Välkommen till SÄG:s Elevkårs årsmöte 2014

Transkript

1 ÅRSMÖTE 2014

2 Välkommen till SÄG:s Elevkårs årsmöte 2014 Hej! Det här är de årsmöteshandlingar som styrelsen har förberett för 2014 års årsmöte. Vi har länge sett fram emot årsmötet som är den plats där alla medlemmar får möjlighet att framföra sin åsikt. Förhoppningsvis kommer vi få ett årsmöte med många olika åsikter och roliga debatter. Årsmötet kommer att hållas den 26:e mars klockan i Kammarmusiksalen på Sundstagymnasiet. Mer information om vad årsmötet är och hur det går till hittar du i mötesordningen. Till årsmötet har vi skrivit tre propositioner; en som handlar om medlemsavgiften, en där vi föreslår att elevkåren ska avskaffa sin F-skattesedel, och en som handlar om en stadgeändring angående överlämningsperioden mellan avgående och ny styrelse. Vi hoppas att det blir en bra diskussion kring dessa under årsmötet så att vi lägger en bra grund för det framtida elevkårsarbetet. I dessa årsmöteshandlingar hittar du även motioner och motionssvar samt förenklat årsboksslut. Valberedningens förslag till förtroendeposterna samt revisorns berättelse kommer tillkomma närmare årsmötet. Den senaste versionen av årsmöteshandlingarna hittar du alltid på sagelevkar.se. Varmt välkomna! SÄG:s Elevkårsstyrelse

3 Innehållsförteckning Förslag till mötesordning Förslag till dagordning Verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Förenklat årsbokslut Förslag till verksamhetsplan Proposition 1 - Medlemsavgift Proposition 2 - Stadgeändringar Proposition 3 - Slopande av F-skattesedeln Motion 1 - Gratis mensskydd Motion 2 - Diskussion och beslutsfattande kring tolkning av 1 Valberedningens förslag första respektive slutgiltiga

4 Förslag till mötesordning Hur fungerar ett årsmöte? Årsmötet är elevkårens högsta beslutande organ. Det innebär att de viktigaste och mest spännande besluten i elevkåren ska tas på årsmötet. Eftersom mötet är det viktigaste så har alla som är medlemmar i elevkåren rätt att närvara, säga sin åsikt, ge yrkanden (förslag) och rösta. Under årsmötet finns en dagordning som är en lista på saker som ska tas upp under mötet, denna hittar du på sida fem i detta häfte. Början består av formalia som är sådant som man måste gå igenom för att allt ska gå rätt till. Efter det kommer vi prata om året som har gått och om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. När det är avklarat ska framtiden diskuteras. Styrelsens propositioner (förslag) ska gås igenom, i år har vi från styrelsen lagt fram fyra stycken, och medlemmarnas motioner. Det ska även fastställas en verksamhetsplan som ska beskriva vad styrelsen ska göra under året. Sist så väljs de nya förtroendeposterna. Vem gör vad på mötet? Deltagare Alla närvarande medlemmar i elevkåren får vara med på mötet. Det är deltagarna som får rösta och är därmed de som bestämmer under mötet. Mötespresidiet Presidiet är de som ska leda mötet och består av en mötesordförande, en mötessekreterare och två justerare tillika rösträknare. Ordförandens uppgift är att leda mötet och beslutsfattandet. Den ska även fördela ordet. Sekreteraren är den som ser till att alla beslut skrivs till protokollet. När votering eller sluten omröstning sker är det rösträknarna som räknar röster. Samma personer justerar protokollet, det vill säga godkänner att det som skrivs i protokollet var det som sades. Hur fattas beslut? Vid varje punkt i dagordningen ska årsmötet (d.v.s. de medlemmar som är där) besluta om något. Alla beslut tas med enkel majoritet, vilket innebär att ett förslag måste ha mer än hälften av alla röster för att vinna. När diskussionen och debatten är över så kommer ordföranden fråga om årsmötet är redo att gå till beslut. Om årsmötet är redo så går man över till omröstningen. Själva förfarandet när man beslutar om årsmötet är redo att gå till beslut är samma som nedan. Alla beslut sker med acklamation. Med detta menas att mötesordföranden t.ex. frågar: Är det mötets mening att bifalla yrkandet X?. Alla som då är för förslaget och stödjer det ropar tydligt ja. När salen tystnat så frågar ordföranden Någon där emot? och då ska alla som inte stödjer förslaget ropa ja. Mötesordföranden avgör sedan vilket förslag som fick flest röster och säger: Jag finner bifall/avslag. Om man anser att ordförandens uppfattning om vilket förslag som fick flest röster är fel så ska man innan ordföranden slår klubban i bordet skrika votering. Då kommer ordföranden ställa samma frågor som tidigare men istället för att ropa ja ska man räcka upp sitt röstkort i luften. Mötesordföranden avgör igen vilket förslag som fick flest röster och säger om den finner bifall eller avslag. Under voteringen så räknar man inte rösterna utan ordföranden uppskattar vilket förslag som det räcktes upp flest röstkort under. Om man fortfarande anser att ordförandens uppfattning är fel så ska man ropa rösträkning innan klubban har slagits i bordet. När rösträkning sker så kommer ordföranden ställa samma frågor igen och man håller upp sitt röstkort om man anser att förslaget ska bifallas eller avslås. Rösträknarna räknar då hur många som håller upp sina röstkort och meddelar det till ordföranden som sen tillkännager vilket förslag som fick flest röster. Vanligtvis sker val i öppen form, det vill säga att alla kan se vad alla röstar. Om en medlem begär så ska valet hålla slutet, det vill säga hemligt. Denna process tar väldigt lång tid och bör därför undvikas i största möjliga mån. Personval Vid personval där fler kandidater än valberedningens förslag finns sker valen alltid med sluten omröstning. När det är dags för personvalen så kommer det delas ut förtryckta röstsedlar där du ska kryssa i de sju kandidaterna du vill rösta på.

5 Efter att man har fyllt i sin röstsedel så ska man gå fram till presidiet och lämna lappen i en låda, samtidigt som man stämmer av med röstlängden att du är röstberättigad. Personval sker med relativ majoritet vilket innebär att de som får högst antal röster är valda, oberoende på hur dessa röster förhåller sig till antalet givna röster. Begära ordet Om man vill säga något i en debatt så kan man begära ordet. För att begära ordet räcker man upp sitt röstkort för att sätta upp sig på talarlistan. När man har räckt upp sitt röstkort väntar man på en signal från ordföranden som sköter talarlistan och tar då ner kortet. När det är ens tur får man gå upp i talarstolen. Talartid Talartid för föredrag av punkt på dagordningen sätts till 5 minuter I debatt sätts talartiden till 3 minuter för förstagångstalare och 2 minuter i resterande debatt Yrkande Innan årsmötet har alla medlemmar möjligheter att lämna in motioner och även haft möjlighet att ta del av styrelsen propositioner. Om man som medlem anser att något borde tas bort, ändras eller läggas till så kan man lämna ett eget förslag som då kallas yrkande. Ett yrkande lägger man genom att man skriver i en yrkande lapp som finns vid presidiet. Yrkandet bör ha kommit in innan den aktuella propositionen eller motionen behandlas på årsmötet. Man begär sträck i debatten genom att man skriftligen eller muntligen föreslår det för presidiet. Sakupplysning Man kan begära sakupplysning om någon felaktig fakta nämns eller om någon är osäker på den fakta som framställs i talarstolen. Om man vill begära sakupplysning kontaktar man mötespresidiet, som sedan beslutar om det finns underlag för att bevilja sakupplysning. Sakupplysning går alltid före alla i talarlistan. Replik Om man får något personligt påhopp så har man rätten att begära replik. För att begära replik kontaktar man mötespresidiet, som sedan beslutar om det finns under- lag för att bevilja replik. En replik går alltid före alla i talarlistan. Ordningsfråga Ordningsfrågor är frågor som rör själv mötet och inte det ämnet man diskuterar. Ett exempel på en ordningsfråga kan vara att man vill ha en paus i mötet, att man inte hör vad som sägs eller att man vill begära streck i debatten. Ajournering När mötet tar paus kallas det för ajournering. Förslag om ajournering är en ordningsfråga. Streck i debatten Om man tycker att en debatt har blivit för långrandig, till exempel att alla relevanta argument har framförts eller att debatten inte går vidare så kan man begära streck i debatten. Om årsmötet beslutar om streck i debatten så får först alla som vill sätta upp sig på talarlistan, och när det är gjort och debatten har startats igen så får ingen längre skriva upp sig på talarlistan och inga nya yrkan- den får läggas.

6 Förslag till dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesordförande, mötessekreterare och protokolljusterare tillika rösträknare 3. Fastställande av röstlängd 4. Fråga om mötets stadgeenliga utlysande 5. Fastställande av mötesordning 6. Fastställande av dagordning 7. Redogörelse för styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret 8. Redogörelse för styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- och räkenskapsåret 9. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhet- och räkenskapsåret 10. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen 11. Fastställande av verksamhetsplan 12. Proposition 1 Medlemsavgift 13. Proposition 2 Stadgeändringar 14. Proposition 3 - Slopande av F-skattesedeln 15. Motion 1 - Gratis mensskydd 16. Motion 2 - Diskussion och beslutsfattande kring tolkning av Val av 1. Ordförande 2. Resterande styrelse 3. Revisorer (i detta val får inte den nyvalda styrelsens ledamöter delta) 4. Valberedning (i detta val får inte den nyvalda styrelsens ledamöter delta) 14. Övriga frågor 15. Mötets avslutande

7 Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret Verksamhetsberättelsen är styrelsens redovisning hur elevkåren har uppfyllt det som beslutades på förra årets årsmöte och skrevs i verksamhetsplanen. Den ska också ge en allmän beskrivning om vad som har hänt under verksamhetsåret. Utöver verksamhetsberättelsen finns 2013 års ekonomiska årsredovisning. Tillsammans med revisionsberättelsen ligger de till grund att på årsmötet ta beslut om styrelsens ansvarsfrihet. Mål i verksamhetsplanen Medlemmar Värva medlemmar har varit en stor del av elevkårens arbete under höstterminens början. Efter verksamhetsåret insats började vi detta år som en majoritetskår. Medlemssiffran är drygt 1800 vilket innebär att cirka 90% av skolans elever är medlemmar. Innan läsårets start skickade vi med posten ut ett hälsningsbrev till alla nya ettor där vi presenterade skolorna, vad elevkåren är och vårt arbete. Som ny elev kan det vara både lite läskigt och nervöst att börja på en ny skola och det kan då kännas bra att få veta att en inte är ensam. Vi stod under första skoldagen och delade ut godis, värvade medlemmar och välkomnade både nya som gamla elever. Under året har vi funnits på Facebook, Twitter och Instagram som tillsammans med den nya hemsidan och vår app utgör vår breda och kontinuerliga kommunikation till våra medlemmar. Genom dessa medier har vi en ständig dialog med våra medlemmar i frågor som rör elevkårens verksamhet. Social och kulturell verksamhet En av elevkårens största uppgifter är att anordna evenemang och se till att det finns goda arbetsmöjligheter för klubbar. Styrelsen har försöka att finnas till som ett verktyg för medlemmar att få utföra olika aktiviteter. Detta möjliggör också medlemmarnas möjlighet att själva påverka vad elevkårens aktiviteter ska vara och ökar demokratin i organisationen Detta har gjorts genom olika klubbar i elevkårens regi som anordnat olika saker under året som har gått. Ett exempel är Kuller Game som varit det största evenemanget under året. Tävlingen som går ut på att kulla dina medspelare och stå som sista överlevande lockade cirka 500 elever att delta. En ny klubb som funnits under verksamhetsåret är Temadagsklubben, som har genomfört temadagar som Willy Wonka-dagen och Rosa dagen. Andra aktiva klubbar har varit Fun Club som bland annat anordnat en curve feverturnering, Cupcake Club som tillsammans med medlemmar bakar olika bakverk samt SÄG det som sänder podradio för SÄG:s elever. Vi har också traditionsbundna evenemang som värnar om de traditioner som finns på SÄG. Här finner vi spexet, klubbshowen, nattinnebandyn och julkalendern. Vi har under året satsat på dessa i syfte att stärka SÄGandan. Styrelsen har själv anordnat olika arrangemang som medlemmarna har kunnat ta del av. Förutom klubbshowen sålde vi i december chokladtomtar som eleverna kunde ge bort anonymt till en vän eller käresta. Vi anordnade även en SÄG-vecka i början av mars då vi hade lite extra SÄG-fokus genom en film som illustrerade gemenskapen på skolan, genom att Cupcake club sålde SÄG-cupcakes och genom att vi i styrelsen tackade för året samt gått. Även årets nattinnebady gick av stapeln samma vecka. I år har elevkåren haft en studentfestgrupp son anordnade en studenfest i oktber, vilket också blev deras enda. Anledningen till att det endast blev en fest är främst att samarbetet med nattklubben där festen hölls ej fungerat som önskat samt konkurrens från flera andra studentfestgrupper. Styrelsen hoppas att arbetet med studentfester fungerar bättre nästan år då det är en viktig inkomstkälla och uppskattas av medlemmarna.

8 Arbete med utskott och grupper Styrelsen har under året haft som mål att försöka få så mycket som möjligt av elevkårens arbete utfört av olika grupper. Vi har också försökt att samla alla under samma paraply, vilket vi ser att vi lyckats med. Vi har också sett till att jobba med kommunikationen mellan klubbens ansvarige och styrelsens sakkunnige för att undvika komplikationer. Enligt beslut från förra årets årsmöte har vi även arbetat fram ett avtal mellan styrelsen och medlemmar som bedriver ekonomisk verksamhet. En dag i slutet av höstterminen anordnade styrelsen en avtackningsmiddag för alla de som varit aktiva och engagerade i elevkåren under verksamhetsårets första halva. Detta gjorde vi för att visa vår tacksamhet för deras hårda arbete å elevkårens vägnar samt öka gemenskapen och motivationen till ökat engagemang inom elevkåren. Styrelsen upplever att middagen var mycket uppskattad och ser därför gärna att det blir en tradition. Påverkansarbete Under året har styrelsen arbetat framgångsrikt med att utveckla samarbetet med ledningarna på båda sidorna. Styrelsen har haft regelbundna möten med båda ledningarna, vilket har varit givande. Styrelsen inser vikten i en god relation till ledningarna på båda skolorna och hoppas att detta ska bestå. De intäkter som varit våra främsta inkomstkällor är provision vid skolfoto- och studentmösseförsäljning och medlemsbidrag från Sveriges Elevkårer. Vi fick även möjlighet att sälja annonsplatser i skolkatalogen vilket vi gjorde. Studentfesten har även den givit oss intäkter. Vi valde i år att anlita ett revisonsföretag för att sköta vår bokföring. Kostnaden för detta har varit kårens största enskilda utgift under verksamhetsåret. Beslutet att ta utomstående hjälp för att ordna bokföringen togs eftersom vi ville att bokföringen skulle skötas korrekt och vi ansåg att vi själva inte hade kompetens nog att klara denna uppgift. Våra främsta utgifter utöver kostnaden för bokföring har varit evenemangsbidrag, till exempel priser till Killer Game och tävlingar som Fun Club anordnat. Vi valde även att sponsra Spexet med en förhållandevis stor summa pengar då vi anser att det är SÄG:s viktigaste tradition och något som engagerar många medlemmar. Vi har även lagt pengar på social verksamhet så som medlemsvärvning och uppstartsdagar. Härmed avlämnar styrelsen för SÄG:s Elevkår verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret och yrkar att den läggs till handlingarna. Ekonomisk berättelse Nedan följer styrelsens ekonomiska berättelse för verksamhetsåret 2013/2014, som redogör för styrelsens ekonomiska förvaltning. Under året har vi haft rutiner för bokföring och redovisning och fortsatt vara en näringsidkande ideell förening registrerad för F-skatt.

9 Revisionsberättelse för verksamhetsåret Revisionsberättelsen har ännu inte blivit färdigställd. Den kommer att finnas med som en separat bilaga som kommer tillhandages under årsmötet. SÄG:s elevkårsstyrelse, den 18 mars 2014

10 Förenklat årsbokslut Resultaträkning Försäljning Medlemsavgifter Bidrag Rörelsens kostnader Inköp medlemsverksamhet Övriga kostnader Avskrivningar inventarier Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Finansiella intäkter och kostnader Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat

11 Balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 2 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

12 Noter Not 1 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 2 Förändring av eget kapital Balanserat Årets resultat resultat Belopp vid årets ingång Disposition enligt beslut av årets årsstämma: Årets resultat Belopp vid årets utgång Karlstad den 5 mars 2014

13 Förslag till verksamhetsplan för verksamhetsåret Verksamhetsplanen är en proposition från styrelsen som föreslår hur elevkårens verksamhet ska vara under det kommande verksamhetsåret. Elevkårens ändamål är att tillvarata medlemmarna ideella, sociala, fackliga och ekonomiska intressen. Styrelsen föreslår att man under verksamhetsåret arbetar mot dessa ändamål genom att fokusera på följande fyra punkter. Mål i verksamhetsplanen Medlemmar För att kunna fortsätta vara en majoritetskår är medlemsvärvning ett viktigt inslag i elevkårsverksamheten. Elever ska uppmuntras att bli medlemmar och det ska finnas tydlig information tillgänglig på elevkårens sociala plattformar om hur man blir medlem samt vad det innebär. Elevkåren är sina medlemmar och utan medlemmar kommer man inte kunna representera skolans elever. Styrelsen uppdras därför att: ha som mål att fortsätta vara en majoritetskår att: anordna en klubbshow i början av läsåret för att presentera elevkåren för eleverna, att: jobba för en transparens mellan styrelsen och medlemmarna. att: skicka ett brev med hälsning från elevkåren till de ettor som börjar studera på SÄG under höstterminen -14 Social och kulturell verksamhet Styrelsen bör se till att alla medlemmar som vill starta en klubb eller ett evenemang får den hjälp de behöver. Styrelsen bör arbeta för att stärka kårgemenskapen och för att fler medlemmar blir engagerade och aktiva i elevkåren. Styrelsen uppdras därför att: så långt som det går upprätthålla SÄG:s traditioner såsom Julkalendern, Spexet och natturneringar, att: försöka få fler medlemmar engagerade, att: uppmuntra aktiva att genomföra evenemang. att: ansvara för att hålla en avtackningsmiddag i slutat av vår- och hösttermin för att tacka elevkårsaktiva för deras engagemang och arbete, att: titta på möjligheter till en skolklädeskollektion och ta ett beslut ifall en sådan kollektion ska utformas och beställas att: undersöka huruvida en medlemsavgift kan gynna kårens verksamhet att: utöka samarbetet med lokala elevkårer Påverkansarbete För att få ett fungerande styrelsearbete krävs god kontakt dels med medlemmarna och dels med skolledningarna. Som styrelse representerar man medlemmarnas åsikter och måste kunna förmedla dessa på ett bra sätt. Det är viktigt att komma ihåg att elevkåren har en elevfacklig uppgift och ska arbeta för att förbättra sina medlemmars skolsituation. Styrelsen uppdras därför att: upprätthålla den goda kontakten med skolledningarna som elevkåren fått, att: styrelsen har regelbundna möten med skolledningarna där elevernas intressen lyfts fram att: betona och utveckla det elevfackliga arbetet under året

14 Ekonomisk verksamhet En fungerande ekonomi är otroligt viktigt för att elevkårens arbete inte ska undermineras. Därför krävs ett stort ansvar när man hanterar stora summor pengar som ska fördelas till olika klubbar och arrangemang. Kunskap om gällande regler för hantering av elevkårens ekonomi behövs. Styrelsen uppdras därför att: Utarbeta rutiner så att elevkårens räkenskaper sköts enligt gällande lagar, praxis och normer,. att: att: utarbeta rutiner för att kontanthantering sker utan fara för enskild person eller risk för förskingring, styrelsen under verksamhetsåret skriver hållbara avtal för studentmössor och student- och skolfotografering för 2013 Styrelsen föreslår därför att: årsmötet antar ovanstående som verksamhetsplan för verksamhetsåret SÄG:s Elevkårs styrelse den 19 februari 2014

15 Proposition 1 Medlemsavgift Denna proposition handlar om vilken medlemsavgift som elevkåren ska ha under året. Den tas upp under alla årsmöten. Under verksamhetsåret har medlemsavgiften varit noll kronor. Styrelsen anser att detta har fungerat väl. Styrelsen föreslår därför att: medlemsavgiften under verksamhetsåret ska vara noll kronor. SÄG:s Elevkårs styrelse den 19 februari 2014

16 Proposition 2 Stadgeändringar Denna proposition handlar om ett tillägg till SÄG:s elevkårs stadgar under 25 Styrelsens uppgifter. För att arbetet i elevkåren ska fungera väl är det viktigt att överlämnandet mellan avgående styrelse och ny styrelse fungerar smidigt så att den nya styrelsen känner sig välförberedda och välinformerade inför sitt nya uppdrag. Det är också viktigt att varje styrelsemedlem, oavsett roll, känner till sina uppgifter och ansvarsområden. Styrelsen anser att överlämnandet är av såpass stor vikt att det ska skrivas med i stadgarna. Styrelsen anser även att varje ny styrelse ska skriva en arbetsbeskrivning för de roller som utses inom den styrelsen,, utöver de arbetsbeskrivningar för ordförande, kassör och sekreterare som finns i stadgarna. Då överlämnandet kommer ta en tid att genomföra föreslår vi också att nyvald styrelse tillträder två veckor efter att de valts, så att de har tid att förbereda sig för sitt nya uppdrag innan de officiellt tillträder. Styrelsen föreslår därför att: Göra ett tillägg i SÄG:s elevkårs stadgar under 25 Styrelsens uppgifter med följande lydelse: Varje ledamot är ansvarig för att se till att deras arbetsuppgifter och ansvarsområden förs vidare till en ny styrelsemedlem i samband med att hen lämnar styrelsen. Styrelsen skall under början av verksamhetsåret skriva en arbetsbeskrivning som beskriver varje styrelseledamots roll i kårstyrelsen, dess uppgifter och ansvarsområden. Nyvald styrelse tillträder fjorton (14) dagar efter det årsmöte då de blivit valda. Om propositionen antas kommer 25 Styrelsens uppgifter se ut som följande. Tillägg är markerade i gult. Föreslagna borttagningar är markerade i grönt. 25 Styrelsens uppgifter När årsmöte inte är samlat är styrelsen elevkårens beslutande organ och ansvarar för elevkårens angelägenheter. Styrelsens uppgifter är att: se till att gällande lagar, ingångna avtal och bindande regler iakttas, se till att beslut fattade av årsmötets verkställs, planera, leda och fördela arbetet inom elevkåren, se till att stadgarna följs, ansvara för och förvalta elevkårens ekonomi, tillställa revisorerna räkenskaper m.m. enligt 22 förbereda nästa års årsmöte Varje ledamot är ansvarig för att se till att deras arbetsuppgifter och ansvarsområden förs vidare till en ny styrelsemedlem i samband med att hen lämnar styrelsen. Nyvald styrelse tillträder fjorton (14) dagar efter det årsmöte då de blivit valda.

17 Ordföranden är elevkårens officiella representant. Ordföranden ska leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att elevkårens stadgar och övriga för elevkåren bindande regler och beslut efterlevs. Styrelsen ska besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Styrelsen skall under början av verksamhetsåret skriva en arbetsbeskrivning som beskriver varje styrelseledamots roll i kårstyrelsen, dess uppgifter och ansvarsområden. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter för sekreteraren och kassören. Sekreteraren förbereda styrelsens sammanträden och elevkårens möten, föra protokoll över styrelsens sammanträden, se till att elevkårens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt samt ansvara för att elevkårens historia dokumenteras, se till att fattade beslut har verkställts, årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för elevkåren. Kassören föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till elevkåren, se till att elevkåren söker bidrag från Sveriges Elevkårer och eventuella andra bidrag från stat, kommun och andra organisationer, svara för elevkårens bokföring sker enligt god redovisningssed, vilket innebär skyldighet att föra bok över elevkårens räkenskaper, årligen se till att ett förenklat årsbokslut upprättas enligt bokföringslagen och övrig normgivning från Bokföringsnämnden, utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning, se till att elevkårens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid, i förekommande fall upprätta och lämna allmän självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet, föra inventarieförteckning, se till att såväl elevkårens medlemmar i elevkårens verksamhet som elevkårens materiel och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt. SÄG:s Elevkårs styrelse den 19 februari 2014

18 Proposition 3 Slopande av F-skattesedeln Denna proposition handlar om att slopa den F-skattesedel som SÄG:s elevkår innehar. SÄG:s elevkår har sedan 2011 innehaft F-skattesedel. Detta innebär att vi är skatt- och momsregistrerade vilket medför en bokföring som både vi och tidigare styrelse ansett varit komplicerad och tidskrävande, varför vi i år valt att anlita en firma som sköter vår bokföring åt oss. Detta har gjort att vi känt oss trygga i att vår ekonomi sköts på rätt sätt, men det har kostat en hel del. Vi i styrelsen anser att SÄG:s elevkår skulle klara sig väl utan F-skattesedel och att F-skattesedeln i dagsläget gör mer skada än nytta då den i princip inte ger oss några fördelar men bidrar till en stor utgift och mycket arbete. Styrelsen föreslår därför att: SÄG:s elevkår avskaffar F-skattesedeln under 2014 SÄG:s Elevkårs styrelse den 19 februari 2014

19 Motion 1 Gratis mensskydd En heltidsstuderande tjej på Sundsta- och Älvkullegymnasiet får 1050kr i studiebidrag varje månad. Om eleven får över 3 % ogiltig frånvaro (ca 3 timmar/månad) så rapporteras detta in till CSN och detta kan leda till indraget bidrag. Under denna period så är det väldigt sannolikt att denna tjej antingen har, eller börjar få något som kallas mens, vilket i praktiken innebär att tjejens kropp stöter ut ägget då ingen befruktning skett. Detta sker i form av en blödning som håller på tidvis i ungefär en vecka. Till detta ska tilläggas att tjejen får något som kallas PMS (mensvärk) några dagar innan blödningarna börjar. Det finns många faktorer som både är biologiska men även sociala som gör att detta kan vara en helt naturlig men jobbig process för ett signifikant antal tjejer. Problem med mensvärk, problem med uttorkning i samband med mens som bieffekt av mensskyddsanvändning. För vissa kan detta även kännas som ett störande moment i en för övrigt, inte sällan, stressig skolmiljö. Tampong, binda, p-piller etc. Alternativen är många men de kostar. En tjej/kvinna lägger i snitt kr på mensskydd per månad vilket är över 10 % av studiebidrag på något helt naturligt som varje tjej måste gå igenom. Detta kan jämföras med de stora satsningarna som görs på årlig information angående säkert sex (kondomer, p-stav) vilket är jätteviktigt. Jag tycker att det är jättebra att man kan gå till skolsystern och få gratis kondomer. Jag tycker dock att det är tråkigt att de inte är lika frikostiga när det kommer till p-piller till exempel som är väldigt praktiskt, både för mensvärken och även som ett preventivmedel. Att ha tillgång till diverse bra mensskydd som minskar de besvär som mensen kan föra med sig blir tyvärr i allt för många fall en klassfråga, där vissa har råd medan andra helt enkelt får nöja sig med sämre produkter och mindre smärtlindring. Detta känns orimligt enligt mig då en tjejs mens är lika naturlig som att jag går på toa när jag ska uträtta mina behov. Kortfattat så är detta inte bara ett ekonomiskt problem, utan även ett socialt då informationen angående alternativen som finns oftast är väldigt dålig och oftast har tjejer fått all sin kunskap angående detta av en förälder eller vänner. Om det blir kö när skolan på vissa dagar ger ut gratis kondomer i större skala så undrar jag hur det skulle bli om skolan en dag skulle dela ut gratis mensskydd. För att ta ett exempel angående den problematiken som jag ser i den dåliga informationen till tjejer på SÄG så vill jag kort berätta om menskoppen. Ett helt vanligt mensskydd som kan återanvändas. Menskoppen är i silikon och förs upp inuti tjejen och vipps så har man ett effektivt, säkert och bra mensskydd som endast kostar 300kr vilket är en engångskostnad och ger skydd i 5-10 år. Detta kan jämföras med kr för mensskydd under 3 år på SÄG (menstruationen tar inte lov Jag yrkar därför att: SÄG köper in menskoppar och säljer dem till elever på Sundsta- och Älvkullegymnasiet SÄG elevkår jobbar för att anordna en temadag där fokus ligger på att informera eleverna på SÄG om diverse mensskydd där ett strävansmål skall vara att dela ut tamponger och bindor i samband med denna temadag SÄG informerar och tar upp frågan kring mensskydd (angående tillgången till mensskydd inom skolans regi på skoltid och kritiserar detta) till skolans regi. SÄG tar ställning och tar upp frågan kring mensskydd (angående tillgången till mensskydd inom skolans regi på skoltid och kritiserar detta) till eleverna på Sundsta och Älvkullen. Armin Salimi IB12, den 1 mars 2014

20 Motionssvar från styrelsen Styrelsen förstår att en stor del av elevkårens medlemmar har mens och således berörs av denna fråga. Vi anser dock att det är skolhälsans uppgift att tillhandahålla information om olika slags mensskydd, och inte elevkårens. Vidare anser styrelsen att det inte är en elevkårs uppgift att köpa in och sälja olika former av mensskydd till sina medlemmar. Styrelsen vill upplysa om att det finns tamponger och bindor att hämta hos skolsköterskan om det skulle behövas. Styrelsen yrkar därför att: avslå motionen i sin helhet