Bodens energi. årsredovisning 2011

Transkript

1 Bodens energi årsredovisning

2 2

3 Årsredovisning 2011 för koncernen och moderbolaget Bodens Energi AB INNEHÅLL SIDA VD har ordet 4 Koncernen i sammandrag 5 Elrörelsen 6 Fjärrvärme 8 Förvaltningsberättelse 10 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Säkerheter och ansvarsförbindelser 16 Kassaflödesanalys 17 Redovisningsprinciper 19 Noter 21 Underskrifter 24 Revisionsberättelse 25 Ekonomisk översikt 26 3

4 VD har ordet Året som gått Den ekonomiska utvecklingen har varit god för samtliga rörelsegrenar under året. Ett bra resultat är en förutsättning för att klara av våra åtaganden och våra planerade investeringar samtidigt som nödvändig konsolidering sker för att vi ska stå ekonomiskt starka inför framtiden. För verksamheten betyder det att vi kan leva upp till kundernas förväntningar om en stabil och pålitlig leverantör av el och fjärrvärme. Utbyggnaden av fjärrvärmekulvert kommer att avslutas i och med färdigställandet av den sista etappen som omfattar Golfkullen och Ortenmyren på Sävastön. I praktiken innebär det att över småhus har konverterats från elvärme till fjärrvärme, vilket minskar elanvändningen med 30 procent i kommunen. En bra utveckling för såväl miljön som för den enskilde villaägaren. Den finansiella oron och nedgången i den internationella konjunkturen har bidragit till låga räntor, vilket har gynnat oss i form av lägre kapitalkostnader. Därför ska vi inte missa något tillfälle där kloka och framsynta investeringar kan dyka upp. Förhoppningen är att även övriga sektorer i kommunen behåller investeringsviljan så att vi tillsammans kan behålla en positiv utveckling av Boden. Fjärrvärme Året inleddes med temperaturer mycket under det normala för att därefter bli mycket varmare än normalt. Hög tillgänglighet i fastbränslepannorna tillsammans med det varma vädret gjorde att produktionen under andra halvåret klarades utan insats av olja. Det innebar att fjärrvärmeverksamheten, för helåret, kunde vända ett förväntat svagt ekonomiskt resultat. Inledningen av det nya året, 2012, har fortsatt gett oss optimala förutsättningar till låga produktionskostnader. Klarar vi en hög tillgänglighet i pannorna kan det nya året resultatmässigt bli ett mycket bra år. Elhandeln Elpriset har under året präglats av stora svängningar. Året inleddes med extremt höga elpriser, vilket berodde på dålig tillgänglighet i den svenska kärnkraften samtidigt som fyllnadsgraden var låg i vattenmagasinen. Höga koloch oljepriser tillsammans med extremt kallt väder spädde ytterligare på den prischock som kom att drabba elkonsumenterna. Priserna började sedan falla under våren för att under sensommaren och hösten ytterligare falla till en mycket låg nivå. Orsaken var en mycket gynnsam utveckling av fyllnadsgraden i vattenmagasinen i kombination med milt väder. Fortfarande (februari 2012) ligger priset för fasta avtal kvar på en nivå som är 40 procent lägre än fjolåret. Det rörliga priset har halverats och allt tyder på fortsatt låga och stabila priser under Under november infördes möjligheten att betala med E-faktura, vilket 800 kunder har anslutit sig till. Informationen och möjligheten att teckna avtal direkt via vår websida har också vidareutvecklats, som ett led i att erbjuda kunderna bra kommunikationslösningar. Elnätet Stora ansträngningar görs för att minska avbrotten, som orsakas av väderstörningar. Byte görs löpande av elnätet till isolerad lina. Markkabel läggs där förutsättningar finns, vilket företrädesvis gäller vid korta avstånd och där rundmatning kan utföras. För att minska ned kopplingstiderna har ett nytt fjärrstyrningssystem installerats, som när det är fullt utbyggt ska möjliggöra in- och urkoppling av de flesta linjer från en central punkt utan besök i de enskilda mottagningsstationerna. Även om aktuell avbrottsstatistik visar att gjorda insatser gett väsentliga förbättringar, ligger måluppfyllelsen om ett i stort sett avbrottsfritt nät fortfarande en bra bit in i framtiden. Hardy Lundberg, VD 4

5 Koncernen i sammandrag Bodens Energi AB Moderbolag Elhandel Elproduktion Fjärrvärme Administration Bodens Energi Nät AB Energiproduktion Restproduktbearbetning i Norrbotten AB i Boden AB Nätverksamhet Bredband Biobränsle Avfallshantering Omsättning Mkr Rörelseresultat Investeringar i anläggningar Balansomslutning Avkastning på totalt kapital % 4 6 Försäljning av el GWh Försäljning av fjärrvärme

6 Elrörelsen Elrörelsen omfattar elhandel och småskalig elproduktion i moderbolaget samt nätverksamhet i dotterbolaget Bodens Energi Nät AB. Elhandel Försäljning GWh Ekonomi Intäkter Mkr Rörelseresultat 2 - All inköp av el och försäljning av producerad el har förmedlats genom den nordiska elbörsen via Vattenfall AB. Elförsäljningen sjönk till 176 (198) 1 GWh. Temperaturmässigt var 2011 varmare än Mätt i graddagar hela 17 procent varmare. Cirka 85 procent av kunderna har någon form av avtal. Huvuddelen av kunderna har ett avtal om fast pris. Tidigare års intresse för rörligt elpris har minskat kraftigt till förmån för avtal med fast pris. Arbetet med att ställa ut dagspriser leder till att vi har marknadsaktuella priser utifrån gällande priser på elbörsen inleddes med höga priser på spot. Januari startade med 70,6 öre/kwh. Spotpriset sjönk sedan till nivåer kring 50 öre/ kwh för att under september och oktober vara rekordlåga med priser på 37,2 öre. Kundrörligheten ökar ofta i samband med stora prisändringar men ligger på en relativt låg nivå. Elproduktion i vattenkraftverken Produktion GWh Ekonomi Intäkter Mkr Rörelseresultat -1 7 Investeringar - 1 Elproduktionen i de sex minikraftstationerna kom upp till samma produktion som året innan 18 (18) GWh trots ett större haveri i en av anläggningarna. Det beror på mycket god tillgång på vatten under perioden september till december. Under ett normalår bör produktionen ligga på 20 GWh. Elpriset har dock varit lågt under perioden med god vattentillgång. Produktionen är berättigad till elcertifikat. Om motsvarande mängd certifikat hade köpts under respektive produktionsmånad hade kostnaden varit 4,8 Mkr. Underhållsarbetet på dammanläggningar och vattenvägar i Ljuså-området är avslutade. Under 2012 kommer stationerna i Ljuså-området att uppgraderas med fjärrkontroll samt ny kraftoch belysningsanläggning. 1 Uppgift inom parentes avser

7 Nätverksamhet Elförsäljning GWh % Nätanslutningar Antal varav högspänning och effekt Omsättning i nätet GWh Ekonomi Intäkter Mkr Rörelseresultat 8 10 Investeringar Anläggningstillgångar Omsättningen i elnätet minskade till 259 (287) GWh. Minskningen beror på att vi haft ett mildare klimat under året samt fortsatt konvertering från elvärme till andra uppvärmningsformer. Nätavgifterna höjdes med 4,9 procent för 2011 och för 2012 höjs avgifterna med lika mycket. Jämfört med andra nätföretag i landet är nätavgifterna ändå låga. Höjningarna motiveras dels av att underlaget för nätavgifter fortsätter att minska och dels av att stora investeringar görs i elnätet. Systemen för månadsvis avläsning av elmätarna fungerar tillfredsställande men kräver fortsatt stora underhållsinsatser. Eldistributionen drabbades av ett större avbrott i samband med kraftiga vindar av stormstyrka som renderade i avbrottsersättningar till boende på landsbyggden inom kommunen. Bredband Nätet för radiolan har 34 (54) användare och till fibernätet finns numera cirka 300 anslutningar. Försäljning GWh Med avtal Graddagar % 7

8 Fjärrvärme I moderbolaget finns produktion och distribution av fjärrvärme. Dotterbolaget Energiproduktion i Norrbotten AB (EPAB) upparbetar trädelar till biobränsle. Intressebolaget Restproduktbearbetning i Boden AB (REBAB) utvinner bränsle för fjärrvärmeproduktion från avfall Anslutningar Antal Försäljning GWh Värmeproduktion totalt Avfallspanna Avfallspanna CFB-panna Oljepanna Rökgaskondensering Elproduktion Ekonomi Intäkter Mkr Rörelseresultat Investeringar Anläggningstillgångar Produktionen av värme sker i en central anläggning med för närvarande tre pannsystem, ett för avfall, ett för biobränsle och ett för olja. Den senast installerade avfallspannan producerar även el. Sorterat avfall är basbränsle för produktionen. Biobränsle används när effektbehovet ökar. Olja används som reservbränsle vid extremt effektbehov eller vid driftstörning i någon av fastbränslepannorna. Fjärrvärme finns nu i alla tätbebyggda bostadsområden i centralorten. Anslutningen av de kvarvarande delarna på Sävastön, Kanotvägen och två bostadsrättsföreningar färdigställdes under året. Därigenom har planerad utbyggnad av fjärrvärmenätet avslutats. Under det kommande året bedömer vi att det finns möjliga förtätningar som kan utföras i redan utbyggda områden. Under 2011 anslöts 168 (462) nya anläggningar och vid årets slut fanns totalt (3 869) anslutningar. Värmeförsäljningen minskade till 241 (289) GWh. Minskningen är ett resultat av att året var varmare än normalt men samtidigt dämpades minskningen genom att de anslutningar som genomfördes under 2010 resulterade i ökad försäljning. Anslutningar utförda under 2011 kommer att resultera i en försäljningsökning som huvudsakligen visar sig under Huvuddelen av den minskade värmeförsäljningen beror på att 2011 var temperaturmässigt varmare (15 procent) än normalåret. Vintermånaderna som svarar för ca 60 procent av den totala energiförsäljningen, inleddes med en mycket kall januari-februari och avslutades med varmare än normalt under november-december. Priset på fjärrvärme höjdes med 2,5 procent under Prisändringen genomfördes beroende på aviseringskraven i fjärrvärmelagen. För 2012 höjs priset med 4,5 procent för både fast och rörlig avgift. Driften Tillgängligheten på alla pannor var mycket hög under året. Planerat underhåll av fastbränslepannorna görs regelbundet under perioden maj-september. Då tillåter värmebehovet ett planerat driftstopp på respektive panna. Största enskilda åtgärd var utbyte av economiser i den gamla avfallspannan. Förbränningen resulterar i olika askor som biprodukt. Slaggrus och 8

9 bottenaska återanvänds som anläggningsmaterial och jordförbättringsmedel. Flygaska exporteras till Norge för behandling och deponi. Investeringar Under året investerades totalt 36 (74) Mkr varav 25 (54) Mkr i distributionsanläggningar. GWh 300 Fjärrvärmeförsäljning % 100 Totalt producerades (22 853) ton aska. Bränslen Avfallsbränsle är för närvarande det billigaste bränslet. Sedan septem- I produktionsanläggningen genomfördes mindre investeringsprojekt som utbyggnad och komplettering av ytor för lagring av biobränslen, ändring av inpassering och stängsel, komplettering och ändring av för ber 2009 har bolaget tillstånd att förbränna ton avfall per år, varav ton får utgöras av farligt råds- och verkstadsfunktioner samt utbyggnad av kontor. Reservcentral som beställts Försäljning GWh Graddagar % 0 avfall. och planerats att uppföras i Sävast Konkurrensen om avfallsbränslen kunde inte genomföras då planä- har minskat något under året. Mottag- rendet överklagades av närboende. ningspriset avseende hushålls- och Behovet av reservcentral i Sävast verksamhetsavfall har stabiliserats kvarstår dock, men kan inte slutfö- och stigit något mot slutet av året. ras innan slutgiltigt utslag på över- Samtidigt har priserna på returträ och klagan. biobränslen varit ganska stabilt med Under året har sista utbygg- en sjunkande tendens mot slutet på nadsetappen av fjärrvärmenätet på året. Förbrukningen av olja var hög Sävastön utförts. Den utbyggnad under inledningen av året som tem- av fjärrvärmenätet som pågått un- peratursmässigt var mycket kall. Den der de senaste fem åren är därige- varma avslutningen innebar dock nom färdigställd. att totala oljeförbrukningen kom att bli lägre än under ,5 (16,5) Upparbetning av trädelar GWh. Förbrukningen av biobränslen I dotterbolaget EPAB upparbetas blev betydligt lägre än planerat un- trädelar och rivningsvirke till mas- der året, 26,2 (50,1) GWh, beroende saved och flis i en anläggning i di- på temperaturen. Sammantaget har rekt anslutning till moderbolagets driftförutsättningarna och bränsle- fjärrvärmecentral. Under 2011 priser under 2011 inneburit att kost- upparbetades (36 200) naderna för bränslen minskat under ton, varav (13 600) ton en både i förhållande till föregå- ergived och resten rivningsvirke, ende år som till budgeterad nivå. slipers med mera. 9

10 Förvaltningsberättelse Styrelsens och verkställande direktören för Bodens Energi AB får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret Allmänt om verksamheten Ägarförhållanden Bodens Energi AB bildades Från den 28 december 2006 ägs samtliga aktier i bolaget av Bodens Kommunföretag AB, som är ett av Bodens kommun helägt bolag. Koncernen Koncernen består av moderbolaget Bodens Energi AB och två dotterbolag, dels det helägda Bodens Energi Nät AB (BENAB) och dels det delägda (60 procent) Energiproduktion i Norrbotten AB (EPAB). Resterande 40 procent av EPAB ägs av SCA Skog AB. Från och med den 1 april 2010 äger även moderbolaget Restproduktbearbetning i Boden AB (REBAB) till 40 procent. Resterande del av bolaget ägs av Ragn-Sells AB. Verksamheten Moderbolaget svarar för fjärrvärme, elhandel samt viss egen elproduktion i sex minikraftanläggningar och i fjärrvärmeanläggningen. Fjärrvärme produceras i egen anläggning med i huvudsak avfall som bränsle. Distributionen sker uteslutande i centralorten. Dotterbolaget Bodens Energi Nät AB bedriver nätverksamhet inom Bodens kommun och dotterbolaget EPAB upparbetar trädelar till massaved och flis i en anläggning i anslutning till moderbolagets fjärrvärmeverk. Restproduktbearbetning i Boden AB utvinner bränsle för fjärrvärmeproduktion samt återvinner metaller ur avfall både från hushåll och industrier. Energiförsäljning Energiomsättningen påverkas av temperaturen och övriga väderförhållanden, eftersom huvudparten av all omsatt energi går till uppvärmning. År 2011 var temperaturmässigt betydligt (17 procent) varmare än 2010, liksom i jämförelse med ett normalår (15 procent). Elrörelsen Elförsäljningen minskade till 176 (198) GWh. Den lägre elförsäljningen beror till största delen på det varma vädret under året. Sedan påverkar även kundernas övergång från uppvärmning genom el till uppvärmning genom fjärrvärme. Elpriserna var rekordhöga under årets inledande månader för att därefter sjunka till riktigt låga nivåer. De höga priserna i början av året hängde samman med den kalla inledningen samtidigt som tillgängligheten i den svenska kärnkraften var låg liksom vattentillgången i vattenmagasinen. I slutet av året var förhållandena det motsatta när det gällde både väder och vattentillgång. Elproduktionen i vattenkraftverken kom, trots ett haveri av en turbin i den största minikraftstationen, upp till samma nivå, 18 (18) GWh, som året innan. Det beror på mycket god tillgång på vatten under andra halvåret. Speciellt produktionen i septemberdecember var betydligt över vad som är vanligt för årstiden. Elomsättningen i elnätet minskade till 259 (287) GWh, vilket även det beror på minskad elanvändning till följd av vädret samt på övergångar till andra uppvärmningssätt. Elnätet drabbades av omfattande störningar i samband med storm och tromber i början av 10

11 sommaren. Det innebar bland annat att kunder drabbades av långa avbrott i elförsörjningen. Resultatet före dispositioner och skatt minskade för elrörelsen till 7,4 (15,4) Mkr. Förutom en lägre försäljning belastas resultatet med kostnader för reparationer av minikraftstationen Krokfors samt reparationer av elnätet liksom avbrottsersättningar till drabbade kunder. Fjärrvärme Det under året varma vädret innebar också en minskad försäljning av fjärrvärme. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick för året till 241 (289) GWh. Produktionen gick bra, med hög tillgänglighet på pannorna, med undantag för ett driftstopp under hösten på turbinen som tillverkar el. Driftstoppet innebar ett stopp i elproduktionen under nästan en månad. Bränslekostnaderna har varit låga under året och resultatet före dispositioner och skatt uppgick till 15 (25,2) Mkr. Minskningen av resultatet härrör framför allt från färre anslutningsavgifter, då den stora utbyggnaden av fjärrvärmenätet är klar. Ekonomin Resultatet före skatt minskade till 13,7 (31,5) Mkr. Avkastningen på totalt eget kapital minskade till 3,9 (5,8) procent medan soliditeten ökade till 35 (33) procent. De långfristiga lånen har, i moderbolaget, amorterats med 10 Mkr under året. Investeringar I koncernens verksamheter investerades under året 51 (98) Mkr i materiella anläggningstillgångar Bodens Energi Nät AB Moderbolaget - fjärrvärme elproduktion övrigt 1 1 Summa Moderföretaget Resultatet före dispositioner och skatt minskade i moderbolaget till 15,8 (30,0) Mkr. Avkastningen på totalt eget kapital blev 3,5 (5,3) procent och soliditeten uppgick vid årsskiftet till 32 (30) procent. Resultatminskningen beror på det försämrade resultatet i både fjärrvärmen och elproduktionen. Koncernbidrag lämnas till ägaren Bodens Kommunföretag AB med 8,1 (6,8) Mkr. Väsentliga leasingavtal I moderbolaget finns ett avtal om leasing av utrustning för fjärrvärmeproduktion med ett anskaffningsvärde på 81,5 Mkr. Avtalet löper i 15 år från och med januari Framtida utveckling Den stora utbyggnaden av fjärrvärmen är slutförd och för kommande år tillkommer endast nya anslutningar genom förtätningar i befintligt nät. Tillgången och priset på bränslen till fjärrvärmeproduktionen har stabiliserats. Viktigt för framtiden är att bibehålla en hög tillgänglighet, både när det gäller fjärrvärme och el. Fortsatta åtgärder görs löpande för att minimera driftstörningar och avbrott av leveranser. Elnätet vädersäkras och aktuell statistik visar på väsentliga förbättringar även om ett i stort sett avbrottsfritt nät fortfarande ligger en bra bit in i framtiden. När det gäller säkringen av fjärrvärmeleveranser återstår endast utbyggnaden av en reservcentral, i Sävast. 11

12 GWh Energiförsäljning och graddagar % Taxan för fjärrvärme höjs 2012 med 2 öre/kwh, vilket är nödvän- Risker och osäkerhetsfaktorer digt för att bibehålla ett bra resultat Från och med 2012 har regle och klara årliga amorteringar om 20 Mkr på de långfristiga lånen. ringen av elnätsföretagens intäkter förändrats. Energimarknadsin Forskning och utveckling spektionen bestämmer i förväg en intäktsram för hur höga intäkter ett elnätsföretag får ha under en 4-års Moderbolaget deltar i projektet North Waste Infrastructure med period. Den första regleringsperioden omfattar åren In El Fjärrvärme Graddagar % 0 Bodens kommun som projektägare. I projektet utreds bland annat möjligheten till kommersiellt täktsramen beräknas enligt en matematisk modell, justerad med ett rationaliseringskrav. Intäktsramen användande av de restprodukter innebär, för närvarande, inte några som faller ut i samband med eld- begränsningar för Bodens Energi Mkr Elrörelsen omsättning & resultat % ning av avfall. I projektet deltar även Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen och näringslivet. Miljöinformation Moderbolaget bedriver en till- Nät AB att klara kända kostnadsökningar. Kvotplikten vid försäljning av el, dvs andelen elcertifikat, sjunker under de kommande åren från 17,9 procent till 13,5 procent för att därefter återigen öka. Rätten Omsättning Mkr Rörelseresultat % 0 ståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inget tillstånd har omprövats under Miljöpå- till elcertifikat vid produktion av el i minikraftverken upphör från och med Åtgärder planeras för verkan sker genom utsläpp till luft att om möjligt förnya rättigheten till och vatten och miljörapport läm- certifikat. Ansökan har lämnats in, Mkr Fjärrvärmerörelsen omsättning & resultat % nas årligen till den lokala tillsynsmyndigheten. Moderbolaget har under året men ännu inte behandlats. Näringsdepartementet föreslår i en promemoria att timvis mätning påbörjat arbetet med att ISO- av elförbrukning bör införas, vilket certifiera verksamheten, både vad gäller kvalitet och miljö. Dotterbolaget Bodens Energi Nät deltar i miljöcertifieringen. För att ytter- stöds av branschföreningen Svensk Energi. Svensk Energi menar dock att stora delar av befintliga mätsystem idag inte klarar timmätning 50 5 ligare profilera bolaget som ett och att en anpassning kommer att Omsättning Mkr Rörelseresultat % 0 grönt bolag pågår försök med att ersätta fossila oljor med bioolja. innebära stora merkostnader. Vidare ifrågasätts nyttan av att skro- 12

13 ta stora delar av en investering som har en teknisk livslängd på år, redan tre till fem år efter införandet. En gemensam marknad för el står högt på agendan för det nordiska energipolitiska samarbetet. På uppdrag från de nordiska energiministrarna håller tillsynsmyndigheterna (Energimarknadsinspektionen och dess nordiska motsvarigheter) på att ta fram en modell för hur en sådan marknad ska utformas. Svensk Energi är representant för elbolagen och målet är en nordisk marknad till Förslag till disposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, Tkr, balanseras i ny räkning. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Mkr % % Självfinansiering och soliditet i koncernen Justerat kassaflöde Investeringar Soliditet % Avkastning på totalt kapital i moderbolaget BEAB Genomsnitt för branschen

14 Resultaträkning Belopp i Tkr not Koncernen Moderbolaget Rörelsens intäkter Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Andel i intresseföretags resultat Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från fordran som är anläggningstillgång Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Koncernbidrag, erhållet Koncernbidrag, lämnat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Minoritetens andel i årets resultat Årets resultat

15 Balansräkning Belopp i Tkr not Koncernen Moderbolaget TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för ADB-system Goodwill Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggning och förskott avs materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Elcertifikat och utsläppsrätter Förskott till leverantörer Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

16 Balansräkning forts Belopp i Tkr not Koncernen Moderbolaget EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 21 Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver 22 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Summa obeskattade reserver Minoritetsintressen Avsättningar 23 Avsättningar för uppskjuten skatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till intresseföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULder Säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i Tkr Koncernen Moderbolaget Ställda säkerheter Bankräkningar Summa Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga 16

17 Kassaflödesanalys Belopp i Tkr Koncernen Moderbolaget Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Lämnade aktieägartillskott Förvärv av andel i intresseföretag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av låneskulder Lämnade koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

18 Tillägg för kassaflödesanalys Belopp i Tkr Koncernen Moderbolaget Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justering för poster som inte ingår i kassaflöde Avgår resultatandel i intresseföretag Av- och nedskrivning av tillgångar Ofördelade omräkningsdifferenser Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar Övriga avsättningar Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank Tillgodohavande på koncernkonto hos Bodens kommun I de likvida medlen ingår ett belopp om 121 Tkr som inte är tillgängligt att utnyttjas för koncernens/moderbolagets räkning. Ej utnyttjade krediter Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår i koncernen till (15 000) Tkr. 18

19 Redovisningsprinciper Belopp i Tkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Företaget följer inte Akutgruppens uttalanden om aktieägartillskott och koncernbidrag. Koncernbidrag redovisas i enlighet med tidigare praxis i resultaträkningen tillsammans med tillhörande skatteeffekt. Fakturerad punktskatt (elskatt) redovisas i not. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Redovisning av intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Som inkomst redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Avdrag görs för lämnade rabatter. Skatt Företaget och koncernen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2001:1 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt (tidigare kallad Betald skatt) är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar i avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen/företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod ner till beräknat restvärde. 19

20 Följande avskrivningstider, år, tillämpas: Koncern Moderföretag Materiella anläggningstillgångar: - Kulvertnät Minikraftanläggningar Byggnader Markanläggningar Hetvattencentraler, i genomsnitt Mätutrustning Övriga maskiner och inventarier Datorer 3 3 Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i de enskilda företagen som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Leasing leasetagare Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4 om redovisning av leasingavtal tillämpas. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella i enlighet med dessa regler. I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Varulager Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3 är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in- först ut- principen, respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Aktiverat arbete för egen räkning Direkta och indirekta kostnader för personal redovisas över resultaträkningen. Material med mera aktiveras direkt i balansräkningen. Pågående arbeten Pågående arbeten till fast pris har värderats till nedlagda kostnader. Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR1:00. Dotterföretag Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas i normalfallet enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. Goodwill Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Koncernuppgifter Företaget är helägt dotterföretag till Bodens Kommunföretag AB, org nr med säte i Boden. Bodens Kommunföretag AB är helägt av Bodens Kommun. Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 3,2 (2,3) procent av inköpen och 2,6 (2,5) procent av nettoomsättningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. 20

21 Noter Not 1. Nettoomsättning per rörelsegren Koncern Nettoomsättning per rörelsegren El* Fjärrvärme Bodens Energi Nät AB Energiproduktion i Norrbotten AB * Exklusive fakturerad punktskatt på el som uppgår till Moderföretag Nettoomsättning per rörelsegren El* Fjärrvärme * Exklusive fakturerad punktskatt på el som uppgår till Intern omsättning uppgår inom moderbolaget till (8 153) Tkr och inom koncernen till (12 119) Tkr. Den interna omsättningen ingår inte i beloppen ovan. Not 2. Arvode och kostnadsersättning till revisorer Koncern Moderföretag KPMG, Lennart Wiklund Revisionsarvode Övrig revisionsverksamhet Andra uppdrag 5 4 Summa Lekmannarevision Arvoden till lekmannarevisorer 7 7 KPMG, revisionsbiträde Summa Anders Winsa Revisionsarvode 10 Summa 10 - Not 3. Leasingavgifter avseende operationell leasing Koncern Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror Moderföretag Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror Not 4. Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Moderföretag Män Kvinnor 9 8 Totalt i moderföretaget Dotterföretag Män Kvinnor 1 - Totalt i dotterföretag Koncernen totalt Könsfördelning i företagsledningen Andel kvinnor i % Andel kvinnor i % Moderföretag Styrelsen Övriga ledande befattningshavare 20 - Koncern Styrelsen Övriga ledande befattningshavare 17 - Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Moderföretag Styrelse och VD Övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Dotterföretag Styrelse och VD Övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Koncern Styrelse och VD Övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) ) Av moderföretagets pensionskostnader avser 302 (fg år 316) Tkr bolagets VD. Moderbolaget och koncernen har på balansdagen inga utestående pensionsförpliktelser till VD. Bolagen har inga pensionskostnader eller pensionsförpliktelser mot styrelserna. Avgångsvederlag Till verkställande direktören utgår vid uppsägning från moderbolagets sida lön i 12 månader. Uppsägningslönen samordnas mot villkoren i en eventuell ny anställning. 21

22 Not 5. Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Koncern Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Summa Moderföretag Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Summa Not 6. Resultat från fordran som är anläggningstillgång Koncern - - Moderföretag Ränteintäkter, koncernföretag Not 7. Bokslutsdispositioner Avskrivning över plan, moderföretag: Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Summa Not 8. Skatt på årets resultat Koncern Aktuell skatt Uppskjuten skatt på - Obeskattade reserver Underskottsavdrag Skatt på andel i intresseföretags resultat Summa Moderföretag Uppskjuten skatt på underskottsavdrag Summa Not 9. Balanserade utgifter för ADB-system Koncern Moderföretag Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Ackumulerade avskrivningar enligt plan -Vid årets början Redovisat värde vid årets slut - - Not 11. Byggnader och mark Koncern Moderföretag Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan -Vid årets början Avyttringar och utrangeringar 12 -Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Planenligt restvärde elnät 96 Planenligt restvärde fjärrvärme Not 12. Inventarier, verktyg och installationer Koncern Moderföretag Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan -Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Planenligt restvärde elnät Planenligt restvärde fjärrvärme Inventarier som innehas under finansiella leasingavtal Inga Inga Not 13. Pågående nyanläggningar och förskott för materiella anläggningstillgångar Koncern Moderföretag Vid årets början Omklassificeringar Investeringar Redovisat värde vid årets slut Not 10. Goodwill Koncern Moderföretag Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Ackumulerade avskrivningar enligt plan -Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut

23 Not 14. Andelar i koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Aktieägartillskott Ackumulerade nedskriviningar -Vid årets början Redovisat värde vid årets slut Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. Dotterföretag/Org nr/säte Antal Andelar Redovisat andelar i % värde Bodens Energi Nät AB , Boden Energiproduktion i Norrbotten AB , Boden Not 15. Andelar i intresseföretag Koncern Moderföretag Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början Årets andel av intresseföretagets resultat Redovisat värde vid årets slut Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag Dotterföretag/Org nr/säte Antal Andelar Väde Redovisat aktier i % i konc värde hos mb Restproduktbearbetning i Boden AB, , Boden Not 16. Uppskjuten skattefordran Koncern Moderföretag -Vid årets början Årets förändring Redovisat värde vid årets slut Not 17. Långfristiga fordringar Koncern Moderföretag Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Därav kortfristig del Redovisat värde vid årets slut Not 18. Rättigheter för elcertifikat och utsläppsrätter Koncern Moderföretag Elcertifikat -Vid årets början Annulering motsvarande kvotplikten för föregående år Nyanskaffningar Värdeförändring Utsläppsrätter -Vid årets början Avräknade utsläpp för föregående år Avyttringar Nyanskaffningar Redovisat värde vid årets slut Not 19. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncern Moderföretag Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Redovisat värde vid årets slut Not 20. Kassa och bank Koncern Moderföretag Kassa och bank Likvida medel i Bodens kommuns koncernkontosystem Redovisat värde vid årets slut Bolagets likvida medel hanteras i ett koncernkontosystem där Bodens kommun svarar för de samlade tillgångarna i systemet. Till kontot finns även en kredit på 15 Mkr fördelad med 10 Mkr till moderbolaget och med 5 Mkr till Bodens Energi Nät AB. Bundna Fria Not 21. Eget kapital Aktiekapital reserver reserver Summa Koncern Vid årets början Omräkningsdifferens 8 8 Överföring mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Vid årets slut Moderföretag Vid årets början Årets resultat Vid årets slut Not 22. Obeskattade reserver Koncern Moderföretag Ackumulerade avskrivningar enligt plan -Byggnader och mark Maskiner och inventarier Summa

24 Not 23. Avsättningar Koncern Moderföretag Avsättning för uppskjuten skatt Koncern Obeskattade reserver Redovisat värde vid årets slut Övriga avsättningar Återbetalningar av anslutningsavgifter Utsläpp av CO Redovisat värde vid årets slut Not 24. Långfristiga skulder till kreditinstitut Koncern Moderföretag Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen Redovisat värde vid årets slut Not 25. Övriga kortfristiga skulder Koncern Moderföretag Kortfristig del av långfristig skuld till Bodens kommun Övriga kortfristiga skulder Not 26. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncern Moderföretag Upplupna personalrelaterade kostnader Upplupna räntekostnader Förutbetalda intäkter Övriga poster I beloppet ingår skulder om 211 Mkr utan bestämd förfallotidpunkt. Dessa kan dock sägas upp av båda parter med en uppsägningstid om 60 dagar. Boden den 16 mars 2012 Bo Strömbäck, Ordförande Anna-Karin Nylund Magdalena Resare Sandberg Erik Adling, Vision Jan-Olov Bäcklund Olle Lindström Kenneth Westerberg, SEKO Hardy Lundberg, VD Min revisionsberättelse har lämnats den 27 mars 2012 Lennart Wiklund, Aukt revisor, KPMG 24

25 Revisionsberättelse Till årsstämman i Bodens Energi AB Organisationsnummer Rapport om års- och koncernredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Bodens Energi AB för år Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för års-och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bodens Energi AB för år Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Boden den 27 mars 2012 Lennart Wiklund Auktoriserad revisor 25

26 Ekonomisk översikt Verksamheten i sammandrag EKONOMI Koncernen Intäkter Mkr Resultat före skatt Mkr Investeringar Mkr Moderbolaget Intäkter Mkr Resultat före skatt Mkr Investeringar Mkr ENERGIOMSÄTTNING Nätomsättning GWh därav överföringsförluster GWh Fjärrvärme producerad GWh därav energiförluster GWh Elproduktion (vatten och ånga) GWh Abonnemang Eldistribution Antal Fjärrvärmedistribution Antal PERSONAL (koncernen) Anställda Antal Löner och ersättningar Mkr Anläggningar El Mottagningsstn. 145/23 kv MVA Tertiärstn. 40/20 o 40/6 kv MVA Högspänningsledningar 40 kv friledning km och 6 kv kabel km och 6 kv friledning km Nätstationer 20 och 6 kv Antal Lågspänningsledningar 0,4 kv kabel km ,4 kv friledn, hängkabel km Fjärrvärme Produktion(effekt) Oljepannor inkl reserv MW Avfallspannor MW Elpanna MW CFB-panna MW Rökgaskondensering MW Distribution Kulvertnät km