Pontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan. Jämställdhet är inte så enkelt att mäta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan. Jämställdhet är inte så enkelt att mäta"

Transkript

1 niversitetsläraren 17/09 Pontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan Jämställdhet är inte så enkelt att mäta Sid 4 Modern pedagogik Lärarrollen är förändrad Sid 6 Undervisning på engelska Forskning behövs om konsekvenser Sid 10 Lärare utsatta Omdömen på nätet blir allt vanligare Sid 12

2 niversitetsläraren 17/0 9 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex i n n e h å l l Ledare: Sektorsorganisationerna och sektorspolitiken 3 Att mäta jämställdhet är inte alldeles lätt 4 Lärarrollen har förändrats på gymnasifierade lärosäten 6 Ny myndighet ska ge samlad bild av pensionen 8 Undervisning på engelska: Vi behöver forska mer och gnälla mindre 10 Omdömen om lärare blir vanligare på nätet 12 Universitetslärarstämman 14 Debatt Svar Eva Lundgren: Friad från vad? Vad hände? 16 Korsord 25 Sulf informerar 26 Universitetsläraren nr 19/2009 har manus- och annonsstopp 13 november. omslagsfoto: JOHAN RESELE 2 Universitetsläraren 17/2009

3 Utanför och även inom sektorn förväxlas ibland SULF med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Inte så konstigt kanske namnen är ju snarlika. Ibland kan man, som på SUHF:s årliga konferens på Högskolan Väst nyligen, se att vi också har en hel del intresseområden gemensamt. Därtill kan man lägga att vi faktiskt ligger nära varandra i många frågor. Uppenbart är vårt gemensamma intresse av att påverka ministern och departementet att förstå resurs behoven. Här har vi också studenterna med oss sedan länge. Sveriges förenade studentkårer (SFS) utgör den tredje sektors organisationen, den största och viktigaste. Kanske kan man säga att de tre organisationerna tillsammans utgör hjärtat i den utbildnings- och forskningspolitiska debatten, och att vi tillsammans borde kunna sätta agendan för debatten i de frågor där vi är eniga. På SUHF-konferensen var det tydligt att alla tre organisationerna har utgångspunkten gemensam, nämligen att det är vi som från olika perspektiv utgör sektorn. Därför kändes det befriande att SUHF:s ordförande Pam Fredman, rektor i Göteborg, i sin sammanfattande avslutning på dagen konstaterade att en del kritik mot sektorn känns orättvis: det vi gör inom utbildning och forskning i samverkan med samhället i övrigt är mycket mer i framkant än vad det framställs som. SUHF har, som Pam Fredman framhöll, en uppgift att informera omvärlden om allt det vi gör. Utbildningens kvalitet är också en fråga i fokus för alla tre organisationerna. SUHF meddelade genom Pam Fredman att deras nästa manifest kommer att handla om utbildning. Och utbildningskvalitet var naturligtvis också i fokus när SFS:s ordförande Klas-Herman Lundgren talade. Hans tal innehöll mycket klokt inte bara om behovet av resurser för att uppnå tillräcklig kontakt mellan lärare och studenter, utan också om hur kvaliteten är avhängig av lärarnas möjlighet till forskning och framhöll betydelsen av doktorandanställningar för rekryteringen av nya universitetslärare och forskare. Enigheten mellan organisationerna är en utomordentlig resurs för SULF:s utbildnings- och forskningspolitiska arbete. Utifrån Sektorsorganisationerna och sektorspolitiken denna enighet kan och måste vi samarbeta med de övriga samtidigt som just samsynen synliggör behovet av SULF:s speciella perspektiv. Utbildning och forskning är inte abstrakta verksamheter som fungerar alldeles av sig själva. Det är kvalificerat och hårt arbete som utförs av lärare och forskare. Utan SULF:s medlemmar blir det vare sig någon utbildning eller forskning gjord. Vårt speciella perspektiv är vår styrka. Som professionsförbund driver vi våra frågor utifrån ett individperspektiv på verksamheten. I medlemmarnas djupa erfarenhet av forskning och undervisning finns grunden för våra ställningstaganden, såväl de fackliga som de politiska. Det gör också att vår samverkan med andra sektorsorganisationer är till nytta för hela högskolan. L E D A R E N GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDDIREKTÖR I SULF Universitetsläraren 17/2009 3

4 Att mäta jämställdhet är inte alldeles lätt En kvinna som sitter i många fakultetsorgan på lärosätet där hon är anställd får inflytande. Samtidigt kan det vara så att hon fått uppdragen för att hon är ensam kvinna på institutionen och den tid de många uppdragen tar kan innebära att hon inte hinner med sin forskarkarriär. Ptext: MarieLouise Samuelsson foto: johan resele ontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan, tar detta som exempel på att det inte är helt enkelt att mäta jämställdhet och jämställdhetsarbete på universitet och högskolor. Delegationen som i dagarna har beslutat om vilka lärosäten som ska få medel till insatser för jämställdhet i högskolan har också presenterat en första rapport. Där konstaterar man att kvantitativa mål för könsfördelning när det gäller rekrytering utgör en viktig del av styrningen mot en mer jämställd högskola. Samtidigt hoppas delegationen på mer av det kvalitativa och strukturella, sådant som, vilket exemplet ovan kan sägas visa, är betydligt svårare att mäta. Det är förklarligt att man räknar huvuden och rekryteringsprocessen är både mätbar och överblickbar, säger Pontus Ringborg. Hur uppfattar han då respons och intresse från högskolehåll? Ja, eftersom högskolevärlden är en stor och heterogen sektor finns inget enkelt svar. Pontus Ringborg säger att delegationen märker viljan att göra sin självständiga röst hörd. De akademiska idealen om forskning och evidens är inte alltid helt kompatibla med politikens väsen, det vill säga krav på handling och snabba resultat. Men även bland självständiga röster finns en lyhördhet för signaler från den politiska nivån. Och signalerna är tydliga, när det gäller jämställdhet i högskolan pekar regeringen med hela handen, att den centrala och den lokala nivån ska samspela mera. Det innebär en möjlighet till mobilisering och att legitimitet ges åt de krafter i högskolan som vill förändring. I stort anser Pontus Ringborg att man kan tala om en positiv inställning till styrningen i riktning mot en mer jämställd högskola, en inställning med variationer: De redan aktiva och medvetna, som lärosätenas jämställdhetshandläggare, är Vi ska inte vara en instans som fördelar forskningsmedel och kan inte prioritera de ansökningar där produkten bara blir en forskningsrapport, punkt slut. Pontus Ringborg otåliga och saknar det kvalitativa steget, andra ställer sig oförstående och ifrågasättande, de är rädda för kvotering. Hålla huvudet kallt Delegationen för jämställdhet i högskolan har också känt en viss oro, i samband med det massmedialt mycket uppmärksammade fallet där SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) dömdes att betala ett skadestånd på 1,5 miljoner för att ha diskriminerat kvinnliga studenter vid antagning till veterinärutbildningen. Detta föranledde Pia Sandvik Wiklund, ordförande i Delegationen för jämställdhet i högskolan och Pontus Ringborg att skriva en debattartikel i Svenska Dagbladet med bland annat följande varning : Risken är också att den stora bakomliggande frågan, frågan om jämställdhet i högskolan, hamnar i skymundan och reduceras till en fråga om kvantitativ fördelning av kvinnor och män. Detta vore mycket olyckligt för lärosätenas samlade jämställdhetsarbete. Det är viktigt att hålla huvudet kallt, vi var rädda för överreaktioner i högskolevärlden, det finns en övergripande fara i om debatten bara skulle handla om antagning, menar Pontus Ringborg. Att det finns en slagsida åt antagning och rekrytering när det gäller jämställdhetsarbete går också att utläsa av de ansökningar som kommit in gällande de medel delegationen har till förfogande för att främja jämställdhet. Totalt har delegationen 60 miljoner att fördela under perioden I den första omgången handlar det om 26 miljoner och söktrycket har, föga oväntat, varit större. Summan av sammanlagt 73 ansökningar är 109 miljoner. Mer intressant är, enligt Pontus Ringborg, att cirka 40 procent av ansökningarna enbart gäller grundutbildningen. Totalt har 60 procent koppling till lärosätet som anordnare av utbildningar. Betydligt färre ansökningar har enbart koppling till högskolan som orga nisation och arbetsgivare och mycket få ansökningar handlar uteslutande om förutsättningar för forskning, säger Pontus Ringborg. Ansökningarna är självfallet ett sätt att markera intresse för jämställdhetsarbete, man kan konstatera att många ansökningar har skrivits under av rektor, vilket kan tolkas som att lärosätets ledning är engagerad, men det kan också vara en mer formell underskrift. Men man får också se upp så att inte ansökningar är ett sätt att få pengar till annan ordinarie verksamhet, som att söka medel för att utarbeta en jämställdhetsplan, något som lärosätet ändå är 4 Universitetsläraren 17/2009

5 finns möjlighet till sanktioner. Regeringen har en hel del soft power att använda sig av, man kan belöna med pengar, man kan lyfta fram framgångsrika lärosäten i budgetproppen, man kan ta initiativ till rankning och utvärderingar. Delegationen för jämställdhet i högskolan är också medveten om att små ambitioner och uteblivna ansökningar inte behöver vara uttryck för bristande intresse, utan kan bero på brist på tid och resurser, att ansökan blir ytterligare något som ska hinnas med. Pontus Ringborg är huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan, som i dagarna har beslutat om vilka lärosäten som ska få medel till insatser för jämställdhet. Totalt har delegationen 60 miljoner att fördela under perioden I den första omgången handlar det om 26 miljoner. skyldigt att göra, säger Pontus Ringborg och antyder att det kommit in ansökningar med sådant innehåll. En principfråga gällande forskningsinriktade ansökningar som delegationen haft att ta ställning till är att avgöra hur och om lärosätet tänker använda sig av forskningsresultatet. Vi ska inte vara en instans som fördelar forskningsmedel och kan inte prioritera de ansökningar där produkten bara blir en forskningsrapport, punkt slut. Men man kan få medel till sådant som forskning kring rekryteringsprocessen om man kan göra det trovärdigt att man avser att implementera forskningsresultatet i verksamheten, för att långsiktigt förändra högskolans inre arbete. När det gäller forskning om jämställdhet i högskolan har delegationen också givit uppdrag till en handfull forskare. Bland annat ska Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap och genusvetenskap vid Stockholms universitet, göra en metaanalys av befintlig forskning på området. Pontus Ringborg säger vidare att delegationen inte är besviken, men lite överraskad över att få lärosäten inte tagit större grepp när det gäller inriktningen på ansökningar. Rätt många sökte medel till mindre, isolerade projekt. Inför nästa omgång tänker delegationen mer rikta in utlysningarna. Delegationen diskuterar också hur man i framtiden kan belöna jämställdhetsarbete och omvänt om det Avslutas 2011 I direktiven till delegationen finns inget om att förhålla sig till eventuellt (mer) självstyrande lärosäten, men autonomi skulle självfallet kunna påverka förutsättningarna för politisk styrning. Dessutom har ju Tobias Krantz, minister för forskning och högre utbildning, gjort skarpa markeringar mot politisk styrning. Pontus Ringborg ser ett problem i att jämställdheten som tvärpolitiskt område konkurrerar med andra tvärpolitiska frågor. Det är hela tiden frestande för en politiker att, oavsett retorik, luta sig mer mot enskilda satsningar och säråtgärder som är lättare att förklara och sälja. När det gäller Delegationen för jämställdhet i högskolan är deras arbete tidsbegränsat och avslutas med att man presenterar sitt betänkande i början av Med en hel del av de projekt som vi bidrar till att dra igång kommer att fortgå efter att delegationen har upplösts. På kortare sikt ser Pontus Ringborg fram mot de konferenser som delegationen ska anordna redan under 2009, bland annat tillsammans med Högskoleverket, om lärarutbildningen. Lärarutbildningens könsobalans är intressant och en aktuell fråga, vi har förhoppningar om statsrådsmedverkan på den konferensen, säger Pontus Ringborg. Statsrådsnärvaro ger status åt en fråga, markerar att området är politiskt prioriterat. Men oavsett fysisk ministernärvaro så känner vi att det finns ett stort intresse från Utbildningsdepartementets sida, för arbetet med jämställdhet i högskolan. l Se också: Universitetsläraren 17/2009 5

6 foto: Eva Bergstedt Lärarrollen har förändrats på gymnasifierade lärosäten Utmaningen är att skapa studiemiljöer där såväl studenternas som lärarnas förväntningar kan förverkligas, säger Elinor Edvardsson Stiwne, docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Studenternas bristande kunskaper har gjort det både svårare och tråkigare att vara universitetslärare, anser Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. text: MarieLouise Samuelsson Stiwne och Ingvar medverkar bägge på den kommande Universitetslärarstämman 19 november i Stockholm. Temarubrik är Var finns läraren i salen eller på skärmen, universitetslärarrollen i förändring. De ska tala mer specifikt om hur lärandet går till, Martin Ingvar ur ett biologiskt perspektiv, Elinor Edvardsson Stiwne ur ett universitetspedagogiskt. Om än utifrån olika perspektiv framstår de, när det gäller lärarrollen, som eniga om att har skett en förändring relaterad till vad man kan beskriva som en gymnasifiering av universitet och högskolor. Elinor Edvardsson Stiwne talar om förändrande förväntningar och därmed andra förutsättningar, både för lärare och för studenter. Studenterna kommer till högskolan med förväntningar om att utbildningen skall vara nyttig och relevant för kommande arbete, men samtidigt intressant och utvecklande. De förväntar sig också att lärarna har ungefär samma intresse och engagemang i studenternas situation. Detta sker parallellt med att universitetslärarna i allt högre grad förväntas forska, publicera sig och söka externa forskningsmedel. Kursplanerna styr Elinor Edvardsson Stiwne menar att det därför finns en ökad osäkerhet kring vad det innebär att vara lärare. Läraren har fått ett nytt helhetsansvar för studentens lärande och utbildning har blivit något som investeras i, en business med fokus på marknad och konsumenter. Elinor Edvardsson Stiwne, docent i pedagogik vid Linköpings universitet Förr kunde man undervisa utifrån sin egen fackkunskap, då var det akademin som satte sina egna kriterier. Nu är det målen i utbildnings- och kursplaner som styr och det finns många fler aktiva intressenter som vill vara med och ha synpunkter på undervisningen. Hon nämner intressenter som företag (i egenskap av studenternas potentiella arbetsgivare) och professionella organisationer samt kanske framförallt studenterna. Det aningen diffusa begreppet studentaktivt lärande som ska prägla undervisningen innebär bland annat att läraren inte bara förväntas föreläsa, utan också hjälpa studenterna att utveckla färdigheter kring till exempel presentation och kommunikation och, inte minst, förbereda dem för ett kommande arbetsliv och göra dem anställningsbara. Läraren har fått ett nytt helhetsansvar för studentens lärande och utbildning har blivit något som investeras i, en business med fokus på marknad och konsumenter. Det blir en ännu större utmaning att vara lärare, att tillgodose dessa krav, samtidigt som kraven ökar att man ska vara en aktiv forskare och publicera sig och dra in pengar. Elinor Edvardsson Stiwne menar att den som är lärare numera känner osäkerhet om hur man ska undervisa: Ska jag göra det utifrån min kunskap, min moral och mina akademiska värderingar eller ska jag göra det häftigt och showigt, mer säljande? Hon berättar om en europeisk konferens där universitetslärare från andra länder hade samma erfarenheter av gymnasifieringen och att som lärare känna sig alltmer som serviceperson. Snart blir det väl utvecklingssamtal och föräldramöten på universiteten också Studenten i centrum Studenternas ökade förväntningar på service kan ge ett intryck av självständighet, men blir problematiskt när det 6 Universitetsläraren 17/2009

7 kombineras med alltför individualistisk hållning. Elinor Edvardsson Stiwne exemplifierar med studenter som har svårt att acceptera kollektiva regler och berättar om studenter som med hänvisning till privata omständigheter förväntar sig att lärarna anpassar sådant som examinationer efter studentens personliga behov. De sätter sig själva i centrum, de är visserligen vana vid grupparbeten, men väldigt ofta är utgångspunkten inte gruppen utan egenintresse, what s in it for me? Elinor Edvardsson Stiwne är också bekymrad över att det finns studenter som har tämligen orealistiska föreställningar om kommande arbetsliv, samtidigt som den nya högre utbildningen alltså allt mer betonar anställningsbarhet. Många studenter har aldrig haft ett sommarjobb, de har därför mycket svårt att föreställa sig villkoren i dagens arbetsliv, vilket gör det ännu svårare för lärarna att förbereda studenterna på vad som väntar. Hon understryker att det inte gäller alla studenter och att det inte handlar om nya personligheter, utan om en konsekvens av att föräldrar och lärare i all välmening inte har lärt barn att hantera krav och motgångar eller att ta konsekvenserna av sina val. Vilket leder till svårigheter i mötet med universitetslärare och arbetsgivare som ställer mer vuxna krav. Ett exempel är att undervisningen på universitet och högskolor ska vara alltmer internationell, vilket kan skapa problem för de studenter som helt har valt bort språk i gymnasiet, då de tycker att det har krävt för mycket plugg. Kan inte multiplikationstabellen Martin Ingvar är inne på samma spår, han talar om studenter med toppbetyg som kommer till hans arbetsplats, Karolinska institutet, och visar sig inte kunna multiplikationstabellen på ett automatiserat sätt. Han menar därför att universitet och högskolor i större utsträckning måste rikta blickarna mot de lägre skolnivåerna, mot dem som producerar studenterna. Om inte dessa nivåer förändras kommer högskolevärlden att fortsätta att ärva problem som försämrar både utbildningsvillkor och lärarroll. Martin Ingvar är forskare och universitetslärare, men också en flitig och profilerad debattör kring frågor om lärande, inlärning och läsfärdighet. Jag anses antingen väldigt reaktionär eller väldigt radikal, men jag menar själv att min utgångspunkt snarare är diskuterande. Och han vägrar peka ut någon entydig ideologisk eller partipolitisk förklaring till det han kritiserar. Martin Ingvar hävdar att socialdemokraterna har övergivit idén om att kunskap är makt, det är väl bara marxist-leninisterna på ytterkanten som har behållit den synen. Men det är lika stora bekymmer i det blåa laget, vi ska inte glömma att det var dåvarande skolminister Beatrice Ask som skrev under skolplanen som hade en skrivning om att skolan i görligaste mån skulle undvika undervisning. Ett problem är att den pedagogiska Det är alltså inte så att det bara är de svagpresterande som det går sämre för, det är också så att de bästa presterar sämre nu. Samhällets förväntningar på utbildning och forskning som väg till välstånd hotas när studenterna inte har en bra grund. Martin Ingvar, forskare och universitetslärare vid Karolinska institutet vetenskapen är isolerad, bokstavligt, inom särskilda byggnader och att utbildningsvetenskapen inte gnuggas mot andra vetenskaper. Vill förbjuda gruppövningsmoment Han refererar en nyligen genomförd undersökning av läsförmåga hos elever på fordonstekniskt gymnasieprogram, där bara tjugofem procent hade förmåga att hinna läsa textremsan till tv-program. Det är snudd på kriminellt att inte lära barn läsa, det drabbar de mest utsatta, barn utan stöd från föräldrar, barn från resurssvaga hem och framförallt drabbar det pojkarna. Martin Ingvar menar att de lägre skolnivåerna har förvandlats till en kommunalt finansierad ojämlikhetsmaskin. Ett maskineri vars hjul nu alltså har kuggat i den högre utbildningens verksamhet. Det börjar så sakta förändras till det bättre på de lägre nivåerna, det finns kommuner som inte ger avkall på det självklara, läsfärdigheten. Men nu är det högskolorna som översvämmas av grupptentor och svårdefinierade lärmoment med oklart innehåll. Skulle jag önska mig en enda sak vore det att omedelbart förbjuda grupprövningsmomentet på högskolan. Han påpekar att Skolverkets siffror nu visar att kunskap och prestation sjunker på alla nivåer i skolan. Det är alltså inte så att det bara är de svagpresterande som det går sämre för, det är också så att de bästa presterar sämre nu. Samhällets förväntningar på utbildning och forskning som väg till välstånd hotas när studenterna inte har en bra grund. Trots allt säger sig Martin Ingvar ändå vara optimist, kanske en irrationell optimist. Han tror på att förändring kan ske bland annat genom mer offentlig debatt, en debatt där han ibland kan känna sig ensam, han önskar inte minst att fler universitetslärare ville delta. l Elinor Edvardsson Stiwne och Martin Ingvar medverkar på den kommande Universitetslärarstämman den 19 november i Stockholm. Temarubriken är Var finns läraren i salen eller på skärmen, universitetslärarrollen i förändring. foto: privat Universitetsläraren 17/2009 7

8 Ny myndighet ska ge samlad bild av pensionen Vid årsskiftet bildas genom att Premiepensionsmyndigheten slås samman med de delar av Försäkringskassan som har hand om pensioner. Den nya myndighetens uppgift blir att administrera den allmänna ålderspensionen och att på sikt samla information om alla pensionsformer. text: Per-Olof Eliasson Premiepensionsmyndig- heten, PPM, avvecklas och verksamheten förs över till Pensionsmyndigheten. Från Försäkringskassan kommer de anställda som arbetar med den del av verksamheten som behandlar pensioner att gå över till den nya myndigheten. Enligt LAS har den som till övervägande delen arbetar med pensioner rätt till verksamhetsövergång. Det gäller alla vid PPM och en mindre del från Försäkringskassan, eftersom många där bara till mindre del arbetar med pensioner, säger Thomas Norling, sekreterare i utredningen om Pensionsmyndigheten. Den stora majoriteten av personalen kommer från de två gamla myndigheterna. Men man rekryterar också externt, både bland personer från Försäkringskassan som inte har rätt till verksamhetsövergång och helt externt. Myndigheten kommer att ha cirka 900 anställda och en decentraliserad organisation med nio kontor runt om i landet. Det största kontoret med anställda kommer att finnas i Stockholm men det ska inte kallas för huvudkontor utan för Stockholmskontoret. Pensionsmyndigheten kommer att administrera den allmänna ålderspensionen; inkomstpension, tilläggspension, premiepension, garantipension, efterlevandepension, bostadstillägg för pensionärer och en del andra pensionsförmåner. Pensionsmyndigheten får inte ansvar för Statens pensionsverk, SPV, som administrerar tjänstepensionerna för det statliga området. Inte heller de tjänstepensioner som finns på det privata området och som arbetsgivaren betalar, eller alla privata pensionsförsäkring, kommer att inordnas under Pensionsmyndigheten. Men det finns en ambition hos regeringen att Pensionsmyndigheten bättre ska svara mot behovet av information om pensioner. Regeringen trycker på att myndigheten ska försöka ge en samlad information, säger Thomas Norling. På webbplatsen kan man använda sin pinkod från Premiepensionsmyndigheten och logga in och få fram uppgifter om sin pension. Ambitionen är att där ska finnas samlad information om vars och ens pension. Men man har inte kommit så långt ännu, faktum är att inte alla uppgifter om en persons samlade pensioner finns där. Långsiktigt arbete Bo Könberg var utredare av Pensionsmyndigheten men när generaldirektören för den nya myndigheten, Katrin Westling Palm, utsågs i april växlades ansvaret för att utreda den nya myndigheten över till henne. Bo Könberg fick samtidigt i uppdrag att samordna vissa informationsfrågor och hitta olika lösningar på system att presentera samlad information om pensionerna. Det är en riktigt svår uppgift, uppgifterna ska lämnas, förädlas och presenteras. Det är ett långsiktigt arbete att förklara nyttan av samlad information för alla inblandade. Här finns många intressen och många knutar att lösa, säger Thomas Norling. En av kärnpunkterna i uppdraget för den nya myndigheten att alltså att ta fram samlad information om pensionen. Det är bra att det blir bättre ordning på de allmänna pensionerna men det är beklagligt att det fortfarande kan vara Thomas Norling, sekreterare i utredningen om Pensionsmyndigheten. väldigt svårt med information när det gäller tjänstepensioner, kommenterar SULF-ombudsman Tommy Bergström. Nu har ju SPV lovat bättre villkor men vi har också kommunala tjänstepensioner där varje kommun ansvarat för sin del och det är exempelvis inte alla kommuner som har uppgifter sparade om anställningar från 70-talet, säger Tommy Bergström. l Den nya Pensionsmyndigheten kommer att ha cirka 900 anställda och en decentraliserad organisation med nio kontor runt om i landet. 8 Universitetsläraren 17/2009

9 Två uppfattningar om digital lärmiljö Inom universitet och högskolevärlden finns ett nätverk för lärare och administratörer som är särskilt engagerade inom digitala lärmiljöer. Nätverket heter Nätverket för IT i högre utbildning. Detta nätverk hade ett internat den oktober, och som en punkt på programmet fanns frågan om upphovsrätt och digitala lärmiljöer. Under denna punkt deltog även undertecknad. Det framgick ganska klart att det finns två linjer i hur man ser på den oerhört snabba utvecklingen inom området. Den ena uppfattningen är att så mycket som möjligt så snabbt som möjligt skall läggas ut på nätet och göras tillgängligt för alla, såväl för allmänhet som för forskningsvärlden. Den andra uppfattningen är att oberoende av teknik så måste någon svara för kvalitetssäkringen. I och för sig behöver inte de båda uppfattningarna vara motstridiga. Säkert går det att hitta former för en stor tillgänglighet på nätet samtidigt som kvaliteten säkras på olika sätt. Det intressanta är dock att de olika uppfattningarna visar på olika syn på hur man värnar kvaliteten inom den akademiska världen. Om man som utgångspunkt har att akademisk forskning till stor del bygger på att forskare offentliggör sina forskningsresultat, och de resultaten kan sedan användas av andra forskare för att komma ytterligare vidare inom forskningsområdet, så är tillgänglighet en viktig förutsättning. Meriterande kan det också vara om man får sina forskningsresultat spridda över stora delar av forskningsvärlden. Så här långt är det nog inga kontroverser. Problemen uppstår när det gäller frågan om vem som skall bestämma när något skall publiceras och hur och var. Är det forskningsfinansiären, lärosätet eller den enskilde forskaren som skall bestämma. Eller är det någon annan? Om man utgår från Högskolelagens 1 kap. 6 så skall forskningen vara fri. Det gäller att värna om den akademiska friheten. Men frågan är hur man värnar den akademiska friheten i en värld där forskningsresultaten fritt åker runt i cyberrymden. Frågan om tillgänglighet var relativt lätt när det bara fanns tryckta alster såsom böcker, tidningar etc. Nu har vi hela den digitala revolutionen över oss som helt ställer alla tidigare begrepp på huvudet. Det var därför ett angeläget seminarium som Nätverket genomförde. Något svar på alla frågor kom naturligtvis inte fram, men det viktiga är att det finns en diskussion i dessa frågor. Därför var det också bra att SULF hade möjlighet att delta i seminariet. SULF står på två ben, den fackliga och den yrkesmässiga. Och båda benen behövs för att bevaka medlemmarnas intressen i dessa frågor och för att kunna delta i debatten. Kanske kan en sammanfattning av denna diskussion för min del vara följande: Det behövs en hög tillgänglighet av akademiska forskningsresultat, en hög kvalitetssäkring genom forskarens/lärarens upphovsrätt, samt vettiga villkor för forskaren/läraren, främst vad gäller arbetstid. Carl Falck Förbundsjurist För Sverige i tiden! Alla borde kunna lite företagsekonomi! Företagsekonomi för icke-ekonomer beskriver på ett enkelt och konkret sätt företagsekonomi från början. Boken behandlar allt från affärsidé till inköp, marknadsföring, kalkyler, bokföring och beskattning. Till boken finns även uppgiftsbok med ett stort antal övningsuppgifter, diskussionsuppgifter och facit med utförliga lösningar. För dig som lärare finns även stöd i form av bokens hemsida där du kostnadsfritt kan hämta OH-underlag och PowerPoint-filer med många av läromedlets figurer. Telefon nyfiken på våra andra läromedel? Project Management Förhandling Marknadsföring Modeller & principer IFRS i teori och praktik Extern redovisning Sveriges Ekonomi Universitetsläraren 17/2009 9

10 Undervisning på engelska: Vi behöver forska mer och gnälla mindre Vad vet vi egentligen om effekterna av undervisning på engelska vid svenska universitet och högskolor? Är det en myt att engelskan försämrar svenskspråkiga studenters studieresultat? Vad är egentligen motiven när svenska lärosäten väljer engelska som undervisningsspråk? text: MarieLouise Samuelsson Jean Hudson, professor i engelska vid Malmö högskola och IMER, Institutionen för internationell migration och etniska relationer, menar att det är frågor som måste diskuteras, för att bättre kunna hantera kravet på parallellspråklighet i svensk högre utbildning. Tillsammans med Karina Vamling, professor i språk- och kulturstudier, har Jean Hudson gjort en jämförande studie Vad menar vi egentligen med en god språkbehärskning, var går gränsen mellan tillräckligt god behärskning av engelska och det som är stilistiskt till talande? Vi måste värna om den språkliga kompetensen hos både lärare och studenter. för att undersöka hur undervisningsspråket påverkar studieresultaten. Studien kommer att presenteras på Högskoleverkets konferens Undervisning på engelska i svensk högre utbildning den 24 november och Jean Hudson hoppas alltså på diskussion både ur ett utbildningspolitiskt perspektiv och när det gäller undervisningens praktik. Studien är inte ämnad att ge tvärsäkra svar på några frågor, snarare vill Hudson och Vamling problematisera och belysa parallellspråklighetens komplexitet. Jean Hudson, professor vid Malmö högskola Strikt språkvetenskapligt Det var en konferens på Södertörns högskola för två år sedan som blev avstamp till den jämförande studien som är del av ett större projekt på IMER. Där finns också goda förutsättningar att studera undervisningsspråkets betydelse. Inom flera ämnen erbjuds undervisning på antingen svenska eller engelska. Jean Hudson och Karina Vamling har forskat på kandidatuppsatser och jämfört kvaliteten på det skrivna. Jämförelser har gjorts mellan två grupper, 20 som skriver på svenska och 20 som använder engelska. Studien har utförts inom ämnet IMER, där utbildningen ges på bägge språken. Vi bestämde oss för att göra en strikt språkvetenskaplig undersökning. Vi har alltså inte använt oss av frågor som hur studenterna trivs eller person ligen upplever användningen av antingen engelska eller svenska, säger Jean Hudson. Kandidatuppsatserna är, trots allt, kronan på verket det som högskoleverket ämnar titta närmare på i framtida kvalitetsgranskningar. Därför valde vi att fokusera på just det materialet. Med en direkt jämförelse mellan de svenska och de engelska texterna kan man inte se att studenterna presterar sämre på engelska. Ett resultat som kan uppfattas som överraskande. Vi trodde nog att vi skulle se större skillnad, säger Jean Hudson. Hon tror att det beror på att också hon hade påverkats av en utbredd uppfattning om studenters bristande färdigheter i engelska, en uppfattning som, enligt Hudson, sannolikt är mer anekdotisk än faktabaserad, vi behöver helt enkelt mer forskning. Ingen enkel sanning Jean Hudson anser inte att det skulle finnas någon enkel och entydig sanning om engelskspråkig undervisning. Hon hoppas att undersökningen kan bidra till en mer nyanserad diskussion. Hon menar också att man måste börja från grunden med att verkligen fråga sig varför man ger kurser på engelska. Det finns skäl att misstänka att man ser kurser i engelska som ett självklart led i internationaliseringsarbetet, ett sätt att locka internationella studenter. Men flertalet IMER-studenter som läser på engelska har svenska som modersmål eller skolspråk. Jean Hudson tycker inte att parallellspråklighet ska gälla överallt, däremot menar hon att det behövs en genomtänkt beredskap för bägge språken och då inom alla områden. Inte bara i undervisning, utan också när det gäller lärosätenas administration, studentservice, forskning och i arbetet med att skapa bilden av oss själva på ett internationellt plan. Men lärare ska inte tvingas undervisa på engelska, det ska vara frivilligt och framförallt måste det ge erkännande. Det ska räknas som en merit av samma dignitet som publicering i internationella tidskrifter. Vi måste också ta lärarnas kompetensutveckling på allvar och exempelvis erbjuda längre vistelser 10 Universitetsläraren 17/2009

11 Foto: charlotte orban Humsam-forskning får 400 miljoner I år har vetenskapsrådet, VR, beslutat dela ut 400 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Stora belopp går till kulturforskning. Inom området beviljades 157 forskare bidrag, vilket är drygt 15 procent av de sökande, skriver VR i ett pressmeddelande. Jämfört med förra året har nästan fem procent fler av dem som sökt fått bidrag. Även den genomsnittliga bidragssumman har ökat betydligt jämfört med förra året. Det beror på att rambidragen för kulturforskning, men även bidragen för forskning om förutsättningar för tillväxt och samhällets globalisering är större än vanliga projektbidrag. Bland disciplinerna hävdar sig de estetiska vetenskaperna litteratur, film och så vidare bättre än på länge, enligt VR. Professor Jean Hudson har tillsammans med professor Karina Vamling (till höger) gjort en jämförande studie för att undersöka hur undervisningsspråket påverkar studieresultaten. vid institutioner i engelsktalande länder. Ja, självfallet är läraren en väsentlig aktör i sammanhanget, som när det gäller förmåga att avgöra nyanser i den engelska som studenterna använder. Vad menar vi egentligen med en god språkbehärskning, var går gränsen mellan tillräckligt god behärskning av engelska och det som är stilistiskt tilltalande? Vi måste värna om den språkliga kompetensen hos både lärare och studenter. Måste forska vidare En annan dimension som Jean Hudson vill understryka är att studenterna i undersökningen har kunnat välja mellan svenska och engelska och att de som väljer engelska kan tänkas ha någon form av försteg, från början. De är ofta ambitiösa och siktar på jobb inom FN och NGO:er (Nongovernmental organizations) och engelskan blir då ett självklart val. Men det duger inte att spekulera kring varför de engelska texterna i vårt material har fått ett högre snittbetyg. Vi måste forska vidare. Ytterligare en dimension av parallell - språklighetsdiskussionen som Jean Hudson anser väsentlig är kurs litteraturen. Även på de svenskspråkiga kurserna i Foto: privat IMER är litteraturen ofta på engelska. Vilket tvingar studenter att laborera med två språk samtidigt. De som väljer att studera på engelska belastas inte med den kognitiva bördan som två samtidiga språk innebär. En annan aspekt på engelskspråkig undervisning som Jean Hudson vill lyfta fram är utbildningspolitisk, närmare bestämt studieavgiften som ska tas ut av utomeuropeiska studenter. Om man vill attrahera utländska studenter till hela utbildningsprogram i Sverige måste vi helt enkelt erbjuda undervisning på engelska. Men undervisning på engelska kan också ses som internationalisering på hemmaplan, ett sätt att förbereda också svenska studenter för en verklighet som inte tar slut vid Sveriges gränser. Det finns alltså en viss oundviklighet i att mer undervisning kommer att ske på engelska. Vi behöver därför både forska mer och gnälla mindre när det gäller undervisningsspråk, allt med sikte på att höja kvaliteten. l Jubileumsfonden satsar 255 miljoner Riksbankens Jubileumsfond har fått 850 ansökningar och beviljat stöd till 1 program, 56 projekt och 9 infrastrukturprojekt, enligt ett pressmeddelande från fonden. Av totalt 255 miljoner till forskning går 35 miljoner till en forskargrupp som leds av professor Hans Ruin och som ska ge perspektiv på de historiska berättandet och dess förändringar i programmet Tid, minne, representation. Vidare har stiftelsen beslutat satsa på postdoktorala tjänster inom moderna språk samt att inrätta ett nytt program för forskarutbyte med Finland. Denna satsning syftar till att göra något bestående av de många initiativ som tagits under Märkesåret Forskarskolor får 75 miljoner Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin har beviljat 75 miljoner kronor till fem nationella kliniska forskarskolor. Det är Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Umeå universitet som får dela på pengarna. Totalt får forskarskolorna 15 miljoner kronor vardera, fördelat över fem år. Deras betydelse kommer att utvärderas efteråt, skriver VR i ett pressmeddelande. Universitetsläraren 17/

12 FOTO: ISTOCKPHOTO text: Per-Olof Eliasson Omdömen om lärare blir vanligare på nätet Att universitetslärare blir recenserade på internet är inte helt ovanligt och lär bli allt vanligare. Att lägga ut kränkande omdömen om enskilda lärare på nätet går över gränsen för den personliga integriteten det kan vara fråga om förtal, säger Carl Falck, SULF:s förbunds jurist. text: Per-Olof Eliasson Det mesta betygsätts och rankas på nätet, det kan vara hotell, resebyråer, kameror och butiker. Och lärare slipper inte undan. I Malmö låter kommunen grundskoleeleverna sätta betyg på lärarna. Efter en pilotstudie permanentas försöket, som varit mycket omdiskuterat. Nästa år kommer alla lärare och elever på grundskolorna i Malmö att vara med i studien, grundskole lärare ska då betygsättas av elever. Huvudsyftet är att få igång ett samtal mellan lärare och elever om undervisningen. I engelskspråkiga länder har det länge funnits sajter där studenter kan ge omdömen om universitetslärare. Den största är som har omdömen om en miljon lärare på över college och universitet i USA, Kanada och Storbritannien. Tio miljoner omdömen har lämnats sedan starten Från svensk horisont är det svårt att säga hur seriöst man ska ta den här sajten. Det är rätt mycket show och bland annat finns kategorin Hottest Professors. Och lärare kan gå i svaromål med videoinspelningar, lite som i en dokusåpa. Sajten ägs numera av MTV. I Sverige finns sedan början av året ett betydligt blygsammare försök, startat av en student i Umeå. Studenterna kan anonymt betygsätta och kommentera program, kurser och föreläsare. Verksamheten är ännu i ganska liten skala med i skrivande stund 204 omdömen om 134 föreläsare. Många av lärarna får enbart beröm, åtskilliga lärare har femmor i betyg rakt över, men det framgår inte hur många som röstat. Det förekommer också nedvärderingar: En besserwisser som alltid vet bäst Snittbetyg 1,8. Har utomordentliga kunskaper inom sitt ämne, men är oförmögen att fömedla dessa till studenter på ett pedagogiskt sätt. Snittbetyg 2,8. Skippa denna läraren bara... Snittbetyg 1,8. NN är inte 12 Universitetsläraren 17/2009

13 kvar, som tur är! Snittbetyg 1,8. Webbplatsen har varit omskriven och omdiskuterad, både i pressen och på nätet. På sajten uttrycks förhoppningen att den kommer att göra det enklare för studenter att hitta rätt utbildning och samtidigt sätta press på och stimulera lärosäten till att utveckla kvaliteten på sina utbildningar. En förhoppning är även att betygsättningen av lärare kan stimulera till kvalitetsutveckling och sprida goda exempel. Dessutom skriver man att det är ett tecken på sundhet och självreflektion att vara öppen för feedback. Inte utan samtycke SULF:s förbundsjurist Carl Falck är kritisk. Enligt Högskolelagen ska kurser utvärderas och det är bra, det kan för bättra och föra verksamheten framåt. Men att namnge enskilda lärare på nätet är en helt annan sak. Frågan är om det ens är möjligt enligt PUL. Enligt min tolkning av PUL får man inte utan samtycke namnge någon på nätet, säger han. Han anser att Studentertyckertill går över gränsen för den personliga integriteten. Att lägga ut kränkande omdömen om enskilda lärare kan vara fråga om förtal. Men att åsikter om lärare ventileras på nätet är inte på något sätt begränsat till organiserade utvärderingssajter. Att döma av de ärenden som kommit till SULF:s kännedom centralt verkar det vara relativt vanligt på bloggar och i diskussionsforum. Ofta är det enskilda studenter som tycker att de fått dåliga betyg eller kanske inte fått uppsatsen godkänd. Då kan de i bästa fall lägga ut att läraren är usel ofta är omdömena betydligt värre än så, säger Carl Falck. Han anser att vissa lärosäten agerar kraftlöst i den här frågan. I de fall vi har blivit kontaktade när lärare har blivit uthängda på nätet har lärosätena varit väldigt flata. Ibland har dessutom studenten använt lärosätets datanät för att sprida uppgifterna om läraren, då borde lärosätet vara extra tydligt med att det inte accepterar beteendet. Han anser att lärosätena måste sätta ner foten. Lärosätet ska vara tydligt och markera att förtal på nätet inte är acceptabelt. Det är fråga om lärarnas arbetsmiljö, inte på någon annan arbetsplats accepterar man oförskämdheter mot en medarbetare. FOTO: Tomas Sodergren Carl Falck understryker att utvärdering av kurser är en viktig kunskapskälla, vare sig den är positiv eller negativ, för är att utveckla verksamheten. Men ska utvärderingen vara till nytta för utbildningen ska den vara orga niserad. Lärosätet ska ta ansvar Inte heller Sveriges förenade studentkårer är positivt till att lärare utvärderas på en internetsajt. Vi tycker det att bra att studenter har inflytande och kan tycka till om utbildningen, men att det idag är svårt med bristfälliga kursutvärderingar. Vi ser helst att kursutvärderingssystemet blir bättre. På nätet är det lätt att hänga ut enskilda lärare och det finns ingen rättssäkerhet, säger Robin Moberg, vice ordförande i SFS. Han anser att lärosätena ska ta större ansvar för kursutvärderingar, speciellt som sådana ska genomföras enligt lag. Att kursutvärderingssystemet idag har brister beror bland annat på att det saknas resurser. Lärarna är pressade och har inte tillräcklig tid att lägga ned på administration. Staten måste förse lärosätena med mer pengar, så att de kan avsätta resurser. Det behövs utbildning och kunskap om systemen för kursutvärdering. Men till skillnad från sajter för att betygsätta lärare menar att Robin Moberg att det är en annan sak att enskilda lärare namnges på bloggar och andra ställen på nätet. Vi har yttrandefrihet i Sverige och att lärare pekas ut på nätet kan vara uttryck för en frustration som kan vara berättigad. Han påpekar att man ska vara medveten om att frustrationen kan komma från båda hållen, läraren för att bli värderad foto: SFS och studenten för att ha blivit illa behandlad eller fått dålig undervisning. Blogginlägget kan vara ett påhopp men det kan också vara sakligt grundat. Men vi ser hellre att de nuvarande systemen för kursutvärdering utvecklas än att lärare hängs ut på nätet, säger Robin Moberg. Inte på individnivå I diskussioner på nätet har många studenter stött Studentertyckertill. Att det finns ett mycket förståeligt intresse för att få omdöme om kvaliteten på lärare visar också Högskoleverkets enkätundersökning om vad studenter och blivande studenter vill ha för information om högskoleutbildningar. Enligt enkäten är bland det viktigaste vad tidigare studenter tycker om utbildningen och vilken kompetens läraren Carl Falck, förbundsjursist SULF, Robin Moberg, vice ordförande SFS, och Charlotte Löfgren, Högskoleverket. har inom sitt ämnesområde. Vi kommer att ta fasta på enkäten som visar att studenter och blivande studenter är mycket intresserade av att få veta kvaliteten på utbildningen, säger delprojektledaren Charlotte Löfgren vid Högskoleverket. Därför planerar Högskoleverket att vid kommande utvärderingar av högskoleutbildningar också hämta in uppgifter från studenter om vad de tycker om utbildningen och undervisningen. Men att hämta in studenternas synpunkter måste ske på ett rättssäkert sätt. Och Charlotte Löfgren understryker: Vi ska inte följa upp lärarna på individnivå utan ta reda på vad studenter tycker om kvaliteten på undervisningen. Undersökningarna av studenternas åsikter kommer att ingå i Högskoleverkets ordinarie utvärdering som kommer att genomföras vart fjärde år för respektive utbildning. l foto: Anna Hallenbom Universitetsläraren 17/

14 Stämma2009 Var finns läraren i salen eller på skärmen? Universitetslärarrollen i förändring Syftet med denna, liksom med de tidigare stämmorna, är att skapa ett forum där universitetslärare ges möjlighet att diskutera viktiga professionsfrågor. Årets tema är valt för att lyfta de utmaningar universitetslärare har att förhålla sig till när konkurrensen om studenterna ökar och fokus är på studenternas lärande snarare än på lärarnas ambitioner. Detta sker samtidigt som den tekniska utvecklingen inom media och kommunikation skapar förväntningar på lärarna att vara tillgängliga, flexibla och uppdaterade. Hur ska vi som universitetslärare förhålla oss till detta? Årets Universitetslärarstämma har rubriken: Var finns läraren i salen eller på skärmen? Vi vill belysa och diskutera de möjligheter och problem som informations- och kommunikationstekniken (IKT) ger för att inspirera, engagera och utmana studenterna i deras lärande. Vilka är studenterna och vilka är deras mål och motivation för att utbilda sig? Vad betyder lärande i ett informationsoch kunskapssamhälle och vilka teorier om lärande och utveckling baserar vi vår pedagogik och undervisning på? Vilka begränsningar är inbyggda i människan som biologisk varelse? Ska samhället ha inflytande över vad studenterna ska lära sig eller är det vårt privilegium som akademiker att avgöra vad studenterna behöver lära sig för att bli bildade, anställningsbara och utvecklas till demokratiska medborgare? Dessa är några av de frågor som behandlas i vårt första tema Hur går lärande till?. Vi behöver ställa oss dessa frågor för att undersöka hur undervisning går till, vilket är vårt andra tema. Ett av målen med den nya Bolognastrukturen är att studenterna ska vara anställningsbara samtidigt som unga vuxna får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. För många studenter blir lösningen på detta att de vill kunna studera och arbeta samtidigt, vilket utmanar traditionella sätt att organisera och genomföra universitetsutbildning. Blir IKT-verktyg förutsättningar för lärares undervisning och vad kommer detta att betyda för lärares arbetstid, pedagogiska överväganden och tekniska kompetens? Vilken blir lärarens roll, en vägledare, fysisk och/eller virtuell; en koordinator av studenternas arbeten; en examinator? Frågorna är många och utmanande och leder vidare till vårt tredje tema där frågor ställs om vilka etiska dilemman och överväganden som IKT-möjligheterna ställer oss och studenterna inför. Var går gränserna för kreativt informationssökande/samarbete och fusk/plagiat? Hur tillgänglig ska lärare/examinatorer vara och vad betyder detta för lärarnas arbetsmiljö? Vem äger lärarnas undervisningsmaterial? Samtliga dessa frågor kräver utrymme för såväl öppna som initierade möten och samtal där lärarna ges möjlighet att delta. Målet med SULF:s femte Universitetslärarstämma är att inspirera till och skapa utrymme för detta. Vi vill därför att lärosätena ska se Universitetslärarstämman som en del av lärarnas kompetensutveckling och stå för deras kostnader för deltagandet. Även andra yrkeskategorier med intresse för stämmans teman är naturligtvis välkomna. SULF subventionerar konferensavgiften för sina medlemmar ca Kaffe och registrering i foajén på entréplanet Inledning Förbundsordförande Anna Götlind hälsar välkommen Framtidens lärande Doktor Jan-Martin Löwendahl, research director, Gartner P RO Datum: Torsdagen den 19 november Plats: Aula Tema 1: Hur går lärandet till? Universitetspedagogiskt perspektiv Docent Elinor Edvardsson Stiwne, pedagogik, Linköpings universitet Samhälleligt perspektiv Professor Staffan Selander, didaktik, Stockholms universitet Biologiskt perspektiv Professor Martin Ingvar, klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Lunch i foajén Tema 2: Hur går undervisningen till? Tekniska möjligheter Högskoleadjunkt Millan Lundgren, programvaruteknik, Högskolan på Gotland Den akademiska seminarieformen Professor Sverker Sörlin, miljöhistoria, KTH Professionsutbildningens utmaningar undervisning i färdigheter och förmågor Professor Madeleine Abrandt-Dahlgren, universitetspedagogik, Linköpings universitet Kaffepaus Tema 3: Vad behöver vi fundera på? Akademisk hederlighet Professor Per Bauhn, humanvetenskap, Högskolan i Kalmar Upphovsrätt Universitetsadjunkt/doktorand Anneli Carlsson, handelsrätt, Lunds universitet Arbetstid Universitetsadjunkt/doktorand, Annika Blekemo, arbetsrätt, Örebro universitet/stockholms universitet Avslutande paneldebatt Professor Anna Götlind, förbundsordförande SULF, professor Sverker Sörlin, professor Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet och Klas-Herman Lundgren, ordförande SFS Debatten och dagen sammanfattas av moderator Ulf Wickbom Utdelning av SULF-priset för främjande av akademisk frihet Drink och middagsbuffé med mingel på Mezzaninen resp. i foajén (frivilligt) 14 Universitetsläraren 17/2009

15 GRAM Magna (Stockholms universitet) Moderator: Ulf Wickbom Programmet består huvudsakligen av tre teman. Inom varje tema har tre personer som företräder olika perspektiv/ståndpunkter vidtalats att inleda. Sedan inbjuds auditoriet till en diskussion med inledarna och med varandra. Under varje tema anges några tänkbara frågor för diskussionen. I utbildnings- och kursplaner står studentens lärande i centrum, men vem är "studenten" som läraren möter? Vilka är utmaningarna för de akademiska lärarna när studentgrupperna blir mer heterogena, internationella, yrkes- och professionsinriktade och konkurrensen om studenterna hårdnar? Vilka är de biologiska förutsättningarna för lärande i en värld med ett överflöd av information, där valmöjligheterna är oändliga? Vilken kunskap, vilka färdigheter och förhållningssätt premieras i olika kurser och program och vad betyder det för studentens anställningsbarhet och för samhället på kort och lång sikt? Hur ska läraren förhålla sig till individuella studenters krav och förväntningar i relation till regelverk och den egna pedagogiska ideologin och ämnesmässiga kunskapen? Sulf inbjuder till 2009 års Universitetslärarstämma i Aula Magna vid Stockholms universitet den 19 november Många studenter vill, av olika skäl, själva styra över tid och rum under sin studietid för att kunna kombinera studier med arbete, familj mm. Ett ökat krav från studenterna på en flexibel utbildning, ställer nya krav på lärarna och lärandemiljön vid lärosätena och skapar frågor som: Vilka möjligheter och begränsningar ger IKT-stöd för olika undervisnings- och examinationsformer? Hur kan man dra nytta av IKT-baserad undervisning inom en campusbaserad utbildning i t.ex. seminarier, verksamhetsförlagda moment och handledning av uppsatser och examensarbeten? Hur flexibel kan en professionsutbildning vara? Kräver ett seminarium att man är fysiskt närvarande i samma rum? Hur kan en distansutbildning innehålla det personliga mötet mellan läraren och studenten? Vilka är de tekniska möjligheterna och svårigheterna att skapa flexibla lärandemiljöer? Hur säkerställer man aktualiteten och kvaliteten i IKT-baserad undervisning? IKT-baserad undervisning innebär både pedagogiska möjligheter och utmaningar. De etiska dimensionerna av nätanvändning måste uppmärksammas, särskilt från ett akademiskt hederlighetsperspektiv. Här möts kontroll och kreativitet, förtroende och fusk. Vem har egentligen skrivit en text? Hur mycket resurser ska gå åt för att kontrollera en examinationsuppgift? IKT-baserad undervisning har blivit en allt större del av universitetslärarens arbete, men hur bedöms lärarens upphovsrätt? Vem äger de nätkurser en universitetslärare har skapat och hur kan arbetsgivaren disponera över det nätanknutna kursmaterialet. Universitetsläraren har den intellektuella upphovsrätten och ansvaret för kvaliteten, men vad äger arbetsgivaren av produkten? Hur beräknas lärarens arbete för förberedelse, uppdatering och studentkontakter i IKT-baserad undervisning? Anmäl dig till Universitetslärarstämman på SULF-medlemmar får subventionerad konferensavgift och betalar endast 500 kr (exkl moms). Övriga deltagare betalar 1500 kr (exkl moms). Konferensavgiften inkluderar kaffe och lunch. Anmälan är bindande och fakturering sker i samband med bekräftelsen. Avgiften återbetalas ej, dock kan platsen överlåtas på annan person. Anmäl också om du önskar information om hotellbokning, speciella önskemål vad gäller måltider (allergiker eller vegetarian) samt om du önskar delta i kvällsbuffén till självkostnadspris, 450 kr, inkl. vin/öl, exkl moms. Program och anmälningsblankett finns på SULFs hemsida, Anmälningarna registreras i turordning. Välkommen! Om du har frågor kontakta Johanna Kemi, e-post: och tfn eller Maj-Britt Hesselgren, e-post: tfn Universitetsläraren 17/

16 Svar till Eva Lundgren: D E B A T T Friad från vad? Vad hände? Ien artikel i Universitetsläraren 13/09 pekade jag på problemet med att SULF i arbetet med etik frågor intar dubbla och oförenliga roller. Man riskerar att sitta på två stolar genom att å ena sidan söka värna en god yrkesetik och å andra sidan med all kraft som fackförbund stödja medlemmar som brutit mot SULF:s etiska principer. I sitt svar i samma nummer hävdar förbundsjuristen Carl Falck att SULF står på två ben. Dessvärre ger han inte några skäl för sin ståndpunkt och undviker därmed att besvara den fråga jag ställt. För att illustrera min tes hänvisade jag till två fall, dock utan att nämna några namn. Pro fessor Eva Lundgren har dock känt igen sig i min beskrivning och anklagar mig för lögn i Universitetsläraren, nr 16/09. Hon hävdar för det första att den granskning av hennes forskning som initierades av rektorn för Uppsala universitet inte genomfördes av några sakkunniga och för det andra att hon friades från alla anklagelser och därmed kunde ställa krav på återupprättelse. Vad var det då som hände i fallet Lundgren? Lundgrens forskning ifrågasattes och Uppsala universitet tillsatte 2005 en utredning. Två kompetenta och aktade forskare; en pro fessor i vetenskapsteori och en professor i statsvetenskap utsågs som granskare av Lundgrens forskning. Deras granskning försvårades av att Lundgren inte lämnade ut sitt källmaterial, vilket i sig strider mot god vetenskaplig sed. Därigenom begränsade hon själv vad granskarna kunde uttala sig om. Efter att ha genomfört sin granskning av tillgängligt material och av Lundgrens publikationer riktade granskarna allvarlig kritik mot Lundgrens forskning. De skriver bland annat att Lundgren driver teser som saknar stöd i hennes eget empiriska material och man letar förgäves efter resonemang där den egna tesen ifrågasatts. Innebar granskningen att Lundgren friades som hon själv påstår? Som den ene granskaren konstaterar gick det inte att avgöra om Lundgren fabricerat sina data eftersom granskarna inte fick tillgång till hennes källmaterial. Därmed kunde de heller inte fastställa om Lundgren gjort sig skyldig till vetenskaplig ohederlighet, vilket enligt universitetets eget regelverk skulle förutsätta uppsåt. Däremot friades inte Lundgren från anklagelsen att ha brutit mot god vetenskaplig sed. I sina slutsatser konstaterar den ene granskaren att tro värdigheten i Lundgrens forskning måste ifrågasättas och den andre granskaren menar att den kritiska och reflekterande forskarrollen upphävts. Granskningen visar att Lundgrens forskning inte står i överensstämmelse med de Etiska riktlinjer för universitetslärare som SULF antagit. Det gäller exempelvis följande forskningsetiska principer: Eftersträva att se ditt ämne från olika perspektiv. Ensidig belysning av ett problem kan minska tillförlitligheten i resultatet. Försök att ifrågasätta dina egna hypoteser och förutfattade meningar. Förvräng inte forskningsresultat genom att undertrycka sådant som du inte gillar. Trots detta resultat av granskningen förhandlade SULF fram ett guldkantat kontrakt för att återupprätta sin medlem. Syftet med min tidigare artikel var just att fästa uppmärksamhet på det problematiska i SULF:s agerande i denna typ av ärenden. Göran Collste Professor i tillämpad etik vid Linköpings universitet Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: 16 Universitetsläraren 17/2009

17 foto: centrum för rättvisa Sveriges största mötesplats för högre utbildning Ida Lidslot, Lisa Skevarp, Elin Sahlin och Beate Magnusson är några av de kvinnor som stämt Lunds universitet. 31 kvinnor stämmer Lunds universitet I mitten av oktober stämdes Lunds universitet för olaga könsdiskriminering av 31 kvinnor. De hade alla sökt till psykologiutbildningen, men blivit förbigångna av män med automatisk förtur. Elin Sahlin är förgrundsgestalt i den grupptalan mot universitetet, som med hjälp av den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa har lämnats in till tingsrätten. Bakgrunden beskrivs i ett pressmeddelande från stiftelsen: Elin Sahlin sökte psykologiprogrammet vid Lunds universitet inför höstterminen Hon hade skaffat sig behörighet att söka till utbildningen genom att läsa på folkhögskola där hon fick högsta betyg. Men i likhet med 30 andra kvinnor i samma sits nekades hon plats på utbildningen sedan män fått automatisk förtur. Detta eftersom universitetet vill locka fler män till utbildningen. Man hänvisar också till fallet där tingsrätten i Uppsala fällde 44 kvinnor som stämt SLU för olaglig könsdiskriminering (Universitetsläraren nr 7/2009). Domen har överklagats och prövas av hovrätten senare i höst, noterar Centrum för rättvisa. Per Eriksson, rektor för Lunds universitet, säger i ett pressmeddelande: Det är viktigt att vi har ett rättvist och väl fungerande antagningssystem. På vissa utbildningar har det tyvärr fått olyckliga konsekvenser när vi har viktat in studenter för att få en jämnare könsfördelning. Nya regler är på gång enligt pressmeddelandet. Från och med vårterminen 2010 ska högskoleprovet vara det som skiljer ansökningarna åt när studenter från den så kallade folkhögskolekvoten har lika betyg. Först om de sökande skulle ha exakt samma resultat på högskoleprovet kan urvalet göras genom att det underrepresenterade könet antas. En granskning som Centrum för rättvisa har gjort och som refereras i en artikel på DN Debatt visar att tre fjärdedelar av Sveriges 36 största lärosäten använder könsdiskriminerande urvalsregler. Totalt handlar det om fall bara under Och i 95 procent av fallen är det kvinnor som missgynnas. Detta för att andelen kvinnliga studenter är 60 procent, vilket i sin tur beror på att de har bättre gymnasiebetyg än män och att fler kvinnor än män söker till högskolan. Därför är det nästan alltid kvinnor som missgynnas när högskolor ger automatisk förtur till sökande från det underrepresenterade könet. Dialog för lärande oktober 2010 Var med och bidra till dialogen. Sprid goda exempel från campusförlagd och nätbaserad undervisning eller resultat från högskolepedagogisk forskning. Träffa kollegor från Sveriges alla lärosäten på NU2010 och lyft fram de frågor som behöver diskuteras för att utveckla högre utbildning. Du välkomnas att hålla en presentation, leda en workshop, föra ett rundabordssamtal eller bidra till samverkan på det öppna torget. Skicka in ditt abstract senast den 28/ Mer information om hur du lämnar in konferensbidrag finns på Där kan du också läsa om de inbjudna gästtalarna från Kanada, Skottland och Norden. Arrangörer Aula Magna, Stockholms universitet Universitetsläraren 17/

18 Vi kan högskolan! KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2010/2011. Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (120 p) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner). Ansökan på särskilt ansökningsformulär åtföljt av de betyg, referenser och övriga handlingar,som sökande önskar åberopa, skall senast den 15 januari 2010 insändas under adress: Sixten Gemzéus stiftelse/gålöstiftelsen, Box 7444, Stockholm. Ansökningsformulär hämtas på Gålöstiftelsens hemsida: Gålöstiftelsens kansli, telefon: , lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: Stockholm i oktober 2009 STYRELSEN SWENGLISH? Öka dina chanser att uppmärksammas internationellt! Artiklar, avhandlingar, konferenspapper m.m. förbättras avsevärt av professionell och erfaren språkgranskare med engelska som modersmål. Goda referenser från LU, Mah, UU, KI och andra svenska universitet. 650 kr/tim. Provsida korrigeras kostnadsfritt. Vi erbjuder också tematiska workshops för internationell publicering. Teddy Primack, 292:- 211 s, hft Gun Hedlund, Stig Montin (red) Governance på svenska Vad händer from government to governance? Den övergripande frågan som denna bok behandlar är: I vilken mån och på vilket sätt har det utvecklats nya former av statlig styrning i Sverige? Fem politik områden behandlas: internationell utvecklingspolitik, kvinnofridspolitik, skogs politik, stadspolitik, demokratipolitik samt folkhälso politik. Beställ denna bok och andra från Santérus Förlag på: En introduktionsbok från Raster för grundläggande högskole- och universitetsnivåer: Design för hållbar utveckling. Ekologi, ekonomi, kultur av Ann Thorpe (2008). Mjukband, 262 s., ill. i färg. Boken finns i bokhandeln/ nätbokhandeln. Se även (under design). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , 18 Universitetsläraren 17/2009

19 Utredningsförslag om donationer kommer inte att genomföras? Donationer ska kunna ge avdrag på skatten med högst kronor för fysiska personer och kronor för juridiska personer. Lärosäten, stiftelser, ideella föreningar och trossamfund ska kunna bli godkända som gåvomottagare. Det föreslår Gåvoincitamentsutredningen. Om förslaget genomförs beräknas skattebortfallet till 615 miljoner kronor årligen och gåvorna beräknas öka med 800 miljoner varje år. Detta föreslås bli finansierat genom avgifter för dem som ansöker om att bli godkända gåvomottagare och dessutom med höjda skatter. Men det är tveksamt om förslaget kommer att bli verklighet. Utredaren Hases Per Sjöblom anser själv att det har alltför stora skattemässiga nackdelar och rekommenderar att det inte borde genomföras. Politiskt är det i huvudsak bara Kristdemokraterna som stödjer förslaget eftersom partiet värnar om gåvor till frikyrkorna. SULF ställer sig i sitt remissvar positivt till skattebefrielse av donationer till forskning. Men förbundet anser att man ska lägga till ett kriterium för att ett universitet eller en högskola ska godkännas som gåvomottagare; läro sätet ska förbinda sig att inte betala skattefria stipendier till enskilda personer som ersättning för forskning eller annat arbete. Men SULF framhåller också att ett annat och bättre alternativ är att ändra inkomstskattelagen så att periodiskt understöd till enskilda forskare inte längre är skattefritt. Det skulle undan röja incitamenten för att ersätta lön med skattefria stipendier. Per-Olof Eliasson Akademiforskare i humaniora Svenska Akademien och Kungl. Vitterhetsakademien ledigförklarar härmed, med medel från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, fem anställningar för disputerade forskare inom det humanistiska området med följande inriktning: Svenska språket, med särskild inriktning på övergripande perspektiv Litteraturvetenskap, med särskild inriktning på övergripande perspektiv Historia, med särskild inriktning mot transnationell historia Slaviska kulturområdet, med särskild inriktning på ryska språket och litteraturen Översättning, med särskild inriktning på kontrastiva perspektiv Anställningarna omfattar tre år med möjlighet till förlängning med ytterligare två år efter utvärdering. För att komma ifråga för anställning får inte tiden efter disputation överstiga sju år. Meriteringsgrunden utgörs endast av vetenskaplig skicklighet. Den som erhåller respektive anställning får själv välja universitetstillhörighet, vilket innebär att förhandlingar måste ske i varje särskilt fall. Förtydligande. Artikeln om ForskarFredag i Universitetsläraren nr 16/2009 innehöll av misstag uppgifter som gällde förra årets evenemang. Årets ForskarFredag ägde rum 25 september och omfattade nära 300 aktiviteter på 16 svenska orter. Det totala antalet besökare var och sammanlagt medverkade 400 forskare. Anställningarna tillsätts efter beslut i en nämnd tillsatt av de båda akademierna. Besluten kan inte överklagas. Den praktiska handläggningen sker inom Vitterhetsakademien. Ansökningar i tre exemplar ställs till Kungl. Vitterhetsakademien, Box 5622, Stockholm och skall ha inkommit per post senast den 14 januari Märk kuvertet Akademiforskare. Till ansökan skall fogas CV, vetenskaplig meritförteckning och forskningsplan för de närmaste åren. Skrifter kan senare infordras men skall inte sändas in vid ansökningstillfället. Frågor rörande anställningarna kan ställas till Vitterhetsakademiens sekreterare på e-postadressen Upplysningar om inkomna ansökningar lämnas av Helene Carson per telefon 08/ eller per e-post Universitetsläraren 17/

20 Professor i etnologi, särskilt europeisk vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi Fullständig kungörelse finns på Uppsala universitets webbplats under rubriken Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast den 23 november 2009, märkt UFV-PA 2009/441. VR ställer nya villkor för bidrag För att få bidrag för forskning kräver Vetenskapsrådet nu att forskarna publicerar sitt material fritt tillgängligt för alla. Motiveringen är att allmänheten och andra forskare ska ha fri tillgång till allt material som finansierats av allmänna medel. I ett pressmeddelande från början av oktober skriver rådet vidare: Tanken med så kallad Open Access är att alla ska få fri och obegränsad tillgång till vetenskapligt bedömda artiklar. Vetenskapsrådet har nu beslutat att forskare som beviljas forskningsmedel från myndigheten ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och från konferenser på detta sätt. Forskare ska garantera att det som publiceras ska finnas tillgängligt enligt Open Access inom högst sex månader. Rådets ställningstagande vad gäller Open Acess har utarbetats i nära samarbete med SUHF, enligt pressmeddelandet. Där påpekas även att fri spridning av forskningsresultat inte är en isolerad svensk företeelse, utan att den så kallade Berlinerdeklarationen, som innebär en avsiktsförklaring att verka för Open Access, har undertecknats av flera stora europeiska forskningsfinansiärer. Open Access-reglerna gäller ännu så länge enbart vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Kravet kommer att gälla Vetenskapsrådets utlysningar från årsskiftet Universitetsläraren 17/2009

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet BESLUT 1(7) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se Karolinska institutet Rektor Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Anmälan om huruvida student ska gå om hel kurs trots att tre av fyra obligatoriska moment fullgjorts

Anmälan om huruvida student ska gå om hel kurs trots att tre av fyra obligatoriska moment fullgjorts Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk pontus.kyrk@hsv.se BESLUT 2011-03-18

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012

TALENT MANAGEMENT. Är du med och slåss om stjärnorna? inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 inbjudan till konferens i Stockholm den 11-12 september 2012 PRAKTIKFALL FRÅN Microsoft Anne-Marie Andric Google Jeanette Duvebrant Byråchef Är du med och slåss om stjärnorna? Mc Donalds Lotta Björk Sweco

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer