen inte kostar någonting att sköta om sin hälsa, att det är enkelt och lätt. Ofta sker det utan att man ens märker det. Under förra motionskampanjen examinerades 28 motionsdoktorer och 50 licentiater. Tidpunkten för kampanjen har valts så att både de som skidar och de som inte skidar kan delta jämlikt. Man kan samla Nanne från växeln blev doktor Nanne Lindblad som arbetar i telefonväxeln är en av de 28 doktorerna från förra kampanjen. Mina poäng fick jag i första hand för simning och volleyboll, samt en del för vattenlöpning. Jag brukar simma ett par kilometer per gång. Jag bor i tredje våningen och använder inte hiss, det ger mig poäng varje dag. Jag går eller cyklar till jobbet varje dag, vilket ger mig bonuspoäng. Och så poäng för städning, förstås. En timme bailatino ger Nanne Lindblad 10 motionspoäng. För att bli motionsdoktor ska man dansa dryga 2,5 timmar varje dag i två månaders tid. Foto Robert Seger max 100 poäng per dag. Regelbundenhet belönas: om man tar sig till jobbet t.ex. (stav)gående eller med cykel fem gånger per vecka, får man bonuspoäng. Pekka Tenhonen Reseersättningar FPA ersätter resekostnader som beror på sjukdom eller rehabilitering till närmaste vårdinstans och med billigaste färdsätt, vanligen kollektivtrafik. FPA kan ersätta den del av resekostnaderna som överstiger 9,25 euro i en riktning. För bruk av bil är ersättningen 20 cent per kilometer. Resekostnader som under kalenderåret överstiger egenandelen 157,25 euro i sin helhet högst 20,18 e/natt i övernattningspenning, då övernattning på annan ort är nödvändig. I den årliga självrisken beaktas också sådana sjukvårds- och rehabiliteringsresor i en riktning som annars skulle falla inom ramen för självrisken. När årssjälvrisken är uppnådd skickar FPA hem ett årssjälvriskkort, förutsatt att FPA har fått resekvittona inom 6 månader efter att resorna har betalats. Den retroaktiva ansökningstiden 6 månader efter att räkningen är betald. Transportföretagare som ingått avtal med FPA kan mot kundens fullmakt dra av sjukförsäkringsersättningen direkt från reseräkningen. Sjukdagpenning enligt inkomsten FPA kan bevilja sjukdagdpenning till en åring som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Sjukdagpenningen, som är en ersättning för inkomstbortfallet, är skattepliktig inkomst. Den allmänna självrisktiden för sjukdagpenning är 10 dagar inklusive dagen för insjuknandet. Om arbetsgivaren betalar lön under sjukskrivningen betalar FPA sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Sjukdagpenningens storlek bestäms vanligen enligt den inkomst som konstaterats i beskatningen efter att den justerats med lönekoefficienten. Från löneinkomsten avdras kostnaderna för inkomstens förvärvande samt 4,8 % som avdrag för arbetspensions- och arbetslöshetsavgiften. För en medelinkomsttagare motsvarar sjukdagpenningen cirka 70 % av arbetsinkomsten. Sjukdagpenningen kan också bestämmas enligt arbetsinkomsten under 6 månader strax före insjuknandet förutsatt att dessa inkomster är minst 20 % större än de i beskattningen fastställda inkomsterna. För korttidsanställda kan sjukdagpenningen på vissa villkor också beräknas utifrån en enda månads inkomst. Företagare med FöPL-försäkring får sjukdagpenning redan efter insjuknandedagen +3 följande vardagar. Motsvarande 4 dagars karens tillämpas även på LFöPL-försäkrade. För företagare och lantbruksföretagare beräknas sjukdagpenningen enligt de i senaste beskattningen fastställda FöPL- eller LFöPL-årsinkomsterna som justerats med lönekoefficienten. FPA får uppgifterna om den pensionsgrundande årsinkomsten direkt från skatteverket. Företagare och lantbruksföretagare kan kräva att dagpenningbeloppet beräknas enligt färskare FöPLeller LFöPL-årsinkomster om inkomsten under de senaste 6 månaderna har varit minst 20 % högre än i den senast fastställda beskattningen. Om man saknar inkomster eller inkomsterna är låga kan FPA bevilja en behovsprövad sjukdagpenning på 15,20 per vardag när arbetsoförmågan har pågått 55 dagar i följd. För arbetslösa beräknas sjukdagpenningen utgående från arbetslöshetsersättningen och för studerande enligt studiestödet. På kan man få en uppskattning av den egna sjukdagpenningen. Partiell sjukdagpenning Om sjukskrivningen pågår över 3 månader kan sjukskrivning på deltid och partiell sjukdagpenning stöda återgången till det egna arbetet. En förutsättning för partiell sjukdagpenning är att arbetstagaren före delsjukskrivningen haft sjukdagpenning i minst 60 vardagar. Under delsjukskrivningen måste både arbetstiden och inkomsten vara % lägre än vid heltidsarbete. Delsjukskrivningen bygger på ett frivilligt avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningens fulla belopp (se Sjukdagpenning enligt inkomsten). Specialvårdspenning för föräldrar till sjuka barn Specialvårdspenningen är avsedd att ersätta kortvarigt utebliven inkomst till förälder som deltar i sjukvården eller rehabiliteringen av sitt barn som är under 16 år då barnet är på sjukhus eller sjukhuspoliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma på rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik. Specialvårdspenningen bestäms liksom sjukdagpenningen enligt förälderns arbetsinkomst. Specialvårdspenningen är beskattningsbar inkomst. Föräldrar som saknar inkomster eller har låga inkomster kan få minibeloppet 15,20 per vardag. För föräldrar som studerar eller är arbetslösa är beloppet minst lika stort som deras tidigare bidrag. FPA stöder företagshälsovården FPA ersätter arbetsgivare och företagare ungefär hälften av de arbetsgivarens kostnader för ordnande av god företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Den centrala målsättningen är att främja verksamhet som förebygger sjukdomar och som syftar till att upprätthålla arbets- och funktionsförmågan och samtidigt beakta de anställdas och arbetsplatsens behov. Rehabilitering Till FPAs uppgifter hör lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade lagstadgad medicinsk rehabilitering för under 65- åringar med grava handikapp att utreda rehabiliteringsbehovet för kunder som fått sjukdagpenning från FPA i 60 vardagar, för kunder som ansöker om invaliditetspension och för kunder som har fått avslag på sin pensionsansökan övrig yrkesinriktad eller medicinsk rehabilitering enligt prövning och med anslag som riksdagen beviljar varje år. Rehabiliteringskurser som stöds av FPA finns på adressen År 2008 uppgår FPAs anslagen för behovsprövad rehabilitering 102 miljoner euro, vilket är 14,7 miljoner mera än år 2007.

6 10 11 Implantat gav dem hörsel Nioåriga tvillingarna Lycke och Lina Karlsson har båda en liten dosa på sina ryggar. Dosan, en sorts processor, är väldigt viktig för flickorna, annars skulle de inte överhuvudtaget kunna uppfatta några ljud och vara helt döva. Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen är avsedd för personer i åldern år som deltar i heldagsrehabilitering som ordnats av exempelvis FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Rehabiliteringen har som mål att klienten kan fortsätta i arbetslivet återvända till arbete eller komma ut på arbetsmarknaden. FPA kan också bevilja rehabiliteringspenning till funktionshindrade i lärlingsavtalsutbildning. Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningen och är minst 15,20 euro per dag. I samband med yrkesinriktad rehabilitering är rehabiliteringspenningen undantagsvis alltid 75 % av den arbetsinkomst som fastställts i beskattningen. För företagare gäller den årsarbetsinkomst som fastställts för pensionsförsäkringen. FPA kan också betala rehabiliteringspenning för väntetiden till rehabiliteringen och mellan två rehabiliteringsperioder. Då betalas rehabiliteringspenningen sänkt med 20 %. I samband med yrkesinriktad rehabilitering är rehabiliteringspenningen minst 17,47 /dag. Gunnel Cederberg har en sak gemensamt med Lycke och Lina: de har alla genomgått en cochlea-implantatoperation. Tack vare implantatet kan de uppfatta ljud. Lycke håller i den yttre delen av implantatet. En rehabklient vars rehabiliteringspenning är högst 17,47 euro/ dag kan som ersättning för uppehälle och de extra kostnader som rehabiliteringen innebär, få en skattefri, behovsprövad ersättning på 8,00 euro/dag. Om klienten efter rehabiliteringen deltar i exempelvis arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än före rehabiliteringen kan klienten ansöka om rehabiliteringsstöd som beviljas enligt prövning. Programmet på hjälper att uppskatta den egna rehabiliteringspenningen. Utbildning för ungdomar med handikapp För att undvika att ungdomar i åldern år som lider av något handikapp skall sjukpensioneras (invaliditetspension) hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen kan ungdomar Lycke och Lina har båda cochleaimplantat (CI), Det är ett inopererat tekniskt hjälpmedel som ger döva eller gravt hörselskadade personer möjlighet att uppfatta ljud. Implantaten fick de inopererade då de var tre år gamla. Lina har blivit opererad två gånger. Flickorna hör ljud upp till ungefär 40 decibel. De kan höra prat men inte alla dimensioner. De hör till exempel bra om något tappas i golvet i köket. Dessutom hör de om någon ropar, om en bil eller en moped åker förbi. Däremot hör de inte om man pratar med dem då en vägg är mellan, säger flickornas mamma Lotta Karlsson. Lycke och Lina Karlsson går på tredje klass i Gerby skola i Vasa. De deltar i den vanliga undervisningen tillsammans med en tolk. Teckenspråk främsta språket Flickorna kommunicerar främst genom teckenspråk. CI är ett bra hjälpmedel för att de skall uppfatta ljud. En timme i veckan blir de undervisade i teckenspråk av en döv lärare. Det är viktigt att de också lär sig teckenspråket ordentligt, säger Lotta Karlsson. Några av våra kompisar har också lärt sig teckenspråk. De är duktiga att teckna, berättar flickorna via sin mamma. Förutom teckenspråksundervisningen får flickorna specialundervisning i finska och svenska. Skolgången går i det stora hela väldigt bra. De vet att de ska öva ordentligt för att lyckas bra i skolan, säger Lotta Karlsson. Flickornas fritid fylls mestadels av friidrott och skidåkning. Också där har de klarat sig bra. Gunnel är vuxendöv Gunnel Cederberg från Korsholm är vuxendöv med cochleaimplantat. I samband med en graviditet försämrades hennes hörsel märkbart och då konstaterades att hon har otoskleros. få en rehabiliteringspenning som är minst 17,47 euro/vardag. Under mellanperioderna, då det är uppehåll i rehabiliteringen, är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Ungdomar som deltar i rehabilitering kan också få handikappbidrag. Rehabiliteringsstöd till arbetsoförmögna Efter 30 år som hörselskadad blev hon år 1995 vuxendöv. Så småningom fick hon vetskap om CI-metoden och år 2000 opererades hon i Uleåborg. Jag visste inte hur operationen skulle gå. Min läkare sa: Man får inte ha för stora förväntningar, psykiskt blir det mycket svårt efteråt ifall det inte lyckas så bra. Läkarna kan inte på förhand säga exakt hur operationen kommer att gå, säger Gunnel Cederberg. Några veckor efteråt konstaterades att operationen lyckades bra. Cederberg är bra på att läppavläsa, vilket är ett bra komplement till hörapparaten. Med sina döva vänner använder hon TSS, det vill säga att man använder tecken som stöd samtidigt då man talar. Tolerantare attityder Implantatet ger inte hörseln tillbaka men det är ett mycket bra hjälpmedel, säger Cederberg. Under årens lopp har hon märkt att attityden till handikapp överlag har blivit bättre. Det finns ändå en hel del att göra för att förbättra situationen. Man hör bra i en tyst omgivning, men till exempel på ett tåg är det väldigt svårt att uppfatta det som sägs i högtalarna. Även om det borde finnas tillgänglig teknik i dag har tågen i Finland sällan någon visuell information som skulle vara till stor nytta för en hörselskadad. Det borde alltså finnas mera text överallt i samhället, till exempel i offentliga färdmedel och Rehabiliteringsstödet är en form av sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra en återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är i första hand avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan. Tvillingarna Lina (t.v) och Lycke Karlsson har sina rum bredvid varandra. Även om flickorna kan uppfatta ljud tack vare cochlea-implantatet kommunicerar de främst genom teckenspråk. I väggen mellan deras rum finns en öppningen. Tack vare den kan flickorna enkelt kommunicera med varandra, till exempel då de gör sina läxor. på tv men det borde ocskå finnas textade filmförevisningar och teaterföreställningar, säger Cederberg. Lina och Lycke saknar talterapi Även om Lina och Lycke inte lärde sig att prata under sina första levnadsår kan de numera prata vissa korta meningar. De läser mycket bättre än de pratar. För att utveckla deras talförmåga skulle det vara viktigt att de fick gå hos en talterapeut men en sådan finns inte i Vasa just nu, säger Lotta Karlsson. Ett par gånger om året åker flickorna till Helsingfors på kontroll. Då kollas bland annat alla Barn till utsända arbetstagare kan få handikappbidraget till andra EU-länder inställningar och att alla sladdar är hela och där de ska vara. Flickorna är trygga och glada även om batteriet tagit slut och de inte har någon apparat och inte hör. De är inte heller rädda för att komma till nya främmande ställen. Alltid då vi kommer till ett nytt ställe meddelar vi att de är döva så att det inte blir några missförstånd, säger Lotta Karlsson. Text och foto Mikko Ollikainen FPA kan också betala handikappbidrag till barn under 16 år (tidigare vårdbidrag för barn) som i över ett år vistas i andra europeiska länder. Det förutsätter att barnens föräldrar, trots arbete eller företagsverksamhet i ett annat land, omfattas av det finländska sociala tryggheten även om de arbetar i vistelselandet. Utsända arbetstagare och statliga tjänstemän kan tillhöra socialförsäkringen i Finland trots att de vistas utomlands i över ett år. I andra situationer beviljar FPA handikappbidraget för barn endast om vistelsen utomlands är högst ett år. Barn till utsända arbetstagare kan också ha rätt till sociala Cochlea-implantat (CI) CI är ett tekniskt hjälpmedel som stimulerar hörselnerven och som ger döva och gravt hörselskadade personer möjlighet att höra ljud. Personer med CI behöver tillgång till tolktjänst och alternativ kommunikation. CI passar inte personer som hör för bra om inte örat använts på länge, om inte felet i örat sitter i innerörat, om läkaren tror att operationen blir för svår. Cochlea-implantat består av en inre och en yttre del. Den inre delen består av en mottagare, stimulator och aktiva elektroder inopererade i hörselsnäckan. Den yttre delen består av en mikrofon, talprocessor och sändarspole. Mikrofonen, som ofta placeras bakom örat, uppfångar ljud som leds till en processor, som till exempel kan bäras i en ficka. Processorn kodar trygghetesförmåner från andra EU-/EES- länder eller i Schweiz. Då är det på sin plats att skilt reda ut vilket land som ska stå för handikappbidraget. Också barn till föräldrar som arbetar i Finland men bor i ett annat EU-/EES- land eller i Schweiz kan ha rätt till det finländska handikappbidraget om barnet inte har rätt till motsvarande förmån i bosättningslandet. Ny ansökan FPA kan på basis av ny ansökan rätta till avbrutet handikappbidrag eller avslag på bidraget (tidigare vårdbidrag för barn) om familjen gått miste om förmånen med motiveringen att familjen ljudet och skickar det till en sändare som sitter ovanför örat (ej inopererad). Från sändaren går sedan radiovågor till mottagaren som sänder elektriska signaler via elektroden till snäckan och retar hörselnerven hjärnan uppfattar detta som ljud. I Finland gjordes de första CI-operationerna (10 personer) i mitten av 1980-talet i Helsingfors. Sedan mitten av 1990-talet har operationer gjorts på alla universitetssjukhus. I Finland har närmare 500 personer CI opererats. Av dem är ungefär hälften barn. De yngsta barnen som opererats är under ett år gamla. Implantatapparaturen kostar ungefär euro för varje öra som opereras. Källor: Gunnel Cederberg, TYKS, HYKS, vistas utomlands i över ett år. För att handikappbidraget för barn ska kunna beviljas måste alla andra villkor för bidraget uppfyllas. Bakgrunden till den nya praxisen är EG-domstolens beslut att handikappbidraget ska betraktas som sjukförmån enligt EU-förordningen 1408/71. Beslutet tillämpas retroaktivt.

7 12 13 Finländska föräldrar hjälper ungdomarna ekonomiskt I Finland hjälper föräldrarna sina ungdomar ekonomiskt mera än i övriga Europa, visar en undersökning som Finlands Akademi gjort. Det kan i viss mån förklaras med att finländska barn flyttar hemifrån tidigare än barn i många andra europeiska länder. Ungdomarna får pengar och stöd för basförnödenheter men också praktiskt hjälp bland annat i form av barnavård. Föräldrarna upplever dock inte att det skulle vara något tvång. Efter finländarna hjälper svenska, österrikiska, grekiska och tyska föräldrar sina unga vuxna mest. Minst hjälp får barnen av föräldrarna i Spanien, Schweiz, Italien och Belgien. Färre unga behövde arbetsmarknadsstöd Antalet arbetslösa med arbetsmarknadsstöd minskade i fjol 9,7 procent. Det är den största minskningen hittills under 2000-talet. Ändå var det över arbetssökande utan arbete som hade arbetsmarknadsstöd. Det råder stora variationer mellan kommunerna. Arbetsmarknadsstödet minskade mest bland under 25- åringarna (-13,8%) men ökade bland åringarna (2,3 %). År 2007 fick total arbetssökande arbetsmarknadsstöd. Det motsvarar 5,9 procent av befolkningen i ålden år. År 2006 var antalet över mera (6.6 procent av befolkningen). Arbetsmarknadsstödet är en arbetslöshetsförmån som kan beviljas unga arbetslösa som första gången kommer in på arbetsmarknaden eller som inte har färsk arbetserfarenhet. Dessutom kan långtidsarbetslösa få arbetsmarknadsstöd när de fått inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning i 500 dagar. Arbetsmarknadsstödet är till skillnad från övriga arbetslöshetsdagpenningar behovsprövat. FPA:s nyligen utkomna statistik över arbetslöshetsskyddet kommunvis visar att arbetsmarknadstödtagarna minskade mest i Österbotten (-14,6%) och CentralaTavastland ( 13,7 %). Minst sjönk antalet mottagare av arbetsmarknadsstöd i Norra Karelen, men även där var minskningen -6,3 procent. Studiestödet blir bättre ännu i år I år förbättras studiestödet på olika sätt. Inkomstgränserna för studiestöd höjdes redan i början av året. I höst höjs också studiepenningen. Dessutom får gymnasie- och yrkesstuderande samma statsgaranti för studielån som högskolestuderande. Från och med årsskiftet har studerande fått förtjäna mera än tidigare utan att förlora studiestöd. De som får studiestöd för nio månader i året får nu förtjäna 155 euro mera i månaden eller euro mera i året. Studerande får förtjäna mera De månader som studerande utnyttjar studiestöd avgör hur mycket de får förtjäna under ett kalenderår. Inkomstgränserna för studiestöd höjdes vid årsskiftet med 30 procent. Det betyder att studerande i år får förtjäna 30 procent mera än i fjol utan att det minskar studiestödet. Inkomstgränsen för en månad med fullt studiestöd höjdes från 505 euro till 660 euro. Under en månad som studerande inte tar ut studiestöd är inkomstgränsen i år euro i månaden, dvs. 455 euro mera än i fjol. För studerande som tar ut studiestöd för nio månader är årsinkomstgränsen i år euro (tidigare euro). Studerande vars årsinkomst överstiger euro får inget studiestöd alls. Tidigare var gränsen euro. Studiepenningen stiger med 15 procent i augusti Studiepenningens belopp höjs från och med den 1 augusti med ungefär 15 procent eller minst 16 euro. Beloppen avrundas till närmaste hela eurobelopp. För en myndig högskolestuderande som bor självständigt betyder det att studiepenningen stiger från nuvarande 259,01 euro till jämt 298 euro i månaden. För övriga myndiga studerande som bor självständigt betyder det att studiepenningens fulla belopp stiger från nuvarande 213,60 euro till 246 euro. Under 20-åriga studerande som bor hos sina föräldrar kan från och med augusti få en studiepenning på 38 euro i månaden i stället för nuvarande 21,86 euro. På samma sätt stiger den förhöjda studiepenningen som beviljas under 18-åriga studerande på basis av föräldrarnas låga inkomster med 15 procent eller minst 16 euro. Högre statsgaranti till gymnasie- och yrkesstuderande I augusti höjs statsgarantin för studielån för alla myndiga studerande till samma nivå som för högskolestuderande. För yrkesstuderande är gränsen nu 220 euro och från och med augusti 300 euro i månaden. Höjningarna automatiskt De studerande som har löpande studiestöd behöver inte skilt ansöka om höjningarna, utan FPA höjer både studiepenningar och statsgarantigränsen för studielån automatiskt från och med I juli får studerande som berörs av ändringen hem ett beslutsbrev om de nya beloppen. Studerande har länge krävt bättre studiestöd och högre inkomstgränser. Från och med början av året har studerande fått förtjäna mera utan att förlora studiestöd och i augusti höjs studiepenningen med 15 procent och samtidigt får yrkesstuderande rätt till samma statsgaranti för studielån som högskolestuderande. Foto Nana Uitto Studerande väljer ofta att vänta på kravbrevet Av totalt studiestödtagare år 2006 tog närmare ut mera studiestöd än vad deras årsinkomst hade tilllåtit. Det är mera än året innan. Beloppen som ska betalas tillbaka är i genomsnitt euro. Totalt rör det sig om 48,4 miljoner euro. Att beloppen som FPA måste kräva tillbaka ökar år för år är ett tecken på att allt flera studerande förvärvsarbetar vid sidan om studierna och på att årsinkomstgränsen släpar efter, konstaterar Ilpo Lahtinen, chef för studiestödsgruppen. Studerande har själva skyldighet att se till att deras årsinkomster inte överskrider årsinkomstgränsen. Ändå blir det allt vanligare att studerande tar ut mera studiestöd än vad deras inkomster skulle tillåta. Istället för att betala tillbaka före april följande år skjuter de upp saken och blir och väntar på kravbrev från FPA nästan två år senare. Överbetalt stöd från 2007 kan betalas tillbaka inom mars De som under år 2007 har tagit ut för mycket studiestöd i förhållande till sina inkomster hinner ännu inom mars 2008 betala tillbaka det överbetalda studiestödet helt utan sanktioner. Det sker enklast genom Då har beloppet som ska betalas tillbaka höjts med en straffavgift på femton procent. Begär om ny behandling inom en månad I februari skickade FPA ut förslag om återbetalning av studiestöd till stödtagare. Brevet är ett förslag eftersom ungefär en fjärdedel av dem som fått brevet, dvs alla som inledde eller avslutade sina studier eller använde slut sina stödmånader år 2006 kan ha haft full rätt att förtjäna mera före och efter studierna. De kan anhålla om ny behandling inom en månad efter att de fått brevet. Till denna begäran behövs en utredning över studierna och när inkomsterna har förtjänats. Det handlar nödvändigtvis inte om någon liten grupp. I fjol hörde ungefär en fjärdedel av dem som fick brevet att logga in till e-tjänsten www. fpa.fi/etjanst, som har direkt kontakt med nätbankerna. På fjolårets studiestöd tillämpas fjolårets årinkomstgränser. Studiestöd Studiestödet består av studiepenning till 17 år fyllda bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor i hyresbostad eller studerar utomlands statsborgen för studielån och räntebidrag. Studiepenningen är 21,86-259,01 e/mån och den är beskattningsbar inkomst. Beloppet beror på sökandens ålder, boendeform och familjeförhållanden. Studiepenningen höjs med 15 % eller minst 16 euro i månaden. Föräldrarnas inkomster kan utesluta, sänka, eller höja studiepenningen för under 20-åriga studerande på andra stadiet som inte har egen familj. Bostadstillägget är högst 80 % av hyran, men boendekostnader över 252 e beaktas inte. För en månadshyra under 33,63 e beviljas inget bostadstillägg. Bostadstillägget kan vara 26,90-201,60 euro i månaden. En studerande som hyr sin studiebostad av sina egna föräldrar får högst 58,87 euro i bostadstillägg. Förutom de egna inkomsterna inverkar även makens, makans eller sambons inkomster på bostadstillägget om denne bor i samma bostad och inkomsterna är över e/år. Föräldrarnas inkomster påverkar bostadstillägget endast för under 18-åriga studerande på andra stadiet som inte har egen familj. Bostadstillägg betalas inte under lov, men inte heller allmänt bostadsbidrag. Allmänt bostadsbidrag beviljas heltiddsstuderande endast då det gäller barnfamiljer, studerande som själva äger sin bostad eller då den studerande inte längre får studiestöd p.g.a. fördröjda studier. Ansökan om studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån kan beviljas då studeranden har fått en studieplats. Det lönar sig att göra ansökan i god tid. Studiestöd betalas tidigast fr.o.m. ansökningsmånaden. Inkomsterna påverkar stödet Studerande ska själva hålla koll på sina inkomster och ta reda på hur ändringar i inkomsterna inverkar på studiestödet. Inkomstgränsen för en månad med studiestöd steg vid årsskiftet från 505 till 660 euro i månaden. Beräkningsprogrammet på hjälper att uppskatta inkomsternas inverkan på stödet. Studerande kan undvika återkrav av överbetalt stöd genom att självmant annullera studiestöd och genom att återbetala överbetalt studiestöd före mars följande år. Det sker enklast via e-tjänsten på Räntebidrag Efter studierna kan FPA i form av räntebidrag betala låginkomsttagares räntor för statsgaranterade lån i 5 halvårsperioder. Ansökan om räntebidrag skall helst göras i god tid före den betalningsdag som banken uppgett. Då kan räntebidraget betalas direkt till banken. Högskolestuderande som inlett nya studier tidigast hösten 2005 och som tagit minst euro i studielån för studierna kan efter studierna få ett skatteavdrag i beskattningen. Avdraget motsvarar 30 procent av den låneandel som överstiger euro. Åland har ett eget studiestödsystem. Frågor om studiestödet besvaras på FPA:s servicenummer Skolresestöd FPA kan ersätta kostnaderna för dagliga skolresor för heltidsstuderande vid gymnasier och yrkesläroinrättningar då avståndet mellan den studerandes bostad och läroinrättningen är minst 10 kilometer och kostnaderna för skolresan överstiger 54 /mån. Studerande måste alltid själva betala minst 43 /mån för sina skolresor. De som får skolresestöd är skyldiga att meddela FPA om förhållanden som påverkar stödet förändras. Bostadsbidrag för låginkomsttagare För att trygga en skälig boendenivå också för låginkomsttagare kan FPA bevilja antingen allmänt bostadsbidrag bostadstillägg för studerande (se studiestöd) militärunderstöd i form av bostadsunderstöd eller bostadsbidrag för pensionstagare. Studerande som inte har egen familj och som bor på hyra får i allmänhet studiestödets bostadstillägg. Övriga studerande kan ansöka om allmänt bostadsbidrag. Allmänt bostadsbidrag Statsrådet fastställer årligen självriskandelen för boendekostnader enligt familjestorlek, boningsort och inkomster. Statsrådet fastställer också maximiytan enligt personantal i hushållet och maximigränsen för boendeutgifterna per kvadratmeter. På finns ett program som hälper att uppskatta sitt eventuella bostadsbidrag. Bostadsbidrag för pensionstagare kan FPA bevilja pensionärer som fyllt 65 år men även yngre som har sjuk-, arbetslöshets-, individuell förtidseller efterlevandepension samt invandrare som får särskilt stöd för invandrare. Deltidspensionerade, personer med förtida ålderspension eller ålderspension enligt folkpensionslagen före fyllda 65 år kan inte få bostadsbidrag för pensionsatagare utan de kan möjligen få allmänt bostadsbidrag. Bostadsbidrag för pensionstagare betalas till kontot den 4:e dagen i månaden. Om den dagen råkar vara en helgdag blir betalningsdagen närmast föregående bankdag. På internetadressen finns ett beräknignsprogram som hjälper pensionstagare att få en uppskattning om sitt eventuella bostadsbidrag för pensionstagare. Frågor om bostadsbidrag besvaras på FPA:s servicenummer

8 14 15 Trygga produkter i mammalådan Från och med år 2008 påverkar varken egendom eller kapitalinkomster militärunderstödet, utan det är nettoinkomsterna som räknas. Förändringen har inverkan också på löpande militärunderstöd som sänkts på grund av egendom eller kapitalinkomster, men dessa värnpliktiga måste själva ansöka om att deras understöd justeras. FPA gör det inte automatiskt. Barnkläderna i moderskapsförpackningen får berömligt vitsord för produktsäkerhet. I december fann tullaboratoriet en aning för höga halter formaldehyd i haklappen och i täcket. Nu är problemen åtgärdade. Enligt expertutlåtanden samt forskningsanstalten VTT:s och tullaboratoriets test utgör produkterna i moderskapsförpackningen inga hälsorisker. Att formaldehydhalterna överskridits påvisar dock behovet av regelbunden övervakning. FPA ökar själv övervakningen men förutsätter också mera omfattande förhandstest av de företag som leverarar produkter till den nya moderskapsförpackningen., säger FPA:s upphandlingschef Tomi Ståhl. På FPA:s begäran testade tullaboratoriet produkter i moderskapsförpackningen i slutet av år Formaledhydtest gjordes på 36 produkter och 10 produkter testades för atsofärger. Före tvätt överskred haklapparnas formaldehydhalt de tillåtna halterna för barn under 2 år med 0,003 procent. I haklappen uppmättes en halt på 0,006 procent. I det första testet innehåll täcket före tvätt 0,004 procent formaldehyd. I kontrolltestet upptäcktes inget formaldehyd, vilket tyder Egendomen påverkar inte längre militärunderstödet Justeringen kräver ansökan De som inte ännu ansökt om justering av sitt militärunderstöd ska göra det så fort som möjligt. FPA beviljar nämligen inte understödet retroaktivt utan tidigast från ansökningsmånaden. FPA beviljar militärunderstöd både till militär- och civiltjänstgörare. Grundunderstödet är som högst 558,46 euro i månaden. Egna uppgifter på webben Militärunderstödet ersätter den värnpliktiga skäliga boendekostnader i fast bostad och studielåneräntor som förfaller. Understödet kan också trygga utkomsten för den värnpliktigas egen familj och barn med grundunderstöd, bostadsunderstöd och särskilt understöd. Värnpliktiga kan följa med sin ansökan och kolla upp sina egna förmånsuppgifter via e- tjänsten på på att bristen gällde ett enskilt fall eller ett enda parti. För säkerhets skull rekommenderar FPA att täckte tvättas innan det tas i bruk. Föräldrarna har varit ovanligt nöjda med den senaste moderskapsförpackningen. Moderskapsförpackningsjuryn beaktar responsen i följande förpackning. Foto Annika Söderblom Pappor flyttar pappamånaden År 2007 utnyttjade pappor pappamånaden. I år förväntas de bli ännu flera eftersom papporna nu kan skjuta fram sin pappamånad och inleda den först fem månader efter den egentliga föräldraledigheten. Pappamånaden får alltså utnyttjas inom ett halvår efter föräldrapenningperioden. Före februari 2008 hade 770 pappor meddelat FPA att de vill skjuta fram sin pappamånad. Mängden kan förefalla liten, men beror på att den flexibla pappamånaden endast gällde familjer som inledde sin föräldrapenningperiod tidigast år De första adoptivpapporna kunde skjuta fram sin pappamånad från och med i fjol somras. För biologiska pappor blev det aktuellt först under fjolårets sista månader. Långsam ökning Pappornas utnyttjande av familjeledigheter ökar sakta. År 2005 var det första gången som papporna i genomsnitt var familjelediga i 18 vardagar, vilket motsvarar den vanliga pappaledigheten. År 2006 var papporna familjelediga i 18,5 dagar och år 2007 i genomsnitt 19,1 dagar. Ökningen har varit jämn sedan år Pappamånaden infördes år 2003 och från och med år 2007 blev pappamånaden mera flexibel än tidigare. Meddela FPA två månader tidigare Pappor som vill skjuta fram sin pappamånad måste meddela det till FPA senast två månader innan föräldrapenningperioden upphör. FPA måste också två månader i förväg få veta när pappan tänker ta ut sin pappamånad. Familjelediga pappor och hälsan Familjedigheterna har under de senaste åren utvecklats, både hos oss och i andra länder, så att de sporrar papporna till längre faderskaps- och föräldraledigheter. Syftet är i första hand att främja jämställdhet både i arbetslivet och på hemmaplan. Att pappor tar ett större ansvar för barnavården innebär det att de i arbetsgivarnas ögon blir likadana riskinvesteringar som unga kvinnor har varit hittills. Pappor som tar ett större ansvar för barnavården jämnar troligen också ut fördelningen av hemarbetet. Förutom jämställdhetsmålsättningarna är det sällan man kommit att tänka på att pappans familjeledighet också kan ha en positiv inverkan på pappans eget välbefinnande och hälsa. Åtminstone de svenska forskarna Anna Månsdotter, Lars Lindholm och Anna Winkvist anser att ansvaret för vård av små barn och hälsosamma levnadsvanor hör ihop. Enligt forskarna kan kvinnornas större benägenhet att undvika hälsorisker förklaras just med att de har huvudansvaret för vården av små barn, vilket utvecklar deras egna attityder och beteende i hälsosammare riktning. Forskarna anser att pappornas föräldraledigheter är ett uttryck för hur idag pappor kastar loss och undviker traditionellt maskulint riskbeteende som är hälsovådligt. Det kan vara frågan om överdoser alkohol, ohälsosamma matvanor, farligt arbete eller i största allmänhet manligt skrävlande och riskfyllt beteende. Att pappor blir familjelediga minskar alltså hälsoriskerna. Också det har en positiv betydelse att en större roll i barnavården ger papporna nya roller, vilket konstaterats ha positiv inverkan på hälsan och välbefinnandet. Det är lätt att ersätta besvikelser på ett livsområde med framgång på andra områden. Månsdotter och hennes forskarkolleger testade sina hypoteser med ett material med ca svenska män som under åren blev pappor för första gången. Då var en femtedel av papporna föräldralediga. Deras hälsotillstånd mättes med dödlighet under åren Resultaten motsvarade förväntningarna. Jämfört med pappor som inte utnyttjat föräldraledigheter hade pappor som varit föräldralediga en 16 % lägre sannolikhet att dö under uppföljningsperioden. Förutom pappans ålder beaktade bedömningen även hans inkomstnivå, utbildning och födelseland. Fyndet kan tolkas på två olika sätt. Föräldraledigheter kan anses ha åstadkommit attityd- och beteendeförändringar som minskar hälsorisker. Det andra alternativet är att pappor som sedan tidigare värnat om sin hälsa väljer att ta föräldraledigt. Forskarna anser att ingetdera alternativet kan slopas. Andra undersökningar visar att pappans föräldraledighet också haft inverkan bl.a. på äktenskapets varaktighet, vilket ser ut att vara en tolkning av samband mellan orsak och följder. Å andra sidan var de pappor som var bland de första att använda föräldraledigheter antagligen också banbrytare i att anamma omanliga hälsosamma levnadsvanor. Det är intressant att forskningsresultatet som visar att pappans familjeledighet också verkar ha positiv inverkan på mammans hälsa. Dödligheten var 18 procent lägre bland de kvinnor vars män hade varit föräldralediga jämfört med kvinnor vars män inte varit föräldralediga. Då papporna ökar sin insats i barnavården och i hemarbetet belastar det oavlönade arbetet mammorna mindre och samtidigt minskar mammornas stress. Ett annat alternativ är att dessa familjer företräder ett urval hälsomedvetna föräldrar som betonar jämlikhet. Pentti Takala specialforskare, FPA Föräldradagpenningar Mammor och pappor har rätt till moderskaps, faderskaps- och föräldraledigt utan att deras anställningsförhållanden bryts. Rättigheten grundar sig på tjänste- och kollektivavtal. Löntagare ska i allmänhet meddela sin arbetsgivare om planerade familjeledigheter minst 2 månader tidigare, men för föräldraledigheter som är kortare än 2 veckor kan det räcka att meddela 1 månad i förväg. Under föräldraledigheter betalar FPA föräldradagpenningar som är skattepliktig inkomst. På finns ett program som hjälper att uppskatta den egna föräldrapenningperiodens längd och dagpenningens belopp. Via e-tjänsten på kan föräldrar även ansöka om föräldradagpenningar och kontrollera sina egna dagpenningsuppgifter. Familjelediga föräldrar som har både studielån och låga inkomster kan ha rätt till räntebidrag. Om familjens inkomster avsevärt minskar under familjeledigheterna kan det vara skäl att höra sig för om möjligheterna till bostadsbidrag hos FPA. Föräldradagpenningarna är moderskapspenning till mamman i 105 vardagar. Om mammans arbete utgör en hälsorisk för barnet eller modern kan hon bli mammaledig tidigare och få särskild moderskapspenning från FPA. faderskapspenning i 1-18 vardagar till en pappa som deltar i vården av barnet under moderskapseller föräldrapenningperioden. föräldrapenning i totalt 158 vardagar under föräldraledigheten till mamman eller pappan eller båda turvis. Om familjen samtidigt får flera barn förlängs föräldrapenningsperioden med ytterligare 60 vardagar för varje barn utöver ett barn. De extra dagarna får också användas parallellt så båda föräldrarna samtidigt kan vara hemma och ta hand om barnen. Adoptivföräldrar till adoptivbarn under 7 år har rätt till föräldrapenning i högst 200 vardagar om barnet är äldre än 54 vardagar då det tas i vård. Pappor kan få en hel pappamånad genom att använda de 12 sista dagarna av föräldrapenningperioden istället för mamman och kombinera dem med 1-12 vardagar förlängd pappaledighet. Pappaledigheten kan tas ut när somhelst inom 6 månader efter den egentliga föräldrapenningperioden. FPA betalar inte hemvårdsstöd i samband med pappamånaden. Föräldradagpenningarna bestäms i allmänhet enligt den i beskattningen konstaterade arbetsinkomsten, dvs. på samma sätt som sjukdagpenningar. FPA får i allmänhet dessa inkomstuppgifter och pensionsgrundande företagarinkomster enligt FöPL- och LPöPL-direkt från skatteverket. Om förvärvsinkomsten under de 6 närmaste månaderna före föräldraledigheten multiplicerad med 2 (årsinkomsten) vore minst 20 % större än årsinkomsten vid den senast fastställda beskattningen kan dagpenningen betalas enligt den större inkomsten. I samband med kortjobb kan föräldradagpenningen i vissa fall även bestämmas från kortare tid i arbete. Från löneinkomsten avdras utgifter för inkomstens förvärvande och 4,8 % som motsvarar löntagarens pensions - och arbetslöshetsavgift. Om familjen enligt beräknad nedkomst ska få ett barn till innan det äldre barnet fyllt 3 år kan dagpenningen för det följande barnet beräknas enligt den tidigare föräldradagpenningen. Moderskapspenningar som bestämts enligt arbetsinkomst betalas förhöjda för de första 56 dagarna. Likaså får både mamman och pappan höjd föräldrapenning för var sina första 30 vardagar med föräldrapenning. Höjningen gäller också arbetsgivare som får dagpenningen för att de betalar sina anställda lön också under mamma- och föräldraledigheten. Minimibelopp Föräldrar som saknar inkomster eller som har små inkomster får minst 15,20 /vardag i föräldrapenning. En förälder som förvärvsarbetar under sin föräldrapenningsperiod får minimidagpenning för arbetsdagarna. För arbetslösa föräldrar motsvarar dagpenningen arbetslöshetsskyddet. Studier jämställs med förvärvsarbete. En studerande förälder kan samtidigt få föräldradagpenningens minimibelopp och studiepenning. Om varken mamman eller pappan får studiepenning kan föräldradagpenningen betalas enligt arbetsinkomsterna. Föräldradagpenningar betalas månatligen i efterskott i 25 dagars rater, med undantag av faderskapspenningen som betalas efter pappans ansökan efter varje pappaledighetsetapp eller för alla etapper på en gång. Dagpenningen till arbetsgivaren? Om en arbetstagare får lön under sin föräldraledighet och lönen är minst lika stor som föräldradagpenningen betalar FPA dagpenningen till arbetsgivaren, men semesterersättningen får arbetstagaren själv. Arbetsgivaren kan hos FPA ansöka om semesterkostnadsersättning för föräldralediga anställdas semesterlön antingen med blankett Y17 eller via Partiell föräldradagpenning Om båda föräldrarna arbetar på deltid olika tider på dygnet och turas om att ta hand om barnet kan de samtidigt vara föräldralediga på deltid och få partiell föräldrapenning. Den partiella föräldrapenningen beräknas skilt för vardera föräldern enligt de egna arbetsinkomsterna. Det är möjligt att elektroniskt ansöka om föräldradagpenningar och de flesta andra familjeförmåner via självbetjäningstjänsten på Militärunderstöd Militärunderstödet tryggar utkomsten för militär- eller civiltjänstgörares anhöriga under tjänstgöringstiden. Den värnpliktiga själv kan endast få bostadsunderstöd och stöd för studielåneräntor betalda om de förfaller till betalning under tjänstgöringstiden. Med värnpliktiga avses i detta sammanhang också kvinnor i frivillig vapentjänst. Som anhöriga betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. Militärunderstödet är ett grundunderstöd som motsvarar full folkpension. Antalet barn påverkar beloppet bostadsunderstöd som ersätter boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas särskilt understöd, t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga borde betala under värnpliktstiden. Grundunderstödet minskar om familjens inkomster efter skatt och disponibla besparingar överstiger euro per familjemedlem.

9 16 17 Sommarbarnet Ninni fick en ny vän i Matilda från Kimito I fjol somras fick Kimitoflickan Matilda och Ninni från Helsingfors mera tid att lära känna varandra mera än den föregående solgassande sommaren då flickorna mest höll till vid badstranden. Valpen Nemo har ingenting emot att delta i Matildas och Ninnis lekar. Glädjen är lika stor varje gång Nemo hittar Ninni eller Matilda. Folkhälsan sammanför barn till föräldrar som jobbar på skolornas sommarlov med sommarlediga barnfamiljer. I fjol somras kom då 12-åriga Helsingforsflickan Mette "Ninni" Råman på nytt till familjen Lindström på Rugnola gård i Kimito. Familjens yngsta dotter Matilda, som då var 13 år ville gärna ha en kamrat för några sommarveckor. En sommar med solsken och regn fick Matilda och Ninni mer tid att lära känna varandra mera än den solgassande sommaren innan då flickorna mest höll till vid badstranden. Marja Lindström fick höra om sommarbarnsverksamheten via sitt eget engagemang som styrelsemedlem i Folkhälsans lokalavdelning. Hon jobbar med specialundervisning i lågstadiet i Kimito och har lediga somrar, medan maken Peter är spannmålsodlare på Rugnola. Ninni och Mathilda, har blivit vänner. På höstlovet fick Mathilda bo hos Ninni i Helsingfors. En åldersskillnad på ett år är inget hinder när båda har gemensamma intressen. Båda flickorna råkar dessutom ha mycket äldre syskon. Hästar och fotboll Mathilda började rida för ett år sedan på islandshästar i Pederså by och Ninni rider under skolåret i Brunakärr. Ninni kom ut till Rugnola med sin ridutrustning - ridhjälm och -väst gör hästsporten tryggare. Den julidag FPA-bladet besökte gården såg flickorna fram emot att få rida. Båda flickorna tycker också om att spela fotboll, vilket de har kunnat göra i en friidrottsförenings regi. Dit har flickorna cyklat på egen hand. Peter hittar man oftast på traktorn ute på åkrarna, men också han behöver avkopplande omväxling vilket båtutfärder med familjen ger möjlighet till. Ninni har fått vara med om en utfärd till familjens vänner i Bromarf. Mer resor blir det när Mathildas syster som sommarjobbat i Hangö, tar med sig flickorna till Åbo. Men både Marja och Peter tycker att det viktigaste inte är en massa organiserat program under sommarlovet, utan att barnen själva sysselsätter sig. Om fjolsommaren gav flickorna möjlighet att lära sig första hjälp och annat nyttigt i Folkhälsans simskola blev det i sommar mer spring på gårdsplanen med cockerspanieln Nemo, ännu valp. Gårdens katter är äldre och inte lika begivna på att bli indragna i flickornas lekar. På Rugnola finns det mycket utrymme också inomhus - i blåvita salen brukar flickorna lyssna på musik och dansa. Det kan de också göra om det är vackert väder ute på gårdsplan när Mathilda knäpper på cd-spelaren i bilen och öppnar bildörrarna. Att sätta sig framför datorn och spela spel är ingenting flickorna gör i timmar. Mathilda säger att hon brukar få huvudvärk om hon sitter länge vid datorn. Nästan roligare är det att spela vanliga sällskapsspel uppe på flickornas rum, eller läsa tidningar. Sommarlov Att drabbas av hemlängtan brukar de flesta sommarbarn göra i början. Men hemlängtan går om när man lär känna varandra, det vet Marja. Bra kändes det därför för Ninni att i somras återse sin sommarfamilj. Flickornas vänskap har hållit i sig. Efter att de lagt sig för natten vid 12-tiden brukar de ännu småprata tills de somnar. Flickorna får i mån av möjlighet ta hand om sig själva, Marja och Peter dikterar inte läggdags eller när det är dags att stiga upp om mornarna. Båda flickorna har varit på ridläger med striktare tider och Mathilda har också hunnit sommarjobba med ärtplockning. När Ninni bor hos Mathilda är det sommarlov med mycket lek och sena kvällar. Text Sunniva Ekbom Foto Annika Söderblom I fjol somras var det andra gången som Ninni Råman, t.h., var somnarbarn på Rugnola gård i Kinito. Matilda och Ninni har funnit varandra, säger Marja och Peter Lindström. Tiden blir inte lång för Ninni och Matilda. Ofta finns också Nemo med i bilden. Verksamhet med traditioner Folkhälsan startade sommarbarnsverksamheten år 1953, då i samarbete med befolkningsförbundet och Marthorna. Antalet sommarbarn varierar från sommar till sommar men ligger mellan barn. Idag är verksamheten ett samarbete mellan Folkhälsans förbund och Marthaförbundet. Varje sommar förmedlar Folkhälsan Läger, klubbar och simskolor... Folkhälsan erbjuder olika slag av läger, klubbar, simskolor och andra aktiviteter under sommarmånaderna. Till sommarverksamheten hör sommarläger som ordnas i Hangö, Karis och Pernå för ungdomar i åldern 8-15 år. Teman varierar från traditionella sommarläger till dansläger, seglingsläger, robinsonläger och paddlingsläger. Till de nyare temalägren hör lägren för flickor och pojkar som har anlag för övervikt och ett familjeläger med samma tema. Folkhälsan ordnar också språkbadsläger för finskspråkiga språkbadselever. Lägren börjar i allmänhet på söndag och slutar på fredag. Beroende på tema kostar ett läger euro. En del av lägren är subventionerade och därmed behovsprövade, men gratis för deltagarna. Folkhälsan tar emot anmälningar till sommarens alla läger fr.o.m. 25 mars I huvudstadsregionen ordnar Folkhälsan dessutom olika sommarklubbar i samband med eftisarna samt i juni och augusti på Simstadion. Närmare information: Maria Fridman, tfn (09) , Yasmina Kivinen, tfn (09) eller per e-post: fornamn.efternamn@folkhalsan.fi. Simskolorna störst Den sommarverksamhet som samlar mest barn och unga är simskolorna. Mera information via Nina Renlund nina.renlund@folkhalsan.fi Familjesemestrar Folkhälsan ordnar även familjesemester för barnfamiljer barn till värdfamiljer. Sommarbarnskoordinator Åsa Carlsson svarar på frågor tfn: , e-post: sommarbarn@ folkhalsan.fi. Information finns också på Rädda Barnen förmedlar sommarhem (lomakoti) för finskspråkiga barn. Närmare information: på olika orter. För semesterna kan familjen beviljas semesterstöd. Sista ansökningsdagen Närmare information: Susanna Stenman, tfn , eller susanna.stenman@ folkhalsan.fi. Program för lägerskolor Folkhälsan skräddarsyr också program för lägerskolor på lägergårdar utöver skolsommarlovet. Äventyrsbanan i Karis (Mjölbolsta) finns även till förfogande för barngrupper, men också för vuxna under våren, sommaren och hösten. Mera information om det fås av Frej Gottberg, eller adventure@folkhalsan.fi

10 18 FPA:s svenska servicenummer Servicenumren svarar på frågor om FPA-förmåner som kan bli aktuella olika livssituationer. Förälder Sjuk Funktionshindrad Studerande Värnpliktig Pensionär Utan arbete Efterlevande Stöd för boende Rehabilitering Flyttning till/från Finland FPA-kort, europeiskt sjukvårdskort Övriga frågor Ett samtal till kontaktcentrets servicenummer kostar kunden endast lokalnäts- eller mobilsamtalsavgiften. Servicenumren betjänar vardagar klockan Måndagar är bråda dagar Måndagarna är de allra brådaste dagarna och torsdagar de lugnaste dagarna på FPA-byråerna, visar den undersökning som FPA gjorde i kundbetjäningen under en vecka i slutet av november. Också på FPA:s kontaktcenter märks det att många frågor som gäller FPA aktualiseras under veckosluten då folk samlas och byter erfarenheter. Kötiderna till servicenumren brukar vara längre i början av veckan. Svårast är det att komma fram vid lunchtid. Var tredje lämnade in ansökan Den vecka som undersökningen gällde hade FPA-byråerna besök av nästan kunder. Var tredje (34 %) besökare stack sig in för att lämna in en ansökan. Det är den allra vanligaste orsaken till ett besök på FPA-byrån också enligt tidigare undersökningar. Den vanligaste förmånen som var orsak till besöket var det allmänna bostadsbidraget (14,3 %), men även sjukvårdsersättningarna inklusive resekostnadsersättningar utgör en betydande grupp (9,6 %). E-tjänsten minskade besök på FPA-byråerna Besök som hade samband med att arbetslösa lämnade in sina månatliga meddelanden om arbetslöshetstid på blankett TT minskade på sex månader från 11,1 till 9,1 %. Orsaken är att det under denna tid blev möjligt att meddela sin arbetslöshetstid elektroniskt via FPA:s e-tjänst på internet. De FPA-anställda som arbetar i kundbetjäningen uppskattade att över hälften (63 %) av besöken vara ärenden som också hade kunnat skötas via någon annan av FPA:s servicekanaler, dvs. per post, via servicenumren eller e-tjänsten på internet. Under 4 % talar svenska Inte oväntat talar majoriteten av kunderna finska då de besöker FPA-byrån. Endast 3,8 % av besökarna talade svenska, 1,2 % talade engelska och 0,3% något annat språk ringde och frågade om utkomstskyddet för arbetslösa Arbetsförvaltningens telefonservice för utkomstskyddsärenden mottog år 2007 totalt ca samtal. Till servicen ringer arbetstagare, arbetssökande, studerande, deltidsföretagare, personer som är intresserade av företagsverksamhet, samt andra som har frågor om utkomstskyddsärenden. Den svenska servicen betjänar måndag-fredag kl 9-16 på numren och Den finska servicen fungerar måndag-fredag kl 9-17 på numren och Moderskapsunderstöd i pengar eller som förpackning Barnets mamma kan välja antingen en moderskapsförpackning (mammalåda) eller ett skattefritt moderskapsunderstöd på 140 euro. Familjer som på samma gång får flera barn får höjt moderskapsunderstöd. För två barn som på samma gång föds eller adopteras till familjen ger FPA ut 3 moderskapsunderstöd (1+2) och för tre barn 6 moderskapsunderstöd (1+2+3). Adoptivföräldrar har också rätt till moderskapsunderstöd förutsatt att barnet som tas i vård är under 18 år. Adoptivföräldrar kan få understödet efter att de har utsetts till adoptivföräldrar för ett barn. Ansökan om moderskapsunderstöd ska lämnas till FPA senast 2 månader före barnets beräknade födelsedatum. Adoptivföräldrar ska ansöka om moderskapsunderstöd inom två månader efter att de tagit emot barnet. Det är också möjligt att köpa moderskapsförpackningen för 274,15 euro + porto. På Åland sköter kommunerna moderskapsunderstödet. Olika samtalspris Det är förmånligast att ringa till servicenummer som börjar på Ett samtal till sådana nummer kostar vanlig lokalnäts- eller mobilsamtalsavgift. Avgifterna för mobilsamtal till företagsnummer sjönk i februari till 8,21 cent/ samtal + 16,90 cent/minut mot nuvarande avgift på 29,13 cent/ minut. Däremot steg samtalen från fast telefon till 8,21 cent/ samtal + 5,9 cent/minut. Närmare information på FPA kan kräva tillbaka arbetslöshetsförmåner Barnbidrag För barn som är bosatta i Finland betalar FPA månatligen barnbidrag skattefritt tills barnet fyller 17 år. Bidraget betalas vanligen till barnets vårdnadshavare. Om barnbidraget betalas till barnet självt beaktas detta barn inte i syskonförhöjningarna. För familjens barn som är berättigade till barnbidrag betalar FPA varje månad 100 för äldsta barnet 110,50 för nästäldsta andra barnet 131 för tredje barnet 151,50 fjärde barnet 172 för femte barnet och varje följande barn. Ensamstående föräldrar får ett ensamförsörjartillägg på 46,60 /månad för varje barn. Gemensam vårdnad utesluter inte tillägget men samboende får inte ensamförsärjartillägg. Ansökan om barnbidrag kan göras redan i samband med ansökan om moderskaps- och föräldradagpenningar, men också senare. Barnbidraget kan i allmänhet betalas 6 månader retroaktivt efter att FPA har fått ansökan. FPA har från och med början av året kontrollerat arbetslöshetsersättningar som utbetalats under åren närmare. På basis av kontrollerna har fall tagits för närmare granskning. De oklara fallen är färre än vad en testkörning som gjordes i fjol tydde på. I flera fall antas FPA vara tvungen att kräva tillbaka utbetalda arbetslöshetsersättningar. I enskilda fall har FPA också skäl att misstänka bedrägeri och föra saken vidare. Det handlar om fall där personer som haft arbetslöshetsersättningar från FPA samtidigt haft beskattningsbara arbets- eller förvärvsinkomster. FPA-byråerna kontaktar de berörda personerna under vårens lopp. FPA fortsätter med att granska grunderna för färskare arbetslöshetsersättningar. Fortsättning för jämkad arbetslöshetsförmån Lagen om utkomstskydd ändrades vid årsskiftet så att jämkad arbetslöshetsförmån kan beviljas till utgången av år 2009, trots att maximitiden på 36 månader för utbetalningen har löpt ut. Tidigare skulle tidsgränsen löpa ut i slutet av år År 2009 tar FPA hand om underhållstöden från kommunerna. Redan från och med i år har FPA tillgång till kommunernas uppgifter om underhållsstöd. FPA betalar barnbidraget till mottagarens konto den 26 dagen i månaden. Om den 26 dagen infaller på en helg, midsommaren, lördag eller dagen efter en helg betalas barnbidraget närmast föregående bankdag. På Åland betalar FPA ut barnbidraget, men det finansieras av landskapsregeringen enligt den åländska lagstiftningen. På Åland är barnbidragen fr.o.m. mars 2008 från och med det äldsta barnet 110, 143, 185, 214 och 259 euro. Ensamförsörjartillägget är 50 euro. Adoptionsbidrag FPA betalar ett skattefritt specialbidrag till adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år från utlandet. Adoptionsbidraget är en engångsersättning och beloppet är beroende på barnets hemland: Estland euro Kina och Colombia euro andra länder euro. Om flera barn adopteras på samma gång betalar FPA 30 % av bidragsbeloppet för varje barn utöver ett barn. Många mammor och pappor har upptäckt hur enkelt det är att ansöka om familjeförmåner och kontrollera sina egna förmånsuppgifter via e-tjänsten på internet. Självbetjäningstjänsterna fungerar dygnet runt. Foto Annika Söderblom Mammor och pappor ansöker om familjeförmåner via webben Föräldrar kan ansöka om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningar elektroniskt via FPA:s e-tjänst på internet. Samtidigt kan de ansöka om moderskapsunderstöd och barnbidrag. FPA tog i bruk e-tjänsten för barnfamiljer i slutet av november. Under de första månaderna hade föräldrarna hittat dit nästan gångern. Vi fick in nästan ansökningar om barnbidrag via e-tjänsten. Särskilt papporna har hittat tjänsten väl, berättar planerare Päivi Österman från FPA. Österman misstänker att unga pappor är vana att använda nätbanker och andra e- tjänster från förut. Därför har de också ansökt om faderskapspenningar elektroniskt. En annan orsak kan vara att det i allmänhet inte behövs bilagor till faderskapspenningsansökan, så det är enkelt att skicka in den kompletta ansökan elektroniskt. Också mammor kan ansöka om moderskapspenning via e-tjänsten, men det måste skilt skicka barnrådgivningens intyg över graviditeten till FPA. Ofta får mammor, speciellt de som har stora arbetsgivare, lön under moderskapsledigheten. Då kan deras ansökan gå via arbetsgivaren. Det är sällan pappor för lön under pappaledigheten så pappor ansöker själva om sina dagpenningar direkt hos FPA, tillägger Päivi Österman. Egna uppgifter kollas flitigt Småbarnsföräldrarna är fligit inne på e- tjänsten och kollar upp sina förmånsuppgifter. Då de loggar in till e-tjänsten ser de till exempel om de har fått ett beslut på sin ansökan, hur stor dagpenning de kommer att få och när pengarna kommer på kontot. Uppgifterna om föräldradagpenningar har intresserat föräldrarna mest, under fjolåret gånger. Intressanta är också uppgifterna om barnbidrag, som kontrollerades gånger och uppgifterna om stöd för hem- och privat vård av barn, som föräldrar tittade på gånger. Heidi Liesivesi Vad kan man ansöka om elektroniskt? Via FPA:s självbetjäningstjänst på kan du ansöka om moderskapsunderstöd moderskaps-, faderskaps och föräldrapenning barnbidrag adoptionsbidrag sjukdagpenning handikkappbidrag för personer över 16 ålderspenion vårdbidrag för pensionstagare senare i år även studiestöd. Dessutom kan du bl.a. fylla i meddelandet om arbetslöshetstid återbetala, annullera eller avbryta studiestöd ändra dina kontouppgifter för de förmåner som finns i spalten till vänster kontrollera dina uppgifter om de vanligaste förmånerna se om din ansökan är avgjord och när du får pengarna på kontot. läsa brev och beslut som du fått från FPA Du loggar in med dina nätbankskoder. Om du har tillgång till kortläsare kan du också logga in med ditt elekroniska ID-kort.

11 20 21 Efter jobbet är mamma närståendevårdare När familjen Leonards andra barn var några veckor gammalt och drabbades av en allvarlig sjukdom blev hela familjen tvungen att organisera om sitt liv. Först stannade mamma Tiina hemma i några år, men hon kom till att hon, för att själv må bra, behövde arbeta och vara närståendevårdare vid sidan om. Tiina Leonards 11 år gamla son Patrick är bl.a. autistisk och utvecklingsstörd. Trots att han kräver att en vuxen ständigt är närvarande, tog Tiina Leonard beslutet att återgå till arbetslivet efter åtta år hemma med honom och hans syskon. Hon måste hitta ett arbete som kunde utföras medan barnet är i skolan och i skolans dagverksamhet. För en mamma som är näståendevårdare och har förvärvsarbete blir det inte mycket tid över för vila. Patrick kräver på heltid uppmärksamhet från en vuxen, och ibland är det bara mamma som duger. Hemarbetet lider, men vi har kommit fram till att det här nu är det viktigaste i vårt liv. Det finns mycket som fortfarande skulle gå enklare att ordna om jag var hemma på dagarna. Efter åtta år hemma behövde jag i alla fall det här andningshålet. Min värld skulle vara mycket begränsad om jag bara var hemma, resonerar Tiina Leonard. Patricks humörsvängningar i inverkar på hela familjens vardag och på hur mamma orkar. Om Patrick har en dålig dag, är omedgörlig och sover dåligt, är vi alla trötta. Men jag är ändå inte beredd att avstå från mitt förvärvsarbete. Nya krafter av assistenttimmar Tiina Leonard har varit Patricks närståendevårdare ända sedan pojken föddes. Inför beslutet att bli närståendevårdare för sitt eget barn tvekade hon inte. Jag ville att Patrick skulle få vara hemma liksom våra andra barn. Men ibland, när det varit riktigt kärvt, har jag också funderat på möjligheten att Patrick skulle bo någon annanstans. I början blev Tiina Leonard tvungen att välja mellan stöd för närståendevård och assistenttimmar. Det var inte möjligt att få båda samtidigt. Jag valde assistenttimmarna, för viktigare än pengarna var att jag någon gång kunde få tid både för mig själv och för Patricks syskon. För några år sedan började Leonard få stöd för närståendevård förutom assistenttimmarna. Jag skötte Patrick hemma tills han var tre år. Då började han i ett gruppfamiljedaghem. Närståendevårdare har jag i alla fall varit en avsevärt kortare tid. När Patrick föddes fick jag höra att ett litet barn kräver mycket vård i vilket fall som helst. Med ett handikappat barn är vardagen i alla fall ganska besvärlig ibland. I samma takt som barnet växer ökar också skillnaden i jämförelse med friska barn, funderar Tiina Leonard. Familjevårdaren viktig Patricks skolgångsbiträde fungerar också som hans familjevårdare. När Patrick är tillsammans med sin familjevårdare har den övriga familjen egen tid. Tiina Leonard berättar att familjevården är viktig för hela familjen. Jag vet inte hur vi skulle orka utan den. Fortfarande skulle jag välja familjevården framom stöd i pengar. När avbytarvården fungerar orkar hela familjen bättre. För Patrick har vi prövat både familjevård och institutionsvård, och vi har varit nöjda med båda. Innan vi hittade en Svårt erkänna att man är närståendevårdare Närståendevård berör många finländare under något skede av livet. En stor del av närståendevårdarna sköter ett förvärvsarbete vid sidan om. För många är det en ekonomisk nödvändighet men också ett andningshål. Närståendevårdare och Vänner -Förbundet rf har utrett att det finns omkring närståendevårdare i Finland. Många förvärvsarbetar. Statistikcentralen uppskattar att cirka närståendevårdare varje vecka också sköter ett dagarbete. Merparten av närståendevården sker ändå utanför det officiella stödsystemet. Endast egen familjevårdare ordnades avbytarvården för Patrick genom vård på instution. Vi var nöjda också med institutionsvården, för då var vården inte beroende av en enda person. Tiina Leonard berömmer inte bara den egna familjevårdaren. Hon ger också personalen på Patricks skola beröm utan förbehåll för vården av sin autistiska son. Personalen i Patricks klass har gjort oerhört mycket för honom. De orkar hålla fast vid det som lärts in. Patrick lär sig omkring närståendevårdare som varje vecka också är i förvärvsarbete omfattas av stödet för närståendevård. Av de närståendevårdare som lyfter stöd för närståendevård har omkring 20 %e tt förvärvsarbete. Av dem arbetar cirka 12 procent heltid och resten deltid. Den dubbla arbetsinsats som många gör har fortfarande inte kommit i dagen, för det är svårt att erkänna att man är närståendevårdare. Merparten av dem som bistår är föräldrar, barn och andra släktingar och vänner inga närståendevårdare. hela tiden något nytt, men det går långsamt och det kräver övning. Någonting trevligt varje dag Tiina Leonard besöker regelbundet en stödgrupp för föräldrar till handikappade barn. I stödgruppen kan man dela sina erfarenheter med andra i samma situation. Av föräldrar till andra barn får man värdefulla råd om hur man ska få vardagen att fungera. Patrick är i grunden ett friskt barn. Han har ingen sjukdom eller skada som förvärras. Vi har i alla fall kommit relativt lätt undan. Det inser jag när jag jämför med sådant jag hör i stödgruppen. Man måste bara själv försöka mobilisera all uthållighet och allt tålamod, anser Tiina Leonard. Några framtidsplaner har familjen Leonard inte. Vi tar en dag i sänder. Tiden rinner i väg så snabbt. Trots att jag är en aning pessimistiskt lagd försöker jag njuta av varje dag och göra sådant som är trevligt tillsammans med barnen. Tiina Leonard vill citera något hon hörde i ett TV-program: Gör någonting trevligt varje dag. Det strävar hon efter i sitt liv. Päivi Vuorivirta Översättning Gunilla Bergström Plastbokstäver är viktiga för Tiina Leonards son Patrick. Hela tiden vill han hålla två slumpmässigt utvalda bokstäver i händerna. Han lägger ner dem på bordet när han ska göra något annat som han tycker om. Under skoldagen avstår han från bokstäverna, men han har dem i alla fall med sig i ryggsäcken. Foto Annika Söderblom Vårdledigt för närståendevårdare i planerna Arbetsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna att införa rätt till vårdledigt för närståendevårdare. Arbetsgruppen ska bland annat utreda frågor om hur anhöriga kan sammanjämka närståendevården med sitt förvärvsarbete och privatliv i övrigt. Utredningen väntas bli klar i vår. I Finland finns uppskattningsvis närståendevårdare, av vilka cirka fick stöd för närståendevård. Det uppskattas att dubbelt flera skulle behöva stöd. Behovet av närståendevård växer i och med att befolkningen blir äldre. Alterneringsledigt minst två år till Systemet med alterneringsledighet fortsätter åtminstone två år till, dvs. åren Det betyder att alterneringsledigheter som avtalas senast år 2009 kan tas ut före den Villkoren för alterneringsledigt och ersättningarna hålls i det stora hela oförändrade och systemet finansieras även i fortsättningen med medel från arbetslöshetsförsäkringen. Möjligheten till alterneringsledigt infördes år Sedan dess har över personer utnyttjat den. Regeringen har som mål att alterneringssystemet ska bli bestående efter år Stöd för vård av barn Ett barn har rätt till kommunal dagvård efter föräldradagpenningperioden ända tills barnet blir läropliktigt. Som alternativ till kommunal barndagvård eller av privat dagvård som köpts av kommunen kan föräldrarna välja en annan vårdform och från FPA få antingen stöd för hemvård av barn när familjen har ett barn under 3 år. stöd för privat vård av barn när familjens barn under skolåldern tas om hand av en privat dagvårdsproducent. Det kan vara ett privat daghem, en familjedagvårdare eller en person som är anställd av familjen. Familjerna kan flexibelt välja stöd för hemvård eller privatvård för olika barn. Stödet för hemvård är en vårdpenning som betalas separat för varje barn berättigat till stödet. Stödet är 294,28 e/mån för ett barn under tre år, 94,09 e/mån för varje därpå följande barn under tre år och 60,46 e/mån för barn under läropliktsåldern. FPA kan också utöver vårdpenningen betala ett vårdtillägg som är högst 168,19 /mån. Vårdtillägget betalas för endast ett barn. Adoptivföräldrar kan få stöd för hemvård också då de adopterar ett barn över 3 år. Stödet kan beviljas tills det förflutit 2 år från föräldrapenningperiodens början. Stödet upphör senast då barnet börjar skolan. Rätten till vårdtillägg och vårdtilläggets storlek beror på familjens inkomster. Stöd för hemvård av barn utbetalas till den förälder eller målsman som huvudsakligen vårdar barnet. Om barnet vårdas av någon annan än målsmannen kan stödet betalas till den. Stödet för privat vård av barn består av en vårdpenning på 137,33 e/mån per barn och ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 134,55 e/mån och barn. Vårdpenningen och vårdtillägget betalas för varje barn som är berättigat stöd för privat vård av barn. Familjen ansöker om stödet hos FPA men FPA betalar det till dagvårdsproducenten. Vård för privat vård av barn utbetalas till dagvårdsproducenten. Stödet betalas i efterskott den sista vardagen i månaden till mottagarens konto. Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna. Partiell vårdpenning Föräldrar som förkortar sin arbetstid till högst 30 timmar i veckan då deras barn är under 3 år eller på skolans lägsta klasser kan få 70 euro i månaden i partiell vårdpenning. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt p.g.a. sjukdom eller handikapp kan föräldern beviljas partiell vårdpenning tills barnet avslutat sitt tredje skolår. Om barnets skolstart har blivit uppskjuten kan man få partiell vårdpenning om barnet deltar i förundervisning. Om båda föräldrarna under samma period arbetar på deltid för att kunna ta hand om barnet t.ex. den ena på förmiddagar och den andra på eftermiddagar, kan båda få partiell vårdpenning. Hemvårdsstöd, privatvårdsstöd och partiell vårdpenning kan beviljas 6 månader retroaktivt efter ansökan. Frågor om familjeförmåner besvaras på FPA:s servicenummer Handikappbidrag för barn och vuxna Handikappbidraget för personer under 16 år är avsett att stöda hemvården av långtidssjuka eller handikappade barn. FPA kan bevilja bidraget då barnet i minst 6 månader lider av en långvarig sjukdom eller ett funktionshinder som kräver vård och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. FPA har i samarbete med sakkunnig läkare fastställt bidragsgrunderna i samband med olika sjukdomar. Bidraget är skattefritt. Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt minst ett år p.g.a. sjukdom eller handkapp. Bidraget ska underlätta möjligheterna att klara sig självständigt i vardagen och är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller ersätta extra kostnader som handikappet orsakar. De som får sjukpension (tidigare invaliditetspension) eller rehabiliteringsstöd från FPA kan inte få handikappbidrag. Istället kan de ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Handikappbidragen ärfinns i tre kategorier beroende hur belastande eller krävande sjukdomen eller handikappet är: handikappbidrag, grundbelopp 81,83 e/mån, förhöjdt handikappbidrag190,94 e/månad handikappbidrag till högsta belopp 370,24 e/ månad. Ansökan kan även göras via Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Frågor om handikappbidrag besvaras på FPA:s servicenummer Vårdbidrag för pensionstagare Pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller funktionshinder lider av nedsatt funktionsförmåga i minst ett år kan ha möjlighet till vårdbidrag för pensionstagare för att de ska kunna fortsätta att bo hemma. Vårdbidraget är avsett som ersättning för vård-, service- och andra kostnader. För att få vårdbidrag ska man bo i Finland, ha fyllt 65 år eller ha invalidpension, rehabiliteringsstöd eller individuell förtidspension antingen som folk- eller arbetspension eller ha särskilt stöd för invandrare. FPA betalar inte vårdbidrag till personer som får arbetslöshetspension, delinvalidpension, deltidspension eller ålderspension före fyllda 65 år. De kan istället ansöka om handikappbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är graderat utgående från behovet av hjälp i minst ett år, behovet av handledning och tillsyn samt enligt merkostnadernas storlek. det lägsta vårdbidraget är 54,80 e det förhöjda vårdbidraget 136,43 e och specialvårdbidraget 288,49 e i månaden. Vårdbidraget för pensionstagare är skattefritt. FPA kan bevilja vårdbidrag för pensionstagare retroaktivt för högst ett år efter ansökan. Det är också möjligt att ansöka om vårdbidrag för pensionstagare elektroniskt på internet Den retroaktiva ansökningstiden är 6 månader. Kostersättning i samband med celiaki 16 år fyllda personer, som lider av celiaki och som har en korrekt diagnos kan få en ersättning för glutenfri diet. Den skattefria ersättningen är 21 euro i månaden och den kan betalas både utan och utöver ett eventuellt vårdbidrag för pensionstagare eller handikappbidrag.

12 22 23 Vi får inte tappa greppet om utslagningshotade unga Inte en enda ung människa ska få gå förlorad i marginaliseringsspiralen. Det anser revisorerna som granskat den förebyggande verksamheten mot att unga blir utslagna. De driver nu på myndigheterna för att de ska åstadkomma effektivare åtgärder samt bättre samarbete och uppföljning av hur insatserna fungerar. Enligt Statistikcentralen finns det i Finland ungdomar som varken studerar eller är med i arbetslivet. I jämförelse med den siffran mångdubblas antalet unga som riskerar att marginaliseras när frågan granskas ur familjeperspektiv: ju sämre det går för familjen, desto fler blir antalet utslagna unga. Enligt uppskattning kan det för närvarande finnas så pass många som ungdomar som löper risk att bli marginaliserade. Sanningen ligger säkert någonstans mitt emellan dessa två siffror, tror ledande verksamhetsrevisor Teemu Kalijärvi, som arbetar vid Statens revisionsverk och som granskat utslagning bland ungdomar. des förutom av Kalijärvi av ledande verksamhetsrevisor Sari Hanhinen och överrevisor Nina Martikka samt ledande verksamhetsrevisor Ville Vehkasalo vid Statens revisionsverk. Samarbete och forskning behövs De som genomfört revisionen anser att ingen ny myndighet behövs för att situationen ska bli bättre för ungdomar som löper risk för marginalisering. Vi har alldeles tillräckligt med myndigheter, till och med för många. De som finns måste nu aktivera sig och våga ta ansvar, säger Teemu Kalijärvi. Enligt Nina Martikka är de tjänster som erbjuds ungdomarna splittrade. Ingen tycks ha ansvaret för helheten. Varje ministerium har egna program som ska förhindra marginalisering, men det är inte säkert att programmen omsätts i praktiken. Dessutom saknas nästan all samordning mellan ministerierna, säger Nina Martikka. Samarbete fungerar inte av sig självt. Någon måste fungera som lokomotiv och koordinera samarbetet, påminner Teemu Kalijärvi. Nina Martikka är rädd för att ministeriernas fina program mot marginalisering förblir retorik, om man inte ingående börjar analysera om programmen alls genomförs och vilka resultat de ger. Också kostnadsaspekten måste kopplas till analysen. Lyckade åtgärder har alltid Teemu Kalijärvi, Sari Hanhinen och Nina Martikka anser att de myndigheter som ansvarar för det förebyggande arbetet bättre än i dag bör känna till vad som är praxis hos varandra. Foto Annika Söderblom också positiva kostnadseffekter, tror hon. Revisionen gällde undervisningsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt arbetsministeriets förvaltningsområden. Samhällsekonomisk utmaning Sari Hanhinen gör bedömningen att det för närvarande direkt eller indirekt via de olika ministerierna satsas miljarder på att förebygga marginalisering. Med de existerande resurserna kan man säkert förhindra att allt fler unga hamnar in på en väg som leder utför, om man på allvar arbetar tillsammans och inte bollar ungdomarna mellan olika möjligheter. De som utarbetat revisionsrapporten understryker att arbetet mot marginalisering även är en ekonomisk fråga, också om de anser att marginalisering alltid är en personlig tragedi. Marginalisering hänger alltid samman med aspekten att produktion går förlorad. Om en ung person i exempelvis 40 år står utanför arbetslivet och konsumerar socialskyddsresurser, är varenda ung person som räddas av stor betydelse också ekonomiskt. Det yrkesövergripande haltar Nina Martikka påminner om att när det gäller att förebygga marginalisering bland unga handlar det om yrkesövergripande samarbete mellan olika aktörer lärare, socialarbetare, arbetskraftsmyndigheter osv. Vid revisionen kom det fram att yrkesövergripande samarbete är sällsynt och sällan blir lyckat. Teemu Kalijärvi säger att det yrkesövergripande också har blivit en tom fras: någon åtgärd anses ha bättre effekt när den bygger på yrkesövergripande samarbete. Genom utredning kom det fram att lösningen av en ung persons problem till och med kan fördröjas om angreppsmetoden är yrkesövergripande. Då kan man nämligen råka ut för att olika lagar står i konflikt med varandra. Exempelvis tystnadsplikten kan försvåra situationen: en lärare vet kanske inte riktigt vad han kan diskutera med en socialarbetare och vart han törs sända de aktuella eleverna vidare. Många faktorer bakom utslagning Sari Hanhinen berättar att det inte är bara en enda faktor som får en ung person att komma på avvägar från normala spår. Risk för marginalisering uppstår när flera faktorer som disponerar för en tillvaro som sämre lottad hopar sig: dålig framgång i skolan, problem i kamratkretsen, rusmedel, men- tala problem Varje ung människa som riskerar att slås ut är unik, men de här ungdomarna går i alla fall att känna igen. Normalt kan man i en skolklass märka när marginaliseringsspiralen har börjat. Läraren, skolhälsovårdaren eller någon annan som har mycket att göra med den person som saken gäller kan ta tag i problemet. Huvudansvaret för att det som håller på att hända kommer i dagen ligger förstås hos föräldrarna. Deras betydelse får inte underskattas. Sari Hanhinen säger att det ofta förekommer problem redan i den unga personens familj. Man talar om marginalisering och utslagning över generationsgränserna. Det finns ungdomar vars föräldrar har varit arbetslösa hela den tid barnen funnits till. Ibland klarar föräldrarna inte av att ta sitt ansvar. Och inlärning efter modell fungerar effektivt om hemmet inte sporrar till studier eller arbete finns förutsättningar för att marginaliseringsspiralen ska sätta i gång. Text Hilkka Arola Illustration Annika Mannström Översättning Gunilla Bergström Staten ska söka upp och aktivera ungdomar Arbets- och näringsministeriet ska förebygga utslagning bland ungdomar med ett tilläggsanslag på 15,5 miljoner euro. Den s.k. ungdomspengen ska användas bl.a. för uppsökande arbete som ska ingripa då ungdomar hotar bli utslagna och vägleda de unga till ungdomsverkstäder och andra tjänster som finns till buds inom den offentliga sektorn. En femtedel av ungdomspengen används för lönesubventioner i form av rekryteringsstöd så att arbetsgivarna blir villiga att anställa ungdomar i högre grad än tidigare.. Tröskeln för rekrytering ska sänkas för ca yrkesutbildade ungdomar genom tilläggsanslaget. Arbetsministeriet har som mål att 700 ungdomar som saknar yrkesutbildning ska få ett löneunderstött läroavtal. Enligt färska uppgifter blev över 4000 ungdomar som hade gått ut grundskolan utan plats för fortsatta studier år Andelen ökade med två procentenheter från året innan. Undervisningsministeriet har som målsättning att alla ungdomar ska ha möjlighet till fortsatta studier. Fullmäktige kritiserar långa besvärstider Den nuvarande besvärstiden hos Besvärsnämnden för social trygghet är oskäligt lång med tanke på medborgarnas utkomst och rättsskydd, poängterar FPA: s fullmäktige. För tillfället tar det i medeltal 13 månader att få ett besvär behandlat i nämnden. Fullmäktige förutsätter att social- och hälsovårdsministeriet åtgärdar bristerna bl.a. genom att öka personresurserna i nämnden. Då FPA:s kunder besvärar sig hos nämnden och får avslag tar det ytterligare ungefär ett år innan ärendet tas upp i försäkringsdomstolen. De långa besvärstiderna tvingar medborgare att ansöka om utkomststöd, som ska vara den sista utvägen. Enligt FPA:s fullmäktige skulle en skälig behandlingstid vara högst sex månader. Besvärsnämnden för social trygghet fick i början av år 2007 ta över uppgifterna från de tidigare socialnämnderna, som behandlade besvär som gällde pensions-, handikapp-, boende-, familje- och sjukförsäkringsförmåner. Fullmäktigeordförande är riksdagsledamot Anneli Kiljunen. Från retorik till handling Att få det förebyggande arbetet att bli effektivt är svårt, men att hålla festtal i ämnet är enkelt, konstaterar Teemu Kalijärvi. Han anser att förebyggandet av utslagning har blivit en tom politisk fras, med hjälp av vilken verksamhet med allt mellan himmel och jord motiveras och rättfärdigas. Vi borde nu ta oss vidare från retorik till konkreta åtgärder. Vi borde kavla upp ärmarna och hugga tag i arbetet, säger han kort och koncist. Teemu Kalijärvi anser att lilla Finland inte alls har råd att förlora ungdomar i marginaliseringsspiralen. Inte en enda människa borde få gå förlorad. Bakom hans åsikter ligger en revisionsberättelse som gäller förebyggande av marginalisering bland unga och som i fjol publicerades av Statens revisionsverk. Hur marginaliseringen bland ungdomar ska förebyggas utred- Alterneringsledighet med ersättning För att en arbetstagare ska kunna bli alterneringsledig måste arbetsgivaren ha förbundit sig till att istället anställa en arbetslös person via arbetsförmedlingen. Då kan den alterneringslediga få alterneringsersättning från FPA. För att kunna få alterneringsledigt ska man ha varit i arbetslivet i minst 10 år. Desstuom ska man i minst ett år ha arbetat för sin nuvarande arbetsgivare. Den anställda ska själv avtala med sin arbetsgivare om alterneringsledigheten. Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. Under alterneringsledigheten kan FPA betala en en alterneringsersättning, som motsvarar 70 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). För dem som varit i arbetslivet i minst 25 år är ersättningen 80 % av arbetslöshetsersättningen. Försöket med alterneringsledigt har förlängts till Grundstöd för arbetslösa Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet för arbetslösa är som högst 24,51euro per dag. Den betalas för 5 dagar i veckan. Barntillägget är för ett barn 4,64 e/dag, för två barn 6,82 e/dag och för tre eller flera barn 8,79 e/dag. Arbetslösa arbetssökande i åldern år kan från FPA få grunddagpenning arbetsmarknadsstöd eller utbildningsstöd De som blir uppsagda på ekonomiska och produktionsrelaterade grunder kan ha möjlighet till omställningsskydd (se Omställningsskydd efter uppsägning). Arbetslösa som uppfyller arbetsvillkoret och inte hör till någon arbetslöshetskassa kan få grunddagpenning. Grunddagpenningen betalas för 5 dagar i veckan högst 500 dagar och den är beskattningsbar inkomst. Av en person som för första gången söker arbetslöshetsersättning förutsätter arbetsvillkoret arbete i minst 10 månader under de senaste 28 månaderna som föregått arbetslösheten. För en person som redan tidigare har fått arbetslöshetsersättning är arbetsvillkoret endast 8 månader arbete under de senaste 24 månaderna. För företagare är arbetsvillkoret strängare och företagsverksamheten bör ha upphört. Arbetsmarknadsstöd kan även beviljas arbetslösa som inte uppfyller arbetsvillkoret och arbetssökande som redan fått arbetslöshetsdagpenning den maximala tiden, dvs. i 500 dagar. Inget arbetsmarknadsstöd beviljas under 25-åringar som saknar yrkesutbildning och som inte heller har deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat: nästan alla inkomster och sociala förmåner som den arbetslöse själv eller makan/maken har inverkar på hur stort arbetsmarknadsstödet blir. Från inkomsterna avdras förutom utgifterna för inkomstens förvärvande även 536 /mån från makans/makens inkomster. Om man har fått grunddagpenning och/eller inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning innan man börjar få arbetsmarknadsstöd inverkar partnerns inkomster inte på beloppet under de första 180 dagarna. Samma gäller arbetslösa som fyllt 55 år och som uppfyllt arbetsvillkoret före arbetslösheten eller deltar i arbetspraktik, arbetskraftspolitisk utbildning eller rehabilitering. Till arbetssökande som arbetar på deltid eller endast sporadiskt under en två veckors period kan FPA betala jämkat arbetsmarknadsstöd. Om arbetet varar längre än två veckor betalas inget arbetsmarknadsstöd för dagarna i arbete, men nog för arbetslöshetsdagarna. Det jämkade arbetsmarknadsstödet kan betalas i efterskott. Utbildningsstödet är en möjlighet om den arbetslöse före arbetslöshetsperioden har haft arbete i 10 månader under två års tid då en arbetskraftsutbildning som arbetsförmedlingen hänvisat till inleds. FPA betalar stödet som grundstöd, arbetslöshetskassorna betalar utbildningsstödet som förtjänststöd till sina medlemmar. Utbildningsstöd för långtidsarbetslösa En arbetslös som länge har varit i arbetslivet kan ansöka om utbildningsstöd för frivilliga heltidsstudier. Beloppet motsvarar arbetslöshetsskyddet. Stöd för uppehälle kan FPA betala till personer som är berättigade till utbildningsstöd, men också till arbetslösa som deltar i arbetskraftspolitisk utbildning eller arbetslivsträning, som får arbetsmarknadsstöd. För tiden i arbetspraktik betalas stöd för uppehälle endast om man före arbetspraktiken fått dagpenning eller arbetsmarknadsstöd i 500 dagar. Stödet för uppehälle är 8 /dag, och det förhöjda stöd 16 när utbildnings- eller arbetsplatsen är utanför den egna pendlingsregionen. Resestöd för inledande av arbete En arbetslös person som får ett heltidsarbete utanför sin pendlingsregion kan utöver sin lön få ett resestöd som motsvarar fullt arbetsmarknadsstöd i högst fyra månader. Resestödet förutsätter att arbetsförhållandet pågår i minst 2 månader och det betalas för högst 4 månader. Arbetsförmedlingen kan även bevilja behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 euro. Integrationsstöd för invandrare För den tid invandrare och flyktingar integreras i Finland betalar FPA ut ett integrationsstöd som motsvarar arbetsmarknadsstödet. Utkomststöd beviljat av kommunen kan också höra ihop med integrationsstödet. Arbetslösa arbetssökande kan meddela sina arbetslöshetsdagar elektroniskt via FPA:s e- tjänst på Man loggar in med nätbankskoder. På Åland har arbetsförmedlingen hand om dessa förmåner.

13 24 25 På jakt efter lyckan Människan räknar bara sina bekymmer. Hon räknar däremot inte sina glädjeämnen. Om hon gjorde det skulle hon märka att det finns en myckenhet av lycka i varje levnadsöde, resonerade Fjodor Dostojevskij på sin tid. Tanken innehåller en portion optimism, men för att man ska se det krävs det insikt och medvetenhet, ny inställning till sig själv och till världen runtomkring. Alltså ingen lätt sak. Filosoferna har ofta grubblat över lyckans väsen, och ekonomiska forskare har rett ut det inbördes sambandet mellan inkomster och lycka. Beroendeförhållandena har inte visat sig vara särdeles betydande. Det har ansetts bero på att människor som levt under de svagaste förhållandena inte ens har haft förmåga att tänka sig in i vad lycka för egen del skulle kunna betyda. Om livskvalitet som hänger samman med hälsan vet man att depression orsakar den största sänkningen av livskvaliteten. Den som är deprimerad klarar knappast alls av att uppleva välbehag, tillfredsställelse, meningsfullhet eller känslor av lycka. Psykoanalytikern Isidor Silbermann har konstaterat om lycka att den är en illusion som inte går att uppnå vare sig med ytterst stora ansträngningar eller med goda handledare. Efter att ha övergått från att undersöka mentala störningar och mental kontroll till att forska i lycka har psykolog Martin Seligman och hans arbetsgrupp i mer än tio år försökt analysera lycka. Enligt honom går det inte att vetenskapligt undersöka lycka, men olika faktorer som ingår i lycka kan däremot analyseras. I lycka bör man skilja på tre olika faktorer; välbehag, strävan efter tillfredsställelse och livets mening, alltså meningsfullhet. Välbehag, som en del av positivt humör är bekant för relativt många. Det innebär njutningsfulla erfarenheter, som man kan få i sexualiteten, i närheten till en förstående partner eller varför inte i samband med en god måltid. Njutning och välbehag kan komma av nästan vad som helst en solnedgång, en lek med barn, ett kafébesök eller en joggningsrunda. Upplevelserna pågår en stund och kan lämna ett behagligt minne efter sig. Välbehag är inget bestående tillstånd. Dessutom finns det betydande personliga skillnader i hur olika människor förmår uppleva välbehag. Strävan efter tillfredsställelse har enligt Seligman som ett centralt kännetecken, att någon fråga helt dominerar en människas tankar, alltså fängslar henne. Det handlar inte om en känsla av lycka eller en njutning för stunden, utan det kräver engagerad verksamhet, där man är tvungen att använda de kunskaper och den förmåga man har; kreativitet och uppfinningsrikedom, sociala färdigheter och uthållighet. Stävan efter tillfredsställelse är inte genomgående färgad av välbehag, utan tillfredsställelsen kommer av det resultat man nyligen uppnått en bra studie-, arbets- eller idrottsprestation eller kanske en ny färdighet eller en hobby som man har lärt sig. För att nå tillfredsställelse och belåtenhet finns det alltså ingen snabb och passiv genväg utan det kräver att man anstränger sig energiskt och håller fast vid sina mål. Sådan meningsfullhet, som ingår i lycka, blir enligt Seligman verklighet när den uppnådda tillfredställelsen över resultatet inte gäller enbart en själv och tillfredsställelse av de egna behoven utan till en del överförs också till andra, till exempel till familjen, andra människor, kommande släktled eller i vidare bemärkelse till samhället. Enligt denna forskningsinriktning har en människa som då och då kan uppleva njutning och välbehag också förmåga att ihärdigt verka på ett sätt som ger tillfredsställelse. Dessutom kan denna människa genom sitt agerande beakta också den övriga sociala omgivningens önskemål och behov att leva ett fullödigt liv. Lycka är alltså ingen hedonistisk egoism, inget själviskt sökande efter egen njutning, utan altruism, osjälviskhet, i lagom omfattning. Stunderna av lycka är välkomna tillskott i livet, men hur ska man uppnå en allmän tillfredsställelse? Förutom de enskilda faktorer som Seligman skildrat, måste man för att förstå människornas lycka absolut beakta människornas levnadssituation och levnadsförhållanden. De omständigheterna reglerar i väsentlig grad möjligheterna att uppleva lycka; njutningar, tillfredsställelse och mening med livet. Författaren Axel Fredenholm hade på sin tid funderat över lyckan och kommit fram till att den inte är någon jämn väg utan en sällsam förmåga att på ett behagligt sätt ta sig fram i ödemarken Raimo Raitasalo forskningsprofessor, FPA Översättning Gunilla Bergström Man kan lära sig bli LYCKLIG Förut var jag dyster och negativ. Jag var ständigt utmattad och jobbade dygnet runt, berättar redaktör Jonni Roos. När även äktenskapet kraschade beslöt han sig för att medvetet lära sig bli en lycklig människa. Är inte lycka något som enbart kommer utifrån? Måste man vara rik och frisk för att kunna vara lycklig? Är lycka något som man kan lära sig? I vårt konkurrenssamhälle finns många felaktiga föreställningar om vad lycka är. Vi kan göra oss själva deprimerade, men på samma sätt kan vi göra oss själva lyckliga. I engelska skolor är lycka ett läroämne, berättar Roos. Det har forskats mycket om lycka och genom att tillämpa forskningsresultaten har jag lärt mig bli lycklig. Lycka är numera Roos favoritintresse. Han vill därför dela med sig av sina tips om hur man kan bli lyckligare. Lyckan finns i vardagen Sömn, tillräcklig vila och rekreation är viktigt för att man ska kunna vara lycklig. Mörka tankar brukar dyka upp just när man är trött. Om man är utvilad är ens sinnesstämning av sig självt ljusare. Många sover dåligt. Problemet kan avhjälpas genom att man tar tag i den andra viktiga förutsättningen för vårt välbefinnande: motion. Det är mycket lättare att vara lycklig om man regelbundet rör på sig, betonar Roos. Själv brukar han vara ute och springa. Motion i frisk luft gör att man sover bättre. De första 15 minuterna kan vara plågsamma, men sen tar det sig, säger Roos uppmuntrande. För det gemensamma bästa Medan man är ute och rör på sig kan man också göra dagens goda gärning. Den får en att trivas ännu bättre med tillvaron. Betrakta din omgivning på ett vänligt och omtänksamt sätt, uppmanar Roos. Lova dig själv att göra något för det gemensamma bästa. Plocka till exempel upp minst ett skräp från marken. Då märker du att en god gärning gör dig på bättre humör. Roos är med i Ett skräp om dagen rörelsen, som man går med i genom att avge ett löfte till sig själv. Jonni Roos är en lycklig man. Han tycker om Böle bangård, där järnvägsspårens linjer ständigt skiftar utseende, beroende på ljus och årstid. På bangården stod en inbjudande fåtölj och väntade. Foto Nana Uitto Roos betonar även vikten av att äta bra. Han äter själv mångsidigt, till största delen vegetariskt, och följer gängse kostrekommendationer. Inhemska grönsaker är billiga och genom att äta hemlagad mat utan konserveringsmedel höll sig även våra förfäder friska. När tankar tynger För de flesta är det en bekant situation. Tankar som gör en deppad och ledsen snurrar i huvudet och man mår allt sämre. Särskilt när man vaknar mitt på natten kan tillvaron te sig mycket mörkare än på dagen. Det finns bokstavligen inget ljus och det verkar helt omöjligt att kunna somna om igen. Vid fyra-femtiden på morgonen är människan även som svagast fysiologiskt sett. Det är inte för inte som det kallas för vargtimmen. Men Roos menar att människor också i sådana stunder kan känna sig lyckliga. Även om man stångas med deprimerande tankar kan man frammana åtminstone en liten positiv tanke, minne eller erfarenhet. Det som man fäster sin uppmärksamhet vid brukar tillta. En positiv tanke genererar fler positiva tankar. De deprimerande tankarna kan förstås fortsätta tränga sig på, men när man envetet väljer att tänka på positiva saker, så övervinner man de dystra tankarna och får en större inre styrka. Om jag till exempel sover dåligt för att jag oroar mig för något på jobbet, brukar jag välja att tänka på min gitarr och mitt gitarrspelande. Det är nämligen något som ger mig mycket glädje, berättar Roos. Om du så bara kommer att tänka på en enda liten sak, som du själv eller någon annan gjort, och som får dig att känna tacksamhet eller glädje, tänk på det. Berätta om din tacksamhet för rätt person. Forskning visar att den som uttrycker sin tacksamhet både gör sig själv och den andra personen lyckligare. Värme och omtanke Roos betonar hur viktigt det är med en atmosfär av värme och omtanke för att vi ska kunna känna oss lyckliga. Som vuxna har vi ingen kärleksfull mamma som väcker oss, men vi kan själv bli våra egna kärleksfulla mammor. - När du vaknar på morgonen, tänk på något som väcker en känsla av värme och omtanke hos dig, rekommenderar Roos. I det stressiga konsumtionssamhället har många av oss förlorat vår viktigaste källa till lycka, kontakten med vårt eget inre. Medveten närvaro Se till att du genast på morgonen har en stund då du kan vara närvarande i dig själv. Inget hindrar dig från att samtidigt njuta av morgonkaffet eller teet. Känn efter hur du sitter. Bli medveten om möblerna, blommorna och dammkornen. Oftast räcker det att sitta så bara någon minut, säger Roos. Den här sortens medvetna närvaro utövar vi ibland på somrarna, efter att vi bastat eller när vi vilar i solskenet. Samma sorts inre frid kan man alltså se till att uppnå inomhus på vintern. Eller om man till exempel fastnat i trafiken och håller på att försena sig. Jag bor i Tavastehus och pendlar till mitt jobb i Helsingfors. Trots att jag springer för att hinna med tåget händer det ibland att jag missar det. Först blir jag naturligtvis förargad, men jag har lärt mig tänka att jag då får 60 minuter mer tid. Jag kan lyssna på fågelsången och känna samhörighet med omgivningen, berättar Roos. En av de enklaste vägarna till lycka går via en accepterande och bejakande attityd, säger Roos. Forskning har visat att det ur lyckosynpunkt är viktigare hur en människa uppfattar sitt hälsotillstånd än vilket det faktiska hälsotillståndet är. Även en kroniskt sjuk person kan ha en accepterande och bejakande syn på sitt hälsotillstånd. En positiv inställning främjar hälsan och tillfrisknandet. Vad är det viktigaste? Inom alla kulturer värdesätts samma dygder: vishet och kunskap, mod, kärleksfullhet och medmänsklighet, rättvisa, måttfullhet och andlighet, berättar Roos. Det räcker att vi vänder blicken inåt, för dygderna finns som möjligheter inom oss. Vad är det som ger näring åt din själ? Vad är det största och viktigaste för dig? Finns det något som du ser som heligt? Var kommer dina viktigaste värderingar till uttryck? Gör något som har att göra med dem minst en gång om dagen, uppmanar Roos. Om du värdesätter vishet och kunskap, kan du på biblioteket gratis låna böcker som ökar din vishet och kunskap. Om du värdesätter kärleksfullhet och medmänsklighet kan du för en stund stanna upp mitt i vardagen och fråga dig hur du just i den stunden kan visa kärleksfullhet och medmänsklighet gentemot andra. En person som värdesätter mod kan fundera på hur hon kan övervinna sin egen rädsla och feghet samt på ett respektfullt sätt försvara människor som trakasseras. Lycklig idag klockan tre Jonni Roos är också med i en annan rörelse där hjärta och samvete står i centrum: Inre tillfredsställelse-rörelsen (Syvempi mielihyvä-liike). Rörelsen saknar medlemsregister och innebär att man eftersträvar större inre tillfredsställelse genom att leva måttfullt och hjälpa andra. En vän sa till mig att han någon gång i framtiden hoppas ha kommit så långt i sin utveckling att han äntligen kan känna sig lycklig, berättar Roos. Jag sa åt honom att jag tycker det är bättre att försöka vara lycklig till exempel idag klockan tre. Och om det inte funkar, får man försöka på nytt klockan fem. Tuula-Maria Ahonen Översättning Petra Ljung

14 26 27 Från konkurrens till beroende De dödande skotten i Jokela kan förklaras med att samhället och de gemensamma värdena har trängts undan, ansåg minister Stefan Wallin i slutet av året (Helsingin Sanomat ). Han tycker att detta är en utmaning som ger oss anledning att utvidga och fördjupa den diskussion som förs om marginalisering. Att anta utmaningen är en skyldighet för oss alla. Jag ska göra ett försök. Wallin var nöjd med att vikten av social gemenskap också har tagits med i regeringsprogrammet. Där har man skrivit in Vi behöver en ny social gemenskap och Ingen lämnas ensam. Och det handlar inte enbart om vackert tal, för ett barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram har utarbetats för att de här föresatserna ska bli verklighet. Att sådana program görs upp är nog värdefullt. Ur programmet lyfte Wallin i alla fall speciellt fram att mediemiljön ska vara trygg för barn och ungdomar och att medieläskunnigheten ska stärkas. Jag började fundera på var de här föresatserna står i relation till de storslagna målen i regeringsprogrammet. På vilket sätt ökar medieläskunnigheten den sociala gemenskapen? Och har vi månne en jordmån där social gemenskap kan gro och frodas? Här kommer vi in på det kanske allra svåraste problemet i marginaliseringsdiskussionen. Där utgår man ifrån att vi har en gemenskap som man kan uteslutas ur. Som samhället ser ut i dag är det antagandet ifrågasatt. Hemmet, skolan och kamraterna spelar en nyckelroll när man vill förhindra marginalisering och utslagning, konstaterade Wallin. Så är det, men det är skäl att komma ihåg att också de här nyckelrollsinnehavarna verkar inom de gränser som konkurrenssamhället har satt upp. Eftersom konkurrenssamhället bygger på idén om individer som tävlar mot varandra och som ser till egen fördel, finns där inget som skapar gemenskap. Tvärtom. Eller som Veli-Matti Värri och Olli-Jukka Jokisaari påpekade när de analyserade händelserna i Jokela (Helsingin Sanomat ) kan det handla om en paradoxal gemenskap som föds genom ett motsatsförhållande mellan individer. Med andra ord en icke-gemenskap. När ett sådant förhållande råder är rotlöshet snarare regel än någon avvikelse som kan kallas marginalisering. Och jag kan inte heller tycka att marginalisering från de värden ett sådant samhälle står för är något som man behöver bekymra sig över. Också Leena Eräsaari har funderat över händelserna i Jokela och förutsättningarna för social gemenskap (Helsingin Sanomat ). Till förutsättningarna hör beständighet, närvaro och tillräcklig tid - sådant som saknas när konkurrensen är skarp. Hemmen, skolorna och kamraterna har alltså en omöjlig uppgift: de borde handla i strid med alla krav på förändring, innovation och effektivitet. Eftersom Wallin lyfte fram vackra ord som finns inskrivna i regeringsprogrammet, kan jag inte låta bli att nämna att ordet konkurrenskraft nämns 36 gånger i samma program. Direkt efter meningen Vi behöver en ny social gemenskap följer I byggandet av det finländska välfärdssamhället vill regeringen förtydliga förhållandet mellan eget ansvar, gemensamt ansvar och samhällets ansvar. När man läst också den meningen får den första en helt annan nyans. Är det trots allt fråga om att ansvar ska överföras, att den offentliga sektorns börda ska lättas? En total missuppfattning i konkurrenssamhället är att människorna inte är beroende av varandra och att vinnarna är värdefullare än andra. Så har det ju aldrig varit, och så kommer det förhoppningsvis aldrig att bli. För dem som talar för konkurrenssamhället verkar det ändå vara en främmande tanke att människorna är beroende av varandra. Och jag förstår inte hur en trygg mediemiljö skulle kunna vara möjlig, för så länge som världen ser ut som den gör låter uttrycket som ett skämt. Våld, hat, rädsla och sorg är sanningen om Finland, påstår författaren Jarkko Tontti (Helsingin Sanomat ). Jag hoppas att inte heller det är hela sanningen, utan att det också finns ett Finland fullt av vänlighet, kärlek, mod och glädje. Om jag var politiker skulle jag proklamera att det är allas vår skyldighet att bekräfta dessa positiva värden. Och jag skulle också tillägga att det är av central betydelse att vi inser att samhället bygger på ömsesidigt beroende och inte på konkurrens. Tuula Helne specialforskare, FPA Översättning Gunilla Bergström Odense sammanför äldre invandrare Att bli gammal i sitt eget land kan vara svårt nog. Men att bli gammal i ett land där man knappt förstår språket vem vill ens tänka på det? I Odense kommun i Danmark gör samlingsplatsen Mimers Brønd i stadsdelen Vollmose det lite lättare. Där har två av tre invånare utländsk bakgrund. De flesta är ännu relativt unga, men under de följande tio åren kommer antalet äldre invandrare i Danmark att fördubblas. Kurvan går brant uppåt. De största invandrargrupperna kommer från Turkiet, Vietnam, Palestina/Mellanöstern, Bosnien och Somalia. Många kan mycket lite eller ingen danska, och den språkliga barriären gentemot kommunen har därför ofta varit närmast oöverstiglig. Samtidigt ändras familjemönstret: De yngre invandrarna lever allt oftare som unga danskar, med stressad vardag, jobb och egna hem långt från den äldre generationen som de sällan hinner hjälpa. Invandrarna på Mimers Brønd åker gärna på utflykter och lär sig om den danska kulturen. Samlingsplats med många språk Äldre- och handikappförvaltningen i Odense beslöt år 2000 att etablera en samlingsplats för för etniska äldre. Det resulterade småningom i allaktivitetslokalen Mimers Brønd. Här är den sociala aspekten ovärderlig. Tidigare satt många gamla invandrare ensamma i en lägenhet, utan kontakt till omgivningen. Nu har de fått en egen mötesplats, där också kan få danskundervisning. Odense kommun har anställt en koordinator, en städerska och på deltid sex tvåspråkiga medarbetare med dansk utbildning inom hälsovården. Förutom danska talar de arabiska, turkiska, vietnamesiska, bosniska, iranska/farsi och somali. Rättigheter och skyldigheter Zeytin Cici från Turkiet är en av medarbetarna. Hon har varit med från starten. Onsdag, torsdag och fredag arbetar hon i Mimers Brønd, måndagar och tisdagar gör hon hemsök. Medarbetarna informerar om de äldres rättigheter och plikter i det danska samhället. De undervisar också i hur man kan förebygga livstilssjukdomar som högt blodtryck, övervikt, diabetes, osteoporos och astma. Många äldre invandrare vet till exempel inte att de har rätt att låna hjälpmedel som en rullator av kommunen Mimers Brønd har ett tjugotal besökare varje dag. De tvåspråkiga konsulenterna delar arbetet mellan sig. De äldre kan komma och gå som de vill. Ibland lagar de mat tillsammans och håller gemensamma fester. Hemlängtan Frågan om äldrevård för invandrare är ännu ganska ny i Danmark. På danska åldringshem blir de lätt isolerade på grund av språk- och kulturbarriären och det finns inga åldringshem för etniska grupper. Samma problemställning finns i alla nordiska länder, och den blir mer och mer aktuell då åren går. Många vill gärna åka hem för att dö, men långtifrån alla har möjlighet till det. Jenny Havn, projektledare i Mimers Brønd konstaterar att invandrare ofta åldras mycket snabbare än danskarna. Det beror på det hårda liv de har haft innan de kom till Danmark. En somalisk 49-åring kan därför vara mera nedsliten än en dansk 65-åring. Sådant har man hittills inte tagit hänsyn till i äldrepolitiken. Speciellt svårt är det i fråga om demenssjukdomar. Minnesförlust hos äldre invandrare kan också bero på förträngning av krigstrauman. Invandrarna från olika länder utgör inte någon homogen grupp. Vi känner de äldre danskarnas behov, men inte de etniska gruppernas, konstaterar Havn. Text och foto Gunilla Heick Mera information på Mimers Brønd är ett namn från den nordiska mytologin. Historien berättar att jätten Mimers balsamerade huvud vakar över en brunn. Dricker man vattnet från brunnen får man evig visdom. Omställningsskydd efter uppsägning Anställda som blir uppsagda på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder kan få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpenningen eller utbildningsstöd. Både förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,21 euro/dag, men de kan inte betalas samtidigt. Det primära stödet är tillägget för uppgjord sysselsättningsplan. Förhöjningsdelen eller tillägget kan inte betalas i samband med arbetsmarknadsstöd. Företagare kan varken få tillägg för sysselsättningsplan eller grunddagpenningens förhöjningsdel. Pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa Långtidsarbetslösa personer som är födda åren kan istället för arbetsmarknadstöd få pensionsstöd. Pensionstödets belopp motsvarar den pension som den arbetslösa hade intjänat i arbets- och folkpension Pensionsstödet övergår till ålderspension utan förtidsförminskning då mottagaren fyller 62 år. Grundtrygghet för pensionärer Det finländska pensionsskyddet bygger i första hand på arbetspensioner. Folkpensionen är avsedd att trygga en minimiutkomst när arbetspensionen är liten eller saknas helt. Till folkpensionerna räknas sjukpension (tidigare invaliditetspension) för åringar åringar får i allmänhet inte pension utan istället utreds deras möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. individuell förtidspension för under 65-åringar som är födda år 1943 eller tidigare arbetslöshetspension för personer födda 1949 eller tidigare och som är år ålderspension från 65 år. Ålderspension kan tas ut i förtid vid 62 års ålder. Personer födda 1944 eller tidigare har undantagsvis rätt till förtidspension tidigare. Folkpensionens fulla belopp är för ensamstående 558,46 e/mån. För gifta och sambor är det fulla beloppet lägre, 495,35 e/mån. För dem som har bott utomlands eller som har förtidspension kan folkpensionen vara lägre. Folkpensionens fulla belopp är avsett som minimiutkomst för en person som saknar arbetspension eller vars arbetspension (inklusive eventuell familjepension från arbetspensionssystemet) är högst 49,29 e/mån. Folkpensionsandelen sjunker då arbetspensionen utan skatteavdrag överstiger 49,2 9 e/mån. Ansökan om folkpension och arbetspension kan göras samtidigt på samma blankett. Ansökan kan göras samtidigt eller skilt och ansökan kan skickas antingen till FPA eller arbetspensionsbolaget. Ålderspensionsansökan kan även göras elektroniskt via FPA:s etjänst Det är skäl att ansöka om ålderspension 2-3 månader före pensionsåldern. Invalidpensionen kan sökas i god tid innan sjukdagpenningen upphör och arbetslöshetspension några månader innan pensionen kan börja. Barnförhöjning för barn under 16 år FPA beviljar folkpensions- och arbetspensionstagare barnförhöjning för barn som är under 16 år. Barnförhöjningen är 19,48 e per barn och månad och den är skattefr. Ansökan om görs i allmänhet i samband med pensionsansökan men på skild blankett. Den retroaktiva ansökningstiden är 1 år. Vård i olika kulturer Ingrid Hanssen: Omvårdnad i ett mångkulturell samhälle. Översättning: Bodil Lindqvist. Studentlitteratur 2007 Den som sitter med öppna ögon och öron i sjukhusens väntrum har möjligheten att fråga sig vad det beror på att man där möter så mycket fler inflyttade än på andra ställen i samhället. För den nyfikna medpatienten blir det också uppenbart att samarbete mellan patienter och vårdpersonal inte alltid löper friktionsfritt. Norskan Ingrid Hanssen har en spännande utsiktspunkt när hon skriver om hur man kan förbättra kommunikationen mellan vårdare och patient. Hon har samisk bakgrund och har arbetat med vårdarbete i Arabemiraten. Hennes utgångspunkt i boken Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle kan på sätt och vis kännas självklar: ju mer vårdpersonalen känner till om den kultur och religion patienten hör hemma i, desto bättre. Hanssens personliga bakgrund i en minoritetskultur ger henne en unik förmåga att både ge nyttig bakgrundsinformation, arbeta med läsarens inställning och ge praktiska goda råd. Till bakgrundsinformationen hör att berätta om hur man i olika religioner förhåller sig till sjukdom och hälsa, olika vårdalternativ, död och födelse. Om man t.ex. skall vägleda en muslim som fått diabetes är det nödvändigt att känna till hur han förhåller sig till olika födoämnen. När man gör upp en vårdplan, skall det ske utgående från vad patienten är van att äta. Inför laboratorieprov måste man också känna till att begreppet fasta har en alldeles annan innebörd för en skandinav än för dem som fastar av religiösa skäl. Kungstanken är att man skall respektera patientens val och hållning, men ändå hålla fast vid sina egna prioriteringar så vitt det är möjligt. Ibland måste man kompromissa, och det skall gälla också för patienten och hans eller hennes anhöriga. På en trång avdelning kan det med hänsyn till medpatienterna vara nödvändigt att begränsa antalet besökare eller besökstider. Och det gäller för personalen att se till att överenskommelser och restriktioner följs. Till de enklare praktiska tipsen hör också att erbjuda kontakt med patientens religiösa samfund patienten tillhör, också om han inte är döende, att alltid erbjuda yrkesmässig tolkning (och aldrig utnyttja patientens barn, utom i yttersta nödfall - hur frestande det än är), att med små gester visa sin beredskap att stå till tjänst vid t.ex. bön och tvätt. Patienten bör dessutom ha möjlighet att följa sina föreskrifter vad gäller maten. Om inte sjukhusets kök kan erbjuda den rätta maten kan man be anhöriga ta med den. I många fall kan man få take away-mat från församlingens kök. Ofta är patienten generad att be om tjänster och låter hellre bli att äta och följa vårdföreskrifter, om de står i konflikt med religiösa påbud. Det leder i sin tur till frustration och konflikter mellan patient och vårdare - något som alltså med relativt enkla medel ofta kan förebyggas. Barbro Enckell-Grimm

15 28 29 Samspelet gör oss till människor Sue Gerhardt: Kärlekens roll. Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna. Karneval förlag 2007 Det borde vara den naturligaste sak i världen att få barn och ta hand om dem. Men det är en situation med motstridiga krav. Det lilla barnet ber om full uppmärksamhet samtidigt som vi ska göra allt det andra En psykiaters memoarer Johan Cullberg: Mitt psykiatriska liv. Memoarer. Natur & Kultur Boken inleds när Johan Cullberg är 21-årig medicinestuderande på 1950-talet. En av hans livs svåraste stunder är när han mitt i natten tvingas föra sin äldre bror Erland till Beckomberga sinnessjukhus med diagnosen schizofreni. Patienten upplevde den tidens behandling med insulinkoma och elchocker som kränkande. Kanske blev han rentav skadad av behandlingen. Det räckte länge innan han lärde sig leva med sin sjukdom utanför sjukhuset. Idag är han en erkänd målare. Hans lidande och öde går som en röd tråd genom boken. Även de anhörigas Oretuscherad barndom Åsa Linderborg: Mig äger ingen Atlas s Åsa Linderborg är journalist vid Aftonbladet och hon har också doktorerat. Debutboken blev en storsäljare och kandidat för Augustpriset. Den självbiografiska skildringen är gripande. Vi lyssnar till vad ett skilsmässobarn vill minnas av en alkoholiserad, ensam och deprimerad Pappa. Arbetarhemmet och miljön i Västerås står levande för oss. När Åsa var fyra år fann Mamma en ny partner. Vid skilsmässan stannade Åsa hos Pappa som aldrig kom över sin förlust. I tonåren flyttade Åsa till Mammas familj. Kontakten med Pappa var bruten flera år. Att modershänder saknades i hemmet syntes. Inga tandborstar eller handdukar och inga lakan i sängen! Att duscha var inte självklart. Frukost hoppade man ofta över. Snälla farmor och farfar bjöd på middag. Far och dotter levde tätt ihop bokstavligt och sökte tröst hos varandra. Åsa hade eget rum men sov i Pappas säng tills hon var tio år. Allt var inte bara tristess. De hade också roligt tillsammans. De åt turkiska kräftor och helst utan avbrott prestera fullt ut i yrkeslivet. Dessutom väcker mötet med barnet känslor, som ibland kan vara svåra att hantera. Så det är inte konstigt att det pågår en ständig debatt kring vad som är rätt i den kontroversiella frågan om hur engagerad man måste vara som förälder. Vad behöver ett litet barn egentligen? När den brittiska psykoterapeuten Sue Gerhardt år 2004 gav ut boken Why Love Matters blev den snabbt en succé i fackkretsar och mycket spridd och läst även bland allmänheten i England. Det är lätt att förstå, för boken ger många intressanta infallsvinklar på något som är centralt för oss alla hur vi blir de människor vi är. Boken är en sammanställning av forskningsresultat som visar varför kärlek, ömhet och inlevelseförmåga från föräldrar eller andra nära vårdare är så avgörande för hur barnet utvecklas känslomässigt. Gerhardt presenterar forskningsresultat från de olika discipliner som numera samverkar för att skapa en ny förståelse för det mänskliga känslolivet. När neuromedicin, psykologi, psykoanalys och biokemi börjar påverka varandra, kan vi få en djupare förståelse av hur vi lär oss relatera till varandra. Den sociala hjärnan är den del av hjärnan som hanterar känslor i samspel med andra människor. För att utvecklas behöver den stimulans av dem som står barnet närmast under de första levnadsåren. Samspelet lämnar spår i den växande hjärnan, spår som hela det kommande livets relationer bygger på. Förhållningssättet till omvärlden, förväntningarna vanmakt griper. De fick föga förståelse av läkarna utan blev tvärtom ofta missförstådda när de hade synpunkter på vården. Mycket är fortfarande okänt om de komplexa orsakerna till uppkomsten av psykoser. Man tyr sig inte längre till förenklingar som då mödrarna skuldbelades. Johan Cullbergs erfarenhet som orolig anhörig ger djup åt hans resonemang om sin uppväxt, utbildning och många år som psykiater. Vi får veta hur det var att växa upp i en prästgård på landet och senare i biskopsgården i Västerås. Den emotionella atmosfären verkar på andra människor och stresståligheten börjar här. Brister i samspelet kan bidra till problem senare i livet, som depressioner, missbruk eller personlighetsstörningar. Det är inga nya och revolutionerande slutsatser, det nya är Gerhardts grundliga arbete med att koppla ihop dem med modern vetenskap. Nu har boken kommit ut på både svenska och finska (Rakkaus ratkaisee - Varhaisen vuorovaikutuksen merkiyts aivojen kehittymiselle, Edita). Tyvärr har den svenska utgåvan fått en utformning som inte självklart kommer att locka till sig läsare som inte redan har hört talas om den. Omslagsbilden av ett gråtonat babyansikte med närmast förfärad blick för snarare tanken till en kuslig science fictionfilm än till ett innerligt möte. En stor mängd torftig med tvånget att delta i religiösa ritualer. Även en psykiaters liv präglas av både ljus och skugga. Hur skulle han annars kunna förstå ångestfulla människor. Genom psykoanalys försökte han öka sin självförståelse. Men sina mest privata relationer i sina äktenskap och till barnen vill han inte beröra. Han hoppas att ingen enskild psykiatrisk falang tillåts dominera i framtiden och att olika skolor kompletterar varandra. Både psykodynamiska, kognitiva och biologiska metoder är nödvändiga. Han är känd för läroböcker om kriser i samband med olika former av förlust. och gick upp i rollspel. Pappa var stolt över att vara härdarmästare. Men vid femtioett år blev han arbetslös. Inte blev han en leende, nykter alkoholist. Men ändå blev han en älskad morfar för sina två barnbarn. Visst var min barndom annorlunda, säger Åsa. Men hon skulle inte vilja byta ut den mot någon annans. Experter på barnpsykologi ritar sina frågetecken. Men de förstår vad de starka känslobanden betydde även om Pappa inte motsvarade någon idealbild. Läsarna har uppfattat skildringen av Pappa som kärleksfull. Åsa hade också ett nätverk av släktingar som brydde sig om henne. Boken kunde skrivas först efter Pappas död. Skulle han ha accepterat detta intima porträtt? Hans släktingar har slutat hälsa på Åsa. Men boken har blivit till tröst för andra skilsmässobarn med känslor av skuld och skam. Kärlek förutsätter inte ofelbarhet. Försoning kan trots allt bli möjligt. Ingalill Österberg språkfel och korrekturfel i översättningen ställer sig också mellan författaren och läsaren. Men Gerhardts budskap är värt att reflektera över. Trygga och säkra föräldrar vill vara med sina barn, och de bemöter barnen med avslappnad lyhördhet, helt naturligt. De måste inte ha den teoretiska kunskapen om hjärnans utveckling för att kunna ta hand om ett spädbarn, det räcker att de är engagerade och med värme och glädje läser av barnets signaler och svarar på dem då gör de rätt. Men när man möts av ifrågasättande för att man skämmer bort sitt barn kan det kan ju vara bra att veta att den nyaste forskningen säger det samma som magkänslan. Petra Nykvist Johan Cullberg var starkt engagerad i Nackaprojektet. Det gav nya perspektiv på målgruppen förstagångspsykoser. Principen var att den drabbade inte skulle behöva vänta på vård. Om rädslan för att söka hjälp var för stor gjordes hembesök. Man mötte då en skräckslagen människa diagnosen kom i andra hand. Det psykologiska bemötandet är lika centralt som det medicinska, säger Cullberg. Det gäller att lyssna med det tredje örat. Så snart som möjligt inom 24 timmar hålls ett första vårdmöte med patienten och familjen. Kontakten måste vara lättillgänglig vid återfall. Små vårdhem i neutral miljö är att föredra istället för sjukhus. Viktigt är att förmedla en attityd av hoppfullhet, betonar Cullberg. Vi har alla en stark, inbyggd förmåga till växt och läkning även om det är svårt att tro på det i tider av kris och förtvivlan. Men med ett längre perspektiv, och då vi släpper drömmen om Den Stora Förändringen, ser vi att livet ständigt strävar mot en läkning efter ett psykiskt trauma eller en vital förlust. Den tydliga förändringen - eller kanske försoningen märker vi efter kanske sju år. Då brukar människor släppa taget om sina starkaste erfarenheter av kärlek, sorg eller hat om de inte vårdat och fyllt på sin kärlek, sin sorg, sitt hat under tiden. Ingalill Österberg Ny styrelse tar itu med att förnya FPA:s förvaltning Krigsinvalider och veteraner med skador som betraktas som lindriga har från och med mars bättre möjligheter än tidigare att få öppen rehabilitering. Krigsinvalider som deltar i anstaltsrehabilitering tillsammans med sina makor får båda högst 10 dygn rehabilitering var, dvs. totalt 20 dygn. Om krigsinvaliden inte delar rehabiltieringen med sin maka är rehabiliteringstiden. 14 dygn. Från och med i år har också Familjepension till efterlevande makar och barn Till efterlevande efter personer som bodde i Finland då de avled kan FPA betala allmän familjepension för att garantera en grundtrygghet för de avlidnas änkor eller änklingar under 65 år som uppfyller de lagstadgade villkoren. Villkoren är bl.a. att äktenskapet är ingått innan förmånslåtaren fyllde 65 år och om den efterlevande och förmånslåtaren inte hade gemensamma barn, att den efterlevande var under 50 år då äktenskapet ingicks men över 50 år vid vid förmånslåtarens död. Äktenskapet bör ha varat minst 5 år. Barn under 18 år (barnpension). Barnpension kan även betalas till heltidsstuderande ungdomar i åldern år. Till FPAs efterlevandepension hör en begynnelsepension som betalas ut i 6 månader efter makens eller makans död. Därefter betalas, beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, en fortsättningspension. Beloppet motsvarar folkpension, men det påverkas även av änkans övriga pensioner, inkomster och förmögenhet. FPA:s nya styrelse samlades för första gången i januari till ett möte som till stor del gällde ändringarna i folkpensionslagen. Till styrelsens första uppgifter hör att förnya FPA:s arbetsordning och förvaltningssystem. Enligt lagreformen ska alla styrelsemedlemmar väljas utanför FPA. De ska företräda expertis på social trygghet, ledarskap, förvaltning, ekonomi och placeringsverksamhet. Social- och hälsovårdsministeriet ska ha en medlem, och även arbetsgivar-, lantbruksföretagar- och arbetstagarorganisationerna ska ha representation. FPA:s personalrepresentant har närvaro- och yttranderätt. FPA:s generaldirektör fungerar som föredragande. FPA:s fullmäktige utsåg styrelsen för tre år. Ordförande är statssekreterare Velipekka Nummikoski och viceordförande är social- och hälsorådet Elli Aaltonen. Styrelsen har tio medlemmar varav sju är nyinvalda. Hilkka Nakari Mera öppen rehabilitering till krigsinvalider och veteraner alla som efter år 1960 har blivit änkor efter svårt handikappade krigsinvalider rätt till rehabilitering. För makor och änkor till krigsinvalider samt krigsänkor stiger maximipriset för en femton gångers behandlingsserie i öppen vård från 585 euro till 620 euro. Maximipriset för öppen rehabilitering i hemmet stiger från 877,50 euro till 930 euro. FPA:s nya styrelse består av följande personer, räknat uppifrån från vänster: Lasse Laatunen, Brita Järvinen (personalrepresentant), Pekka Perttula, Tarmo Pukkila, Rauno Ihalainen och nedre raden från vänster; Kaarina Knuuti, Elli Aaltonen, Velipekka Nummikoski, Elina Lehto-Häggroth och Paula Kokkonen. Från bilden saknas Sinikka Näätsaari. Ändringar i bostadsbidraget för pensionstagare Den vid årsskiftet reviderade lagen om bostadsbidrag för pensionstagare har inneburit förbättringar för en del och försämringar för andra. Till förbättringarna hör att ett barn som bor tillsammans med pensionstagaren från och med nästa år räknas som familjemedlem ända fram till 18 års ålder istället för tidigare16 år. För en del pensionstagare sjönk eller upphörde bostadsbidraget för att det inte längre är tillåtet att dra av räntor för konsumtionskrediter från de inkomster som bostadsbidraget grundar sig på. Barnpension betalas oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet 53 e/månad. Till ett barn under 18-år kan beroende på barnets övriga familjeoch försörjningspensioner även betalas ett kompletteringsbelopp på högst 80,16 e/mån. Ett barn som förlorat båda föräldrarna har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. Fronttillägg för veteraner Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har tilldelats frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 43,63 euro/mån från FPA. De som får folkpension får dessutom ett skattefritt extra fronttillägg. Det extra fronttillägget är vanligen 25 % av det folkpensionsbelopp som överstiger 90,22 /mån. En veteran som saknar arbetspension eller som har en ytterst liten får det extra fronttillägget till en större andel än 25 % av folkpensionen. Som högst, då arbetspension saknas helt, är det extra fronttillägget 45 % av folkpensionen. Det högsta möjliga extra fronttillägget är 210,71 e/mån för ensamstående och 182,31e/månad för gifta. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. För dem som hade löpande bostadsbidrag över årsskiftet slopas ränteavdraget stegvis under en femårsperiod. Räntebeloppet minskas med 20 % eller minst 250 euro i början av de följande åren. Det skedde första gången Efter årsskiftet minskar egendom och kapitalinkomster bostadsbidraget precis som tidigare, men t.ex. egendomen i dödsbon eller dödsbonas avkastning beaktas inte längre då bostadsbidraget fastställs. Från och med år 2008 kan FPA även bevilja bostadsbidrag för pensionstagare till änkor och änklingar som har familjepension från arbetspensionssystemet, olycksfallsförsäkringen eller trafikförsäkringen eller försörjningspension enligt militärskadelagen. Alla andra ändringar utom det slopade ränteavdraget genomförs i samband med följande kontroll av bostadsbidragen. Fronttillägg kan också betalas till veteraner som bor utomlands om de fått något av dessa tecken. Tillägget förutsätter intyg från Krigsarkivet över att personen deltagit i minröjningsuppgifter åren Särskilt stöd för invandrare Kuva: Nana Uitto Hilkka Nakari Frågor om bostadsbidrag besvaras på FPA:s servicenummer Invandrare som varit fast bosatta i Finland* i 5 år kan ha möjlighet att få särskilt stöd till invandrare om de saknar rätt till full folkpension har fyllt 65 år eller är under 65 år men arbetsoförmögna Det fulla beloppet av det särskilda stödet till invandrare motsvarar folkpensionens fulla belopp, men beloppet påverkas av sökandens och makens nästan alla disponibla nettoinkomster. Bostadsbidrag, barnbidrag och vårdbidrag avdras inte från det särskilda stödet.

16 30 31 Lära sig leva med blyghet Våga leva: Fri från blyghet och social ångest av Erika B. Hilliard. Natur & Kultur Folkskräck kallades det förr, social fobi är en term som används idag. Social ångest kan verka förlamande och hämmande både i privat- och yrkeslivet. Men man kan lära sig att bli mindre blyg. Erika B Hilliard är en kanadensisk terapeut som länge lett stödgrupper för mycket blyga personer. Hon har också lyckats övervinna sin egen sociala ångest. I sin bok Våga leva: fri från blyghet och social ångest går hon systematiskt igenom vad blyghet och social ångest är och hur man få bättre självkänsla i sociala sammanhang. Hilliards tar sig an ämnet på ett systematiskt sätt i boken som är indelad i fyra delar: Blyghet och social ångest, Kroppen, Skatteplaneringsverktyg för arv och gåva Olof Rehn: Arv, gåva och skatt Vägledning för skatteplanering. Schildts Advokat Olof Rehns lilla bok Arv, gåva och skatt är aktuell nu på grund av de ändringar i arvs- och gåvoskattelagen som steg i kraft den Boken som bygger på Rehns tidigare föreläsningar i ämnet beaktar denna lagändring. Rehn berättar i korthet om grundpricniperna för arv, gåva, testamente och boupptäckning varefter han går närmare in på arvs- och gåvobeskattningen. Pensioneringsåldern steg med två år Bildkryss Lösningarna till Bildkrysset sänds senast den till FPA-bladets redaktion, PB 450, Helsingfors. Märk kuvertet med Bildkryss 1. De fem först öppnade kuverten med rätta lösningar belönas med 30 euro, 24 euro och tre pris om 17 euro. Arbetspensionsreformen som infördes år 2005 ger resultat. Finländarna går i pension allt senare. År 2006 var pensionsåldern i medeltal 59,5 år. Enligt Pensionsskyddscentralen har pensionsåldern för över 50- åringar na i arbetslivet stigit till 61,5 år. I åldersgruppen år var cirka 11 procent ännu i arbetslivet under år Av dem var sex procent deltidspensio- Namn... Ålder... Adress Telefon... E-post... F P A B L A D E T nerade. De som redan fyllt 50 och som fortfarande är i arbetslivet förväntas jobba längre än tidigare. Till arbetspensionsreformens morötter hör att pensionens tillväxtprocent stiger rejält vid 63 års ålder. De som jobbar längre förtjänar 4,5 procent av årsinkomsten i pension. I års ålder är intjäningsprocenten 1,5 per år och i 53-årsålder stiger den till 1,9 procent. Psyket och Handlingens makt. Appendix med avslappningsövningar ingår också. Hilliard ger konkreta tips om allt från kroppsspråk och ögonkontakt till hur man håller i gång ett samtal, dejtar eller lyckas vid en anställningsintervju. Många av tipsen bygger på kognitiv beteendeterapi. Läsaren får veta hur man kan förändra sitt sätt att tänka och sitt beteende. Hilliard delar in blyghet i två huvudtyper. Den ena formen är ett personlighetsdrag som innebär att man är mer avvaktande i sociala situationer. Den andra formen har mer att göra med oro för att bli värderad och hänger ihop med social ångest. Hilliard framhåller att det är alldeles normalt att vara blyg. Det är när man blir blyg över att vara blyg som man får problem. Hon betonar även att många positiva egenskaper hänger ihop med blyghet. Empati och känslighet är personlighetsdrag som är viktiga i vissa yrken och i vänskapsrelationer. När man väl lyckats göra sig av med ångesten och stärkt sin självkänsla kan blygheten bli en tillgång. Ibland kan man känna sig matt inför den övertro på positivt tänkande och snabba lösningar som präglar många självhjälpsböcker. Men i Våga leva lyser Hilliards gedigna yrkeserfarenhet som terapeut igenom. Hennes helhetsgrepp och konkreta tips gör att boken torde kunna ge alla blyga åtminstone någon insikt. Det är även sympatiskt att hon inte utger sig för att sitta inne med någon mirakelmetod. Hilliard betonar i stället vikten av ständig träning. Det gäller att inte dra sig undan, utan i stället exponera sig för de sociala situationer som gör en nervös. Erika B. Hilliard framhåller också att det för vissa personer kanske inte räcker med övningar på egen hand. Vid väldigt stark social ångest eller depressionssymptom kan terapi behövas. Men redan det att man får en mer medkännande och accepterande inställning till sin sociala ångest kan vara till stor hjälp för många. Petra Ljung Bildkryss 4/07 - Rätta lösningen Boken ger tips för förnuftig skatteplanering, dvs. hur man på laglig väg kan undvika att hamna betala onödigt mycket skatt för arv eller gåva. Exempel på olika situationer och beskattningstabeller konkretiserar sammanhangen. Juridiska begrepp som är bra att känna till får förklaringar i slutet av boken. Det kompakta paketet omfattar cirka hundra sidor i pocketformat och sakinnehållet lättas upp av Bosse Österbergs skattebjörnsillustrationer. TK Det finns samband mellan mörkerdepression och metabolt syndrom Årstidsrelaterade förändringar i stämningsläget ökar risken för metabolt syndrom. Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning har personer med metabolt syndrom större förändringar i stämningsläge, nattsömn och ätande än andra. De som lider av återkommande depressionstillstånd under vintermånaderna har mer än dubbelt så hög risk som andra att utveckla metabolt syndrom. Störningar i den inre klockans funktion verkar ha ett samband med viktökning, vilket förefaller öka risken för metabolt syndrom. Syndromet kan beskrivas som en ansamling av faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, nämligen bukfetma, insulinresistens, högt blodsocker och högt blodtryck. Motion har visat sig vara mycket effektivt när det gäller att minska risken för metabolt syndrom. Motion i kombination med ljusterapi lindrar också vinterdepression och andra mörkerrelaterade symtom. F P Pristagare i Bildkryss 4/07 30 euro Carola Baér, Mariehamn 24 euro Berit Granström, Pargas A B L A D E 17 euro Anita Wickström, Vasa 17 euro Lisbeth Henriksson, Helsingfors 17 euro Marianne Holm, Borgå T

17 Distribution Offentligt meddelande till alla svenskspråkiga och tvåspråkiga hushåll. Livsfarligt slarva med sömnen De flesta människor förstår inte hur viktig sömnen är. De undrar varför de ständigt känner sig trötta eller på dåligt humör. De förstår inte att det kan bero på kronisk sömnbrist, säger Tarja Stenberg. Hon är en av Finlands ledande sömnforskare. För närvarande leder hon ett stort EUprojekt där man undersöker vilka verkningar sömnbrist får. Under de senaste årtiondena har våra sömnvanor förändrats så att vi sover allt kortare tid. Kroppens system är så flexibelt, att vi klarar en natts vaka. Då sover vi djupare och längre nästa natt för att kompensera. Men om vi sover för lite flera nätter i rad så ackumuleras sömnbristen. De flesta behöver sju till åtta timmars sömn för att fungera normalt, men sömnbehovet är individuellt och genetiskt. Ju yngre man är, desto mer borde man sova. Tonåringar borde sova minst nio timmar per natt. Men ungdomar sover inte tillräckligt utan stannar uppe för länge på grund av Internet och tv. Det kanske inte är underligt att det ofta är så stökigt i klassrummen och att de inte orkar koncentrera sig, säger Tarja Stenberg. Redan en natts vaka nedsätter vår arbetsförmåga rejält. Det ger ett berusningstillstånd som motsvarar en promille, vilket gör att man inte borde köra bil. Sömnbrist gör att människors simultankapacitet, minnesförmåga och motoriska färdigheter försämras. Man presterar sämre och det blir svårare att lära sig nya saker, berättar Tarja Stenberg. Ökad risk för sjukdomar Kronisk sömnbrist rubbar ämnesomsättningen. Ny forskning tyder på att särskilt sockeromsättningen tar skada, vilket kan leda till diabetes. Även hormonbalansen störs av sömnbrist, vilket påverkar aptiten och kan leda till fetma. När vi vakar luras kroppen att tro att vi behöver mer energi och vi äter kaloririk mat, trots att vi inte gör av med kalorier när vi sitter framför tv:n eller datorn. Dessutom påverkas humöret av sömnbrist. Det kan finnas ett samband mellan sömnbrist och det ökande antalet depressioner, säger Tarja Stenberg % av finländarna har så stora sömnbesvär att de skulle vilja gå till läkare eller ta mediciner. Mellan % lider periodvis av sömnproblem Äldre personer sover ofta mindre än genomsnittet. Forskarna är inte ense om det beror på minskat sömnbehov eller om mekanismerna som reglerar sömnen försämras när man blir äldre. En finländsk undersökning från början av 90-talet visade att åringars sömn förkortats med 1½ timme per natt på mindre än tio år. Arbetshälsoinstitutets och Helsingfors universitets undersökning visar att både för kort och för lång nattsömn inverkar negativt på hälsan. Kort nattsömn (6,5 timmar eller mindre) ökar dödlighetsrisken med en upp till en fjärdedel jämfört med dem som sov 7-8 timmar per natt. Lång nattsömn (8,5 timmar eller mer) innebär nästan en lika stor ökning av risken. Källa: Tarja Stenberg, Helsingfors universitet Skiftarbetare i riskzonen Sömnbrist drabbar inte bara den egna hälsan utan kan också få stora samhälleliga konsekvenser. Allt fler yrkesgrupper jobbar skift i dag och har ofta en rubbad sömn. Risken för att en olycka eller ett ödesdigert misstag ska inträffa, ökar ju när en lastbilschaufför, flygledare eller läkare inte är utvilad. Vid stora katastrofer, som till exempel oljetankerolyckan Exxon-Valdez och kärnraftsverksolyckan i Tjernobyl visade, finns ofta den mänskliga faktorn i form av trötthet med i bilden. Tarja Stenberg betonar att det är oerhört viktigt att man med speciallagstiftning ser till att personal som arbetar nattetid får ordentliga återhämtningsmöjligheter. Men hur är det om man har ett vanligt jobb och går och lägger sig i tid, men trots det sover dåligt? Tarja Stenberg ger några tips. Regelbundna vanor är A och O. Försök gå till sängs samma tid varje kväll. Se till att det är svalt, lugnt och mörkt i sovrummet. Senast en timme före läggdags ska man försöka varva ner. Kaffe, alkohol och ansträngande motion är inte att rekommendera på kvällen. Däremot är det bra om man motionerar på dagen, då sover man bättre. Petra Ljung Årgång 36 Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA) Upplaga ex. FPA-bladet utkommer 4 gånger i året. Nästa nummer utkommer i november Chefredaktör Seija Kauppinen seija.kauppinen@kela.fi Redaktionssekreterare informatör Tua Kyrklund tel tua.kyrklund@kela.fi Redaktionsassistent Christel Stenström tel christel.stenstrom@kela.fi PB 450, Helsingfors tel För samtal till FPAs 0206-nummer debiteras vanlig samtalsavgift. Redaktionen svarar endast för beställt material. Suomen Suoramainonta besvarar frågor om utdelningen under perioden på svenska på numret (09) eller per e-post info@suomensuoramainonta.fi Jakeluhuomautukset yllä mainittuun sähköpostiosoitteeseen tai suomenkieliseen puhelinpalveluun (09) Taltidningen FPA-bladet kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Nylandsgatan 25 A 6, Helsingfors, tfn (09) /Tina Dunderfelt. Illustration Annika Mannström Tryckeri Keski-Uusimaa, Tusby 2008 ISSN