Pontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan. Jämställdhet är inte så enkelt att mäta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan. Jämställdhet är inte så enkelt att mäta"

Transkript

1 niversitetsläraren 17/09 Pontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan Jämställdhet är inte så enkelt att mäta Sid 4 Modern pedagogik Lärarrollen är förändrad Sid 6 Undervisning på engelska Forskning behövs om konsekvenser Sid 10 Lärare utsatta Omdömen på nätet blir allt vanligare Sid 12

2 niversitetsläraren 17/0 9 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex i n n e h å l l Ledare: Sektorsorganisationerna och sektorspolitiken 3 Att mäta jämställdhet är inte alldeles lätt 4 Lärarrollen har förändrats på gymnasifierade lärosäten 6 Ny myndighet ska ge samlad bild av pensionen 8 Undervisning på engelska: Vi behöver forska mer och gnälla mindre 10 Omdömen om lärare blir vanligare på nätet 12 Universitetslärarstämman 14 Debatt Svar Eva Lundgren: Friad från vad? Vad hände? 16 Korsord 25 Sulf informerar 26 Universitetsläraren nr 19/2009 har manus- och annonsstopp 13 november. omslagsfoto: JOHAN RESELE 2 Universitetsläraren 17/2009

3 Utanför och även inom sektorn förväxlas ibland SULF med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Inte så konstigt kanske namnen är ju snarlika. Ibland kan man, som på SUHF:s årliga konferens på Högskolan Väst nyligen, se att vi också har en hel del intresseområden gemensamt. Därtill kan man lägga att vi faktiskt ligger nära varandra i många frågor. Uppenbart är vårt gemensamma intresse av att påverka ministern och departementet att förstå resurs behoven. Här har vi också studenterna med oss sedan länge. Sveriges förenade studentkårer (SFS) utgör den tredje sektors organisationen, den största och viktigaste. Kanske kan man säga att de tre organisationerna tillsammans utgör hjärtat i den utbildnings- och forskningspolitiska debatten, och att vi tillsammans borde kunna sätta agendan för debatten i de frågor där vi är eniga. På SUHF-konferensen var det tydligt att alla tre organisationerna har utgångspunkten gemensam, nämligen att det är vi som från olika perspektiv utgör sektorn. Därför kändes det befriande att SUHF:s ordförande Pam Fredman, rektor i Göteborg, i sin sammanfattande avslutning på dagen konstaterade att en del kritik mot sektorn känns orättvis: det vi gör inom utbildning och forskning i samverkan med samhället i övrigt är mycket mer i framkant än vad det framställs som. SUHF har, som Pam Fredman framhöll, en uppgift att informera omvärlden om allt det vi gör. Utbildningens kvalitet är också en fråga i fokus för alla tre organisationerna. SUHF meddelade genom Pam Fredman att deras nästa manifest kommer att handla om utbildning. Och utbildningskvalitet var naturligtvis också i fokus när SFS:s ordförande Klas-Herman Lundgren talade. Hans tal innehöll mycket klokt inte bara om behovet av resurser för att uppnå tillräcklig kontakt mellan lärare och studenter, utan också om hur kvaliteten är avhängig av lärarnas möjlighet till forskning och framhöll betydelsen av doktorandanställningar för rekryteringen av nya universitetslärare och forskare. Enigheten mellan organisationerna är en utomordentlig resurs för SULF:s utbildnings- och forskningspolitiska arbete. Utifrån Sektorsorganisationerna och sektorspolitiken denna enighet kan och måste vi samarbeta med de övriga samtidigt som just samsynen synliggör behovet av SULF:s speciella perspektiv. Utbildning och forskning är inte abstrakta verksamheter som fungerar alldeles av sig själva. Det är kvalificerat och hårt arbete som utförs av lärare och forskare. Utan SULF:s medlemmar blir det vare sig någon utbildning eller forskning gjord. Vårt speciella perspektiv är vår styrka. Som professionsförbund driver vi våra frågor utifrån ett individperspektiv på verksamheten. I medlemmarnas djupa erfarenhet av forskning och undervisning finns grunden för våra ställningstaganden, såväl de fackliga som de politiska. Det gör också att vår samverkan med andra sektorsorganisationer är till nytta för hela högskolan. L E D A R E N GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDDIREKTÖR I SULF Universitetsläraren 17/2009 3

4 Att mäta jämställdhet är inte alldeles lätt En kvinna som sitter i många fakultetsorgan på lärosätet där hon är anställd får inflytande. Samtidigt kan det vara så att hon fått uppdragen för att hon är ensam kvinna på institutionen och den tid de många uppdragen tar kan innebära att hon inte hinner med sin forskarkarriär. Ptext: MarieLouise Samuelsson foto: johan resele ontus Ringborg, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan, tar detta som exempel på att det inte är helt enkelt att mäta jämställdhet och jämställdhetsarbete på universitet och högskolor. Delegationen som i dagarna har beslutat om vilka lärosäten som ska få medel till insatser för jämställdhet i högskolan har också presenterat en första rapport. Där konstaterar man att kvantitativa mål för könsfördelning när det gäller rekrytering utgör en viktig del av styrningen mot en mer jämställd högskola. Samtidigt hoppas delegationen på mer av det kvalitativa och strukturella, sådant som, vilket exemplet ovan kan sägas visa, är betydligt svårare att mäta. Det är förklarligt att man räknar huvuden och rekryteringsprocessen är både mätbar och överblickbar, säger Pontus Ringborg. Hur uppfattar han då respons och intresse från högskolehåll? Ja, eftersom högskolevärlden är en stor och heterogen sektor finns inget enkelt svar. Pontus Ringborg säger att delegationen märker viljan att göra sin självständiga röst hörd. De akademiska idealen om forskning och evidens är inte alltid helt kompatibla med politikens väsen, det vill säga krav på handling och snabba resultat. Men även bland självständiga röster finns en lyhördhet för signaler från den politiska nivån. Och signalerna är tydliga, när det gäller jämställdhet i högskolan pekar regeringen med hela handen, att den centrala och den lokala nivån ska samspela mera. Det innebär en möjlighet till mobilisering och att legitimitet ges åt de krafter i högskolan som vill förändring. I stort anser Pontus Ringborg att man kan tala om en positiv inställning till styrningen i riktning mot en mer jämställd högskola, en inställning med variationer: De redan aktiva och medvetna, som lärosätenas jämställdhetshandläggare, är Vi ska inte vara en instans som fördelar forskningsmedel och kan inte prioritera de ansökningar där produkten bara blir en forskningsrapport, punkt slut. Pontus Ringborg otåliga och saknar det kvalitativa steget, andra ställer sig oförstående och ifrågasättande, de är rädda för kvotering. Hålla huvudet kallt Delegationen för jämställdhet i högskolan har också känt en viss oro, i samband med det massmedialt mycket uppmärksammade fallet där SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) dömdes att betala ett skadestånd på 1,5 miljoner för att ha diskriminerat kvinnliga studenter vid antagning till veterinärutbildningen. Detta föranledde Pia Sandvik Wiklund, ordförande i Delegationen för jämställdhet i högskolan och Pontus Ringborg att skriva en debattartikel i Svenska Dagbladet med bland annat följande varning : Risken är också att den stora bakomliggande frågan, frågan om jämställdhet i högskolan, hamnar i skymundan och reduceras till en fråga om kvantitativ fördelning av kvinnor och män. Detta vore mycket olyckligt för lärosätenas samlade jämställdhetsarbete. Det är viktigt att hålla huvudet kallt, vi var rädda för överreaktioner i högskolevärlden, det finns en övergripande fara i om debatten bara skulle handla om antagning, menar Pontus Ringborg. Att det finns en slagsida åt antagning och rekrytering när det gäller jämställdhetsarbete går också att utläsa av de ansökningar som kommit in gällande de medel delegationen har till förfogande för att främja jämställdhet. Totalt har delegationen 60 miljoner att fördela under perioden I den första omgången handlar det om 26 miljoner och söktrycket har, föga oväntat, varit större. Summan av sammanlagt 73 ansökningar är 109 miljoner. Mer intressant är, enligt Pontus Ringborg, att cirka 40 procent av ansökningarna enbart gäller grundutbildningen. Totalt har 60 procent koppling till lärosätet som anordnare av utbildningar. Betydligt färre ansökningar har enbart koppling till högskolan som orga nisation och arbetsgivare och mycket få ansökningar handlar uteslutande om förutsättningar för forskning, säger Pontus Ringborg. Ansökningarna är självfallet ett sätt att markera intresse för jämställdhetsarbete, man kan konstatera att många ansökningar har skrivits under av rektor, vilket kan tolkas som att lärosätets ledning är engagerad, men det kan också vara en mer formell underskrift. Men man får också se upp så att inte ansökningar är ett sätt att få pengar till annan ordinarie verksamhet, som att söka medel för att utarbeta en jämställdhetsplan, något som lärosätet ändå är 4 Universitetsläraren 17/2009

5 finns möjlighet till sanktioner. Regeringen har en hel del soft power att använda sig av, man kan belöna med pengar, man kan lyfta fram framgångsrika lärosäten i budgetproppen, man kan ta initiativ till rankning och utvärderingar. Delegationen för jämställdhet i högskolan är också medveten om att små ambitioner och uteblivna ansökningar inte behöver vara uttryck för bristande intresse, utan kan bero på brist på tid och resurser, att ansökan blir ytterligare något som ska hinnas med. Pontus Ringborg är huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i högskolan, som i dagarna har beslutat om vilka lärosäten som ska få medel till insatser för jämställdhet. Totalt har delegationen 60 miljoner att fördela under perioden I den första omgången handlar det om 26 miljoner. skyldigt att göra, säger Pontus Ringborg och antyder att det kommit in ansökningar med sådant innehåll. En principfråga gällande forskningsinriktade ansökningar som delegationen haft att ta ställning till är att avgöra hur och om lärosätet tänker använda sig av forskningsresultatet. Vi ska inte vara en instans som fördelar forskningsmedel och kan inte prioritera de ansökningar där produkten bara blir en forskningsrapport, punkt slut. Men man kan få medel till sådant som forskning kring rekryteringsprocessen om man kan göra det trovärdigt att man avser att implementera forskningsresultatet i verksamheten, för att långsiktigt förändra högskolans inre arbete. När det gäller forskning om jämställdhet i högskolan har delegationen också givit uppdrag till en handfull forskare. Bland annat ska Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap och genusvetenskap vid Stockholms universitet, göra en metaanalys av befintlig forskning på området. Pontus Ringborg säger vidare att delegationen inte är besviken, men lite överraskad över att få lärosäten inte tagit större grepp när det gäller inriktningen på ansökningar. Rätt många sökte medel till mindre, isolerade projekt. Inför nästa omgång tänker delegationen mer rikta in utlysningarna. Delegationen diskuterar också hur man i framtiden kan belöna jämställdhetsarbete och omvänt om det Avslutas 2011 I direktiven till delegationen finns inget om att förhålla sig till eventuellt (mer) självstyrande lärosäten, men autonomi skulle självfallet kunna påverka förutsättningarna för politisk styrning. Dessutom har ju Tobias Krantz, minister för forskning och högre utbildning, gjort skarpa markeringar mot politisk styrning. Pontus Ringborg ser ett problem i att jämställdheten som tvärpolitiskt område konkurrerar med andra tvärpolitiska frågor. Det är hela tiden frestande för en politiker att, oavsett retorik, luta sig mer mot enskilda satsningar och säråtgärder som är lättare att förklara och sälja. När det gäller Delegationen för jämställdhet i högskolan är deras arbete tidsbegränsat och avslutas med att man presenterar sitt betänkande i början av Med en hel del av de projekt som vi bidrar till att dra igång kommer att fortgå efter att delegationen har upplösts. På kortare sikt ser Pontus Ringborg fram mot de konferenser som delegationen ska anordna redan under 2009, bland annat tillsammans med Högskoleverket, om lärarutbildningen. Lärarutbildningens könsobalans är intressant och en aktuell fråga, vi har förhoppningar om statsrådsmedverkan på den konferensen, säger Pontus Ringborg. Statsrådsnärvaro ger status åt en fråga, markerar att området är politiskt prioriterat. Men oavsett fysisk ministernärvaro så känner vi att det finns ett stort intresse från Utbildningsdepartementets sida, för arbetet med jämställdhet i högskolan. l Se också: Universitetsläraren 17/2009 5

6 foto: Eva Bergstedt Lärarrollen har förändrats på gymnasifierade lärosäten Utmaningen är att skapa studiemiljöer där såväl studenternas som lärarnas förväntningar kan förverkligas, säger Elinor Edvardsson Stiwne, docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Studenternas bristande kunskaper har gjort det både svårare och tråkigare att vara universitetslärare, anser Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. text: MarieLouise Samuelsson Stiwne och Ingvar medverkar bägge på den kommande Universitetslärarstämman 19 november i Stockholm. Temarubrik är Var finns läraren i salen eller på skärmen, universitetslärarrollen i förändring. De ska tala mer specifikt om hur lärandet går till, Martin Ingvar ur ett biologiskt perspektiv, Elinor Edvardsson Stiwne ur ett universitetspedagogiskt. Om än utifrån olika perspektiv framstår de, när det gäller lärarrollen, som eniga om att har skett en förändring relaterad till vad man kan beskriva som en gymnasifiering av universitet och högskolor. Elinor Edvardsson Stiwne talar om förändrande förväntningar och därmed andra förutsättningar, både för lärare och för studenter. Studenterna kommer till högskolan med förväntningar om att utbildningen skall vara nyttig och relevant för kommande arbete, men samtidigt intressant och utvecklande. De förväntar sig också att lärarna har ungefär samma intresse och engagemang i studenternas situation. Detta sker parallellt med att universitetslärarna i allt högre grad förväntas forska, publicera sig och söka externa forskningsmedel. Kursplanerna styr Elinor Edvardsson Stiwne menar att det därför finns en ökad osäkerhet kring vad det innebär att vara lärare. Läraren har fått ett nytt helhetsansvar för studentens lärande och utbildning har blivit något som investeras i, en business med fokus på marknad och konsumenter. Elinor Edvardsson Stiwne, docent i pedagogik vid Linköpings universitet Förr kunde man undervisa utifrån sin egen fackkunskap, då var det akademin som satte sina egna kriterier. Nu är det målen i utbildnings- och kursplaner som styr och det finns många fler aktiva intressenter som vill vara med och ha synpunkter på undervisningen. Hon nämner intressenter som företag (i egenskap av studenternas potentiella arbetsgivare) och professionella organisationer samt kanske framförallt studenterna. Det aningen diffusa begreppet studentaktivt lärande som ska prägla undervisningen innebär bland annat att läraren inte bara förväntas föreläsa, utan också hjälpa studenterna att utveckla färdigheter kring till exempel presentation och kommunikation och, inte minst, förbereda dem för ett kommande arbetsliv och göra dem anställningsbara. Läraren har fått ett nytt helhetsansvar för studentens lärande och utbildning har blivit något som investeras i, en business med fokus på marknad och konsumenter. Det blir en ännu större utmaning att vara lärare, att tillgodose dessa krav, samtidigt som kraven ökar att man ska vara en aktiv forskare och publicera sig och dra in pengar. Elinor Edvardsson Stiwne menar att den som är lärare numera känner osäkerhet om hur man ska undervisa: Ska jag göra det utifrån min kunskap, min moral och mina akademiska värderingar eller ska jag göra det häftigt och showigt, mer säljande? Hon berättar om en europeisk konferens där universitetslärare från andra länder hade samma erfarenheter av gymnasifieringen och att som lärare känna sig alltmer som serviceperson. Snart blir det väl utvecklingssamtal och föräldramöten på universiteten också Studenten i centrum Studenternas ökade förväntningar på service kan ge ett intryck av självständighet, men blir problematiskt när det 6 Universitetsläraren 17/2009

7 kombineras med alltför individualistisk hållning. Elinor Edvardsson Stiwne exemplifierar med studenter som har svårt att acceptera kollektiva regler och berättar om studenter som med hänvisning till privata omständigheter förväntar sig att lärarna anpassar sådant som examinationer efter studentens personliga behov. De sätter sig själva i centrum, de är visserligen vana vid grupparbeten, men väldigt ofta är utgångspunkten inte gruppen utan egenintresse, what s in it for me? Elinor Edvardsson Stiwne är också bekymrad över att det finns studenter som har tämligen orealistiska föreställningar om kommande arbetsliv, samtidigt som den nya högre utbildningen alltså allt mer betonar anställningsbarhet. Många studenter har aldrig haft ett sommarjobb, de har därför mycket svårt att föreställa sig villkoren i dagens arbetsliv, vilket gör det ännu svårare för lärarna att förbereda studenterna på vad som väntar. Hon understryker att det inte gäller alla studenter och att det inte handlar om nya personligheter, utan om en konsekvens av att föräldrar och lärare i all välmening inte har lärt barn att hantera krav och motgångar eller att ta konsekvenserna av sina val. Vilket leder till svårigheter i mötet med universitetslärare och arbetsgivare som ställer mer vuxna krav. Ett exempel är att undervisningen på universitet och högskolor ska vara alltmer internationell, vilket kan skapa problem för de studenter som helt har valt bort språk i gymnasiet, då de tycker att det har krävt för mycket plugg. Kan inte multiplikationstabellen Martin Ingvar är inne på samma spår, han talar om studenter med toppbetyg som kommer till hans arbetsplats, Karolinska institutet, och visar sig inte kunna multiplikationstabellen på ett automatiserat sätt. Han menar därför att universitet och högskolor i större utsträckning måste rikta blickarna mot de lägre skolnivåerna, mot dem som producerar studenterna. Om inte dessa nivåer förändras kommer högskolevärlden att fortsätta att ärva problem som försämrar både utbildningsvillkor och lärarroll. Martin Ingvar är forskare och universitetslärare, men också en flitig och profilerad debattör kring frågor om lärande, inlärning och läsfärdighet. Jag anses antingen väldigt reaktionär eller väldigt radikal, men jag menar själv att min utgångspunkt snarare är diskuterande. Och han vägrar peka ut någon entydig ideologisk eller partipolitisk förklaring till det han kritiserar. Martin Ingvar hävdar att socialdemokraterna har övergivit idén om att kunskap är makt, det är väl bara marxist-leninisterna på ytterkanten som har behållit den synen. Men det är lika stora bekymmer i det blåa laget, vi ska inte glömma att det var dåvarande skolminister Beatrice Ask som skrev under skolplanen som hade en skrivning om att skolan i görligaste mån skulle undvika undervisning. Ett problem är att den pedagogiska Det är alltså inte så att det bara är de svagpresterande som det går sämre för, det är också så att de bästa presterar sämre nu. Samhällets förväntningar på utbildning och forskning som väg till välstånd hotas när studenterna inte har en bra grund. Martin Ingvar, forskare och universitetslärare vid Karolinska institutet vetenskapen är isolerad, bokstavligt, inom särskilda byggnader och att utbildningsvetenskapen inte gnuggas mot andra vetenskaper. Vill förbjuda gruppövningsmoment Han refererar en nyligen genomförd undersökning av läsförmåga hos elever på fordonstekniskt gymnasieprogram, där bara tjugofem procent hade förmåga att hinna läsa textremsan till tv-program. Det är snudd på kriminellt att inte lära barn läsa, det drabbar de mest utsatta, barn utan stöd från föräldrar, barn från resurssvaga hem och framförallt drabbar det pojkarna. Martin Ingvar menar att de lägre skolnivåerna har förvandlats till en kommunalt finansierad ojämlikhetsmaskin. Ett maskineri vars hjul nu alltså har kuggat i den högre utbildningens verksamhet. Det börjar så sakta förändras till det bättre på de lägre nivåerna, det finns kommuner som inte ger avkall på det självklara, läsfärdigheten. Men nu är det högskolorna som översvämmas av grupptentor och svårdefinierade lärmoment med oklart innehåll. Skulle jag önska mig en enda sak vore det att omedelbart förbjuda grupprövningsmomentet på högskolan. Han påpekar att Skolverkets siffror nu visar att kunskap och prestation sjunker på alla nivåer i skolan. Det är alltså inte så att det bara är de svagpresterande som det går sämre för, det är också så att de bästa presterar sämre nu. Samhällets förväntningar på utbildning och forskning som väg till välstånd hotas när studenterna inte har en bra grund. Trots allt säger sig Martin Ingvar ändå vara optimist, kanske en irrationell optimist. Han tror på att förändring kan ske bland annat genom mer offentlig debatt, en debatt där han ibland kan känna sig ensam, han önskar inte minst att fler universitetslärare ville delta. l Elinor Edvardsson Stiwne och Martin Ingvar medverkar på den kommande Universitetslärarstämman den 19 november i Stockholm. Temarubriken är Var finns läraren i salen eller på skärmen, universitetslärarrollen i förändring. foto: privat Universitetsläraren 17/2009 7

8 Ny myndighet ska ge samlad bild av pensionen Vid årsskiftet bildas genom att Premiepensionsmyndigheten slås samman med de delar av Försäkringskassan som har hand om pensioner. Den nya myndighetens uppgift blir att administrera den allmänna ålderspensionen och att på sikt samla information om alla pensionsformer. text: Per-Olof Eliasson Premiepensionsmyndig- heten, PPM, avvecklas och verksamheten förs över till Pensionsmyndigheten. Från Försäkringskassan kommer de anställda som arbetar med den del av verksamheten som behandlar pensioner att gå över till den nya myndigheten. Enligt LAS har den som till övervägande delen arbetar med pensioner rätt till verksamhetsövergång. Det gäller alla vid PPM och en mindre del från Försäkringskassan, eftersom många där bara till mindre del arbetar med pensioner, säger Thomas Norling, sekreterare i utredningen om Pensionsmyndigheten. Den stora majoriteten av personalen kommer från de två gamla myndigheterna. Men man rekryterar också externt, både bland personer från Försäkringskassan som inte har rätt till verksamhetsövergång och helt externt. Myndigheten kommer att ha cirka 900 anställda och en decentraliserad organisation med nio kontor runt om i landet. Det största kontoret med anställda kommer att finnas i Stockholm men det ska inte kallas för huvudkontor utan för Stockholmskontoret. Pensionsmyndigheten kommer att administrera den allmänna ålderspensionen; inkomstpension, tilläggspension, premiepension, garantipension, efterlevandepension, bostadstillägg för pensionärer och en del andra pensionsförmåner. Pensionsmyndigheten får inte ansvar för Statens pensionsverk, SPV, som administrerar tjänstepensionerna för det statliga området. Inte heller de tjänstepensioner som finns på det privata området och som arbetsgivaren betalar, eller alla privata pensionsförsäkring, kommer att inordnas under Pensionsmyndigheten. Men det finns en ambition hos regeringen att Pensionsmyndigheten bättre ska svara mot behovet av information om pensioner. Regeringen trycker på att myndigheten ska försöka ge en samlad information, säger Thomas Norling. På webbplatsen kan man använda sin pinkod från Premiepensionsmyndigheten och logga in och få fram uppgifter om sin pension. Ambitionen är att där ska finnas samlad information om vars och ens pension. Men man har inte kommit så långt ännu, faktum är att inte alla uppgifter om en persons samlade pensioner finns där. Långsiktigt arbete Bo Könberg var utredare av Pensionsmyndigheten men när generaldirektören för den nya myndigheten, Katrin Westling Palm, utsågs i april växlades ansvaret för att utreda den nya myndigheten över till henne. Bo Könberg fick samtidigt i uppdrag att samordna vissa informationsfrågor och hitta olika lösningar på system att presentera samlad information om pensionerna. Det är en riktigt svår uppgift, uppgifterna ska lämnas, förädlas och presenteras. Det är ett långsiktigt arbete att förklara nyttan av samlad information för alla inblandade. Här finns många intressen och många knutar att lösa, säger Thomas Norling. En av kärnpunkterna i uppdraget för den nya myndigheten att alltså att ta fram samlad information om pensionen. Det är bra att det blir bättre ordning på de allmänna pensionerna men det är beklagligt att det fortfarande kan vara Thomas Norling, sekreterare i utredningen om Pensionsmyndigheten. väldigt svårt med information när det gäller tjänstepensioner, kommenterar SULF-ombudsman Tommy Bergström. Nu har ju SPV lovat bättre villkor men vi har också kommunala tjänstepensioner där varje kommun ansvarat för sin del och det är exempelvis inte alla kommuner som har uppgifter sparade om anställningar från 70-talet, säger Tommy Bergström. l Den nya Pensionsmyndigheten kommer att ha cirka 900 anställda och en decentraliserad organisation med nio kontor runt om i landet. 8 Universitetsläraren 17/2009

9 Två uppfattningar om digital lärmiljö Inom universitet och högskolevärlden finns ett nätverk för lärare och administratörer som är särskilt engagerade inom digitala lärmiljöer. Nätverket heter Nätverket för IT i högre utbildning. Detta nätverk hade ett internat den oktober, och som en punkt på programmet fanns frågan om upphovsrätt och digitala lärmiljöer. Under denna punkt deltog även undertecknad. Det framgick ganska klart att det finns två linjer i hur man ser på den oerhört snabba utvecklingen inom området. Den ena uppfattningen är att så mycket som möjligt så snabbt som möjligt skall läggas ut på nätet och göras tillgängligt för alla, såväl för allmänhet som för forskningsvärlden. Den andra uppfattningen är att oberoende av teknik så måste någon svara för kvalitetssäkringen. I och för sig behöver inte de båda uppfattningarna vara motstridiga. Säkert går det att hitta former för en stor tillgänglighet på nätet samtidigt som kvaliteten säkras på olika sätt. Det intressanta är dock att de olika uppfattningarna visar på olika syn på hur man värnar kvaliteten inom den akademiska världen. Om man som utgångspunkt har att akademisk forskning till stor del bygger på att forskare offentliggör sina forskningsresultat, och de resultaten kan sedan användas av andra forskare för att komma ytterligare vidare inom forskningsområdet, så är tillgänglighet en viktig förutsättning. Meriterande kan det också vara om man får sina forskningsresultat spridda över stora delar av forskningsvärlden. Så här långt är det nog inga kontroverser. Problemen uppstår när det gäller frågan om vem som skall bestämma när något skall publiceras och hur och var. Är det forskningsfinansiären, lärosätet eller den enskilde forskaren som skall bestämma. Eller är det någon annan? Om man utgår från Högskolelagens 1 kap. 6 så skall forskningen vara fri. Det gäller att värna om den akademiska friheten. Men frågan är hur man värnar den akademiska friheten i en värld där forskningsresultaten fritt åker runt i cyberrymden. Frågan om tillgänglighet var relativt lätt när det bara fanns tryckta alster såsom böcker, tidningar etc. Nu har vi hela den digitala revolutionen över oss som helt ställer alla tidigare begrepp på huvudet. Det var därför ett angeläget seminarium som Nätverket genomförde. Något svar på alla frågor kom naturligtvis inte fram, men det viktiga är att det finns en diskussion i dessa frågor. Därför var det också bra att SULF hade möjlighet att delta i seminariet. SULF står på två ben, den fackliga och den yrkesmässiga. Och båda benen behövs för att bevaka medlemmarnas intressen i dessa frågor och för att kunna delta i debatten. Kanske kan en sammanfattning av denna diskussion för min del vara följande: Det behövs en hög tillgänglighet av akademiska forskningsresultat, en hög kvalitetssäkring genom forskarens/lärarens upphovsrätt, samt vettiga villkor för forskaren/läraren, främst vad gäller arbetstid. Carl Falck Förbundsjurist För Sverige i tiden! Alla borde kunna lite företagsekonomi! Företagsekonomi för icke-ekonomer beskriver på ett enkelt och konkret sätt företagsekonomi från början. Boken behandlar allt från affärsidé till inköp, marknadsföring, kalkyler, bokföring och beskattning. Till boken finns även uppgiftsbok med ett stort antal övningsuppgifter, diskussionsuppgifter och facit med utförliga lösningar. För dig som lärare finns även stöd i form av bokens hemsida där du kostnadsfritt kan hämta OH-underlag och PowerPoint-filer med många av läromedlets figurer. Telefon nyfiken på våra andra läromedel? Project Management Förhandling Marknadsföring Modeller & principer IFRS i teori och praktik Extern redovisning Sveriges Ekonomi Universitetsläraren 17/2009 9

10 Undervisning på engelska: Vi behöver forska mer och gnälla mindre Vad vet vi egentligen om effekterna av undervisning på engelska vid svenska universitet och högskolor? Är det en myt att engelskan försämrar svenskspråkiga studenters studieresultat? Vad är egentligen motiven när svenska lärosäten väljer engelska som undervisningsspråk? text: MarieLouise Samuelsson Jean Hudson, professor i engelska vid Malmö högskola och IMER, Institutionen för internationell migration och etniska relationer, menar att det är frågor som måste diskuteras, för att bättre kunna hantera kravet på parallellspråklighet i svensk högre utbildning. Tillsammans med Karina Vamling, professor i språk- och kulturstudier, har Jean Hudson gjort en jämförande studie Vad menar vi egentligen med en god språkbehärskning, var går gränsen mellan tillräckligt god behärskning av engelska och det som är stilistiskt till talande? Vi måste värna om den språkliga kompetensen hos både lärare och studenter. för att undersöka hur undervisningsspråket påverkar studieresultaten. Studien kommer att presenteras på Högskoleverkets konferens Undervisning på engelska i svensk högre utbildning den 24 november och Jean Hudson hoppas alltså på diskussion både ur ett utbildningspolitiskt perspektiv och när det gäller undervisningens praktik. Studien är inte ämnad att ge tvärsäkra svar på några frågor, snarare vill Hudson och Vamling problematisera och belysa parallellspråklighetens komplexitet. Jean Hudson, professor vid Malmö högskola Strikt språkvetenskapligt Det var en konferens på Södertörns högskola för två år sedan som blev avstamp till den jämförande studien som är del av ett större projekt på IMER. Där finns också goda förutsättningar att studera undervisningsspråkets betydelse. Inom flera ämnen erbjuds undervisning på antingen svenska eller engelska. Jean Hudson och Karina Vamling har forskat på kandidatuppsatser och jämfört kvaliteten på det skrivna. Jämförelser har gjorts mellan två grupper, 20 som skriver på svenska och 20 som använder engelska. Studien har utförts inom ämnet IMER, där utbildningen ges på bägge språken. Vi bestämde oss för att göra en strikt språkvetenskaplig undersökning. Vi har alltså inte använt oss av frågor som hur studenterna trivs eller person ligen upplever användningen av antingen engelska eller svenska, säger Jean Hudson. Kandidatuppsatserna är, trots allt, kronan på verket det som högskoleverket ämnar titta närmare på i framtida kvalitetsgranskningar. Därför valde vi att fokusera på just det materialet. Med en direkt jämförelse mellan de svenska och de engelska texterna kan man inte se att studenterna presterar sämre på engelska. Ett resultat som kan uppfattas som överraskande. Vi trodde nog att vi skulle se större skillnad, säger Jean Hudson. Hon tror att det beror på att också hon hade påverkats av en utbredd uppfattning om studenters bristande färdigheter i engelska, en uppfattning som, enligt Hudson, sannolikt är mer anekdotisk än faktabaserad, vi behöver helt enkelt mer forskning. Ingen enkel sanning Jean Hudson anser inte att det skulle finnas någon enkel och entydig sanning om engelskspråkig undervisning. Hon hoppas att undersökningen kan bidra till en mer nyanserad diskussion. Hon menar också att man måste börja från grunden med att verkligen fråga sig varför man ger kurser på engelska. Det finns skäl att misstänka att man ser kurser i engelska som ett självklart led i internationaliseringsarbetet, ett sätt att locka internationella studenter. Men flertalet IMER-studenter som läser på engelska har svenska som modersmål eller skolspråk. Jean Hudson tycker inte att parallellspråklighet ska gälla överallt, däremot menar hon att det behövs en genomtänkt beredskap för bägge språken och då inom alla områden. Inte bara i undervisning, utan också när det gäller lärosätenas administration, studentservice, forskning och i arbetet med att skapa bilden av oss själva på ett internationellt plan. Men lärare ska inte tvingas undervisa på engelska, det ska vara frivilligt och framförallt måste det ge erkännande. Det ska räknas som en merit av samma dignitet som publicering i internationella tidskrifter. Vi måste också ta lärarnas kompetensutveckling på allvar och exempelvis erbjuda längre vistelser 10 Universitetsläraren 17/2009

11 Foto: charlotte orban Humsam-forskning får 400 miljoner I år har vetenskapsrådet, VR, beslutat dela ut 400 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Stora belopp går till kulturforskning. Inom området beviljades 157 forskare bidrag, vilket är drygt 15 procent av de sökande, skriver VR i ett pressmeddelande. Jämfört med förra året har nästan fem procent fler av dem som sökt fått bidrag. Även den genomsnittliga bidragssumman har ökat betydligt jämfört med förra året. Det beror på att rambidragen för kulturforskning, men även bidragen för forskning om förutsättningar för tillväxt och samhällets globalisering är större än vanliga projektbidrag. Bland disciplinerna hävdar sig de estetiska vetenskaperna litteratur, film och så vidare bättre än på länge, enligt VR. Professor Jean Hudson har tillsammans med professor Karina Vamling (till höger) gjort en jämförande studie för att undersöka hur undervisningsspråket påverkar studieresultaten. vid institutioner i engelsktalande länder. Ja, självfallet är läraren en väsentlig aktör i sammanhanget, som när det gäller förmåga att avgöra nyanser i den engelska som studenterna använder. Vad menar vi egentligen med en god språkbehärskning, var går gränsen mellan tillräckligt god behärskning av engelska och det som är stilistiskt tilltalande? Vi måste värna om den språkliga kompetensen hos både lärare och studenter. Måste forska vidare En annan dimension som Jean Hudson vill understryka är att studenterna i undersökningen har kunnat välja mellan svenska och engelska och att de som väljer engelska kan tänkas ha någon form av försteg, från början. De är ofta ambitiösa och siktar på jobb inom FN och NGO:er (Nongovernmental organizations) och engelskan blir då ett självklart val. Men det duger inte att spekulera kring varför de engelska texterna i vårt material har fått ett högre snittbetyg. Vi måste forska vidare. Ytterligare en dimension av parallell - språklighetsdiskussionen som Jean Hudson anser väsentlig är kurs litteraturen. Även på de svenskspråkiga kurserna i Foto: privat IMER är litteraturen ofta på engelska. Vilket tvingar studenter att laborera med två språk samtidigt. De som väljer att studera på engelska belastas inte med den kognitiva bördan som två samtidiga språk innebär. En annan aspekt på engelskspråkig undervisning som Jean Hudson vill lyfta fram är utbildningspolitisk, närmare bestämt studieavgiften som ska tas ut av utomeuropeiska studenter. Om man vill attrahera utländska studenter till hela utbildningsprogram i Sverige måste vi helt enkelt erbjuda undervisning på engelska. Men undervisning på engelska kan också ses som internationalisering på hemmaplan, ett sätt att förbereda också svenska studenter för en verklighet som inte tar slut vid Sveriges gränser. Det finns alltså en viss oundviklighet i att mer undervisning kommer att ske på engelska. Vi behöver därför både forska mer och gnälla mindre när det gäller undervisningsspråk, allt med sikte på att höja kvaliteten. l Jubileumsfonden satsar 255 miljoner Riksbankens Jubileumsfond har fått 850 ansökningar och beviljat stöd till 1 program, 56 projekt och 9 infrastrukturprojekt, enligt ett pressmeddelande från fonden. Av totalt 255 miljoner till forskning går 35 miljoner till en forskargrupp som leds av professor Hans Ruin och som ska ge perspektiv på de historiska berättandet och dess förändringar i programmet Tid, minne, representation. Vidare har stiftelsen beslutat satsa på postdoktorala tjänster inom moderna språk samt att inrätta ett nytt program för forskarutbyte med Finland. Denna satsning syftar till att göra något bestående av de många initiativ som tagits under Märkesåret Forskarskolor får 75 miljoner Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin har beviljat 75 miljoner kronor till fem nationella kliniska forskarskolor. Det är Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Umeå universitet som får dela på pengarna. Totalt får forskarskolorna 15 miljoner kronor vardera, fördelat över fem år. Deras betydelse kommer att utvärderas efteråt, skriver VR i ett pressmeddelande. Universitetsläraren 17/

12 FOTO: ISTOCKPHOTO text: Per-Olof Eliasson Omdömen om lärare blir vanligare på nätet Att universitetslärare blir recenserade på internet är inte helt ovanligt och lär bli allt vanligare. Att lägga ut kränkande omdömen om enskilda lärare på nätet går över gränsen för den personliga integriteten det kan vara fråga om förtal, säger Carl Falck, SULF:s förbunds jurist. text: Per-Olof Eliasson Det mesta betygsätts och rankas på nätet, det kan vara hotell, resebyråer, kameror och butiker. Och lärare slipper inte undan. I Malmö låter kommunen grundskoleeleverna sätta betyg på lärarna. Efter en pilotstudie permanentas försöket, som varit mycket omdiskuterat. Nästa år kommer alla lärare och elever på grundskolorna i Malmö att vara med i studien, grundskole lärare ska då betygsättas av elever. Huvudsyftet är att få igång ett samtal mellan lärare och elever om undervisningen. I engelskspråkiga länder har det länge funnits sajter där studenter kan ge omdömen om universitetslärare. Den största är som har omdömen om en miljon lärare på över college och universitet i USA, Kanada och Storbritannien. Tio miljoner omdömen har lämnats sedan starten Från svensk horisont är det svårt att säga hur seriöst man ska ta den här sajten. Det är rätt mycket show och bland annat finns kategorin Hottest Professors. Och lärare kan gå i svaromål med videoinspelningar, lite som i en dokusåpa. Sajten ägs numera av MTV. I Sverige finns sedan början av året ett betydligt blygsammare försök, startat av en student i Umeå. Studenterna kan anonymt betygsätta och kommentera program, kurser och föreläsare. Verksamheten är ännu i ganska liten skala med i skrivande stund 204 omdömen om 134 föreläsare. Många av lärarna får enbart beröm, åtskilliga lärare har femmor i betyg rakt över, men det framgår inte hur många som röstat. Det förekommer också nedvärderingar: En besserwisser som alltid vet bäst Snittbetyg 1,8. Har utomordentliga kunskaper inom sitt ämne, men är oförmögen att fömedla dessa till studenter på ett pedagogiskt sätt. Snittbetyg 2,8. Skippa denna läraren bara... Snittbetyg 1,8. NN är inte 12 Universitetsläraren 17/2009

13 kvar, som tur är! Snittbetyg 1,8. Webbplatsen har varit omskriven och omdiskuterad, både i pressen och på nätet. På sajten uttrycks förhoppningen att den kommer att göra det enklare för studenter att hitta rätt utbildning och samtidigt sätta press på och stimulera lärosäten till att utveckla kvaliteten på sina utbildningar. En förhoppning är även att betygsättningen av lärare kan stimulera till kvalitetsutveckling och sprida goda exempel. Dessutom skriver man att det är ett tecken på sundhet och självreflektion att vara öppen för feedback. Inte utan samtycke SULF:s förbundsjurist Carl Falck är kritisk. Enligt Högskolelagen ska kurser utvärderas och det är bra, det kan för bättra och föra verksamheten framåt. Men att namnge enskilda lärare på nätet är en helt annan sak. Frågan är om det ens är möjligt enligt PUL. Enligt min tolkning av PUL får man inte utan samtycke namnge någon på nätet, säger han. Han anser att Studentertyckertill går över gränsen för den personliga integriteten. Att lägga ut kränkande omdömen om enskilda lärare kan vara fråga om förtal. Men att åsikter om lärare ventileras på nätet är inte på något sätt begränsat till organiserade utvärderingssajter. Att döma av de ärenden som kommit till SULF:s kännedom centralt verkar det vara relativt vanligt på bloggar och i diskussionsforum. Ofta är det enskilda studenter som tycker att de fått dåliga betyg eller kanske inte fått uppsatsen godkänd. Då kan de i bästa fall lägga ut att läraren är usel ofta är omdömena betydligt värre än så, säger Carl Falck. Han anser att vissa lärosäten agerar kraftlöst i den här frågan. I de fall vi har blivit kontaktade när lärare har blivit uthängda på nätet har lärosätena varit väldigt flata. Ibland har dessutom studenten använt lärosätets datanät för att sprida uppgifterna om läraren, då borde lärosätet vara extra tydligt med att det inte accepterar beteendet. Han anser att lärosätena måste sätta ner foten. Lärosätet ska vara tydligt och markera att förtal på nätet inte är acceptabelt. Det är fråga om lärarnas arbetsmiljö, inte på någon annan arbetsplats accepterar man oförskämdheter mot en medarbetare. FOTO: Tomas Sodergren Carl Falck understryker att utvärdering av kurser är en viktig kunskapskälla, vare sig den är positiv eller negativ, för är att utveckla verksamheten. Men ska utvärderingen vara till nytta för utbildningen ska den vara orga niserad. Lärosätet ska ta ansvar Inte heller Sveriges förenade studentkårer är positivt till att lärare utvärderas på en internetsajt. Vi tycker det att bra att studenter har inflytande och kan tycka till om utbildningen, men att det idag är svårt med bristfälliga kursutvärderingar. Vi ser helst att kursutvärderingssystemet blir bättre. På nätet är det lätt att hänga ut enskilda lärare och det finns ingen rättssäkerhet, säger Robin Moberg, vice ordförande i SFS. Han anser att lärosätena ska ta större ansvar för kursutvärderingar, speciellt som sådana ska genomföras enligt lag. Att kursutvärderingssystemet idag har brister beror bland annat på att det saknas resurser. Lärarna är pressade och har inte tillräcklig tid att lägga ned på administration. Staten måste förse lärosätena med mer pengar, så att de kan avsätta resurser. Det behövs utbildning och kunskap om systemen för kursutvärdering. Men till skillnad från sajter för att betygsätta lärare menar att Robin Moberg att det är en annan sak att enskilda lärare namnges på bloggar och andra ställen på nätet. Vi har yttrandefrihet i Sverige och att lärare pekas ut på nätet kan vara uttryck för en frustration som kan vara berättigad. Han påpekar att man ska vara medveten om att frustrationen kan komma från båda hållen, läraren för att bli värderad foto: SFS och studenten för att ha blivit illa behandlad eller fått dålig undervisning. Blogginlägget kan vara ett påhopp men det kan också vara sakligt grundat. Men vi ser hellre att de nuvarande systemen för kursutvärdering utvecklas än att lärare hängs ut på nätet, säger Robin Moberg. Inte på individnivå I diskussioner på nätet har många studenter stött Studentertyckertill. Att det finns ett mycket förståeligt intresse för att få omdöme om kvaliteten på lärare visar också Högskoleverkets enkätundersökning om vad studenter och blivande studenter vill ha för information om högskoleutbildningar. Enligt enkäten är bland det viktigaste vad tidigare studenter tycker om utbildningen och vilken kompetens läraren Carl Falck, förbundsjursist SULF, Robin Moberg, vice ordförande SFS, och Charlotte Löfgren, Högskoleverket. har inom sitt ämnesområde. Vi kommer att ta fasta på enkäten som visar att studenter och blivande studenter är mycket intresserade av att få veta kvaliteten på utbildningen, säger delprojektledaren Charlotte Löfgren vid Högskoleverket. Därför planerar Högskoleverket att vid kommande utvärderingar av högskoleutbildningar också hämta in uppgifter från studenter om vad de tycker om utbildningen och undervisningen. Men att hämta in studenternas synpunkter måste ske på ett rättssäkert sätt. Och Charlotte Löfgren understryker: Vi ska inte följa upp lärarna på individnivå utan ta reda på vad studenter tycker om kvaliteten på undervisningen. Undersökningarna av studenternas åsikter kommer att ingå i Högskoleverkets ordinarie utvärdering som kommer att genomföras vart fjärde år för respektive utbildning. l foto: Anna Hallenbom Universitetsläraren 17/

14 Stämma2009 Var finns läraren i salen eller på skärmen? Universitetslärarrollen i förändring Syftet med denna, liksom med de tidigare stämmorna, är att skapa ett forum där universitetslärare ges möjlighet att diskutera viktiga professionsfrågor. Årets tema är valt för att lyfta de utmaningar universitetslärare har att förhålla sig till när konkurrensen om studenterna ökar och fokus är på studenternas lärande snarare än på lärarnas ambitioner. Detta sker samtidigt som den tekniska utvecklingen inom media och kommunikation skapar förväntningar på lärarna att vara tillgängliga, flexibla och uppdaterade. Hur ska vi som universitetslärare förhålla oss till detta? Årets Universitetslärarstämma har rubriken: Var finns läraren i salen eller på skärmen? Vi vill belysa och diskutera de möjligheter och problem som informations- och kommunikationstekniken (IKT) ger för att inspirera, engagera och utmana studenterna i deras lärande. Vilka är studenterna och vilka är deras mål och motivation för att utbilda sig? Vad betyder lärande i ett informationsoch kunskapssamhälle och vilka teorier om lärande och utveckling baserar vi vår pedagogik och undervisning på? Vilka begränsningar är inbyggda i människan som biologisk varelse? Ska samhället ha inflytande över vad studenterna ska lära sig eller är det vårt privilegium som akademiker att avgöra vad studenterna behöver lära sig för att bli bildade, anställningsbara och utvecklas till demokratiska medborgare? Dessa är några av de frågor som behandlas i vårt första tema Hur går lärande till?. Vi behöver ställa oss dessa frågor för att undersöka hur undervisning går till, vilket är vårt andra tema. Ett av målen med den nya Bolognastrukturen är att studenterna ska vara anställningsbara samtidigt som unga vuxna får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. För många studenter blir lösningen på detta att de vill kunna studera och arbeta samtidigt, vilket utmanar traditionella sätt att organisera och genomföra universitetsutbildning. Blir IKT-verktyg förutsättningar för lärares undervisning och vad kommer detta att betyda för lärares arbetstid, pedagogiska överväganden och tekniska kompetens? Vilken blir lärarens roll, en vägledare, fysisk och/eller virtuell; en koordinator av studenternas arbeten; en examinator? Frågorna är många och utmanande och leder vidare till vårt tredje tema där frågor ställs om vilka etiska dilemman och överväganden som IKT-möjligheterna ställer oss och studenterna inför. Var går gränserna för kreativt informationssökande/samarbete och fusk/plagiat? Hur tillgänglig ska lärare/examinatorer vara och vad betyder detta för lärarnas arbetsmiljö? Vem äger lärarnas undervisningsmaterial? Samtliga dessa frågor kräver utrymme för såväl öppna som initierade möten och samtal där lärarna ges möjlighet att delta. Målet med SULF:s femte Universitetslärarstämma är att inspirera till och skapa utrymme för detta. Vi vill därför att lärosätena ska se Universitetslärarstämman som en del av lärarnas kompetensutveckling och stå för deras kostnader för deltagandet. Även andra yrkeskategorier med intresse för stämmans teman är naturligtvis välkomna. SULF subventionerar konferensavgiften för sina medlemmar ca Kaffe och registrering i foajén på entréplanet Inledning Förbundsordförande Anna Götlind hälsar välkommen Framtidens lärande Doktor Jan-Martin Löwendahl, research director, Gartner P RO Datum: Torsdagen den 19 november Plats: Aula Tema 1: Hur går lärandet till? Universitetspedagogiskt perspektiv Docent Elinor Edvardsson Stiwne, pedagogik, Linköpings universitet Samhälleligt perspektiv Professor Staffan Selander, didaktik, Stockholms universitet Biologiskt perspektiv Professor Martin Ingvar, klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Lunch i foajén Tema 2: Hur går undervisningen till? Tekniska möjligheter Högskoleadjunkt Millan Lundgren, programvaruteknik, Högskolan på Gotland Den akademiska seminarieformen Professor Sverker Sörlin, miljöhistoria, KTH Professionsutbildningens utmaningar undervisning i färdigheter och förmågor Professor Madeleine Abrandt-Dahlgren, universitetspedagogik, Linköpings universitet Kaffepaus Tema 3: Vad behöver vi fundera på? Akademisk hederlighet Professor Per Bauhn, humanvetenskap, Högskolan i Kalmar Upphovsrätt Universitetsadjunkt/doktorand Anneli Carlsson, handelsrätt, Lunds universitet Arbetstid Universitetsadjunkt/doktorand, Annika Blekemo, arbetsrätt, Örebro universitet/stockholms universitet Avslutande paneldebatt Professor Anna Götlind, förbundsordförande SULF, professor Sverker Sörlin, professor Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet och Klas-Herman Lundgren, ordförande SFS Debatten och dagen sammanfattas av moderator Ulf Wickbom Utdelning av SULF-priset för främjande av akademisk frihet Drink och middagsbuffé med mingel på Mezzaninen resp. i foajén (frivilligt) 14 Universitetsläraren 17/2009

15 GRAM Magna (Stockholms universitet) Moderator: Ulf Wickbom Programmet består huvudsakligen av tre teman. Inom varje tema har tre personer som företräder olika perspektiv/ståndpunkter vidtalats att inleda. Sedan inbjuds auditoriet till en diskussion med inledarna och med varandra. Under varje tema anges några tänkbara frågor för diskussionen. I utbildnings- och kursplaner står studentens lärande i centrum, men vem är "studenten" som läraren möter? Vilka är utmaningarna för de akademiska lärarna när studentgrupperna blir mer heterogena, internationella, yrkes- och professionsinriktade och konkurrensen om studenterna hårdnar? Vilka är de biologiska förutsättningarna för lärande i en värld med ett överflöd av information, där valmöjligheterna är oändliga? Vilken kunskap, vilka färdigheter och förhållningssätt premieras i olika kurser och program och vad betyder det för studentens anställningsbarhet och för samhället på kort och lång sikt? Hur ska läraren förhålla sig till individuella studenters krav och förväntningar i relation till regelverk och den egna pedagogiska ideologin och ämnesmässiga kunskapen? Sulf inbjuder till 2009 års Universitetslärarstämma i Aula Magna vid Stockholms universitet den 19 november Många studenter vill, av olika skäl, själva styra över tid och rum under sin studietid för att kunna kombinera studier med arbete, familj mm. Ett ökat krav från studenterna på en flexibel utbildning, ställer nya krav på lärarna och lärandemiljön vid lärosätena och skapar frågor som: Vilka möjligheter och begränsningar ger IKT-stöd för olika undervisnings- och examinationsformer? Hur kan man dra nytta av IKT-baserad undervisning inom en campusbaserad utbildning i t.ex. seminarier, verksamhetsförlagda moment och handledning av uppsatser och examensarbeten? Hur flexibel kan en professionsutbildning vara? Kräver ett seminarium att man är fysiskt närvarande i samma rum? Hur kan en distansutbildning innehålla det personliga mötet mellan läraren och studenten? Vilka är de tekniska möjligheterna och svårigheterna att skapa flexibla lärandemiljöer? Hur säkerställer man aktualiteten och kvaliteten i IKT-baserad undervisning? IKT-baserad undervisning innebär både pedagogiska möjligheter och utmaningar. De etiska dimensionerna av nätanvändning måste uppmärksammas, särskilt från ett akademiskt hederlighetsperspektiv. Här möts kontroll och kreativitet, förtroende och fusk. Vem har egentligen skrivit en text? Hur mycket resurser ska gå åt för att kontrollera en examinationsuppgift? IKT-baserad undervisning har blivit en allt större del av universitetslärarens arbete, men hur bedöms lärarens upphovsrätt? Vem äger de nätkurser en universitetslärare har skapat och hur kan arbetsgivaren disponera över det nätanknutna kursmaterialet. Universitetsläraren har den intellektuella upphovsrätten och ansvaret för kvaliteten, men vad äger arbetsgivaren av produkten? Hur beräknas lärarens arbete för förberedelse, uppdatering och studentkontakter i IKT-baserad undervisning? Anmäl dig till Universitetslärarstämman på SULF-medlemmar får subventionerad konferensavgift och betalar endast 500 kr (exkl moms). Övriga deltagare betalar 1500 kr (exkl moms). Konferensavgiften inkluderar kaffe och lunch. Anmälan är bindande och fakturering sker i samband med bekräftelsen. Avgiften återbetalas ej, dock kan platsen överlåtas på annan person. Anmäl också om du önskar information om hotellbokning, speciella önskemål vad gäller måltider (allergiker eller vegetarian) samt om du önskar delta i kvällsbuffén till självkostnadspris, 450 kr, inkl. vin/öl, exkl moms. Program och anmälningsblankett finns på SULFs hemsida, Anmälningarna registreras i turordning. Välkommen! Om du har frågor kontakta Johanna Kemi, e-post: och tfn eller Maj-Britt Hesselgren, e-post: tfn Universitetsläraren 17/

16 Svar till Eva Lundgren: D E B A T T Friad från vad? Vad hände? Ien artikel i Universitetsläraren 13/09 pekade jag på problemet med att SULF i arbetet med etik frågor intar dubbla och oförenliga roller. Man riskerar att sitta på två stolar genom att å ena sidan söka värna en god yrkesetik och å andra sidan med all kraft som fackförbund stödja medlemmar som brutit mot SULF:s etiska principer. I sitt svar i samma nummer hävdar förbundsjuristen Carl Falck att SULF står på två ben. Dessvärre ger han inte några skäl för sin ståndpunkt och undviker därmed att besvara den fråga jag ställt. För att illustrera min tes hänvisade jag till två fall, dock utan att nämna några namn. Pro fessor Eva Lundgren har dock känt igen sig i min beskrivning och anklagar mig för lögn i Universitetsläraren, nr 16/09. Hon hävdar för det första att den granskning av hennes forskning som initierades av rektorn för Uppsala universitet inte genomfördes av några sakkunniga och för det andra att hon friades från alla anklagelser och därmed kunde ställa krav på återupprättelse. Vad var det då som hände i fallet Lundgren? Lundgrens forskning ifrågasattes och Uppsala universitet tillsatte 2005 en utredning. Två kompetenta och aktade forskare; en pro fessor i vetenskapsteori och en professor i statsvetenskap utsågs som granskare av Lundgrens forskning. Deras granskning försvårades av att Lundgren inte lämnade ut sitt källmaterial, vilket i sig strider mot god vetenskaplig sed. Därigenom begränsade hon själv vad granskarna kunde uttala sig om. Efter att ha genomfört sin granskning av tillgängligt material och av Lundgrens publikationer riktade granskarna allvarlig kritik mot Lundgrens forskning. De skriver bland annat att Lundgren driver teser som saknar stöd i hennes eget empiriska material och man letar förgäves efter resonemang där den egna tesen ifrågasatts. Innebar granskningen att Lundgren friades som hon själv påstår? Som den ene granskaren konstaterar gick det inte att avgöra om Lundgren fabricerat sina data eftersom granskarna inte fick tillgång till hennes källmaterial. Därmed kunde de heller inte fastställa om Lundgren gjort sig skyldig till vetenskaplig ohederlighet, vilket enligt universitetets eget regelverk skulle förutsätta uppsåt. Däremot friades inte Lundgren från anklagelsen att ha brutit mot god vetenskaplig sed. I sina slutsatser konstaterar den ene granskaren att tro värdigheten i Lundgrens forskning måste ifrågasättas och den andre granskaren menar att den kritiska och reflekterande forskarrollen upphävts. Granskningen visar att Lundgrens forskning inte står i överensstämmelse med de Etiska riktlinjer för universitetslärare som SULF antagit. Det gäller exempelvis följande forskningsetiska principer: Eftersträva att se ditt ämne från olika perspektiv. Ensidig belysning av ett problem kan minska tillförlitligheten i resultatet. Försök att ifrågasätta dina egna hypoteser och förutfattade meningar. Förvräng inte forskningsresultat genom att undertrycka sådant som du inte gillar. Trots detta resultat av granskningen förhandlade SULF fram ett guldkantat kontrakt för att återupprätta sin medlem. Syftet med min tidigare artikel var just att fästa uppmärksamhet på det problematiska i SULF:s agerande i denna typ av ärenden. Göran Collste Professor i tillämpad etik vid Linköpings universitet Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: 16 Universitetsläraren 17/2009

17 foto: centrum för rättvisa Sveriges största mötesplats för högre utbildning Ida Lidslot, Lisa Skevarp, Elin Sahlin och Beate Magnusson är några av de kvinnor som stämt Lunds universitet. 31 kvinnor stämmer Lunds universitet I mitten av oktober stämdes Lunds universitet för olaga könsdiskriminering av 31 kvinnor. De hade alla sökt till psykologiutbildningen, men blivit förbigångna av män med automatisk förtur. Elin Sahlin är förgrundsgestalt i den grupptalan mot universitetet, som med hjälp av den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa har lämnats in till tingsrätten. Bakgrunden beskrivs i ett pressmeddelande från stiftelsen: Elin Sahlin sökte psykologiprogrammet vid Lunds universitet inför höstterminen Hon hade skaffat sig behörighet att söka till utbildningen genom att läsa på folkhögskola där hon fick högsta betyg. Men i likhet med 30 andra kvinnor i samma sits nekades hon plats på utbildningen sedan män fått automatisk förtur. Detta eftersom universitetet vill locka fler män till utbildningen. Man hänvisar också till fallet där tingsrätten i Uppsala fällde 44 kvinnor som stämt SLU för olaglig könsdiskriminering (Universitetsläraren nr 7/2009). Domen har överklagats och prövas av hovrätten senare i höst, noterar Centrum för rättvisa. Per Eriksson, rektor för Lunds universitet, säger i ett pressmeddelande: Det är viktigt att vi har ett rättvist och väl fungerande antagningssystem. På vissa utbildningar har det tyvärr fått olyckliga konsekvenser när vi har viktat in studenter för att få en jämnare könsfördelning. Nya regler är på gång enligt pressmeddelandet. Från och med vårterminen 2010 ska högskoleprovet vara det som skiljer ansökningarna åt när studenter från den så kallade folkhögskolekvoten har lika betyg. Först om de sökande skulle ha exakt samma resultat på högskoleprovet kan urvalet göras genom att det underrepresenterade könet antas. En granskning som Centrum för rättvisa har gjort och som refereras i en artikel på DN Debatt visar att tre fjärdedelar av Sveriges 36 största lärosäten använder könsdiskriminerande urvalsregler. Totalt handlar det om fall bara under Och i 95 procent av fallen är det kvinnor som missgynnas. Detta för att andelen kvinnliga studenter är 60 procent, vilket i sin tur beror på att de har bättre gymnasiebetyg än män och att fler kvinnor än män söker till högskolan. Därför är det nästan alltid kvinnor som missgynnas när högskolor ger automatisk förtur till sökande från det underrepresenterade könet. Dialog för lärande oktober 2010 Var med och bidra till dialogen. Sprid goda exempel från campusförlagd och nätbaserad undervisning eller resultat från högskolepedagogisk forskning. Träffa kollegor från Sveriges alla lärosäten på NU2010 och lyft fram de frågor som behöver diskuteras för att utveckla högre utbildning. Du välkomnas att hålla en presentation, leda en workshop, föra ett rundabordssamtal eller bidra till samverkan på det öppna torget. Skicka in ditt abstract senast den 28/ Mer information om hur du lämnar in konferensbidrag finns på Där kan du också läsa om de inbjudna gästtalarna från Kanada, Skottland och Norden. Arrangörer Aula Magna, Stockholms universitet Universitetsläraren 17/

18 Vi kan högskolan! KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2010/2011. Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (120 p) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner). Ansökan på särskilt ansökningsformulär åtföljt av de betyg, referenser och övriga handlingar,som sökande önskar åberopa, skall senast den 15 januari 2010 insändas under adress: Sixten Gemzéus stiftelse/gålöstiftelsen, Box 7444, Stockholm. Ansökningsformulär hämtas på Gålöstiftelsens hemsida: Gålöstiftelsens kansli, telefon: , lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: Stockholm i oktober 2009 STYRELSEN SWENGLISH? Öka dina chanser att uppmärksammas internationellt! Artiklar, avhandlingar, konferenspapper m.m. förbättras avsevärt av professionell och erfaren språkgranskare med engelska som modersmål. Goda referenser från LU, Mah, UU, KI och andra svenska universitet. 650 kr/tim. Provsida korrigeras kostnadsfritt. Vi erbjuder också tematiska workshops för internationell publicering. Teddy Primack, 292:- 211 s, hft Gun Hedlund, Stig Montin (red) Governance på svenska Vad händer from government to governance? Den övergripande frågan som denna bok behandlar är: I vilken mån och på vilket sätt har det utvecklats nya former av statlig styrning i Sverige? Fem politik områden behandlas: internationell utvecklingspolitik, kvinnofridspolitik, skogs politik, stadspolitik, demokratipolitik samt folkhälso politik. Beställ denna bok och andra från Santérus Förlag på: En introduktionsbok från Raster för grundläggande högskole- och universitetsnivåer: Design för hållbar utveckling. Ekologi, ekonomi, kultur av Ann Thorpe (2008). Mjukband, 262 s., ill. i färg. Boken finns i bokhandeln/ nätbokhandeln. Se även (under design). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , 18 Universitetsläraren 17/2009

19 Utredningsförslag om donationer kommer inte att genomföras? Donationer ska kunna ge avdrag på skatten med högst kronor för fysiska personer och kronor för juridiska personer. Lärosäten, stiftelser, ideella föreningar och trossamfund ska kunna bli godkända som gåvomottagare. Det föreslår Gåvoincitamentsutredningen. Om förslaget genomförs beräknas skattebortfallet till 615 miljoner kronor årligen och gåvorna beräknas öka med 800 miljoner varje år. Detta föreslås bli finansierat genom avgifter för dem som ansöker om att bli godkända gåvomottagare och dessutom med höjda skatter. Men det är tveksamt om förslaget kommer att bli verklighet. Utredaren Hases Per Sjöblom anser själv att det har alltför stora skattemässiga nackdelar och rekommenderar att det inte borde genomföras. Politiskt är det i huvudsak bara Kristdemokraterna som stödjer förslaget eftersom partiet värnar om gåvor till frikyrkorna. SULF ställer sig i sitt remissvar positivt till skattebefrielse av donationer till forskning. Men förbundet anser att man ska lägga till ett kriterium för att ett universitet eller en högskola ska godkännas som gåvomottagare; läro sätet ska förbinda sig att inte betala skattefria stipendier till enskilda personer som ersättning för forskning eller annat arbete. Men SULF framhåller också att ett annat och bättre alternativ är att ändra inkomstskattelagen så att periodiskt understöd till enskilda forskare inte längre är skattefritt. Det skulle undan röja incitamenten för att ersätta lön med skattefria stipendier. Per-Olof Eliasson Akademiforskare i humaniora Svenska Akademien och Kungl. Vitterhetsakademien ledigförklarar härmed, med medel från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, fem anställningar för disputerade forskare inom det humanistiska området med följande inriktning: Svenska språket, med särskild inriktning på övergripande perspektiv Litteraturvetenskap, med särskild inriktning på övergripande perspektiv Historia, med särskild inriktning mot transnationell historia Slaviska kulturområdet, med särskild inriktning på ryska språket och litteraturen Översättning, med särskild inriktning på kontrastiva perspektiv Anställningarna omfattar tre år med möjlighet till förlängning med ytterligare två år efter utvärdering. För att komma ifråga för anställning får inte tiden efter disputation överstiga sju år. Meriteringsgrunden utgörs endast av vetenskaplig skicklighet. Den som erhåller respektive anställning får själv välja universitetstillhörighet, vilket innebär att förhandlingar måste ske i varje särskilt fall. Förtydligande. Artikeln om ForskarFredag i Universitetsläraren nr 16/2009 innehöll av misstag uppgifter som gällde förra årets evenemang. Årets ForskarFredag ägde rum 25 september och omfattade nära 300 aktiviteter på 16 svenska orter. Det totala antalet besökare var och sammanlagt medverkade 400 forskare. Anställningarna tillsätts efter beslut i en nämnd tillsatt av de båda akademierna. Besluten kan inte överklagas. Den praktiska handläggningen sker inom Vitterhetsakademien. Ansökningar i tre exemplar ställs till Kungl. Vitterhetsakademien, Box 5622, Stockholm och skall ha inkommit per post senast den 14 januari Märk kuvertet Akademiforskare. Till ansökan skall fogas CV, vetenskaplig meritförteckning och forskningsplan för de närmaste åren. Skrifter kan senare infordras men skall inte sändas in vid ansökningstillfället. Frågor rörande anställningarna kan ställas till Vitterhetsakademiens sekreterare på e-postadressen Upplysningar om inkomna ansökningar lämnas av Helene Carson per telefon 08/ eller per e-post Universitetsläraren 17/

20 Professor i etnologi, särskilt europeisk vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi Fullständig kungörelse finns på Uppsala universitets webbplats under rubriken Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast den 23 november 2009, märkt UFV-PA 2009/441. VR ställer nya villkor för bidrag För att få bidrag för forskning kräver Vetenskapsrådet nu att forskarna publicerar sitt material fritt tillgängligt för alla. Motiveringen är att allmänheten och andra forskare ska ha fri tillgång till allt material som finansierats av allmänna medel. I ett pressmeddelande från början av oktober skriver rådet vidare: Tanken med så kallad Open Access är att alla ska få fri och obegränsad tillgång till vetenskapligt bedömda artiklar. Vetenskapsrådet har nu beslutat att forskare som beviljas forskningsmedel från myndigheten ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och från konferenser på detta sätt. Forskare ska garantera att det som publiceras ska finnas tillgängligt enligt Open Access inom högst sex månader. Rådets ställningstagande vad gäller Open Acess har utarbetats i nära samarbete med SUHF, enligt pressmeddelandet. Där påpekas även att fri spridning av forskningsresultat inte är en isolerad svensk företeelse, utan att den så kallade Berlinerdeklarationen, som innebär en avsiktsförklaring att verka för Open Access, har undertecknats av flera stora europeiska forskningsfinansiärer. Open Access-reglerna gäller ännu så länge enbart vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Kravet kommer att gälla Vetenskapsrådets utlysningar från årsskiftet Universitetsläraren 17/2009

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi s Pedagogiska Akademi Lärare som är involverade i s utbildningar är välkomna att ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda för att antas som ledamot till s Pedagogiska Akademi. Lärare som kontinuerligt

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Örebro studentkårs åsiktsdokument Dnr.1415.I.B.7.8 Örebro studentkårs åsiktsdokument 2015-2017 Förord Det här är Örebro studentkårs åsiktsdokument som redogör för Örebro studentkårs ståndpunkt i flertalet områden som rör både studier och

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Högskolan i Borås Rektor

Högskolan i Borås Rektor Högskolan i Borås Rektor Juridiska avdelningen Åsa Kullgren Omtentamen i kognitionspsykologi Anmälan N N har anmält Högskolan i Borås och haft synpunkter på att en omtentamen flyttats till ett nytt datum

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015

Nätverk. för blivande bibliotekschefer. SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Nätverk för blivande bibliotekschefer SUHF Forum för bibliotekschefer 1 juni 2015 Bakgrund Framtida chefsförsörjning till universitets- och högskolebiblioteken Biblioteksledningarna genomgår nu en generationsväxling

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Beteendevetenskap, 15 hp

Beteendevetenskap, 15 hp Sociologiska institutionen Beteendevetenskap, moment 1, 7,5 hp Ht 2013 Josefin Eman Sofia Norlund 2013-10-15 Studiehandbok för kursen: Beteendevetenskap, 15 hp Moment 1: Psykosocial arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna 2015-2017 Vad är ArkitektStudenterna och varför finns vi? ArkitektStudenterna är Sveriges Arkitekters studentorganisation och det samlande organet för Sveriges Arkitekters

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Läs mer

Utbilda för framtiden

Utbilda för framtiden Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har cirka 77 000

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta!

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta! P 0 Proposition : Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning Motion #P-0- Ett ställningstagande rörande internationalisering Internationalisering av högre utbildning är ett brett område där

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken?

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Ruth Mannelqvist & Nina Nilsson Rådeström Juridiska institutionen Ruth Nina 2 1 Regler som styr universitet och högskolor

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial* Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och

Läs mer

Betyg i högre utbildning

Betyg i högre utbildning Betyg i högre utbildning Hans Adolfsson http://www.suhf.se/nyheter-press/nyheter/betyg-i-hogre-utbildning Uppdrag Arbetsgruppen ska: undersöka behovet av betygssystem med fler steg i högskolan mot bakgrund

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer