Handlingar till sammanträde med förbundsstyrelsen

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med förbundsstyrelsen

2 Ärende 1

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Delårsbokslut för GR per GRs delårsbokslut 2015 revideras nu av GRs auktoriserade revisorer. GR redovisar ett överskott på 0,9 mkr i förhållande till en underbudgetering på 4,4 mkr. Delårsrapporten utskickas senare efter revidering. Förslag till beslut Att anteckna mottagandet av delårsbokslut per augusti 2015 för GR. Göteborg Helena Söderbäck /Haris Huric

4 GRs delårsbokslut

5 GRs delårsbokslut

6 GRs delårsbokslut 2015 Innehåll Delårsbokslut GR-koncernen...4 Koncernen omsättning och resultat augusti GR omsättning, resultat och kostnader augusti GR omsättning, resultat och kostnader verksamhet per augusti Balansposter...7 Väsentliga händelser under perioden januari augusti Risker och osäkerhetsfaktorer...7 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning (koncernen)...8 Balansräkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning (koncernen) Noter Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning (koncernen) GR uppföljning av mål och satsningar...15 Förbundsstyrelsen Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Sociala styrgruppen Utbildningsgruppen

7 GRs delårsbokslut 2015 Delårsbokslut 2015 GR-koncernen Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), organisationsnummer , avlämnar härmed delårsredovisning per 31 augusti GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54 procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden och en av fyra i Stiftelsen Korsvägen samt delägare i Göteborg & Co, Träffpunkt AB. GR GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Se GRs dotterbolag Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR) ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes ISGR ABs svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se Gryning Vård AB Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Se Omsättning och resultat augusti 2015 Den sammanställda redovisningen visar att koncernens omsättning per 31 augusti uppgår till 423,9 mkr jämfört med 417,3 mkr 31 augusti Resultatet per augusti uppgår till 12,2 mkr att jämföra med motsvarande period 2014 då resultatet uppgick till 12,4 mkr. Efterfrågan på Grynings tjänster har ökat kraftigt för perioden under 2015 jämfört med För sommaren 2015 har det varit en mycket stor efterfrågan. Den ökade försäljningen inom verksamhetsområdet Asyl förklaras av nystartade enheter. Att resultatet inte är i nivå med de ökade intäkterna beror på att det har varit stora uppstartskostnader, främst personalkostnader. ISGR redovisar ett positivt resultat på 0,3 mkr för perioden januari augusti. Det egna kapitalet uppgår till 9,3 mkr. Vid jämförelse mellan budget och utfall avseende intäkter kan noteras att utfallet är drygt 1,7 Mkr bättre än budget och uppgår till 71,2 Mkr. Merparten av intäktsförbättringen ligger på den internationella sektionen. Väsentliga händelser i koncernen perioden januari augusti 2015 ISGR fortsätter att leta efter nya lokaler för sin verksamhet. Ett område som kan vara av intresse är Frihamnen. Fundraising-aktiviteter pågår för att skapa ekonomiska förutsättningar att klara en ökad hyresnivå vid en eventuell flytt. En ansökan är inskickad till Skolverket om att få bedriva upp till 50 procent av undervisningen på engelska för den svenska sektionen. Risker och osäkerhetsfaktorer för koncernen augusti 2015 ISGR är trångbodda och är i behov av mer lokalyta. Styrelse och ledning arbetar aktivt för att finna ändamålsenliga lokaler för verksamheten. 4

8 GRs delårsbokslut 2015 GR omsättning, resultat och kostnader augusti 2015 Omsättning Omsättningen per är 215,1 mkr vilket är en minskning jämfört med augusti 2014 (218,1 mkr). Detta beror på främst på minskade statsbidrag till satsningen på vuxnas lärande inom Utbildningsgruppen och en minskad efterfrågan och därmed omsättning inom sociala området. Läs mer under Omsättning och resultat per verksamhet. GRs omsättning består av årsavgift, statsbidrag, EUbidrag, övriga bidrag och övriga intäkter. Övriga intäkter utgörs bland annat av deltagaravgifter (vid kurser och seminarier), konsultationer och försäljning av läromedel. Resultat GR har för perioden januari augusti 2015 ett positivt resultat på 0,9 mkr. Verksamheten är budgeterad med ett underskott på 4,4 mkr för Budgeterat underskott är hänförbart till kostnader i samband med flytt till nya lokaler. GRs har under större delen av perioden januari augusti haft vakanta tjänster inom miljö och samhällsbyggnad, vilka nu delvis är tillsatta. Detta bidrar starkt till det positiva resultatet på 0,9 mkr per augusti. Inom utbildningsområdet noterar vi en ökad efterfrågan på GRs tjänster, tydligast ser vi detta inom läromedel. Omsättningen för läromedel uppgår per augusti till 49,7 mkr att jämföra med motsvarande period föregående år då omsättningen uppgick till 46,9 mkr. Det är en försäljningsökning med 2,8 mkr. Inom det sociala området noterar vi en minskad efterfrågan och därmed en minskad omsättning men räknar med att en mer stabil efterfrågan och omsättning inom arbetsmarknad ska balansera upp nettoresultatet. Prognostiserat årsresultat för GR per augusti är 4,4 mkr enligt budget. Från och med september december beräknas kostnaderna för flytten vara sammanställda. Kostnader Kostnaderna per uppgår till 214,2 mkr. Dessa utgörs till största delen av personalkostnader, läromedelsinköp, köp av utbildningsplatser inom satsningen på vuxnas lärande, konsultarvoden och transfereringar till andra regionala organisationer. Vidaretransfereringar 39 procent av årsavgiften från medlemskommunerna vidaretransfereras till andra regionala organisationer enligt tabell nedan. Västkuststiftelsen och Europakorridoren har fakturerat lägre belopp än budgeterad nivå januari augusti. Om de vidaretransfererade medlen exkluderas från GRs omsättning samt summa årsavgift, finansieras GRs verksamhet till 13 procent av årsavgiften och till 87 procent av övriga intäkter. GRs strävan är att ge medlemskommunerna ett mervärde utöver de insatser som finansieras av årsavgiften. Detta illustreras väl av att andelen övriga intäkter är hög. Finansnetto Finansnettot den 31 augusti 2015 är 0 mkr att jämföra med motsvarande period 2014 då finansnettot var 0,5 mkr. Finansnettot består nästan uteslutande av ränteintäkter från bank. Transferering till andra regionala organisationer (kkr) Kkr GR Lämnade bidrag Business Region Göteborg (BRG) Göteborg & Co Västkom Västkuststiftelsen Övriga *) Summa lämnade bidrag *) Europakorridoren, Reväst,VG Miljösamverkan, Miljödiplomering, LTS, ARC, Mistra & Europa Direkt 5

9 GRs delårsbokslut 2015 GR omsättning och resultat per verksamhet augusti 2015 Sociala styrgruppen Verksamhetens omsättning januari augusti är 15,9 mkr, under motsvarande period föregående år var omsättningen 20,6 mkr. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppdrag samt kurs-, konferens- och seminarieverksamhet. Resultatet för perioden är -0,2 Mkr. Verksamheten är för 2015 budgeterad med ett nollresultat. Årsprognosen per augusti indikerar att sociala styrgruppen kommer att leverera ett resultat enligt budget. Styrgruppen för arbetsmarknad Verksamhetens omsättning (inklusive Validering Väst) januari augusti är 8,7 mkr, motsvarande period föregående år var omsättningen 9,6 mkr. Omsättningen består av årsavgifter, bidrag och intäkter från kurs-, konferens- och seminarieverksamhet. Resultatet för perioden uppgår till 0,2 mkr. Verksamheten för 2015 är budgeterad med ett nollresultat. Årsprognosen per augusti indikerar att styrgruppen för arbetsmarknad kommer att leverera ett resultat enligt budget. Utbildningsgruppen Verksamhetens omsättning januari augusti är 146,1 mkr, motsvarande period föregående år var omsättningen 151,6 mkr. Minskningen beror främst på en förskjutning av utbetalda statsbidrag till satsningen på vuxnas lärande. Resultatet för perioden uppgår till 0,4 mkr. Verksamheten är för 2015 budgeterad med ett nollresultat. Årsprognosen per augusti indikerar att utbildningsgruppen kommer att leverera ett resultat enligt budget. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Verksamhetens omsättning januari augusti är 14,0 mkr, motsvarande period föregående år var omsättningen 8,1 mkr. Resultatet för perioden uppgår till 0,8 mkr. Verksamheten är för 2015 budgeterad med ett nollresultat. Årsprognosen per augusti indikerar att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad kommer att leverera ett resultat enligt budget. Övrig verksamhet Övrig verksamhets omsättning januari augusti är 30,3 mkr. Resultatet är -0,2 mkr jämfört med budgeterat helårsresultat på -4,4 mkr. Årsprognosen per augusti indikerar att verksamheten kommer att leverera ett resultat enligt budget. Verksamhet Årsavgift Övriga Årsavgift Övriga Styrgruppernas verksamhet GR intäkter Kostnader* Resultat GR intäkter Kostnader* Resultat S1 Styrgruppen sociala S2 Miljö och samhällsbyggnad S3 Styrgrupp arbetsmarknad S4 Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet Totalt Övrig verksamhet Ö1 Gemensam verksamhet Ö2 Politisk organisation Ö3 Finansiella poster (ej bankk) Ö4 Transfereringar till andra org Övrig verksamhet totalt Totalsumma *) Kostnader inkl avskrivningar 6

10 GRs delårsbokslut 2015 Balansposter Balansomslutningen uppgår den 31 augusti till 157,5 mkr jämfört med 168,5 mkr den 31 december Tillgångar och investeringar På tillgångssidan är det främst likvida medel och kundfordringar som minskar. Likvida medel minskar på grund av att statsbidrag inte betalats ut till GR i motsvarande omfattning under första halvåret. Kundfordringarna minskar på grund av stora delar av läromedelsbeställningar som fakturerats är betalda. Skulder och eget kapital På skuldsidan minskar främst upplupna kostnader/förutbetalda intäkter och leverantörsskulder. Av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter är det posten Förskott från kund som minskar mest. Denna avser periodiserad del av GRs årsavgift samt periodiserad del av momsersättning inom satsningen på vuxnas lärande. Soliditeten (eget kapital/balansomslutning) per 31 augusti är 29 procent. Väsentliga händelser under perioden januari augusti 2015 Vakanta tjänster inom miljö och samhällsbyggnad under större delen av perioden januari augusti påverkar resultatet positivt. Tjänsterna är nu delvis tillsatta. Ökad efterfrågan på GRs tjänster inom utbildningsområdet. Tydligast inom verksamheten läromedel. Risker och osäkerhetsfaktorer Det finns i dagsläget inga väsentliga ekonomiska risker eller osäkerhetsfaktorer för GR. 7

11 GRs delårsbokslut 2015 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) NOT nr VERKSAMHETENS INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav årssavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter GR Sammanställd redovisning VERKSAMHETENS KOSTNADER Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Resultat fr andelar i koncernföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader (inkl bankkostnader) Resultat efter finansnetto Aktuell skatt ÅRETS RESULTAT Balansräkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) GR Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR NOT nr Immateriella anläggningstillgångar Programvara S:a immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier S:a materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Aktier övriga Fordran hos koncern Övriga finansiella anläggningstillgångar 189 Uppskjuten skattefordran 79 S:a Finansiella anläggningstillgångar

12 GRs delårsbokslut 2015 Balansräkning forts (kkr) Lager & pågående projekt NOT nr GR Sammanställd redovisning Lager avseende läromedel Pågående arbete & pågående projekt S:a lager & pågående projekt Fordringar Kundfordringar Förutbetald kostnad & upplupen intäkt (inkl räntor) Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar S:a Fordringar Likvida medel Kortfristiga placeringar Kassa & bank S:a likvida medel S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat S:a Eget kapital Avsättningar Uppskjuten skatt Avsättning pension Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Pågående arbete & pågående projekt Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övr kortfr skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL & SKULDER Sammanställd GR redovisning Ansvarsförbindelser Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar

13 GRs delårsbokslut 2015 Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) GR Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat före avskrivningar Justeringar som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta Erlagd ränta Betald skatt Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten Justering för förändring av rörelsekapital Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring uppskjuten skatt Förändring av avsättning KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång Förändring finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av långfristiga finansiella skulder KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

14 GRs delårsbokslut 2015 Noter GR (kkr) Not 1, Specifikation av personal, personalkostnader SPECIFIKATION AV PERSONAL GR Antal årsarbetare Kvinnor Män Summa årsarbetare Förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp Kvinnor 4 4 Män 1 1 Summa förbundsdirektör/vd & ledningsgrupp 5 5 Antal i Antal i Ökning/ aug 2015 aug 2014 minskning Antal tillsvidareanställda på heltid Antal tillsvidareanställda på deltid Antal tidsbegränsade anställda Antal timavlönade Totalt antal anställda Av tidsbegränsade anställda är 2 st vikarier för föräldralediga. SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (kkr) GR Löner och ersättningar Styrelse & förbundsdirektör/vd Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension 0 9 Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag & avtal Varav pensionskostnader, inkl särskild löneskatt avsättning pension Övriga personalkostnader Summa personalkostnader

15 GRs delårsbokslut 2015 Not 2, Pågående projekt per verksamhet, kkr Pågående projekt avser projekt eller verksamhet som pågår och där alla intäkter och kostnader ännu ej är redovisade. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (GR är skyldig någon dessa pengar). Ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (GR har en fordran på någon). Överskjutande intäkter Överskjutande kostnader Verksamhet i pågående projekt i pågående projekt Styrgruppernas verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Sociala styrgruppen Arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet totalt Övrig verksamhet Gemensam administration Övrig verksamhet totalt Verksamheten totalt

16 GRs delårsbokslut 2015 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Sammanställd redovisning I GR-koncernen ingår samtliga bolag där GR har minst 20 procent inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Tillgångar och Skulder Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. Tillgångar och Skulder i utländsk valuta Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar är värderade i enlighet med FARs uttalande om redovisning av bank- och företagscertifikat och statsskuldväxlar. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas inflyta. Varulager Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFO-metoden (först in/först ut). Avdrag har skett för bedömd inkurans. Pågående projekt Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade förluster redovisas direkt i årets resultaträkning. Inkomstskatter Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/- fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot underskott vid framtida beskattning. Avskrivningar Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning. Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk. Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en uppskattad ekonomisk livslängd av 3 33 år. Avskrivningarna görs månadsvis. GR har följande avskrivningsintervall: maskiner programvara infrastruktur data hemdatorer 3 år, maskiner kontorsinventarier fordon programvara 5 år, konferensmöbler 7 år, programvaror 10 år. ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorerprogramvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller: datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5-10 år och byggnader 33 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på 13

17 GRs delårsbokslut 2015 lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Kassalikviditet Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. n 14

18 GRs delårsbokslut 2015 Uppföljning av prioriterade mål och satsningar Förbundsstyrelsen Mål Det övergripande målet för GR är enligt förbundsordningen att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. I förbundsstyrelsens mål- och strategidokument Hållbar tillväxt anges att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i, samt besöka. Måluppfyllelse Utifrån det övergripande samverkansmålet enligt ovan, har förbundsstyrelsen under januari - augusti 2015 fortsatt att stödja, främja och utveckla samverkan mellan medlemskommunerna med hållbarhet och tillväxt som huvudsakliga delmål. På vilket sätt framkommer i nedanstående beskrivning av väsentliga händelser under perioden. Väsentliga händelser under perioden januari augusti 2015 Nya politiker I början av februari hade GR sin överlämnandekonferens där styrgruppernas ordförande och sittande förbundsstyrelse överlämnade uppdragen till de konstellationer som tar över efter valet. Förbundsdirektören inbjöds under våren till de flesta av medlemskommunerna för att i fullmäktige alternativt kommunstyrelsen presentera GR och uppdraget för den nyvalda politiska församlingen, såväl omvalda som nyvalda politiker. Flyktingmottagande och integration Antalet människor som är på flykt i Europa har ökat kraftigt under perioden. Det har påverkat arbetet inom GR och har inneburit att initiativen för att öka det kommungemensamma arbetet, optimera flyktingmottagandet och förbättra etableringsprocessen för både ensamkommande barn och vuxna flyktingar har intensifierats inte minst efter sommaren. Diskussioner har inletts mellan medlemskommunerna för att lösa akuta problem som uppkommer som en följd av det stora antalet nyanlända flyktingar. Det gäller i första hand bostäder. Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Under april månad togs initiativ från Länsstyrelsen för att intensifiera dialogen mellan å ena sidan de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Migrationsverket och å andra sidan Västra Götalandsregionen samt de fyra kommunalförbunden. Samtalen förs inom ramen för en sedan tidigare etablerad samverkansmodell som går under benämningen Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län. Fler aktörer ingår också i samverkansmodellen såsom Försäkringskassan, Skatteverket, den idéburna sektorn, högskolor och universitet. Mistra Urban Futures Mistra Urban Futures är idag ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer, i nära samverkan mellan praktiker och forskare. Mistra Urban Futures erbjuder en arena för utveckling och överföring av kunskap, där samverkan med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet ska utvecklas. Centrumet har fyra lokala plattformar i Kapstaden, Kisumu, Göteborg och Manchester. GR ingår som en av sju medlemmar i konsortierådet och under 2015 innehar GR, genom förbundsdirektören, ordförandeskapet. Konsortieparterna är Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, GR, IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Idag finansieras centrumet av Mistra, Sida, konsortiet samt medfinansiärer på de olika lokala plattformarna. Under våren har centrumet som planerat via Mistra genomgått en stor och omfattande utvärderingsprocess med externa utvärderare. Resultatet av utvärderingen och därmed 15

19 GRs delårsbokslut 2015 finansieringen presenteras i september. Detsamma gäller Sidas fortsatta finansiering. Arbetet med att ta fram ett nytt konsortialavtal har påbörjats, eftersom det nuvarande löper ut vid årsskiftet. Sverigeförhandlingen Under våren har Sverigeförhandlingen diskuterats i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU) och från GR har förbundsstyrelsen utsett presidiet att agera som part. Sverigeförhandlingens uppdrag är att möjliggöra ett snabbt genomförande höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö. Förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna ska tas fram. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka nya bostäder. Detta är en förhandling om medfinansiering av olika infrastrukturprojekt där många parter kan vara med och påverka. I slutändan ska finansieringen komma från såväl staten, berörda kommuner och landsting som från brukaravgifter och privata investerare. Genomförandet av VG2020 Under våren presenterades den första uppföljningen av tillväxtstrategin VG2020 och utifrån resultaten av redovisningen togs ett antal rekommendationer fram som grundar sig på områden som politiken särskilt vill kraftsamla kring i det fortsatta arbetet. Efter dialog och förankring lyftes fem rekommendationer fram som särskilt angelägna: 1. Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning 2. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden 3. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi 4. Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft 5. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov Här kan konstateras att GR samarbetar med medlemskommunerna inom samtliga rekommendationer den fjärde genom BRGs (Business Region Göteborg) insatser. Reviderad förbundsordning Revideringen har gjorts bland annat mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag. Andra syften har varit att för att förtydliga budgetprocessen samt bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet i förbundet. Efter att alla GRs medlemskommuner godkänt den reviderade förbundsordningen, fastställdes den i förbundsfullmäktige den 16 juni. Flerårig verksamhetsinriktning Förbundsfullmäktige antog den 16 juni verksamhetsinriktning och budget för GR Planen är att ta fram en flerårig verksamhetsinriktning för kommande budgetår 2017 och framåt. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. I slutet av varje budgetår kompletteras verksamhetsinriktningen med en mer detaljerad aktivitetsplan och detaljbudget för kommande budgetår EU-arbetet En medarbetare från varje avdelning inom GR arbetar med verksamhetsövergripande frågor kopplade till EUfinansiering av kommunernas utvecklingsarbete. Arbetet med Göteborgs stad finner sina former och styrgrupp är formerad. Även med Västra Götaland pågår dialog i EU frågorna. Hälso och sjukvård Inom ramen för Västkom har GR deltagit i arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal avseende hjälpmedel mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Avtalet gäller från och med 1 oktober. Framtidens vårdinformationsmiljö också kallad 3R/FVM, är ett samarbetsprojekt mellan landets tre stora landsting/ regioner: Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Med begreppet informationsmiljö menas funktioner som kommunikation, integration, proaktivitet och mobilitet för att skapa processtöd för verksamhet och invånare. De tre länens 108 kommuner kommer att påverkas av 3R och utifrån detta har direktörerna för kommunernas regionala samarbetsorganisationer (Västkom, KSL, KFSK), beställt en förstudie som ett underlag inför beslut om ambitionsnivå och organisation för kommunförbundens och kommunernas involvering. GRs förbundsdirektör ingår i styrgruppen för arbetet på den kommunala sidan. Den särskilda styrgruppen för kommunernas IT-samarbete, SSVIT, har under våren diskuterat hur kommunernas fortsatta behov av stöd ser ut. Styrelsen för Västkom beslutade i juni om en fortsatt tidsbegränsad satsning på tre år, , på samma nivå som för Detta innebär att resurser motsvarande en årsarbetare utöver basresursen knyts till respektive kommunalförbundsområde. På uppdrag av förbundsstyrelsen har en utredning om omfattningen av GRs uppdrag inom det sociala området genomförts under våren. Utredningen har fokus på den otydlighet i uppdraget som är kopplad till hälso- och sjukvårdsfrågorna. Resultatet föreläggs styrelsen vid septemberkonferensen. Övrigt Ny chef för avdelningen GR Planering, Maria Sigroth, var på plats efter årsskiftet. Den september flyttade GR efter flera års förberedelser till nya lokaler och den 21 september öppnade GR dörrarna till en välkänd men helt ny mötesplats på Anders Personsgatan 8! l 16

20 GRs delårsbokslut 2015 Styrgruppen för arbetsmarknad Mål Det övergripande målet är en hög sysselsättning bland Göteborgsregionens invånare. Det handlar om att motverka arbetslöshetet och så långt det är möjligt inkludera utsatta grupper på arbetsmarknaden. Ungdomar ska få inträde till arbetsmarknaden och tidiga insatser för att undvika långtidsarbetslöshet. Arbetslösa med arbetshinder ska ges möjlighet till en alternativ arbetsmarknad om alternativ på den ordinarie arbetsmarknaden är uttömda. Nyanlända och utlandsfödda ska ges möjlighet till integration genom delaktighet på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsområdet handlar det också om att arbeta med utmaningar som hör till kommunernas roll som arbetsgivare. Måluppfyllelse I slutet av augusti var personer inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Det är färre än samma månad i fjol. Andelen arbetslösa är 7,8 procent vilket i princip är på samma nivå som augusti I Göteborgsregionen har antalet arbetslösa minskat med drygt personer till , varav ungdomar står för den största minskningen med drygt färre ungdomar som är arbetslösa. Totalt är ungdomar arbetslösa eller deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program och i riket är det ungdomar inskrivna som arbetslösa. Minskningen av antalet inskrivna arbetslösa härrör främst till ungdomar och personer som står nära arbetsmarknaden. Samtidigt finns en tydlig tillväxt av inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa; detta kan kopplas till inflödet av nya arbetssökande genom etableringsuppdraget. I GR och i landet i övrigt har det skett en kraftig ökning av nyanlända som söker asyl, och ökningen har accelererat under sommaren. Till och med augusti 2015 har GR-kommunerna tagit emot personer med uppehållstillstånd, varav Göteborg har tagit emot drygt personer. I länet befinner sig asylsökande varav personer är boende på anläggningsboenden eller i eget ordnat boende i Göteborgsregionen. De asylsökande kommer främst från Syrien, Afghanistan och Eritrea. Aktiviteter och löpande verksamhet Här följer exempel på aktiviteter och verksamheter som sker inom GR och gemensamt med medlemskommunerna. Redovisningen följer de rubriker som anges i verksamhetsinriktningen för Gränssnitt kommun och stat Under första halvåret 2015 har ett förändringsarbete påbörjats för att kommunerna och Arbetsförmedlingen ska utveckla sitt gemensamma arbete med ungdomsarbetslösheten. Samtliga GR-kommuner har tecknat avsiktförklaringar med Arbetsförmedlingen med målsättning att vid årsskiftet ha upprättat överenskommelser för samverkan. Syftet är att i första hand samverka kring ungdomar, men arbetet kan även komma att involvera andra målgrupper. Styrgruppen för arbetsmarknad kommer att följa kommunernas arbete, och en gemensam konferens planeras med Arbetsförmedlingen samt politiker och ledande tjänstmän i kommunerna. Vidare stödjer GR kommunerna i deras arbete med den kommunala arbetsmarknadsstatistiken. Gemensam diskussion och tolkning av data samt analys och uppföljning av AME-verksamheter syftar till att synliggöra goda exempel och framgångsfaktorer samt bedriva en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Arbetsförmedlingen deltar i flera chefsnätverk inom GR, till exempel AME-chefernas nätverk, den kommungemensamma plattformen för nyanlända samt med marknadsområdeschefen som adjungerad ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad. Detta sker för att underlätta och ha en kontinuerlig dialog kring Arbetsförmedlingen och kommunernas gemensamma utmaningar och målgrupper. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden Förutom det gemensamma arbetet med Arbetsförmedlingen avseende ungdomsarbetslösheten och överenskommelserna kommer GR att samarbeta med Västra Götalandsregionen och övriga kommunalförbund för att få till stånd fler yrkesintroduktionsanställningar i regionen. Regeringens yrkesintroduktionsdelegation (YA-delegationen) har tillsatt tre regionala yrkesintroduktionsstödjare, varav en har sin placering på GR men ska verka i hela länet och stötta arbetsgivare, såväl offentliga som privata, i att anställa ungdomar. När det gäller ungdomsarbetslösheten är det en angelägen fråga som engagerar flera chefsnätverk förutom 17

21 GRs delårsbokslut 2015 AME-chefsnätverket - så även kommundirektörsnätverket, socialchefsnätverket och personalchefsnätverket. En stödstruktur för validering, Validering Väst Inom Validering Väst har arbetet med att skapa en gemensam stödstruktur för validering inom Västra Götaland fortsatt. Samarbetet med Arbetsförmedlingen är centralt i arbetet. Mer fokus har lagts på den stora målgruppen, som har reell kompetens som inte på ett bra sätt går att bedöma mot svenska skolsystem eller dagens branschkrav. I februari besökte gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic Validering Väst i Göteborg för att ta del av den verksamhet som bedrivs. Arbetet med att hitta en nationell ägare till verksamheten Valideringstolk lyckades och Myndigheten för yrkeshögskolan har nu tagit över hemsidan och driver arbetet vidare på nationell nivå. För att ge fler individer med reell kompetens inom olika områden tillgång till validering med hög kvalitet, är det nödvändigt med utökad samverkan på valideringsområdet inom regionen, med andra regioner samt med nationella parter. Validering Väst är involverade i ett flertal projekt inom regionen. Det handlar om att ta fram stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering, att skapa former för individuell och situationsanpassad validering samt att öka kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet genom bland annat värdeskapande intyg. Validering Väst bidrar också till att bygga upp nya modeller av branschvalidering. Samtliga projekt sker i olika former av samverkan med branscher, Arbetsförmedlingen och/eller kommuner i regionen. EU och nationellt arbete Under våren avslutades det två-åriga mobilitetsprojektet MWGR. Projektet riktade sig till anställda inom välfärdsområdet, arbetsmarknad och utbildning. Under projektperioden besökte 145 tjänstemän i GR-kommunerna någon kollega i annat EU-land och genomförde där en jobbskuggning. Sammanlagt genomfördes 37 resor till 27 olika europeiska samarbetsorganisationer. En tredjedel av alla mobiliteter innehöll deltagare från flera kommuner i Göteborgsregionen, vilket visar att MWGR inte bara har vidgat och stärkt regionens europeiska nätverk utan också ökat möjligheterna till fördjupat samarbete på hemmaplan. De första utlysningarna inom socialfonden publicerades under våren. Arbetsförmedlingen och kommunerna hade sedan tidigare genomfört en förstudie, Mellan Rum 2.0, och ambitionen var att ansöka om ett gemensamt genomförandeprojekt med fokus på samverkan. Utifrån att Arbetsförmedlingen genomför en omorganisation samt att de nationella ambitionerna vad gäller DUA-överenskommelserna (delegation för arbete till unga) varit i fokus, enades parterna att avvakta med en gemensam ansökan. Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar Sedan drygt ett år tillbaka har flyktingar som söker asyl ökat kraftigt och under sommarmånader och i början på hösten accelererade flyktingströmmarna. Det är framförallt syrier som kommer men även människor från Afghanistan, Eritrea och Somalia. Fram till och med augusti är det närmare personer som sökt asyl i Sverige. I och med att flyktingströmmarna ökade under 2014 fanns ett behov av att ytterligare förtydliga GRs uppdrag inom området och samverkansområden i regionen, därmed utarbetades ett förslag till viljeinriktning för det fortsatta gemensamma arbetet i Göteborgsregionen med stöd av tjänstemän i den regionala plattformen för nyanlända. Viljeinriktningen godkändes av förbundsstyrelsen i slutet av året och gick ut till medlemskommunerna för yttrande. Samtliga svar var inkomna i maj och redovisades till styrelsen i september Plattformen för det kommungemensamma arbetet för nyanlända vuxna flyktingar har under året fortsatt att utvecklats. I plattformsarbetet ingår förutom medlemskommunerna även Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen och hälso- och sjukvården. Till plattformen finns det ett antal arbetsgrupper knutna som har fokus på olika områden såsom samhällsorientering, boendefrågan och migrantprofil för en bättre beredskap vid förändring. Vidare finns ytterligare arbete som sker med stöd av VG 2020-medel och det handlar dels om ett arbete för att ta fram ett utbud av kompetensutvecklingsinsatser för personal inom kommunerna som möter målgruppen samt ett utvecklingsprojekt med fokus på arbetsmarknadskunskap inom ramen för samhällsorienteringen. I arbetet med nyanlända finns även en strategigrupp med representanter från statliga myndigheterna och representanter från kommunerna i syfte att analysera och utarbeta förslag till förbättringsområden och strategier. Kompetensförsörjning och marknadsföring Det är angeläget att kommunerna arbetar gemensamt med att marknadsföra välfärdsektorn för presumtiv personal. I personalchefernas nätverk sker ett erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande kring personalsituationen och bemanning. Under våren har fokus främst varit på socionomgruppen beroende på att det är den yrkesgrupp som det för närvarande råder störst brist på. I GR-kommunerna pågår det gemensamma arbetet Yrkesambassadörer i GR. Projektets syfte är att etablera arenor och ge kommunerna möjlighet att föra dialog med studenter på högskolor och universitet. Målet är att långsiktigt öka kunskapen och intresset för jobben i välfärdssektorn, informera om olika yrkes- och karriärmöjligheter som erbjuds inom kommunal verksamhet samt marknadsföra kommunen som en attraktiv arbetsgivare. I projektet har 23 potentiella yrkesområden identifierats. Varje kommun har ett särskilt ansvar för 1 2 yrkesområden, och inom varje område har det utsetts ambassadörer. GR har uppdaterat och fördjupat arbetet vad gäller personalbehovsprognos inom sociala området och en uppdaterad 18

22 GRs delårsbokslut 2015 rapport för perioden 2013 till 2023 är färdigställt. Under perioden förväntas personalbehovet att växa från cirka till anställda, det vill säga cirka fler anställda. Det ökade personalbehovet bottnar dels i de befolkningsförändringar som verksamheterna har att möta (motsvarar behovet av cirka fler anställda), dels i prognostiserade politiska prioritieringar (cirka anställda). Feriearbete Feriearbete i Göteborgsregionen sker oftast med en tre veckors anställning för ungdomar i åldersgruppen år. Ungdomarna arbetar 5-6 timmar per dag och utför arbetsuppgifter inom kommunens verksamheter. Totalt fick drygt skolungdomar möjlighet till feriearbete under sommaren Antalet feriejobb har ökat varje år från 2009 då det erbjöds cirka feriejobb i GR-kommunerna. Göteborgs Stad står för mer än hälften av de sammanlagda ferieplatserna. Några av GR-kommunerna arbetar också med att bistå den privata sektorn med att anordna feriearbeten genom att fungera som ett nav för matchning av sommarjobb. Hälsa bland kommunanställda För trettonde året i rad har medlemskommunerna tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet med att förnya rapporten har fortsatt och nyckeltalen är sådana som bedöms intressanta ur ett arbetsgivarperspektiv och som kan ha samband med arbetsmiljö, hälsa och ohälsa, både i en enskild kommun och gemensamt. Det kan konstateras att sjuktalen inom GR fortsätter att öka under Det är särskilt oroande att sjuktalen ökar bland våra yngre medarbetare. Det kan också konstateras att stressrelaterad ohälsa ökar speciellt bland yngre. En annan trend är att det är de långa sjukskrivningarna som ökar mest och då i huvudsak inom vård- och omsorgssektorn. En FoU-plattform för kommunala arbetsmarknadsinsatsers kvalitet FoU i Väst har med stöd av de kommunala arbetsmarknadsenheterna i uppdrag att bygga upp en kunskapsplattform kring det kommunala arbetsmarknadsuppdraget. Syftet är dels att göra gemensamma kartläggningar och analyser, och under 2015 är ett av de identifierade fördjupningsområdena ansvarsfördelning, effektivitet och kvalitet i kommunala arbetsmarknadsinsatser. Syftet är även att bygga upp en närmare kontakt med universitet och högskolor för att uppmuntra till mer forskning inom området. Detta görs bland annat genom deltagande i Work and Employment center som är en centrumbildning med inriktning mot arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor: Det kan också göras genom stöd till studenter som skriver uppsatser inom verksamhetsfältet. FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet får även externa uppdrag som gagnar den regionala kunskapsuppbyggnaden. Under året har en utvärdering genomförts av projektet 30 barnfamiljer i Göteborg. Det handlar om barnfamiljer med ett långvarigt bidragsberoende där föräldrarna får olika former av stödanställningar för att komma in på arbetsmarknaden. Ett annat uppdrag handlar om att utvärdera mäklarfunktionen i Fyrbodal. En arbetsmarknad för alla Alltfler av de personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har svårigheter att nå ett arbete; det kan handla om låg utbildning, funktionsnedsättning eller utomeuropeiskt födda personer. Arbetslösheten minskar bland dem med starkare ställning på arbetsmarknaden medan grupper med en svagare position har fortsatt svårt att finna arbete. Under andra halvåret 2016 väntas den sistnämnda gruppen öka till över 75 procent av de inskrivna arbetslösa. Mer än hälften av de arbetslösa i de utsatta grupperna har varit arbetslösa i mer än ett år. Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen. Att dessa grupper ges möjlighet till delaktighet i samhället och arbetslivet är en stor utmaning för GR-kommunerna. GR har beviljats projektmedel från Västra Götalandsregionen för att bidra till att regionen uppnår de mål som är satta i tillväxtprogrammet VG2020. Projektet syftar till att öka kunskapen inom GR-kommunerna om sociala hänsyn vid upphandling och idéburet offentligt partnerskap, vilket är två möjliga insatser för att öka inkludering av utsatta grupper. l 19

23 GRs delårsbokslut 2015 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Mål Ett övergripande mål för arbetet i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad bidrar till detta bland annat genom ett fortsatt arbete med att utveckla strukturbilden för Göteborgsregionen. Nedan redovisas ett axplock av de insatser och aktiviteter som genomförts under första halvåret 2015 för att nå målen för en hållbar tillväxt. Måluppfyllelse Bostadsbyggande i stationsnära lägen ska stärka förutsättningarna för en hållbar tillväxt i Göteborgsregionen Stationssamhällena och dess utveckling fyller en viktig roll för att förverkliga strukturbilden. Som ett led i detta arbete deltar GR tillsammans med 11 kommuner, akademi, regionala och statliga aktörer fortsatt aktivt i Mistra Urban Futures-projektet Det urbana stationssamhället vägen mot ett resurssnålt resande. Projektet syftar till att öka kunskap och förståelse för det komplexa i stationsnära planering och skapa förutsättningar för utveckling av transportsnåla samhällen i enlighet med strukturbilden. Under delåret har ett antal aktiviteter genomförts. Samtliga aktiviteter och delprojekt tar avstamp i utmaningar och kunskapsbehov som identifierats av ingående parter. Resultatet av arbetet har uppmärksammats på nationell nivå som ett exempel på hur det offentliga och akademin kan utveckla samhällsplaneringen. Arbete pågår nu med att ta fram ett upplägg för en fortsättning av projektet under perioden Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft Under delåret har arbetet fokuserats på två av de gröna kilarna och kustzonen. I syfte att utveckla kuststräckan från Uddevalla till Kungsbacka har GR tillsammans med kommunerna Uddevalla och Orust tagit fram en förstudie för hur den mellankommunala kustplaneringen kan bedrivas. Viktiga delområden som identifierats i förstudien är bland annat ansvarsfrågor och den maritima näringslivsutvecklingen. Förstudien är på remiss under hösten I den gröna kilen Delsjön Härskogen bedrivs ett samverkansprojekt med syftet att stärka kunskapen kring landskapsperspektivet samt kulturhistoriska värden. I kilen Slottskogen Sandsjöbacka har fokus legat på att utveckla metoder för att öka tillgängligheten och skapa attraktiva incitament för kilens värde som tätortsnära natur. I kilen har bland annat skapats Tremilaparken med särskilda besöksplatser. Arbetet med de båda kilarna är av karaktären att resultaten ska kunna nyttiggöras även i övriga kilar. Boråsbanan/Götalandsbanan ska vara utbyggd senast 2028 Regionens tillväxt är starkt beroende av utvecklingen av transportsystemet. Under delåret har arbetet fokuserats på sträckan Göteborg Borås. Utifrån inriktningen i den avsiktsförklaring som tecknades 2014 har samarbetet mellan parterna resulterat i en gemensam målbild Målbilden ligger för antagande under hösten Målbilden kommer även att kunna utgöra underlag för den kommande Sverigeförhandlingen. Förändrad organisering av delregionalt kollektivtrafikråd (DKR) inom Göteborgsregionen GRs förbundsstyrelse har sedan årsskiftet 2015 rollen att vara delregionalt kollektivtrafikråd. Under delåret har arbetet främst inneburit att finna effektiva arbetsformer och analysera på vilket sätt kollektivtrafikfrågorna måste kopplas till utveckling av infrastruktur och bebyggelseutveckling. l 20

24 GRs delårsbokslut 2015 Sociala styrgruppen Mål Visionen för styrgruppens arbete är att etablera ett synsätt där den sociala dimensionens betydelse i samhällsutvecklingen alltid beaktas i beslutsfattandet; något som är nödvändigt för att skapa en hållbar utveckling. GR ska vara en viktig kompetensresurs och stödja kommunerna i deras välfärdsuppdrag genom gemensamt agerande, intressebevakning, FoU-stöd samt kompetensutveckling. Kunskapsbaserad verksamhetsutveckling och personal med rätt kompetens spelar en viktig roll för en region som ska kunna möta ekonomiska, personalmässiga och demografiska förändringar. Måluppfyllelse Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamheten bedrivits enligt den verksamhetsinriktning och budget som förbundsfullmäktige fastställde att gälla för år Delårsrapporten är översiktlig till sin karaktär och ger endast möjlighet att redovisa exempel på måluppfyllelse. Exemplen avser såväl den löpande som den projektbaserade verksamheten utifrån de strategier, prioriterade områden och aktiviteter som anges i verksamhetsinriktningen för Samverkan och gemensamt agerande Viktigt för den mellankommunala samverkan är de utvecklingsarbeten som initieras i sociala styrgruppen och i chefsnätverken. Exempel på sådana frågor under året är etablerandet av en GR-gemensam plattform ensamkommande barn och unga, förslaget på harmonisering av färdtjänstregler, handlingsplan EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer samt arbetet med nytt hälsooch sjukvårdsavtal. För att undersöka hur GR-kommunerna kan stärkas i rollen som part gentemot Västra Götalandsregionen har en utredning om GRs uppdrag genomförts. Kompetensutveckling I syfte att stimulera kompetensutveckling medverkar kommunalförbundet regelmässigt till att kompetenshöjande insatser genomförs i form av exempelvis konferenser och mötesplatser. Några arrangemang bland många under året rör bemötande inom färdtjänsten, palliativ vård och omsorg, äldre med psykisk ohälsa/missbruk, insatser för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården, delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt bistånd och Mötesplats IFO. Integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU i Väst) Kommunerna erbjuds kontinuerligt FoU-stöd, bland annat i form av handledning, FoU-cirklar, studier, utvärderingar och seminarier. Ett exempel på FoU-studie rör vårdcentralernas arbete med att minska den undvikbara slutenvården och återinskrivningar bland sköra äldre. Ett annat exempel är utvärderingen av Västbus där FoU-arbetet också innebar ett kontinuerligt stöd i systematiskt förbättringsarbete. Spridningsaktiviteter kopplas regelmässigt till de olika FoU-projekten, det är en viktig uppgift för GR att bidra till att kunskap når ut och kan bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling. Den sociala dimensionen av en hållbar tillväxt För att underlätta analysen av social sammanhållning och andra faktorer som spelar roll för ett socialt hållbart samhälle har aktörer som var för sig genomför mätningar för social hållbarhet, regionalt och nationellt, samordnat sig. Bland annat har Mätverket för barns hälsa och livsvillkor bildats tillsammans med Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, SKL med flera. Seminarier på temat På spaning efter social hållbarhet och en studieresa för att ta del av Malmökommissionens erfarenheter har arrangerats som inspiration till att hitta vägar för kommunerna att samarbeta mer tvärande kring social hållbarhet. Boende GR bidrar till att utveckla och sprida kunskap kring strategisk bostadsplanering och tillgänglighet, samt närma sig frågor om bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. En studie om hur äldre upplever tryggheten i trygghetsboende har bland annat avslutats. GR samverkar med olika aktörer för att utreda förutsättningarna för ett regionalt utvecklings- och innovationscenter för boendemiljö, tillgänglighet och ny teknik för äldre, där akademi, kommun, näringsliv och pensionärsorganisationer gemensamt bidrar till nya lösningar. Barn För att socionomer som arbetar med myndighetsutövning riktad till barn och unga ska få goda förutsättningar för sitt arbete har en handlingsplan tagits fram gemensamt för GR- 21

25 GRs delårsbokslut 2015 kommunerna. Den ligger till grund för kompetensinsatser under olika faser av yrkesutövningen. Den plattform för ensamkommande barn och unga som förbundsstyrelsen beslutade om i mars 2015 etablerades under hösten, och GR undersöker olika finansieringsmöjligheter för att kunna bidra med olika insatser. En webbutbildning tas fram för materialet Hitta rätt som vänder sig till ensamkommande barn och unga som grund för nationell spridning. Skolan är vital för alla barns och ungas livsvillkor, och GR Välfärd bidrar bland annat med process- och implementeringsstöd vid införande av rutiner och utveckling av samverkan vid skolfrånvaro. Ett samarbete sker med Gryning Vård AB i kunskapsbaserat utvecklingsarbete för kvalificerade vårdinsatser. Ungas framtidsutsikter Ett FoU-projekt för mobiliserande trygghetsarbete pågår, där det är prioriterat att utveckla offensiva sätt att bemöta social oro och destruktiva gruppbildningar. En utvärdering av SSPF (Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) i Göteborg och Mölndal avlutades under året. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) GR verkar kontinuerligt för kunskapsutveckling inom missbruksområdet och bland annat har en utvärdering av cannabisbehandling för unga vuxna genomförts. Under året har det kommit nya nationella riktlinjer för missbruksoch beroendeområdet där kommunerna får kunskapsstöd genom GR. Mitt i livet med en funktionsnedsättning Chefsnätverket för funktionshinder har fokuserat på att omsätta överenskommelsen om evidensbaserad praktik till goda utvecklingsinsatser varvid en kartläggning och olika metodinsatser genomförts. Satsningen på arbete och sysselsättning i ESF-projektet GRAF har lett vidare till en förstudie där kommunernas fortsatta utvecklingsbehov identifierats. Förstudien ligger till grund för en ESF-ansökan under hösten. Ekonomisk utsatthet Under året har GR arbetat för en handlingsplan som rör kommunala insatser till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet. Initiativ till utvecklingsinsatser inom området försörjningsstöd har tagits, bland annat en nationell ESF-ansökan. Äldre människor En utvärdering pågår av en satsning i samverkan mellan Göteborgs Stad och Göteborgs universitet på att införa evidensbaserad praktik inom äldreomsorgen. Nätverket för äldreomsorgs- samt hälso-och sjukvårdschefer har bland annat initierat en FoU-studie med syfte att öka kunskaperna om/hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som erbjuds i GR-kommunerna överensstämmer med äldres faktiska behov. FoU i Väst startar också ett nätverk för nyckelpersoner som arbetar med förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre i medlemskommunerna där syftet är att bidra till kunskapsutveckling och regionalt lärande inom området. e-samhället GR medverkar i en länssamverkan för samordnad verksamhetsutveckling med IT-stöd med särskilt ansvar för frågor som rör mobilitet (finansieringen är dock inte kopplad till sociala styrgruppen). Kunskapsbaserad socialtjänst Den nationella satsningen på en kunskapsbaserad socialtjänst (överenskommelse om Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten), omfattar för GRs del samordning av satsningen för GR-kommunerna samt stöd inom områdena barn och unga, funktionshinder och ehälsa samt öppna jämförelser. Planeringen är att satsningen avslutas i och med det här året och en angelägen fråga är hur de goda erfarenheterna kan leva vidare. EU-arbete Flera EU-ansökningar har lämnats in under året, ansökningar som ska möjliggöra gemensamt utvecklingsarbete i angelägna frågor, bland annat om ensamkommande barn och unga samt kompetensstöd för arbete och sysselsättning vid funktionsnedsättningar och/eller psykisk ohälsa. Området bevakas, och frågan om aktuella utlysningar är ständigt aktuell i chefsnätverken Samverkan med utbildningsanordnare/ lärosäten Rekryteringsbehovet inom det sociala området förutsätter en bra dialog och samarbete mellan socialtjänsten och utbildningsanordnarna. GR bidrar genom Vård- och omsorgscollege till att samarbetet förbättras och ansvaret tydliggörs mellan utbildningsanordnare samt arbetsliv inom vård och omsorg. Den verksamhetsförlagda utbildningen vid institutionerna för socialt arbete och vårdvetenskap, Göteborgs universitet, hanteras av GR. GR bidrar vidare i utbildningar, nätverk, seminarier och andra sammanhang tillsammans med universitetet. l 22

26 GRs delårsbokslut 2015 Utbildningsgruppen Utbildningsgruppens utgångspunkter I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på utbildning och kompetensutveckling på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av ett hållbart välstånd. (Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2015). Satsningar på livslångt lärande är kvalificerade och kostsamma. I syfte att bedriva utbildningsverksamhet kostnadseffektivt och med ständig kvalitetsutveckling i fokus har inom ramen för GRs verksamhet landets mest omfattande regionala samarbete på utbildningsområdet etablerats. Vid jämförelser med de två andra storstadsregionerna kan konstateras att GRs medlemskommuner hävdar sig mycket väl avseende kvalitet och effekter av insatserna på skolområdet samtidigt som verksamheten bedrivs mer kostnadseffektivt än i Stockholms- och Malmöregionen. Utbildningsgruppens vision Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet. Den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av till exempel geografisk, administrativ, teknisk, social eller kulturell art. Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Måluppfyllelse per den 31 augusti 2015 När det gäller måluppfyllelse kan konstateras att Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt perspektiv, dels ett som ska verka för ett öppet utbildningslandskap. Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens ram 1. Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner. Måluppfyllelse Pedagogiskt Centrum (PC) är en stark kraft inom skolutveckling i Göteborgsregionen. Satsningar sker inom exempelvis ledarskapsförsörjning, kollegialt lärande, upplevelsebaserat lärande, hållbar utveckling och att motverka avbrott på gymnasiet. Framtidens ledare arbetar med chef- och ledarutveckling genom att arbeta med försörjning, utveckling och marknadsföring av kommunalt ledarskap i regionen. Merparten av GRs kommuner använder idag verktyget praktikplatsen.se i sitt arbete med samordning av praktik inom olika skolformer. Under våren skedde en lansering av det nya verktyget praktikplatsen.se som ger än bättre förutsättningar att möta kommuner och andra organisationers behov. Vidare sker ett omfattande arbete med att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan skola och arbetsliv. Samtliga GR-kommuner och flertalet fristående aktörer använder idag GR läromedel för såväl medie- som läromedelsförsörjning. Antalet anslutna enheter uppgår idag till 1 326, varav 81 är friskolor. GR Utbildnings ledar- och professionsnätverk verkar fortsatt för att medlemskommuner och fristående aktörer på ett effektivt sätt möter aktuella reformer och implementeringsinsatser. Nätverken medverkar direkt i utformning av regionala samverkansavtal så som nya samverkansavtalen 2015/ /19 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt andra regionala överenskommelser. Nätverken har också bidragit till regiongemensamma utvecklingsprojekt. 2. Hundra procent av brukarna av detta utbud ska instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp ibland annat brukarenkäter. 23

27 GRs delårsbokslut 2015 Måluppfyllelse Årets utvärderingar är ännu inte färdigställda inom Pedagogiskt Centrums verksamhet. Då flertalet av satsningarna är av mer processinriktad karaktär utvärderas projekten kontinuerligt och projektens innehåll anpassas efter detta. Praktikplatsen har löpande kontakt med användarna av vårt IT verktyg för samordning av praktik och andra former av samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta sker bland annat genom återkommande fysiska träffar för utvärdering av verktyget och genom support på mail eller telefon. Genom daglig och löpande kontakt med användarna av GR Läromedels tjänster säkerställs en nöjdhet hos brukarna. Utöver detta genomförs enkäter med jämna intervall. Den nära kontakten med användarna medför en god möjlighet för användare att lämna synpunkter och tankar, såväl kring GR Läromedels tjänster, som kring innehållet i dem. Utöver läromedels- och mediedistribution genomför GR Läromedel ett stort antal aktiviteter, såsom årlig läromedelsmässa och kompetensutvecklingstillfällen. Dessa aktiviteter visar på mycket hög nöjdhet. Nöjdheten med GR Läromedels verksamhet framgår inte minst i den enkät som genomförts och som visar att 86,6 procent av respondenterna anser att utbudet i GR Läromedels medieverksamhet motsvarar de behov man har i sitt uppdrag. GRs webbtjänst utvecklas ständigt, med nya möjligheter till återkoppling direkt i webbgränssnittet. Samtidigt arbetar GR Läromedel aktivt med information och nyhetsutskick, varför förankringen med skolor lokalt kan anses som mycket god. Gymnasieantagningen genomför en SYV-enkät efter årsskiftet 2015/2016. I samverkan med Göteborgs arbetsmarknad och vuxenutbildning och med stöd av Skolverket genomför GR Vux ett omfattande utvecklingsarbete när det gäller uppföljningsoch effektstudieverksamheten inom vuxenutbildningen, projekt SAM3, som röner stort intresse nationellt. 3. Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande och såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer. Måluppfyllelse GR Utbildnings samtliga verksamhetsområden, vänder sig till alla skolformer i såväl fristående som kommunal regi. Pedagogiskt Centrums verksamhet riktar sig till både kommunala och fristående skolor. Skol- och kompetensutvecklingsinsatserna omfattar samtliga skolformer. Vidare arbetar Pedagogiskt Centrum även med ett flertal aktörer som på olika sätt är verksamma inom utbildningslandskapet, exempelvis universitet och högskolor. Praktikplatsens verksamhet omfattar de flesta skolformerna (ej förskola). Utöver traditionell praktik inom skolan omfattar verksamheten aktiviteter för bland annat arbetsmarknadspraktik och integrationspraktik i samarbete med bland annat Göteborg Stad. GR Läromedels verksamhet omfattar idag samtliga skolformer. Ständigt sker även kontaktskapande med olika utbildningsaktörer, såsom Göteborgs universitet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, för att skapa de bästa förutsättningarna för regionens elever. 4. Verksamheterna ska medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Måluppfyllelse PC driver tillsammans med SKL utvecklingen och uppbyggnaden av Pluginnovation.se, vilket är en nationell plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan där aktuell forskning, såväl internationell som nationell, tillgängliggörs. Satsningen finansieras av Europeiska socialfonden. 5. Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka. Måluppfyllelse Pedagogiskt Centrum erbjuder flera pedagogiska spel direkt till elever på grundskolan och gymnasiet. Exempel på detta är se/fhc och Inom Praktikplatsens fokusområde för grundskolan ser vi en ökning av antalet bokade praktikplatser via praktikplatsen. se, och totala antalet användare har även ökat. Vidare sker även en breddning av antalet program inom högskolan och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) som är anslutna till praktikplatsen.se. Genom GRs webbtjänst ges möjlighet till elevinloggning, och genom detta ges såväl elever som lärare tillgång till över titlar för strömmande film. Då GR helt slutat med fysisk filmhantering innebär det att allt material som finns att tillgå är i strömmande form, vilket ger elever större möjligheter att ta del av hela utbudet. Under året (till och med ) har filmströmmar startats genom GRs webbtjänst. Av dessa utgörs av elevkonton och av lärarkonton. Antalet startade filmströmmar via elevkonton i jämförelse med motsvarande period föregående år ökat med Detta innebär en ökning med 28 procent. GR Utbildnings vidareutvecklade IT-system för gymnasieantagning togs i bruk antagningsåret I det gränssnitt som vänder sig till elev är elevens behov kopplat till gymnasievalet i fokus. Valet av funktion och design präglas av användarvänlighet ur ett elevperspektiv. 6. Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas; - av rationalitet exempelvis genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt 24

28 GRs delårsbokslut 2015 samt; - av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling. Måluppfyllelse Pedagogiskt Centrum utvecklar under 2015 digitala verktyg som på varierande sätt stödjer och stärker utbildningslandskapet, inom exempelvis kompetensförsörjning, studie- och yrkesvägledning, bedömning för lärande, hållbar utveckling, sex och samlevnad och avbrottsproblematik. Verktygen syftar till att ge elever och yrkesverksamma inom skolan bättre förutsättningar att nå goda resultat och ökad måluppfyllelse. Under våren har en helt ny version av praktikplatsen.se lanserats. Idag erbjuder verksamheten ett mycket modernt system för all form av praktikhantering och även andra former av samverkan mellan skola och arbetsliv. Det nya systemet bygger på en mer kvalitetssäkrad process med automatiserade funktioner som kommer att underlätta för alla användare i systemet. Parallellt med detta utvecklas en digital plattform för förberedelse av praktik på grundskolan som ska fungera som en guide i arbetet med praktik detta är ytterligare ett led i vår vision i att skapa effektiva, enkla och moderna digitala tjänster för våra användare. Under året har GR Läromedel lämnat fysisk film och arbetar idag enbart med medietjänst i strömmande form. Detta möter på ett betydligt bättre sätt en alltmer digitaliserad skola, där tillgången till olika plattformar, såsom datorer, surfplattor och smarta telefoner är ett mycket vanligt inslag i vardagen. Genom olika former av kompetensutvecklande insatser arrangerar GR Läromedel mötesplatser med fokus på ett modernt lärande. Genom läromedelsdistributionen ökar andelen e-läromedel ständigt. Gymnasieantagningens vidareutvecklade IT-system för gymnasieantagning, Indra2, togs i bruk antagningsåret Antagningssystemet är utvecklat och fortsätter att utvecklas i nära samverkan med samtliga användargrupper; elev, studie- och yrkesvägledare, organisationsansvariga, rektorer med flera. Detta för att säkerställa antagningsarbetet, möta respektive användargrupps behov och främja ett effektivt arbetssätt. GR driver en vidareutveckling inom området statistik, analys och interkommunala jämförelser och detta via ett dynamiskt statistikverktyg. IT-verktyget möjliggör bättre tillgång till antagningsstatistik och ger möjligheter för regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering. Statistikverktyget erbjuds GRs medlemskommuner. Projekt för vidareutveckling av IT-modul som stödjer arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret påbörjades Projektet syftar till att tillhandahålla ett modernt digitalt verktyg för Göteborgsregionens kommuner i arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret. Utvecklingsarbetet genomförs i nära samarbete med kommunerna via referensgruppsarbete och via GRAA-nätverket (nätverket för det kommunala aktivitetsansvaret.) Mål för Utbildningsgruppens arbete med det öppna utbildningslandskapet Långsiktiga samverkansavtal avseende förskola samt vuxnas lärande ska slutas. Måluppfyllelse Idag finns samverkansavtal för samtliga skolformer inom ramen för GR-samarbetet, vilket är helt unikt för svenska förhållanden. Generella mål för Utbildningsgruppens arbete Arbetet ska biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna. Måluppfyllelse För sjunde året i rad har GR genomfört en storstadsregionjämförelse, där några nyckeltal inom utbildningssektorn i de tre storstadsregionerna jämförs. Även i den senaste mätningen hävdar sig GR väl och man kan konstatera följande: GR har högst andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. GR har lägst andel gymnasieelever på introduktionsprogrammen. GR har högst andel 20-åringar som är behöriga till universitet och högskola. GR har högst andel invånare år som deltar i komvuxutbildning. Utbildningsgruppen har två övergripande mål; Det ena är att tillse att så många ungdomar som möjligt antas till sitt förstahandsval, det andra är att skapa en så effektiv utbildningsorganisation som möjligt. I Göteborgsregionen antogs vid slutantagningen 80 procent av de antagna eleverna in på sitt förstahandsval. I Stockholmsregionen var motsvarande siffra 71 procent. I Göteborgsregionen var skolornas fyllnadsgrad 87 procent och i Stockholmsregionen 85 procent. Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av utbildningsresurser och att därigenom optimera de kommunala utbildningsinsatsningarna ur både ett ekonomiskt och kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitetsjämförelser ska utvecklas ytterligare. Måluppfyllelse GRs 13 medlemskommuner har under en lång rad av år jämfört kostnader för skolverksamheterna samt dessas kvalitetsutfall i termer av meritvärden med mera. För fjärde året 25

29 GRs delårsbokslut 2015 i rad genomförs under våren 2015 en gemensam mätning av elevers upplevda trivsel, där enkäter genomförs i åk 2, 5 och 8 i grundskolan samt i åk 2 på gymnasiet. Svarsfrekvensen har ökat varje år, från cirka 60 procent år 2011 till 80 procent i senaste. En hög svarsfrekvens bidrar till hög legitimitet, vilket är en förutsättning för att använda underlaget i det systematiska kvalitetsarbetet. Vård- och omsorgscollege, som är initierat av parterna på arbetsmarknaden inom vård- och omsorg, har gått i mål med att samtliga 13 kommuner ingår i lokalt certifierade college. Det innebär att de har nått upp till de nationellt uppsatta kvalitetskriterierna för samverkan mellan skola och arbetsliv för kompetensförsörjning nu och i framtiden på gymnasial och yrkeshögskolenivå. VO-College Göteborgsregionen har därmed totalt nio lokalt certifierade collegesamarbeten. Intresset för utbildning inom vård- och omsorg har ökat en del i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen överträffar intresset de platser som kan erbjudas. Teknikcollege Göteborgsregionen är fortsatt den mest omfattande teknikcollege-regionen i landet med sju certifierade lokala teknikcollege. Flest antal utbildningsanordnare, studerande inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt yrkeshögskoleutbildningen finns inom GR. Teknikcollege, som ägs av industrirådet, har 2014 certifierat Alingsås kommun, vilket innebär att kommunen bland annat uppfyller de uppsatta kvalitetskriterierna för samverkan skola och arbetsliv. Teknikcollege Göteborgsregionen står inför en återcertifiering som ska genomföras 2016, där arbetet redan har påbörjats. Den nationella handledarutbildningen för teknikcollege har lanserats och kommer att implementeras under 2015/2016. l 26

30 GRs delårsbokslut

31 GRs delårsbokslut 2015 Kommunal samverkan regional styrka Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nöd vändigt att kommunerna löser frågor tillsammans inom olika områden. GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte i regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen, både nationellt och inter nationellt. Det över gripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare. Sammanfattningsvis har GR till uppgift att skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhets utbyte, svara för planering av regional karaktär, aktivt bevaka regionens intressen genom uppvaktningar, remiss yttranden etc, driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna, samordna och stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder, erbjuda service/sambruk på områden där den enskilda kommunens resurser är otillräckliga. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 28

32 Ärende 2

33 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen GRs medverkan i och fortsatta finansiering av Mistra Urban Futures Fem år med Mistra Urban Futures Mistra Urban Futures är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling med målet att utveckla ny kunskap i samarbete mellan forskning och praktik. Centrumet har fyra plattformar, det vill säga samarbetskonstellationer, mellan universitet, myndigheter, regioner och städer, i Kapstaden (Sydafrika), Kisumu (Kenya), Manchester (Storbritannien) och Göteborg (Sverige). Centrumet grundades 2010 då 7 organisationer i Västsverige; Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen gjorde en gemensam ansökan till Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra. Mistra beviljade finansiering för en uppbyggnadsfas och en första fas och de 7 konsortieparterna har svarat upp med motfinansiering. Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, finansierar dessutom den internationella verksamheten. Alla 7 konsortieparternas resursbidrag och åtagande regleras i ett konsortialavtal. Ambitionen är att påbörja en andra fas och att centrumet därefter ska vara självgående och världsledande inom hållbar stadsutveckling. Centrumet har även tre associerade parter: White, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Trafikverket. Dessa bidrar med arbetstid i projekt och utveckling av centrumet och deras insatser regleras i särskilda avtal med centrumet. Under 2015 har en utvecklingsrapport, en så kallad progress report, tagits fram. Rapporten beskriver vad centrumet åstadkommit de fem första åren, från och vilka lärdomar som gjorts. Läs rapporten här: 1

34 Göteborgsregionens kommunalförbund Mistra Urban Futures har som forsknings- och kunskapscentrum skaffat sig en position i den vetenskapliga framkanten och utvecklats till en global aktör för att förändra och utmana praktik och forskning inom hållbar stadsutveckling. Mer än 70 projekt har genomförts eller är pågående och mer än 400 publikationer såväl rapporter som artiklar och avhandlingar har listats på centrumets hemsida Erfarenheterna från den första perioden , ligger till grund för ett gemensamt arbete med en strategisk plan för nästkommande period I den strategiska planen beskrivs Mistra Urban Futures inriktning att genom medskapande på lokal och global nivå, ta fram kunskap som underlättar en omställning till mer rättvisa, gröna och tillgängliga städer och storstadsregioner. Utvecklingsrapporten och den strategiska planen har legat till grund för en utvärdering som Mistra genomfört under våren 2015 med hjälp av en oberoende, internationell utvärderingspanel. Utvärderingspanelen överlämnade sin rapport till Mistras styrelse i maj. I rapporten konstateras att det i fortsättningen är viktigt att Mistra Urban Futures roll stärks på den globala arenan. Samverkan med internationella partners behöver stärkas och partnerskapet kan även behöva utvidgas med ytterligare strategiskt viktiga aktörer. Flera steg i den riktningen är redan tagna, bland annat genom medverkan i FN:s arbete med nya hållbarhetsmål som ska ersätta milleniemålen (sustainable development goals). Dessutom sker dialog med utökade noder i Stockholm och Malmö i Sverige och Bangalore i Indien. Mistras (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) styrelse fattade i september ett beslut om en fortsatt finansiering av centrumet Finansiering minskar dock årligen med 4 mkr från och med 2017 och framåt för att ge incitament till alla parter att säkra ett självgående centrum 2019 och framåt. GR:s medverkan i och nytta av Mistra Urban Futures Göteborgsregionens kommunalförbund GR har bidragit med både kontantinsatser och egenfinansierad tid under de senaste fem åren. I nätverk och dialog har Göteborgsregionens kommuner initierat forskningsprojekt utifrån regionens gemensamma utmaningar och behov, som handlar om social hållbarhet, urbana stationssamhällen, medborgardialog, näringsliv i stadsutveckling samt stads- och landsbygdsutveckling för en hållbar framtid. GR-kommunerna har en viktig roll som testarenor och omsätter kunskap som tas fram i 2

35 Göteborgsregionens kommunalförbund praktiken. Mistra Urban Futures ger även en möjlighet till benchmarking och erfarenhetsutbyte med andra storstadsregioner internationellt. GR sammanställer sedan 2011 årligen en rapport som återspeglar hur GR:s arbete med hållbar stadsutveckling i Mistra Urban Futures ser ut och vilken nytta kommunerna har av en medverkan i kunskapsutvecklingen. Rapporten bygger på den samverkan och kunskapsuppbyggnad som bland annat sker i GR:s Mistra Urban Futures nätverk där alla 13 medlemskommuner deltar i mer eller mindre omfattning. Den senaste rapporten återfinns i bilaga och samtliga rapporter finns att läsa på: Former för GR:s och övriga konsortieparters medfinansiering Den totala omsättningen för Mistra Urban Futures under perioden har varit ca 235 miljoner kronor, varav Mistra (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) och Göteborgskonsortiet svarat för ca 30 procent vardera. Göteborgskonsortiet har svarat för ca 73 miljoner kronor, varav 38 miljoner kronor varit i form av in-kind, d.v.s. som arbetstid. Utöver detta tillkommer finansiering från Sida, associerade parter (Trafikverket, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Boverket och White), internationella parter och externa finansiärer, så som exempelvis Vinnova, Forskningsrådet Formas, Energimyndigheten och EU. Alla konsortieparter bidrar med kontanta medel samt in-kind (arbetstid), med varierande fördelningar och förpliktar sig att samverka inom ramen för centrumet genom ett konsortialavtal. GR:s del i finansieringen för har varit kr i kontanta medel, det vill säga transferering av kr i kontanta medel från GR till centrumet. Dessutom har GR bidragit med kr för att finansiera arbetstid och nätverk (in kind). Investeringarna som görs framöver syftar till att skapa ett centrum som kan fortsätta vara verksamt även efter den tidsbegränsade finanseringen från Mistra. Det är nödvändigt att under 2016 forma en strategi för framtida organisation, partnerskap och finansiering. Detta kan komma att förändra behovet av insatser och finansiellt åtagande från alla konsortieparter, inklusive GR. Förslag till beslut Att i samverkan med övriga konsortieparter stödja det gemensamma lärandet och kunskapsuppbyggnaden inom Mistra Urban Futures Att som en av sju konsortieparter bidra med finansiering av centrumet 2016 på samma nivå som Det innebär transferering av kr 3

36 Göteborgsregionens kommunalförbund i kontanta medel från GR till centrumet samt resurser för att finansiera arbetstid och nätverk (in kind) med kr Totalt innebär det kr. Att ge förbundsdirektören i uppdrag att genom arbetet i konsortierådet bidra till att forma en strategi för framtida organisation, partnerskap och finansiering för centrumet. Att GR:s medfinansiering i Mistra Urban Futures som tidigare hanteras i ordinarie budgetprocess. Göteborg Helena Söderbäck /Lisa Ström 4

37 Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures Göteborgsregionens kommunalförbund

38 Förord EN AV GR:s VIKTIGASTE ROLLER är att bygga kunskap för framtiden. GR är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden (ur Verksamhetsinriktning och budget för GR 2016). Rapporten som du håller i din hand ges sedan 2011 ut årligen för att återspegla hur GR:s arbete med hållbar stadsutveckling i Mistra Urban Futures ser ut. Rapporten bygger på den samverkan och kunskapsuppbyggnad som sker i GR:s nätverk för Mistra Urban Futures där alla 13 medlemskommuner deltar i större eller mindre omfattning. Vill du veta mer om arbetet eller något särskilt projekt är du varmt välkommen att kontakta undertecknad! Lisa Ström Samordnare Mistra Urban Futures, Göteborgsregionens kommunalförbund Bilder framsidan: Mostphotos, Bildarkivet, Tony Dahl GR 2

39 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Mistra Urban Futures aktuellt Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan Nätverket för Mistra Urban Futures AKTUELLA UTMANINGAR OCH PROJEKT Dialog med näringslivet Stationsnära planering Socialt hållbar stadsutveckling Dialog i stadsbyggandet Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och koppling till människa och miljö Urban grönska Flera projekt DISKUSSION KRING KOMMUNERNAS ERFARENHETER OCH FORTSATTA MEDVERKAN MEDVERKAN I RAPPORTEN Bild: Clara Engstrand, Emilie Göransson. 3

40 1. Inledning 1.1 Mistra Urban Futures aktuellt 2015 Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling som ska ta fram verkningsfull och relevant kunskap i samverkan mellan praktik och akademi. I det arbetet finns fyra plattformar i Göteborg (Sverige), Manchester (Storbritannien), Kisumu (Kenya) och Kapstaden (Sydafrika). Centrumet bygger på samverkan mellan näringsliv, intresseorganisationer, allmänhet och myndigheter och har tre huvudfinansiärer. Dessa är Göteborgskonsortiet som består av sju parter (Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL (Svenska miljöinstitutet), Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola), Mistra (stiftelsen för miljöstrategisk forskning) och Sida (styrelsen för internationellt utvecklingsarbete). Forskningsprojekten finansieras även av externa forskningsfinansiärer så som exempelvis Vinnova och Forskningsrådet Formas. Centrumet har också tre associerade parter: White, SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut) och Trafikverket som bidrar med arbetstid och kompetens i projekt. Det pågår dessutom utveckling av ett mer strukturerat samarbete med Skåne, Stockholm och den nationella plattformen för hållbar stadsutveckling. Under 2015 har en utvecklingsrapport, en så kallad progress report, tagits fram. Rapporten beskriver vad centrumet har åstadkommit under de fem första åren, , och vilka lärdomar som gjorts. Mistra Urban Futures har som forsknings- och kunskapscentrum skaffat sig en position i den vetenskapliga framkanten och utvecklats till en global aktör för att förändra och utmana praktik och forskning inom hållbar stadsutveckling. Mer än 70 projekt har genomförts eller är pågående och mer än 400 publikationer såväl rapporter som artiklar och avhandlingar har listats på Centrumets hemsida Illustration: 4

41 Den totala omsättningen för Mistra Urban Futures under perioden har varit ca 235 miljoner kronor, varav Mistra och Göteborgskonsortiet svarat för ca 30 procent vardera. Göteborgskonsortiet har svarat för ca 73 miljoner kronor, varav 38 miljoner kronor varit i form av in-kind, dvs. som arbetstid. Erfarenheterna från den första perioden ligger till grund för ett gemensamt arbete med en strategisk plan för nästkommande period I den strategiska planen beskrivs Mistra Urban Futures inriktning att genom medskapande på lokal och global nivå ta fram kunskap som underlättar en omställning till mer rättvisa, gröna och tillgängliga städer och storstadsregioner. Utvecklingsrapporten och den strategiska planen har legat till grund för en utvärdering som Mistra genomfört under våren 2015 med hjälp av en oberoende, internationell utvärderingspanel. Utvärderingspanelen överlämnade sin rapport till Mistras styrelse i maj och styrelsen fattade i september ett beslut om en fortsatt finansiering av centrumet Investeringarna som görs framöver syftar till att skapa ett centrum som kan fortsätta vara verksamt även efter den tidsbegränsade finanseringen från Mistra. 1.2 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan För GR innebär en medverkan i Mistra Urban Futures att vi stärker bilden av Göteborgsregionen internationellt i strävan efter en mer hållbar stads- och regionutveckling. Vi skapar även lokal nytta och mervärden genom en ökad analys och kunskapsproduktion i pågående arbete och processer. Flera strategiska frågor som är väsentliga inom GR:s verksamhet under de kommande åren, så som regionförstoring och satsningar på trafikinfrastruktur men också det livslånga lärandet och en fungerande arbetsmarknad, har en direkt koppling till Mistra Urban Futures prioriterade områden rättvisa, gröna och tillgängliga städer. 1.3 Mistra Urban Futures nätverk Gemensam kunskapsproduktion är ett måste för att kunna möta framtidens krav på förändring. Praktiska erfarenheter och kunskaper från kommunerna är därför en viktig del för att vi ska hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och samhällsproblem i städer. Nätverkets syfte och uppgift är att: Bidra till att ta fram kunskap som är relevant och kan göra skillnad för människor och miljö i städer, genom att bevaka kunskapsbehov i medlemskommunerna uppmärksamma intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser i medlemskommunerna sprida resultat och kunskap i medlemskommunerna bidra till årlig uppföljning av GRs medverkan i Mistra Urban Futures Nätverket träffas sex gånger per år. Du kan läsa mer om nätverket på Upplägget i den här rapporten är att kort redogöra för vilka forskningsprojekt och sammanhang som GR driver och medverkar i samt kommunernas erfarenhet och nytta av medverkan i Mistra Urban Futures. 5

42 2. Aktuella utmaningar och projekt GRs MISTRA URBAN FUTURES NÄTVERK har under identifierat sex fokusfrågor som är relevanta för GR att fokusera på inom Mistra Urban Futures. Dessa sex fokusfrågor utgör teman på nätverkets träffar, och för varje träff utses en kommun vars kontaktperson är värd för mötet. Kontaktpersonen planerar mötet tillsammans med samordnaren på GR och bjuder in relevanta aktörer inom temat, som forskare, myndigheter eller företrädare för näringslivet. Syftet med träffarna är att föra GR:s arbete inom Mistra Urban Futures framåt genom att både sprida kunskap från pågående projekt, men även lyfta kommunens utmaningar och initiera projektutveckling som kan berika pågående processer i kommunerna. Kontaktpersonerna har ett ansvar för att bjuda in relevanta personer från sin organisation till nätverksträffarna och på så sätt sprida kunskapen. Följande kapitel är indelat utefter dessa teman och beskriver vilka projekt och kunskapsbyggande aktiviteter som GR medverkar i inom ramen för temat. Under rubriken flera projekt beskrivs initiativ och projekt som inte direkt kopplar till något tema eller spänner över flera teman. 2.1 Dialog med näringslivet Affärsdriven stadsutveckling Affärsdriven stadsutveckling är en fortsättning på Mistra Urban Futures pilotprojekt Affärsdriven hållbar stadsutveckling som pågick Syftet med Affärsdriven stadsutveckling är att bygga ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som tar ett samlat grepp på samverkansprocesser och affärsmodeller för innovation och hållbar stadsutveckling. GR, Business Region Göteborg (BRG) och Göteborgs Stad medverkar tillsammans med andra samhälls- och forskningsaktörer i kunskapsprocessen. Näringsliv i stadsutveckling Nära kopplat till Affärsdriven stadsutveckling har en arbetsgrupp bestående av GR, BRG, SP, VGR, Kungälvs kommun, Mölndals stad, Göteborgs stad och Ale kommun genomfört en kunskapsöversikt inom Mistra Urban Futures med fokus på näringsliv i stadsutveckling. Kunskapsöversikten Näringslivets geografi och omvandling beskriver området näringsliv i stadsutveckling utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Rapporten omfattar såväl teoretiska avsnitt kring befintlig forskning och teoribildning som praktiska exempel från de tre svenska storstadsregionerna. Rapporten har presenterats och diskuterats under en workshop då även Trafikverket, branschorganisationer och forskare från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet deltog. Syftet har varit att identifiera kunskapsluckor och möjliga vägar framåt för att bättre belysa näringslivsutveckling kopplat till stadsutveckling utifrån hållbarhet. Övergripande frågeställningar som kunskapsöversikten lyfter som viktiga att studera vidare är: Vad blir effekten av dagens tillväxtstrategier och samhällsplanering på näringslivsutveckling i olika delar av regionen? Hur tar dessa regionala strategier sig uttryck på lokal nivå? Hur skiljer det sig mellan kommuner som växer, stagnerar 6

43 eller har en minskande befolkning? Vilken betydelse har platser och geografiska förutsättningar avseende näringslivsutveckling i växande städer respektive orter med minskande befolkning? Vilka är hållbarhetskonsekvenserna av den förda tillväxtpolitiken och planeringen? Vad är kommunens respektive regionens roll och handlingsutrymme? Vilket inflytande har politiken och vilka är begränsningarna? Hur kan en bättre dialog och ett fördjupat samspel mellan näringsliv samt kommunala och regionala aktörer underlätta för en omställning och en mer hållbar planering och lokalisering för näringslivet? 2.2. Stationsnära planering Det urbana stationssamhället vägen mot ett resurssnålt resande Det urbana stationssamhället är en kunskapsprocess inom vilken delprojekt och aktiviteter genomförs i syfte att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering. Genom en styrgrupp bestående av representanter från Trafikverket, GR, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Mistra Urban Futures möjliggörs gränsöverskridande arbete. I dagsläget medverkar elva kommuner i projektet. Ytterligare kommuner är inkopplade i samband med olika delprojekt. Processledningen består under 2015 av Ulf Ranhagen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)/SWECO, Amie Ramstedt, GR, och Alice Dahlstrand, Trafikverket. Alla delprojekt och aktiviteter utgår från följande sju fokusområden som identifierats som utmaningar av projektparterna. Buller, vibrationer och risker Dialog och samverkan Livsstilsvärden, identitet och platsmarknadsföring Struktur i ett hållbart samhälle och design Markanvändning och markvärden Flexibla hållbara transporter Stationens roll för ett omland I ett av delprojekten fokuserar bl.a. Västra Götalandsregionen, Region Halland, ett flertal kommuner och Göteborgs universitet med stöd av Tillväxtverket på Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland. Projektet har resulterat i en kunskapssammanställning om tidigare forskning, en kartläggning med statistik över utvecklingen i tio orter med eller utan tågstation och slutligen en rapport baserad på djupintervjuer Illustration: Emilie Göransson. 7

44 Illustration: Emilie Göransson. med boende i tre mindre stationssamhällen. En annan viktig fråga för att möjliggöra en utveckling av stationssamhällen är säkerhet och en god ljudmiljö. Trafikverket tillsammans med SP och White Arkitekter har inom ramen för projektet arbetat fram en förstudie. I studien konstateras att det finns stora möjligheter till utveckling av tekniska innovationer och att fokus borde ligga på att åtgärda buller vid eller nära källan. Det finns även potential att utveckla processerna, öka möjligheter att tillgodoräkna sig åtgärder och utveckla modeller för både beräkning och finansiering. Den komplexitet av intressen och aktörer som är involverade vid stationsnära utveckling för att samverkan och dialog är av yttersta vikt. Men hur kan man samverka i komplexa planerings- och utvecklingsprocesser? Hur kan man lära av varandra? Det är något som varit i fokus i en förstudie som genomförts av Högskolan i Malmö, Högskolan i Halmstad, Radar arkitektur, Region Halland i samarbete med GR, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Mistra Urban Futures och ett flertal kommuner. Förstudien har bl.a. genom ett flertal fokusgrupper studerat förutsättningar för yrkesverksamma planerare att lära sig arbeta med hållbar stadsutveckling på innovativa sätt. Utifrån förstudien har en ansökan lämnats in till Formas för fortsatt forskning på temat Design-lab för hållbara stationssamhällen: stöd för professionellt lärande i urban planering. Lena Hopsch, Chalmers arkitektur, har ansökt om utbyte mellan Chalmers och Oslo School of Architecture and Design (AHO). Tanken är att tillsammans med stationssamhällen runt Oslo och i Sverige fokusera på hur man kan utveckla urbana stationssamhällen som tar avstamp i ortens historiska identitet istället för att applicera en generell utformning och struktur. En nyckelfaktor för att lyckas med livspusslet är effektiv organisering av transportbehoven. Den egna bilen kan lätt uppfattas som den enklaste lösningen. Ett bilberoende stationssamhälle är varken energismart, attraktivt eller yteffektivt. Delprojektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen fokuserar därför på frågor kopplat till hållbar lokal mobilitet och en effektiv markanvändning. Ett stort antal projektdeltagare från bl.a. Svenska miljöinstitutet IVL, SP, Viktoria Swedish ICT, Chalmers, Ale, Alebyggen, Balder, ICA, VGR, GR m.fl. deltog i den första fasen av projektet som medfinansierades av VINNOVA. Denna fas har slutrapporterats och ansökan om finansiering för nästa steg är inlämnad. Inför fortsättningen har ytterligare parter inkluderats i form av bl.a. Lerums kommun, Svensk fastighetsförmedling, Handelsbanken, Bzzzt, Skanska, HSB, Derome och Jutabo. Ambitionen är att utveckla en incitamentsplattform för hållbart resande och beräkningsverktyg riktade mot olika grupper. Chalmers, GR och Mistra Urban Futures har i samarbete lämnat in en ansökan om att finansiera en industridoktorand som kommer att ha fokus på att studera processen för att utveckla stationssamhällen i Göteborgsregionen och Kapstaden. Projektet arrangerade under våren 2015 en workshopdag om pendelparkeringar och god ljudmiljö med fyra konkreta kommunala case. I workshopen medverkade åtta olika kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket, VGR, Västtrafik, Kungliga Tekniska Högskolan, SP, Göteborgs Stad, White Arkitekter, Chalmers och Transportøkonomisk institutt, TØI. Under workshopen genomfördes praktiskt arbete med stöd av sakkunniga som enligt utvärderingen gav nya kontakter och insikter hos deltagarna. Arbetsmetoden kan komma att utvecklas i kommande arbetet. 8

45 2.3 Socialt hållbar stadsutveckling Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer KAIROS KAIROS är ett transdisciplinärt forskningsprojekt med fokus på hållbarhetens sociala dimension. Utgångspunkten för projektet är det sätt på vilket globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och ställer nya krav på delaktighet och medskapande. I projektet har flera rapporter och kunskapsunderlag tagits fram om Styrning av offentlig sektor i rättvisa och socialt hållbara städer, Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap, Ungas medskapande och Dialogens roll och former. Inom projektet pågår framtagning av en slutrapport och spridning av resultat samt identifiering av fortsatt relevant arbete. Delad stad Projektet Delad stad har genomförts i samarbete mellan Mistra Urban Futures, Kungliga tekniska högskolan KTH, Boverket och Göteborg stad och har handlat om att klargöra stadsbyggandets roll för social hållbarhet och för frågor som relaterar till urban segregation och utanförskap. Forskningsprojektet har mött ett stort intresse och vilja till utveckling bland tjänstemän. En slutsats i projektet är att stadsbyggandet har betydelse för sysselsättning och integration, men i mycket liten utsträckning används strategiskt för att minska segregation och för att utjämna livsvillkoren. Sociala konsekvenser är sällan beskrivna i stadsbyggnadstermer. Projektet har testat verktyget stadsrumsanalyser i syfte att stärka både evaluering och dialogprocessen samt att ta reda på när arkitekturen spelar roll och på vilket sätt. Ett antal utmaningar som har lyfts fram i projektet är bland annat svårigheten att omvandla intentioner som rör hållbarhet i praktiken, t.ex. i detaljplaner och i projekt och infrastruktursatsningar. Det är även en utmaning att styra investeringar till de platser i staden/regionen där de behövs för att vi ska kunna utveckla regionen i en mer hållbar riktning. Projektet visar också att det behövs mer kunskap och verktyg för att säkerställa att stadsbyggnadsförändringar verkligen leder till minskade rumsliga orättvisor. En annan slutsats är att professionen behöver stärkas, både egen kunskap och förståelsen för betydelsen av hur vi bygger men också för att förbättra kommunikationen med samhället i stort. Sociala värden i stadsdelsomvandlingar Projektet Socialt hållbar stadsdelsomvandling indikatorer och verktyg har utgått från ett identifierat behov hos fastighetsägare och andra att finna sätt att analysera den sociala påverkan som renoveringar av fastigheter, liksom omvandlingar av större grannskap, kan tänkas ha i framtiden. Med social påverkan menas här frågor relaterade till livskvalitet och rättvisa, så som hälsa, trygghet, inomhusmiljö, buller, hyresnivåer och bostadsstandarder. Att finna sätt att analysera hur planerade renoveringar kan tänkas påverka livskvalitet och rättvisa i våra städer är relevant, inte minst i en tid då många bostadsområden i Sverige står inför behov av upprustningar och energieffektiviseringar. Projektet har pågått under vår- och höstterminen 2014 och har framförallt bestått av utformandet av indikatorer parallellt med genomförandet av en litteraturstudie och ett antal fallstudier. 9

46 2.4 Dialog i stadsbyggandet Samverkansarbete och forskning kring medskapande i Gråbo Lerums kommun har konstaterat att kommunens Vision 2025 och Pilot Gråbo inte kan lyckas utan ett nära samarbete med medborgarna. Lerums kommuns arbete med medborgardialog och medskapande har studerats av en forskare från Chalmers tekniska högskola under tre år, som ett följeforskningsprojekt inom Mistra Urban Futures. Forskningen har resulterat i flera artiklar, seminarier och en forskningsrapport. En utvärdering av forskningens resultat pekar på flera slutsatser som har lyfts som förslag på beslut till Lerums kommunstyrelse. Slutsatserna handlar om att utveckla kommunens förmåga till ett effektivt samtal med medborgarna, undersöka hur medskapandeprocessen ska kunna göras representativ och att förstärka kommunikationen med dem som bor och verkar i Gråbo. En ansökan är inlämnad till Formas om att möjliggöra spridning kring forskningens resultat både till nätverk inom GR men även till SKL. Medborgardeltagandets effekter: en kartläggning och utveckling av den kommunikativa planeringens omfattning, former och resultat Projektet kommer att genomföras i samarbete mellan KTH och Göteborgs universitet tillsammans med Boverket, Trafikverket, SKL, Mistra Urban Futures, GR, Göteborgs Stad, samt kommunerna Alingsås, Lerum, Tjörn, Malmö, Lund, Landskrona, Stockholm, Botkyrka, Upplands Väsby och Nacka. Projektet finansieras av Formas och medverkande parter. För det första vill projektet fylla kunskapsluckor om medborgardeltagande i planeringen genom att skapa ett översiktligt underlag för diskussionen om hur deltagande kan och bör gå till och vad det har för betydelse. Genom att kartlägga deltagandepro- 10

47 cesser i de tre största stadsregionerna i Sverige under perioden syftar projektet till att förstå deltagandets omfattning och fokus samt form och resultat. Omfattning och fokus rör frekvens, skala, geografi och vilka frågor som berörs i deltagandeprocesser, faktorer som kan peka på hur den kommunikativa planeringen faktiskt ser ut idag, var den sker och vad den handlar om. Form fokuserar på hur deltagarna väljs ut (till exempel slumpvis eller genom riktad rekrytering), hur man kommunicerar i processen och hur kopplingen mellan deltagandeprocessen och de politiska besluten ser ut. Vem är involverad och hur? Hur omfattande är deltagandet, dialogen eller samarbetet? Vilka verktyg används för att skapa förutsättningar för deltagande? Deltagandets resultat handlar om vilka effekter deltagandeprocessen har på planeringspraktiken i beslut, planer och i utformning av den fysiska miljön. Tar sig deltagandearbetet in i översiktsplaner, detaljplaner eller visioner, förändrar deltagandet planeringspraktiken och får det synliga och påtagliga effekter i stadslandskapet, t.ex. i form av byggnation, förändrad utformning eller skyltning? För det andra är syftet att analysera hur deltagandearbetet, vad gäller omfattning, fokus, form och resultat, påverkar planeringens legitimitet, effektivitet och rättvisa och hur det skulle kunna utvecklas praktiker för att stärka sambandet mellan medborgardeltagandet och dessa tre värden. I november 2014 genomfördes en konferens i Göteborg med temat Framtidens stadsbyggnadsdialoger rättvisa, legitimitet och effektivitet, då över 200 personer deltog. 11

48 12

49 2.5 Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och koppling till människa och miljö MEI-metoden En kombination av materialflödesanalys och livscykelanalys för att utvärdera ändamålsenligheten och potentialen för kommunala åtgärder i arbetet med att nå uppsatta miljömål är ett projekt inom Mistra Urban Futures som drivs av IVL och Chalmers och till största delen är finansierat av Formas. Projektet handlar om att utveckla och testa en ny unik metod som syftar till att mäta miljöpåverkan från konsumtion av resurser. Ambitionen är att metoden ska kunna användas som ett verktyg för att utveckla strategier, mål och åtgärder för en mer hållbar konsumtion på lokal, regional och nationell nivå. Ett annat projekt som kallas Innovationer för avfall som resurs och är ett samarbete mellan SP, Lots Design, IVL, Stena Recycling, Borås Energi och Miljö samt Kretslopp och Vatten i Göteborgs stad har i år fått medel från Vinnova. I projektet finns också en aktörsgrupp med representanter från olika intressenter, bl.a. GR. Projektet tar utgångspunkt i att dagens system för att samla in och ta hand om avfall inte är tillfredsställande, varken för hushåll eller för de intressenter som bidrar med tjänster för att omvandla avfall till resurser. Projektet vill skapa innovationer som ändrar fokus från avfallshantering till hantering av värdeskapande resurser redan i insamlingsledet. Bild: Bildarkivet.se 2.6 Urban grönska Ekosystemtjänster IVL har tillsammans med Härryda kommun, GR, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Mistra Urban Futures tagit fram en projektansökan till Vinnovas utlysning Innovationer för ett hållbart samhälle. Projektet avser att ta fram ett innovativt verktyg för ekosystemtjänster som ska kunna användas i samhällsplaneringen. Syftet med projektet är att tydliggöra vilken påverkan en exploatering har på ett områdes ekosystemtjänster. 13

50 Bild: Tony Dahl. Detta behöver klarläggas i god tid innan exploateringen äger rum. Genom en komplett planering i tidigt skede kan utbyggnaden planeras bättre i syfte att kunna bevara, utveckla och stärka ekosystemtjänster i landskapet. Beslut meddelas i oktober. Om projektet beviljas kommer det att pågå i två och ett halvt år mellan februari 2016 och juli Grön produktion Grön produktion är ett utvecklingsprojekt som handlar om att skapa förutsättningar för stadsnära odling med ekonomisk bärighet i och omkring staden. Projektet leds av Chalmers Tekniska Högskola, IVL och Studiefrämjandet och drivs i nära samverkan med Länsstyrelsen Västra Götaland, Pilotprojektkontoret, Stadsjord, Göteborgs Stad genom Utveckling Nordost, Fastighetskontoret samt Miljöförvaltningen, Changemaker och Coompanion. Fokus i projektet har varit andelsjordbruk och utbildningsinsatser. Projektet har avslutats under året och presenterat en slutrapport. VGR, Studiefrämjandet och Länsstyrelsen i Västra Götaland kommer att fortsätta arbeta med att utveckla affärsmodellen andelsjordbruk. Andelsjordbruk eller Community Supported Agriculture (CSA) innebär ett jordbruk som utförs som ett partnerskap mellan konsument och lantbrukare där ansvar och risker men också skörden delas. Partnerskapet kan vara att köpa en del av skörden i förväg (självplock på gården) eller att teckna en prenumeration på grönsaker (grönsakslåda). Alla andelsjordbruk har tre gemensamma kännetecken, det vill säga närodlat, betalning i förväg och veckovis leverans eller skörd. Stad och land Hur planeras ett stadsnära landskap utifrån de utmaningar och den omställning samhället står inför? Hur ser en planering ut som utgår från landskapets värden och samtidigt ger möjlighet till nya näringar? Hur kan vi dra nytta av den stora mängden människor med erfarenheter från jordens alla hörn när vi planerar för framtiden? Det är frågor som ställs i en pågående process som kallas LAB 190 och som testar nya former för tillämpning av den Europeiska Landskapskonventionen. Västarvet/VGR har tillsammans med kommunerna, GR och Länsstyrelsen initierat en utvecklingsprocess med målet att utveckla området längs med väg 190. Processen ska fånga upp och samla pågående initiativ i kommuner, region och näringsliv, bland de boende och inom föreningslivet, och koppla samman dessa under en längre period. Ambitionen är att koppla forskning till utvecklingsarbetet. Den 4 maj anordnades ett seminarium på temat Stads- och landsbygdsutveckling för en hållbar framtid då drygt 40 forskare och tjänstemän medverkade. 14

51 2.7 Övrigt WISE Välbefinnande i den hållbara staden Inom forskningsprojektet WISE Well-being In Sustainable cities bedrivs forskning i syfte att analysera hur en omställning till ett hållbart samhälle kan kombineras med åtgärder som ökar människors välbefinnande. I WISE-projektet har en rapport som heter Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar tagits fram. Rapporten illustrerar konsumtionsbaserade scenarier som beskriver olika beteendeförändringar avseende energianvändning i bostäder, bilresor, flyg, mat och annan konsumtion. Syftet är att analysera och kommunicera hur en övergång till ett koldioxidsnålt samhälle kan se ut och hur det kan påverka människors välbefinnande. Hur kan vardagen se ut år 2050 då klimatmålen uppnåtts? GR är involverade i delprojektet Future Happiness Challenge som har tagit fram ett Ipad-spel för att på ett spännande och tydligt sätt kommunicera rapporten. Ungdomar som idag går i gymnasiet har stor möjlighet att driva den hållbara utveckling som är så nödvändig för att vi ska klara av att vända trenden med ökande utsläpp. Elever från Lindholmens tekniska gymnasium, Lerums gymnasium och Uddevalla Gymnasieskola har medverkat i workshops där deras tankar, idéer och inspiration inför spelproduktionen har samlats in. Spelet finns nu att ladda ned som app. GR medverkar även i ett delprojekt om beslutsmodeller. Delprojektet har tidigare undersökt om och hur Trafikverkets nationella planeringsinriktning, baserad på underlag från prognosmodellen Sampers, kan kombineras med en målstyrd regional planering med K2020 som konkret exempel. Illustration: Stockholm Environmental Institute. 15

52 Arbetet har därefter gått vidare och Jessica Berg (Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI) och Helena Karresand (Linköpings Universitet) arbetar i dagsläget tillsammans med arbetsgruppen där Trafikverket, VGR, GR och Göteborg stad ingår med en forskningsstudie där ett antal typhushåll i arbetsmarknadsregionen Göteborg analyseras för att beskriva hur minskad bilanvändning kan påverka tidsanvändningen i vardagen. Den 27 mars i år genomfördes ett seminarium då tjänstemän från lokal, regional och nationell nivå medverkade för att diskutera resultat från de olika delstudierna. Hållbara livstilar Projektet Hållbara livsstilar drivs av Göteborg Stad inom Mistra Urban Futures. GR medverkar i projektets styrgrupp och genom Lerums kommun i projektets arbetsgrupp. Projektet syftar dels till att synliggöra vad hållbara livsstilar innebär samt hur man på lokal och regional nivå kan underlätta hållbara livsstilar i Västra Götaland. Dessutom finns en ambition att genom medverkan i FN:s program för Hållbara Livsstilar inhämta kunskaper och utbyta erfarenheter med andra aktörer i Sverige och resten av världen om hur man arbetar på lokal och regional nivå för att underlätta hållbara livsstilar. Fortsättning av GAPS-projektet Mistra Urban Futures har under drivit ett internationellt pilotprojekt Governance and Policy for Sustainable Cities (GAPS) med syftet att kartlägga och jämföra utmaningar, strategier och åtgärder inom hållbar stadsutveckling. Projektet omfattar fyra plattformar: Göteborg, Kapstaden, Kisumu och Manchester. Arbetet på Göteborgsplattformen har drivits av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och forskare från förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Varje plattform har studerat sin region, där Göteborgsplattformen greppat om hela storstadsregionen, Göteborgsregionen. I den första fasen av projektet har tre utmaningar identifierats och beskrivits: social polarisering (segregation), bristande infrastruktur samt klimatförändringar. I den andra fasen har syftet varit att undersöka hur dessa utmaningar hanteras i GR:s strategi Hållbar tillväxt från 2013 samt graden av sammanhållning i Göteborgsregionens hållbarhetspolitik. Rapportens författare beskriver hur en berättelse om svag hållbarhet med betoning på ekonomisk tillväxt, regionförstoring och urban förtätning på bekostnad av de ekologiska och sociala dimensionerna burits fram av en samlad åsiktskoalition (cohesive discourse coalition). Även kritiska åsiktskoalitioner har identifierats inom politiken, på tjänstemannanivå och i civilsamhället men utan tecken på strategiskt genomslag i det övergripande tillväxtorienterade samhällsperspektivet. Efter (och oberoende av) GAPS-studien har GR:s övriga styrdokument reviderats det vill säga förbundsordning, verksamhetsinriktning och budget med en tydligare betoning av den sociala hållbarhetsdimensionen. Under hösten 2015 ska ett uppföljningssystem av indikatorer tas fram för att kunna följa upp GR:s olika mål med bäring på social hållbarhet, i syfte att över tid kunna visa på förutsättningarna för och graden av uppnådd socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Vilka insatser och verksamheter har varit framgångsrika, vilka andra behöver förändras? Där det genomförda GAPS-projektet undersökt styrningen i GR genom policyanalys av styrdokument och processen i vilken dessa kommit till, föreslås fortsättningsvis en inriktning med fokus på den reella styrning som sker genom den regionala samverkan i GR och genomslaget av denna. 16

53 3. Diskussion kring kommunernas erfarenheter och fortsatta medverkan FÖR ATT UTVÄRDERA GR:s ARBETE i Mistra Urban Futures har nätverket under en nätverksträff diskuterat erfarenheterna och nyttan av Mistra Urban Futures och hur deltagarna i nätverket ser på framtida samverkan. Mistra Urban Futures erbjuder ett yrkesövergripande och forskningsrelaterat forum som är positivt för kommunerna att ha tillgång till. Den samverkan som skett hittills i Mistra Urban Futures har gett idéer kring nya arbetssätt. Seminarier, nyhetsbrev och nätverksträffar ger nytta i form av kompetenshöjning. Resultaten och kunskap som kommit fram är möjlig att överföra till praktiska projekt, men det är en utmaning att förankra i kommunerna. Överlag upplever de kommuner som är delaktiga att de drar nytta individuellt, men skulle kunna dra mer nytta organisatoriskt. Fortsättningsvis ser nätverket gärna att Mistra Urban Futures kan stötta kommunernas tvärsektoriella arbete för att hitta nya perspektiv och belysa målkonflikter. Exempel på några aktuella utmaningar som kontaktpersonerna i nätverket lyfter är parkeringsfrågor och parkeringsnormer för boende och handel. Hur kan vi hitta nya innovativa lösningar som ligger i linje med framtidens hållbara livsstilar? En annan utmaning är behovet av att förtäta med fler bostäder och att samtidigt bibehålla grönska och grönstruktur. Just nu är Sverigeförhandlingen aktuell i många kommuner. Sverigeförhandlingen är en process som drivs för att 17

54 Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighets järnväg där tågen ska kunna köra i 320 km/h och även tittar på infrastrukturprojekt som ska förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm. Det hade varit intressant att inom Mistra Urban Futures studera vilka sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenser processen får på längre sikt. En viktig fråga att bygga kunskap kring fortsättningsvis är vad hållbar stadutveckling innebär för mindre orter i en storstadsregion och hur stads- och landsbygdsutveckling hänger samman. GR:s nätverk för Mistra Urban Futures upplevs av deltagarna som ett funktionellt sammanhang för kunskapsuppbyggnad och diskussion. Deltagarna får möjlighet till erfarenhetsutbyte, inspiration från olika forskningsprojekt och aktuell forskning. Nätverket är idag inriktat på teman och ger möjlighet för kontaktpersonerna i nätverket att bjuda med kollegor med koppling till respektive tema. Deltagandet är ofta högt på nätverksträffarna, men består av olika personer varje gång, vilket gör att nätverket mer liknar ett forum. Nätverket upplevs inte ha en stark funktion när det gäller förankring och kommunikation till andra delar av kommunen än samhällsbyggnadssektorn. Det är därför viktigt att jobba ännu mer med kommunikation framöver för att kunna synliggöra kunskapen och arbetet som drivs i nätverket och på så sätt förankra kunskap som tas fram i nära samarbete med forskning till en bredare målgrupp i kommunerna. På grund av att kontaktpersonerna i nätverket i dagsläget till stor del har koppling till samhällsbyggnad är det dessutom viktigt att kommunicera resultat från olika Mistra Urban Futures projekt till andra nätverk med politiker och tjänstemän inom GR. l l l 18

55 4. Medverkan i rapporten Följande personer ingår i nätverket för Mistra Urban Futures och har medverkat i framtagning av rapporten: Lisa Ström, samordnare Mistra Urban Futures, GR Ale kommun: Annika Friberg (miljöplanerare) och Magnus Blombergsson (stadsarkitekt) Alingsås kommun: Johanna Carlsson (samhällsplanerare) Göteborg stad: Pia Borg (planeringsledare) Härryda kommun: Lotta Kjällström (administrativ chef på samhällsbyggnadssektorn) Kungsbacka kommun: Elin Johansson (verksamhetschef, planavdelningen) Kungälvs kommun: Monica Wincentson (översiktsplanerare) Lerums kommun: Johanna Wahlqvist (miljöcontroller) Lilla Edets kommun: Cecilia Friberg (mark- och exploateringschef) och Sara Bylund (planingenjör) Mölndal stad: Kenneth Fonden (planchef) Partille kommun: Maria Gunnarsson (planeringchef) Stenungsunds kommun: Erika Bjernhagen Börkén (utvecklingsledare) Tjörns kommun: Christina Harling (planarkitekt) Öckerö kommun: Sofia Wiman (planarkitekt) och Anna Westergården (planarkitekt) 19

56 Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Sandstens, Göteborg. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 20

57 Ärende 3

58 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelsesärende Till förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:59 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Näringsdepartementet daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till beslut Att godkänna förslag, daterat Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth, Per Kristersson

59 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Per Kristersson En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:59 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Näringsdepartementet daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Bostadsplaneringskommittén har på regeringens uppdrag utrett de regelverk som styr den fysiska planeringen och hur framtagandet av planeringsunderlag på regional nivå tillgodoser bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet. Utredningen har utvärderat det nuvarande systemet med regionplanering enligt 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL, liksom den särlagstiftning som avser Stockholms län. Utredningen har utvärderat hur nuvarande regionalplanering förhållit sig till dels systemen med regionala utvecklingsstrategier respektive länsplaner för transportinfrastruktur, dels regionala program för trafikförsörjningen. Utredningen har även beaktat på vilket sätt planeringsinstrumenten och genomförandet kan stärkas. Kommittén har vidare utvärderat hur samordningen av bostadsförsörjningsfrågorna på regional och kommunal nivå fungerar i dag och hur nämnda regler förhåller sig till bestämmelserna i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Även samarbetet och ökad samordning av planer, program och strategier mellan olika regionala aktörer har utvärderats med utgångspunkt i vilken hänsyn som bör tas till ett nationellt och regionalt perspektiv vid den fysiska planläggningen i kommunerna. Bostadsförsörjningsbehoven har utretts för att se hur dessa bättre kan tillgodoses genom ökad regional samordning bland annat genom att involvera planeringen av kollektivtrafik och infrastruktur i bostadsplaneringen. Utredningens huvudfokus är att studera hur nationella, regionala och kommunala planeringsinstrument bättre kan samverka för att uppnå det övergripande syftet, med krav på hållbar tillväxt, att bättre

60 Göteborgsregionens kommunalförbund förutsättning för bostadsförsörjning. Detta avses kunna ske på samma sätt i alla landets regioner. Utgångspunkterna som utredningen lyfter fram för att klara kraven på bostadsförsörjning och hållbar utveckling är följande: Öka samordningen mellan berörda planeringsslag och mellan kommunal, regional och nationell nivå. Bättre samordning mellan olika planeringsslag bör kunna leda till en mer långsiktig och effektiv samhällsplanering. Regional fysisk planering bidrar att synliggöra, förändra och utveckla den fysiska miljön och dess strukturella förutsättningar. Den regionala nivån anses lämplig för detta ändamål för att den placerar in den fysiska miljön inklusive bebyggelsen i ett större geografisk sammanhang än vad varje enskild kommun kan göra. Fysisk planering påverkar dessutom en regions utveckling och har därför betydelse för fler än bara enskilda kommuner. Den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret ska inom sitt län ha i uppgift att bedriva regional fysisk planering. Kansliets kommentarer GR som regionplaneorgan Kommunerna inom Göteborgsregionen har frivilligt gått samman för att hantera frågor som behöver lösas på regional nivå. Plattformen för arbetet är i enlighet med kommunalagen och en förbundsordning är upprättad för att reglera samarbetet. (Bifogas) Göteborgsregionens kommunalförbund är i dagsläget Sveriges enda av regeringen utsedda regionplaneorgan enligt PBL. GR har så varit sedan 1988 sedan möjligheten skapades i och med PBLs införande I Göteborgsregionen har sedan 1940-talet regionplanering bedrivits aktivt med formella regionplaner antagna 1944, 1963 och Under senaste 15-års perioden har regionplaneringsarbetet skett genom en sk rådslagsprocess med fokus på process snarare än formell plan. GR konstaterar att kommitténs utgångspunkter för utredningen och slutsatser väl stämmer överens med det arbete som bedrivs i göteborgsregionen idag och den samverkan med och mellan medlemskommunerna som sker i övergripande regionala frågor. Behov av regional planering GR delar kommitténs uppfattning att behovet av regional samordning av övergripande regionala frågor, såsom bostads-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering är stort. Det geografiska området där samverkan bör ske är starkt knutet till den nytta samverkan ger.

61 Göteborgsregionens kommunalförbund Funktionella indelningar som stärker frågeställningen gör samverkan betydligt enklare än om administrativa avgränsningar styr. GR har erfarenhet från samverkan då det funktionella storstadsområdet delades av tre landsting, en landstingsfri kommun och tre länsstyrelser. Då upptog samverkan, till icke försumbar del, av arbeten för att överbrygga de problem gränser skapar istället för att främja regional utveckling. GR kan utifrån dessa erfarenheter konstatera att en indelning som omfattar funktionella eller administrativa delregioner leder till suboptimeringar. Samhällsplanering på regional nivå GR instämmer i utredningens analys att korsbefruktningen mellan olika planeringsystem kan förbättras. Alltför många planeringsfrågor ligger kvar i det egna stupröret och optimeras efter de egna uppsatta målen med suboptimering som följd för den totala samhällsutvecklingen. Utredningen har utvärderat regionplaneringen i Stockholms- och Göteborgsområdena. Utvärderingen ger bland annat att den bedrivna regionplaneringen, inom GRs försorg, uppfyller den funktion som eftersträvas att ge en gemensam plattform, viljeinriktning och utgångspunkt för den lokala och mellankommunala planeringen. Däremot anser utredningen planernas genomförande vara oreglerat. Detta ses av utredningen som en svaghet. Det tar tid att skapa tillit Genom den långa tradition av regional samverkan som finns i Göteborgsregionen har det gemensamma arbetet inom ramen för rådslagsprocessen resulterat i en rimlig uppdelning av ansvar mellan den kommunala planeringsnivån och den regionala. Gemensamma överenskommelser resulterar i kommunal uppföljning i till exempel översikts- och detaljplaner. Man kan säga att i Göteborgsregionen är det kommunerna som genomför regionplaneringen i enlighet med de regionala överenskommelserna.

62 Göteborgsregionens kommunalförbund Kungälvs översiktsplan baserad på GRs strukturbild ger en utvecklad tolkning av kommunens vilja och dess roll i ett regionalt sammanhang. Inom infrastrukturplaneringen har GR uppdraget och ett mandat från medlemskommunerna att samordna investeringsplaneringen både på den regionala och den nationella nivån för Göteborgsregionen. Under senare tid sker detta även på uppdrag av Västra Götalandsregionen som är planupprättare. Inom kollektivtrafikplaneringen är GRs förbundsstyrelse, från och med 2015, utsedd att vara det delregionala kollektivtrafikrådet som stöd för den operativa kollektivtrafikplaneringen som sker inom Västra Götalandsregionen. Inom den regionala bostadsplaneringen har GR under lång tid arbetat på att skapa gemensamma insikter kring hur bostadsmarknaden fungerar i Göteborgsregionen. Bland annat har konferenser genomförts i syfte att skapa en plattform för kunskapsutbyte och gemensamma studier i bostadsfrågan tillsammans med branschens företrädare, kommuner, länsstyrelser, bostadsbolag, fastighetsförvaltare och ägare m.fl. För tillfället pågår en gemensam studie kring värdeskapande stadsutveckling där syftet är att med evidensbaserade analyser få insikter kring hur ekonomiska faktorer påverkas av hur staden utformas. Delaktighet grund för överenskommelser GR anser att genomförandet av en gemensam viljeinriktning bäst görs genom frivillighet. Baserat på att den kommun eller organisation som

63 Göteborgsregionens kommunalförbund själv deltagit i framtagandet av den gemensamma överenskommelsen också med kraft kommer genomföra sin del i planen. Införande av mer eller mindre tvingande regelverk anser GR inte främjar genomförandegraden om inte viljan finns. Och finns viljan är behovet av regler mindre. Detta är en insikt som tidigt formulerades i Regionplan för Göteborg med omgivningar på följande vis, Här (i regionplaneringen), som annars, är kunskaperna den oersättliga ingrediensen, viktigare än formler och föreskrifter. Det är så mycket mer anledning att lägga tonvikt vid detta förhållande, att planen bör ha karaktären av klarläggande utredning, som kommunerna icke bli formellt bundna av de förslag till tekniska lösningar som planen kan anvisa. Utredningen konstaterar att GRs ovan nämnda rådslagsprocess som metod för att skapa förankring tycks vara bättre än förfarandereglerna i PBL. GR vill påstå att syftet med rådslagsprocessen inte är att förankra, i den meningen att komma överens kring ett givet underlag, utan att skapa delaktighet i att skapa gemensamma överenskommelser. Därav skapas viljan hos alla involverade parter att genomföra gemensamt uppsatta överenskommelser. I GRs arbete är, trots olika sektorsplaneringsområden som regionplaneringen arbetar med, de gemensamt framtagna och antagna måldokument inom ramen för rådslagsprocessen, Uthållig tillväxt, 2006 och Hållbar tillväxt 2013 grunden för vårt arbetet. Det är sannolikt en utopi att sträva mot, men svårt att uppnå, sammanfallande planer och program för infrastruktur-, kollektivtrafik och bebyggelseplanering både i tid och geografi. Att de dessutom skall sammanfalla med mandatperioder och olika behov av lång eller kortsiktighet ökar troligen svårighetsgraden väsentligt. Statens otydliga styrning Utredningen konstaterar, med rätta, att det råder en asymmetri i hur fördelningen av ansvar och uppgifter är organiserade i Sverige. Det finns landsting, samverkansorgan och länsstyrelser som samtliga kan ha samma ansvar och uppgifter men där förutsättningarna att kunna ta ansvar ser olika ut. GR tolkar att staten önskar kunna styra kommunernas planering genom en för landet enhetligt regelsystem men samtidigt öppnar upp för regionala skillnader genom lagstiftningen. I realiteten anser GR att staten ger otydliga och olika besked vilket riskerar att regionala olikheter består.

64 Göteborgsregionens kommunalförbund Länsstyrelsen i Västragötaland senaste analys av bostadssituationen i länet. Streckad linje är GRs uppfattning av storstadsregionens gemensamma bostadsmarknadsområde utbredning Regional flernivå styrning GR konstaterar att kommunerna innehar planmonopolet med självbestämmanderätt. Detta innebär att mandatet att planera markoch vatten inom kommunen åligger kommunen. Om staten vill ändra på detta förhållande och ge sig ökat mandat att styra planläggningen borde detta tagits upp i utredningen. Utredningen konstaterar att morgondagens samhälle och samhällsutveckling står inför nya utmaningar. Detta reflekterar även behoven av en förändrad syn på planeringen. Planeringen kan inte själv styra utvecklingen lika lite som en enskild aktör kan göra det. Utredningen menar att i ett mer komplext samhälle behöver beslutsprocesser liknas vid samverkansprocesser där olika aktörer från politik till intresseorganisationer deltar. En hierarkisk styrning, med olika organisationer och beslutsmandat, leder till mindre överskådlighet för inblandade aktörer, medborgare och företag. GR delar utredningens problembeskrivning och att samhällsplaneringen bör utgå från en systemsyn. GRs arbete med regional flernivå styrning, rådslagsprocessen, har sin grund i delaktighet och delade insikter. Ingående organisationer kan utifrån sin roll och sitt mandat verka för gemensamt uppsatta mål.

65 Göteborgsregionens kommunalförbund Det geografiska territoriets mandat Utredningen konstaterar vidare att den kommunala nivån är begränsande geografiskt när det gäller bostadsplanering när efterfrågan av bostäder sker på en regional funktionell nivå. Utredningen anser att kommunerna många gånger saknar både kunskap om och möjligheter att påverka planeringen för betydande delar av de hushåll som planeringen för bostadsförsörjningen behöver omfatta. Utredningen pekar även på att detta förhållande är orsaken till att bostadsbyggandet är lågt. Kommunerna brister i förmåga att planera följsamt med marknaden, både vid ökande som vikande efterfrågan. Utredningen är även kritisk mot att staten saknar förmåga och i viss mån viljan att göra avvägningar mellan det 100-tal nationella mål som har upprättats av staten. Sammantaget så leder planeringen till ineffektivitet, otydlighet och brist på strategiskt agerande anser utredningen. GR delar utredningens uppfattning att staten har saknat en strategi för styrning av bostadsförsörjningen. Samtidigt konstaterar GR att bostadsförsörjningsmandatet är kommunalt och att en diskussion med kommunerna lyfter frågan kring för vem bostadsbyggandet är till för. Hur kan även personer med olika ekonomiska och sociala förutsättningar, få möjlighet att flytta till regionen? Som exempel kan nämnas, hur kan nyanländas bostadsbehov hanteras i ett bostadsförsörjningsprogram? I denna diskussion behöver staten ta en aktiv roll. GR delar utredningens slutsats att eftersom det idag saknas en aktör med samlat ansvar för bostadsförsörjningen på varken nationell eller regional nivå så bör detta inrättas. Bostadsplaneringskommitténs förslag Bestämmelser om regional fysisk planering ska regleras i en ny lag om regional fysisk planering. 7 kap. PBL och lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län ska upphöra att gälla. Utredningen föreslår att regional fysisk planering ska vara ett uppdrag i hela landet och ha länet som indelningsgrund. Uppdraget föreslås vara att; 1. utreda regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 2. upprätta, anta och aktualitetspröva ett regionalt fysiskt program för länet, som ska avse regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö 3. föra dialog med berörda parter som förhandlar om medfinansiering i bostadsbyggande och infrastrukturprojekt,

66 Göteborgsregionens kommunalförbund 4. lämna underlag om sådana frågor som rör regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, motsvarande aktörer i berörda län, de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs, 5. yttra sig enligt 3 kap. 15 PBL över förslag till översiktsplaner 6. inom länet under tiden de är utställda, verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och 7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan Det regionala fysiska programmet skall vara vägledande för kommunala översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Programmet skall även visa hur hänsyn har tagits till riksintressen enligt 3 och 4 kap. i miljöbalken samt hur hänsyn har tagits till och hur programmet har samordnats med planeringen för transportinfrastruktur, regional tillväxt, kollektivtrafik och kommunernas bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet. Programmet skall aktualitetsprövas under varje mandatperiod. Programmet skall samrådas vid upprättandet och vid ändringar med berörda kommuner, kollektivtrafikmyndigheter samt länsstyrelsen och andra statliga myndigheter. Länsstyrelsen skall innan antagande lämna granskningsyttrande och i övrigt lämna underlagsmaterial och så långt möjligt bidra till att avvägningar görs mellan allmänna intressen enligt 2 kap. PBL, riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB och övriga relevanta nationella intressen. Länsstyrelsens nuvarande roll som lämnare av underlag, information och råd till kommunerna övertas av den regionala programmupprättaren. Till stöd för arbetet bör staten regelbundet och minst en gång under varje mandatperiod besluta om en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning. En nationell strategi bör behandla frågor som har ett tydligt nationellt strategiskt värde och som syftar till en hållbar utveckling för hela landet. Strategin bör redovisas i en skrivelse till riksdagen. Förslaget föreslås genomföras 1 januari GR anser att en frivillig kommunal samverkan är mer ändamålsenlig för uppställda syften. Storstadsregionens utmaningar och möjligheter är tillräckligt komplexa för att hanteras i ett eget sammanhang utan att för den skull förringa betydelsen av ännu vidare planeringsuppgifter i ett större territorium som Västragötalandsregionen utgör. GR vill i detta sammanhang påpeka att Kungsbacka kommun tillhör Hallands

67 Göteborgsregionens kommunalförbund län. Kungsbacka är som Göteborgsregionens andra största kommun en betydelsefull del av den funktionella storstadsregionen. GR anser slutligen att utredningen inte lyckas visa hur statens överväganden inom bostadsförsörjningen och tillhörande planeringssystem kommer tydliggöras genom införande av bostadskommitténs föreslag. Sammanfattning av GR synpunkter Sammantaget anser GR att analys och problembeskrivning av planeringssituationen i Sverige är väl genomarbetad. Slutsatserna att den regionala nivån behöver stärkas för att minska sektorsplaneringen med syfte att skapa en mer holistiskt baserad planering med systemsyn delas av GR. Även utredningen konstaterar vikten av att planeringen läggs på en funktionell rimlig geografisk nivå. Storstadsregionen i Göteborgsregionen speglas relativt väl av GRs medlemskommuner. GR delar därför inte utredningens slutsats att indelningen bör baseras på samma administrativa grund i hela landet.

68 Ärende 4

69 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Samarbete kring kommunernas medverkan i 3R/Framtidens vårdinformationsmiljö De tre landstingen/regionerna VGR, Stockholms Läns landsting och Region Skåne har beslutat sig för att starta ett utvecklingsarbete för framtidens vårdinformationsmiljö. VGR har bjudit in kommunerna i VG genom VästKom/kommunalförbunden att delta i det regionala arbetet. VästKom har därefter tagit initiativ till ett samarbete med Kommunförbundet Stockholms Län och Kommunförbundet Skåne. Samarbetet går under arbetsnamnet 108 K 108 kommuner. Västkoms styrelse beslöt att det är mycket viktigt att kommunerna i VG deltar i detta utvecklingsarbete och att ge kansliet mandat samt uppdraget att medverka i utvecklingsarbetet samt återkomma med rapport till styrelsen under hösten Föreliggande förstudie har tagits fram som underlag för kommunernas beslut. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

70 Ärende 5

71 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram bifogas handlingarna. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats i samverkan med GRs kollektivtrafiknätverk. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad behandlar ärendet 8 oktober Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth, Amie Ramstedt

72 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Amie Ramstedt Per Kristersson Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat dialogunderlag. Bakgrund och syfte GRs förbundsstyrelse utgör delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen (nedan kallat DKR) och styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad dess beredande organ. Kollektivtrafiknämnden vill senast den 13 november få de delregionala kollektivtrafikrådens syn på Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram- ett dialogunderlag med synpunkter på föreslagen till målstruktur och förslag till prioriterade utvecklingsområden. Under våren 2015 anordnades workshops om trafikförsörjningsprogrammet i de delregionala kollektivtrafikråden. Utformningen av Trafikförsörjningsprogrammet är enligt förslag till organisering för DKR (daterat ) en fråga som bör behandlas av förbundsstyrelsen. Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Enligt överenskommelsen om samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga som kollektivtrafikråden ska enas kring. Det dialogunderlag som Kollektivtrafiknämnden efterfrågar synpunkter på uttrycks i elva punkter. Sju av dessa pekas ut som prioriterade utvecklingsområden till Den största förändringen i programmet är att de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs blir input till det kommande programmet.

73 Göteborgsregionens kommunalförbund Kommentarer I det dialogunderlag som VGR skickat ut är fyra områden markerade som prioriterade utvecklingsområden. I medföljande missiv beskrivs sju utvecklingsområden som prioriterade. Efter dialog med Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat framgår att det är de sju områden som beskrivs i missivet som föreslås vara prioriterade. Sammantaget är förslaget till inriktning bra. Det är särskilt positivt att kopplingen mellan kollektivtrafik och samhällsplanering, hållbart resande och social hållbarhet lyfts fram som prioriterade utvecklingsområden. Nedan följer synpunkter på de elva punkterna i dialogunderlaget. 1 Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Det faktum att gällande strategier föreslås lyftas in i programmet gör det tydligare vilka mål och strategier som gäller för kollektivtrafiken. DKR ser utbyggnaden av en god spårbunden trafik i stråket Göteborg-Borås som en förutsättning för en fortsatt stark utveckling av regionen i linje med Göteborgsregionens mål och strategidokument Hållbar Tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. DKR vill därför understryka vikten av att Målbild Tåg 2035 justeras utifrån arbetet med Götalandsbanan. Utbyggnaden av spårbunden trafik i stråket Göteborg Borås måste dimensioneras för att klara såväl lokala, regionala som nationella behov. Det behöver även utföras en konsekvensbeskrivning för omgivande banor. Mot bakgrund av detta måste ambitionsnivån i Målbild Tåg 2035 höjas för detta stråk i samband med revideringen av Trafikförsörjningsprogrammet. Vid revideringen av trafikförsörjningsprogrammet anser DKR även att kollektivtrafikförsörjningen av Göteborg Landvetter Airport måste säkerställas och utvecklas. I dialogunderlaget föreslås att kollektivtrafiknämndens uppdrag om att utreda förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer ska göras som ett tillägg till Målbild tåg och att målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen fortsatt ska prioriteras. DKR vill påpeka att det är viktigt att fokus ligger på vilken systemstruktur man eftersträvar avseende tågstationer snarare än antalet stationer. Det är även viktigt att koppla anslutande trafik till den systemstruktur eftersträvar och på så sätt koppla mindre orter till stråken. Avseende pris och sortiment bör denna punkt kompletteras så att den även omfattar steg 2 om zonsystemet (se även punkt 7).

74 Göteborgsregionens kommunalförbund 2 Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region I syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken föreslås i dialogunderlaget att personkilometer förs in som ett måltal. Att fokusera på längre resor ligger väl i linje med mål om en förstorad arbetsmarknadsregion. Fokus på de långa resorna får emellertid inte resultera i att allt fokus ligger på arbetsresor. Detta skulle riskera att man bortser från fritidsresandet, resor för inhandling av varor och tjänster och/eller att KomNära och KomTill lösingar 1 nedprioriteras. Om människor inte kan komma till stationen eller förflytta sig inom sitt lokalsamhälle på andra sätt än med bil finns risk för en utveckling där stationssamhällen och knutpunkter förvandlas till pendelparkeringssamhällen och marken i stationsnära lägen används på ett ineffektivt sätt. Många av de resor som görs med bil är korta resor som med fördel bland annat hade kunnat göras med kollektivtrafik. Exempel på en bidragande orsak till att kollektivtrafiken väljs bort kan vara det sätt på vilket taxan är utformad där korta resor blir kostsamma. En annan kan vara bristande matartrafik och möjligheter att gå och cykla till och från målpunkten. DKR vill framhålla att det är angeläget att arbeta för att även kortare resor görs med hållbara transporter. Se även punkt 5. Pendelparkeringar är en viktig pusselbit för de resenärer som inte kan ta sig till stationen på annat sätt. En stor del av de som står på pendelparkeringarna idag bor emellertid inom gång och cykelavstånd från stationen varvid det är viktigt att arbeta för att ersätta dessa bilresor med mer hållbara alternativ. Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha ett hela resan perspektiv. Det kan handla om lokalbussar eller matarbussar till kollektivtrafiknoder och/eller satsningar på gång och cykel. DKR ser därför positivt på utvecklingsområde 5 som handlar om att hållbart resande är mer än bara kollektivtrafik och vill understryka att det finns stora fördelar med att hitta gemensamma strategier för t.ex. utformning och placering av pendelparkeringar och cykelparkeringar, eventuell betalning för pendelparkeringar, lånecykelsystem och andra tjänster. 1 KomNära utgörs av lokala linjer inom närområdet och matarlinjer som ansluter till de mer övergripande näten. KomTill omfattar delar av trafiksystemet som underlättar att komma till kollektivtrafiken. Bland annat parkeringslösningar för bil och cykel samt gångvägar och hållplatser.

75 Göteborgsregionens kommunalförbund Vad avser förslag till mål för resandeutvecklingen ser DKR positivt på uppdelningen mellan stråk, regionala kärnor, tätorter och landsbygd då de har olika förutsättningar. 3 Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om DKR ser mycket positivt på långsiktighet i arbetet med stråken. K2020 utgör här en viktig grund och det är viktigt att det finns tydliga hänvisningar till K2020 i Trafikförsörjningsprogrammet. DKR vill understryka vikten av att stärka de prioriterade stråken enligt strukturbilden. Arbetet med ökad kapacitet för Bohusbanan, Norge- Vänerbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan och Västkustbanan möjliggör både inomregionalt och mer långväga resande. Det är viktigt att kartan och Målbild Tåg uppdateras och kompletteras utifrån det arbete som pågår i stråken, exempelvis vad avser Götalandsbanan. DKR vill även understryka vikten av att det finns en långsiktig plan för Bohusbanan stråket i norr, vilket idag saknas i Målbild tåg Noteras även att kartan behöver ses över då t.ex. Älvängen placerats utanför pendeln vilket innebär att utbudet där är mindre än för orterna dessförinnan. Ett fortsatt fokus på kollektiva tvärförbindelser och knutpunkter för snabba byten utanför centrum är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av Göteborgsregionen. 4 Samhällsplanering och kollektivtrafik Ansatsen att samhällsplanering och kollektivtrafik bör ske i en ömsesidig process är bra och efterfrågad. En ökad tydlighet och samsyn om vad som gäller när kommuner ska exploatera nya områden är efterfrågad. Ytterligare exempel på en fråga som kräver gemensamt synsätt handlar om förutsättningar för att kollektivtrafik ska finnas på plats tidigt när nya områden byggs. Det finns ett stort behov av att utveckla och tydliggöra hur, var och mellan vilka parter denna samverkan för samhällsplanering och kollektivtrafik ska ske på såväl kort, medellång som lång sikt. DKR kan genom sin regionala prägel vara en naturlig part i detta arbete. Dialogunderlaget öppnar emellertid upp för oklarheter vad avser DKR:s förankring och mandat. I dialogunderlaget står att; Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. DKR vill understryka att det är VGR:s och GR:s politiker som möts i DKR. Politikerna i DKR sitter på partimandat och har i uppdrag att se till regionens intressen. DKR vill därför understryka att det krävs tydligare processer för förankring om DKR förväntas företräda varje enskild kommuns intressen.

76 Göteborgsregionens kommunalförbund 5 Hållbart resande är mer än kollektivtrafik DKR ser positivt på att arbete med kombinerade resor lyfts fram. DKR vill framhålla att cykelparkering har en viktig funktion för att koppla samman cykelinfrastruktur med kollektivtrafik. God tillgång till funktionell cykelparkering höjer attraktionskraften hos cykel såväl som för kollektivtrafiksystemet. Därför är det viktigt att se cykelparkering och andra tjänster i form av t.ex. lånecyklar och cykel ombord på kollektivtrafiken ur ett regionalt perspektiv. VGR har stor möjlighet att påverka övriga aktörers insatser och uppmuntra en regional ansats till stöd för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. DKR ser en stor efterfrågan på lånecykelsystem bland regionens kommuner. Frågan är emellertid svår för den enskilda kommunen att lösa varvid DKR vill lyfta fram möjligheten att lånecykelsystem får en regional lösning där VGR har en drivande roll. Detta skulle även ligga i linje med VGR:s utkast till strategi för ökad cykling i Västra Götaland. Precis som tidigare nämnts under punkt 2 ser DKR fördelar med hitta gemensamma strategier kopplat till pendelparkeringar och cykelparkeringar. Både vad avser lokalisering och utformning. Detta inkluderar gemensamma strategier kring avgiftsbeläggning av pendelparkeringar. DKR vill även understryka vikten av att nyttja möjligheten att påverka resebeteende i samband med genomförande av t.ex. Västsvenska paketet och större ny och ombyggnationer. 6 Social hållbarhet utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Det är mycket positivt att fokus ligger på både funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder. Social hållbarhet innefattar emellertid mycket mer. Om fokus bara ligger på funktionsnedsättning och trygghet riskerar man att tappa andra viktiga parametrar så som exempelvis tillgänglighet till kollektivtrafiksystemet. Exempel på åtgärder kopplat till detta skulle kunna vara att planera linjedragningar och turutbud över dygnet för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler grupper. Sträckningar som bidrar till integration eller åtgärder som förenklar för ett mer komplext resemönster med exempelvis hämtning på förskola, handla i matbutiken innan hemfärd är andra exempel. Det skulle även kunna handla om möjligheten att ta till sig information om biljettsystemet oavsett bakgrund eller möjligheten att köpa biljetter oberoende på var man bor. 7 Fortsatt arbete med pris och sortiment, försäljning och information DKR understryker vikten av fortsatt hög prioritet på arbetet med prisoch sortiment, försäljning och information och betonar särskilt vikten av

77 Göteborgsregionens kommunalförbund att genomförandet av steg 2 sker skyndsamt och i nära dialog med de delregionala kollektivtrafikråden. Att ha ett väl fungerande biljettsystem är en grundförutsättning för en attraktiv kollektivtrafik. Då arbete med försäljningskanaler och information är en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik ser DKR positivt på att detta ingår i delmål om en attraktiv kollektivtrafik. DKR ser även att det fortsatta arbetet med pris och sortiment, försäljning och information är nära sammankopplat till utvecklingsområdet social hållbarhet, se punkt 6. 8 Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik DKR ser positivt på utvecklingsområdet. 9 Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav Rubriken på detta utvecklingsområde gör att det finns en osäkerhet om det är de fem kärnorterna som åsyftas eller om det kan vara fler orter i form av pendlingsnav. Detta behöver tydliggöras. DKR ser positivt på att fokus även ligger på alternativ till kollektivtrafiken, t.ex. cykel. Detta arbete skulle med fördel kunna genomföras gemensamt med övriga aktörer i en regional mobilitetsplan. 10 Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomars behov och idéer Ungdomar är en av flera viktiga grupper bland kollektivtrafikens resenärer och DKR ser positivt på utvecklingsområdet. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att ungdomar som kollektivtrafikresenärer inte är en homogen grupp. Ungdomar som bor i större orter har andra förutsättningar och resmönster i kollektivtrafiken än ungdomar som bor på landsbygden. Man får därför inte missa att fånga in olika ungdomars perspektiv. Det finns även andra perspektiv som är viktiga att fånga in, oberoende av ålder, t.ex. fritidsresenärens, småbarnsföräldrars, idrottsföräldrar etc. 11 Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det goda livet DKR ser att det övergripande bör omformuleras för att få en tydligare koppling till resenärens perspektiv, föreslagna delmål och strategier. I gällande trafikförsörjningsprogram ligger forskning och utveckling med som en verksamhet som skär genom de fyra delmålen. Då ny teknik och annan utveckling är viktigt anser DKR att det bör finnas med även framöver. I detta arbete skulle den nystartade kompetens och projektplattformen, Hållbart resande väst kunna vara en drivande part.

78 Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Trafikförsörjningsprogrammet beslutades av regionfullmäktige 2012 och revideras vart fjärde år. Målåret för reviderat program är 2035, med fokus på inriktningen till Arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet pågår för fullt. Kommunerna deltar i arbetet både på tjänstemannanivå och politisk nivå. Den politiska dialogen med kommunerna sker genom kollektivtrafikråden och BHU. En arbetsgrupp med tjänstemän från kommuner och Västra Götalandsregionen/Västtrafik har lett de förberedande arbetena med revideringen av programmet, bland annat genom att ta fram ett underlag för delregionala workshops som genomfördes i kollektivtrafikråden under våren Då behandlades ett förslag till reviderad målstruktur i trafikförsörjningsprogrammet. Enligt överenskommelsen om samverkansformer mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna är inriktningen för Trafikförsörjningsprogrammet en fråga som kollektivtrafikråden ska enas kring. Den strategiska inriktningen är övergripande frågor som: Vad är viktigast att utveckla; vilka är de viktigaste strategierna och utvecklingsområdena? Prioriterade stråk och regionala kärnorter. Vid kollektivtrafikrådens möten hösten 2015 kommer inriktningen behandlas och råden kan då lägga fram synpunkter och önskemål på inriktningen. Kollektivtrafiknämnden vill få kollektivtrafikrådens syn på bifogat Förslag till strategisk inriktning, med synpunkter på föreslagen till målstruktur och förslag till prioriterade utvecklingsområden, senast den 13 november Tidplan framåt Hösten 2015: Samråd om strategisk inriktning i kollektivtrafikråden och BHU (bifogat dokument) Årsskiftet 2015/16: Utskick av remiss Reviderat trafikförsörjningsprogram till kollektivtrafikråden. Jan mars 2016: remisstid 2016 maj och framåt: Beslutsprocess i kollektivtrafiknämnden, regionstyrelse, regionfullmäktige BILAGOR: Förslag till strategisk inriktning för trafikförsörjningsprogram (behandlas i råden under hösten) Resultat av workshops i kollektivtrafikråden Vem ansvarar för vad? Att kommunerna är med och pekar ut den strategiska inriktningen är viktigt eftersom både kommun och region ansvarar för åtgärder för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. Västra Götalandsregionen för trafikeringen och kommunerna ansvarar för samhällsplanering, infrastruktur, skolskjuts/skoltider, gång cykelåtgärder. 1

79 Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Sammanfattning av förslag till förändringar i reviderat program: Här är en sammanfattning av förslag till strategisk inriktning i ett reviderat program, som beskrivs mer ingående i bilagan. De strategier som tagits fram genom samråd i kollektivtrafikråden under förra mandatperioden ska nu lyftas in i det nya programmet. Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet: Målbild Tåg 2035 (Två tillägg föreslås i samband med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet) Landsbygdsutredning Pris och sortiment steg 1 Funktionshinderstrategi Miljö och klimatstrategi En serie workshops genomfördes hösten 2014 kring teman; social hållbarhet och trendanalys. Medborgardialog har hållits i olika former, dels digital medborgardialog där 1100 personer lämnat sin syn på prioriteringar mellan mål, dels med sju fokusgrupper. I maj genomfördes en workshop med trafikföretagen. Därtill har yttranden från kommuner och dialogen i kollektivtrafikråden under våren 2015 resulterat i följande förslag till prioriterade utvecklingsområden: Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafikplanering i gemensamma processer Utveckla hållbart resande, dvs inte enbart kollektivtrafikresan Fortsätt arbetet med att förbättra pris och sortiment samt försäljning och information Etablera strukturerat arbetssätt för att social hållbarhet beakta de sju diskrimineringsgrunderna (inklusive funktionshinderanpassning) Jobba smartare tillsammans med skoltider, skolskjutsar och kollektivtrafik Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens pendlingsnav/kärnorter Lyssna på ungdomars behov i utvecklingen av trafiken för en hållbar utveckling 2035 Nästa trafikförsörjningsprogram ska vara kortare än nuvarande program, och ge en tydligare helhetsbild hur kollektivtrafiken ska utvecklas i regionen för att stödja den regionala utvecklingen, där stad, land och stråk beaktas utifrån ett sammanhängande system med olika förutsättningar. Förslaget till förändrad målstruktur innebär tydligare styrning mot regional utveckling i hela Västra Götaland, där mål om ökat resande tydligare uttalas som ett medel inte ett självändamål. Ulrika Bokeberg Avdelningschef Västra Götalandsregionen Jan Efraimsson Utredningsledare Västra Götalandsregionen 2

80 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Nedan framgår förslag till strategisk inriktning för att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Den inriktningen beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv. När det gäller mer detaljerade frågor om kollektivtrafikens utveckling inom en enskild kommun så hanteras denna i den årliga processen mellan Västtrafik och kommunerna. Den strategiska inriktningen uttrycks i följande elva punkter: 1. Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet. Dessa strategier listas nedan, med kort sammanfattning av vad dessa strategier innebär. Genom samråd i kollektivtrafikråd och i kollektivtrafiknämnden under våren 2015 har inspel och tillägg lyfts fram som påverkar beslutade strategier. Inspelen föreslås ingå i revideringen av programmet och har markeras med NYTT nedan. Målbild Tåg 2035 vidga arbetsmarknader genom att tågtrafiken blir en starkare ryggrad i kollektivtrafiksystemet mer infrastruktur och 3 dubblat resande. Utpekad målnivå för utbud i respektive stråk till Förslag NYTT: Beakta nya förutsättningar Sverigeförhandling/Götalandsbanan gör nödvändiga justeringar/tillägg i förhållande till Målbild Tåg 2035 NYTT: Uppdrag från regionfullmäktige till kollektivtrafiknämnden: Utred förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer. Utredningen ska göras som ett tillägg Målbild tåg 2035, dvs målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras. Landsbygdsutredning säkerställ grundläggande tillgänglighet på landsbygd fasta miniminivåer för landsbygd och orter upp till 3000 invånare som byggs ut successivt. Närtrafik i alla kommuner, december Pris och sortiment steg 1 gör det enklare och likrikta i regionen (ensa och rensa i biljettfloran). Funktionshinderstrategi anpassa fordonen och ca 800 prioriterade hållplatser och kvalitetssäkra. Miljö och klimatstrategi fossilfri och energieffektiv trafik, med mindre buller och utsläpp. 95 % förnybart (7)

81 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen i stad och på landsbygden och för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. I dialogen med kommunerna har en oro framförts över att en strikt prioritering av målet för ökat resande totalt sett kan gå ut över landsbygdens utveckling. Inriktningen bör vara att eftersträva en ambition av att öka resandet i städer och stråk, men det är viktigt att satsningar sker i de prioriterade stråken i hela länet, inte bara de mest trafikerade. Servicenivån på landsbygden säkerställa en grundläggande tillgänglighet. Förslag till reviderat program innebär också att vi ska inte bara se till antalet resor utan också styra trafikens utveckling så att vi får över fler längre resor till kollektivtrafiken, från bilen. Det gynnar både miljön och en rundare region, med vidgade arbetsmarknader. Personkilometer föreslås lyftas in som ett nytt måltal, i syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken. Sedan förra programmet har två viktiga strategier tagits fram och beslutats; Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen som innebär att det är tydligare hur trafiken ska utvecklas i regionens olika delar. Målbild tåg 2035 innehåller målnivåer för turtäthet i det regionala tågsystemet. Landsbygdsutredningen innehåller kriterier för minsta utbud i olika ortsstorlekar, upp till 3000 invånare, som successivt ska införas där dessa inte ännu uppfylls, för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet som är samma i hela Västra Götaland. På följande sida finns förslag till inriktning och prioritering för kollektivtrafikens utveckling i det reviderade programmet avseende resandemålet som ett sätt att öka kollektivtrafikens marknadsandel för ett konkurrenskraftigt och rundare Västra Götaland. 2 (7)

82 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Tabell: Förslag till mål om resandeutveckling Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Förslag att mål om var tredje motoriserad resa i Västra Götaland ska vara en kollektivtrafikresa kvarstår (mätt enligt nationella kollektivtrafikbarometern) Här föreslås tydligare koppling till hållbart resande i vidare bemärkelse. Successivt utveckla hur vi kan följa upp cykel, samåkning mm. Resandemål Förslag att måltal utarbetas till 2020, 2025 med utblick till 2035 Stråk (buss o tåg) Rundare region: Mål att fördubbla resandet från i stråken, med prioritet för tåg enligt Målbild Tåg Stråken är en viktig utgångspunkt för kommunernas bebyggelseplanering. Åtgärder beaktas när utveckling inte sker i direkt anslutning till en knutpunkt i stråken. (pendelparkering, utbyggnad där det redan finns matartrafik etc) Regionala kärnor GMP Borås Skövde Tvåstad Uddevalla Tätorter Landsbygd (inkl sekundära stråk och matarlinjer) TOTALT antal resor TOTALT antal personkilometer Mål om stor resandeökning Stärk funktionen som regionala pendlingsnav/motorer för väl fungerande regionala arbetsmarknadsregioner. Stärk utvecklingen av hållbara, livliga och attraktiva städer. Kommunerna stärker cykelresandet, bebyggelseplanering och infrastruktur som gynnar hållbart resande. Mål om resandeökning Stöd befolkningsutveckling och stadsutveckling. Utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Mål om resandeökning Säkerställ grundläggande service i Västra Götaland (Landsbygdsutredningen). Utveckla mer där det finns resandeunderlag som medger effektiv trafik. Kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. Hålla fast vid fördubblingen, dvs resandet ska fördubblas = dvs ökning med 35 % från 2014 till Mål om att arbetsmarknadsregioner växer samman och prioritet för tågtrafik ger ökad medelreslängd. Nytt mål: antal personkilometer ökar med t ex 40 % till 2025 (återstår att bedöma målnivå. Kan mätas aggregerat utifrån antaganden om genomsnittsreslängd med olika typer av trafik) Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser, ska fortsatt vara vägledande vid satsningar. Flerstegsprincipen har fem steg (5) och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där vi har kapacitet, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5)förnya med nya linjer. 3 (7)

83 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om tidigare Nuvarande trafikförsörjningsprogram bygger på målbilder som tagits fram gemensamt sedan många år tillbaka före det första programmet 2012 (målbilder som respektive delregion tagit fram, t ex K2020), och fortsatt med landsbygdsutredningen och Målbild Tåg Vi behöver vara uthålliga och jobba med långsiktighet och förutsägbarhet. Utpekade prioriterade stråk föreslås ligga fast och bara justeras om vi tydligt ser att samhällsutvecklingen sedan förra programmet kräver omprioritering. Nedan presenteras förslag till utvecklad stråkkarta som underlag för det reviderade programmet.* Utpekade prioriterade målorter utanför länsgränsen är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Varberg och Värnamo. De fem regionala kärnorterna är Borås, Skövde, Uddevalla, Trollhättan Vänersborg, och Göteborg Mölndal Partille stadstrafikområden. Jämfört med förra programmet visar stråkkartan tydligare om ett stråk trafikeras av buss eller tåg (2035), eller en kombination, samt lite mer detaljerat hur stråket sträcker sig i geografin. Ökad tydlighet är ett önskemål som framkommit från kommunremisser av nuvarande program. Tjockleken på strecken visar att utbudet bör se olika ut i olika delar av regionen baserat på resandeunderlaget i det prioriterade nätet. Målbild Tåg 2035 ligger till grund för hur tågtrafikens stråk planeras utvecklas. För stråket Borås Göteborg pågår utredning för att bedöma om underlaget innebär att utbudet ska utökas i högre utsträckning än vad som indikeras på kartan. Utredningen kan resultera i ett tillägg till Målbild tåg *Syftet med stråken är att peka ut en stomme för kollektivtrafiksystemet en ryggrad som övriga linjer förhåller sig till. Det finns och kommer finnas många andra förbindelser/linjer som går till eller mellan dessa och som också ska utvecklas efter hur efterfrågan utvecklas. 4 (7)

84 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Prioriterat utvecklingsområde till 2020; Samhällsplanering och kollektivtrafik Samtliga kollektivtrafikråd har betonat att planering av kollektivtrafik och övrig samhällsplanering behöver ske i en ömsesidig process. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, så att resurserna används klokt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse, som ser olika ut i olika kommuner i Västra Götaland (i kollektivtrafiknära läge). Detta område föreslås därför prioriteras högt som en utvecklingsprocess i det reviderade programmet. Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet, utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. Det handlar om ömsesidigt kunskapsbyggande och att arbeta fram tydligare principer för parterna att luta sig emot gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. 5. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Hållbart resande är mer än kollektivtrafik Ett hållbart resande är inte bara ett val mellan kollektivtrafik och bil. Kollektivtrafik är inte alltid ett ekonomiskt eller miljömässigt hållbart alternativ eftersom en buss är en väldigt stor bil. Förutom att utveckla anropstyrd trafik behöver vi jobba mer med kombinerade resor där cykel och bil kompletterar kollektivtrafikresan för en hållbar reskedja dörr till dörr. Att tillsammans med väghållarna verka för utvecklade pendelparkeringar för cykel och bil är en viktig åtgärd. Verka för fler bilpooler, cykelpooler, verktyg/projekt för att underlätta samåkning med bil osv är andra åtgärder där det bedöms finnas en potential att utveckla våra resmönster till mer hållbara. Det gäller såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Kommunerna har huvudansvaret för denna typ av åtgärder men Västra Götalandsregionen kan stötta genom utveckling av verktyg, kompetens, samordning och projektfinansiering. För att stödja en sådan utveckling behövs ett systematiskt beteendepåverkande arbete för hållbart resande, och utveckling av digitala tjänster. Olika verktyg och åtgärder behöver utvecklas utifrån lokala förutsättningar, i större städer, mindre städer, stråk och på landsbygd. I det reviderade programmet föreslås den här typen av åtgärder prioriteras tydligare något som också lyfts i samtliga workshops i kollektivtrafikråden. 6. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Social hållbarhet utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Såväl medborgardialog som kommundialog pekar på att det finns en hög acceptans för att fortsätta anpassa trafiken för funktionshindrade även om det innebär en något högre kostnad, som gör att utbudet inte kan utvecklas i den takt som varit möjlig om man sänkte kraven. Vi behöver också se över vår process med kommunerna som ansvarar för hållplatsanpassning där vi idag släpar efter. Västra Götalandsregionen har gjort en utredning för att kartlägga hur åtgärder för funktionshindrade även gynnar andra grupper inom de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (barn/äldre). Utredningen visar att åtgärder för ökad trygghet är något som är viktigt för flera av grupperna och som inte tillgodoses genom funktionshinderstrategin. Åtgärder för ökad trygghet i fordon och på hållplatser är därmed något som tydligare bör ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram, där samverkan med kommunerna kring hållplatsmiljöer och gång och cykelvägar till hållplatserna kommer vara avgörande. 5 (7)

85 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Fortsatt arbete med pris- och sortiment, försäljning och information Arbetet med att göra biljettsystemet enklare och se över zonsystemet för att öka känslan av rättvisa är högt prioriterat i nuvarande program och föreslås ha fortsatt hög prioritet. Det har lyfts såväl i medborgardialog som i kollektivtrafikråden och de årliga remisserna till kommunerna. I Skaraborgs kollektivtrafikråd har frågan om möjlighet att köpa biljett om man inte har en smartphone eller betalkort lyfts som en prioriterad fråga. Återkommande lyfts också behov av god och snabb information vid störningar. Implementering av steg 1 i pris och sortimentsstrategin pågår för fullt, som innebär att fokusera på åtgärder som gör det enklare för resenären. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen, avskaffa check out osv, är sådant som redan är beslutat och som nu genomförs. Steg 2 handlar om zonsystemet. Utredning pågår och dialogen kommer återkomma till kollektivtrafikråden, troligtvis sen höst Utveckling av försäljningskanaler och information föreslås också ingå i delmålet att skapa en attraktiv kollektivtrafik. 8. Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik Att jobba smartare tillsammans med skolresor ingår i landsbygdsutredningen. I kollektivtrafikråden har också förskjutning av skoltider diskuterats, som ett sätt att sprida avresetiderna under en längre period på morgonen. Vi ser en potential att använda samhällets samlade resurser smartare och att utveckla våra processer tillsammans med Västtrafik och kommunerna så att vi får goda helhetslösningar utifrån geografiska och demografiska förutsättningar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner, men goda exempel och erfarenheter att utgå från både inom regionen och i övriga landet. 9. Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav Befolkningsprognosen visar att befolkningen kommer att öka med 22 % fram till 2035, totalt i regionens fem kärnorter/pendlingsnav. Trafikförsörjningsprogrammet bör översiktligt beskriva trafikförändringar som krävs för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel. Här bör också föras ett resonemang om hållbart resande, t ex betydelsen av att cykling ökar. Arbete pågår för att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i de fem kärnorterna, som är regionens viktigaste arbetsmarknads och studiecentrum. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen. Och dels att stötta stadsutvecklingen och de lokala resbehoven. Störst är behoven i Göteborg Mölndal Partille där majoriteten av antalet kollektivtrafikresor görs. Kapaciteten börjar nå sitt tak i kollektivtrafiken och dess infrastruktur, samtidigt som befolkningen ökar i relativt hög takt. 10. Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomarnas behov och idéer Att prioritera att involvera unga i utvecklingen av kollektivtrafiken på strategisk nivå föreslås ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram som ett sätt att nå delmålet om en mer attraktiv kollektivtrafik. I workshops i kollektivtrafikråden, liksom i yttranden från kommunerna lyfts behovet att särskilt lyssna in ungas behov och idéer. Det är de som är vuxna 2035 som är horisontåret för programmet. Den digitala medborgardialogen som gjordes i höstas var ett exempel på ett effektivt sätt att få in ungas syn på prioriteringar inom kollektivtrafikens utveckling. Att jobba med fokusgrupper med unga människor och samråd med studentföreningar är andra exempel på aktiviteter. 6 (7)

86 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det goda livet Arbetsgruppens förslag till målstruktur, som varit underlag för workshops i kollektivtrafikråden, har stärkts genom vårens dialog. Nedan presenteras förslaget till ny struktur. När det gäller strategierna (de blå rutorna) återstår en del arbete. Till exempel går några in i varandra och kan troligen slås samman. Om antalet strategier är för stort finns en risk att inriktningen blir otydlig inom respektive mål. Tydlighet har efterfrågats av kommunerna samtidigt som förslagen som lyfts i samråden breddar, snarare än spetsar, prioriteringarna. Förslag till reviderad målstruktur Vision Det goda livet i Västra Götaland Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Delmål och strategier Förbättra invånarnas tillgänglighet med kollektivtrafik Förbättra kollektivtrafikens attraktivitet Förbättra kollektivtrafiken utifrån olika resenärsgruppers behov Minska kollektivtrafikens miljöpåverkan Genomför beslutade målbilder och strategier, t ex Målbild Tåg 2035, Landsbygdsstrategin Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafik i en gemensam process. Underlätta hela resan. Utveckla nätverk/plattform för mobilitetssamverkan som bidrar till fler resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Förbättra kollektivtrafikens infrastruktur och framkomlighet. Utveckla attraktiva knutpunkter och bytespunkter. Utveckla attraktiv trafik: restid, turtäthet, punktlighet, komfort, tillförlitlighet, kapacitet, trafiksäkerhet, mm. Utveckla ny teknik och tjänster t ex betaltjänster informationssystem biljettsystem. Öka kunskap om social hållbarhet. Anpassa trafiken utifrån de nationella diskrimineringsgrunderna. Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Utveckla kollektivtrafiken så att den svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov. Utveckla kollektivtrafiken så att den främjar integration. Öka trygghet och säkerhet i kollektivtrafiksystemet. Genomför miljö- och klimatstrategin, dvs minska utsläpp av klimatpåverkande gaser minska utsläpp av luftföroreningar minska energianvändning minska buller Stärk kollektivtrafikens varumärke 7 (7)

87 Ärende 6

88 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till digital publicering av styrelsehandlingar Förbundsstyrelsen uppdrog åt förbundsdirektören att utifrån en sondering bland olika system som finns i medlemskommunerna ta fram ett förslag till lösning för digital publicering av styrelsehandlingar för GRs förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsens presidium fick en muntlig redovisning utifrån den sondering som gjorts och beslöt då föreslå att applikationen Netpublicator blir den lösning som väljs för GR, då den är användarvänlig och redan i bruk hos GR-kommunerna Göteborg, Partille, Lerum och Mölndal. Förslag till beslut Att från och med nästkommande styrelsesammanträde övergå till att använda applikationen Netpublicator för digital publicering av handlingar till förbundsstyrelsen. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

89 Ärende 7

90 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen en återrapport Sammanfattning I samband med redovisningen av medlemskommunernas synpunkter på GRs inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete gällande nyanlända, vuxna flyktingar uppdrog GRs förbundsstyrelse åt förbundsdirektören att tillsammans med kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det, utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. Förbundsdirektören fick även i uppdrag att återkomma till förbundsstyrelsen med en redovisning av vilka resurser som krävs för uppdraget. I nuläget har möjliga GR-gemensamma insatser på kort sikt identifierats enligt följande: inom miljö och samhällsbyggnadsområdet 9 insatser, inom sociala och arbetsmarknadsområdet 16 insatser, samt inom utbildningsområdet - 5 insatser. Insatserna beskrivs i bilaga 1-4. De förslag till insatser för att stödja kommunerna i arbetet med etableringsprocessen av nyanlända som beskrivs i denna tjänsteskrivelse omfattar insatser inom ramen för alla styrgrupperna. Förslaget är att ianspråkta 1,5 mkr av eget kapital 2016 för att facilitera kommunernas arbete avseende behovet av ökat flyktingmottagande. Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande promemoria som ett inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet med anledning av det ökade behovet av flyktingmottagande i Göteborgsregionen, uppmana styrgrupperna att tydligt lyfta in insatser för flyktingmottagandet i budgetarbetet och verksamhetsplanen för 2016 samt beakta långsiktiga åtaganden för GR i samband med samrådsunderlaget Dessutom föreslås förbundsstyrelsen att i samband med godkännande av detaljbudget 2016 godkänna förslaget att ianspråkta eget kapital enligt förslaget på 1,5 mkr.

91 Göteborgsregionens kommunalförbund Bakgrund I samband med redovisningen av medlemskommunernas synpunkter på GRs inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete gällande nyanlända, vuxna flyktingar uppdrog GRs förbundsstyrelse åt förbundsdirektören att tillsammans med kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det, utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. En första lägesrapport skulle lämnas vid nästkommande möte med förbundsstyrelsen. Förbundsdirektören fick också i uppdrag att återkomma till förbundsstyrelsen med en redovisning av vilka resurser som krävs för uppdraget samt att omedelbart återkomma med en sammanställning över beslut tagna i medlemskommunerna avseende flyktingfrågan. På förslag av förbundsstyrelsens ordförande bjöds KS-presidierna och kommundirektörerna i medlemskommunerna med anledning av den akuta flyktingsituationen in till särskilda överläggningar den 2 oktober på GR. Kommundirektörerna hade flyktingsituationen som tema vid sitt ordinarie möte Även samhällsbyggnadscheferna deltog i denna diskussion. En sammanställning över beslut tagna i medlemskommunerna avseende flyktingfrågan sändes ut till KS-presidier och kommundirektörer Inspel från GRs verksamheter, överläggningarna mellan KS-presidier och kommundirektörer samt diskussionerna från kommundirektörsmötet bildar underlag för denna återrapport. GR är kommunernas arena hur kan GR stötta kommunerna? I GRs förbundsordning 3 står det Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och

92 Göteborgsregionens kommunalförbund miljömässigt. Som tydligt framgår av förbundsordningen är GRs roll att bistå kommunerna inte att ta över ansvar. Migrationen är inte en ny företeelse, men den nuvarande omfattningen av migrationen är det. Det finns underlag att tillgå från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen och statistiken uppdateras hela tiden. Utifrån de dialoger som förts både på politisk nivå och på tjänstemannanivå konstateras att det för närvarande saknas en gemensam nulägesbild för Göteborgsregionen avseende flyktingtillströmningen och de konsekvenser som den får för enskilda individer och för samhället. Det är dock helt klarlagt att att alla kommuner i Göteborgsregionen behöver ta emot fler nyanlända. En förändring av lagstiftningen är att vänta som innebär att mottagandet av flyktingar i högre grad blir tvingande och inte som nu baserat på frivillighet. Samarbetet med staten genom Länsstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är centralt. Det kan konstateras att de planeringsförutsättningar som kommunerna arbetar utifrån har förändrats eller kommer att förändras. Det pågående långsiktiga arbetet med samhällsutvecklingen måste dimensioneras för en snabbare befolkningsökning. Välfärdssystemen kommer att prövas både vad gäller tempo och volym. Särskilda insatser krävs på kort sikt inom varje kommun, men också gemensamt. Den akuta situationen kräver fokuserade insatser idag, samtidigt som det är angeläget att fortsätta med det redan påbörjade och långsiktiga arbetet t.ex. via GRs plattformsarbete. En kärnfråga är hur vi fördelar mottagandet jämnare över hela Göteborgsregionen. GRs roll är att samordna idientifierade insatser och förslag på kort sikt till ett genomförande tillsammans med kommunens medarbetare. Det handlar i första hand om att arbeta inom befintliga strukturer, med möjlighet att skapa flexibla arenor för intensifierat kommungemensamt arbete. Det senare kan också, men i liten omfattning, gälla samordning av mer operativ karaktär. GRs plattformsarbete bildar grunden för kommungemensamma insatser Plattform för nyanlända Förbundsstyrelsen fattade , 308, beslut om kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden (Dnr: ). Kommungemensam plattform syftar till att genom kommunsamverkan främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Samverkan sker inom fyra områden; regional sfi, samhällsorientering, boende och rehabilitering.

93 Göteborgsregionens kommunalförbund Regional sfi innebär att vi erbjuder regionala kurser som inte varje kommun har underlag till att genomföra själva. Under våren 2013 startade tre pilotutbildningar i form av yrkesutbildning med språkstöd. Den kommungemensamma samhällsorienteringen innebär att samtliga nyanlända flyktingar i Göteborgsregionen får samhällsorientering på sitt modersmål eller på ett språk som man behärskar väl. Inom området boende driver GR tillsammans med medlemskommuner ett pilotprojekt som syftar till att hjälpa bostadslösa nyanlända familjer i Göteborg till att få en bostad i en kranskommun. GR har kartlagt området rehabilitering för att identifiera de utmaningar och de utvecklingsbehov som finns gällande tillgängligheten av rehabilitering för nyanlända. Plattform för ensamkommande Förbundsstyrelsen fattade , 305, beslut om kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga (Dnr: ). Alla GR-kommuner har sagt ja till deltagande i denna plattform. Kungsbacka väljer att vända sig mot Halland i detta arbete men följer plattformsarbetet. Syftet med plattformen är en kommungemensam arena för strategiska frågor kring ensamkommande barn och unga. Erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning ska hjälpa till att hitta inspiration, idéer och förslag på hur utmaningar i ensamkommandearbetet kan mötas. Utgångspunkten är de frågor som finns i kommunernas arbete. Deltagare kommer att vara lämpliga representanter från kommunernas socialtjänst samt representanter från

94 Göteborgsregionens kommunalförbund skolan, vården, länsstyrelsen, Rädda Barnen och Migrationsverket. GR kommer också att arbeta för att hitta samverkansformer med civilsamhället. En koppling till forskningen inom området kommer också att etableras. Flera av de långsiktiga förslag som kommit fram i diskussionerna ryms inom arbetet i dessa plattformar. Övergripande insatser Medlemkommunerna i GR har sedan lång tid tillbaka identifierat utmaningen som ligger i mottagandet av nyanlända. Den utgör grunden för det plattformsarbete som etablerats för nyanlända vuxna och för ensamkommande barn och unga och är en del av arbetet med den sociala dimensionen av hållbar utveckling. GR fortsätter således att arbeta inom befintliga strukturer. Nätverksarbetet utgör en kärna i verksamheten på GR. Rätt bemannade nätverk är en resurs både kortsiktigt och långsiktigt. Det ger förutsättningar för genomslag av nätverksarbetet både vad avser erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Det bör i sammanhanget betonas att nätverkens bemanning är en ledningsfråga för varje medlemskommun.