Nu har vi växlat avtalskrav

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu har vi växlat avtalskrav"

Transkript

1 Aktuellt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar Nr 2 feb 2010 Nu har vi växlat avtalskrav Foto: Henrik Nygård Fr v Jan Siezing, VD EIO, Åsa Kjellberg Kahn, för handlingschef EIO, Ronny Wenngren, förhandlingschef Elektrikerförbundet och Jonas Wallin, förbundsordförande Elektrikerförbundet. Den 28 januari var dagen då EIO och Elektrikerförbundet bytte avtalskrav. Den närliggande utmaningen är att branschen hanterar lågkonjunkturen på ett ansvarsfullt sätt, så att inte företag och arbetstillfällen slås ut i onödan, säger Åsa Kjellberg Kahn, EIO:s förhandlingschef. Branschen måste hålla kostnadsutvecklingen på en nivå som internationellt konkurrensutsatta företag anser möjlig. Lönesystem och allmänna villkor måste klara kostnadsmål och nödvändig anpassning. Den andra utmaningen, menar Åsa Kjellberg Kahn, är strukturell och framtidsinriktad. Vilka arbeten och vilka marknader vill och kan branschen göra anspråk på under kommande år? Kan vi göra allvar av den gemensamma idén att gå från enbart elinstallation till att omfatta nya teknikområden och nya förhållningssätt mot kunder så att branschen uppfattas som en verklig elteknikleverantör? Mer om parternas avtalskrav under AvtalsNytt Stöd för energikartläggning Företag som vill kartlägga energianvändningen i sina verksamheter och anläggningar kan sedan den 1 december söka ekonomiskt stöd hos Energimyndigheten. Något som kan ge nya affärsmöjligheter för EIO-företagen menar EIO:s branschchef Daniel Eriksson. Läs mer på sidan 2 Ny kommunikationschef för EIO Henrik Nygård är ny kommunikationschef för EIO sedan 18 januari. Hans ansvarsområden kommer bland annat att omfatta varumärkesfrågor, övergripande marknadsföring, opinionsbildning, IT samt branschtidningen Elinstallatören. Läs mer på sidan 3 Avtal 2010 håll dig informerad! Ta betalt för din kompetens Trots den sviktande konjunkturen är det viktigt att inte dumpa priserna, utan fortsätta ta betalt som vanligt, säger Lars G Andersson, branschekonom på EIO. På sidorna 4 5, kan du läsa mer om bland annat prissättningen i branschen och vad som ingår i timdebiteringen. Vi finns också på EIO-AKTUELLT nr

2 Inledaren Energikartläggning en ny affärsmöjlighet för branschen #4971 Foto: Peter Hoelstad Jan Siezing, vd, tel , Avtalet bör spegla framtiden Som ni säkert redan har uppmärksammat bytte EIO och Svenska Elektrikerförbundet SEF avtalskrav den 28 januari, så nu har Avtal 2010 dragit igång på allvar. I senaste numret av tidningen Elinstallatören blev jag och SEF:s vd Jonas Wallin intervjuade med anledning av avtalsrörelsen. Det glädjer mig att jag och Jonas Wallin verkar ha en samsyn kring många viktiga frågor som rör vår bransch. En sådan fråga är till exempel att kompetensen i branschen måste höjas. En annan är att framtidens anställda måste ha kunskap inom flera teknikområden. En tredje fråga som vi är överens om är att vi måste höja branschens status. I skrivande stund har vi inte närmare analyserat kraven från SEF. För de viktiga frågorna ovan har vi förslag till åtgärder i våra avtalskrav, men tyvärr kan jag inte spåra något åt det hållet i kraven från SEF. Däremot finns krav på att företagen ska vara med och finansiera facklig verksamhet vilket är mycket förvånande. För mig är det självklart att föreningsverksamhet finansieras via medlemsavgifter. Det som vi på EIO anser vara en stor utmaning i årets avtalsrörelse är hur vi tacklar den lågkonjunktur som vi just nu befinner oss i. Vår bransch ligger sent i konjunkturcykeln och återhämtningen kan fördröjas ända fram mot Det är viktigt att ha det i åtanke när vi ska komma överens om ett nytt avtal. Den andra utmaningen är en fråga om vår framtid. Det handlar om vilka marknader och tjänster vi ska kunna ta marknadsandelar på under kommande år. Det är på tiden att vi på allvar tar för oss av nya teknikområden och förhållningssätt gentemot kunder. Även det måste speglas i vårt nya avtal. Jag tror också att det är viktigt att vi tänker på vad våra egna organisationer bör göra för att förbereda oss för framtiden, det gäller såväl EIO, som bransch- och arbetsgivarorganisation, som SEF, som fackförbund. Hur kan vi på bästa sätt arbeta och organisera oss för att våra medlemsföretag i dag och i framtiden ska lyckas och bli så lönsamma som möjligt? EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare och redaktör: Sofia Pettersson, , Redaktionsråd: Fredrik Jonsén, , Tord Martinsen, , Ulf Pettersson, , EIO-Aktuellts adress: Box , Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Adressändringar: Åsa Anderberg, , Produktion: Odelius, Tryck: Gävle Offset Energieffektiviseringsdebatten har på senare tid fokuserat mer och mer på verksamhetens energiförbrukning än, som tidigare, byggnadens förbrukning. Att fokus nu läggs mer på verksamhetens energiförbrukning innebär stora möjligheter för vår bransch. Vi inom elteknikbranschen är de som har lösningarna på det här området, säger EIO:s branschchef Daniel Eriksson. Daniel Eriksson menar att tidigare då man talat om byggnadens energiförbrukning, vilket till exempel är fallet när det gäller energideklarationer, har vi konkurrerat med många andra branscher, till exempel vvs och fjärrvärme. Men när man tittar på verksamhetsförbrukning är det elteknikföretagen som har kunskapen och erfarenheten. Energimyndigheten ger stöd för energikartläggning Från och med den 1 december 2009 kan företag som vill kartlägga energianvändningen i sina verksamheter och anläggningar söka ett ekonomiskt stöd hos Energimyndigheten. Stödet kallas energikartläggningscheck. Stödet gäller företag som använder minst 500 MWh energi per år, det vill säga relativt energiintensiva företag. Stödet täcker 50 procent av kostnaderna för energikartläggningen upp till maximalt kronor. Regeringen beslutade i december 2009 att införa stödet. Från och med den 1 mars 2010 ska det på Energimyndighetens webb finnas föreskrifter, ansökningshandlingar och mer detaljerad information. Som elteknikföretag är det bra att veta om att det här stödet finns. Det kan ses som ett säljstöd för att få kunden att faktiskt ta steget och genomföra en kartläggning av sin verksamhets energiförbrukning, säger Daniel Eriksson. Stödet riktar sig till energiintensiva företag, men det här kan leda till att även medelstora och mindre företag får upp ögonen för energikartläggning. Jag hoppas nu att vi som bransch gör våra lösningar synliga och att kunderna med hjälp av kartläggningen kan komma till köpbeslut. Resultatet av en kartläggning ger både energimässiga och ekonomiska vinster. Kontakta Daniel Eriksson, , Mer information om energikartläggningschecken finns på Telecup 27 april 2010 Även i år erbjuder EIO ett prov för elever som går sista året på Elprogrammet och har läst teleinriktning. Provet är frivilligt och genomförs den 27:e april som ett webbaserat prov. Anmälan har skickats ut till landets samtliga gymnasieskolor med elprogram. Telecup är ett unikt kostnadsfritt tillfälle att testa elevernas kunskaper med möjlighet att bli uttagen till Yrkes-SM, dessutom med godkänt resultat kunna lämna skolan med ett av branschen framtaget kompetensbevis (Telecertifikat TC1) inom teleområdet. Kontakta Joakim Carlsson, , 62 EIO-AKTUELLT nr

3 Ny kommunikationschef för EIO Henrik Nygård har utsetts till ny kommunikationschef för EIO. I samband med en intern omorganisation vidgas kommunikationschefens ansvarsområde till att även omfatta varumärkesfrågor, övergripande marknadsföring, opinionsbildning, IT samt branschtidningen Elinstallatören. Omorganisationen syftar till att skapa en tydligare organisation med ett mer målstyrt och strategiskt arbetssätt. Som ett led i det skapas en ny tjänst som verksamhetscontroller, där ekonomichef Lars Törnberg får ett övergripande ansvar för strategiprocesser samt ekonomi- och personalfrågor. Profilera Elteknikbranschen EIO:s kommunikation kommer framöver inriktas mycket på att profilera elteknikbranschen och höja vår status, inte minst i den växande energisektorn. Vi kommer att lägga mycket energi på att skapa en integrerad kommunikation där vi har samma budskap i alla våra kanaler, webb, tidningar och nyhetsbrev. I övrigt ska vi arbeta en hel del med EIO:s varumärke och att införa ett strategiskt och målinriktad arbetssätt i organisationen, säger Henrik Nygård. Jag är övertygad om att denna förstärkning med Henrik Nygård och Lars Törnberg i nya roller starkt kommer att bidra till EIO:s övergripande mål; att ge bästa tänkbara förutsättningar för våra medlemmar att utvecklas till framgångsrika och lönsamma elteknikföretag i en omvärld som förändras snabbare än någonsin tidigare, säger Jan Siezing, vd för EIO. Ansvarig utgivare Henrik Nygård fortsätter som ansvarig utgivare för branschtidningen Elinstallatören men lämnar positionen som chefredaktör för tidningen. Den nya organisationen gäller från den 18 januari. Henrik Nygård efterträder Peter Olofsson, som startat egen verksamhet som konsult i kommunikationsfrågor. Kontakta Henrik Nygård, , EIO:s kommunikation kommer framöver inriktas mycket på att profilera elteknikbranschen och höja vår status, inte minst i den växande energisektorn, säger Henrik Nygård, ny kommunikationschef på EIO. EIO söker deltagare till Yrkes-SM i telekommunikation EIO söker personer som är intresserade av att delta i de svenska uttagningarna, Yrkes- SM, inom telekommunikation. Om du vet någon som är duktig inom teleområdet och gillar utmaningar, eller om du själv kanske är en kandidat eller har någon duktig medarbetare på ditt företag, skicka gärna in en anmälan! Yrkes-SM hålls den maj 2010 i Göteborg. Krav för att delta i Yrkes-SM: Den tävlande ska vara under 21 år (det vill säga född 1989 eller senare) Vara yrkesverksam inom sin bransch Gärna erfarenhet från fiber-, datainstallationer samt tele- och kabel-tv. Vinnare i grenen Telekommunikation på Yrkes-SM får sedan möjligheten att representera Sverige i Yrkes-VM, internationellt kallat World Skills. Det är den största internationella tävlingen i yrkesskicklighet där 52 länder ställer upp och tävlar i cirka 40 olika hantverksgrenar inom områdena industri, service, installation och teknik. VM går av stapeln vartannat år på olika platser i världen. Den senaste tävlingen, 2009, gick i Kanada där Sverige tog brons och nästa sker i London Att själv delta eller ha en anställd som medverkar i yrkestävlingarna är ett utmärkt sätt att marknadsföra dig själv, ditt företag och samtidigt få en erfarenhet för livet. Mer info om SM finns på och på Sista anmälningsdatum till Yrkes-SM 2010 är den 1 mars. Anmälan eller mer information: Kontakta Joakim Carlsson, , eller ditt lokala EIO-kontor Patrik Lindström från Carlfors Nätteknik tog hem bronsmedaljen för Sverige i grenen Telekommunikation i Yrkes-VM i Kanada Tävla om det bästa belysningsprojektet i Svenska Ljuspriset Du som medverkat i belysningsanläggningar som färdigställts under 2009 kan tävla om Svenska Ljuspriset. Juryn lyfter fram projekt som har intressanta kvaliteter vad gäller tekniska lösningar, gestaltning, brukaraspekter eller driftsekonomi. Nytt för i år är ett specialpris till ett projekt som utmärker sig speciellt inom området energieffektiva belysningsanläggningar med bibehållen hög belysningskvalitet. Vinnaren koras vid en prisutdelning i oktober i Stockholm. De nominerade och vinnarbidraget presenteras med ett omfattande reportage i tidningen Ljuskultur och medverkande i projekten får möjlighet att använda utmärkelsen i sin egen marknadsföring. Tävlingen Svenska Ljuspriset arrangeras av Svenska Belysningssällskapet, Västsvenska Belysningssällskapet och Sydsvenska Belysningssällskapet i samarbete med tidningen Ljuskultur. EIO är en av sponsorerna till priset. Tävlingsanmälan ska vara inne senast den 26 februari. Tävlingsblankett och mer information finns på Elsäkerhet i praktiken Elsäkerhet i praktiken är i första hand avsedd för besiktningsingenjörer auktoriserade av Elektriska Nämnden. Boken kan även nyttjas av eldriftsansvariga, elinstallatörer och elektriker. Elsäkerhet i praktiken kan användas både som utbildningsmaterial, och som handbok för etablerade besiktningsingenjörer som vill förkovra sig. Bokens innehåll: Bakgrund och inledning Elansvaren Revisionsbesiktning Elanläggningar allmänt Elanläggningar specifika Institution och organisationer Beställ boken på Artikelnr: Utgivare: Elektriska Nämnden, Brandskyddsföreningen. Format: A4, 348 sidor. Pris EIO-medlem: kr/st (övriga kr/st) exklusive moms. EIO-AKTUELLT nr

4 Våga vägra prisdumpning ta EIO-Aktuellt har tidigare skrivit om vikten av att ta betalt för kompetensen. Trots den sviktande konjunkturen är det viktigt att fortsätta ta betalt ordentligt för sina uppdrag. EIO:s branschekonom Lars G Andersson svarar på några frågor om prissättningen i branschen. Många, bland annat EIO:s ordförande Thomas Carlsson, talar om att det sker en ökad prisdumpning i branschen i och med lågkonjunkturen. Vad tycker du om det? Det lönar sig aldrig att sänka timdebiteringen. Att sänka företagets priser är att lura sig själv, man flyttar bara fram bekymren. Istället för att dumpa priser är det i så fall bättre att anpassa personalstyrkan efter tillgången på jobb, i god tid. Kan du förklara hur prissättningen i branschen ser ut? EIO har tagit fram modeller som visar två olika sätt att fakturera kund. I det ena fallet har man då valt att ha en låg timdebitering och ett högt påslag på materiel. I det andra fallet har man istället en högre timdebitering och ett lägre påslag på materiel. I båda exemplen blir slutbeloppet på kundfakturan detsamma. Tyvärr är det alltför vanligt att företagare i branschen använder sig av det första exemplet, det vill säga har ett högt påslag på materiel. Vad är riskerna med ett högt påslag på materiel? Om kunderna till exempel vill köpa sitt materiel själv är det ju bra om man har en timpenning som man kan gå runt på, man ska ju inte förlora på att ta ett sådant uppdrag. Det är viktigt att man faktiskt får betalt för den kompetens som medarbetaren har. Sedan får man inte glömma att det är många kostnader som ingår i timdebiteringen. Hur menar du då? Jo, timdebiteringen ska ju inte bara täcka montörernas lön, utan även semesterersättning, sociala avgifter samt timomkostnad (TOtal). Och så vill man ju gärna ha en vinst också, som kanske ligger runt 10 procent. (se diagram nedan t v). Detta bör man kunna ta ut, utan att materielkostnaderna är inräknade. Vad ingår i TO-talet? I TO-talet ingår alla omkostnader, det kan exempelvis vara lokalkostnader, kontorsanställdas lön, försäkringar, telefoner, avskrivningar, skatter med mera. TO-talet kan du räkna ut med utgångspunkt från den egna resultaträkningen. Det finns också hjälpmedel för uträkning av TOtal på EIO:s hemsida. Vad anser du om differentierad prissättning, är det användbart för EIO-företagen som ett sätt Att sänka företagets priser är att lura sig själv, man flyttar bara fram bekymren. Det är viktigt att man tar betalt för den kompetens som medarbetarna har, säger Lars G Andersson, EIO:s branschekonom. att ta bättre betalt för kompetensen? Ja absolut. Om man utför mer kvalificerade arbetsuppgifter, som till exempel programmering av larm och styrsystem, bör priset ligga högre. Det finns ingen anledning att EIO-företagen ska ta längre timpenning än till exempel de konsulter man konkurrerar med om uppdragen. Om konkurrenternas timpenning är närmare kr i timmen kan inte vi ligga på 300 kr! Kunskapen hos de anställda måste visa sig i priset. Men hur ska företagen gå till väga för att höja timpenningen, är det inte svårt att göra det om man inte arbetat på det sättet tidigare? Ett tips är att ta det efter hand. Man kan till exempel ta det i samband med lönerevision, det vill säga varje gång det är lönerevision på företagen ser man till att samtidigt höja timdebiteringen. Det går även att ta det i anslutning till årsskiftet när de sociala avgifterna förändras. Tänk på att minimera löneglidningen. Hur kommer man fram till vilken timpenning som är rimlig för företaget eller uppdraget? Man kan börja med att räkna ut vilken timpenning man i genomsnitt har på företaget. Det är tyvärr Vad ingår i timdebiteringen? I exemplet nedan är timdebiteringen 498 kronor totalt. Lön/ fakturerad timme Semester ersättning 13 % 24 Sociala avgifter Mall för timdebitering (förenklad) Notera senaste bokslutsvärde för Intäkter kr 100 % Varuinköp, grossister med flera Varor kr 40,0 % Kvar att disponera Brutto kr Hur många timmar fakturerades under året Antal montörer 4 tim/mont Kostnad per timma om materiel säljs till självkostnad eller ingen materiel 441 kr Pålägg materiel (genomsnitt) 15 % Försäljningspris kr kr 2. Resterande kostnad efter pålägg materiel kr Krav på timdebitering vid pålägg materiel 15 % 397 kr Vinst TO-tal Diagrammet bygger på en månadslön på kr, semesterkostnader, sociala avgifter, omkostnader (TO-tal) och vinst. Information: Detta är en förenklad mall för att räkna fram behovet av timdebitering i olika situationer. Första inramade värdet visar kravet på timdebitering om du arbetar hos kund utan att debitera materiel eller materiel till självkostnadspris. Andra inramade värdet visar kravet på timdebitering om företaget har ett genomsnittligt påslag på visst procenttal. Enligt statistik är en montör fakturerbar timmar per år. Givetvis är avvikelserna stora. Inkomna svar från förfrågningar visar värden mellan timmar. OBS! Tjänstemäns lönekostnader noteras vanligtvis som en omkostnad, med andra ord påverkar detta TO-talet. Om en tjänsteman är produktiv i den mening att man kan fakturera nerlagd tid är det lämpligt att göra en bokföringsorder på lönebeloppet. Kostnaden för tjänstemannen hamnar då bland kostnaderna för montörerna men givetvis på ett eget kontonummer för enkel uppföljning. 4 EIO-AKTUELLT nr

5 betalt för din kompetens inte alla som har koll på det. Det allra enklast sättet att räkna ut det är att utgå från sitt eget bokslut (se Mall för timdebitering). Ett exempel från ett företag med fyra montörer: Ta totalfaktureringen under året, vilket är detsamma som omsättning. I detta exempel är det 5 miljoner kronor. Dra av varuinköp från denna siffra, vilket i detta exempel är 2 miljoner kronor. Kvar har vi då 3 miljoner kronor. Fakturerbara timmar för de fyra montörerna är totalt timmar (1 700 timmar x 4 montörer). Dividera 3 miljoner med timmar och du får ut siffran 441 kr, vilket minst bör vara företagets genomsnittliga timdebitering. Detta nyckeltal kan då jämföras med den ordinarie timpenning som företaget har i dag. Har du slutligen något ytterligare tips till EIO-företagen? Tänk gärna på att när du förhandlar om ett avtalat anbud så är det mycket riskfyllt att pruta eftersom vinstmarginalen försvinner, eller minskar, då. Om du till exempel prutar kronor och du har en lönsamhet på fem procent måste du merfakturera en miljon kronor för att få tillbaka den prutningen ( kr x 5 % = kr). Kontakta Lars G Andersson, , På medlemssidan på eio.se hittar du beräkningsmallar, bland annat för hur man räknar ut timpenning. Mallarna hittar du under rubriken För företagaren. Två olika sätt att fakturera Att göra om sitt faktureringssystem som det i exempel 1 nedan innebär ingen kostnadsökning för kunden. I exempel 1 blir såväl timdebitering som materielprissättning lönsamma för företaget. Exempel 1 Exempel 2 Timdebitering Påslag för materiel En högre timdebitering (450 kr) och ett påslag för materiel (10 %) med en arbetsinsats på 40 timmar ger en faktura på kr. Timdebitering Påslag för materiel Illustration: Martina Melin En låg timdebitering (300 kr) och ett påslag för materiel (70 %) med en arbetsinsats på 40 timmar ger en faktura på kr. Du som vill lära dig mer om att ta rätt betalt. Gå EIO:s kurs i företagsekonomi! Företagsekonomi 1,5 dag (från kl dag 1 till kl dag 2) Tid och plats: Yxtaholm (nära Flen) den april 2010 Målgrupp: Alla som arbetar praktiskt med bokföring, har resultatansvar, eller äger företaget är denna kurs lämplig att delta i. Anmälan till EUU i Nyköping, tel Anmälan ska ske senast en månad innan kursstart. Mervärdesskatt tillkommer. Kursavgift: kronor inkl mat logi i enkelrum samt dokumentation. Mervärdesskatt tillkommer. Kursledare: Lars G Andersson, EIO, Vid förfrågningar om kursen, ring Dokumentation: Kurspärm inkl. CD-skivor/USB-minnen Egen teknisk utrustning: Ta med bärbar dator, laddad med Officepaketet och CD-läsare/uttag för USB. I höst anordnas flera kurstillfällen. Innehåll: Branschstatistik från det senaste verksamhetsåret Viktiga nyckeltal Konjunkturen Din elmarknad Genomgång av marknadsläget inklusive prognoser Att få betalt en självklarhet. Tips och råd om kunderna krånglar Företagsekonomi praktiskt arbete med viktiga nyckeltal utifrån ett företags bokslut. Speciell genomgång av företagets kostnadsläge utifrån resultaträkningen och fakturerade arbetstimmar. Avdelningsredovisning en del av företagets bokföring är varje avdelning lönsam? Analysera företagets bokslut och öka vinsten utifrån Excelmallar. EIO-AKTUELLT nr

6 Sätta lön i små företag Din guide till en aktiv lönesättning nya cirkulär från eio Svenskt Näringsliv har utarbetat skriften Sätta lön i små företag Din guide till en aktiv lönesättning. Den vänder sig främst till små företag och ger inspiration, tips och idéer till strukturellt arbete med lönefrågor. Den visar hur man kan använda lönen för att motivera medarbetarna till att förbättra företagets resultat och öka intäkterna. Inget företag är helt det andra likt så det går inte att kopiera någon annans koncept. Var och en måste skapa sin egen uppfattning kring lönestruktur, lönekriterier och löneprocessen, säger Martina Höök som arbetar med lönebildningsfrågor på EIO. Det är bra att fundera kring vilka egenskaper och beteenden man vill belöna på sitt företag, det vill säga vilka lönekriterier företaget ska ha. Det är viktigt att krite rierna för lönesättningen är enkla, tydliga och väl kända för att få en företagsnära och individuell lönesättning att fungera, fortsätter Martina Höök. Naturligtvis är det viktigt att man pratar med sina medarbetare om hur man ser på lönebildningen och vad som krävs för att få en god löneutveckling. Alla medarbetare på företaget bör veta hur de ska arbeta för att stödja och utveckla företagets affärsidé, säger hon vidare. Det är också viktigt att föra en kontinuerlig dialog under hela året med medarbetarna om företagets ekonomi och var och ens bidrag till den. Hon säger slutligen att lönebildning är något man kan fundera över och arbeta med under hela året, inte bara vid lönerevisionstillfället. Broschyren Sätta lön i små Det är viktigt att kriterierna för lönesättningen är enkla, tydliga och väl kända, säger Martina Höök, som arbetar med lönebildningsfrågor på EIO. företag Din guide till en aktiv lönesättning kan laddas ner som pdf-fil eller beställas gratis på Svenskt Näringslivs hemsida på Du kan också ladda ner pdfen på Mer om hur du kan jobba med individuella löner för så väl montörer som tjänstemän finns även på på medlemssidorna under avsnittet arbetsgivarfrågor. Kontakta Martina Höök, , Välkommen på utbildning i arbetsgivarfrågor våren EIO Medlemsservice inbjuder till kurs i Arbetsrätt den 18 feb och till kurs om Installationsavtalet den 17 mars Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro. Alla cirkulär finns att hämta i sin helhet på Tage Niemi har avlidit Efter en tids sjukdom har EIO-profilen Tage Niemi avlidit. Tage var vid sin bortgång ledamot i distriktsstyrelsen för EIO Uppsala-Västerås där han även i många år varit ordförande. Tage hade ett mycket stort engagemang för EIO utifrån sina olika befattningar på Electro Montage, ABB, YIT, Skanska Electro och nu senast PMC El i Västerås. Vill du träffa kunder på Hem- & Villamässan i Malmö? Ta chansen att kostnadsfritt medverka i EIO:s monter Den 4 7 mars kommer EIO att närvara på Hem & Villa på Malmömässan. Liksom tidigare upplägg på Hem & Villa i Stockholm erbjuds EIO-företag att stå i montern för att träffa konsumenter och diskutera med dem samt om möjligt finna affärer, något som varit uppskattat av företagen. Om du är intresserad av att delta i EIO:s monter i Malmö, kontakta Lennart Månsson, , eller Kenneth Andersson, , Mer information om mässan finns på Råd och hjälpmedel vid teledokumentation EIO har tillsammans med representanter från beställar-, installatörs- och konsultled tagit fram dokumentet Råd och hjälpmedel vid teledokumentation som hjälp för dig som aktivt jobbar med dokumentation av teleanläggningar. Sedan den nya standarden för dokumentation av teletekniska anläggningar SS utgåva 6, ersatte den tidigare utgåva 5 i april 2006 har det ibland förekommit en osäkerhet över hur och när den ska tillämpas. Det finns även situationer då man i övergångsskeden behöver nyttja både gammal och ny standard i samma objekt. För att förtydliga detta har EIO tagit fram detta dokument som en anvisning och hjälpmedel för att underlätta. Dokumentet går bland annat igenom vad som skiljer standarderna åt, när vilken standard ska användas samt hur man kan kombinera de två standarderna. Exempel samt mall för diskussionsunderlag mellan beställare och entreprenör ingår också. Du kan ladda ner dokumentet gratis i pdf-format på Kontakta Joakim Carlsson, , 6 EIO-AKTUELLT nr

7 EIO svarar på remiss om ny gymnasieskola Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett nytt förslag till gymnasieskola, med start Arbetet startades upp under hösten 2009 och EIO har, tillsammans med övriga organisationer på arbetsmarknaden, deltaget i arbetet. Strax innan jul kom ett förslag till hur det nya Eloch energiprogrammet ska utformas. Avsikten med den nya gymnasieskolan är bland annat att det ska bli tydligare inriktningar på programmet och eleverna ska bli mer färdigutbildade till skillnad mot dagens gymnasium som är yrkesförberedande. EIO har i sitt remissvar påtalat att det förslag med fyra inriktningar - automation, elteknik, energiteknik och elektronik/data inte är överensstämmande med utredningens förslag som ligger till grund för gymnasiepropositionen. Programmet har blivit mer otydligt än tidigare och vissa av inriktningarna saknar en naturlig arbetsmarknad. Detta försvårar till exempel den arbetsplatsförlagda utbildningen APL, som är obligatorisk på alla yrkesprogram, säger Ulf Pet tersson, utbildningschef på EIO. EIO har också påtalat att det är viktigt att eleverna har möjlighet att läsa in de kurser som krävs för att kunna studera vidare vid yrkeshögskola och högskola. Tillsammans med organisationerna inom samhällsbyggarsektorn har EIO också yttrat sig över det nya Teknikprogrammet. Detta program är, till skillnad från El- och energiprogrammet, Sveriges Energiting mars Ordförande: Hans Nilsson, Sveriges Energirådgivare (FSE) och Lotta Bångens Nilsson, EEF. ett studieförberedande program som ska lägga grunden för vidare tekniska studier vid universitet och högskola. Det förslag som EIO tagit ställning till har i den avsikten helt misslyckats då endast en av fem inriktningar leder till högskolebehörighet. Vad som däremot kan bli positivt är att Skolverket utreder möjligheten att införa ett fjärde påbyggnadsår på Teknikprogrammet. Rätt utformat skulle det kunna innebära att eleverna får en mera yrkesinriktad utbildning som kan leda till anställning direkt efter avslutad utbildning. Man pratar om att återinföra gymnasieingenjören, men det är inte ett relevant begrepp i dagens utbildningsvärld. Ingenjörer utbildas på högskolan och inte i gymnasiet, säger Ulf Pettersson vidare. Under våren rapporterar vi löpande i EIO-aktuellt hur den nya gymnasieskolan växer fram. Kontakta Ulf Pettersson, , EIO deltar som en av organisationerna i EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF, på Sveriges Energiting den mars i Älvsjö. Ett nytt sätt för att visa slösandet med pengar på energianvändning kommer EEF att erbjuda på ett seminarium liknande TV-programmet Lyxfällans upplägg (se nedan). Effektivisering i nya affärsmodeller, 16 mars kl Effektivisering Den nya basindustrin Exempel ur verkligheten hur man successivt gör en färdplan för radikala effektiviseringar i byggnader och industri successivt och med olika slags teknik, som EEF-företagen kan leverera, uppnår högt ställda mål. Energislöseriet Lyxfällan Precis som i TV-programmet Lyxfällan visar vi det aningslösa slöseriet, visualiserar det med penningströmmar samt anger lösningar (med lyckligt slut). Vi tar exempel i bostäder och i mindre industri för att visa hur pengarna rinner iväg för olika användningsområden (belysning, värme, ventilation, maskiner) och så vidare. Dels visar vi det ekonomiska slöseriet och dels vad det betyder för komfort, produktionskvalitet, arbetsmiljö och sårbarhet. Det innebär att vi också ger större innehåll åt begreppet lönsamhet. Ett seminarietips på Energitinget som Energimyndigheten arrangerar den 17 mars: Energieffektivt byggande erfarenheter från genomförda projekt På Energitinget erbjuds totalt 600 förläsningar som behandlar bland annat globala klimatfrågor, energi effektivisering, teknikutveckling, kommersialisering, konsumentperspektiv och energimarknadsfrågor. Hela Energitingets program hittar du på Kontakta Daniel Eriksson, , Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i december 2009 EIO MELLERSTA NORRLAND Bravida Sverige AB, filial, Örnsköldsvik Solida AB, Östersund EIO GÖTEBORG E-Power El AB, Mölndal EIO VÄSTRA SVERIGE Fiddes El & Bygg AB, Herrljunga Lane Elteknik AB, Uddevalla M-Gruppen i Väst AB, Kinna EIO GÖTEBORG Göteborgs Teknik & El, Göteborg Ullevi El & Svagströmsmontage AB, Göteborg EIO UPPSALA-VÄSTERÅS Lean El o Fastighets service, Östervåla Stockholms Hiss-Service AB, Bålsta EIO ÖVRE NORRLAND Skanska Electro AB, filial, Skellefteå EIO STOCKHOLM Snättringe Ström AB, Huddinge EIO SYDÖSTRA SVERIGE YIT Sverige AB, filial, Alvesta Välkommen till konjunkturseminarium i Göteborg EIO arrangerar tillsammans med VVS Företagen ett konjunkturseminarium den 15 mars på Gothia Towers. Syftet är att belysa den ekonomiska utvecklingen för installationsbranschen i Västra Götaland och Halland. Vi startar med en gemensam lunch och eftermiddagens program innehåller tre delar; konjunkturen, information om obestånd (konkursrätt) och ekonomi/ lönsamhet. Kontakta Karl-Erik Hassling, , 7 EIO-AKTUELLT nr

8 avtalsnytt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar feb 2010 Så här jobbar EIO med riksavtalsförhandlingarna Den 28 januari 2010 gick det verkliga starskottet för årets avtalsförhandlingar för elteknikföretagen då EIO och Svenska Elektrikerförbundet, SEF, växlade sina respektive avtalskrav. Mer om dessa kan du läsa på sidorna 9 och 10. EIO och SEF har nu bestämt ett antal förhandlingstillfällen från början av februari fram till utgången av mars då installationsavtalet går ut och ett nytt avtal förhoppningsvis är klart. Foto: Sofia Pettersson Avtalsförhandlingarna genomförs av EIO:s så kallade förhandlingsgrupp som består av förhandlingsavdelningen förstärkt med fyra företagsrådgivare, en från varje region, under ledning av förhandlingschefen Åsa Kjellberg Kahn. I förhandlingsgruppen finns också mycket specialkompetens att lyfta 8 in vid behov i förhandlingarna, exempelvis inom områdena arbetsrätt, ackord, arbetsmiljö och elsäkerhet. Deltar vid behov De direkta förhandlingarna med Elektrikerförbundet kommer att föras av Åsa Kjellberg Kahn, An När löper avtalen ut? EIO förhandlar på installationsområdet med Svenska Elektrikerförbundet och på tjänstemannaområdet med Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. För lagerpersonal anställda i butik i EIO-anslutna företag tecknar EIO så kallat hängavtal på lageravtalet respektive detaljhandelsavtalet. EIO har dessutom avtal med SEKO för ett mindre antal företag. Nedan ser du när de respektive avtalen löper ut: Avtalsområde Avtalet löper ut Installationsavtalet 31 mars 2010 Lageravtalet 31 mars 2010 Detaljhandelsavtalet 31 mars 2010 SEKO-avtalet 31 mars 2010 Tjänstemannaavtalet 30 april 2010 ders Elf, förhandlare centralt och Henrik Junzell, företagsrådgivare från EIO Uppsala-Västerås. EIO:s vd Jan Siezing kommer också att delta vid behov. Förhandlingarna om nya tjänstemannaavtal som förs tillsammans med bland annat VVS- Företagen kommer att ledas av Ulf Nordström med assistans av Martina Höök, båda från EIO:s centrala förhandlingsavdelning. Tjänstemannaavtalen löper ut den 30 april och de förhandlingarna startar därför något senare. Slutligt beslut De slutliga besluten om nya och ändrade kollektivavtal tas av EIO:s styrelse som därför löpande håller sig á jour i viktiga frågor och med förhandlingarna över huvudtaget. Inom styrelsen har det också utsetts ett mindre utskott av styrelsemedlemmar som ska hantera avtalsfrågor mellan styrelsemötena, till exempel om det brådskar. EIO:s förhandlingsgrupp: Fr v Leif Pettersson, Henrik Junzell, Tomas Nilsson, Kenneth Andersson, Rickard Lindberg, Gunilla Blomberg Rengård, Martina Höök, Anders Elf och Åsa Kjellberg Kahn. Vad är viktigast i årets avtalsrörelse? Thomas Carlsson, NEA Teknik AB, Lidköping: Det finns idag begränsningar i Installationsavtalet, exempelvis gällande rekrytering. Vi vill ju att elteknikbranschen ska omfatta nya nischer. Det förändrar synen på vilka medarbetare vi behöver. Därför är det viktigt att de anställda har rätt kompetens. Jag vill ha ett avtal som omfattar även nya teknikområden, ett avtal som alltså omfattar dagens verklighet. Foto: Johanna Norin EIO-AKTUELLT nr >>>

9 avtalsnytt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar feb 2010 Avgörande att kollektivavtalet hänger med i utvecklingen I årets avtalsrörelse har parterna två stora utmaningar: att hantera lågkonjunkturen och att tänka framtidsinriktat. Resultatet kommer att få stor betydelse för elteknikbranschen, inte bara det kommande året utan även på längre sikt, säger Åsa Kjellberg Kahn, EIO:s förhandlingschef. Foto: Clas Göran Carlsson Om vi ska lyckas så måste många frågor lösas. En avgörande del är att kollektivavtalet är anpassat efter dagens förutsättningar snarare än gårdagens. Och det är bråttom annars kommer utvecklingen att ske vid sidan av EIO-företag och deras anställda, säger Åsa Kjellberg Kahn. Vad anser EIO om kostnader och avtalsperiod? Lågkonjunkturen har drabbat även elteknikbranschen med minskade volymer, ökad arbetslöshet och sannolikt även kraftigt minskad lönsamhet. Branschen drabbas senare av lågkonjunkturens effekter än de flesta andra branscher. Trots att det på många håll redan har vänt så kommer elteknikbranschen att få ett mycket tufft Det ökar osäkerheten för många företag. Något utrymme för centralt bestämda höjningar av arbetskostnaderna lika för alla företag finns därför inte. Lönehöjningar får ske efter de möjligheter som finns lokalt. Under alla förhållanden har EIO och Elektrikerförbundet under lång tid varit eniga om att följa principen om att svenska exportföretag ska ha en lönenormerande roll. EIO utgår från att parterna följer märket även under årets avtalsrörelse. Med hänsyn till det osäkra ekonomiska läget vill EIO i denna avtalsrörelse ha en kort avtalsperiod. Hur ser EIO på utvecklingen av månadslön och ackord? EIO och Elektrikerförbundet verkar vara eniga om att en utveckling av branschen mot nya teknikområden leder till att nya roller uppstår på företagen. Då är det också nödvändigt att lönesystemen är tillräckligt flexibla för att stödja utvecklingen snarare än motarbeta den. Här behövs flera ansatser av parterna. Utveckla löneprocessen på företagen den individuella månadslönen infördes 1995 och det är dags för parterna att gå vidare och förbättra löneprocessen. Vad är viktigast i årets avtalsrörelse? Ingemar Lindberg, Vinci Energies Nordic AB/Emil Lundgren AB, Göteborg: Det finns mycket som är viktigt i denna avtalsrörelse, precis som i alla avtalsrörelser. Men mot bakgrund av rådande situation på marknaden ser jag det som viktigast att avtalsrörelsen sker i samförstånd. Vidare är det angeläget att hitta lösningar som gör att lärlingar kan fortsätta att slutföra sina utbildningar de behövs för framtiden! Löneavtalet är stelt och tar inte hänsyn till den lokala lönebildning som finns justeringar behövs i avtalet. Det ska vara möjligt att komma överens på företagsnivå om alternativ till ackord och ATL. Fördelning av ackord ska ske med större hänsyn till månadslönen. EIO:s åsikter om kompetens och rekrytering? Yrkesutbildningsavtalet tillkom 1945 och är tillsammans med anställningskraven i installationsavtalet i stort anpassat för en bransch med huvudsakligen starkströmsinstallationer. Lärlings- och certifikatssystemet har många goda sidor men uppfyller inte de krav som de var tänkta för och som vi har i dag. Om branschens företag ska kunna möta nya och ändrade kundkrav och ta till sig arbetsuppgifter inom nya teknikområden behöver de anställda både ha rätt och olikartade kompetenser. Dagens avtal försvårar den utvecklingen. EIO vill därför att installationsavtalet ändras så att möjligheterna att anställa den kompetens som behövs för olika arbetsuppgifter inte hindras eller försvåras på grund av kollektivavtalet och att parterna tillsammans utreder lärlings- och certifikatsfrågorna för en modern elteknikbransch. Hur vill EIO möta risken att ungdomarna försvinner från branschen i lågkonjunktur? Branschen tappar många unga i en lågkonjunktur. Uppsägningarna ökar, vilket förstås påverkar även yngre. Principen sist in först ut innebär att unga med kort anställningstid med automatik är de som får lämna först vid uppsägningar. Med dem försvinner ofta företagets färskaste kompetens inom nya teknikområden. Vad som ytterligare försvårar är att yrkesutbildningsavtalet dessutom ställer upp hinder för att (åter)anställa yngre lärlingar eftersom korta tidsbegränsade anställningar som huvudregel inte tillåts. EIO vill därför ha en temporär överenskommelse avsedd just för lågkonjunkturen och dessa problem som bland annat ger möjlighet att lägga lärlingar i egen turordning vid uppsägning och att anställa även för kortare jobb. Hur vill EIO säkra kompetensen vid driftsinskränkningar? Installationsavtalet omfattar ca 2600 företag inom EIO. Elteknikbranschen var möjligen en gång, när avtalets grunder bestämdes, en bransch med homogen verksamhet. Men så är inte längre fallet. Verksamheterna skiftar både mellan och inom företagen service, entreprenad, industriinstallation, tele, larm och annan svagström etc. Målsättningen för EIO är att företagen och branschen ska utvecklas mer mot befintliga kundkategorier genom att kunna sälja mer utvecklade tjänster och genom att företagen ska kunna ta till sig nya teknikområden. En viktig framgångsfaktor för att >>> EIO-AKTUELLT nr

10 Posttidning B returadress: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box Stockholm >>> avtalsnytt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar feb 2010 detta ska bli verklighet är att EIOföretagen får anställa personal efter de kompetensbehov som faktiskt finns utan att vara bundet vid detaljerade föreskrifter i kollektivavtal. Men dessutom måste rätt kompetens också kunna behållas om en driftsinskränkning blir nödvändig. Av dessa skäl tillsattes 2007 en partsgemensam arbetsgrupp för översyn av denna fråga liksom vissa andra LAS-frågor som Elektrikerförbundet fört upp och arbetsgruppen har presenterat förslag till lösningar. EIO vill att frågorna nu slutförs under årets avtalsrörelse. Att kunna behålla den personal som hör till respektive enhet inom företaget är en avgörande del i om utvecklingen av branschen ska kunna lyckas. HUR SER EIO PÅ ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING? Ett ytterligare led för att möjliggöra utveckling av branschen och för att kunna ta uppdrag inom nya områden är att i det centrala avtalet ge utrymme för en mer flexibel arbetstidsförläggning och möjligheter att disponera över denna genom lokala och individuella överenskommelser. EIO vill att avtalet ändras för att ge möjlighet till flexiblare arbetstider Vad är EIO:s framgångsfaktor för nya teknikområden? EIO kommer att verka för en bredare anslutning av företag med större täckning inom hela elteknikbranschen och för att mer traditionella elinstallationsföretag ska kunna utvecklas inom närbesläktade teknikområden. En avgörande framgångsfaktor är att EIO kan tillhandahålla ett kollektivavtal som ger rätt förutsättningar. Elektrikerförbundet synes dela målsättningen om en bred grund för branschen. Parterna har återigen inlett ett gemensamt arbete i denna fråga och EIO vill att arbetet för nya villkor ska slutföras med målsättningen att nya villkor ska kunna gälla under EIO:s avtalsförslag i korthet Kort avtalsperiod Följ kostnadsnormen från internationellt konkurrensutsatt verksamhet Lokal lönebildning Utveckla den individuella månadslönen och stärk löneprocessen i företaget Överenskommelser om alternativa prestationslönesystem ska kunna fattas på företagsnivå Ackordsöverskottet ska delas lika utöver individuell månadslön Utred hur vi kan modernisera Yrkesutbildningsavtalet efter branschens behov idag Ändra utbildningskraven så att företagen kan anställa efter behov Underlätta att anställa och behålla lärlingar i lågkonjunktur Behåll rätt kompetens vid driftsinskränkning genom att anpassa turordning efter respektive enhet Flexibel arbetstidsförläggning genom lokala och individuella överenskommelser Nya villkor för nya teknikområden Elektrikerförbundets krav i huvudsak Avtalsperiod 1 år Lön och ersättningar höjs med 2,6 %, dock lägst 620 kr/mån, mer på beredskap och ackord All löneförhöjning generell, inga potter för individuell fördelning Begränsning i skyldigheten att arbeta utanför hemorten Arbetstidförkortning Omställning och rehab Förstärkt rätt till tillvidareanställning Mer extra pension Reglering av arbetsgivarens rätt att kontrollera arbetstagaren, exempelvis alkotest och ID 06 Kompensation för övertidsarbete endast som kompensationsledighet när arbetslösheten i branschen överstiger x procent X procent av lönesumman ska avsättas till Elektrikerförbundets Förtroendemannakassa vilken ska användas för ersättning till arbetsgivare som betalt förtroendemannatid Fortsatt särskilt bidrag Fortsatt betalning av grupplivförsäkring Hissprislista Följ avtalsförhandlingarna på Där kan du läsa parternas avtalskrav i sin helhet under Avtal Vad är viktigast i årets avtalsrörelse? Staffan Påhlsson, Bravida AB, Västra Frölunda: Den absolut viktigaste frågan borde vara ATL-listan. Att tjudra sig fast vid ett sådant förlegat sätt att premiera arbete hör inte hemma i vår tidsperiod. Ett ackord som premierar materielåtgång och på det viset orsakar överkostnader för företaget. Och det allvarligaste, nämligen den långsiktiga miljöbelastning det medför borde engagera även Elektrikerförbundet. I årets förhandling måste vi fokusera på möjligheten till differentiering av driftsenheter. Man kan inte straffa företag som jobbar under en och samma juridisk enhet utan nu måste kompetenstillhörigheten få styra. En annan fråga är de krav på arbetstidsförkortning som dyker upp till och från. Vi arbetar i en tjänstebransch och det vi tillhandahåller våra kunder är utfört arbete, alltså måste vi ha möjlighet att leverera så många timmar som möjligt och på ett så flexibelt sätt som möjligt. Därför är lönekompensation med tid inget alternativ. Sist men inte minst, vi måste få det enklare att värna om våra lärlingar. Vad är viktigast i årets avtalsrörelse? Bengt Nylén, Skanska Electro AB, Malmö Vi måste få till en mer liberalare hantering av turordningsfrågorna. Hänsyn måste tas till att kompetens är livsviktigt för företagens överlevnad. EIO-AKTUELLT nr

EN BRANSCH I STÄNDIG UTVECKLING. Innehåll. Följ oss på webben!

EN BRANSCH I STÄNDIG UTVECKLING. Innehåll. Följ oss på webben! I fokus: Avtal 2016 Installatörsföretagen 1 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Hinder på vägen mellan studier och yrkesliv SIDAN 3 Många faktorer försvårar rekrytering till

Läs mer

Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar

Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar Yrkesintroduktion Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar kompetensbehov Anställ lärlingar en möjlighet du inte har råd att missa E lektriska Installatörsorganisatio- nen EIO och Svenska Elektrikerförbundet

Läs mer

Partsgemensam utbildning / information om ackord och månadslön.

Partsgemensam utbildning / information om ackord och månadslön. Partsgemensam utbildning / information om ackord och månadslön. Individuell Månadslön Installationsavtalet & Ny fördelning av ackordet & Alternativa prestationslönesystem IS-avtalet 7 Kapitel 2 och Löneavtalet

Läs mer

Y 4 A 1. Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ETG-certifierade ungdomar

Y 4 A 1. Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ETG-certifierade ungdomar Y 4 A 1 Yrkesintroduktion Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ETG-certifierade ungdomar Anställ lärlingar och ETG-certifierade ungdomar en möjlighet du inte har råd att missa Elektriska

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Reviderat Cirkulär 14-024

Reviderat Cirkulär 14-024 Reviderat Cirkulär 14-024 2014-06-27 Arbetsmarknad och Juridik Revidering cirkulär 14-024: Ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar Detta är en revidering av cirkulär 14-024 (2014-05-15). Sedan det

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor

Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor Avtalsyrkanden 2016 Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor HÖK med bilagor Lön och ersättningar Löneökningar Kommunal yrkar på löneökningar med minst

Läs mer

I fokus: Arbetstider

I fokus: Arbetstider I fokus: Arbetstider Avtal 2016 Installatörsföretagen 1 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen Installationsavtalet Tuffare än lagstiftningen

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Information om nytt avtal inom Svensk Handel

Information om nytt avtal inom Svensk Handel 2013-05-30 Information om nytt avtal inom Svensk Handel Akademikerförbunden och Svensk Handel tecknade nytt kollektivavtal den 21 maj 2013 med giltighet från den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2016.

Läs mer

Fulel och fuskelektriker. Hur vanligt är det? Hur farligt är det?

Fulel och fuskelektriker. Hur vanligt är det? Hur farligt är det? Fulel och fuskelektriker Hur vanligt är det? Hur farligt är det? Fulel och fuskelektriker EIO 1 Jan Siezing VD EIO Förord 3 Infograf - Fulel och fuskelektriker 4 Infograf - Gott rykte ger nya kunder 5

Läs mer

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd VÅR REFERENS Jan Siezing 08-762 75 77 jan.siezing@eio.se Stockholm, 2015-05-26 Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd De regler och bestämmelser som berör elsäkerheten i samhället och som styr behörigheten

Läs mer

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Allmänna förutsättningar VVS Företagens yrkanden Avtall 3 Den rådande europeiska skuldkrisen och

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Tips och idéer från Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2015-02-23 Elektriska Installatörsorganisationen

Läs mer

AVTALAT. Kommentarer till EIO

AVTALAT. Kommentarer till EIO AVTALAT Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt 08-412 82 82. postbox.fk@sef.se Våra avtalskrav för ett modernt arbetsliv Först en garanterad reallöneökning.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Vision

Nyheter i Energiavtalet med Vision Nyheter i Energiavtalet med Vision Den 25 juni 2013 tecknade KFS och Vision ett tillsvidareavtal utan centralt fastställt löneökningsutrymme. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Cirkulär 15-018 2015-05-06 Arbetsmarknad och Juridik

Cirkulär 15-018 2015-05-06 Arbetsmarknad och Juridik Cirkulär 15-018 2015-05-06 Arbetsmarknad och Juridik Ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ungdomar som fullgjort utbildning enligt ETGkonceptet Detta är en revidering av cirkulär 14-024 (2014-06-27)

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM

Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna yrkar följande avtalsförändringar fr.o.m. 1 april 2016 Avtalsperiod Utgångspunkten för avtalskraven är en

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 WS-avtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBU N DET

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 WS-avtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBU N DET Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 WS-avtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBU N DET Allmänna förutsättningar WS Företagens yrkanden Avtall 3 Den rådande europeiska skuldkrisen

Läs mer

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Nytt gemensamt kollektivavtal för VVS och Kyl branschen har träffats med VVS Företagen för tiden 1 april 2013 31 mars 2016.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten.

Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten. KONTROLLANSVAR KONTROLLANSVAR Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten. VARFÖR KONTROLL? 1. Varför ska en elektrisk installation kontrolleras

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013. Motioner. Styrelsens propositioner

Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013. Motioner. Styrelsens propositioner Glasbranschföreningens föreningsmöte 24 april 2013 Motioner Styrelsens propositioner Inkommen motion till GBFs Föreningsmöte 2013 med styrelsens yttrande Motion 1. Samgående av 1:a och 2:a distriktet Motion

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Dags att anmäla sig till EIO Ledarskapsprogram I januari drar en ny omgång av EIOs ledarskapsprogram

Läs mer

HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn

HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn VÅRDFÖRBUNDET avdelning Västra Götaland HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn Checklista för förtroendevald med mandat att förhandla lön JL, RJ, GE, OS 2011-05-09 Viktigt angående LOK 11 Våren 2011 träffade

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-02 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Den 19 juni 2013 tecknade KFS och Kommunal ett treårigt avtal med ett värde om 6,8 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet. Löneökningar

Läs mer

Häng-info oktober 2010

Häng-info oktober 2010 Häng-info oktober 2010 Information till företag med hängavtal för bygg/anläggning, plåt, vvs isolering, glas och kyla inom Byggnads avtalsområde. Ta emot en lärling Det glädjer oss att konjunkturen nu

Läs mer

KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. för Transport; Marcel Carlstedt Mikael Johansson Kenneth Björkman

KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. för Transport; Marcel Carlstedt Mikael Johansson Kenneth Björkman FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-17 1 (7) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Renhållning Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1,

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Butiksavtalet Augusti Avtal 2013 Butiksavtalet

Arbetsgivarfrågor. Butiksavtalet Augusti Avtal 2013 Butiksavtalet Arbetsgivarfrågor Butiksavtalet Augusti 2013 Avtal 2013 Butiksavtalet Nytt Butiksavtal har äntligen träffats med Handelsanställdas förbund. Avtalet är, liksom Livsmedelsavtalet, på tre år och gäller från

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen. Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet träffade den 23 april 2012 överenskommelse om nytt kollektivavtal gällande personliga assistenter. Förhandlingarna har bedrivits under det att Svenska

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Information till dig som är anställd och omfattas av Installationsavtalet och till företagen inom EIO. Om du som är anställd har frågor om just din arbetstidsbank

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet

Läs mer

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton 2002-01-08 Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton Bakgrund Arbetstidsförkortning och formerna för denna var

Läs mer

DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR!

DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR! Elektriker - ett yrke med tusen möjligheter Vilken typ av elektriker vill du bli? DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR! Fyra utgångar laddade med elteknik FOTO: GUNNAR ASK Vilken skillnad vill just du göra? Energieffektivitet

Läs mer

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-23 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Turism och Fritid Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

AVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013

AVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013 Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom Gruvornas Arbetsgivarförbunds avtalsområde Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari 2012-31 mars 2013 KOMMENTARER INFÖR LOKALA

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. Elektriska Installatörsorganisationen EIO EIO Medlemsservice AB. Doc.nr:

Elektriska Installatörsorganisationen. Elektriska Installatörsorganisationen EIO EIO Medlemsservice AB. Doc.nr: Elektriska Installatörsorganisationen 1 EIO är en bransch- och arbetsgivarorganisation Elteknik-, tele-, data- och säkerhetsföretag 2.600 medlemsföretag med 25.000 anställda som omsätter 28 miljarder kronor

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

ELSÄKERHETSBAROMETERN 2015. Så elsäkert är Sverige

ELSÄKERHETSBAROMETERN 2015. Så elsäkert är Sverige ELSÄKERHETSBAROMETERN 2015 Så elsäkert är Sverige Elsäkerhetsbarometern 2015 EIO 1 2 EIO Elsäkerhetsbarometern 2015 Därför en elsäkerhetsbarometer 4 Så elsäkert är Sverige 5 Varningsflagg på nio av tio

Läs mer

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem För dig som jobbar inom Fonus-koncernen Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att

Läs mer

Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten.

Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten. KONTROLLANSVAR KONTROLLANSVAR Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten. VARFÖR KONTROLL? 1. Varför ska en elektrisk installation kontrolleras

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Därför måste resereglerna moderniseras

Därför måste resereglerna moderniseras I fokus: Därför måste resereglerna moderniseras Avtal 2016 Installatörsföretagen 1 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Så tycker branschen SIDAN 4 En bransch i rörelse Intervju

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Lönekonferens Program

Lönekonferens Program Välkomna! Lönekonferens 2012 Göteborg 18 januari Malmö 19 januari Stockholm 20 januari Sundsvall 30 januari Växjö 31 januari Luleå 1 februari Program 10.00 13.00 Avtal 2012 13 Processavtal v/s Pottavtal

Läs mer

Öka inflytandet på jobbet

Öka inflytandet på jobbet Öka inflytandet på jobbet Som medlem kan du förändra och göra skillnad. Maria Larsson, Stockholm foto David Bicho Vill du ha koll på läget? Hos oss är du som medlem alltid i fokus. Du är vår uppdragsgivare.

Läs mer

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande

Läs mer

Aktuellt. Slipad förhandlare som gillar förändring. Med lång erfarenhet av förhandlings- och lönefrågor från både internationell läkemedelsindustri

Aktuellt. Slipad förhandlare som gillar förändring. Med lång erfarenhet av förhandlings- och lönefrågor från både internationell läkemedelsindustri Aktuellt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar Nr 2 2011 Resor i fokus på EIO:s arbetsgivardagar Foto: Pablo Scapinachis Armstrong Det var fullt hus när EIO drog igång sin miniturné

Läs mer

aktuellt EXTRA Arbetsgivar 24 FEBRUARI 2015 Innehåll Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Bakgrund Endast till medlemmar inom bransch Idrott

aktuellt EXTRA Arbetsgivar 24 FEBRUARI 2015 Innehåll Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Bakgrund Endast till medlemmar inom bransch Idrott Arbetsgivar aktuellt EXTRA 24 FEBRUARI 2015 Endast till medlemmar inom bransch Idrott Nytt kollektivavtal för bransch Idrott Förhandlingarna om ett nytt avtal för bransch Idrott är avslutade avseende både

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också!

Välkommen. som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Foto David Bicho Tryckt på miljövänligt papper 2016 10 HA13048 Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer